Book 12 Chapter 329 | |
1 | arjuna uvāca |
1 | agnīṣomau kathaṃ pūrvam ekayonī pravartitau
eṣa me saṃśayo jātas taṃ chindhi madhusūdana |
2 | śrībhagavān uvāca |
2 | hanta te vartayiṣyāmi purāṇaṃ pāṇḍunandana
ātmatejodbhavaṃ pārtha śṛṇuṣvaikamanā mama |
3 | saṃprakṣālanakāle 'tikrānte caturthe yugasahasrānte
avyakte sarvabhūtapralaye sthāvarajaṅgame jyotirdharaṇivāyurahite 'ndhe tamasi jalaikārṇave loke tama ity evābhibhūte 'saṃjñake 'dvitīye pratiṣṭhite naiva rātryāṃ na divase na sati nāsati na vyakte nāvyakte vyavasthite etasyām avasthāyāṃ nārāyaṇaguṇāśrayād akṣayād ajarād anindriyād agrāhyād asaṃbhavāt satyād ahiṃsr&t akṣayād ajarāmarād amūrtitaḥ sarvavyāpinaḥ sarvakartuḥ śāśvatāt tamasaḥ puruṣaḥ prādurbhūto harir avyayaM |
4 | nidarśanam api hy atra bhavati
nāsīd aho na rātrir āsīt na sad āsīn nāsad āsīt tama eva purastād abhavad viśvarūpam sā viśvasya jananīty evam asyārtho 'nubhāṣyate |
5 |
tasyedānīṃ tamaḥsaṃbhavasya puruṣasya padmayoner brahmaṇaḥ prādurbhāve sa puruṣaḥ prajāḥ sisṛkṣamāṇo na
tato bhūtasarge pravṛtte prajākramavaśād brahmakṣatram upātiṣṭhat yaḥ somas tad brahma yad brahma te brāhmaṇāḥ yo 'gnis tat kṣatraṃ kṣatrād brahma balavattaram kasmād iti lokapratyakṣaguṇam etat tad yathā brāhmaṇebhyaḥ paraṃ bhūtaṃ notpannapūrvam dīpyamāne 'gnau juhotīti kṛtvā bravīmi bhūtasargaḥ kṛto brahmaṇā bhūtāni ca pratiṣṭhāpya trailokyaṃ dhāryata iti |
6 | mantravādo 'pi hi bhavati
tvam agne yajñānāṃ hotā viśveṣām hito devebhir mānuṣe jane iti nidarśanaṃ cātra bhavati viśveṣām agne yajñānāṃ hoteti hito devair mānuṣair jagata iti agnir hi yajñānāṃ hotā kartā sa cāgnir brahma |
7 | na hy ṛte mantrād dhavanam asti
na vinā puruṣaṃ tapaḥ saṃbhavati havir mantrāṇāṃ saṃpūjā vidyate devamanuṣyāṇām anena tvaṃ hoteti niyuktaḥ ye ca mānuṣā hotrādhikārās te ca brāhmaṇasya hi yājanaṃ vidhīyate na kṣatravaiśyayor dvijātyoḥ tasmād brāhmaṇā hy agnibhūtā yajñān udvahanti yajñā devāṃs tarpayanti devāḥ pṛthivīṃ bhāvayanti |
8 | śatapathe hi brāhmaṇaṃ bhavati
agnau samiddhe sa juhoti yo vidvān brāhmaṇamukhe dānāhutiṃ juhoti evam apy agnibhūtā brāhmaṇā vidvāṃso 'gniṃ bhāvayanti agnir viṣṇuḥ sarvabhūtāny anupraviśya prāṇān dhārayati api cātra sanatkumāragītāḥ ślokā bhavanti |
9 | viśvaṃ brahmāsṛjat pūrvaṃ sarvādir niravaskaram
brahmaghoṣair divaṃ tiṣṭhanty amarā brahmayonayaḥ |
10 | brāhmaṇānāṃ matir vākyaṃ karma śraddhā tapāṃsi ca
dhārayanti mahīṃ dyāṃ ca śaityād vāry amṛtaṃ yathā |
11 | nāsti satyāt paro dharmo nāsti mātṛsamo guruḥ
brāhmaṇebhyaḥ paraṃ nāsti pretya ceha ca bhūtaye |
12 | naiṣām ukṣā vardhate nota vāhā; na gargaro mathyate saṃpradāne
apadhvastā dasyubhūtā bhavanti; yeṣāṃ rāṣṭre brāhmaṇā vṛttihīnāḥ |
13 |
vedapurāṇetihāsaprāmāṇyān nārāyaṇamukhodgatāḥ sarvātmānaḥ sarvakartāraḥ sarvabhāvanāś ca brāhmaṇāḥ
vāksamakālaṃ hi tasya devasya varapradasya brāhmaṇāḥ prathamaṃ prādurbhūtā brāhmaṇebhyaś ca śeṣā varṇ&& itthaṃ ca surāsuraviśiṣṭā brāhmaṇā yadā mayā brahmabhūtena purā svayam evotpāditāḥ surāsuramaharṣayo bha |
14 | ahalyādharṣaṇanimittaṃ hi gautamād dhariśmaśrutām indraḥ prāptaḥ
kauśikanimittaṃ cendro muṣkaviyogaṃ meṣavṛṣaṇatvaṃ cāvāpa aśvinor grahapratiṣedhodyatavajrasya puraṃdarasya cyavanena stambhito bāhuḥ kratuvadhaprāptamanyunā ca dakṣeṇa bhūyas tapasā cātmānaṃ saṃyojya netrākṛtir anyā lalāṭe rudrasyotpāditā |
15 | tripuravadhārthaṃ dīkṣām abhyupagatasya rudrasyośanasā śiraso jaṭā utkṛtya prayuktāḥ
tataḥ prādurbhūtā bhujagāḥ tair asya bhujagaiḥ pīḍyamānaḥ kaṇṭho nīlatām upanītaḥ pūrve ca manvantare svāyaṃbhuve nārāyaṇahastabandhagrahaṇān nīlakaṇṭhatvam eva vā |
16 |
amṛtotpādane puraścaraṇatām upagatasyāṅgiraso bṛhaspater upaspṛśato na prasādaṃ gatavatyaḥ kilāpaḥ
atha bṛhaspatir apāṃ cukrodha yasmān mamopaspṛśataḥ kaluṣībhūtā na prasādam upagatās tasmād adyaprabhṛti jhaṣamakaramatsyakacchapajantusaṃkīrṇāḥ&ni tadāprabhṛty āpo yādobhiḥ saṃkīrṇāḥ saṃvṛttāḥ |
17 | viśvarūpo vai tvāṣṭraḥ purohito devānām āsīt svasrīyo 'surāṇām
sa pratyakṣaṃ devebhyo bhāgam adadat parokṣam asurebhyaḥ |
18 | atha hiraṇyakaśipuṃ puraskṛtya viśvarūpamātaraṃ svasāram asurā varam ayācanta
he svasar ayaṃ te putras tvāṣṭro viśvarūpas triśirā devānāṃ purohitaḥ pratyakṣaṃ devebhyo bhāgam adadat&nbsm tato devā vardhante vayaṃ kṣīyāmaḥ tad enaṃ tvaṃ vārayitum arhasi tathā yathāsmān bhajed iti |
19 | atha viśvarūpaṃ nandanavanam upagataṃ mātovāca
putra kiṃ parapakṣavardhanas tvaṃ mātulapakṣaṃ nāśayasi nārhasy evaṃ kartum iti sa viśvarūpo mātur vākyam anatikramaṇīyam iti matvā saṃpūjya hiraṇyakaśipum agāt |
20 | hairaṇyagarbhāc ca vasiṣṭhād dhiraṇyakaśipuḥ śāpaṃ prāptavān
yasmāt tvayānyo vṛto hotā tasmād asamāptayajñas tvam apūrvāt sattvajātād vadhaṃ prāpsyasīti tacchāpadānād dhiraṇyakaśipuḥ prāptavān vadham |
21 | viśvarūpo mātṛpakṣavardhano 'tyarthaṃ tapasy abhavat
tasya vratabhaṅgārtham indro bahvīḥ śrīmatyo 'psaraso niyuyoja tāś ca dṛṣṭvā manaḥ kṣubhitaṃ tasyābhavat tāsu cāpsaraḥsu nacirād eva sakto 'bhavat saktaṃ cainaṃ jñātvāpsarasa ūcur gacchāmahe vayaṃ yathāgatam iti |
22 | tās tvāṣṭra uvāca
kva gamiṣyatha āsyatāṃ tāvan mayā saha śreyo bhaviṣyatīti tās tam abruvan vayaṃ devastriyo 'psarasa indraṃ varadaṃ purā prabhaviṣṇuṃ vṛṇīmaha iti |
23 | atha tā viśvarūpo 'bravīd adyaiva sendrā devā na bhaviṣyantīti
tato mantrāñ jajāpa tair mantraiḥ prāvardhata triśirāḥ ekenāsyena sarvalokeṣu dvijaiḥ kriyāvadbhir yajñeṣu suhutaṃ somaṃ papāv ekenāpa ekena sendrān devān athendras taṃ vivardhamānaṃ somapānāpyāyitasarvagātraṃ dṛṣṭvā cintām āpede |
24 | devāś ca te sahendreṇa brahmāṇam abhijagmur ūcuś ca
viśvarūpeṇa sarvayajñeṣu suhutaḥ somaḥ pīyate vayam abhāgāḥ saṃvṛttāḥ asurapakṣo vardhate vayaṃ kṣīyāmaḥ tad arhasi no vidhātuṃ śreyo yad anantaram iti |
25 | tān brahmovāca ṛṣir bhārgavas tapas tapyate dadhīcaḥ
sa yācyatāṃ varaṃ yathā kalevaraṃ jahyāt tasyāsthibhir vajraṃ kriyatām iti |
26 | devās tatrāgacchan yatra dadhīco bhagavān ṛṣis tapas tepe
sendrā devās tam abhigamyocur bhagavaṃs tapasaḥ kuśalam avighnaṃ ceti tān dadhīca uvāca svāgataṃ bhavadbhyaḥ kiṃ kriyatām yad vakṣyatha tat kariṣyāmīti te tam abruvañ śarīraparityāgaṃ lokahitārthaṃ bhagavān kartum arhatīti atha dadhīcas tathaivāvimanāḥ sukhaduḥkhasamo mahāyogī ātmānaṃ samādhāya śarīraparityāgaṃ cakāra |
27 | tasya paramātmany avasṛte tāny asthīni dhātā saṃgṛhya vajram akarot
tena vajreṇābhedyenāpradhṛṣyeṇa brahmāsthisaṃbhūtena viṣṇupraviṣṭenendro viśvarūpaṃ jaghāna śirasāṃ cāsya chedanam akarot tasmād anantaraṃ viśvarūpagātramathanasaṃbhavaṃ tvaṣṭrotpāditam evāriṃ vṛtram indro jaghāna |
28 |
tasyāṃ dvaidhībhūtāyāṃ brahmavadhyāyāṃ bhayād indro devarājyaṃ parityajya apsu saṃbhavāṃ śītalāṃ e
tatra caiśvaryayogād aṇumātro bhūtvā bisagranthiṃ praviveśa |
29 | atha brahmavadhyābhayapranaṣṭe trailokyanāthe śacīpatau jagad anīśvaraṃ babhūva
devān rajas tamaś cāviveśa mantrā na prāvartanta maharṣīṇām rakṣāṃsi prādurabhavan brahma cotsādanaṃ jagāma anindrāś cābalā lokāḥ supradhṛṣyā babhūvuḥ |
30 |
atha devā ṛṣayaś cāyuṣaḥ putraṃ nahuṣaṃ nāma devarājatve 'bhiṣiṣicuḥ
nahuṣaḥ pañcabhiḥ śatair jyotiṣāṃ lalāṭe jvaladbhiḥ sarvatejoharais triviṣṭapaṃ pālayāṃ babhūva atha lokāḥ prakṛtim āpedire svasthāś ca babhūvuḥ |
31 | athovāca nahuṣaḥ
sarvaṃ māṃ śakropabhuktam upasthitam ṛte śacīm iti sa evam uktvā śacīsamīpam agamad uvāca cainām subhage 'ham indro devānāṃ bhajasva mām iti taṃ śacī pratyuvāca prakṛtyā tvaṃ dharmavatsalaḥ somavaṃśodbhavaś ca nārhasi parapatnīdharṣaṇaṃ kartum iti |
32 | tām athovāca nahuṣaḥ
aindraṃ padam adhyāsyate mayā aham indrasya rājyaratnaharo nātrādharmaḥ kaś cit tvam indrabhukteti sā tam uvāca asti mama kiṃ cid vratam aparyavasitam tasyāvabhṛthe tvām upagamiṣyāmi kaiś cid evāhobhir iti sa śacyaivam abhihito nahuṣo jagāma |
33 |
atha śacī duḥkhaśokārtā bhartṛdarśanalālasā nahuṣabhayagṛhītā bṛhaspatim upāgacchat
sa ca tām abhigatāṃ dṛṣṭvaiva dhyānaṃ praviśya bhartṛkāryatatparāṃ jñātvā bṛhaspatir uvāca anenaiva vratena tapasā cānvitā devīṃ varadām upaśrutim āhvaya sā tavendraṃ darśayiṣyatīti |
34 | sātha mahāniyamam āsthitā devīṃ varadām upaśrutiṃ mantrair āhvayat
sopaśrutiḥ śacīsamīpam agāt uvāca cainām iyam asmi tvayopahūtopasthitā kiṃ te priyaṃ karavāṇīti tāṃ mūrdhnā praṇamyovāca śacī bhagavaty arhasi me bhartāraṃ darśayituṃ tvaṃ satyā matā ceti saināṃ mānasaṃ saro 'nayat tatrendraṃ bisagranthigatam adarśayat |
35 |
tām indraḥ patnīṃ kṛśāṃ glānāṃ ca dṛṣṭvā cintayāṃ babhūva
aho mama mahad duḥkham idam adyopagatam naṣṭaṃ hi mām iyam anviṣyopāgamad duḥkhārteti tām indra uvāca kathaṃ vartayasīti sā tam uvāca nahuṣo mām āhvayati kālaś cāsya mayā kṛta iti |
36 | tām indra uvāca
gaccha nahuṣas tvayā vācyo 'pūrveṇa mām ṛṣiyuktena yānena tvam adhirūḍha udvahasva indrasya hi mahānti vāhanāni manasaḥ priyāṇy adhirūḍhāni mayā tvam anyenopayātum arhasīti saivam uktā hṛṣṭā jagāma indro 'pi bisagranthim evāviveśa bhūyaḥ |
37 | athendrāṇīm abhyāgatāṃ dṛṣṭvovāca nahuṣaḥ pūrṇaḥ sa kāla iti
taṃ śacy abravīc chakreṇa yathoktam sa maharṣiyuktaṃ vāhanam adhirūḍhaḥ śacīsamīpam upāgacchat |
38 |
atha maitrāvaruṇiḥ kumbhayonir agastyo maharṣīn vikriyamāṇāṃs tān nahuṣeṇāpaśyat
padbhyāṃ ca tenāspṛśyata tataḥ sa nahuṣam abravīd akāryapravṛtta pāpa patasva mahīm sarpo bhava yāvad bhūmir girayaś ca tiṣṭheyus tāvad iti sa maharṣivākyasamakālam eva tasmād yānād avāpatat |
39 | athānindraṃ punas trailokyam abhavat
tato devā ṛṣayaś ca bhagavantaṃ viṣṇuṃ śaraṇam indrārthe 'bhijagmuḥ ūcuś cainaṃ bhagavann indraṃ brahmavadhyābhibhūtaṃ trātum arhasīti tataḥ sa varadas tān abravīd aśvamedhaṃ yajñaṃ vaiṣṇavaṃ śakro 'bhiyajatu tataḥ svaṃ sthānaṃ prāpsyatīti |
40 |
tato devā ṛṣayaś cendraṃ nāpaśyan yadā tadā śacīm ūcur gaccha subhage indram ānayasveti
sā punas tat saraḥ samabhyagacchat indraś ca tasmāt sarasaḥ samutthāya bṛhaspatim abhijagāma bṛhaspatiś cāśvamedhaṃ mahākratuṃ śakrāyāharat tataḥ kṛṣṇasāraṅgaṃ medhyam aśvam utsṛjya vāhanaṃ tam eva kṛtvā indraṃ marutpatiṃ bṛhaspatiḥ svaa |
41 | tataḥ sa devarāḍ devair ṛṣibhiḥ stūyamānas triviṣṭapastho niṣkalmaṣo babhūva
brahmavadhyāṃ caturṣu sthāneṣu vanitāgnivanaspatigoṣu vyabhajat evam indro brahmatejaḥprabhāvopabṛṃhitaḥ śatruvadhaṃ kṛtvā svasthānaṃ prāpitaḥ |
42 |
ākāśagaṅgāgataś ca purā bharadvājo maharṣir upāspṛśaṃs trīn kramān kramatā viṣṇunābhyāsāditaḥ
sa bharadvājena sasalilena pāṇinorasi tāḍitaḥ salakṣaṇoraskaḥ saṃvṛttaḥ |
43 | bhṛguṇā maharṣiṇā śapto 'gniḥ sarvabhakṣatvam upanītaḥ |
44 | aditir vai devānām annam apacad etad bhuktvāsurān haniṣyantīti
tatra budho vratacaryāsamāptāv āgacchat aditiṃ cāvocad bhikṣāṃ dehīti tatra devaiḥ pūrvam etat prāśyaṃ nānyenety aditir bhikṣāṃ nādāt atha bhikṣāpratyākhyānaruṣitena budhena brahmabhūtena vivasvato dvitīye janmany aṇḍasaṃjñitasyāṇḍaṃ māritam adityā sa mārtaṇḍo vivasvān abhavac chrāddhadevaḥ |
45 | dakṣasya vai duhitaraḥ ṣaṣṭir āsan
tābhyaḥ kaśyapāya trayodaśa prādād daśa dharmāya daśa manave saptaviṃśatim indave tāsu tulyāsu nakṣatrākhyāṃ gatāsu somo rohiṇyām abhyadhikāṃ prītim akarot tatas tāḥ śeṣāḥ patnya īrṣyāvatyaḥ pituḥ samīpaṃ gatvemam arthaṃ śaśaṃsuḥ bhagavann asmāsu tulyaprabhāvāsu somo rohiṇīm adhikaṃ bhajatīti so 'bravīd yakṣmainam āvekṣyatīti |
46 | dakṣaśāpāt somaṃ rājānaṃ yakṣmāviveśa
sa yakṣmaṇāviṣṭo dakṣam agamat dakṣaś cainam abravīn na samaṃ vartasa iti tatrarṣayaḥ somam abruvan kṣīyase yakṣmaṇā paścimasyāṃ diśi samudre hiraṇyasarastīrtham tatra gatvātmānam abhiṣecayasveti athāgacchat somas tatra hiraṇyasarastīrtham gatvā cātmanaḥ snapanam akarot snātvā cātmānaṃ pāpmano mokṣayām āsa tatra cāvabhāsitas tīrthe yadā somas tadāprabhṛti tīrthaṃ tat prabhāsam iti nāmnā khyātaṃ babhūva tacchāpād adyāpi kṣīyate somo 'māvāsyāntarasthaḥ paurṇamāsīmātre 'dhiṣṭhito meghalekhāpraticchannaṃ vapur darśayati meghasadṛśaṃ varṇam agamat tad asya śaśalakṣma vimalam abhavat |
47 | sthūlaśirā maharṣir meroḥ prāguttare digbhāge tapas tepe
tasya tapas tapyamānasya sarvagandhavahaḥ śucir vāyur vivāyamānaḥ śarīram aspṛśat sa tapasā tāpitaśarīraḥ kṛśo vāyunopavījyamāno hṛdayaparitoṣam agamat tatra tasyānilavyajanakṛtaparitoṣasya sadyo vanaspatayaḥ puṣpaśobhāṃ na darśitavanta iti sa etāñ śaśāpa na sarvakāi |
48 | nārāyaṇo lokahitārthaṃ vaḍavāmukho nāma maharṣiḥ purābhavat
tasya merau tapas tapyataḥ samudra āhūto nāgataḥ tenāmarṣitenātmagātroṣmaṇā samudraḥ stimitajalaḥ kṛtaḥ svedaprasyandanasadṛśaś cāsya lavaṇabhāvo janitaḥ uktaś cāpeyo bhaviṣyasi etac ca te toyaṃ vaḍavāmukhasaṃjñitena pīyamānaṃ madhuraṃ bhaviṣyati tad etad adyāpi vaḍavāmukhasaṃjñitenānuvartinā toyaṃ sāmudraṃ pīyate |
49 | himavato girer duhitaram umāṃ rudraś cakame
bhṛgur api ca maharṣir himavantam āgamyābravīt kanyām umāṃ me dehīti tam abravīd dhimavān abhilaṣito varo rudra iti tam abravīd bhṛgur yasmāt tvayāhaṃ kanyāvaraṇakṛtabhāvaḥ pratyākhyātas tasmān na ratnānāṃ bhavān bhājani adyaprabhṛty etad avasthitam ṛṣivacanam |
50 | tad evaṃvidhaṃ māhātmyaṃ brāhmaṇānām
kṣatram api śāśvatīm avyayāṃ pṛthivīṃ patnīm abhigamya bubhuje tad etad brahmāgnīṣomīyam tena jagad dhāryate |