Tikapatthana of the Abhidhamma Pitaka, Part III: II. Vedanattikam III. Vipakattikam IV. Upadinnattikam V.-XXII. The Remaining Tikas Dukapatthana Duka-Tikapatthana Tika-Dukapatthana Tika-Tikapatthana Duka-Dukapatthana Based on the edition Rhys Davids London : Pali Text Society 1923 (Reprinted 1988) Input by the Dhammakaya Foundation, Thailand, 1989-1996 [GRETIL-Version vom 29.03.2016] NOTICE This file is (C) Copyright the Pali Text Society and the Dhammakaya Foundation, 2015. This work is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 International License. These files are provided by courtesy of the Pali Text Society for scholarly purposes only. In principle they represent a digital edition (without revision or correction) of the printed editions of the complete set of Pali canonical texts published by the PTS. While they have been subject to a process of checking, it should not be assumed that there is no divergence from the printed editions and it is strongly recommended that they are checked against the printed editions before quoting. ADDITIONAL NOTES Italicized catchwords of the printed edition were already reduced to plain Roman type in the original Dhammakaya file. PLAIN TEXT VERSION (In order to fascilitate word search, all annotations have been removed, and the line breaks of the printed edition have been converted into floating text.) #<...># = BOLD %<...>% = ITALICS \<...>\ = REDLINE ___________________________________________________________________ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. Text converted to Classical Sanskrit Extended (CSX) encoding: description character =ASCII long a à 224 long A â 226 long i ã 227 long I ä 228 long u å 229 long U æ 230 vocalic r ç 231 vocalic R è 232 long vocalic r é 233 vocalic l ë 235 vocalic L ì 236 long vocalic l í 237 velar n ï 239 velar N ð 240 palatal n ¤ 164 palatal N ¥ 165 retroflex t ñ 241 retroflex T ò 242 retroflex d ó 243 retroflex D ô 244 retroflex n õ 245 retroflex N ö 246 palatal s ÷ 247 palatal S ø 248 retroflex s ù 249 retroflex S ú 250 anusvara ü 252 capital anusvara ý 253 visarga þ 254 long e ¹ 185 long o º 186 l underbar × 215 r underbar Ÿ 159 n underbar ­ 173 k underbar É 201 t underbar  194 Other characters of the CSX encoding table are not included. Unless indicated otherwise, accents have been dropped in order to facilitate word search. For a comprehensive list of CSX and other GRETIL encodings and formats see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdiac.pdf and http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdias.pdf For further information see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil.htm ___________________________________________________________________ Tikapaññhàna Part III #<[page 317]># %< 317>% [II. VEDANâTTIKAý PAòICCAVâRO Anulomaü.] 1. (i) Sukhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca sukhàya vedanàya sampayutto dhammo uppajjati hetupaccayà. Sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü khandhaü pañicca dve khandhà, dve khandhe pañicca eko khandho. Pañisandhikkhaõe sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü khandhaü pañicca dve khandhà, dve khandhe paticca eko khandho. (ii) Dukkhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca dukkhàya vedanàya sampayutto dhammo uppajjati hetupaccayà. Dukkhàya vedanàya sampayuttaü ekaü khandhaü pañicca dve khandhà, dve khandhe pañicca eko khandho. (iii) Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto dhammo uppajjati hetupaccayà. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü khandhaü pañicca dve khandhà, dve khandhe pañicca eko khandho. Pañisandhikkhaõe . . . (as under i). 2-10. (i) Sukhàya . . . uppajjati àrammaõapaccayà . . . adhipatipaccayà. (Adhipatiyà pañisandhi natthi) . . . anantarapaccayà, samanantarapaccayà, sahajàtapaccayà, a¤¤ama¤¤apaccayà, nissayapaccayà, upanissayapaccayà, purejàtapaccayà. Sukhàya vedanàya sampaåttaü ekaü . . . dve . . . vatthuü purejàtapaccayà . . . saïkhittaü . . . #<[page 318]># %<318 Vedanàttikaü>% 12-14. (i) Sukhàya . . . uppajjati àsevanapaccayà . . . kammapaccayà, vipàkapaccayà. Sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve. Pañisandhikkhaõe sukhàya . . . (as above). (ii) Dukkhàya . . . uppajjati vipàkapaccayà. Dukkhasahagataü kàyavi¤¤àõasahagataü ekaü, dve. (iii) Adukkhamasukhàya . . . uppajjati vipàkapaccayà. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve. Pañisandhikkhaõe . . . ekaü dve. 15-20. (i) Sukhàya . . . uppajjati àharapaccayà . . . indriyapaccayà, jhànapaccayà, maggapaccayà, sampayuttapaccayà, vippayuttapaccayà. Sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve. Vatthuü vippayuttapaccayà. Pañisandhikkhaõe sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve . . . vatthuü vippayuttapaccayà. (ii) Dukkhàya . . . uppajjati vippayuttapaccayà. Dukkhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve . . . vatthuü vippayuttapaccayà. (iii) Adukkhamasukhàya . . . uppajjati vippayuttapaccayà. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve . . . vatthuü vippayuttapaccayà. Pañisandhikkhaõe . . . pe . . . vatthuü vippayuttapaccayà . . . saïkhittaü . . . 21-24. Atthipaccayà, natthipaccayà, vigatapaccayà, avigatapaccayà . . . [Anuloma-gaõanà.] H 3 â 3 . . . saïkhittaü . . . Avg 3. Hetupaccayà â 3 V 2 Avg 3. ârammaõapaccayà adhipatipaccayà H 3 V 2 Avg 2 . . . saïkhittaü . . . #<[page 319]># %< Pañiccavàro 319>% âsevanapaccayà H 3 K 3 âh 3 Avg 3. Vipàkapaccayà H 2 A 2 . . . saïkhittaü . . . Pu 3 Jh 2 Avg 3 â 3 K 3 M 2 Jhànapaccayà . . . maggapaccayà H 3 V 2 Avg 3. Avigatapaccayà H 3 Nat 3 Vg 3. (Yathà Kusalattikassa paccanãyagaõanà evaü vitthàretabbaü.) [Paccanãya.] 1 (na-hetu). (i) Sukhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca sukhàya vedanàya sampayutto dhammo uppajjati na-hetupaccayà. Ahetukaü sukhàya vedanàya sampayuttaü ekaü, dve. (ii) Dukkhàya . . . na-hetupaccayà. Dukkhasahagataü kàyavi¤¤àõasahagataü ekaü, dve . . . [Paccanãya-gaõanà.] Na-H 3 Na-Pa 3 Na-Jh 3 Na-A 3 . . . pe . . . Na-M 3 Na-Pu 2 Na-V 3 Na-Vpp 2 Na-hetupaccayà Na-A 3 Na-âs 3 Na-Jh 3 Na-Pu 1 Na-K 2 Na-M 3 Na-Pa 3 Na-V 2 Na-Vpp 1 Na-hetupaccayà na-adhipati-, na-purejàtapaccayà Na-Pa 1 . . . pe . . . Na-V 1 Na-Vpp 1. Na-hetu-, na-adhipati-, na-purejàta-. . . na-vipàka-, na-maggapaccayà Na-Vpp 1 The rest mainly follows the Kusalattika. The other two Gaõanàs follow. Pañiccavàro niññhito. #<[page 320]># %<320 Vedanàttikaü>% Sahajàtavàro, Paccaya-, Nissaya-, Saüsaññha- and Sampayutta-vàras are stated as followings. One section only, from the first and the last, is given. [Pa¤havàro.] 1. (i) Sukhàya vedanàya sampayutto dhammo sukhàya vedanàya sampayuttassa dhammassa hetupaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttà hetå sampayuttakànaü khandhànaü hetupaccayena paccayo. Pañisandhikkhaõe sukhàya vedanàya sampayuttà hetå sampayuttakànaü khandhànaü hetupaccayena paccayo. (ii) Dukkhàya vedanàya sampayutto dhammo dukkhàya vedanàya sampayuttassa dhammassa hetupaccayena paccayo. Dukkhàya vedanàya sampayuttà hetå sampayuttakànaü dhammànaü hetupaccayena paccayo. (iii) Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto dhammo adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa dhammassa hetupaccayena paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà hetå sampayuttakà-vedanàya sampayuttà hetå sampayuttakànaü khandhànaü hetupaccayena paccayo. 2. (i) Sukhàya . . . àrammaõap. pacc. Sukhàya vedanàya sampayuttena cittena dànaü datvà, sãlaü samàdiyitvà, uposathakammaü katvà, sukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhati. Sukhàya vedanàya sampayuttà jhàna . . . maggà . . . phalà vuññhàhitvà, sukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhati. Ariyà sukhàya vedanàya sampayuttena cittena sukhàya vedanàya sampayutte pahãne kilese paccavekkhanti, vikkhambhite kilese paccavekkhanti. Pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Sukhàya vedanàya sampayutte khandhe sukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassati assàdeti abhinandati; #<[page 321]># %< Pa¤havàro 321>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ taü àrabbha sukhàya vedanàya sampayutto ràgo . . . diññhi upajjati. Sukhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti (iv) Sukhàya vedanàya sampayutto dhammo dukkhàya vedanàya . . . àrammaõap. pacc. Sukhàya vedanàya sampayuttena cittena dànaü . . . (as in i) katvà, vippañisàrissa domanassaü uppajjati sukhàya vedanàya sampayutte jhàne [pahãne] vippañisàrissa domanassaü uppajjati; sukhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (v) Sukhàya vedanàya sampayutto dhammo adukkhamasukhàya vedanàya . . . àrammaõap. pacc. Sukhàya vedanàya sampayutteõa cittena dànaü. . . katvà, adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhati. Sukhàya vedanàya sampayuttà jhànà, maggà, phalà vuññhahitvà, adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhati. Ariyà adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena sukhàya vedanàya sampayutte pahãne kilese paccavekkhanti, vikkhambhite kilese paccavekkhanti, pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Sukhàya vedanàya sampayutte khandhe adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassati assàdeti abhinandati; taü àrabbha adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto ràgo . . . diññhi . . . vicikicchà . . . uddhaccaü uppajjati. Cetopariya¤àõena sukhàya vedanàya sampayuttacittasamaïgissa cittaü jànàti. Sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà cetopariya¤àõassa, pubbenivàsànussati¤àõassa, yathàkammåpaga¤àõassa, anàgataüsa¤àõassa, #<[page 322]># %<322 Vedanàttikaü>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ àvajjanàya àrammaõapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (ii) Dukkhàya . . . dukkhàya . . . àrammaõap. pacc. Dosaü àrabbha doso uppajjati, moho uppajjati; dukkhasahagataü kàyavi¤¤àõaü àrabbha doso uppajjati, moho uppajjati. Dukkhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (vi) Dukkhàya vedanàya sampayutto dhammo sukhàya . . . àrammaõap. pacc. Ariyà sukhàya vedanàya sampayuttena cittena dukkhàya vedanàya sampayutte pahãne kilese paccavekkhanti, vikkhambhite kilese paccavekkhanti, pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Dukkhàya vedanàya sampayutte khandhe sukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassanti. Dukkhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (vii) Dukkhàya vedanàya sampayutto dhammo adukkhamasukhàya . . . àrammaõap. pacc. Ariyà adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena dukkhàya vedanàya sampayutte pahãne kilese paccavekkhanti, vikkhambhite kilese paccavekkhanti; pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Dukkhàya vedanàya sampayutte khandhe adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassanti, cetopariya¤àõena dukkhàya vedanàya sampayuttacittasamaïgissa cittaü jànanti. Dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà cetopariya¤àõassa, pubbenivàsànussati¤àõassa, yathàkammåpaga¤àõassa, anàgataüsa¤àõassa, àvajjanàya àrammaõapaccayena paccayo. Dukkhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (iii) Adukkhamasukhàya . . . àrammaõap. pacc. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena dànaü . . . katvà, adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhanti, #<[page 323]># %< Pa¤havàro 323>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà jhànà . . . maggà. . . phalà vuññhahitvà, adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhanti. Ariyà adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena adukkhamasukhàya vedanàya sampavutte pahãne kilese, vikkhambhite kilese paccavekkhanti; pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte khandhe adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassati assàdeti abhinandanti; taü àrabbha adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto ràgo, diññhi, vicikicchà, uddhaccaü uppajjati. Cetopariya¤àõena adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttacittasamaïgissa cittaü jànanti. âkàsàna¤càyatanaü vi¤¤àõa¤càyatanassa, . . . àki¤ca¤¤àyatanaü nevasa¤¤ànàsa¤¤àyatanassa, àrammaõapaccayena paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà iddhividha¤àõassa, cetopariya¤àõassa, pubbenivàsànussati¤àõassa, yathàkammåpaga¤àõassa, anàgataüsa¤àõassa, àvajjanàya àrammaõapaccayena paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (vii) Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto dhammo sukhàya . . . àrammaõap. pacc. Adukkhamasukhàya vedanàya saüpayuttena cittena dànaü . . . katvà, sukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhanti. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà jhànà . . . maggà . . . phalà vuññhahitvà, sukhàya vedanàya sampayuttena cittena paccavekkhanti. Ariyà sukhàya vedanàya sampayuttena cittena adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte pahãne kilese paccavekkhanti, vikkhambhite kilesepaccavekkhanti. Pubbe samudàciõõe kilese jànanti. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte khandhe sukhàya vedanàya sampayuttena cittena aniccato dukkhato anattato vipassati assàdeti abhinandati; taü àrabbha sukhàya vedanàya sampayutto ràgo . #<[page 324]># %<324 Vedanàttikaü>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ . . diññhi uppajjati. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte khandhe àrabbha sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. (ix) Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutto dhammo dukkhàya . . . arammaõap. pacc. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttena cittena dànaü . . . katvà, vippañisàrissa domanassaü uppajjati. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayutte jhàne pahãne vippañisàrissa domanassaü uppajjati. Adukkhamasukhàya vedanàyà sampayutte khandhe àrabbha dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà uppajjanti. 3. The adhipati-paccaya section offers no new matter and is not commented on. 4. (i) Sukhàya . . . anantarap. paccayena paccayo. Purimà purimà sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà pacchimànaü pacchimanàü sukhàya vedanàya sampayuttakànaü khandhànaü anantarapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttaü anulomaü sukhàya vedanàya sampayuttassa gotrabhussa anantarap. pacc. anulomaü vodànassa, gotrabhå maggassa, vodànaü maggassa, maggo phalassa, phalaü phalassa, anulomaü sukhàya vedanàya sampayuttàya phalasamàpattiyà anantarapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttà khandhà sukhàya vedanàya sampayuttassa vuññhànassa anantarap. pacc. (v) Sukhàya vedanàya . . . adukkhamasukhàya . . . Sukhàya vedanàya sampayuttaü cuticittaü adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa uppatticittassa anantarapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttaü bhavaïgaü àvajjanàya anantarapaccayena paccayo. Sukhasahagataü kàyavi¤¤àõaü vipàkamanodhàtuyà anantarapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttà vipàkamanovi¤¤àõadhàtu kiriyàmanovi¤¤àõadhàtuyà anantarapaccayena paccayo. Sukhàya vedanàya sampayuttaü bhavaïgaü adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa bhavaïgassa anantarapaccayena paccayo. #<[page 325]># %< Pa¤havàro 325>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ Sukhàya vedanàya sampayuttaü kusalàkusalaü adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa vuññhànassa, kiriyaü vuññhànassa, phalaü vuññhànassa. . . . (ii) Dukkhàya . . . anantarap. pacc. Purimà purimà dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà pacchimànaü pacchimànaü dukkhàya vedanàya sampayuttakànaü khandhànaü anantarapaccayena paccayo. (vii) Dukkhàya . . . adukkhamasukhàya . . . Dukkhasahagataü kàyavi¤¤àõaü vipàkamanodhàtuyà anantarapaccayena paccayo. Dukkhàya vedanàya sampayuttà khandhà adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa vuññhànassa anantarapaccayena paccayo. (iii) Adukkhamasukhàya . . . anantarap. pacc. Purimà purimà adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà pacchimànaü pacchimànaü adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttakànaü khandhànaü anantarapaccayena paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü anulomaü adukkamasulhàya vedanàya sampayuttassa gotrabhussa anantarapaccayena paccayo. Anulomaü vodànassa, gotrabhå maggassa, vodànaü maggassa, maggo phalassa, phalaü phalassa, anulomaü phalasamàpattiyà, nirodhà vuññhahantassa, nevasa¤¤ànàsa¤¤àyatanaü adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttàya phalasamàpattiyà anantarapaccayena paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttà khandhà. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttassa vuññhànassa ananantarapaccayena paccayo. (viii) Adukkhamasukhàya . . . sukhàya . . . . Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü cuticittaü sukhàya vedanàya sampayuttassa uppatticittassa anantarapaccayena paccayo. âvajjanà sukhàya vedanàya sampayuttakànaü khandhànaü anantarap. paccayo. Vipàkamanodhàtu sukhàya vedanàya sampayuttàya vipàkamanovi¤¤àõadhàtuyà anantarap. paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü bhavaïgaü sukhàya vedanàya sampayuttassa bhavaïgassa anantarap. paccayo. Adukkhamasukhàya vedanàya sampayuttaü kusalàkusalaü sukhàya vedanàya sampayuttassa . . . kiriyaü . . . phalaü vuññhànassa nirodhà vuññhahantassa nevasa¤¤àõàsa¤¤àyatanaü sukhàya vedanàya sampayuttàya phalasamàpattiyà anantarap. #<[page 326]># %<326 Vedanàttikaü>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>\ paccayo. (ix) Adukkhamasukhàya . . . dukkhàya . . . âvajjanà dukkhàya vedanàya sampayuttakànaü khandhànaü anantarapaccayena paccayo. The remaining paccayas are treated as in the Kusalattika. [Gaõanà.] H 3 S 7 U 9 V 3 . . . pe . . . Nat 7 â 9 Sj 3 âs 3 Sp 3 Vg 7 A 5 A¤ 3 K 8 At 3 Avg 3 An 7 N 3 Hetupaccayà A 2 N 3 M 2 At 3 Sj 3 V 2 Sp 3 Avg 3 A¤ 3 I 2 Hetu-sahajàta-a¤¤ama¤¤a-nissaya-sampayutta-atthi-avigatan ti 3 H-Sj-A¤-N-V-M-Sp-At-Avg 2 H-Sj-A¤-N-I-M-Sp-At-Avg 2 H-Sj-A¤-N-V-I-M-Sp-At-Avg 2 H-A-Sj-A¤-N-I-M-Sp-At-Avg 2 H-A-Sj-A¤-N-V-I-M-Sp-At-Avg 2 ârammaõapaccayà A 4 U 4 â-A-U ti4. Adhipatipaccayà H 2 A¤ 3 V 2 M 3 At 3 â 4 N 3 âh 3 Sp 3 Avg 3 Sj 3 U 4 I 3 A-â-U ti4. A-Sj-A¤-N- (i) Sp-At-Avg 3 (iv) V-âh-I-Sp-At-Avg 2 (ii) V-Sp-At-Avg 2 (v) I-M-Sp-At-Avg ti 3 (iii) âh-I-Sp-At-Avg 3 (vi) V-I-M-Sp-At-Avg ti 2 Adhipati-hetu-sahajàta-a¤¤ama¤¤a-nissaya (i) I-M-Sp-At-Avg ti 2 (ii) V-I-M-Sp-At-Avg ti 2 (The rest of the Anuloma calls for no commentarial remark.) Pa¤havàrassa anulomaü. #<[page 327]># %< Pa¤havàro 327>% [Paccanãya.] Sukhàya vedanàya sampayutto dhammo sukhàya . . . àrammaõapaccayena . . . kammapaccayena paccayo . . . [Gaõanà.] Na-H 9 Na-â 9 . . . pe . . . No-Avg 9. Na-hetupaccayà Na-â 9 . . . saïkhittaü . . . No-Avg 9. Na-hetupaccayà na-àrammaõapaccayà Na-A 9 Na-U 8 . . . saïkhittaü . . . No-Avg 9. Na-hetupaccayà . . . saïkhittaü . . . na-àsevana-, na-vipàka-, na-àhàra- . . . saïkhittaü . . . No-Avg 8. Na-hetumålakaü. Yathà Kusalattikassa paccanãya-gaõanà gaõità, evaü imaü pi asaümuyhantena sabbaü målakaü gaõetabbaü. Paccanãyaü. Yathà Kusalattikassa anulomapaccanãyà-paccanãyànuloma-gaõanà sajjhàyamaggena gaõiñà, evaü gaõetabbaü. Paccanãyànulomaü. VEDANâTTIKAý NIòòHITAö. #<[page 328]># %< 328>% [III. VIPâKATTIKAý PAòICCAVâRO.] 1. (i) Vipàkaü dhammaü pañicca vipàko dhammo uppajjati hetupaccayà. Vipàkaü ekaü khandhaü pañicca tayo khandhà; dve khandhe pañicca dve khandhà. Pañisandhikkhaõe vipàkaü ekaü khandhaü pañicca tayo khandhà; dve . . . dve khandhà. (ii) Vipàkaü dhammaü pañicca nevavipàkanavipàkadhammadhammo uppajjati hetupaccayà. Vipàke khandhe pañicca cittasamuññhànaü råpaü. Pañisandhikkhaõe vipàke khandhe pañicca kañattàråpaü. (iii) Vipàkaü dhammaü pañicca vipàko ca nevavipàkanavipàkadhammadhammo ca dhammà uppajjanti hetupaccayà . . . (iv) Vipàkadhammadhammaü pañicca vipàkadhammadhammo . . . (v) Vipàkadhammadhammaü pañicca nevavipàka-na-vip-.-dh.-dhammo . . . (vi) Vipàkadhammadhammaü paticca vipàkadhammo ca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammo . . . (vii) Neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammaü pañicca neva-vip.- na-vip.-dh.-dhammo . . . (vii) Neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammaü pañicca vipàko dhammo . . . (ix) Neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammaü pañicca vipàko dhammo ca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammo ca . . . (x) Vipàka¤ ca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhamma¤ ca pañicca vipàko dhammo . . . (xi) Vipàka¤ ca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhamma¤ ca pañicca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammo . . . (xii) Vipàka¤ ca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhamma¤ ca pañicca vipàko dhammo ca neva vip.-na-vip.-dh.-dhammo ca . . . (xiii) Vipàkadhammadhamma¤ ca neva-vip.-na-vip.- dh-óhamana¤ ca pañicca neva-vip.-na-vip.-dh.-dhammo uppajjati hetupaccayà. . . . The other 23 pacayas are then dealt with. #<[page 329]># %< Pañiccavàro 329>% [Anulomaü.] H 13 A¤ 7 K 13 Vpp 13 â 5 N 13 V 9 At 13 A 9 U 5 âh 13 . . . pe . . .Nat 5 An 5 Pu 3 M 13 Vg 5 S 5 âs 2 Sp 5 Avg 13 Sj 13 Hetupaccayà â 5 . . . pe . . . Avg 13. (Yathà Kusalattikassa gaõanà evaü gaõetabbaü.) âsevanapaccayà H 2 . . . pe . . . K 2 Avg 2 Pu 2 âh 2 . . . pe . . . Vipàkapaccayà H 9 S 3 U 3 M 9 Nat 3 â 3 Sj 9 Pu 1 Sp 3 Vg 3 A 5 A¤ 6 K 9 Vpp 9 Avg 9 An 3 N 9 âh 9 . . . pe . . . At 9 Anulomagaõanà niññhità. [Paccanãyaü.] Vipàkaü dhammaü pañicca vipàko dhammo uppajjati na-hetupaccayà . . . (followed by eleven other general propositions.) the other paccayas up to No. 23 follow, and then the other two gaõanàs. Pañiccavàro niññhito. The next five vàras follow, and then the Pa¤havàra. Passing over the first (hetu) section, the second (àrammaõa) runs:-- Vipàko dhammo vipàkassa dhammassa àrammanapaccayena paccayo. Vipàke khandhe aniccato dukkhato anattato vipassati assàdeti, abhinandati; taü àrabbha ràgo . . . diññhi . . . vicikicchà . . . uddhaccaü . . . domanassaü uppajjati Kusalàkusale niruddhe vipàke tad-àrammaõatà uppajjati . . . #<[page 330]># %<330 Vipàkattikaü>% Three general propositions follow, then this one:-- Vipàkadhammadhammà neva-vipàka-na-vipàkadhammadhammassa àrammaõapaccayena paccayo. Arahà maggà vuññhahitvà maggaü paccavekkhati; pubbe suciõõàni paccavekkhati. Arahà pahãne kilese paccavekkhati, vikkhambhite kilese paccavekkhati; pubbe samudàciõõekilese jànàti. Vipàkadhammadhamme khandhe aniccato dukkhato anattato vipassati; cetopariya¤àõena vipàkadhammadhamma cittasamaïgissa cittaü jànàti. âkàsàna¤càyatanakusalaü vi¤¤àõa¤càyatanakiriyassa àrammaõapaccayena paccayo. âki¤ca¤¤àyatanakusalaü nevasa¤¤àõàsa¤¤àyatanakiriyassa àrammaõapaccayena paccayo. Vipàkadhammadhammà khandhà cetopariya¤àõassa, pubbenivàsànussati¤àõassa, yathàkammåpaga¤àõassa, anàgataüsa¤àõassa, àvajjanàya àrammaõapaccayena paccayo. The next comment is on the Gaõanà (anulomaü):-- H 7 S 72 U 9 K 9 Jh 72 At 13 â 9 Sj 11 Pu 3 V 3 M 7 Nat 7 A 10 A¤ 7 Pa 3 âh 7 Sp 3 Vg 7 An 7 N 132 âs 2 I 9 Vpp 5 Avg 13 Hetupaccayà A 7 N 7 M 7 At 7 Sj 7 V 3 Sp 3 Avg 7 A¤ 5 I 7 Vpp 3 Yathà Kusalattike pa¤havàrassa anulomagaõanà gaõità vitthàretabbà. Anulomaü. The other three gaõanàs follow. VIPâKATTIKAý NIòòHITAý. #<[page 331]># %< 331>% [IV. UPâDIööATTIKAý PAòICCAVâRO Anulomaü.] 1. (i) Upàdiõõupàdàniyaü dhammaü pañicca upadiõõupàdàniyo dhammo upajjati hetupaccayà. Upàdiõõupàdàniyaü ekaü khandhàü (cf. p. 317) . . . Pañisandhikkhaõe upàdiõõupàdàniyaü ekaü khandhaü (cf. p. 317) . . . dve khandhà kañattà ca råpaü. Khandhe pañicca vatthu, vatthu . . . khandhà. Upàdiõõupàdàniyaü ekaü mahàbhåtaü pañicca tayo . . . dve . . . dve . . . mahàbhåte pañicca kañattà-råpaü upàdàråpaü. . . . In this Tika the three correlated terms are upàdiõõupàdàniya, anupàdiõõupàdàniya, and anupàdiõõa-anupàdàniya dhammas. In the Pa¤havàra, at No. 10 of the paccayas (purejàta):-- Upàdiõõupàdàniyo dhammo upàdiõõupàdàniyassa dhammassa purejàtapaccayena paccayo. (a) ârammaõa-, (b) vatthu-purejàtaü. (a) Sekhà và puthujjanà và cakkhuü aniccato dukkhato anattato vipassanti, assàdenti, abhinandanti; taü àrabbha ràgo, domanassaü uppajjati. Kusalàkusale niruddhe vipàke tad-àrammaõatà uppajjati . . . sotaü . . . upàdiõõupàdàniye råpe . . . pe . . . phoññhabbe, vatthuü . . . tadàrammaõatà uppajjati. Upàdiõõupàdàniyaü råpàyatanaü kàyavi¤¤àõassa purejàtapaccayena paccayo. (b) Cakkhàyatanaü cakkhuvi¤¤àõassa . . . kàyàyatanaü kàyavi¤¤àõassa, vatthu upàdiõõupàdàniyànaü khandhànaü purejàtapaccayena paccayo. . . . #<[page 332]># %<332 Upàdiõõatikaü>% 15 (àhàra). Upàdiõõupàdàniyo dhammo upàdiõõupàdàniyassa dhammassà àhàrapaccayena paccayo. Upàdiõõupàdàniyà àhàrà sampayuttakànaü khandhànaü àhàrapaccayena paccayo. Pañisandhikkhaõe upàdiõõupàdàniyà àhàrà sampayuttakànaü khandhànaü kañattà ca råpànaü àhàrap. . . . p. . . . Upàdiõõupàdàniyo kabaëinkàro àhàro upàdiõõupàdàniyassa kàyassa àhàrap. . . . p. . . . Upadiõõupàdàniyo dhammo anupàdiõõupàdàniyassa dhammassa àhàrap. . . . p. . . . Upàdiõõupàdàniyà àhàrà cittasamuññhànànaü råpànaü àhàrap. . . . p. . . . Upàdiõõupàdàniyo kabaëiïkàro àhàro anupàdiõõupàdàniyassa kàyassa àhàrap. . . . p. . . . Upàdiõõupàdàniyo dhammo upàdiõõupàdàniyassa ca anupàdiõõupàdàniyassa ca dhammassa àhàrap. . . . p. . . . Upàdiõõupàdàniyà àhàrà sampayuttakànaü khandhànaü cittasamuññhànàna¤ ca råpànaü àhàrapaccayena paccayo. (The remainder of the Tika, analogous to the preceding Tikas, is not commented upon.) UPâDIööATTIKAý NIòòHITAý. #<[page 333]># %< [THE REMAINING TIKAS] 333>% 5. SANKILIòòHASANKILESIKATTIKA. (1) Saïkiliññha-saïkilesika, (2) asaïkiliññha-saïkilesika, (3) asaïkiliññha-asaïkilesika. 6. VITAKKATTIKA. (1) Savitakka-savicàra, (2) avitakka-vicàramatta, (3) avitakka-avicàra. 7. PãTITTIKA. (1) Pãtisahagata, (2) sukhasahagata, (3) upekhàsahagata. (The following passage in 7 is commented upon:--) Sukhasahagato dhammo upekhàsahagatassa dhammassa anantarapaccayena paccayo. Sukhasahagataü cuticittaü upekhàsahagatassa uppatticittassa anantarap. . . . p . . . Sukhasahagataü bhavaïgaü àvajjanàya anantarap. . . . p . . . Sukhasahagatà vipàkamanovi¤¤àõadhàtu kiriyàmanovi¤¤àõadhàtuyà anantarap. . . . p . . . Sukhasahagataü bhavaïgaü upekhàsahagatassa bhavaïgassa anantarap. . . . p . . . 8. DASSANATTIKA. (1) Dassanena pahàtabba, (2) bhàvanàya pahàtabba, (3) neva-dassanena-na-bhàvanàya pahàtabba. (The following passage in 8 is commented upon:--) In the Pa¤havàre 1 (àrammaõa):-- Dassanena pahàtabbo dhammo dassanena pahàtabba-dhammassa àrammaõapaccayena paccayo. #<[page 334]># %<334 Upàdiõõatikaü>% Dassanena pahàtabbaü ràgaü assàdeti, abhinandati; taü àrabbha dassanena pahàtabbo ràgo uppajjati, diññhi uppajjati, vicikicchà uppajjati. . . . 9. DASSANENA PAHâTABBAHETUKATTIKA. (1) Dassanena pahàtabbahetuka, (2) bhàvanàya pahàtabbahetuka, (3) neva-dassanena-na-bhàvanàya pahàtabbahetuka. (The sentence commented upon in the Tatiyapada is as follows:--) In the Pa¤havàra § 1 (hetu):-- Dassanena pahàtabbahetuko dhammo dassanena pahàtabbahetukassa ca neva-dassanena-na-bhàvanàya pahàtabbahetukassa ca dhammassa hetupaccayena paccayo. Dassanena pahàtabbahetukà hetå sampayuttakànaü khandhànaü cittasamuññhànàna¤ ca råpànaü hetup. . . . p. . . . Bhàvanàya tãõi . . . pe . . . neva-dassanena-na-bhàvanàya ekaü. Neva-dassanena-na-bhàvànàya pahàtabbahetuko dhammo dassanena pahàtabbahetukassa dhammassa hetup. . . . p. . . . Vicikicchàsahagato moho sampayuttakànaü khandhànaü hetup. . . . p. . . . Neva-dassanena . . . pe . . . hetuko dhammo bhàvanàya pahàtabbahetukassa dhammassa hetup. . . . p. . . . Uddhaccasahagato moho . . . (as above, and so for two more general propositions). 10. âCAYAGâMITTIKA. (1) âcayagàmi, (2) apacayagàmi, (3) nevàcayagàmina-apacayagàmi. 11. SEKHATTIKA. (1) Sekha, (2) asekha, (3) neva-sekha-nàsekha. 12. PARITTATTIKA. (1) Paritta, (2) mahaggata, (3) appamàõa. 13. PARITTâRAMMAöATTIKA. (1) Parittàrammaõa, (2) mahaggatàrammaõa, (3) appamàõàrammaõa. #<[page 335]># %< Remaining Tikas 335>% (Here the passage commented upon appears to be that in the Pa¤havàra:--) 2 (àrammaõa):--Appamàõàrammaõo dhammo mahaggatàrammaõassa dhammassa àrammaõapaccayena paccayo. Ariyà appamàõàrammaõacetanà cetopariya¤àõaü paccavekkhanti. (And in § 14 [kamma]:--) Appamàõàrammaõo dhammo parittàrammaõassa dhammassa kammap. . . . p. . . . Nànàkhaõikà appamànàrammaõà cetanà vipàkànaü parittàrammaõànaü khandhànaü kammap. . . . p. . . . 14. HãNATTIKA. (1) Hãna, (2) majjhima, (3) paõãta. 15. MICCHATTATTIKA. (1) Micchattaniyata, (2) sampattaniyata, (3) aniyata. 16. MAGGâRAMMAöATTIKA. (1) Maggàrammaõa, (2) maggahetuka, (3) maggàdhipati. . . . na-hetupaccayo. Ahetukaü maggàrammaõaü ekaü khandhaü pañicca tayo khandhà. . . . 17. UPPANNATTIKA. (1) Uppanna, (2) anuppanna, (3) uppàdi. 18. ATäTATTIKA. (1) Atãta, (2) anàgata, (3) paccuppanna. 19. ATãTâRAMMAöATTIKA. (1) Atãtàrammaõa, (2) anàgatàrammaõa, (3) paccuppannàrammaõa. 20. AJJHATTATTIKA. (1) Ajjhatta, (2) bahiddhà, (3) ajjhatta-bahiddhà. 21. AJJHâTTARAMMAöATTIKA. (1) Ajjhattàrammaõa, (2) bahiddhàrammaõa, (3) ajjhatta-bahiddhàrammaõa. TIKAPAòòHâNAý NIòòHITAý. #<[page 336]># %< 336>% DUKAPAòòHâNA The first half of this Paññhàna was published in full in 1906. The contents comprise those portions of the Abhidhamma-màtikà (Dhs. p. 1 f.), entitled Hetugocchaka, Cåëantaraduka, and the Gocchakas:--âsava, Saüyojana, Gantha, Ogha (Yoga = Ogha cf. Dhs. 1151), Nãvaraõa, and Paràmàsa. The distinctive character of Duka-procedure may be soon in this volume. The contents of the remainder of the work are those enumerated in the Abhidhamma-màtikà under the heads Mahantaradukaü, Upàdàna- and Kilesagocchakaü and Piññhidukaü (Dhs. pp. 5-7):-- SâRAMMAöADUKA. Sàrammanà, anàrammaõà dhammà. CITTADUKA. Città, no-città dhammà. CETASIKADUKA. Cetàsikà, acetasikà dhammà. CITTASAMPAYUTTADUKA. Cittasampayuttà, cittavippayuttà dhammà. CITTASAýSAòòHADUKA. Cittasaüsaññhà, cittavisaüsaññhà dhammà. CITTASAMUòòHâNADUKA. Cittasamuññhàna, no-cittasamuññhànà dhammà. CITTASAHABHUDUKA. Cittasahabhuno, no-cittasahabhuno dhammà. CITTâNUPARIVATTIDUKA. Cittànuparivattino, no-cittànuparivattino dhammà. #<[page 337]># %< Dukapaññhàna 337>% CITTASAýSAòòHA-SAMUòòHâNADUKA. Cittasaüsaññhasamuññhànà, no-cittasaüsaññhasamuññhànà dhammà. CITTASAýSAòòHA-SAMUòòHâNA-SAHABHUDUKA. CITTASAýSAòòHA-SAMUòòHâNâNUPARIVATTI DUKA. (In each the two terms are analogous to the foregoing, and in the text they are declared to be similar to them and are not elaborated.) AJJHATTIKADUKA. Ajjhattikà, bàhirà dhammà. UPâDâDUKA. Upàdà, no-upàdà dhammà. UPâDIööADUKA. Upàdinnà, anupàdinnà dhammà. UPâDâNADUKA. Upàdànà, anupàdànà dhammà. UPâDâNIYADUKA. Upàdàniyà, anupàdàniyà dhammà (yathà Lokiyadukaü evaü kàtabbaü; cf. Dukapaññhàna, pp. 135-49). UPâDâNASAMAPAYUTTADUKAý. Upàdànasampayuttà, upàdànavippayuttà dhammà. UPâDâNO-CEVA-UPâDâNIYADUKA. Upàdànà-ceva-upàdàniyà, upàdàniyà-ceva-no-ca-upàdànà dhammà. UPâDâNO-CEVA-UPâDâNASAMPAYUTTADUKA. Upàdànà-ceva-upàdànasampayuttà-ca, upàdànasampayuttà-ceva-no-ca-upàdànà dhammà. UPâDâNAVIPPAYUTTA-UPâDâNIYADUKA. The second term is anupàdàniyà dhammà KILESADUKA. Kilesà, no-kilesà dhammà. #<[page 338]># %<338 Dukapaññhàna>% SANKILESIKADUKA. Saïkilesikà, asaïkilesikà dhammà (yathà LOKIYADUKA). SANKILIòòHADUKA. Saïkilitthà, asaïkiliññhà dhammà. KILESASAMPAYUTTADUKA. Kilesampayuttà, kilesavippayuttà dhammà. KILESA-CEVA-SANKILESIKADUKA. Kilesa-ceva-saïkilesikà, saïkilesikà-ceva-no-ca-kilesà dhammà. KILESA-CEVA-SANKILIòòHADUKA (analogous to foregoing). KILESA-CEVA-KILESASAMPAYUTTADUKA. KILESAVIPPAYUTTA-SANKILESIKADUKA. DASSANENA PAHâTABBADUKA. Dassanena pahàtabbà, na dassanena pahàtabbà dhammà. BHâVANâYA PAHâTABBADUKA (as foregoing). DASSANENA-PAHâTABBAHETUKADUKA. Dassanena-pahàtabbahetukà, na dassanena . . . BHâVANâYA-PAHâTABBAHETUKADUKA (as foregoing). SAVITAKKADUKA. Savitakkà, avitakkà dhammà. SAVICâRADUKA (as foregoing). SAPPãTIKADUKA Sappãtikà, appãtikà dhammà. PäTISAHAGATADUKA (contradictory term: na pãtisahagata). #<[page 339]># %< Dukapaññhàna 339>% SUKHASAHAGATADUKA (contradictory term: na sukhasahagata). UPEKHâSAHAGATADUKA (contradictory: na upekhàsahagata). KâMâVACARADUKA. RæPâVACARADUKA. ARæPâVACARADUKA. PARIYâPANNADUKA. NIYYâNIKADUKA. NIYATADUKA. SA-UTTARADUKA. SARAöADUKA. (The 8 contradictories are the term stated with a- prefixed.) #<[page 340]># %< 340>% DUKA-TIKA-PAòòHâNA (The distinctive method of this and the last two Paññhànas is described in outline in the Commentary, and is illustrated here by the opening section in each.) [Hetu-kusala-dukatikaü. 1. Hetu.] Hetuü kusalaü dhammaü pañicca hetu-kusalo dhammo uppajjati hetupaccayà. Hetuü kusalaü dhammaü pañicca na-hetu-kusalo dhammo uppajjati hetupaccayà. Hetuü kusalaü dhammaü pañicca hetu-kusalo ca na-hetukusalo ca dhammà uppajjanti hetupaccayà. (and so on in a ninefold permutation). Some of the remaining paccayas (2, ârammaõa, etc.) follow; cf. Commentary. The vàras following the Pañiccavàra are only indicated as gandhiü vitthàretabbaü. The Pa¤havàra follows and the Hetu-kusala-dukatika is said to be finished. Hetu is then associated similarly with sukhàya vedànàya. Hetuü sukhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca . . . and with all the other Tikas successively down to the anidassanaappañighà dhammà of the last Tika in the Màtikà. The rest of the Hetu-gocchaka therein is then associated in turn with the Kusalattika. This completes the Hetugocchakakusala-duka-tika. In this way all the Dukas are associated severally with the Tikas. #<[page 341]># %< 341>% TIKA-DUKAPAòòHâNA The Tika:-- kusala-akusala-avyàkata -- is now put before the one term hetu. Kusalaü hetuü dhammaü pañicca . . . Akusalaü hetuü . . . Avyàkataü hetuü . . . hetupaccayà. After but three general propositions the next two paccayas:-- àrammaõapaccayà, adhipatipaccayà are substituted in order, and vary briefly. Other vàras are only indicated. The Pa¤havàra follows. After this the second Tika (Vedanà) is likewise associated with hetu, and the remaining Tikas to anidassana-appañigha. Hetu is then replaced by the rest of the Hetugocchaka in succession. So for all the Tikas and Dukas, this Paññhàna ending with the combination:-- Anidassana-appañighaü saraõaü dhammaü pañicca anidassana-appañigho saraõo dhammo uppajjati hetupaccayà. TIKA-DUKAPAòòHâNAý NIòòHITAý. #<[page 342]># %< 342>% TIKA-TIKAPAòòHâNA Kusalaü sukhàya vedanàya sampayuttaü dhammaü pañicca kusalo sukhàya vedanàya sampayutto dhammo uppajjati hetupaccayà. . . . Akusalaü . . . Avyàkataü . . . Hetuyà tãõi. ârammaõe tãõi. Avigate tãõi. Sahajàtavàram pi Sampayuttavàram pi Pañiccavàrasadisaü. The foregoing is given as it stands. The Pa¤havàra follows briefly, as in the Pañiccavàra. Then -- Hetuyà tãõi. ârammaõe nava. Yathà Kusalattike Pa¤havàraü, evan vitthàretabbaü. Then follows briefly a Pañiccavàra of akusala coupled with dukkhàya vedanàya, and of avyàkata coupled with the same, with the other two vàras indicated, and Pa¤havàra referred to as above. The kusala trio are then coupled with the other Tikas. Then the Vedanàttika repalces the kusala trio, and so on. All is very summarily stated. TIKA-TIKAPAòòHâNAý NIòòHITAý. #<[page 343]># %< 343>% DUKA-DUKAPAòòHâNA Here each duka is coupled with every other duka in turn. Hetuü sahetukaü dhammaü pañicca hetu-sahetuko dhammo uppajjati hetupaccayà. Hetuü sahetukaü dhammaü pañicca nahetu-sahaetuko dhammo. . . . Hetuü sahetukaü dhammaü pañicca hetu-sahetuko ca nahetusahetuko ca dhammo. . . . The last combination is:-- Saraõaü hetuü dhammaü pañicca. . . . Araõaü nahetuü dhammaü pañicca araõo nahetu dhammo uppajjati hetupaccayà. Sabbattha vitthàro. DUKA-DUKAPAòòHâNAý NIòòHITAý. The six books of method (cha nayà) so for given are now called collectively the ANULOMA PAòòHâNA, wherein the Tikas and Dukas are contemplated for the most part as positive or affirmative states. There now follow six books of corresponding negative or denying method, wherein the terms assume as their normal shape a negative or privative form. PACCANäYA PAòòHâNA. (I) Tikapaññhàna. Nakusalaü dhammaü pañicca nakusalo dhammo uppajjati hetupaccayà. Akusalaü avyàkataü ekaü khandhaü pañicca akusalo avyàkato tayo khandhà cittasamuññhànaü ca råpaü, etc. This is vary briefly stated and is entitled the Paccanãyatikapaññhàna. #<[page 344]># %<344 Paccanãya-dukapaññhàna>% The Paccanãyadukapaññhàna follows:-- Nahetuü dhammaü pañicca nahetu dhammo . . . and then the other four Paññhànas:-- Paccanãyadukatika, etc. Then comes the ANULOMA-PACCANäYAPAòòHâNA, beginning:-- Kusalaü dhammaü pañicca na-kusalo dhammo uppajjati hetupaccayà. Kusale khandhe pañicca cittasamuññhanaü råpaü. Kusalaü dhammaü pañicca na-akusalo dhammo. . . . Kusalaü ekaü khandhaü pañicca tayo khandhà cittasamuññhàna¤ ca råpaü. Kusalaü dhammaü pañicca avyàkato. . . . Kusalaü dhammaü pañicca na-akusalo ca na-avyàkato ca dhammà uppajjanti hetupaccayà. . . . Kusalaü dhammaü pañicca na kusalo ca na akusalo ca dhammà uppajjanti. Then the first term becomes akusalaü, then avyàkataü. So for the other five methods. Fianlly comes the PACCANäYâNULOMAPAòòHâNA, beginning:-- Na-kusalaü dhammaü pañicca akusalo dhammo uppajjati hetupaccayà. Akusalaü ekaü khandhaü pañicca tayo khandhà; dve khandhe pañicca dve khandhà. Na kusalaü dhammaü pañicca avyàkato dhammo. . . . Vipàkàvyàkataü kiriyàvyàkataü ekaü. . . . Na akusalaü . . . kusalo . . . Na akusalaü . . . avyàkato . . . Na akusalaü . . . kusalo ca avyàkato ca . . . Then three na-avyàkata propositions. The other five methods follow, ending with the Duka-duka, and the final words -- Dhammapaccanãyànulomapaññhànaü niññhitaü. Anulomadukatikapaññhànato patthàya yàva pariyosànà tiüsamattehi bhàõavàrehi paññhànaü.