------------------------------------------------------------------------- Input by John Richards Stackpole Elidor (UK) jhr@elidor.demon.co.uk ------------------------------------------------------------------------- ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! ³ ³ COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. ³ ³ ³ ³ Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for ³ ³ WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes ³ ³ BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): ³ ³ ³ ³ description character = ASCII ³ ³ ³ ³ long a à 195 ³ ³ long A ù 249 ³ ³ long i Å 197 ³ ³ long I ý 253 ³ ³ long u Æ 198 ³ ³ long U ô 244 ³ ³ vocalic r ­ 173 ³ ³ vocalic R ã 227 ³ ³ long vocalic r Ì 204 ³ ³ vocalic l Ê 202 ³ ³ long vocalic l Ë 203 ³ ³ velar n Ç 199 ³ ³ velar N § 167 ³ ³ palatal n ¤ 164 ³ ³ palatal N ¥ 165 ³ ³ retroflex t  194 ³ ³ retroflex T è 232 ³ ³ retroflex d ¬ 172 ³ ³ retroflex D Ö 214 ³ ³ retroflex n ï 239 ³ ³ retroflex N × 215 ³ ³ palatal s Ó 211 ³ ³ palatal S Á 193 ³ ³ retroflex s « 171 ³ ³ retroflex S å 229 ³ ³ anusvara æ 230 ³ ³ capital anusvara õ 245 ³ ³ visarga ÷ 247 ³ ³ capital visarga ê 234 ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ Dhammapada 1. Yamaka-vagga Mano-pubbaÇgamà dhammà mano-seÂÂhà mano-mayà Manasà ce paduÂÂhena bhÃsati và karoti và Tato naæ dukkham anveti cakkaæ va vahato padaæ. 1 Mano-pubbaÇgamà dhammà mano-seÂÂhà mano-mayà Manasà ce pasannena bhÃsati và karoti và Tato naæ sukham anveti chayà va anapÃyinÅ. 2 Akkocchi maæ avadhi maæ ajini maæ ahÃsi me Ye ca taæ upanayhanti veraæ tesaæ na sammati. 3 Akkocchi maæ avadhi maæ ajini maæ ahÃsi me Ye ca taæ n'upanayhanti veraæ tes'Æpasammati. 4 Na hi verena verÃni sammant'Ådha kudÃcanaæ Averena ca sammanti esa dhammo sanantano. 5 Pare ca na vijÃnanti mayam ettha yamÃmase Ye ca tattha vijÃnanti tato sammanti medhagÃ. 6 Subh'Ãnupassiæ viharantaæ indriyesu asaævutaæ Bhojanamhi c'Ãmatta¤¤uæ kusÅtaæ hÅna-vÅriyaæ Taæ ve pasahati mÃro vÃto rukkhaæ va dubbalaæ. 7 Asubh'Ãnupassiæ viharantaæ indriyesu susaævutaæ Bhojanamhi ca matta¤¤uæ saddhaæ Ãraddha-vÅriyaæ Taæ ve na'ppasahati mÃro vÃto selaæ va pabbataæ. 8 AnikkasÃvo kÃsÃvaæ yo vatthaæ paridahissati Apeto dama-saccena na so kÃsÃvaæ arahati. 9 Yo ca vanta-kasÃv'assa sÅlesu susamÃhito Upeto dama-saccena sa ve kÃsÃvam arahati. 10 AsÃre sÃra-matino sÃre c'ÃsÃra-dassino Te sÃraæ n'Ãdhigacchanti micchÃ-saÇkappa-gocarÃ. 11 SÃra¤ ca sÃrato ¤atvà asÃra¤ ca asÃrato Te sÃram adhigacchanti sammÃ-saÇkappa-gocarÃ. 12 Yathà agÃraæ ducchannaæ vuÂÂhi samativijjhati Evaæ abhÃvitaæ cittaæ rÃgo samativijjhati. 13 Yathà agÃraæ succhannaæ vuÂÂhi na samativijjhati Evaæ subhÃvitaæ cittaæ rÃgo na samativijjhati. 14 Idha socati pecca socati pÃpa-kÃrÅ abhay'attha socati So socati so viha¤¤ati disvà kamma-kiliÂÂham attano. 15 Idha modati pecca modati kata-pu¤¤o abhay'attha modati So modati so pamodati disvà kamma-visuddhim attano. 16 Idha tappati pecca tappati pÃpa-kÃrÅ ubhay'attha tappati PÃpaæ me katan ti tappati bhiyyo tappati duggatiæ gato. 17 Idha nandati pacca nandati kata-pu¤¤o ubhay'attha nandati Pu¤¤aæ me katan ti nandati bhiyyo nandati suggatiæ gato. 18 Bahum pi ce saæhitaæ bhÃsamÃno na takkaro hoti naro pamatto Gopo va gÃvo gaïayaæ paresaæ na bhÃgavà sÃma¤¤assa hoti. 19 Appam pi ce saæhitaæ bhÃsamÃno dhammassa hoti anudhamma-cÃrÅ RÃga¤ ca dosa¤ ca pahÃya mohaæ samma-ppajÃno suvimutta-citto AnupÃdiyÃno idha và huraæ và sa bhÃgavà sÃma¤¤assa hoti. 20 2. AppamÃda-vagga AppamÃdo amata-padaæ pamÃdo maccuno padaæ Appamattà na mÅyanti ye pamattà yathà matÃ. 21 Evaæ visesato ¤atvà appamÃdamhi paï¬ità AppamÃde pamodanti ariyÃnaæ gocare ratÃ. 22 Te jhÃyino sÃtatikà niccaæ daÊha-parakkamà Phusanti dhÅrà nibbÃnaæ yoga-kkhemaæ anuttaraæ. 23 UÂÂhÃnavato satÅmato suci-kammassa nisamma-kÃrino Sa¤¤atassa dhamma-jÅvino appamattassa yaso'bhiva¬¬hati. 24 UÂÂhÃnen' appamÃdena saæyamena damena ca DÅpaæ kayirÃtha medhÃvÅ yaæ ogho n'ÃbhikÅrati. 25 PamÃdaæ anuyu¤janti bÃlà dummedhino janà AppamÃdaæ ca medhÃvÅ dhanaæ seÂÂhaæ va rakkhati. 26 Mà pamÃdam anuyu¤jetha mà kÃma-rati-santhavaæ Appamatto hi jhÃyanto pappoti vipulaæ sukhaæ. 27 PamÃdaæ appamÃdena yadà nudati paï¬ito Pa¤¤Ã-pÃsÃdam Ãruyha asoko sokiniæ pajaæ Pabbata-ÂÂho va bhÆma-ÂÂhe dhÅro bÃle avekkhati. 28 Appamatto pamattesu suttesu bahu-jÃgaro Abal'assaæ va sÅgh-asso hitvà yÃti sumedhaso. 29 AppamÃdena maghavà devÃnaæ seÂÂhataæ gato AppamÃdaæ pasaæsanti pamÃdo garahito sadÃ. 30 AppamÃda-rato bhikkhu pamÃde bhaya-dassi và Saæyojanaæ aïuæ thÆlaæ ¬ahaæ aggÅ va gacchati. 31 AppamÃda-rato bhikkhu pamÃde bhaya-dassi và Abhabbo parihÃnÃya nibbÃnass'eva santike. 32 3. Citta-vagga Phandanaæ capalaæ cittaæ dÆrakkhaæ dunnivÃrayaæ Ujuæ karoti medhÃvÅ usu-kÃro va tejanaæ. 33 VÃrijo va thale khitto okam-okata-ubhato Pariphandat' idaæ cittaæ mÃra-dheyyaæ pahÃtave. 34 Dunniggahassa lahuno yattha-kÃma-nipÃtino Cittassa damatho sÃdhu cittaæ dantaæ sukh'Ãvahaæ. 35 Sududdasaæ sunipuïaæ yattha-kÃma-nipÃtinaæ Cittaæ rakkhetha medhÃvÅ cittaæ guttaæ sukh'Ãvahaæ. 36 DÆraÇgamaæ eka-caraæ asarÅraæ guhÃ-sayaæ Ye cittaæ saæyamissanti mokkhanti mÃra-bandhanÃ. 37 AnavaÂÂhita-cittassa saddhammaæ avijÃnato Pariplava-pasÃdassa pa¤¤Ã na paripÆrati. 38 Anavassuta-cittassa ananvÃhata-cetaso Pu¤¤a-pÃpa-pahÅnassa n'atthi jÃgarato bhayaæ. 39 Kumbh'Æpamaæ kÃyam imaæ viditvà nagarÆpamaæ cittaæ idaæ Âhapetvà Yodhetha mÃraæ pa¤¤Ã-vudhena jitaæ ca rakkhe anivesano siyÃ. 40 Aciraæ vat'ayaæ kÃyo pathaviæ adhisessati Chuddho apeta-vi¤¤Ãïo niratthaæ va kaliÇgaraæ. 41 Diso disaæ yaæ taæ kayirà verÅ và pana verinaæ MicchÃ-païihitaæ cittaæ pÃpiyo naæ tato kare. 42 Na taæ mÃtà pità kayirà a¤¤e và pi ca ¤Ãtakà SammÃ-païihitaæ cittaæ seyyaso naæ tato kare. 43 4. Puppha-vagga Ko imaæ pathaviæ vicessati yama-lokaæ ca imaæ sadevakaæ Ko dhamma-padaæ sudesitaæ kusalo puppham iva pacessati. 44 Sekho pathaviæ vicessati yama-lokaæ ca imaæ sadevakaæ Sekho dhamma-padaæ sudesitaæ kusalo puppham iva pacessati. 45 Pheï'Æpamaæ kÃyam imaæ viditvà marÅci-dhammaæ abhisambudhÃno ChetvÃna mÃrassa papupphakÃni adassanaæ maccu-rÃjassa gacche. 46 PupphÃni h'eva pacinantaæ byÃsatta-manasaæ naraæ Suttaæ gÃmaæ mah'ogho va maccu ÃdÃya gacchati. 47 PupphÃni h'eva pacinantaæ byÃsatta-manasaæ naraæ Atitta¤¤ eva kÃmesu antako kurute vasaæ. 48 Yathà pi bhamaro pupphaæ vaïïa-gandhaæ ahethayaæ Paleti rasam ÃdÃya evaæ gÃme munÅ care. 49 Na paresaæ vilomÃni na paresaæ kat'Ãkataæ Attano va avekkheyya katÃni akatÃni ca. 50 Yathà pi ruciraæ pupphaæ vaïïa-vantaæ agandhakaæ Evaæ subhÃsità vÃcà aphalà hoti akubbato. 51 Yathà pi ruciraæ pupphaæ vaïïa-vantaæ sagandhakaæ Evaæ subhÃsità vÃcà saphalà hoti sakubbato. 52 Yathà pi puppha-rÃsimhà kÃyirà mÃlÃ-guïe bahÆ Evaæ jÃtena maccena kattabbaæ kusalaæ bahuæ. 53 Na puppha-gandho paÂivÃtam eti na candanaæ tagara-mallikà và Sataæ ca gandho paÂivÃtam eti sabbà disà sappuriso pavÃyati. 54 Candanaæ tagaraæ và pi uppalaæ atha vassikÅ Etesaæ gandha-jÃtÃnaæ sÅla-gandho anuttaro. 55 Appa-matto ayaæ gandho y'Ãyaæ tagara-candanÅ Yo ca sÅla-vataæ gandho vÃti devesu attamo. 56 Tesaæ sampanna-sÅlÃnaæ appamÃda-vihÃrinaæ Sammad-a¤¤Ã vimuttÃnaæ mÃro maggaæ na vindati. 57 Yathà saÇkÃra-dhÃnasmiæ ujjhitasmiæ mahÃ-pathe Padumaæ tattha jÃyetha suci-gandhaæ mano-ramaæ. 58 Evaæ saÇkÃra-bhÆtesu andha-bhÆte puthu-jjane Atirocati pa¤¤Ãya sammÃ-sambuddha-sÃvako. 59 5. BÃla-vagga DÅghà jÃgarato ratti dÅghaæ santassa yojanaæ DÅgho bÃlÃnaæ saæsÃro saddhammaæ avijÃnataæ. 60 Caraæ ce n'Ãdhigaccheyya seyyaæ sadisam attano Eka-cariyaæ daÊhaæ kayirà n'atthi bÃle sahÃyatÃ. 61 Puttà m'atthi dhanaæ m'atthi iti bÃlo viha¤¤ati Attà hi attano n'atthi kuto puttà kuto dhanaæ. 62 Yo bÃlo ma¤¤ati bÃlyaæ paï¬ito vÃ'pi tena so BÃlo ca paï¬ita-mÃnÅ sa ve bÃlo ti vuccati. 63 YÃva-jÅvam pi ce bÃlo paï¬itaæ payirupÃsati Na so dhammaæ vijÃnÃti dabbÅ sÆpa-rasaæ yathÃ. 64 Muhuttam api ce vi¤¤Æ paï¬itaæ payirupÃsati Khippaæ dhammaæ vijÃnÃti jivhà sÆpa-rasaæ yathÃ. 65 Caranti bÃlà dummedhà amitten'eva attanà Karontà pÃpakaæ kammaæ yaæ hoti kaÂuka-pphalaæ. 66 Na taæ kammaæ kataæ sÃdhu yaæ katvà anutappati Yassa assu-mukho rodaæ vipÃkaæ paÂisevati. 67 Taæ ca kammaæ kataæ sÃdhu yaæ katvà n'Ãnutappati Yassa patÅto sumano vipÃkaæ paÂisevati. 68 Madhuæ và ma¤¤ati bÃlo yÃva pÃpaæ na paccati Yadà ca paccati pÃpaæ atha dukkhaæ nigacchati. 69 MÃse mÃse kus'aggena bÃlo bhu¤jeyya bhojanaæ Na so saÇkhÃta-dhammÃnaæ kalaæ agghati soÊasiæ. 70 Na hi pÃpaæ kataæ kammaæ sajju-khÅraæ va muccati Öahaæ taæ bÃlam anveti bhasma-cchanno va pÃvako. 71 YÃvad-eva anatthÃya ¤attaæ bÃlassa jayati Hanti bÃlassa sukkaæsaæ muddham assa vipÃtayaæ. 72 Asantaæ bhÃvanaæ iccheyya purekkhÃraæ ca bhikkhusu ùvÃsesu ca issariyam pÆjaæ para-kulesu ca. 73 Mam'eva kata ma¤¤antu gihÅ pabbajità ubho Mam'ev'Ãtivasà assu kicc'Ãkiccesu kismici Iti bÃlassa saÇkappo icchà mÃno ca va¬¬hati. 74 A¤¤Ã hi lÃbh'Æpanisà a¤¤Ã nibbÃna-gÃminÅ Evam etaæ abhi¤¤Ãya bhikkhu buddhassa sÃvako SakkÃraæ n'Ãbhinandeyya vivekam anubhÆhaye. 75 6. Paï¬ita-vagga NidhÅnaæ va pavattÃraæ yaæ passe vajja-dassinaæ Niggayha-vÃdiæ medhÃviæ tÃdisaæ paï¬itaæ bhaje TÃdisaæ bhajamÃnassa seyyo hoti na pÃpiyo. 76 Ovadeyy'ÃnusÃseyya asabbhà ca nivÃraye Sataæ hi so piyo hoti asataæ hoti appiyo. 77 Na bhaje pÃpake mitte na bhaje puris'Ãdhame Bhajetha mitte kalyÃïe bhajetha puris'uttame. 78 Dhamma-pÅti sukhaæ seti vippasannena cetasà Ariya-ppavedite dhamme sadà ramati paï¬ito. 79 Udakaæ hi nayanti nettikà usu-kÃrà namayanti tejanaæ DÃruæ namayanti tacchakà attÃnaæ damayanti paï¬itÃ. 80 Selo yathà eka-ghano vÃtena na samÅrati Evaæ nindÃ-pasaæsÃsu na sami¤janti paï¬itÃ. 81 Yathà pi rahado gambhÅro vippasanno anÃvilo Evaæ dhammÃni sutvÃna vippasÅdanti paï¬itÃ. 82 Sabbattha ve sappurisà cajanti na kÃma-kÃmà lapayanti santo Sukhena phuÂÂhà atha và dukhena na ucc'Ãvacaæ paï¬ità dassayanti. 83 Na atta-hetu na parassa hetu na puttam icche na dhanaæ na raÂÂhaæ Na iccheyya adhammena samiddhim attano sa sÅlavà pa¤¤avà dhammiko siyÃ. 84 Appakà te manussesu ye janà pÃra-gÃmino Ath'Ãyaæ itarà pajà tÅram ev'ÃnudhÃvati. 85 Ye ca kho sammad-akkhÃte dhamme dhamm'Ãnuvattino Te janà pÃram essanti maccu-dheyyaæ suduttaraæ. 86 Kaïhaæ dhammaæ vippahÃya sukkaæ bhÃvetha paï¬ito Okà anokam Ãgamma viveke yattha dÆramaæ. 87 Tatr'Ãbhiratiæ iccheyya hitvà kÃme aki¤cano Pariyodapeyya attÃnaæ citta-klesehi paï¬ito. 88 Yesaæ sambodhiy'aÇgesu sammà cittaæ subhÃvitaæ ùdÃna-paÂinissagge anupÃdÃya ye ratà KhÅï'Ãsavà jutimanto te loke parinibbutÃ. 89 7. Arahanta-vagga Gat'addhino visokassa vippamuttassa sabbadhi Sabba-gantha-ppahÅnassa pariÊÃho na vijjati. 90 Uyyu¤janti satÅmanto na nikete ramayanti te Haæsà va pallalaæ hitvà okam-okaæ jahanti te. 91 Yesaæ sannicayo n'atthi ye pari¤¤Ãta-bhojanà Su¤¤ato animitto ca vimokkho yesaæ gocaro ùkÃse va sakuntÃnaæ gati tesaæ dur-annayÃ. 92 Yass'Ãsavà parikkhÅnà ÃhÃre ca anissito Su¤¤ato animitto ca vimokkho yassa gocaro ùkÃse va sakuntÃnaæ padaæ tassa dur-annayaæ. 93 Yass'indriyÃni samathaæ gatÃni assà yathà sÃrathinà sudantà PahÅna-mÃnassa anÃsavassa devà pi tassa pihayanti tÃdino. 94 Pathavi-samo no virujjhati indakhÅl'upamo tÃdi subbato Rahado va apeta-kaddamo saæsÃrà na bhavanti tÃdino. 95 Santaæ tassa manaæ hoti santà vÃcà ca kamma ca Sammad-a¤¤Ã vimuttassa upasantassa tÃdino. 96 Asaddho akata'a¤¤Æ ca sandhi-cchedo ca yo naro Hat'ÃvakÃso vant'Ãso sa ve uttama-poriso. 97 GÃme và yadi vÃ'ra¤¤e ninne và yadi và thale Yattha arahanto viharanti taæ bhÆmi-rÃmaïeyyakaæ. 98 RamaïÅyÃni ara¤¤Ãni yattha na ramatÅ jano VÅta-rÃgà ramissanti na te kÃma-gavesino. 99 8. Sahassa-vagga Sahassam api ce vÃcà anattha-pada-saæhità Ekaæ attha-padaæ seyyo yaæ sutvà upasammati. 100 Sahassam api ce gÃthà anattha-pada-saæhità Ekaæ gÃthÃ-padaæ seyyo yaæ sutvà upasammati. 101 Yo ce gÃthà sataæ bhÃse anattha-pada-saæhitaæ Ekaæ dhamma-padaæ seyyo yaæ sutvà upasammati. 102 Yo sahassaæ sahassena saÇgÃme mÃsuse jine Ekaæ ca jeyyaæ attÃnaæ sa ve saÇgama-j'uttamo. 103 Attà ha've jitaæ seyyo yà c'Ãyaæ itarà pajà Atta-dantassa posassa niccaæ sa¤¤ata-cÃrino. 104 N'eva devo na gandhabbo na mÃro saha brÃhmunà Jitaæ apajitaæ kayirà tathÃ-rÆpassa jantuno. 105 MÃse mÃse sahassena yo yajetha sataæ samaæ Ekaæ ca bhÃvit'attÃnaæ muhuttam api pÆjaye Sà yeva pÆjanà seyyo yaæ ce vassasataæ hutaæ. 106 Yo ca vassa-sataæ jantu aggiæ paricare vane Ekaæ ca bhÃvit'attÃnaæ muhuttam api pÆjaye Sà yeva pÆjanà seyyo yaæ ce vassa-sataæ hutaæ. 107 Yaæ ki¤ci yiÂÂhaæ va hutaæ va loke Saævaccharaæ yajetha pu¤¤a-pekkho Sabbam pi taæ na catu-bhÃgam eti AbhivÃdanà ujju-gatesu seyyo. 108 AbhivÃdana-sÅlissa niccaæ vu¬¬hÃ'pacÃyino CattÃro dhammà va¬¬hanti Ãyu vaïïo sukhaæ balaæ. 109 Yo ca vassa-sataæ jÅve dussÅlo asamÃhito Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo sÅlavantasssa jhÃyino. 110 Yo ca vassa-sataæ jÅve duppa¤¤o asamÃhito Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo pa¤¤avantassa jhÃyino. 111 Yo ca vassa-sataæ jÅve kusÅto hÅna-vÅriyo Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo viriyam Ãrabhato daÊhaæ. 112 Yo ca vassa-sataæ jÅve apassaæ udaya-bbayaæ Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo passato udaya-bbayaæ. 113 Yo ca vassa-sataæ jÅve apassaæ amataæ padaæ Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo passato amataæ padaæ. 114 Yo ca vassa-sataæ jÅve apassaæ dhammam uttamaæ Ek'Ãhaæ jÅvitaæ seyyo passato dhammam uttamaæ. 115 9. PÃpa-vagga Abhittharetha kalyÃïe pÃpà cittaæ nivÃraye Dandhaæ hi karoto pu¤¤aæ pÃpasmiæ ramatÅ mano. 116 PÃpaæ ce puriso kayirà na naæ kayirà puna-ppunaæ Na tamhi chandaæ kayirÃtha dukkho pÃpassa uccayo. 117 Pu¤¤aæ ce puriso kayirà kayirà naæ puna-ppunaæ Tamhi chandaæ kayirÃtha sukho pu¤¤assa uccayo. 118 PÃpo pi passati bhadraæ yÃva pÃpaæ na paccati Yadà ca paccati pÃpaæ atha pÃpo pÃpÃni passati. 119 Bhadro pi passati pÃpaæ yÃva bhadraæ na paccati Yadà ca paccati bhadraæ atha bhadro bhadrÃni passati. 120 MÃ'vama¤¤etha pÃpassa na mandaæ Ãgamissati Uda-bindu-nipÃtena uda-kumbho pi pÆrati BÃlo pÆrati pÃpassa thoka-thokam pi Ãcinaæ. 121 MÃ'vama¤¤etha pu¤¤assa na mandaæ Ãgamissati Uda-bindu-nipÃtena uda-kumbho pi pÆrati DhÅro pÆrati pu¤¤assa thoka-thokam pi Ãcinaæ. 122 VÃïijo va bhayaæ maggaæ appa-sattho maha-ddhano Visaæ jÅvitu-kÃmo va pÃpÃni parivajjaye. 123 PÃïimhi ce vaïo n'Ãssa hareyya pÃïinà visaæ N'Ãbbaïaæ visam anveti n'atthi pÃpaæ akubbato. 124 Yo appaduÂÂhassa narassa dussati saddhasssa posassa anaÇgaïassa Tam eva bÃlaæ pacceti pÃpaæ sukhumo rajo paÂivÃtaæ va khitto. 125 Gabbham eke uppajjanti nirayaæ pÃpa-kammino Saggaæ sugatino yanti parinibbanti anÃsavÃ. 126 Na antalikkhe na samudda-majjhe na pabbatÃnaæ vivaraæ pavissa Na vijjatÅ so jagati-ppadeso yattha-ÂÂhito mucceyya pÃpa-kammÃ. 127 Na antalikkhe na samudda-majjhe na pabbatÃnaæ vivaraæ pavissa Na vijjatÅ so jagati-ppadeso yattha-ÂÂhitaæ na=ppasaheyya maccu. 128 10. Daï¬a-vagga Sabbe tasanti daï¬assa sabbe bhÃyanti maccuno AttÃnaæ upamaæ katvà na haneyya na ghÃtaye. 129 Sabbe tasanti daï¬assa sabbesaæ jÅvitaæ piyaæ AttÃnaæ upamaæ katvà na haneyya na ghÃtaye. 130 Sukha-kÃmÃni bhÆtÃni yo daï¬ena vihiæsati Attano sukham esÃno pecca so na labhate sukhaæ. 131 Sukha-kÃmÃni bhÆtÃni yo daï¬ena na vihiæsati Attano sukham esÃno pecca so labhate sukhaæ. 132 MÃ'voca pharusaæ ka¤ci vuttà paÂivadeyyu taæ Dukkhà hi sÃrambha-kathà paÂi daï¬Ã phuseyyu taæ. 133 Sace n'eresi attÃnaæ kaæso upahato yathà Esa patto'si nibbÃnaæ sÃrambho te na vijjati. 134 Yathà daï¬ena gopÃlo gÃvo pÃjeti gocaraæ Evaæ jarà ca maccu ca Ãyuæ pÃjenti pÃïinaæ. 135 Atha pÃpÃni kammÃni karaæ bÃlo na bujjhati Sehi kammehi dummedho aggi-da¬¬ho va tappati. 136 Yo daï¬ena adaï¬esu appaduÂÂhesu dussati Dasannam a¤¤ataraæ ÂhÃnaæ khippam eva nigacchati. 137 Vedanaæ pharusaæ jÃniæ sarÅrassa ca bhedanaæ Garukaæ và pi ÃbÃdhaæ citta-kkhepaæ va pÃpuïe. 138 RÃjato và upasaggaæ abbhakkhÃnaæ ca dÃruïaæ Parikkhayaæ va ¤ÃtÅnaæ bhogÃnaæ va pabhaÇguraæ. 139 Atha v'Ãssa agÃrÃni aggi ¬ahati pÃvako KÃyassa bhedà duppa¤¤o nirayaæ so'papajjati. 140 Na nagga-cariyà na jaÂà na paÇkà NÃ'nÃsakà thaï¬ila-sÃyikà và Rajo-jallaæ ukkuÂika-ppadhÃnaæ Sodhenti maccaæ avitiïïa-kaÇkhaæ. 141 AlaÇkato ce pi samaæ careyya Santo danto niyato brahma-cÃrÅ Sabbesu bhÆtesu nidhÃya daï¬aæ So brÃhmaïo so samaïo sa bhikkhu. 142 HirÅ-nisedho puriso koci lokasmiæ vijjati Yo nindaæ apabodheti asso bhadro kasÃm iva. 143 Asso yathà bhadro kasÃ-niviÂÂho ÃtÃpino saævegino bhavÃtha SaddhÃya sÅlena ca vÅriyena ca samÃdhinà dhamma-vinicchayena ca Sampanna-vijjÃ-caraïà patissatà jahissatha dukkham idaæ anappakaæ. 144 Udakaæ hi nayanti nettikà usu-kÃrà namayanti tejanaæ DÃruæ namayanti tacchakà attÃnaæ damayanti subbatÃ. 145 11. JarÃ-vagga Ko nu hÃso kim Ãnando niccaæ pajjalite sati Andha-kÃrena onaddhà padÅpaæ na gavesatha. 146 Passa citta-kataæ bimbaæ aru-kÃyaæ samussitaæ ùturaæ bahu-saÇkappaæ yassa n'atthi dhuvaæ Âhiti. 147 Pari jiïïam idaæ rÆpaæ roga-nÅÊaæ pabhaÇguraæ Bhijjati pÆti-sandeho maraï-antaæ hi jÅvitaæ. 148 YÃn'imÃni apatthÃni alÃbun'eva sÃrade KÃpotakÃni aÂÂhÅni tÃni disvÃna kà rati. 149 AÂÂhÅnaæ nagaraæ kataæ maæsa-lohita-lepanaæ Yattha jarà ca maccu ca mÃno makkho ca ohito. 150 JÅranti ve rÃja-rathà sucittà atho sarÅram pi jaraæ upeti Sataæ ca dhammo na jaraæ upeti santo ha've sabbhi pavedayanti. 151 Appa-ssut'Ãyaæ puriso balivaddo va jÅrati MaæsÃni tassa va¬¬hanti pa¤¤Ã tassa na va¬¬hati. 152 Aneka-jÃti-saæsÃraæ sandhÃvissaæ anibbisaæ Gaha-kÃraæ gavesanto dukkhà jÃti puna-ppunaæ. 153 Gaha-kÃraka diÂÂho'si puna gehaæ na kÃhasi Sabbà te phÃsukà bhaggà gaha-kÆÂaæ visaÇkhataæ VisaÇkhÃra-gataæ cittaæ taïhÃnaæ khayam ajjhagÃ. 154 Acaritvà brahma-cariyaæ aladdhà yobbane dhanaæ Jiïïa-ko¤cà va jhÃyanti khÅïa-macche va pallale. 155 Acaritvà brahma-cariyaæ aladdhà yobbane dhanaæ Senti cÃp'ÃtikhÅïà va purÃïÃni anutthunaæ. 156 11. Atta-vagga AttÃnaæ ce piyaæ ja¤¤Ã rakkheyya naæ surakkhitaæ Tiïïaæ a¤¤ataraæ yÃmaæ paÂi jaggeyya paï¬ito. 157 AttÃnam eva paÂhamaæ patirÆpe nivesaye Ath'a¤¤am anusÃseyya na kilisseyya paï¬ito. 158 AttÃnaæ ce tathà kayirà yath'a¤¤am anusÃsati Sudanto vata dametha attà hi kira duddamo. 159 Attà hi attano nÃtho ko nÃtho paro siyà Attanà hi sudantena nÃthaæ labhati dullabhaæ. 160 Attanà hi kataæ pÃpaæ atta-jaæ atta-sambhavaæ Abhimatthati dummedhaæ vajiraæ v'asma-mayaæ maïiæ. 161 Yassa accanta-dussilyaæ mÃluvà sÃlam iv'otthataæ Karoti so tath'attÃnaæ yathà naæ icchati diso. 162 SukarÃni asÃdhÆni attano ahitÃni ca Yaæ ve hitaæ ca sÃdhuæ ca taæ ve parama-dukkaraæ. 163 Yo sÃsanaæ arahataæ ariyÃnaæ dhamma-jÅvinaæ PaÂikosati dummedho diÂÂhiæ nissÃya pÃpikaæ PhalÃni kaÂÂhakass'eva atta-ghÃtÃya phallati. 164 Attanà hi kataæ pÃpaæ attanà saÇkilissati Attanà akataæ pÃpaæ attanà va visujjhati Suddhi asuddhi paccattaæ n'ä¤o a¤¤aæ visodhaye. 165 Atta-d-attaæ par'atthena bahunà pi na hÃpaye Atta-d-attham abhi¤¤Ãya sad-attha-pasuto siyÃ. 166 13. Loka-vagga HÅnaæ dhammaæ na seveyya pamÃdena na saævase MicchÃ-diÂÂhiæ na seveyya na siyà loka-va¬¬hano. 167 UttiÂÂhe na-ppamajjeyya dhammaæ sucaritaæ care Dhamma-cÃrÅ sukhaæ seti asmiæ loke paramhi ca. 168 Dhammaæ care sucaritaæ ta taæ duccaritaæ care Dhamma-cÃrÅ sukhaæ seti asmiæ loke paramhi ca. 169 Yathà bubbuÊakaæ passe yathà passe marÅcikaæ Evaæ lokaæ avekkhantaæ maccu-rÃjà na passati. 170 Etha passath'imaæ lokaæ cittaæ rÃja-rath'Æpamaæ Yattha bÃlà visÅdanti natthi saÇgo vijÃnataæ. 171 Yo ca pubbe pamajjitvà pacchà so na-ppamajjati So imaæ lokaæ pabhÃseti abbhà mutto va candimÃ. 172 Yassa pÃpaæ kataæ kammaæ kusalena pidhÅyati So imaæ lokaæ pabhÃseti abbhà mutto va candimÃ. 173 Andha-bhÆto ayaæ loko tanuk'ettha vipassati sakuïo jÃla-mutto va appo saggÃya gacchati. 174 Haæs'Ãdicca-pathe yanti ÃkÃse yanti iddhiyà NÅyanti dhÅrà lokamhà jetvà mÃraæ savÃhiniæ. 175 Ekaæ dhammaæ atÅtassa musÃvÃdissa jantuno Vitiïïa-para-lokassa n'atthi pÃpaæ akÃriyaæ. 176 Na ve kadariyà deva-lokaæ vajanti bÃlà ha've na-ppasaæsanti dÃnaæ DhÅro ca dÃnaæ anumodamÃno ten'eva so hoti sukhÅ parattha. 177 Pathavyà eka-rajjena saggassa gamanena và Sabba-lok'Ãdhipaccena sot'Ãpatti-phalaæ varaæ. 178 14. Buddha-vagga Yassa jitaæ n'ÃvajÅyati jitaæ yassa no yÃti koci loke Taæ buddham ananta-gocaraæ apadaæ kena padena nessatha. 179 Yassa jÃlinÅ visattikà taïhà n'atthikuhi¤ci netave Taæ buddham ananta-gocaraæ apadaæ kena padena nessatha. 180 Ye jhÃna-pasutà dhÅrà nekkhamm'Æpasame ratà Devà pi tesaæ pihayanti sambuddhÃnaæ satÅmataæ. 181 Kiccho manussa-paÂilÃbho kicchaæ maccÃna jÅvitaæ Kicchaæ saddhamma-ssavanaæ kiccho buddhÃnam uppÃdo. 182 Sabba-pÃpassa akaraïaæ kusalassa upasampadà Sa-citta-pariyodapanaæ etaæ buddhÃna sÃsanaæ. 183 KhantÅ paramaæ tapo titikkhà Nibbanaæ paramaæ vadanti buddhà Na hi pabbajito par'ÆpaghÃtÅ Samaïo hoti paraæ viheÂhayanto. 184 AnÆpavÃdo anÆpaghÃto pÃtimokkhe ca saævaro Matta¤¤utà ca bhattasmiæ pantaæ ca sayan'Ãsanaæ Adhicitte ca Ãyogo etaæ buddhÃna sÃsanaæ. 185 Na kahÃpaïa-vassena titti kÃmesu vijjati App'assÃdà dukhà kÃmà iti vi¤¤Ãya paï¬ito. 186 Api dibbese kÃmesu ratiæ so n'Ãdhigacchati Taïha-kkhaya-rato hoti sammÃ-sambuddha-sÃvako. 187 Bahuæ ve saraïaæ yanti pabbatÃni vanÃni ca ùrÃma-rukkha-cetyÃni manussà bhaya-tajjitÃ. 188 N'etaæ kho saraïaæ khemaæ n'etaæ saraïam uttamaæ N'etaæ saraïam Ãgamma sabba-dukkhà pamuccati. 189 Yo ca buddhaæ ca dhammaæ ca saÇghaæ ca saraïaæ gato CattÃri ariya-saccÃni samma-ppa¤¤Ãya passati. 190 Dukkhaæ dukkha-samuppÃdaæ dukkhassa ca atikkamaæ Ariyaæ c'aÂÂhaÇgikaæ maggaæ dukkh'Æpasama-gÃminaæ. 191 Etaæ kho saraïaæ khemaæ etaæ saraïam uttamaæ Etaæ saraïam Ãgamma sabba-dukkhà pamuccati. 192 Dullabo puris'Ãja¤¤o na so sabbattha jÃyati Yattha so jÃyati dhÅro taæ kulaæ sukham edhati. 193 Sukho buddhÃnam uppÃdo sukhà saddhamma-desanà Sukhà saÇghassa sÃmaggÅ samaggÃnaæ tapo sukho. 194 PÆj'Ãrahe pÆjayato buddhe yadi va sÃvake Papa¤ca-samatikkante tiïïa-soka-pariddave. 195 Te tÃdise pÆjayato nibbute akuto-bhaye Na sakkà pu¤¤aæ saÇkhÃtuæ im'ettam api kenaci. 196 15. Sukha-vagga Susukhaæ vata jÅvÃma verinesu averino Verinesu manussesu viharÃma averino. 197 Susukhaæ vata jÅvÃma Ãturesu anÃturà ùturesu manussesu viharÃma anÃturÃ. 198 Susukhaæ vata jÅvÃma ussukesu anussukà Ussukesu manussesu viharÃma anussukÃ. 199 Susukhaæ vata jÅvÃma yesaæ no n'atthi ki¤canaæ PÅti-bhakkhà bhavissÃma devà Ãbhassarà yathÃ. 200 Jayaæ veraæ pasavati dukkhaæ seti parÃjito Upasanto sukhaæ seti hitvà jaya-parÃjayaæ. 201 N'atthi rÃga-samo aggi n'atthi dosa-samo kali N'atthi khandha-samà dukkhà n'atthi santi-paraæ sukhaæ. 202 Jighacchà paramà rogà saÇkhÃrà paramà dukhà Etaæ ¤atvà yathÃ-bhÆtaæ nibbÃnaæ paramaæ sukhaæ. 203 ùrogya-paramà lÃbhà santuÂÂhi-paramaæ dhanaæ VissÃsa-paramà ¤Ãti nibbÃnaæ paramaæ sukhaæ. 204 Paviveka-rasaæ pitvà rasaæ upasamassa ca Niddaro hoti nippÃpo dhamma-pÅti-rasaæ pivaæ. 205 SÃdhu dassanam ariyÃnaæ sannivÃso sadà sukho Adassanena bÃlÃnaæ niccam eva sukhÅ siyÃ. 206 BÃla-saÇgata-cÃrÅ hi dÅgham addhÃna socati Dukkho bÃlehi saævÃso amitten'eva sabbadÃ. 207 Tasmà hi DhÅraæ ca pa¤¤aæ ca bahu-ssutaæ ca Dhorayha-sÅlaæ vata-vantam ariyaæ Taæ tÃdisaæ sappurisaæ sumedhaæ Bhajetha nakkhatta-pathaæ ca candimÃ. 208 16. Piya-vagga Ayoge yu¤jam attÃnaæ yogasmiæ ca ayojanaæ Atthaæ hitvà piya-ggÃhÅ pihet'att'Ãnuyoginaæ. 209 Mà piyehi samÃga¤chi appiyehi kudÃcanaæ PiyÃnaæ adassanaæ dukkhaæ appiyÃnaæ ca dassanaæ. 210 Tasmà piyaæ na kayirÃtha piy'ÃpÃyo hi pÃpako Ganthà tesaæ na vijjanti yesaæ n'atthi piy'Ãppiyaæ. 211 Piyato jÃyatÅ soko piyato jÃyatÅ bhayaæ Piyato vipamuttassa n'atthi soko kuto bhayaæ. 212 Pemato jÃyatÅ soko pemato jÃyatÅ bhayaæ Pemato vipamuttassa n'atthi soko kuto bhayaæ. 213 Ratiyà jÃyatÅ soko ratiyà jÃyatÅ bhayaæ Ratiyà vipamuttassa n'atthi soko kuto bhayaæ. 214 KÃmato jÃyatÅ soko kÃmato jÃyatÅ bhayaæ KÃmato vipamuttassa n'atthi soko kuto bhayaæ. 215 TaïhÃya jÃyatÅ soko taïhÃya jÃyatÅ bhayaæ TaïhÃya vipamuttassa n'atthi soko kuto bhayaæ. 216 SÅla-dassana-sampannaæ dhamma-ÂÂhaæ sacca-vedinaæ Attano kamma kubbÃnaæ taæ jano kurute piyaæ. 217 Chanda-jÃto anakkhÃte manasà ca phuÂo siyà KÃmesu ca appaÂibaddha-citto uddhaæ-soto ti vuccati. 218 Cira-ppavÃsiæ purisaæ dÆrato sotthim Ãgataæ ¥Ãti-mittà suhajjà ca abhinandanti Ãgataæ. 219 Tath'eva kata-pu¤¤am pi asmà lokà paraæ gataæ Pu¤¤Ãni paÂigaïhanti piyaæ ¤ÃtÅ va Ãgataæ. 220 17. Kodha-vagga Kodhaæ jahe vippajaheyya mÃnaæ Saæyojanaæ sabbam atikkameyya Taæ nÃma-rÆpasmim asajjamÃnaæ Aki¤canaæ n'Ãnupatanti dukkhÃ. 221 Yo ve uppatitaæ kodhaæ rathaæ bhantaæ va vÃraye Tam ahaæ sÃrathiæ brÆmi rasmi-ggÃho itaro jano. 222 Akkodhena jine kodhaæ asÃdhuæ sÃdhunà jine Jine kadariyaæ dÃnena saccen'Ãlika-vÃdinaæ. 223 Saccaæ bhaïe na kujjheyya dajjà appam pi yÃcito Etehi tÅhi ÂhÃnehi gacche devÃna santike. 224 Ahiæsakà ye munayo niccaæ kÃyena saævutà Te yanti accutaæ ÂhÃnaæ yattha gantvà na socare. 225 Sadà jÃgaramÃnÃnaæ aho-ratt'Ãnusikkhinaæ NibbÃnaæ adhimuttÃnaæ atthaæ gacchanti ÃsavÃ. 226 PorÃïam etaæ atula n'etaæ ajjatanÃm iva Nindanti tuïhim ÃsÅnaæ nindanti bahu-bhÃïinaæ Mita-bhÃïim pi nindanti n'atthi loke anindito. 227 Na c'Ãhu na ca bhavissati na c'etarahi vijjati Ekantaæ nindito poso ekantaæ và pasaæsito. 228 Yaæ ce vi¤¤Æ pasaæsanti anuvicca suve suve Acchidda-vuttiæ medhÃviæ pa¤¤Ã-sÅla-samÃhitaæ. 229 Nikkhaæ jambonadass'eva ko taæ ninditum arahati Devà pi naæ pasaæsanti brÃhmunà pi pasaæsito. 230 KÃya-ppakopaæ rakkheyya kÃyena saævuto siyà KÃya-duccaritaæ hitvà kÃyena sucaritaæ care. 231 VacÅ-ppakopaæ rakkheyya vÃcÃya saævuto siyà VacÅ-duccaritaæ hitvà vÃcÃya sucaritaæ care. 232 Mano-ppakopaæ rakkheyya manasà saævuto siyà Mano-duccaritaæ hitvà manasà sucaritaæ care. 233 KÃyena saævutà dhÅrà atho vÃcÃya saævutà Manasà saævutà dhÅrà te ve suparisaævutÃ. 234 18. Mala-vagga Paï¬u-palÃso va dÃni'si yama-purisà pi ca te upaÂÂhità Uyyoga-mukhe ca tiÂÂhasi pÃtheyyam pi ca te na vijjati. 235 So karohi dÅpam attano khippaæ vÃyama paï¬ito bhava Niddhanta-malo anaÇgaïo dibbaæ ariya-bhÆmiæ upehisi. 236 UpanÅta-vayo ca dÃni'si sampayÃto'si yamassa santikaæ VÃso te n'atthi antarà pÃtheyyam pi ce te na vijjati. 237 So karohi dÅpam attano khippaæ vÃyama paï¬ito bhava Niddhanta-malo anaÇgaïo na punaæ jÃti-jaraæ upehisi. 238 Anupubbena medhÃvÅ thokaæ thokaæ khaïe khaïe KammÃro rajatass'eva niddhame malam attano. 239 Ayasà va malaæ samuÂÂhitaæ tat-uÂÂhÃya tam eva khÃdati Evaæ atidhona-cÃrinaæ sÃni kammÃni nayanti duggatiæ. 240 AsajjhÃya-malà mantà anuÂÂhÃna-malà gharà Malaæ vaïïassa kosajjaæ pamÃdo rakkhato malaæ. 241 Mal'itthiyà duccaritaæ maccheraæ dadato malaæ Malà ve pÃpakà dhammà asmiæ loke paramhi ca. 242 Tato malà malataraæ avijjà paramaæ malaæ Etaæ malaæ pahantvÃna nimmalà hotha bhikkhavo. 243 SujÅvaæ ahirikena kÃka-sÆrena dhaæsinà Pakkhandinà pagabbhena saækiliÂÂhena jÅvitaæ. 244 HirÅmatà ca dujjÅvaæ niccaæ suci-gavesinà AlÅnenÃ'ppagabbhena suddh'ÃjÅvena passatÃ. 245 Yo pÃïam atipÃteti musÃ-vÃdaæ ca bhÃsati Loke adinnam Ãdiyati para-dÃraæ ca gacchati. 246 SurÃ-meraya-pÃnaæ ca yo naro anuyu¤jati Idh'evam eso lokasmiæ mÆlaæ khaïati attano. 247 Evaæ bho purisa jÃnÃhi pÃpa-dhammà asa¤¤atà Mà taæ lobho adhammo ca ciraæ dukkhÃya randhayuæ. 248 DadÃti ve yathÃ-saddhaæ yathÃ-pasÃdanaæ jano Tattha yo ca maÇku bhavati paresaæ pÃna-bhojane Na so divà và rattiæ và samÃdhim adhigacchati. 249 Yassa c'etaæ samucchinnaæ mÆla-ghaccaæ samÆhataæ Sa ve divà và rattiæ và samÃdhim adhigacchati. 250 N'atthi rÃga-samo aggi n'atthi dosa-samo gaho N'atthi moha-samaæ jÃlaæ n'atthi taïhÃsamà nadÅ. 251 Sudassaæ vajjam a¤¤esaæ attano pana duddasaæ Paresaæ hi so vajjÃni opunÃti yathà bhusaæ Attano pana chÃdeti kaliæ va kitavà saÂho. 252 Para-vajj'Ãnupassissa niccaæ ujjhÃna-sa¤¤ino ùsavà tassa va¬¬hanti Ãrà so ÃsavakkhayÃ. 253 ùkÃse va padaæ n'atthi samaïo n'atthi bÃhire Papa¤c'Ãbhiratà pajà nippa¤cà tathÃgatÃ. 254 ùkÃse va padaæ n'atthi samaïo n'atthi bÃhire SaÇhÃrà sassatà n'atthi n'atthi buddhÃnam i¤jitaæ. 255 19. Dhamma-vagga Na tena hoti dhamma'ÂÂho yen'atthaæ sÃhasà naye Yo ca atthaæ anatthaæ ca ubho niccheyya paï¬ito. 256 AsÃhasena dhammena samena nayatÅ pare Dhammassa gutto medhÃvÅ dhamma'ÂÂho hi pavuccati. 257 Na tena paï¬ito hoti yÃvatà bahu bhÃsati KhemÅ averÅ abhayo paï¬ito ti pavuccati. 258 Na tÃvatà dhamma-dharo yÃvatà bahu bhÃsati Yo ca appam pi sutvÃna dhammaæ kÃyena passati Sa ve dhamma-dharo hoti yo dhammaæ na-ppamajjati. 259 Na tena thero so hoti yen'assa palitaæ siro Paripakko vayo tassa moghajiïïo ti vuccati. 260 Yamhi saccaæ ca dhammo ca ahiæsà saæyamo dhamo Sa ve vanta-malo dhÅro thero iti pavuccati. 261 Na vÃk-karaïa-mattena vaïïa-pokkharatÃya và SÃdhu-rÆpo naro hoti issukÅ maccharI saÂho. 262 Yassa c'etaæ samucchinnaæ mÆla-ghaccaæ samÆhataæ Sa vanta-doso medhÃvÅ sÃdhu-rÆpo ti vuccati. 263 Na muï¬akena samaïo abbato alikaæ bhaïaæ IcchÃ-lobha-samÃpanno samaïo kiæ bhavissati. 264 Yo ca sameti pÃpÃni aïuæ thÆlÃni sabbaso Samitattà hi pÃpÃnaæ samaïo ti pavuccati. 265 Na tena bhikkhu so hoti yÃvatà bhikkhate pare Vissaæ dhammaæ samÃdÃya bhikkhu hoti na tÃvatÃ. 266 Yo'dha pu¤¤aæ ca pÃpaæ ca bÃhetvà brahma-cariyavà SaÇkhÃya loke carati sa ve bhikkhÆ ti vuccati. 267 Na monena munÅ hoti mÆÊha-rÆpo aviddasu Yo ca tulaæ va paggayha varam ÃdÃya paï¬ito. 268 PÃpÃni parivajjeti sa munÅ tena so muni Yo munÃti ubho loke muni tena pavuccati. 269 Na tena ariyo hoti yena pÃïÃni hiæsati Ahiæsà sabba-pÃïÃnaæ ariyo ti pavuccati. 270 Na sÅla-bbata-mattena bÃhu-saccena và pana Atha và samÃdhi-lÃbhena vivitta-sayanena vÃ. 271 PhusÃmi nekkhamm-sukhaæ aputhu-jjana-sevitaæ Bhikkhu vissÃsam ÃpÃdi appatto Ãsava-kkhayaæ. 272 20. Magga-vagga MaggÃn'aÂÂhaÇgiko seÂÂho saccÃnaæ caturo padà VirÃgo seÂÂho dhammÃnaæ dvi-padÃnaæ ca cakkhumÃ. 273 Eso va maggo n'atth'a¤¤o dassanassa visuddhiyà Etaæ ca tumhe paÂipajjatha mÃrass'etaæ pamohanaæ. 274 Etaæ hi tumhe paÂipannà dukkhass'antaæ karissatha AkkhÃto vo mayà maggo a¤¤Ãya salla-kantanaæ. 275 Tumhehi kiccam Ãtappaæ akkhÃtÃro tathÃgatà PaÂipannà pamokkhanti jhÃyino mÃra-bandhanÃ. 276 Sabbe saÇkhÃrà aniccà ti yadà pa¤¤Ãya passati Atha nibbindati dukkhe esa maggo visuddhiyÃ. 277 Sabbe saÇkhÃrà dukkhà ti yadà pa¤¤Ãya passati Atha nibbindati dukkhe esa maggo visuddhiyÃ. 278 Sabbe dhammà anattà ti yadà pa¤¤Ãya passati Atha nibbindati dukkhe esa maggo visuddhiyÃ. 279 UÂÂÃna-kÃlamhi anuÂÂhahÃno Yuvà balÅ Ãlasiyaæ upeto Saæsanna-saÇkappa-mano kusÅto Pa¤¤Ãya maggaæ alaso na vindati. 280 VÃc'ÃnurakkhÅ manasà sævuto KÃyena ca akusalaæ na kayirà Ete tayo kamma-pathe visodhaye ùrÃdhaye maggam isi-ppaveditaæ. 281 Yogà ve jÃyatÅ bhÆri ayogà bhÆri-saÇkhayo Etaæ dvedhÃ-pathaæ ¤atvà bhavÃya vibhavÃya ca Tath'ÃttÃnaæ niveseyya yathà bhÆri pava¬¬hati. 282 Vanaæ chindatha mà rukkhaæ vanato jÃyate bhayaæ Chetvà vanaæ ca vanathaæ ca nibbanà hotha bhikkhave. 283 YÃva hi vanatho na chijjati Aïu-matto pi narassa nÃrisu PaÂibadda-mano va tÃva so Vaccho khÅra-pako va mÃtari. 284 Ucchinna sineham attano kumudaæ sÃradikaæ va pÃïinà Santi-maggam eva brÆhaya nibbÃnaæ sugatena desitaæ. 285 Idha vassaæ vasissÃmi adha hem'anta-gimhisu Iti bÃlo vicinteti antarÃyaæ na bujjhati. 286 Na putta-pasu-sammattaæ byÃsatta-manasaæ naraæ Suttaæ gÃmaæ mah'ogho va maccu ÃdÃya gacchati. 287 Na santi puttà tÃïÃya na pità nÃ'pi bandhavà Antaken'Ãdhipannassa n'atthi ¤ÃtÅsu tÃïatÃ. 288 Etam attha-vasaæ ¤atvà paï¬ito sÅla-saævuto NibbÃna-gamanaæ maggaæ khippam eva visodhaye. 289 21. Pakiïïaka-vagga MattÃ-sukha-pariccÃgà passe ce vipulaæ sukhaæ Caje mattÃ-sukhaæ dhÅro sampassaæ vipulaæ sukhaæ. 290 Para-dukkh'ÆpadhÃnena attano sukham icchati Vera-saæsagga-saæsaÂÂho verà so na parimuccati. 291 Yaæ hi kiccaæ apaviddhaæ akiccaæ pana kayirati UnnaÊÃnaæ pamattÃnaæ tesaæ va¬¬hanti ÃsavÃ. 292 Yesaæ ca susamÃraddhà niccaæ kÃya-gatà sati Akiccaæ te na sevanti kicce sÃtacca-kÃrino SatÃnaæ sampajÃnÃnaæ atthaæ gacchanti ÃsavÃ. 293 MÃtaraæ pitaraæ hantvà rÃjÃno dve ca khattiye RaÂÂhaæ s'Ãnucaraæ hantvà anÅgho yÃti brÃhmaïo. 294 MÃtaraæ pitaraæ hantvà rÃjÃno dve ca sotthiye Veyaggha-pa¤camaæ hantvà anÅgho yÃti brÃhmaïo. 295 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca niccaæ buddha-gatà sati. 296 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca niccaæ dhamma-gatà sati. 297 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca niccaæ saÇgha-gatà sati. 298 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca niccaæ kÃya-gatà sati. 299 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca ahiæsÃya rato mano. 300 Su-ppabuddhaæ pabujjhanti sadà gotama-sÃvakà Yesaæ divà ca ratto ca bhÃvanÃya rato mano. 301 Du-ppabbajjaæ dur-abhiramaæ dur-ÃvÃsà gharà dukhà Dukkho'samÃna-saævÃso dukkh'Ãnupatit'addhagÆ Tasmà na c'addhagÆ siyà na ca dukkh'Ãnupatito siyÃ. 302 Saddho sÅlena sampanno yaso-bhoga-samappito Yaæ yaæ padesaæ bhajati tattha tatth'eva pÆjito. 303 DÆre santo pakÃsenti himavanto va pabbato Asant'ettha na dissanti rattiæ khittà yathà sarÃ. 304 Ek'Ãsanaæ eka-seyyaæ eko caram atandito Eko damayam attÃnaæ van'ante ramito siyÃ. 305 22. Niraya-vagga AbhÆta-vÃdÅ nirayaæ upeti Yo và pi katvà na karomi c'Ãha Ubho pi pecca samà bhavanti NihÅna-kammà manujà parattha. 306 KÃsÃva-kaïÂhà bahavo pÃpa-dhammà asa¤¤atà PÃpà pÃpehi kammehi nirayaæ te upapajjare. 307 Seyyo ayo-guÊo bhutto tatto aggi-sikh'Æpamo Yaæ ce bhu¤jeyya du-ssÅlo raÂÂha-piï¬am asa¤¤ato. 308 CattÃri ÂhÃnÃni naro pamatto ùpajjati para-dÃr'ÆpasevÅ Apu¤¤a-lÃbhaæ na nikÃma-seyyaæ Nindaæ tatiyaæ nirayaæ catutthaæ. 309 Apu¤¤a-lÃbho ca gatÅ ca pÃpikà BhÅtassa bhÅtÃya ratÅ ca thokikà RÃjà ca daï¬aæ garukaæ païeti Tasmà naro para-dÃraæ na seve. 310 Kuso yathà du-ggahito hattham ev'Ãnukantati SÃma¤¤aæ du-pparÃmaÂÂhaæ nirayÃy-upaka¬¬hati. 311 Yaæ ki¤ci sithilaæ kammaæ saÇkiliÂÂhaæ ca yaæ vataæ saÇkassaraæ brahma-cariyaæ na taæ hoti maha-pphalaæ. 312 Kayirà ca kayirÃth'enaæ daÊham etaæ parakkame Sithilo hi paribbÃjo bhiyyo Ãkirate rajaæ. 313 Akataæ du-kkaÂaæ seyyo pacchà tappati du-kkaÂaæ Kataæ ca su-kataæ seyyo yaæ katvà n'Ãnutappati. 314 Nagaraæ yathà pacc'antaæ guttaæ santara-bÃhiraæ Evaæ gopetha attÃnaæ khaïo vo mà upaccagà Khaï'ÃtÅtà hi socanti nirayamhi samappitÃ. 315 AlajjitÃye lajjanti lajjitÃye na lajjare MicchÃ-diÂÂhi-samÃdÃnà sattà gacchanti du-ggatiæ. 316 Abhaye bhaya-dassino bhaye c'Ãbhaya-dassino MicchÃ-diÂÂhi-samÃdÃnà sattà gacchanti du-ggatiæ. 317 Avajje vajja-matino vajje c'Ãvajja-dassino MicchÃ-diÂÂhi-samÃdÃnà sattà gacchanti du-ggatiæ. 318 Vajjaæ ca vajjato ¤atvà avajje ca avajjato SammÃ-diÂÂhi-samÃdÃnà sattà gacchanti su-ggatiæ. 319 23. NÃga-vagga Ahaæ nÃgo va saÇgÃme cÃpato patitaæ saraæ AtivÃkyaæ titikkhissaæ du-ssÅlo hi bahu-jjano. 320 Dantaæ nayanti samitiæ dantaæ rÃjÃ'bhirÆhati Danto seÂÂho manussesu yo'tivÃkyaæ titikkhati. 321 Varam assatarà dantà ÃjÃnÅyà ca sindhavà Ku¤jarà ca mahÃ-nÃgà atta-danto tato varaæ. 322 Na hi etehi yÃnehi gaccheyya agataæ disaæ yathÃ'ttanà su-dantena danto dantena gacchati. 323 Dhana-pÃlo nÃma ku¤jaro KaÂuka-bhedano du-nnivÃrayo Baddho kabaÊaæ na bhu¤jati Sumarati nÃga-vanassa ku¤jaro. 324 MiddhÅ yadà hoti maha-gghaso ca NiddÃyità samparivatta-sÃyÅ MahÃ-varÃho va nivÃpa-puÂÂho Puna-ppunaæ gabbham upeti mando. 325 Idaæ pure cittam acÃri cÃrikaæ Yen'icchakaæ yattha-kÃmaæ yathÃ-sukhaæ Tad ajj'ahaæ niggahessÃmi yoniso Hatthi-ppabhinnaæ viya aÇkusa-ggaho. 326 AppamÃda-ratà hotha sa-cittam anurakkhatha Duggà addharath'attÃnaæ paÇke sanno va ku¤jaro. 327 Sace labhetha nipakaæ sahÃyaæ Saddhiæ caraæ sÃdhu-vihÃri-dhÅraæ Abhibhuyya sabbÃni parissayÃni Careyya ten'atta-mano satÅmÃ. 328 No ce labhetha nipakaæ sahÃyaæ Saddhiæ caraæ sÃdhu-vihÃri-dhÅraæ RÃjà va raÂÂhaæ vijitaæ pahÃya Eko care mÃtaÇg'ara¤¤e va nÃgo. 329 Ekassa caritaæ seyyo n'atthi bÃle sahÃyatà Eko care na ca pÃpÃni kayirà App'ossukko mÃtaÇg'ara¤¤e va nÃgo. 330 Atthamhi jÃtamhi sukhà sahÃyà TuÂÂhÅ sukhà yà itar'Åtarena Pa¤¤aæ sukhaæ jÅvita-saÇkhayamhi Sabbaso dukkhassa sukhaæ pahÃnaæ. 331 Sukhà matteyyatà loke atho pettayyatà sukhà Sukhà sÃma¤¤atà loke atho brahma¤¤atà sukhÃ. 332 Sukhaæ yÃva jarà sÅlaæ sukhà saddhà patitiÂÂhà Sukho pa¤¤Ãya paÂilÃbho pÃpÃnaæ akaraïaæ sukhaæ. 333 24. TaïhÃ-vagga Manujassa pamatta-cÃrino Taïhà va¬¬hati mÃluvà viyà So plavatÅ hurà huraæ Phalam icchaæ va vanasmi vÃnaro. 334 Yaæ esà sahate jammÅ taïhà loke visattikà Sokà tassa pava¬¬hanti abhivaÂÂhaæ va bÅraïaæ. 335 Yo c'etaæ sahate jammiæ taïhaæ loke dur-accayaæ Sokà tamhà papatanti uda-bindu va pokkharÃ. 336 Taæ vo vadÃmi bhaddaæ vo yÃvant'ettha samÃgatà TaïhÃya mÆlaæ khaïatha usÅr'attho va bÅraïaæ Mà vo naÊaæ va soto va mÃro bha¤ji puna-ppunaæ. 337 Yathà pi mÆle anupaddave daÊhe Chinno pi rukkho punar eva rÆhati Evam pi taïhÃ'nusaye anÆhate NibbattatÅ dukkham idaæ puna-ppunaæ. 338 Yassa cha-ttiæsati sotà manÃpa-savanà bhusà Mahà vahanti duddiÂÂhiæ saÇkappà rÃga-nissitÃ. 339 Savanti sabbadhi sotà latà ubbhijja tiÂÂhati Taæ ca disvà lataæ jÃtaæ mÆlaæ pa¤¤Ãya chindatha. 340 SaritÃni sinehitÃni ca somanassÃni bhavanti jantuno Te sÃta-sità sukh'esino te ve jÃti-jar'Æpagà narÃ. 341 TasiïÃya purakkhatà pajà parisappanti saso va bandhito Saæyojana-saÇga-sattakà dukkham upenti puna-ppunaæ cirÃya. 342 TasiïÃya purakkhatà pajà parisappanti saso va bandhito Tasmà tasiïaæ vinodaye ÃkaÇkhanta virÃgam attano. 343 Yo nibbanatho van'Ãdhimutto vana-mutto vanam eva dhÃvati Taæ puggalam etha passatha mutto bandhanam eva dhÃvati. 344 Na taæ daÊhaæ bandhanam Ãhu dhÅrà Yad Ãyasaæ dÃrujaæ babbajaæ ca SÃratta-rattà maïi-kuï¬alesu Puttesu dÃresu ca yà apekkhÃ. 345 Etaæ daÊhaæ bandhanam Ãhu dhÅrà OhÃrinaæ sithilaæ du-ppamu¤caæ Etam pi chetvÃna paribbajanti Anapekkhino kÃma-sukhaæ pahÃya. 346 Ye rÃga-ratt'Ãnupatanti sotaæ SayaÇkataæ makkaÂako va jÃlaæ Etam pi chetvÃna vajanti dhÅrà Anapekkhino sabba-dukkhaæ pahÃya. 347 Mu¤ca pure mu¤ca pacchato Majjhe mu¤ca bhavassa pÃragÆ Sabbattha vimutta-mÃnaso Na punaæ jÃti-jaraæ upehisi. 348 Vitakka-mathitassa jantuno tibba-rÃgassa subh'Ãnupassino Bhiyyo taïhà pava¬¬hati esa kho daÊhaæ karoti bandhanaæ. 349 Vitakk'Æpasame ca yo rato Asubhaæ bhÃvayate sadà sato Esa kho byanti kÃhiti Esa checchati mÃra-bandhanaæ. 350 NiÂÂhaÇ-gato asantÃsÅ vÅta-taïho anaÇgaïo Acchindi bhava-sallÃni antimo'yaæ samussayo. 351 VÅta-taïho anÃdÃno nirutti-pada-kovido AkkharÃnaæ sannipÃtaæ ja¤¤Ã pubb'ÃparÃni ca Sa ve antima-sÃrÅro mahÃ-pa¤¤o mahÃ-puriso ti vuccati. 352 Sabb'ÃbhibhÆ sabba-vudÆ'ham asmi Sabbesu dhammesu anÆpalitto Sabba¤-jaho taïha-kkhaye vimutto Sayaæ abhi¤¤Ãya kam uddiseyyaæ. 353 Sabba-dÃnaæ dhamma-dÃnaæ jinÃti Sabba-rasaæ dhamma-rasaæ jinÃti Sabba-ratiæ dhamma-ratiæ jinÃti Taïha-kkhayo sabba-dukkhaæ jinÃti. 354 Hananti bhogà dummedhaæ no ca pÃra-gavesino Bhoga-taïhÃya dummedho hanti a¤¤e'va attÃnaæ. 355 Tiïa-dosÃni khettÃni rÃga-dosà ayaæ pajà Tasmà hi vÅta-rÃgesu dinnaæ hoti maha-pphalaæ. 356 Tiïa-dosÃni khettÃni dosa-dosà ayaæ pajà Tasmà hi vÅta-dosesu dinnaæ hoti maha-pphalaæ. 357 Tiïa-dosÃni khettÃni moha-dosà ayaæ pajà Tasmà hi vÅta-mohesu dinnaæ hoti maha-pphalaæ. 358 Tiïa-dosÃni khettÃni icchÃ-dosà ayaæ pajà Tasmà hi vigat-icchesu dinnaæ hoti maha-pphalaæ. 359 25. Bhikkhu-vagga Cakkhunà saævaro sÃdhu sÃdhu sotena saævaro GhÃnena saævaro sÃdhu sÃdhu jivhÃya saævaro. 360 KÃyena saævaro sÃdhu sÃdhu vÃcÃya saævaro Manasà saævaro sÃdhu sÃdhu sabbattha saævaro Sabbattha saævuto bhikkhu sabba-dukkhà pamuccati. 361 Hattha-saæyato pÃda-saæyato VÃcÃ-saæyato saæyat'uttamo Ajjhatta-rato samÃhito Eko santusito tam Ãhu bhikkhuæ. 362 Yo mukha-saæyato bhikkhu manta-bhÃïÅ anuddhato Atthaæ dhammaæ ca dÅpeti madhuraæ tassa bhasitaæ. 363 Dhamm'ÃrÃmo dhamma-rato dhammaæ anuvicintayaæ Dhammaæ anussaraæ bhikkhu saddhammà na parihÃyati. 364 Sa-lÃbhaæ n'Ãtima¤¤eyya n'ä¤esaæ pihayaæ care A¤¤esaæ pihayaæ bhikkhu samÃdhiæ n'Ãdhigacchati. 365 Appa-lÃbho pi ce bhikkhu sa-lÃbhaæ n'Ãtima¤¤ati Taæ ve devà pasaæsanti suddh'ÃjÅviæ atanditaæ. 366 Sabbaso nÃma-rÆpasmiæ yassa n'atthi mamÃyitaæ Asatà ca na socati sa ve bhikkhÆ ti vuccati. 367 MettÃ-vihÃrÅ yo bhikkhu pasanno buddha-sÃsane Adhigacche padaæ santaæ saÇkhÃr'Æpasamaæ sukhaæ. 368 Si¤ca bhikkhu imaæ nÃvaæ sittà te lahum essati Chetvà rÃgaæ ca dosaæ ca tato nibbÃnam ehisi. 369 Pa¤ca chinde pa¤ca jahe pa¤ca c'uttari bhÃvaye Pa¤ca saÇg'Ãtigo bhikkhu ogha-tiïïo ti vuccati. 370 JhÃya bhikkhu mà pamÃdo Mà te kÃma-guïe ramessu cittaæ Mà loha-guÊaæ gilÅ pamatto Mà kandi dukkham idaæ ti ¬ayhamÃno. 371 N'atthi jhÃnaæ apa¤¤assa pa¤¤Ã n'atthi ajhÃyato Yamhi jhÃnaæ ca pa¤¤Ã ca sa ve nibbÃna-santike. 372 Su¤¤'ÃgÃraæ paviÂÂhassa santa-cittassa bhikkhuno AmÃnusÅ rati hoti sammà dhammaæ vipassato. 373 Yato yato sammasati khandhÃnaæ udaya-bbayaæ LabhatÅ pÅti-pÃmojjaæ amataæ taæ vijÃnataæ. 374 Tatr'Ãyam Ãdi bhavati idha pa¤¤assa bhikkhuno Indriya-gutti santuÂÂhi pÃtimokkhe ca saævaro. 375 Mitte bhajassu kalyÃïe suddh'ÃjÅve atandite PaÂisanthÃra-vuty'assa ÃcÃra-kusalo siyà Tato pÃmojja-bahulo dukkhass'antaæ karissasi. 376 Vassikà viyà pupphÃni maddavÃni pamu¤cati Evaæ rÃgaæ ca dosaæ ca vippamu¤cetha bhikkhavo. 377 Santa-kÃyo santa-vÃco santavà su-samÃhito Vanta-lok'Ãmiso bhikkhu upasanto ti vuccati. 378 Attanà coday'attÃnaæ paÂimaæsetha attanà So atta-gutto satimà sukhaæ bhikkhu vihÃhisi. 379 Attà hi attano nÃtho (Ko hi nÃtho paro siyÃ) Attà hi attano gati Tasmà saæyamam attÃnaæ Assaæ bhadraæ va vÃïijo. 380 PÃmojja-bahulo bhikkhu pasanno buddha-sÃsane Adhigacche padaæ santaæ saÇkhÃr'Æpasamaæ sukhaæ. 381 Yo ha've daharo bhikkhu yu¤jati buddha-sÃsane So imaæ lokaæ pabhÃseti abbhà mutto va candimÃ. 382 26. BrÃhmaïa-vagga Chinda sotaæ parakkamma kÃme panuda brÃhmaïa SaÇkhÃrÃnaæ khayaæ ¤atvà akat'a¤¤Æ'si brÃhmaïa. 383 Yadà dvayesu dhammesu pÃragÆ hoti brÃhmaïo Ath'assa sabbe saæyogà atthaæ gacchanti jÃnato. 384 Yassa pÃraæ apÃraæ và pÃr'ÃpÃraæ na vijjati VÅta-ddaraæ visaæyuttaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 385 JhÃyiæ virajam ÃsÅnaæ kata-kiccam anÃsavaæ Uttam'attham anuppattaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 386 Divà tapati Ãdicco rattim ÃbhÃti candimà Sannaddho khattiyo tapati jhÃyÅ tapati brÃhmaïo Atha sabbam aho-rattiæ buddho tapati tejasÃ. 387 BÃhita-pÃpo ti brÃhmaïo sama-cariyà samaïo ti vuccati Pabbajayam attano malaæ tasmà pabbajito ti vuccati. 388 Na brÃhmaïassa pahareyya n'Ãssa mu¤cetha brÃhmaïo DhÅ brÃhmaïassa hantÃraæ tato dhÅ yassa mu¤cati. 389 Na brÃhmaïass'etad aki¤ci seyyo Yadà nisedho manaso piyehi Yato yato hiæsa-mano nivattati Tato tato sammati-m-eva dukkhaæ. 390 Yassa kÃyena vÃcÃya manasà n'atthi du-kkaÂaæ Saævutaæ tÅti ÂhÃnehi tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 391 Yamhà dhammaæ vijÃneyya sammÃ-sambuddha-desitaæ Sakkaccaæ taæ namasseyya aggi-hutaæ va brÃhmaïo. 392 Na jaÂÃhi na gottena na jaccà hoti brÃhmaïo Yamhi saccaæ ca dhammo ca so sucÅ so ca brÃhmaïo. 393 Kiæ te jaÂÃhi dummedha kiæ te ajina-sÃÂiyà Abbhantaraæ te gahanaæ bÃhiraæ parimajjasi. 394 Paæsu-kÆla-dharaæ jantuæ kisaæ dhamani-santhataæ Ekaæ vanasmiæ jhÃyantaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 395 Na c'ahaæ brÃhmaïaæ brÆmi yoni-jaæ matti-sambhavaæ Bho-vÃdi nÃma so hoti sace hoti saki¤cano Aki¤canaæ anÃdÃnaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 396 Sabba-saæyojanaæ chetvà yo ve na paritassati SaÇg'Ãtigaæ visaæyuttaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 397 Chetvà naddhiæ varattaæ ca sandÃnaæ sah'anukkamaæ Ukkhitta-palighaæ buddhaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 398 Akkosaæ vadha-bandhaæ ca aduÂÂho yo titikkhati KhantÅ-balaæ bal'ÃnÅkaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 399 Akkodhanaæ vatavantaæ sÅlavantaæ anussadaæ Dantaæ antima-sÃrÅraæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 400 VÃri pokkhara-patte va Ãragge-r-iva sÃsapo Yo na limpati kÃmesu tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 401 Yo dukkhassa pajÃnÃti idh'eva khayam attano Panna-bhÃraæ visaæyuttaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 402 GambhÅra-pa¤¤aæ medhÃviæ magg'Ãmaggassa kovidaæ Uttam'attham anuppattaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 403 AsaæsaÂÂhaæ gaha'ÂÂhehi anÃgÃrehi c'Æbhayaæ Anoka-sÃrim app'icchaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 404 NidhÃya daï¬aæ bhÆtesu tasesu thÃvaresu ca Yo na hanti na ghÃteti tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 405 Aviruddhaæ viruddhesu atta-daï¬esu nibbutaæ SÃdÃnesu anÃdÃnaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 406 Yassa rÃgo ca doso ca mÃno makkho ca pÃtito SÃsapo-r-iva Ãr'aggà tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 407 Akakkasaæ vi¤¤Ãpaniæ giraæ saccam udÅraye YÃya n'Ãbhisaje ki¤ci tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 408 Yo'dha dÅghaæ va rassaæ và aïuæ thÆlaæ subh'Ãsubhaæ Loke adinnaæ n'Ãdiyati tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 409 ùsà yassa na vijjanti asmiæ loke paramhi ca Nir-ÃsÃsaæ visaæyuttaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 410 Yass'Ãlayà na vijjanti a¤¤Ãya akathaÇ-kathÅ Amat'ogadham anuppattaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 411 Yo'dha pu¤¤aæ ca pÃpaæ ca ubho saÇgam upaccagà Asokaæ virajaæ suddhaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 412 Candaæ va vimalaæ suddhaæ vippasannam anÃvilaæ NandÅ-bhava-parikkhÅïaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 413 Yo imaæ paÊipathaæ duggaæ saæsÃraæ moham accagà Tiïïo pÃra-gato jhÃyÅ anejo akathaÇ-kathÅ AnupÃdÃya nibbuto tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 414 Yo'dha kÃme pahantvÃna anÃgÃro paribbaje KÃma-bhava-parikkhÅïaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 415 Yo'dha taïhaæ pahantvÃna anÃgÃro paribbaje TaïhÃ-bhava-parikkhÅïaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 416 Hitvà mÃnusakaæ yogaæ dibbaæ yogaæ upaccagà Sabba-yoga-visaæyuttaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 417 Hitvà ratiæ ca aratiæ ca sÅti-bhÆtaæ nir-Æpadhiæ Sabba-lok'Ãbhibhuæ vÅraæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 418 Cutiæ yo vedi sattÃnaæ upapattiæ ca sabbaso Asattaæ sugataæ buddhaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 419 Yassa gatiæ na jÃnanti devà gandhabba-mÃnusà KhÅï'Ãsavaæ arahantaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 420 Yassa pure ca pacchà ca majjhe ca n'atthi ki¤canaæ Aki¤canaæ anÃdÃnaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 421 Usabhaæ pavaraæ vÅraæ mah'esiæ vijit'Ãvinaæ Anejaæ nhÃtakaæ buddhaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 422 Pubbe-nivÃsaæ yo vedi sagg'ÃpÃyaæ ca passati Atho jÃti-kkhayaæ patto abhi¤¤Ã-vosito muni Sabba-vosita-vosÃnaæ tam ahaæ brÆmi brÃhmaïaæ. 423