Majjhima-Nikaya, Suttantas 107-152 Based on Vol. III, ed. by R. Chalmers, London : Pali Text Society 1899 (Reprinted 1951, 1977) Input by the Dhammakaya Foundation, Thailand, 1989-1996 [GRETIL-Version vom 6.11.2014] NOTICE This file is (C) Copyright the Pali Text Society and the Dhammakaya Foundation, 2015. This work is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 International License. These files are provided by courtesy of the Pali Text Society for scholarly purposes only. In principle they represent a digital edition (without revision or correction) of the printed editions of the complete set of Pali canonical texts published by the PTS. While they have been subject to a process of checking, it should not be assumed that there is no divergence from the printed editions and it is strongly recommended that they are checked against the printed editions before quoting. PLAIN TEXT VERSION (In order to fascilitate word search, all annotations have been removed, and the line breaks of the printed edition have been converted into floating text.) #<...># = BOLD %<...>% = ITALICS \<...>\ = REDLINE ___________________________________________________________________ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): description character =ASCII long a à 195 long A ù 249 long i Å 197 long I ý 253 long u Æ 198 long U ô 244 vocalic r ­ 173 vocalic R ã 227 long vocalic r Ì 204 vocalic l Ê 202 long vocalic l Ë 203 velar n Ç 199 velar N § 167 palatal n ¤ 164 palatal N ¥ 165 retroflex t  194 retroflex T è 232 retroflex d ¬ 172 retroflex D Ö 214 retroflex n ï 239 retroflex N × 215 palatal s Ó 211 palatal S Á 193 retroflex s « 171 retroflex S å 229 anusvara æ 230 capital anusvara õ 245 visarga ÷ 247 capital visarga ê 234 Other characters of the REE encoding table are not included. Unless indicated otherwise, accents have been dropped in order to facilitate word search. For a comprehensive list of REE and other GRETIL encodings and formats see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdiac.pdf and http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdias.pdf For further information see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil.htm ___________________________________________________________________ Majjhima-NikÃya Vol. III #<[page 001]># %< 1>% 107. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati PubbÃrÃme MigÃramÃtu pÃsÃde. Atha kho Gaïaka-MoggallÃno brÃhmaïo yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Gaïaka-MoggallÃno brÃhmaïo Bhagavantaæ etad avoca: SeyyathÃpi, bho Gotama, imassa MigÃramÃtu pÃsÃdassa dissati anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadÃ, yadidaæ yÃva pacchimà sopÃnakaÊebarÃ; imesam pi hi, bho Gotama, brÃhmaïÃnaæ dissati anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadÃ, yadidaæ ajjhene; imesam pi hi, bho Gotama, issÃsÃnaæ dissati anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadÃ, yadidaæ issatthe; amhÃkam pi hi, bho Gotama, gaïÃnaæ gaïÃnÃjÅvÃnaæ dissati anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadÃ, yadidaæ saækhÃne. Mayaæ hi, bho Gotama, antevÃsÅ labhitvà paÂhamaæ evaæ gaïÃpema: Ekaæ ekakaæ, dve dukÃ, tÅïi tikÃ, cattÃri catukkÃ, pa¤ca pa¤cakÃ, cha chakkÃ, satta sattakÃ, aÂÂha aÂÂhakÃ, nava navakÃ, dasa dasakà ti; satam pi mayaæ, bho Gotama, gaïÃpema. Sakkà nu kho, bho Gotama, imasmiæ pi dhammavinaye evam eva anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadà pa¤¤Ãpetun ti? #<[page 002]># %<2 III. UPARIPA××ùSAõ.>% SakkÃ, brÃhmaïa, imasmiæ dhammavinaye anupubbasikkhà anupubbakiriyà anupubbapaÂipadà pa¤¤Ãpetuæ. SeyyathÃpi, brÃhmaïa, dakkho assadamako bhadraæ assÃjÃnÅyaæ labhitvà paÂhamen' eva mukhÃdhÃne kÃraïaæ karoti, atha uttariæ kÃraïaæ karoti;-- evam eva kho, brÃhmaïa, TathÃgato purisadammaæ labhitvà paÂhamaæ evaæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, sÅlavà hohi, pÃtimokkhasaævarasaævuto viharÃhi ÃcÃragocarasampanno, aïumattesu vajjesu bhayadassÃvÅ samÃdÃya sikkhassu sikkhÃpadesÆti. Yato kho, brÃhmaïa, bhikkhu sÅlavà hoti, pÃtimokkhasaævarasaævuto hoti ÃcÃragocarasampanno, aïumattesu vajjesu bhayadassÃvÅ samÃdÃya sikkhati sikkhÃpadesu, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, indriyesu guttadvÃro hohi cakkhunà rÆpaæ disvà mà nimittaggÃhÅ mà 'nubya¤janaggÃhÅ. Yato 'dhikaraïam enaæ cakkhundriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyuæ, tassa saævarÃya paÂipajja, rakkha cakkhundriyaæ, cakkhundriyasaævaraæ Ãpajja; sotena saddaæ sutvà --pe-- ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe-- jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe-- kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe-- manasà dhammaæ vi¤¤Ãya mà nimittaggÃhÅ mà 'nubya¤janaggÃhÅ. Yato 'dhikaraïam enaæ manindriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyuæ, tassa saævarÃya paÂipajja, rakkha manindriyaæ, manindriyasaævaraæ ÃpajjÃti. Yato kho, brÃhmaïa, bhikkhu indriyesu guttadvÃro hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti:-- Ehi tvaæ, bhikkhu, bhojane matta¤¤Æ hohi, paÂisaÇkhà yoniso ÃhÃraæ ÃhÃreyyÃsi n' eva davÃya na madÃya na maï¬anÃya na vibhÆsanÃya yÃvad eva imassa kÃyassa Âhitiyà yÃpanÃya vihiæsÆparatiya brahmacariyÃnuggahÃya: Iti purÃïa¤ ca vedanaæ paÂihaÇkhÃmi, nava¤ ca vedanaæ na uppÃdessÃmi, yÃtrà ca me bhavissati anavajjatà ca phÃsuvihÃro cÃti. Yato kho brÃhmaïa, #<[page 003]># %< 1.7. GA×AKAMOGGALLùNASUTTAõ (107). 3>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhikkhu bhojane matta¤¤Æ hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, jÃgariyaæ anuyutto viharÃhi, divasaæ caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehi, rattiyà paÂhamaæ yÃmaæ caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehi, rattiyà majjhimaæ yÃmaæ dakkhiïena passena sÅhaseyyaæ kappeyyÃsi pÃde pÃdaæ accadhÃya sato sampajÃno uÂÂhÃnasa¤¤aæ manasikaritvÃ, rattiyà pacchimaæ yÃmaæ paccuÂÂhÃya caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehÅti. Yato kho, brÃhmaïa, bhikkhu jÃgariyaæ anuyutto hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, satisampaja¤¤ena samannÃgato hohi, abhikkante paÂikkante sampajÃnakÃrÅ Ãlokite vilokite sampajÃnakÃrÅ, sammi¤jite pasÃrite sampajÃnakÃrÅ, saæghÃÂipattacÅvaradhÃraïe sampajÃnakÃrÅ, asite pÅte khÃyite sÃyite sampajÃnakÃrÅ, uccÃrapassÃvakamme sampajÃnakÃrÅ, gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅbhÃve sampajÃnakÃrÅ ti. Yato kho, brÃhmaïa, satisampaja¤¤ena samannÃgato hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, vivittaæ senÃsanaæ bhaja ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jan ti. So vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. So pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto nisÅdati pallaÇkaæ Ãbhujitvà ujuæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ. So abhijjhaæ loke pahÃya vigatÃbhijjhena cetasà viharati, abhijjhÃya cittaæ parisodheti; byÃpÃdapadosaæ pahÃya abyÃpannacitto viharati sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ, byÃpÃdapadosà cittaæ parisodheti; thÅnamiddhaæ pahÃya vigatathÅnamiddho viharati Ãlokasa¤¤Å sato sampajÃno, thÅnamiddhà cittaæ parisodheti; uddhaccakukkuccaæ pahÃya anuddhato viharati ajjhattaæ vÆpasantacitto uddhaccakukkuccà cittaæ parisodheti; vicikicchaæ pahÃya tiïïavicikiccho viharati akathaækathÅ kusalesu dhammesu vicikicchÃya cittaæ parisodheti. #<[page 004]># %<4 III. UPARIPA××ùSAM.>% So ime pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati; vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodhibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati; pÅtiyà ca virÃgà upekhako ca viharati sato ca sampajÃno sukha¤ ca kÃyena paÂisaævedeti yan taæ ariyà Ãcikkhanti: Upekhako satimà sukhavihÃrÅ ti tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati; sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubbe va somanassadomanassÃnaæ atthagamà adukkhamasukhaæ upekhÃsatipÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Ye kho te, brÃhmaïa, bhikkhÆ sekhà appattamÃnasà anuttaraæ yogakkhemaæ patthayamÃnà viharanti, tesu me ayaæ evarÆpÅ anusÃsanÅ hoti. Ye pana te bhikkhÆ arahanto khÅïÃsavà vusitavanto katakaraïÅyà ohitabhÃrà anuppattasadatthà parikkhÅïabhavasaæyojanà sammada¤¤Ã vimuttÃ, tesaæ ime dhammà diÂÂhadhammasukhavihÃrÃya c' eva saævattanti satisampaja¤¤Ãya cÃti. Evaæ vutte Gaïaka-MoggallÃno brÃhmaïo Bhagavantaæ etad avoca: Kin nu kho bhoto Gotamassa sÃvakà bhotà Gotamena evaæ ovadiyamÃnà evaæ anusÃsiyamÃnà sabbe va accantaniÂÂhaæ nibbÃnaæ ÃrÃdhenti udÃhu ekacce n' ÃrÃdhentÅti? Appekacce kho, brÃhmaïa, mama sÃvakà evaæ ovadiyamÃnà evaæ anusÃsiyamÃnà accantaniÂÂhaæ nibbÃnaæ ÃrÃdhenti; ekacce n' ÃrÃdhentÅti. Ko nu kho, bho Gotama, hetu ko paccayo yan tiÂÂhat' eva nibbÃnaæ tiÂÂhati nibbÃnagÃmimaggo tiÂÂhati bhavaæ Gotamo samÃdapetÃ, atha ca pana bhoto Gotamassa sÃvakà bhotà Gotamena evaæ ovadiyamÃnà evaæ anusÃsiyamÃnà appekacce accantaniÂÂhaæ nibbÃnaæ ÃrÃdhenti, ekacce n' ÃrÃdhentÅti? Tena hi, brÃhmaïa, ta¤ ¤ev' ettha paÂipucchissÃmi. Yathà te khameyya tathà naæ byÃkareyyÃsi. Taæ kim ma¤¤asi, #<[page 005]># %< 7. GA×AKAMOGGALLùNASUTTAõ (107). 5>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ brÃhmaïa? Kusalo tvaæ RÃjagaha-gÃmissa maggassÃti? Evaæ, bho; kusalo ahaæ RÃjagaha-gÃmissa maggassÃti. Taæ kim ma¤¤asi, brÃhmaïa? Idha puriso Ãgaccheyya RÃjagahaæ gantukÃmo; so taæ upasaækamitvà evaæ vadeyya: IcchÃm' ahaæ, bhante, RÃjagahaæ gantuæ; tassa me RÃjagahassa maggaæ upadisÃti. Tam enaæ tvaæ evaæ vadeyyÃsi: Evam, bho purisa; ayam maggo RÃjagahaæ gacchati, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi amukaæ nÃma gÃmaæ, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi amukaæ nÃma nigamaæ, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi RÃjagahassa ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ vanarÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. So tayà evaæ ovadiyamÃno evaæ anusÃsiyamÃno ummaggaæ gahetvà pacchÃmukho gaccheyya. Atha dutiyo puriso Ãgaccheyya RÃjagahaæ gantukÃmo, so taæ upasaækamitvà evaæ vadeyya: IcchÃm 'ahaæ, bhante, RÃjagahaæ gantuæ, tassa me RÃjagahassa maggaæ upadisÃti. Tam enaæ tvaæ evaæ vadeyyÃsi: Evam, bho purisa; ayam maggo RÃjagahaæ gacchati, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi amukaæ nÃma gÃmaæ, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi amukaæ nÃma nigamaæ, tena muhuttaæ gaccha; tena muhuttaæ gantvà dakkhissasi RÃjagahassa ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ vanarÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. So tayà evaæ ovadiyamÃno evaæ anusÃsiyamÃno sotthinà RÃjagahaæ gaccheyya. -- Ko nu kho, brÃhmaïa, hetu ko paccayo yan tiÂÂhat' eva RÃjagahaæ tiÂÂhati RÃjagahagÃmimaggo tiÂÂhasi tvaæ samÃdapetÃ, atha ca pana tayà evaæ ovadiyamÃno evaæ anusÃsiyamÃno eko puriso ummaggaæ gahetvà pacchÃmukho gaccheyya, eko sotthinà RÃjagahaæ gaccheyyÃti? #<[page 006]># %<6 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Ettha kvÃhaæ, bho Gotama, karomi? -- MaggakkhÃyÅ 'haæ, bho GotamÃti. Evam eva kho, brÃhmaïa, tiÂÂhat' eva nibbÃnaæ tiÂÂhati nibbÃnagÃmimaggo tiÂÂhÃm' ahaæ samÃdapetÃ. Atha ca pana mama sÃvakà mayà evaæ ovadiyamÃnà evaæ anusÃsiyamÃnà appekacce accantaniÂÂhaæ nibbÃnaæ ÃrÃdhenti ekacce n' ÃrÃdhenti. Ettha kvÃhaæ, brÃhmaïa, karomi? -MaggakkhÃyÅ, brÃhmaïa, TathÃgato ti. Evaæ vutte Gaïaka-MoggallÃno brÃhmaïo Bhagavantaæ etad avoca: Ye 'me, bho Gotama, puggalà asaddhà jÅvikatthà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajità saÂhà mÃyÃvino keÂubhino uddhatà unnalà capalà mukharà vikiïïavÃcà indriyesu aguttadvÃrà bhojane amatta¤¤uno jÃgariyaæ ananuyuttà sÃma¤¤e anapekhavanto sikkhÃyà na tibbagÃravà bÃhulikà sÃthalikà okkamane pubbaÇgamà paviveke nikkhittadhurà kusÅtà hÅnaviriyà muÂÂhassatino asampajÃnà asamÃhità vibbhantacittà duppa¤¤Ã elamÆgÃ, na tehi bhavaæ Gotamo saddhiæ saævasati. Ye pana kulaputtà saddhà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajità asaÂhà amÃyÃvino akeÂubhino anuddhatà anunnalà acapalà amukharà avikiïïavÃcà indriyesu guttadvÃrà bhojane matta¤¤uno jÃgariyaæ anuyuttà sÃma¤¤e apekhavanto sikkhÃya tibbagÃravà na bÃhulikà na sÃthalikà okkamane nikkhittadhurà paviveke pubbaÇgamà Ãraddhaviriyà pahitattà upaÂÂhitasatino sampajÃnà samÃhità ekaggacittà pa¤¤avanto anelamÆgÃ, tehi bhavaæ Gotamo saddhiæ saævasati. SeyyathÃpi, bho Gotama, ye keci mÆlagandhà kÃÊÃnusÃrikaæ tesaæ aggam akkhÃyati, ye keci sÃragandhà lohitacandanaæ tesaæ aggam akkhÃyati, ye keci pupphagandhà vassikaæ tesaæ aggam akkhÃyati, #<[page 007]># %< 1. 8. GOPAKAMOGGALLùNASUTTAõ (108). 7>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- evaæ eva kho bhoto Gotamassa ovÃdo paramajjadhammesu. Abhikkantaæ, bho Gotama, abhikkantaæ, bho Gotama. SeyyathÃpi, bho Gotama, nikkujjitaæ và ukkujjeyya, paÂichannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và telapajjotaæ dhÃreyya: Cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti;-- evam evà bhotà Gotamena anekapariyÃyena dhammo pakÃsito. EsÃhaæ bhavantaæ Gotamaæ saraïaæ gacchÃmi dhamma¤ ca bhikkhusaægha¤ ca; upÃsakaæ maæ bhavaæ Gotamo dhÃretu ajjatagge pÃïupetaæ saraïaæ gatan ti. GA×AKAMOGGALLùNASUTTAõ SATTAMAõ. 108. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ ùnando RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe aciraparinibbute Bhagavati. Tena kho pana samayena rÃjà MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto RÃjagahaæ paÂisaækhÃrÃpeti ra¤¤o Pajjotassa ÃsaækamÃno. Atha kho Ãyasmà ùnando pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya RÃjagahaæ piï¬Ãya pÃvisi. Atha kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: Atippago kho tÃva RÃjagahaæ piï¬Ãya carituæ; yannÆnÃhaæ yena Gopaka-MoggallÃnassa brÃhmaïassa kammanto yena Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo ten' upasaækameyyan ti. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Gopaka-MoggallÃnassa brÃhmaïassa kammanto yena Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo ten' upasaækami. Addasà kho Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo Ãyasmantaæ ùnandaæ dÆrato va Ãgacchantaæ, disvà Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: Etu kho bhavaæ ùnando, svÃgataæ bhoto ùnandassa, cirassaæ kho bhavaæ ùnando imaæ pariyÃyam akÃsi yadidaæ idh' ÃgamanÃya. NisÅdatu bhavaæ ùnando, idam Ãsanaæ pa¤¤attan ti. NisÅdi kho Ãyasmà ùnando pa¤¤atte Ãsane. GopakaMoggallÃno pi kho brÃhmaïo a¤¤ataraæ nÅcaæ Ãsanaæ gahetvà ekamantaæ nisÅdi. #<[page 008]># %<8 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ nisinno kho Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca:-- Atthi kho, ùnanda, ekabhikkhu pi tehi dhammehi sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ samannÃgato, yehi dhammehi samannÃgato so bhavaæ Gotamo ahosi arahaæ sammÃsambuddho ti? Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tehi dhammehi sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ samannÃgato, yehi dhammehi samannÃgato so Bhagavà ahosi arahaæ sammÃsambuddho. So hi, brÃhmaïa, Bhagavà anuppannassa maggassa uppÃdetà asa¤jÃtassa maggassa sa¤jÃnetÃ, anakkhÃtassa maggassa akkhÃtÃ, magga¤¤Æ maggavidÆ maggakovido. MaggÃnugà ca pana etarahi sÃvakà viharanti pacchà samannÃgatà ti. Aya¤ ca hi idaæ Ãyasmato ùnandassa Gopaka-MoggallÃnena brÃhmaïena saddhiæ antarÃkathà vippakatà hoti. Atha VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto RÃjagahe kammante anusa¤¤ÃyamÃno yena Gopaka-MoggallÃnassa brÃhmaïassa kammanto yena Ãyasmà ùnando ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantà ùnandena saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantam nisinno kho VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto Ãyasmantam ùnandam etad avoca: KÃya nu 'ttha, ùnandam etarahi kathÃya sannisinnà ti? Kà ca pana vo antarÃkathà vippakatà ti? Idha maæ, brÃhmaïa, Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo idam Ãha: Atthi nu kho, bho ùnanda,ekabhikkhu pi tehi dhammehi sabbena sabbam sabbathà sabbam samannÃgato, yehi dhammehi samannÃgato so bhavam Gotamo ahosi arahaæ sammÃsambuddho ti? Evaæ vutte ahaæ, brÃhmaïa, Gopaka-MoggallÃnaæ brÃhmaïaæ etad avoca: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tehi dhammehi sabbena sabbam sabbathà sabbam samannÃgato, yehi dhammehi samannÃgato so Bhagavà ahosi arahaæ sammÃsambuddho. So hi, brÃhmaïa, Bhagavà anuppannassa maggassa uppÃdetà asa¤jÃtassa maggassa sa¤jÃnetÃ, #<[page 009]># %< 1. 8. GOPAKAMOGGALLùNASUTTAõ (108). 9>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ anakkhÃtassa maggassa akkhÃtÃ, magga¤¤Æ maggavidÆ maggakovido. MaggÃnugà ca pana etarahi sÃvakà viharanti pacchà samannÃgatà ti. -Ayaæ kho no, brÃhmaïa, Gopaka-MoggallÃnena brÃhmaïena saddhiæ antarÃkathà vippakatÃ. Atha tvaæ anuppatto ti. Atthi nu kho, bho ùnanda, ekabhikkhu pi tena bhotà Gotamena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi paÂidhÃveyyÃthÃti? Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti. Atthi pana kho, ùnanda, ekabhikkhu pi saæghena sammato sambahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi paÂidhÃveyyÃthÃti? Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi saæghena sammato sambahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti. Evaæ appaÂisaraïe ca pana, bho ùnanda, ko hetu sÃmaggiyà ti? Na kho mayaæ, brÃhmaïa, appaÂisaraïÃ; sappaÂisaraïà mayaæ, brÃhmaïa, dhammapaÂisaraïà ti. Atthi nu kho, bho ùnanda, ekabhikkhu pi tena bhotà Gotamena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi paÂidhÃveyyÃthÃti? -- Iti puÂÂho samÃno: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti vadesi. Atthi pana vo, bho ùnanda, ekabhikkhu pi saæghena sammato sambahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi patidhÃveyyÃthÃti? -- Iti puÂÂho samÃno: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi saæghena sammato samabahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: #<[page 010]># %<10 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti vadesi. Evaæ appaÂisaraïe ca pana, bho ùnanda, ko hetu sÃmaggiyà ti? -- Iti puÂÂho samÃno: Na kho mayaæ, brÃhmaïa, appaÂisaraïÃ: sappaÂisaraïà mayaæ, brÃhmaïa, dhammapaÂisaraïÃ; ti vadesi. Imassa pana, bho ùnanda, bhÃsitassa kathaæ attho daÂÂhabbo ti? Atthi kho, brÃhmaïa, tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena bhikkhÆnaæ sikkhÃpadaæ pa¤¤attaæ pÃtimokkhaæ uddiÂÂhaæ. Te mayaæ tadahuposathe yÃvatikà ekaæ gÃmakkhettaæ upanissÃya viharÃma, te sabbe ekajjhaæ sannipatÃma, sannipatitvà yassa taæ vattati, taæ ajjhesÃma. Tasmiæ ce bha¤¤amÃne hoti bhikkhussa Ãpatti hoti vÅtikkamo, taæ mayaæ yathÃdhammaæ yathÃsatthaæ kÃremÃti. Na kira no bhavanto kÃrenti; dhammo no {kÃretÅti}. Atthi nu kho, bho ùnanda, ekabhikkhu pi yaæ tumhe etarahi sakkarotha garukarotha mÃnetha pÆjetha, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharathÃti? Atthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi yaæ mayaæ etarahi sakkaroma garukaroma mÃnema pÆjema, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharÃmÃti. Atthi nu kho, bho ùnanda, ekabhikkhu pi tena bhotà Gotamena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi paÂidhÃveyyÃthÃti? -- Iti puÂÂho samÃno: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena Âhapito: Ayaæ vo mam' accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti vadesi. Atthi pana vo, bho ùnanda, ekabhikkhu pi saæghena sammato sambahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ tumhe etarahi paÂidhÃveyyÃthÃti? #<[page 011]># %< 1. 8. GOPAKAMOGGALLùNASUTTAõ (108). 11>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- Iti puÂÂho samÃno: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi saæghena sammato sambahulehi therehi bhikkhÆhi Âhapito: Ayaæ no Bhagavato accayena paÂisaraïaæ bhavissatÅti, yaæ mayaæ etarahi paÂidhÃveyyÃmÃti vadesi. Atthi nu kho, bho ùnanda, ekabhikkhu pi yaæ tumhe etarahi sakkarotha garukarotha mÃnetha pÆjetha, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharathÃti? -- Iti puÂÂho samÃno: Atthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi yaæ mayaæ etarahi sakkaroma garukaroma mÃnema pÆjema, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharÃmÃti vadesi. Imassa pana, bho ùnanda, bhÃsitassa kathaæ attho daÂÂhabbo ti? Atthi kho, brÃhmaïa, tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena dasa pasÃdaniyà dhammà akkhÃtÃ. Yasmiæ no ime dhammà saævijjanti, taæ mayaæ etarahi sakkaroma garukaroma mÃnema pÆjema, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharÃma. Katame dasa? Idha, brÃhmaïa, bhikkhu sÅlavà hoti pÃtimokkhasaævarasaævuto viharati ÃcÃragocarasampanno aïumattesu vajjesu bhayadassÃvÅ samÃdÃya sikkhati sikkhÃpadesu. Bahussuto hoti sutadharo sutasannicayo; ye te dhammà ÃdikalyÃïà majjhimakalyÃïà pariyosÃnakalyÃïà sÃtthaæ sabya¤janaæ kevalaparipuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ abhivadanti, tathÃrÆpà 'ssa dhammà bahussutà honti dhatà vacasà paricità manasÃnupekkhità diÂÂhiyà suppaÂividdhÃ. SantuÂÂho hoti cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrehi. Catunnaæ jhÃnÃnaæ ÃbhicetasikÃnaæ diÂÂhadhammasukhavihÃrÃnaæ nikÃmalÃbhÅ hoti akicchalÃbhÅ akasiralÃbhÅ, anekavihitaæ iddhividhaæ paccanubhoti. Eko pi hutvà bahudhà hoti, bahudhà pi hutvà eko hoti, ÃvibhÃvaæ tirobhÃvaæ tiroku¬¬aæ tiropÃkÃraæ tiropabbataæ asajjamÃno gacchati seyyathÃpi ÃkÃse, paÂhaviyà pi ummujjanimmujjaæ karoti seyyathÃpi udake, udake pi abhijjamÃno gacchati seyyathÃpi paÂhaviyaæ, ÃkÃse pi pallaÇkena caÇkamati seyyathÃpi pakkhÅ sakuïo, #<[page 012]># %<12 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ime pi candimasuriye evaæ mahiddhike evaæ mahÃnubhÃve pÃïinà parimasati parimajjati, yÃva brahmalokà pi kÃyena vasaæ vatteti; dibbÃya sotadhÃtuyà visuddhÃya atikkantamÃnusikÃya ubho sadde suïÃti dibbe ca mÃnuse ca ye dÆre santike ca; parasattÃnaæ parapuggalÃnaæ cetasà ceto paricca pajÃnÃti, -- sarÃgaæ và cittaæ: SarÃgam cittan ti pajÃnÃti, vÅtarÃgaæ và cittaæ: VÅtarÃgaæ cittan ti pajÃnÃtÅ, sadosaæ và cittam: Sadosaæ cittan ti pajÃnÃti, vÅtadosaæ và cittaæ: VÅtadosaæ cittan ti pajÃnÃti, samohaæ và cittaæ: Samohaæ cittan ti pajÃnÃti, vÅtamohaæ và cittaæ: VÅtamohaæ cittan ti pajÃnÃti, saækhittaæ và cittaæ: Saækhittaæ cittan ti pajÃnÃti, vikkhittaæ và cittaæ: Vikkhittaæ cittan ti pajÃnÃti, mahaggataæ và cittaæ: Mahaggataæ cittan ti pajÃnÃti, amahaggataæ và cittaæ: Amahaggataæ cittan ti pajÃnÃti, sa-uttaraæ và cittaæ: Sa-uttaraæ cittan ti pajÃnÃti, anuttaraæ và cittaæ: Anuttaraæ cittan ti pajÃnÃti, samÃhitaæ và cittaæ: SamÃhitaæ cittan ti pajÃnÃti, asamÃhitaæ và cittaæ: AsamÃhitaæ cittan ti pajÃnÃti, vimuttaæ và cittaæ: Vimuttaæ cittan ti pajÃnÃti, avimuttaæ và cittaæ: Avimuttaæ cittan ti pajÃnÃti. Anekavihitaæ pubbenivÃsaæ anussarati, seyyathÅdaæ: Ekam pi jÃtiæ dve pi jÃtiyo . . . anekavihitaæ pubbenivÃsaæ anussarati. Dibbena cakkhunà visuddhena atikkantamÃnusakena satte passati cavamÃne upapajjamÃne, hÅne païÅte suvaïïe dubbaïïe sugate duggate yathÃkammÆpage satte pajÃnÃti. ùsavÃnaæ khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ãvimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharati. Ime kho, brÃhmaïa, tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena dasa pasÃdaniyà dhammà akkhÃtÃ. Yasmiæ no ime dhammà saævijjanti, taæ mayaæ etarahi sakkaroma garukaroma mÃnema pÆjema, sakkatvà garukatvà upanissÃya viharÃmÃti. #<[page 013]># %< 1. 8. GOPAKAMOGGALLùNASUTTAõ (108). 13>% Evaæ vutte VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto Upanandaæ senÃpatiæ Ãmantesi: Taæ kim ma¤¤asi? Evaæ, senÃpati, yad' ime bhonto sakkÃtabbaæ sakkaronti, garukÃtabbaæ garukaronti, mÃnetabbaæ mÃnenti, pÆjetabbaæ pÆjenti, taggh' ime bhonto sakkÃtabbaæ sakkaronti garukÃtabbaæ garukaronti mÃnetabbaæ mÃnenti pÆjetabbaæ pÆjenti. Ima¤ ca hi te bhonto na sakkareyyuæ na garukareyyuæ, na mÃneyyuæ na pÆjeyyuæ, atha ki¤carahi te bhonto sakkareyyuæ garukareyyuæ mÃneyyuæ pÆjeyyuæ sakkatvà garukatvà upanissÃya vihareyyun ti. Atha kho VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: Kahaæ pana bhavaæ ùnando etarahi viharatÅti? VeÊuvane kho ahaæ, brÃhmaïa, etarahi viharÃmÅti. Kacci, bho ùnanda, VeÊuvanaæ ramaïÅya¤ c' eva appasadda¤ ca appanigghosa¤ ca vijanavÃtaæ manussarÃhaseyyakaæ paÂisallÃnasÃruppan ti? Taggha, brÃhmaïa, VeÊuvanaæ ramaïÅya¤ c' eva appasadda¤ ca appanigghosa¤ ca vijanavÃtaæ manussarÃhaseyyakaæ paÂisallÃnasÃruppaæ, yathà taæ tumhÃdisehi rakkhehi gopakehÅhi. Taggha, bho ùnanda, VeÊuvanaæ ramaïÅya¤ c' eva appasadda¤ ca appanigghosa¤ ca vijanavÃtaæ manussarÃhaseyyakaæ paÂisallÃnasÃruppaæ yathà taæ bhavantehi jhÃyÅbhi jhÃnasÅlÅbhi. JhÃyino c' eva bhavanto jhÃnasÅlino ca. EkamidÃhaæ, bho ùnanda, samayaæ so bhavaæ Gotamo VesÃliyaæ viharati MahÃvane KÆÂÃgÃrasÃlÃyaæ. Atha kho ahaæ, bho ùnanda, yena MahÃvanaæ KÆÂÃgÃrasÃlà yena so bhavaæ Gotamo ten' upasaækamiæ. Tatra ca so bhavaæ Gotamo anekapariyÃyena jhÃnakathaæ kathesi. JhÃyÅ c' eva so bhavaæ Gotamo ahosi jhÃnasÅlÅ ca; sabba¤ ca pana so bhavaæ Gotamo jhÃnaæ vaïïesÅti. Na kho, brÃhmaïa, so Bhagavà sabbaæ jhÃnaæ vaïïesi, nÃpi so Bhagavà sabbaæ jhÃnaæ na vaïïesi. KathaærÆpa¤ ca, #<[page 014]># %<14 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ brÃhmaïa, so Bhagavà jhÃnaæ na vaïïesi? Idha, brÃhmaïa, ekacco kÃmarÃgapariyuÂÂhitena cetasà viharati kÃmarÃgaparetena, uppannassa ca kÃmarÃgassa nissaraïaæ yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti; so kÃmarÃgaæ yeva antaraæ karitvà jhÃyati pajjhÃyati nijjhayati apajjhÃyati. ByÃpÃdapariyuÂÂhitena cetasà viharati byÃpÃdaparetena, uppannassa ca byÃpÃdassa nissaraïaæ yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti. So byÃpÃdaæ yeva antaraæ karitvà jhÃyati pajjhÃyati nijjhÃyati apajjhÃyati. ThÅnamiddhapariyuÂÂhitena cetasà viharati thÅnamiddhaparetena, uppannassa ca thÅnamiddhassa nissaraïaæ yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti. So thÅnamiddhaæ yeva antaraæ karitvà jhÃyati pajjhÃyati nijjhÃyati apajjhÃyati. UddhaccakukkuccapariyuÂÂhitena cetasà viharati uddhaccakukkuccaparetena, uppannassa ca uddhakukkuccassa nissaraïaæ yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti. So uddhaccakukkuccaæ yeva antaraæ karitvà jhÃyati pajjhÃyati nijjhÃyati apajjhÃyati. VicikicchÃpariyuÂÂhitena cetasà viharati vicikicchÃparetena, uppannÃya ca vicikicchÃya nissaraïaæ yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti. So vicikicchaæ yeva antaraæ karitvà jhÃyati pajjhÃyati nijjhÃyati apajjhÃyati. EvarÆpaæ kho, brÃhmaïa, so Bhagavà jhÃnaæ na vaïïesi. KathaærÆpa¤ ca, brÃhmaïa, so Bhagavà jhÃnaæ vaïïesi? Idha, brÃhmaïa, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. VitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdhanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ, tatiyajjhÃnaæ, catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. EvarÆpaæ kho, brÃhmaïa, so Bhagavà jhÃnaæ vaïïesÅti. GÃrayhaæ kira, bho ùnanda, bhavaæ Gotamo jhÃnaæ garahi, pÃsaæsaæ pasaæsi. Handa ca dÃni mayaæ, bho ùnanda, gacchÃma. Bahukiccà mayaæ bahukaraïÅyà ti. Yassa dÃni tvaæ, brÃhmaïa, kÃlaæ ma¤¤asÅti. #<[page 015]># %< 1.9. MAHùPU××AMASUTTAõ (109). 15>% Atha kho VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto Ãyasmato ùnandassa bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. Atha kho Gopaka-MoggallÃno brÃhmaïo acirapakkante VassakÃre brÃhmaïe MagadhamahÃmatte Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: Yan no mayaæ bhavantaæ ùnandaæ apucchimha, tan no bhavaæ ùnando na byÃkÃsÅti. Api nu te, brÃhmaïa, avocumha: Na 'tthi kho, brÃhmaïa, ekabhikkhu pi tehi dhammehi sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ samannÃgato yehi dhammehi samannÃgato so Bhagavà ahosi arahaæ sammÃsambuddho? So hi, brÃhmaïa, Bhagavà anuppannassa maggassa uppÃdetà asa¤jÃtassa maggassa sa¤jÃnetà anakkhÃtassa maggassa akkhÃtà magga¤¤Æ maggavidÆ maggakovido. MaggÃnugà ca pana etarahi sÃvakà viharanti pacchà samannÃgatà ti. GOPAKAMOGGALLùNASUTTAõ AèèHAMAõ. 109. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati PubbÃrÃme MigÃramÃtu pÃsÃde. Tena kho pana samayena Bhagavà tadahu 'posathe pannarase puïïÃya puïïamÃya rattiyà bhikkhusaæghaparivuto abbhokÃse nisinno hoti. Atha kho a¤¤ataro bhikkhu uÂÂhÃy' Ãsanà ekaæsaæ cÅvaraæ katvà yena Bhagavà ten' a¤jalim païÃmetvà Bhagavantaæ etad avoca: PuccheyyÃhaæ, bhante, Bhagavantaæ ki¤cid eva desaæ, sace me Bhagavà okÃsaæ karoti pa¤hassa veyyÃkaraïÃyÃti. Tena hi tvaæ, bhikkhu, sake Ãsane nisÅditvà puccha yad ÃkaÇkhasÅti. Atha kho so bhikkhu sake Ãsane nisÅditvà Bhagavantaæ etad avoca: Ime nu kho, bhante, pa¤c' upÃdÃnakkhandhÃ, seyyathÅdam #<[page 016]># %<16 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- rÆpÆpÃdÃnakkhandho vedanÆpÃdÃnakkhandho sa¤¤ÆpÃdÃnakkhandho saækhÃrÆpÃdÃnakkhandho vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhandho ti? Ime kho, bhikkhu, {pa¤c'} upÃdÃnakkhandhÃ, seyyathÅdaæ -- rÆpÆpÃdÃnakkhandho vedanÆpÃdÃnakkhandho sa¤¤ÆpÃdÃnakkhandho saækhÃrÆpÃdÃnakkhandho vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhandho ti. SÃdhu bhante ti kho so bhikkhu Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ uttariæ pa¤haæ apucchi: Ime pana, bhante, pa¤c' upÃdÃnakkhandhà kiæmÆlakà ti? Ime kho, bhikkhu, pa¤c' upÃdÃnakkhandhà chandamÆlakà ti. Taæ yeva nu kho, bhante, upÃdÃnaæ te pa¤c' upÃdÃnakkhandhÃ? UdÃhu a¤¤atara pa¤c' upÃdÃnakkhandhehi upÃdÃnan ti? Na kho, bhikkhu, taæ yeva upÃdÃnaæ te pa¤c' upÃdÃnakkhandhÃ, na pi a¤¤atra pa¤c' upÃdÃnakkhandhehi upÃdÃnaæ. Yo kho, bhikkhu, pa¤c' upÃdÃnakkhandhesu chandarÃgo, taæ tattha upÃdÃnan ti. Siyà pana, bhante, pa¤c' upÃdÃnakkhandhesu chandarÃgavemattatà ti? Siyà bhikkhÆti Bhagavà avoca: Idha, bhikkhu, ekaccassa evaæ hoti: evaærÆpo siyaæ anÃgatamaddhÃnaæ, evaævedano siyaæ anÃgatamaddhÃnaæ, evaæsa¤¤o siyaæ anÃgatamaddhÃnaæ, evaæsaækhÃro siyaæ anÃgatamaddhÃnaæ, evaævi¤¤Ãïo siyÃm anÃgatamaddhÃnan ti. Evaæ kho, bhikkhu, pa¤c' upÃdÃnakkhandhesu chandarÃgavemattatà ti. KittÃvatà pana, bhante, khandhÃnaæ khandhÃdhivacanaæ hotÅti? Yaæ ki¤ci, bhikkhu, rÆpaæ atÅtÃnÃgatapaccuppannaæ ajjhattaæ và bahiddhà và oÊÃrikaæ và sukhumaæ và hÅnaæ và païÅtaæ và yaæ dÆre santike vÃ, ayaæ rÆpakkhandho. #<[page 017]># %< 1.9. MAHùPU××AMASUTTAõ (109). 17>% Yà kÃci vedanà atÅtÃnÃgatapaccuppannà ajjhattaæ và bahiddhà và oÊÃrikà và sukhumà và hÅnà và païÅtà và yà dÆre santike vÃ, ayaæ vedanÃkkhandho. Yà kÃci sa¤¤Ã atÅtÃnÃgatapaccuppannà . . . santike vÃ, ayaæ sa¤¤Ãkkhandho. Ye keci saækhÃrà . . . santike vÃ, ayaæ saækhÃrakkhandho. Yaæ ki¤ci vi¤¤Ãïaæ . . . santike vÃ, ayaæ vi¤¤Ãïakkhando. EttÃvatà kho, bhikkhu, khandhÃnaæ khandhÃdhivacanaæ hotÅti. Ko nu kho, bhante, hetu ko paccayo rÆpakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya? Ko hetu ko paccayo vedanÃkkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya? Ko hetu ko paccayo sa¤¤Ãkkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya? Ko hetu ko paccayo saækhÃrakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya? Ko hetu ko paccayo vi¤¤Ãïakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃyÃti? CattÃro kho, bhikkhu, {mahÃbhÆtÃ} hetu, cattÃro mahÃbhÆtà paccayo rÆpakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya. Phasso hetu phasso paccayo vedanÃkkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya. Phasso hetu phasso paccayo sa¤¤Ãkkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya. Phasso hetu phasso paccayo saækhÃrakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃya. NÃmarÆpaæ kho, bhikkhu, hetu nÃmarÆpaæ paccayo vi¤¤Ãïakkhandhassa pa¤¤ÃpanÃyÃti. Kathaæ pana, bhante, sakkÃyadiÂÂhi hotÅti? Idha, bhikkhu, assutavà puthujjano ariyÃnaæ adassÃvÅ ariyadhammassa akovido ariyadhamme avinÅto sappurisÃnaæ adassÃvÅ sappurisadhammassa akovido sappurisadhamme avinÅto, -- rÆpaæ attato samanupassati, rÆpavantaæ và attÃnaæ, attani và rÆpaæ, rÆpasmiæ và attÃnaæ; vedanaæ attato samanupassati, vedanÃvantaæ và attÃnaæ, attani và vedanaæ, vedanÃya và attÃnaæ; sa¤¤aæ attato samanupassati, sa¤¤Ãvantaæ và attÃnaæ, attani và sa¤¤aæ, sa¤¤Ãya và attÃnaæ: saækhÃre attato samanupassati, saækhÃravantaæ và attÃnaæ, attani và saækhÃre, saækhÃresu và attÃnaæ; vi¤¤Ãïaæ attato samanupassati, vi¤¤Ãïavantaæ và attÃnaæ, attani và vi¤¤Ãïaæ, #<[page 018]># %<18 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. Evaæ kho, bhikkhu, sakkÃyadiÂÂhi hotÅti. Kathaæ pana, bhante, sakkÃyadiÂÂhi na hotÅti? Idha, bhikkhu, sutavà ariyasÃvako ariyÃnaæ dassÃvÅ ariyadhammassa kovido ariyadhamme suvinÅto sappurisÃnaæ dassÃvÅ sappurisadhammassa kovido sappurisadhamme suvinÅto, -- na rÆpaæ attato samanupassati, na rÆpavantaæ và attÃnaæ, nÃttani và rÆpaæ, na rÆpasmiæ và attÃnaæ; na vedanaæ attato samanupassati, na vedanÃvantaæ . . . na vedanÃya và attÃnaæ; na sa¤¤aæ . . . na sa¤¤Ãya và attÃnaæ; na saækhÃre . . . na saækhÃresu và attÃnaæ; na vi¤¤Ãïaæ . . . na vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. Evaæ kho, bhikkhu, sakkÃyadiÂÂhi na hotÅti. Ko nu kho, bhante, rÆpe assÃdo ko ÃdÅnavo kiæ nissaraïaæ? Ko vedanÃya assÃdo ko ÃdÅnavo kiæ nissaraïaæ? Ko sa¤¤Ãya assÃdo ko ÃdÅnavo kiæ nissaraïaæ? Ko saækhÃresu assÃdo ko ÃdÅnavo kiæ nissaraïaæ? Ko vi¤¤Ãïe assÃdo ko ÃdÅnavo kiæ nissaraïan ti? Yaæ kho, bhikkhu, rÆpaæ paÂicca uppajjati sukhaæ somanassaæ, ayaæ rÆpe assÃdo. Yaæ rÆpaæ aniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ, ayaæ rÆpe ÃdÅnavo. Yo rÆpe chandarÃgavinayo chandarÃgapahÃnaæ, idaæ rÆpe nissaraïaæ. Yaæ kho, bhikkhu, vedanaæ paÂicca -- pe -sa¤¤aæ paÂicca -- pe -- saækhÃre paÂicca -- pe -- vi¤¤Ãïaæ paÂicca uppajjati sukhaæ somanassaæ, ayaæ vi¤¤Ãïe assÃdo. Yaæ vi¤¤Ãïaæ aniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ, ayaæ vi¤¤Ãïe ÃdÅnavo. Yo vi¤¤Ãïe chandarÃgavinayo chandarÃgapahÃnaæ, idaæ vi¤¤Ãïe nissaraïan ti. Kathaæ pana, bhante, jÃnato kathaæ passato imasmi¤ ca savi¤¤Ãïake kÃye bahiddhà ca sabbanimittesu ahaækÃramamaækÃramÃnÃnusayà na hontÅti? Yaæ ki¤ci, bhikkhu, rÆpaæ atÅtÃnÃgatapaccuppannaæ ajjhattaæ và bahiddhà và oÊÃrikaæ và sukhumaæ và hÅnaæ và païÅtaæ và yaæ dÆre santike và sabbaæ rÆpaæ: #<[page 019]># %< 1.9. MAHùPU××AMASUTTAõ (109) 19>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ N' etaæ mama, n' eso 'ham asmi, na me so attà ti, -- evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passati. Yà kÃci vedanà --pe-yà kÃci sa¤¤Ã --pe-- ye keci saækhÃrà --pe-- yaæ ki¤ci vi¤¤Ãïaæ atÅtÃnÃgatapaccuppannaæ . . . sabbaæ vi¤¤Ãïaæ; N' etaæ . . . attà ti, -- evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passati. Evaæ kho, bhikkhu, jÃnato evaæ passato imasmi¤ ca savi¤¤Ãïake kÃye bahiddhà ca sabbanimittesu ahaækÃramamaækÃramÃnÃnusayà na hontÅti. Atha kho a¤¤atarassa bhikkhuno evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: Iti kira, bho, rÆpaæ anattÃ, vedanà anattÃ, sa¤¤Ã anattÃ, saækhÃrà anattÃ, vi¤¤Ãïaæ anattÃ, anattakatÃni kammÃni kam attÃnaæ phusissantÅti? Atha kho Bhagavà tassa bhikkhuno cetasà ceto parivitakkaæ a¤¤Ãya bhikkhÆ Ãmantesi:-- èhÃnaæ kho pan' etaæ, bhikkhave, vijjati yaæ idh' ekacco moghapuriso avidvà avijjÃgato taïhÃdhipateyyena cetasà Satthu sÃsanaæ atidhÃvitabbaæ ma¤¤eyya: Iti kira, bho, rÆpaæ anattÃ, vedanà anattà sa¤¤Ã anattà saækhÃrà anattà vi¤¤Ãïaæ anattà anattakatÃni kammÃni kam attÃnaæ phusissantÅti? PaÂicca vinÅtà kho me tumhe, bhikkhave, tatra tatra tesu tesu dhammesu. Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? RÆpaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ kallan nu taæ samanupassitaæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, eso me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhikkhave? Vedanà --pe-- sa¤¤Ã -pe -- saækhÃrà --pe-- vi¤¤Ãïaæ niccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. #<[page 020]># %<20 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ kallan nu taæ samanupassituæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, eso me attà ti? No h' etaæ, bhante. TasmÃtiha, bhikkhave, yaæ ki¤ci rÆpaæ atÅtÃnÃgatapaccuppannaæ ajjhattaæ và . . . sabbaæ rÆpaæ: N' etaæ . . . attà ti, -- evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya daÂÂhabbaæ. Yà kÃci vedanÃ, yà kÃci sa¤¤Ã, ye keci saækhÃra, yaæ ki¤ci vi¤¤Ãïaæ atÅtÃnÃgatapaccuppannaæ . . . sabbaæ vi¤¤Ãïaæ: N' etaæ . . . attà ti, -- evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya daÂÂhabbaæ. Evaæ passaæ, bhikkhave, sutavà ariyasÃvako rÆpasmiæ nibbindati, vedanÃya nibbindati, sa¤¤Ãya nibbindati, saækhÃresu nibbindati, vi¤¤Ãïasmiæ nibbindati; nibbindaæ virajjati, virÃgà vimuccati; vimuttasmiæ vimuttam iti ¤Ãïaæ hoti: KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃtÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. Imasmiæ kho pana veyyÃkaraïasmiæ bha¤¤amÃne saÂÂhimattÃnaæ bhikkhÆnaæ anupÃdÃya Ãsavehi cittÃni vimucciæsÆti. MAHùPU××AMASUTTAõ2 NAVAMAõ. 110. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati PubbÃrÃme MigÃramÃtu pÃsÃde. Tena kho pana samayena Bhagavà tadahu 'posathe pannarase puïïÃya puïïamÃya rattiyà bhikkhusaæghaparivuto abbhokÃse nisinno hoti. #<[page 021]># %< 1.10. CôÊAPU××AMASASUTTAõ (110) 21>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho Bhagavà tuïhÅbhÆtaæ tuïhÅbhutaæ bhikkhusaæghaæ anuviloketvà bhikkhÆ Ãmantesi:-- JÃneyya nu kho, bhikkhave, asappuriso asappurisaæ: Asappuriso ayaæ bhavan ti? No h' etaæ, bhante. SÃdhu, bhikkhave; aÂÂhÃnam etaæ, bhikkhave, anavakÃso yaæ asappuriso asappurisaæ jÃneyya: Asappuriso ayaæ bhavan ti. JÃneyya pana, bhikkhave, asappuriso sappurisaæ: Sappuriso ayaæ bhavan ti? No h' etaæ, bhante. SÃdhu, bhikkhave; etam pi kho, bhikkhave, aÂÂhÃnaæ anavakÃso yaæ asappuriso sappurisaæ jÃneyya: Sappuriso ayaæ bhavan ti. Asappuriso, bhikkhave, asaddhammasamannÃgato hoti, asappurisabhattÅ hoti, asappurisacintÅ hoti, asappurisamantÅ hoti, asappurisavÃco hoti, asappurisakammanto hoti, asappurisadiÂÂhÅ hoti, asappurisadÃnaæ deti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asaddhammasamannÃgato hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso asaddho hoti, ahiriko hoti, anottappÅ hoti, appassuto hoti, kusÅto hoti, muÂÂhassatÅ hoti, duppa¤¤o hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asaddhammasamannÃgato hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisabhattÅ hoti? Idha, bhikkhave, asappurisassa ye te samaïabrÃhmaïà asaddhà ahirikà anottappino appassutà kusÅtà muÂÂhassatino duppa¤¤Ã, tyÃssa mittà honti te sahÃyÃ:-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisabhattÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisacintÅ hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso attabyÃbÃdhÃya pi ceteti, parabyÃbÃdhÃya pi ceteti, ubhayabyÃbÃdhÃya pi ceteti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisacintÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisamantÅ hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso attabyÃbÃdhÃya pi manteti, parabyÃbÃdhÃya pi manteti, ubhayabyÃbÃdhÃya pi manteti;-- #<[page 022]># %<22 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisamantÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisavÃco hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso musÃvÃdo hoti, pisuïÃvÃco hoti, pharusÃvÃco hoti, samphappalÃpÅ hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisavÃco hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisakammanto hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso pÃïÃtipÃtÅ hoti, adinnÃdÃyÅ hoti, kÃmesu micchÃcÃrÅ hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisakammanto hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisadiÂÂhÅ hoti? Idha, bhikkhave, asappuriso evaædiÂÂhÅ hoti: Na 'tthi dinnaæ, na 'tthi yiÂÂhaæ, na 'tthi hutaæ, na 'tthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko, na 'tthi ayaæ loko, na 'tthi paro loko, na 'tthi mÃtÃ, na 'tthi pitÃ, na 'tthi sattà opapÃtikÃ, na 'tthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannÃ, ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà pavedentÅti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisadiÂÂhÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, asappuriso asappurisadÃnaæ deti? Idha, bhikkhave, asappuriso asakkaccadÃnaæ deti, asahatthà dÃnaæ deti, acittikatvà dÃnaæ deti, apaviddhaæ dÃnaæ deti, anÃgamanadiÂÂhiko dÃnaæ deti;-- evaæ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisadÃnaæ deti. Sa kho so, bhikkhave, asappuriso evaæ asaddhammasamannÃgato, evaæ asappurisabhattÅ, evaæ asappurisacintÅ, evaæ asappurisamantÅ, evaæ asappurisavÃco, evaæ asappurisakammanto, evaæ asappurisadiÂÂhÅ, evaæ asappurisadÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà yà asappurisÃnaæ gati, tattha uppajjati. Kà ca, bhikkhave, asappurisÃnaæ gati? -- Nirayo và tiracchÃnayoni vÃ. JÃneyya nu kho, bhikkhave, sappuriso sappurisaæ: Sappuriso ayaæ bhavan ti? #<[page 023]># %< 1. 10. CôÊAPU××AMASUTTAõ (110). 23>% Evaæ bhante. SÃdhu bhikkhave; ÂhÃnam etaæ, bhikkhave, vijjati yaæ sappuriso sappurisaæ jÃneyya: Sappuriso ayaæ bhavan ti. JÃneyya pana, bhikkhave, sappuriso asappurisaæ: Asappuriso ayaæ bhavan ti? Evaæ bhante. SÃdhu, bhikkhave, etam pi kho, bhikkhave, ÂhÃnaæ vijjati yaæ sappuriso asappurisaæ jÃneyya: Asappuriso ayaæ bhavan ti. Sappuriso, bhikkhave, saddhammasamannÃgato hoti, sappurisabhattÅ hoti, sappurisacintÅ hoti, sappurisamantÅ hoti, sappurisavÃco hoti, sappurisakammanto hoti, sappurisadiÂÂhÅ hoti, sappurisadÃnaæ deti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso saddhammasamannÃgato hoti? Idha, bhikkhave, sappuriso saddho hoti, hirimà hoti, ottappÅ hoti, bahussuto hoti, Ãraddhaviriyo hoti, upaÂÂhitasatÅ hoti, pa¤¤avà hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso saddhammasamannÃgato hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisabhattÅ hoti? Idha, bhikkhave, sappurisassa ye te samaïabrÃhmaïà saddhà hirimanto ottappino bahussutà Ãraddhaviriyà upaÂÂhitasatino pa¤¤avanto, tyÃssa mittà honti te sahÃyà honti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisabhattÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisacintÅ hoti? IdhÃ, bhikkhave, sappuriso n' ev' attabyÃbÃdhÃya ceteti, na parabyÃbÃdhÃya ceteti, na ubhayabyÃbÃdhÃya ceteti; evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisacintÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisamantÅ hoti? Idha, bhikkhave, sappuriso n' ev' attabyÃbÃdhÃya manteti, na parabyÃbÃdhÃya manteti, na ubhayabyÃbÃdhÃya manteti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisamantÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisavÃco hoti? Idha, bhikkhave, sappuriso musÃvÃdà paÂivirato hoti, pisuïÃvÃcÃya paÂivirato hoti, pharusÃvÃcÃya paÂivirato hoti, samphappalÃpà paÂivirato hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisavÃco hoti, Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisakammanto hoti? Idha, bhikkhave, sappuriso pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti, adinnÃdÃnà paÂivirato hoti, #<[page 024]># %<24 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisakammanto hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisadiÂÂhÅ hoti? Idha, bhikkhave, sappuriso evaædiÂÂhÅ hoti: Atthi dinnaæ, atthi yiÂÂhaæ, atthi hutaæ, atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko, atthi ayaæ loko, atthi paro loko, atthi mÃtÃ, atthi pitÃ, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannà ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikÃtvà pavedentÅti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisadiÂÂhÅ hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sappuriso sappurisadÃnaæ deti? Idha, bhikkhave, sappuriso sakkaccadÃnaæ deti sahatthÃ, cittikatvà dÃnaæ deti, parisuddhaæ dÃnaæ deti, ÃgamanadiÂÂhiko dÃnaæ deti;-- evaæ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisadÃnaæ deti. Sa kho so, bhikkhave, sappuriso evaæ saddhammasamannÃgato evaæ sappurisabhattÅ evaæ sappurisacintÅ evaæ sappurisamantÅ evaæ sappurisavÃco evaæ sappurisakammanto evaæ sappurisadiÂÂhÅ evaæ sappurisadÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà yà sappurisÃnaæ gati, tattha uppajjati. Kà ca, bhikkhave, sappurisÃnaæ gati? -Devamahattatà và manussamahattatà và ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. CôÊAPU××AMASUTTAõ4 DASAMAõ DEVADAHAVAGGO PAèHAMO. #<[page 025]># %< 2. 1. ANUPADASUTTAõ (111). 25>% 111. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Paï¬ito, bhikkhave, SÃriputto; mahÃpa¤¤o, bhikkhave,* SÃriputto; puthupa¤¤o, bhikkhave, SÃriputto; hÃsupa¤¤o, bhikkhave, SÃriputto; javanapa¤¤o, bhikkhave, SÃriputto; tikkhapa¤¤o, bhikkhave, SÃriputto; nibbedhikapa¤¤o, bhikkhave, SÃriputto. SÃriputto bhikkhave, a¬¬hamÃsaæ anupadadhammavipassanaæ vipassi. Tatr' idaæ, bhikkhave, SÃriputtassa anupadahammavipassanÃya hoti. Idha, bhikkhave, SÃriputto vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. Ye ca paÂhamajjhÃne dhammà vitakko ca vicÃro ca pÅti ca sukha¤ ca cittekaggatà ca phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evaæ pajÃnÃti: Evaæ kira me dhammà ahutvà sambhonti, hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito apaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati; So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. #<[page 026]># %<26 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ye ca dutiyajjhÃne dhammà ajjhattasampasÃdo ca pÅti ca sukha¤ ca {cittekaggatÃ} ca phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upÃÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evam pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti, hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttaraæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto pÅtiyà ca virÃgà upekhako ca viharati sato ca sampajÃno sukha¤ ca kÃyena paÂisaævedeti, yan taæ ariyà Ãcikkhanti: Upekhako satimà sukhavihÃrÅ ti, tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. Ye ca tatiyajjhÃne dhammà upekhà ca sukha¤ ca sati ca sampaja¤¤a¤ ca {cittekaggatÃ} ca phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evam pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubbe va somanassadomanassÃnaæ atthagamà adukkhamasukhaæ upekhÃsatipÃrisuddhaæ catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Ye ca catutthajjhÃne dhammà upekhà adukkhamasukhà vedanà passi vedanà cetaso anÃbhogo sati pÃrisuddhi {cittekaggatÃ} ca phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. #<[page 027]># %< 2.1. ANUPADASUTTAõ (111) 27>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So evaæ pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. 1 Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sabbaso rÆpasa¤¤Ãnaæ samatikkamà paÂighasa¤¤Ãnaæ atthagamà nÃnattasa¤¤Ãnaæ amanasikÃrÃ: Ananto ÃkÃso ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. Ye ca ÃkÃsÃna¤cÃyatane dhammà ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤Ã ca {cittekaggatÃ} ca phasso ca vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evaæ pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti, hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sabbaso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamÃ: Anantaæ vi¤¤Ãïan ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. Ye ca vi¤¤Ãïa¤cÃyatane dhammà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤Ã ca {cittekaggatÃ} phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhà manasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evaæ pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. #<[page 028]># %<28 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamÃ: Na 'tthi ki¤cÅti Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. Ye ca Ãki¤ca¤¤Ãyatane dhammà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤Ã ca {cittekaggatÃ} ca phasso vedanà sa¤¤Ã cetanà cittaæ chando adhimokkho viriyaæ sati upekhÃmanasikÃro, tyÃssa dhammà anupadavavatthità honti, tyÃssa dhammà vidità uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. So evaæ pajÃnÃti: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sabbaso Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samatikkamà nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. So tÃya samÃpattiyà sato vuÂÂhahati. So tÃya samÃpattiyà sato vuÂÂhahitvà ye dhammà atÅtà niruddhà vipariïatà te dhamme samanupassati: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Atthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà atthi t' ev' assa hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, SÃriputto sabbaso nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ samatikkamà sa¤¤Ãvedayitanirodhaæ upasampajja viharati. Pa¤¤Ãya c' assa disvà Ãsavà parikkhÅïà honti. So tÃya samÃpattiyà sato vuÂÂhahati. So tÃya samÃpattiyà sato vuÂÂhahitvà ye te dhammà atÅtà niruddhà vipariïatà te dhamme samanupassati: Evaæ kira 'me dhammà ahutvà sambhonti hutvà pativedentÅti. So tesu dhammesu anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharati. So: Na 'tthi uttariæ nissaraïan ti pajÃnÃti. TabbahulikÃrà na 'tthi t' ev' assa hoti. Yaæ kho taæ, bhikkhave, sammà vadamÃno vadeyya: Vasippatto pÃramippatto ariyasmiæ sÅlasmiæ, vasippatto pÃramippatto ariyasmiæ samÃdhismiæ, #<[page 029]># %< 2.2. CHABBISODHANASUTTAõ (112). 29>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vasippatto pÃramippatto ariyÃya sa¤¤Ãya, vasippatto pÃramippatto ariyÃya vimuttiyà ti, -- SÃriputtam eva taæ sammà vadamÃno vadeyya: Vasippatto pÃramippatto ariyasmiæ sÅlasmiæ, vasippatto pÃramippatto ariyasmiæ samÃdhismiæ, vasippatto pÃramippatto ariyà pa¤¤Ãya, vasippatto {pÃramippatto} ariyÃya vimuttiyà ti. Yaæ kho taæ, bhikkhave, sammà vadamÃno vadeyya: Bhagavato putto oraso mukhato jÃto dhammajo dhammanimmito dhammadÃyÃdo no ÃmisadÃyÃdo ti, -- SÃriputtam eva taæ sammà vadamÃno vadeyya: Bhagavato putto oraso mukhato jÃto dhammajo dhammanimmito dhammadÃyÃdo no ÃmisadÃyÃdo ti. SÃriputto, bhikkhave, TathÃgatena anuttaraæ dhammacakkaæ pavattitaæ sammad eva anuppavattetÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. ANUPADASUTTAõ PAèHAMAõ. 112. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Idha, bhikkhave, bhikkhu a¤¤aæ byÃkaroti: KhÅïà jÃti vusitaæ brahmacariyaæ kataæ karaïÅyaæ nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃmÅti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno bhÃsitaæ n' eva abhinanditabbaæ nappaÂikkositabbaæ; anabhinanditvà appaÂikkositvà pa¤ho pucchitabbo: CattÃro 'me, Ãvuso, vohÃrà tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃ. Katame cattÃro. DiÂÂhe diÂÂhavÃditÃ, sute sutavÃditÃ, mute mutavÃditÃ, vi¤¤Ãte vi¤¤ÃtavÃditÃ. #<[page 030]># %<30 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ime kho, Ãvuso, cattÃro vohÃrà tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃ. Kathaæ jÃnato pan' Ãyasmato kathaæ passato imesu catusu vohÃresu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti? KhÅïÃsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraïÅyassa ohitabhÃrassa anuppattasadatthassa parikkhÅïabhavasaæyojanassa sammada¤¤Ãvimuttassa ayam anudhammo hoti veyyÃkaraïÃya: DiÂÂhe kho ahaæ, Ãvuso anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharÃmi; sute kho ahaæ avuso --pe-- mute kho ahaæ Ãvuso --pe-- vi¤¤Ãte kho ahaæ, Ãvuso, anupÃyo anapÃyo anissito appaÂibaddho vippamutto visaæyutto vimariyÃdikatena cetasà viharÃmi. -- Evaæ kho me, Ãvuso, jÃnato evaæ passato imesu catusu vohÃresu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditabbaæ anumoditabbaæ; SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uttariæ pa¤ho pucchitabbo: Pa¤ca kho ime, Ãvuso, upÃdÃnakkhandhà tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃta. Katame pa¤ca? SeyyathÅdaæ: rÆpÆpÃdÃnakkhandho vedanÆpÃdÃnakkhandho sa¤¤ÆpÃdÃnakkhandho saækhÃrÆpÃdÃnakkhandho vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhando; ime kho, Ãvuso, pa¤c' upÃdÃnakkhandà tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃ. Kathaæ jÃnato pan' Ãyasmato kathaæ passato imesu pa¤casu 'pÃdÃnakkhandhesu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti? KhÅïÃsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraïÅyassa ohitabhÃrassa anuppattasadatthassa parikkhÅïabhavasaæyojanassa sammada¤¤Ãvimuttassas ayam anudhammo hoti veyyÃkaraïÃya:-- RÆpaæ kho ahaæ, Ãvuso, abalaæ virÃgaæ anassÃsikaæ viditvà ye rÆpe upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, #<[page 031]># %< 2.2. CHABBISODHANASUTTAõ (112). 31>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttam me cittan ti pajÃnÃmi; vedanaæ kho ahaæ Ãvuso --pe-- sa¤¤aæ kho ahaæ, Ãvuso -pe -- saækhÃre kho ahaæ, avuso --pe-- vi¤¤Ãïaæ kho ahaæ, Ãvuso, abalaæ virÃgaæ anassÃsikaæ viditvà ye vi¤¤Ãïe upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttam me cittan ti pajÃnÃmi. -- Evaæ kho me, Ãvuso, jÃnato evaæ passato imesu pa¤casu 'pÃdÃnakkhandhesu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditabbaæ anumoditabbaæ: SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uttariæ pa¤ho pucchitabbo: Cha -- y -imÃ, Ãvuso, dhÃtuyo tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃ. Katamà cha? PaÂhavÅdhÃtu ÃpodhÃtu tejodhÃtu vÃyodhÃtu ÃkÃsadhÃtu vi¤¤ÃïadhÃtu: imà kho, Ãvuso, cha dhÃtuyo tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃ. Kathaæ jÃnato pan' Ãyasmato kathaæ passato imÃsu chasu dhÃtusu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti? KhÅïÃsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraïÅyassa ohitabhÃrassa anuppattasadatthassa parikkhÅïabhavasaæyojanassa sammada¤¤Ãvimuttassa ayam anudhammo hoti veyyÃkaraïÃya: PaÂhavÅdhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso, anattato upagacchiæ, na ca paÂhavÅdhÃtunissitaæ attÃnaæ; ye ca paÂhavÅdhÃtunissità upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttaæ me cittan ti pajÃnÃmi. ùpodhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso --pe-- tejodhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso --pe-- vÃyodhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso --pe-- ÃkÃsadhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso --pe-vi¤¤ÃïadhÃtuæ kho ahaæ, Ãvuso, anattato upagacchiæ, na ca vi¤¤ÃïadhÃtunissitaæ attÃnaæ; ye ca vi¤¤ÃïadhÃtunissità upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttaæ me cittan ti pajÃnÃmi. -- Evaæ kho me, Ãvuso, jÃnato evaæ passato imÃsu chasu dhÃtusu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditabbaæ anumoditabbaæ; #<[page 032]># %<32 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uttariæ pa¤ho pucchitabbo: Cha kho pan' imÃni, Ãvuso, ajjhattikÃni bÃhirÃni ÃyatanÃni tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃni. KatamÃni cha? -- Cakkhu c' eva rÆpà ca, sotaæ ca saddà ca, ghÃnaæ ca gandhà ca, jivhà ca rasà ca, kÃyo ca phoÂÂhabbà ca, mano ca dhammà ca;-- imÃni kho, Ãvuso, cha ajjhattikÃni bÃhirÃni ÃyatanÃni tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena sammad akkhÃtÃni. Kathaæ jÃnato pan' Ãyasmato kathaæ passato imesu chasu ajjhattikabÃhiresu Ãyatanesu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti? KhÅïÃsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraïÅyassa ohitabhÃrassa anuppattasadatthassa parikkhÅïabhavasaæyojanassa sammada¤¤Ãvimuttassa ayam anudhammo hoti veyyÃkaraïÃya: Cakkhusmiæ, Ãvuso, rÆpe cakkhuvi¤¤Ãïe cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu yo chando yo rÃgo yà nandÅ yà taïhÃ, ye upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttam me cittan ti pajÃnÃmi. Sotasmiæ, Ãvuso, sadde sotavi¤¤Ãïe; ghÃnasmiæ, Ãvuso, gandhe ghÃnavi¤¤Ãïe; jivhÃya, Ãvuso, rase jivhÃvi¤¤Ãïe; kÃyasmiæ, Ãvuso, phoÂÂhabbe kÃyavi¤¤Ãïe; manasmiæ, Ãvuso, dhamme manovi¤¤Ãïe manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu yo chando yo rÃgo yà nandÅ yà taïhÃ, ye upÃyupÃdÃnà cetaso adhiÂÂhÃnÃbhinivesÃnusayÃ, tesaæ khayà virÃgà nirodhà cÃgà paÂinissaggà vimuttam me cittan ti pajÃnÃmi. -- Evaæ kho me, Ãvuso, jÃnato evaæ passato imesu chasu ajjhattikabÃhiresu Ãyatanesu anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimuttan ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditabbaæ anumoditabbaæ; SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uttariæ pa¤ho pucchitabbo: Kathaæ jÃnato pan' Ãyasmato kathaæ passato imasmiæ ca savi¤¤Ãïake kÃye bahiddhà ca sabbanimittesu ahiækÃramamiækÃramÃnÃnusayà susamÆhatà ti? #<[page 033]># %< 2.2. CHABBISODHANASUTTAõ (112.) 33>% KhÅïÃsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraïÅyassa ohitabhÃrassa anuppattasadatthassa parikkhÅïabhavasaæyojanassa sammada¤¤Ãvimuttassa ayam anudhammo hoti veyyÃkaraïÃya:-- Pubbe kho ahaæ, Ãvuso, agÃriyabhÆto samÃno aviddasu ahosiæ; tassa me TathÃgato và TathÃgatasÃvako và dhammaæ desesi; tÃhaæ dhammaæ sutvà TathÃgate saddhaæ paÂilabhiæ; so tena saddhÃpaÂilÃbhena samannÃgato iti paÂisa¤cikkhim:-- SambÃdho gharÃvÃso rajÃpatho, abbhokÃso pabbajjÃ; nayidaæ sukaraæ agÃraæ ajjhÃvasatà ekantaparipuïïaæ ekantaparisuddhaæ saækhalikhitaæ brahmacariyaæ carituæ; yannÆnÃhaæ kesamassuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajeyyan ti. So kho ahaæ, Ãvuso, aparena samayena appaæ và bhogakkhandhaæ pahÃya mahantaæ và bhogakkhandhaæ pahÃya, appaæ và ¤ÃtiparivaÂÂaæ pahÃya mahantaæ và ¤ÃtiparivaÂÂaæ pahÃya, kesamassuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajiæ. So evaæ pabbajito samÃno bhikkhÆnaæ sikkhÃsÃjÅvasamÃpanno pÃïÃtipÃtaæ pahÃya pÃïÃtipÃtà paÂivirato ahosiæ, nihitadaï¬o ninitasattho lajjÅ dayÃpanno sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ vihÃsim. {AdinnÃdÃnaæ} pahÃya adinnÃdÃnà paÂivirato ahosiæ dinnÃdÃyÅ dinnapÃÂikaÇkhÅ athenena sucibhÆtena attanà vihÃsiæ. Abrahmacariyaæ pahÃya brahmacÃrÅ ahosiæ ÃrÃcÃrÅ, virato methunà gÃmadhammÃ. MusÃvÃdaæ pahÃya musÃvÃdà paÂivirato ahosiæ saccavÃdÅ saccasandho theto paccayiko avisaævÃdako lokassa. Pisuïaæ vÃcaæ pahÃya pisuïÃya vÃcÃya paÂivirato ahosiæ, ito sutvà na amutra akkhÃtà imesaæ bhedÃya, amutra và sutvà na imesaæ akkhÃtà amÆsaæ bhedÃya; iti bhinnÃnaæ và sandhÃtÃ, sahitÃnaæ và anuppadÃtÃ, samaggÃrÃmo samaggarato samagganandÅ samaggakaraïiæ vÃcaæ bhÃsità ahosiæ. Pharusaæ vÃcaæ pahÃya pharusÃya vÃcÃya paÂivirato ahosiæ, yà sà vÃcà nelà kaïïasukhà pemanÅyà hadayaÇgamà porÅ bahujanakantà bahujanamanÃpà tathÃrÆpiæ vÃcaæ bhÃsità ahosiæ. #<[page 034]># %<34 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SamphappalÃpaæ pahÃya samphappalÃpà paÂivirato ahosiæ, kÃlavÃdÅ bhÆtavÃdÅ atthavÃdÅ dhammavÃdÅ vinayavÃdÅ, nidhÃnavatiæ vÃcaæ bhÃsità ahosiæ kÃlena sÃpadesaæ pariyantavatiæ atthasaæhitaæ. So bÅjagÃmabhÆtagÃmasamÃrambhà paÂivirato ahosiæ. Ekabhattiko ahosiæ rattÆparato, paÂivirato vikÃlabhojanÃ. NaccagÅtavÃditavisÆkadassanà paÂivirato ahosim. MÃlÃgandhavilepanadhÃraïamaï¬anavibhÆsanaÂÂhÃnà paÂivirato ahosiæ. UccÃsayanamahÃsayanà paÂivirato ahosiæ. JÃtarÆparajatapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. ùmakadha¤¤apaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. ùmakamaæsapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. ItthikumÃrikapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. DÃsidÃsapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. AjeÊakapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. KukkuÂasÆkarapaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. HatthigavÃssavaÊavÃpaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. KhettavatthupaÂiggahaïà paÂivirato ahosiæ. DÆteyyapahiïagamanÃnuyogà paÂivirato ahosiæ. Kayavikkayà paÂivirato ahosiæ. TulÃkÆÂakaæsakÆÂamÃnakÆÂà paÂivirato ahosiæ. UkkoÂanava¤cananikatisÃciyogà paÂivirato ahosiæ. ChedanavadhabandhanaviparÃmosa -- ÃlopasahasÃkÃrà paÂivirato ahosiæ. So santuÂÂho ahosiæ kÃyaparihÃrikena cÅvarena kucchiparihÃrikena piï¬apÃtena, yena yen' eva pakkamiæ samÃdÃy' eva pakkamiæ. SeyyathÃpi nÃma pakkhÅ sakuïo yena yen' eva ¬eti sapattabhÃro va ¬eti, evam eva kho ahaæ, Ãvuso, santuÂÂho ahosiæ kÃyaparihÃrikena cÅvarena kucchiparihÃrikena piï¬apÃtena, yena yen' eva pakkamiæ, samÃdÃy' eva pakkamiæ. So iminà ariyena sÅlakkhandhena samannÃgato ajjhattaæ anavajjasukhaæ paÂisaævedesiæ. So cakkhunà rÆpaæ disvà na nimittaggÃhÅ ahosiæ nÃnubya¤janaggÃhÅ. Yato 'dhikaraïam enaæ cakkhundriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyuæ, tassa saævarÃya paÂipajjiæ, #<[page 035]># %< 2.2 CHABBISODHANASUTTAõ (112). 35>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ rakkhiæ cakkhundriyaæ, cakkhundriye saævaraæ Ãpajjiæ. Sotena saddaæ sutvà -- pe -- ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe-- jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe-- kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe-- manasà dhammaæ vi¤¤Ãya na nimittaggÃhÅ ahosiæ nÃnubya¤janaggÃhÅ. Yato 'dhikaraïam enaæ manindriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyuæ, tassa saævarÃya paÂipajjiæ, rakkhiæ manindriyam, manindriye saævaraæ Ãpajjiæ. So iminà ariyena indriyasaævarena samannÃgato ajjhattaæ abyÃsekasukhaæ paÂisaævedesiæ. So abhikkante paÂikkante sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, Ãlokite vilokite sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, sammi¤jite pasÃrite sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, saæghÃÂipattacÅvaradhÃraïe sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, asite pÅte khÃyite sÃyite sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, uccÃrapassÃvakamme sampajÃnakÃrÅ ahosiæ, gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅbhÃve sampajÃnakÃrÅ ahosiæ. So iminà ca ariyena sÅlakkhandhena samannÃgato iminà ca ariyena indriyasaævarena samannÃgato iminà ca ariyena satisampaja¤¤ena samannÃgato vivittaæ senÃsanaæ bhajiæ ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. So pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto nisÅdiæ pallaÇkaæ ÃbhujitvÃ, ujuæ kÃyaæ païidhÃya, parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ. So abhijjhaæ loke pahÃya vigatÃbhijjhena cetasà vihÃsiæ, abhijjhÃya cittaæ parisodhesiæ, byÃpÃdapadosaæ pahÃya abyÃpannacitto vihÃsiæ sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ, byÃpÃdapadosà cittaæ parisodhesiæ; thÅnamiddhaæ pahÃya vigatathÅnamiddho vihÃsiæ Ãlokasa¤¤Å sato sampajÃno, thÅnamiddhà cittaæ parisodhesiæ; uddhaccakukkuccaæ pahÃya anuddhato vihÃsiæ ajjhattaæ vÆpasantacitto, uddhaccakukkuccà cittaæ parisodhesiæ; vicikiccham pahÃya tiïïavicikiccho vihÃsiæ akathaækathÅ, kusalesu dhammesu vicikicchÃya cittaæ parisodhesiæ. #<[page 036]># %<36 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Ime pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja vihÃsiæ. VitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ, avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja vihÃsiæ. PÅtiyà ca virÃgà ca upekhako ca vihÃsiæ, sato ca sampajÃno sukka¤ ca kÃyena paÂisaævedesiæ, yan taæ ariyà Ãcikkhanti: Upekhako satimà sukhavihÃrÅ ti tatiyajjhÃnaæ upasampajja vihÃsiæ. Sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubbe va somanassadomanassÃnaæ atthagamà adukkhamasukhaæ upekhÃsatipÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja vihÃsiæ. Evaæ samÃhite citte parisuddhe pariyodÃte anaÇgaïe vigatÆpakkilese mudubhÆte kammaniye Âhite Ãïa¤jappatte ÃsavÃnaæ khaya¤ÃïÃya cittaæ abhininnÃmesiæ. So: Idaæ dukkhan ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ dukkhasamudayo ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ dukkhanirodho ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ dukkhanirodhagÃminÅ paÂipadà ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ime Ãsavà ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ Ãsavasamudayo ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ Ãsavanirodho ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ; Ayaæ ÃsavanirodhagÃminÅ paÂipadà ti yathÃbhÆtaæ abbha¤¤Ãsiæ. Tassa me evaæ jÃnato evaæ passato kÃmÃsavà pi cittaæ vimuccittha, bhavÃsavà pi cittaæ vimuccittha, avijjÃsavà pi cittaæ vimuccittha, vimuttasmiæ vimuttam iti ¤Ãïaæ ahosi: khÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti abbha¤¤Ãsiæ. Evaæ kho me, Ãvuso, jÃnato evaæ passato imasmiæ ca savi¤¤Ãïake kÃye bahiddhà ca sabbanimittesu ahiækÃramamiækÃramÃnÃnusayà susamÆhatà ti. Tassa, bhikkhave, bhikkhuno SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditabbaæ anumoditabbaæ; SÃdhÆti bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà evam assa vacanÅyo: LÃbhà no, Ãvuso, suladdhaæ no, #<[page 037]># %< 2.3. SAPPURISASUTTAõ (113). 37>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãvuso, ye mayaæ Ãyasmantaæ tÃdisaæ brahmacÃriæ passÃmÃti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. CHABBISODHANASUTTAõ2 DUTIYAõ. 113. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: Sappurisadhamma¤ ca vo, bhikkhave, desissami asappurisadhamma¤ ca. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evam bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: Katamo ca, bhikkhave, sappurisadhammo? Idha, bhikkhave, asappuriso uccà kulà pabbajito hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi uccà kulà pabbajito; ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na uccà kulà pabbajità ti. So tÃya uccÃkulÅnatÃya attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho uccÃkulÅnatÃya lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi uccà kulà pabbajito hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, #<[page 038]># %<38 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tÃya uccÃkulÅnatÃya n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayaæ, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso mahÃkulà pabbajito hoti -- pe -- heÂÂhimanayena vitthÃretabbaæ --; mahÃbhogakulà pabbajito hoti; uÊÃrabhogakulà pabbajito hoti. So iti paÂisa¤cikkhanti: Ahaæ kho 'mhi uÊÃrabhogakulà pabbajito; ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na uÊÃrabhogakulà pabbajità ti. So tÃya uÊÃrabhogatÃya attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayaæ, pi bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave iti, paÂisa¤cikkhati: Na kho uÊÃrabhogatÃya lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi uÊÃrabhogakulà pabbajito hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæsoti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tÃya uÊÃrabhogatÃya n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso ¤Ãto hoti yasassÅ. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho ' mhi ¤Ãto yasassÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ appa¤¤Ãtà appesakkhà ti. So tena ¤Ãtattena attÃn" ukkaæseti param vamheti. Ayam pi, bhikkhave, assappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave,iti paÂisa¤cikkhati: Na kho ¤Ãtattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi ¤Ãto hoti yasassÅ, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena ¤Ãtattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayaæ pi, bhikkhave, sappurisadhammo. #<[page 039]># %< 2. 3. SAPPURISASUTTAõ (113). 39>% Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso lÃbhÅ hoti cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrÃnaæ. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi lÃbhÅ cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrÃnaæ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na lÃbhino cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrÃnan ti. So tena lÃbhena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho lÃbhena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti, no ce pi lÃbhÅ hoti cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrÃnaæ, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena lÃbhena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso bahussuto hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi bahussuto, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na bahussutà ti. So tena bÃhusaccena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho bÃhusaccena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti, no ce pi bahussuto hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena bÃhusaccena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso vinayadharo hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi vinayadharo, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na vinayadharà ti. So tena vinayadharattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho vinayadharattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, #<[page 040]># %<40 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà va parikkhayaæ gacchanti, no ce pi vinayadharo hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena vinayadharattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso dhammakathiko hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi dhammakathiko, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na dhammakathikà ti. So tena dhammakathikattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho dhammakathikattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi dhammakathiko hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena dhammakathikattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso Ãra¤¤ako hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi Ãra¤¤ako, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na Ãra¤¤akà ti. So tena Ãra¤¤akattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho Ãra¤¤akattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi Ãra¤¤ako hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena Ãra¤¤akattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso paæsukÆliko hoti. #<[page 041]># %< 2.3. SAPPURISASUTTAõ (113). 41>% So iti paÂisa¤cikkhati: Aham kho 'mhi paæsukÆliko, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na paæsukÆlikà ti. So tena paæsukÆlikattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho paæsukÆlikattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi paæsukÆliko hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena paæsukÆlikattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso piï¬apÃtiko hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi piï¬apÃtiko, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na piï¬apÃtikà ti. So tena piï¬apÃtikattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho piï¬apÃtikattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi piï¬apÃtiko hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena piï¬apÃtikattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso rukkhamÆliko hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi rukkhamÆliko, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na rukkhamÆlikà ti. So tena rukkhamÆlikattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho rukkhamÆlikattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi rukkhamÆliko hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃri, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena rukkhamÆlikattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. #<[page 042]># %<42 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso sosÃniko hoti -pe -- abbhokÃsiko hoti --pe-- nesajjiko hoti --pe-- yathÃsanthatiko hoti --pe-- ekÃsaniko hoti. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi ekÃsaniko, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na ekÃsanikà ti. So tena ekÃsanikattena attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Na kho ekÃsanikattena lobhadhammà và parikkhayaæ gacchanti, dosadhammà và parikkhayaæ gacchanti, mohadhammà và parikkhayaæ gacchanti; no ce pi ekÃsaniko hoti, so ca hoti dhammÃnudhammapaÂipanno sÃmÅcipaÂipanno anudhammacÃrÅ, so tattha pujjo so tattha pÃsaæso ti. So paÂipadaæ yeva antaraæ karitvà tena ekÃsanikattena n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso vivicc' eva kÃmehi vivicc' akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi paÂhamajjhÃnasamÃpattiyà lÃbhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ na paÂhamajjhÃnasamÃpattiyà lÃbhino ti. So tÃya paÂhamajjhÃnasamÃpattiyà attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti {patisa¤cikkhati}: PaÂhamajjhÃnasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ; yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti a¤¤athà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya paÂhamajjhÃnasamÃpattiyà n' eva attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. #<[page 043]># %< 2.3. SAPPURISASUTTAõ (113). 43>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ -- tatiyajjhÃnaæ -- catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi catutthajjhÃnasamÃpattiyà lÃbhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ catutthajjhÃnasamÃpattiyà na lÃbhino ti. So tÃya catutthajjhÃnasamÃpattiyà attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: CatutthajjhÃnasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ: yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti a¤¤athà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya catutthajjhÃnasamÃpattiyà n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso rÆpasa¤¤Ãnaæ samatikkamà paÂighasa¤¤Ãnaæ atthagamà nÃnattasa¤¤Ãnaæ amanasikÃrÃ: Ananto ÃkÃso ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi ÃkÃsÃna¤cÃyatanasamÃpattiyà lÃbhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ ÃkÃsÃna¤cÃyatanasamÃpattiyà na lÃbhino ti. So tÃya ÃkÃsÃna¤cÃyatanasamÃpattiyà attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: ùkÃsÃna¤cÃyatanasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ; yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti a¤¤athà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya ÃkÃsÃna¤cÃyatanasamÃpattiyà n' ev' attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamÃ: Anantaæ vi¤¤Ãïan ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasamÃpattiyà lÃbhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasamÃpattiyà na lÃbhino ti. #<[page 044]># %<44 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So tÃya vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasamÃpattiyà attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ; yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti annathà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasamÃpattiyà n' eva attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamÃ: Na 'tthi ki¤cÅti Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi Ãki¤ca¤¤ÃyatanasamÃpattiyà labhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ Ãki¤ca¤¤ÃyatanasamÃpattiyà na lÃbhino ti. So tÃya Ãki¤ca¤¤ÃyatanasamÃpattiyà attÃn' ukkaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: ùki¤ca¤¤ÃyatanasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ; yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti a¤¤athà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya Ãki¤ca¤¤ÃyatanasamÃpattiyà n' eva attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. Puna ca paraæ, bhikkhave, asappuriso Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samatikkamà nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. So iti paÂisa¤cikkhati: Ahaæ kho 'mhi nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanasamÃpattiyà lÃbhÅ, ime pan' a¤¤e bhikkhÆ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanasamÃpattiyà na lÃbhino ti. so tÃya nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanasamÃpattiyà attÃn' ukaæseti paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, asappurisadhammo. Sappuriso ca kho, bhikkhave, iti paÂisa¤cikkhati: Nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanasamÃpattiyà pi kho atammayatà vuttà BhagavatÃ; yena yena hi ma¤¤anti tato taæ hoti a¤¤athà ti. So atammayataæ yeva antaraæ karitvà tÃya nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanasamÃpattiyà n' eva attÃn' ukkaæseti na paraæ vambheti. Ayam pi, bhikkhave, sappurisadhammo. #<[page 045]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114) 45>% Puna ca paraæ, bhikkhave; sappuriso sabbaso nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ samatikkamà sa¤¤Ãvedayitanirodhaæ upasampajja viharati, pa¤¤Ãya c' assa disvà Ãsavà parikkhayÃpenti. Ayam pi, bhikkhave, bhikkhu na ki¤ci ma¤¤ati, na kuhi¤ci ma¤¤ati, na kenaci ma¤¤atÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. SAPPURISASUTTAõ TATIYAõ. 114. 2 Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthi yaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: SevitabbÃsevitabbaæ vo, bhikkhave, dhammapariyÃyaæ desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evam bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosum. Bhagavà etad avoca: KÃyasamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbaæ pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ kÃyasamÃcÃraæ; vacÅsamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ vacÅsamÃcÃraæ; manosamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ manosamÃcÃraæ; cittuppÃdaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ cittuppÃdaæ. #<[page 046]># %<46 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ. DiÂÂhipaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ diÂÂhipaÂilÃbhaæ. AttabhÃvapaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ attabhÃvapaÂilÃbhan ti. Evaæ vutte Ãyasmà SÃriputto Bhagavantaæ etad avoca: Imassa kho ahaæ, bhante, Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmi:-- "KÃyasamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ kÃyasamÃcÃran ti" -- iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpam, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo kÃyasamÃcÃro na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo kÃyasamÃcÃro sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante, ekacco pÃïÃtipÃtÅ hoti, luddo lohitapÃïÅ hatapahate niviÂÂho adayÃpanno pÃïabhÆtesu. AdinnÃdÃyi kho pana hoti; yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ gÃmagataæ và ara¤¤agataæ vÃ, taæ adinnaæ theyyasaækhÃtaæ ÃdÃtà hoti. KÃmesu micchÃcÃrÅ kho pana hoti, yà tà mÃturakkhità piturakkhità bhÃturakkhità bhaginirakkhità ¤Ãtirakkhità sassÃmikà saparidaï¬Ã antamaso mÃlÃguÊaparikkhittà pi, tathÃrÆpÃsu cÃrittaæ Ãpajjità hoti. EvarÆpaæ, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. #<[page 047]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114.) 47>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ KathaærÆpaæ, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, bhante, ekacco pÃïÃtipÃtaæ pahÃya pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti, nihitadaï¬o nihitasattho lajjÅ dayÃpanno sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ viharati. AdinnÃdÃnaæ pahÃya adinnÃdÃnà paÂivirato hoti; yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ gÃmagataæ và ara¤¤agataæ và taæ adinnaæ theyyasaækhÃtaæ na ÃdÃtà hoti. KÃmesu micchÃcÃraæ pahÃya kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti, yà tà mÃturakkhità piturakkhità bhÃturakkhità bhaginirakkhità ¤Ãtirakkhità sassÃmikà saparidaï¬Ã antamaso mÃlÃguÊaparikkhittà pi, tathÃrÆpÃsu cÃrittaæ na Ãpajjità hoti. EvarÆpaæ, bhante, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "KÃyasamÃcÃraæ, {p' ahaæ}, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ kÃyasamÃcÃran ti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "VacÅsamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ vacÅsamÃcÃran ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo vacÅsamÃcÃro na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo vacÅsamÃcÃro sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante ekacco musÃvÃdÅ hoti sabhÃgato và parisÃgato và ¤Ãtimajjhagato và pÆgamajjhagato và rÃjakulamajjhagato và abhinÅto sakkhÅ puÂÂho: #<[page 048]># %<48 III.UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evam bho purisa yaæ jÃnÃsi taæ vadehÅti. So ajÃnaæ và Ãha JÃnÃmÅti, jÃnaæ và Ãha Na jÃnÃmÅti; apassaæ và Ãha PassÃmÅti, passaæ và Ãha Na passÃmÅti, iti attahetu và parahetu và Ãmisaki¤cikkhahetu và sampajÃnamusà bhÃsità hoti. PisuïÃvÃco kho pana hoti, ito sutvà amutra akkhÃtà imesaæ bhedÃya, amutra và sutvà imesaæ akkhÃtà amÆsaæ bhedÃya, iti samaggÃnaæ và bhettà bhinnÃnaæ và anuppÃdÃtà vaggÃrÃmo vaggarato vagganandÅ vaggakaraïiæ vÃcaæ bhÃsità hoti. PharusavÃco kho pana hoti; yà sà vÃcà aï¬akà kakkasà parakaÂukà parÃbhisajjanÅ kodhasÃmantà asamÃdhisaævattanikÃ, tathÃrÆpiæ vÃcaæ bhÃsità hoti. SamphappalÃpÅ kho pana hoti akÃlavÃdÅ abhÆtavÃdÅ anatthavÃdÅ adhammavÃdÅ avinayavÃdÅ, aniddhÃnavatiæ vÃcaæ bhÃsità akÃlena anapadesaæ apariyantavatiæ anatthasaæhitaæ. -- evarÆpaæ, bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhivaddhanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, bhante, ekacco musÃvÃdam pahÃya musÃvÃdà paÂivirato hoti sabhÃgato và parisÃgato và ¤Ãtimajjhagato và pÆgamajjhagato và rÃjakulamajjhagato và abhinÅto sakkhÅ puÂÂho: Evam bho purisa, ya¤ jÃnÃsi taæ vadehÅti; so ajÃnaæ và Ãha Na jÃnÃmÅti, jÃnaæ và Ãha Na jÃnÃmÅti, apassaæ và Ãha Na passÃmÅti, passaæ và Ãha PassÃmÅti; #<[page 049]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114.) 49>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ iti attahetu và parahetu và Ãmisaki¤cikkhahetu và na sampajÃnamusà bhÃsità hoti. Pisuïaæ vÃcaæ pahÃya pisuïÃya vÃcÃya paÂivirato hoti; ito sutvà na amutra akkhÃtà imesaæ bhedÃya, amutra và sutvà na imesaæ akkhÃtà amÆsaæ bhedÃya; iti bhinnÃnaæ và sandhÃtà sahitÃnaæ và anuppadÃtà samaggÃrÃmo samaggarato samagganandÅ samaggakaraïiæ vÃcam bhÃsità hoti. Pharusaæ vÃcaæ pahÃya pharusÃya vÃcÃya paÂivirato hoti; yà sà vÃcà nelà kaïïasukhà pemanÅyà hadayaægamà porÅ bahujanakantà bahujanamanÃpà tathÃrÆpiæ vÃcam bhÃsità hoti. SamphappalÃpaæ pahÃya samphappalÃpà paÂivirato hoti; kÃlavÃdÅ bhÆtavÃdÅ atthavÃdÅ dhammavÃdÅ vinayavÃdÅ nidhÃnavatiæ vÃcaæ bhÃsità kÃlena sÃpadesaæ pariyantavatiæ atthasaæhitaæ. EvarÆpaæ. bhante, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "VacÅsamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ c' ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ vacÅsamÃcÃran ti," iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "ManosamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ manosamÃcÃran ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, manosamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo manosamÃcÃro na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, manosamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo manosamÃcÃro sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, manosamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante, ekacco abhijjhÃlÆ hoti; yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ taæ abhijjhità hoti: Aho vato yaæ parassa taæ mama assÃti. VyÃpannacitto kho pana hoti paduÂÂhamanasaækappo: #<[page 050]># %<50 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ime sattà ha¤¤antu và vajjhantu và ucchijjantu và vinassantu và mà ahesuæ và ti, I iti và evarÆpaæ, bhante, manosamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, manosamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, bhante, ekacca anabhijjhÃlÆ hoti, yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ, taæ nÃbhijjhità hoti: Aho vata yaæ parassa taæ mama assÃti. AvyÃpannacitto kho pana hoti appaduÂÂhamanasaækappo: Ime sattà averà avyÃpajjhà anÅghà sukhÅ attÃnaæ pariharantÆti. EvarÆpaæ, bhante, manosamacÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "ManosamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ manosamÃcÃran ti," iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "CittuppÃdaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ cittuppÃdan ti" -- iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo cittuppÃdo na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo cittuppÃdo sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante, ekacco abhijjhÃlÆ hoti abhijjhÃsahagatena cetasà viharati, vyÃpÃdavà hoti vyÃpÃdasahagatena cetasà viharati, vihesÃvà hoti vihesÃsahagatena cetasà viharati. EvarÆpaæ, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? #<[page 051]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ.(114.) 51>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idha bhante ekacco anabhijjhÃlÆ hoti anabhijjhÃsahagatena cetasà viharati, avyÃpÃdavà hoti avyÃpÃdasahagatena cetasà viharati, avihesÃvà hoti avihesÃsahagatena cetasà viharati. EvarÆpaæ, bhante, cittuppÃdaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "CittuppÃdaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ cittuppÃdan ti" -- iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "Sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ ca a¤¤ama¤¤aæ sa¤¤ÃpaÂilÃbhan ti" -- iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo sa¤¤ÃpaÂilÃbho na sevitabbo. YathÃrupa¤ ca kho, bhante, sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo sa¤¤ÃpaÂilÃbho sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, sa¤¤Ã paÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante, ekacco abhijjhalÆ hoti abhijjhÃsahagatÃya sa¤¤Ãya viharati, vyapÃdavà hoti vyÃpÃdasahagatÃya sa¤¤Ãya viharati, vihesÃvà hoti vihesÃsahagatÃya sa¤¤Ãya viharati. EvarÆpaæ, bhante, sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, bhante, ekacco anabhijjhÃlÆ hoti anabhijjhÃsahagatÃya sa¤¤Ãya viharati, avyÃpÃdavà hoti avyÃpÃdasahagatÃya sa¤¤Ãya viharati, avihesÃvà hoti avihesÃsahagatÃya sa¤¤Ãya viharati. EvarÆpaæ, bhante, sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "Sa¤¤ÃpaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi, ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ sa¤¤ÃpaÂilÃbhan ti" -- iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. #<[page 052]># %<52 III.UPARIPA××ùSAõ.>% "DiÂÂhipaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ diÂÂhipaÂilÃbhan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo diÂÂhipaÂilÃbho na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo diÂÂhipaÂilÃbho sevitabbo. KathaærÆpaæ, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, bhante, ekacco evaædiÂÂhiko hoti: Na 'tthi dinnaæ na 'tthi yiÂÂhaæ, na 'tthi hutam na 'tthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko, na 'tthi ayaæ loko na 'tthi paro loko, na 'tthi mÃtà na 'tthi pitÃ, na 'tthi sattà opapÃtikÃ, na 'tthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannà ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà pavedentÅti. EvarÆpaæ, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, bhante, ekacco evaædiÂÂhiko hoti: Atthi dinnaæ atthi yiÂÂhaæ, atthi hutaæ atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipako, atthi ayaæ loko atthi paro loko, atthi mÃtà atthi pitÃ, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannà ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà pavedentÅti. EvarÆpaæ, bhante, diÂÂhipaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. DiÂÂhipaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ diÂÂhipaÂilÃbhan ti iti yan taæ vuttaæ bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. AttabhÃvapaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ attabhÃvapatilÃbhan ti iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, attabhÃvapaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, #<[page 053]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114.) 53>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evarÆpo attabhÃvapaÂilÃbho na sevitabbo. YathÃrupa¤ ca kho, bhante,attabhÃvapaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo attabhÃvapaÂilÃbho sevitabbo KathaærÆpaæ, bhante, attabhÃvapaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? SavyÃpÃjjhaæ, bhante, attabhÃvapaÂilÃbhaæ abhinibbattayato apariniÂÂhitabhÃvÃya akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, bhante, attabhÃvapaÂilÃbhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? AvyÃpajjhaæ, bhante, attabhÃvapaÂilÃbhaæ abhinibbattayato parintiÂÂhitabhÃvÃya akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "AttabhÃvapaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ attabhÃvapaÂilÃbhan ti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. Imassa kho ahaæ, bhante, Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa vittÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmÅti. SÃdhu sÃdhu, SÃriputta; sÃdhu kho tvaæ, Sariputta, imassa mayà saækhittena bhÃsitassa vittÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vittÃrena atthaæ ÃjÃnÃsi. "KÃyasamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave,duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ kÃyasamÃcÃran ti" iti kho pan' etam vuttaæ mayÃ. Ki¤ c' etam paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, SÃriputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo kÃyasamÃcÃro na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, SÃriputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo kÃyasamÃcÃro sevitabbo. #<[page 054]># %<54 III. UPARIPA××ùSAõ.>% KathaærÆpaæ, SÃriputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, SÃriputta, ekacco pÃïÃtipÃtÅ hoti luddo lohitapÃïÅ hatapahate niviÂÂho adayÃpanno pÃïabhÆtesu. AdinnÃdÃyÅ kho pana hoti; yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ gÃmagataæ và ara¤¤agataæ vÃ, taæ adinnaæ theyyasaækhÃtaæ ÃdÃtà hoti. KÃmesu micchÃcÃrÅ kho pana hoti; yà tà mÃturakkhità piturakkhità bhÃturakkhita bhaginirakkhità ¤Ãtirakkhità sassÃmikà saparidaï¬Ã antamaso mÃlÃguÊaparikkhittà pi, tathÃrÆpÃsu cÃrittaæ Ãpajjità hoti. EvarÆpaæ, Sariputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti. KathaærÆpaæ, SÃriputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti? Idha, SÃriputta, ekacco pÃïÃtipÃtaæ pahÃya pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti nihitadaï¬o nihitasattho lajjÅ dayÃpanno sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ viharati. AdinnÃdÃnaæ pahÃya adinnÃdÃnà paÂivirato hoti; yan taæ parassa paravittÆpakaraïaæ gÃmagataæ và ara¤¤agataæ vÃ, taæ adinnaæ theyyasaækhÃtam na ÃdÃtà hoti. KÃmesu micchÃcÃraæ pahÃya kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti; yà tà mÃturakkhità piturÃkkhità bhÃturakkhità bhaginirakkhità ¤Ãtirakkhità sassÃmikà saparidaï¬Ã antamaso mÃlÃguÊaparikkhittà pi, tathÃrÆpasu cÃrittaæ na Ãpajjità hoti. EvarÆpaæ, SÃriputta, kÃyasamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. "KÃyasamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ kÃyasamÃcÃran ti" iti yan taæ vuttaæ mayà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "VacÅsamÃcÃraæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ vacÅsamÃcÃran ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ mayÃ. #<[page 055]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114.) 55>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, SÃriputta, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo vacÅsamÃcÃro na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, SÃriputta, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo kÃyasamÃcÃro sevitabbo. KathaærÆpaæ, SÃriputta, vacÅsamÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti? Idha, SÃriputta, ekacco musÃvÃdÅ hoti sabhÃgato và . . . (&c. as above page 47, last line, to page 53 line 15) . . . "AttabhÃvapaÂilÃbhaæ p' ahaæ, bhikkhave, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi ta¤ c' a¤¤ama¤¤aæ attabhÃvapaÂilÃbhan ti" iti yan taæ vuttaæ mayà idaæ etaæ paÂicca vuttaæ. Imassa kho, SÃriputta, mayà saækhittena bhÃsitassa evaæ vitthÃrena attho daÂÂhabbo. Cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; sotavi¤¤eyyaæ saddaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; ghÃnavi¤¤eyyaæ gandhaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; jivhÃvi¤¤eyyaæ rasaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; kÃyavi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; manovi¤¤eyyaæ dhammaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti. Evaæ vutte Ãyasmà SÃriputto Bhagavantaæ etad avoca: Imassa kho ahaæ, bhante, Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnami:-- "Cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvi- #<[page 056]># %<56 III. UPARIPA××ùSAõ.>% dhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpaæ cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ na sevitabbaæ. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpaæ cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ sevitabbaæ. "Cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "Sotavi¤¤eyyaæ saddaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttam BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, sotavi¤¤eyyaæ saddaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo sotavi¤¤eyyo saddo na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, sotavi¤¤eyaæ saddhiæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo sotavi¤¤eyyo saddo sevitabbo." Sotavi¤¤eyyaæ saddaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "GhÃnavi¤¤eyyaæ gandhaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, ghÃnavi¤¤eyyaæ gandhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo ghÃnavi¤¤eyyo gandho na sevitabbo. #<[page 057]># %< 2.4. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ (114.) 57>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, ghÃnavi¤¤eyyaæ gandhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti. evarÆpo ghÃnavi¤¤eyyo gandho sevitabbo. "GhÃnavi¤¤eyyaæ gandhaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. JivhÃvi¤¤eyyaæ rasaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, jivhÃvi¤eyyaæ rasaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo jivhÃvi¤¤eyyo raso na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, jivhÃvi¤¤eyyaæ rasaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo jivhÃvi¤¤eyyo raso sevitabbo. "JivhÃvi¤¤eyyaæ rasaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "KÃyavi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, kÃyavi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo kÃyavi¤¤eyyo phoÂÂhabbo na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, kÃyavi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo kÃyavi¤¤eyyo phoÂÂhabbo sevitabbo. "KÃyavi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. Mavovi¤¤eyyaæ dhammaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, manovi¤¤eyyaæ dhammaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo manovi¤¤eyyo dhammo na sevitabbo. #<[page 058]># %<58 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, manovi¤¤eyyaæ dhammaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo manovi¤¤eyyo dhammo sevitabbo. "Manovi¤¤eyyaæ dhammaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. Imassa kho ahaæ, bhante, Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa vittÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmÅti. SÃdhu sÃdhu, SÃriputta; sÃdhu kho tvaæ, SÃriputta, imassa mayà saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃsi. "Cakkhuvi¤¤eyyaæ rÆpaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan etaæ vuttaæ mayÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ . . . (&c. as above) . . . "Manovi¤¤eyyaæ dhammaæ {p' ahaæ}, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ mayà idam etaæ paÂicca vuttaæ. Imassa kho, SÃriputta, mayà saækhittena bhÃsitassa evaæ vitthÃrena attho daÂÂhabbo. CÅvaraæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; piï¬apÃtaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; senÃsanaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; gÃmaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; nigamaæ p' ahaæ. SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; nagaraæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; janapadaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pi; puggalaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti. #<[page 059]># %< 2.4. SEVITABBA- ASEVITABBASUTTAõ (114.) 59>% Evaæ vutte Ãyasmà SÃriputto Bhagavantaæ etad avoca: Imassa kho ahaæ, bhante, Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ajÃnÃmi:-- "CÅvaraæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ BhagavatÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, bhante, cÅvaraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpaæ cÅvaraæ na sevitabbaæ. YathÃrÆpa¤ ca kho, bhante, cÅvaraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpaæ cÅvaraæ sevitabbaæ. "CÅvaraæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ Bhagavatà idam etaæ paÂicca vuttaæ. "Piï¬apÃtaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "SenÃsanaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "GÃmaæ p' ahaæ, SÃriputta, . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "Nigamaæ p' ahaæ, SÃriputta, . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "Nagaraæ p' ahaæ, SÃriputta, . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "Janapadaæ p' ahaæ, SÃriputta, . . . etaæ paÂicca vuttaæ. "Puggalaæ p' ahaæ, SÃriputta, . . . etaæ paÂicca vuttaæ." Imassa kho ahaæ, bhante, BhagavatÃ, saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmÅti. SÃdhu sÃdhu, SÃriputta; sÃdhu kho tvaæ, SÃriputta, imassa mayà saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃsi. "CÅvaraæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etam vuttaæ mayÃ. #<[page 060]># %<60 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpaæ, SÃriputta, cÅvaraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti . . . idam etaæ paÂicca vuttaæ. "Piï¬apÃtaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbaæ asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ mayÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? . . . idam etaæ paÂicca vuttaæ. SenÃsanaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbaæ asevitabbam pÅti --pe-- evarÆpaæ senÃsanaæ na sevitabbaæ --pe-- evarÆpaæ senÃsanaæ sevitabbaæ -pe -- evarÆpo gÃmo na sevitabbo --pe-- evarÆpo gÃmo sevitabbo --pe-- evarÆpaæ nagaraæ na sevitabbaæ --pe-evarÆpaæ nagaraæ sevitabbaæ --pe-- evarÆpo janapado na sevitabbo --pe-- evarÆpo janapado sevitabbo --pe--. "Puggalaæ p' ahaæ, SÃriputta, duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ mayÃ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? YathÃrÆpam, SÃriputta, . . . idam etaæ paÂicca vuttaæ. Imassa kho, SÃriputta, mayà saækhittena bhÃsitassa evaæ vitthÃrena attho daÂÂhabbo. Sabbe pi ce, SÃriputta, khattiyà imassa mayà saækhittena bhÃsitassa evaæ vittÃrena atthaæ ÃjÃneyyuæ, sabbesÃnaæ p' assa khattiyÃnaæ dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya. Sabbe pi ce, SÃriputta, brÃhmaïà -- pe -- vessà --pe-- sabbe pi ce, SÃriputta, suddà imassa maya saækhittena bhÃsitassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃneyyuæ, sabbesÃnaæ p' assà suddÃnaæ dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya. Sadevako ce pi, SÃriputta, loko samÃrako sabbrahmako sassamaïabrÃhmaïÅ pajà sadevamanussà imassa mayà saækhittena bhÃsitassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃneyyuæ, sadevakassa lokassa samÃrakassa sabbrahmakassa sassamaïabrÃhmaïiyà pajÃya sadevamanussÃya dÅgharattaæ hitÃya sukhÃyÃti. #<[page 061]># %< 2.5. BAHUDHùTUKASUTTAõ (115.) 61>% Idaæ avoca BhabavÃ. Attamano Ãyasmà SÃriputto Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. SEVITABBA-ASEVITABBASUTTAõ1 CATUTTHAõ. 115. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhabavà etad avoca:-- YÃni kÃnici, bhikkhave, bhayÃni uppajjanti, sabbÃni tÃni bÃlato uppajjanti no paï¬itato. Ye keci upaddavà uppajjanti, sabbe te bÃlato uppajjanti no paï¬itato. Ye keci upasaggà uppajjanti, sabbe te bÃlato uppajjanti no paï¬itato. SeyyathÃpi, bhikkhave, naÊÃgÃrà và tiïÃgÃrà và aggimukko kÆÂÃgÃrÃni pi dahati ullittÃvalittÃni nivÃtÃni phussitaggaÊÃni pihitavÃtapÃnÃni, -- evam eva kho, bhikkhave, yÃni kÃnici bhayÃni uppajjanti, sabbÃni tÃni bÃlato uppajjanti no paï¬itato; ye keci upaddavà uppajjanti, sabbe te bÃlato uppajjanti no paï¬itato; ye keci upasaggà uppajjanti, sabbe te bÃlato uppajjanti no paï¬itato. Iti kho, bhikkhave, sappaÂibhayo bÃlo, appaÂibhayo paï¬ito; sa-upaddavo bÃlo, anupaddavo paï¬ito; sa-upasaggo bÃlo, anupasaggo paï¬ito. Na 'tthi, bhikkhave, paï¬itato bhayaæ, na 'tthi paï¬itato upaddavo, na 'tthi paï¬itato upasaggo. TasmÃtiha, bhikkhave,paï¬ità bhavissÃma vÅmaæsakà ti; evaæ hi vo, bhikkhave,sikkhitabban ti. #<[page 062]># %<62 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: -- KittÃvatà nu kho, bhante, paï¬ito bhikkhu vÅmaæsako ti alaæ vacanÃyÃti? Yato kho, ùnanda, bhikkhu, dhÃtukusalo ca hoti Ãyatanakusalo ca hoti paÂiccasamuppÃdakusalo ca hoti ÂhÃnÃÂÂhÃnakusalo ca hoti, ettÃvatà kho, ùnanda, paï¬ito bhikkhu vÅmaæsako ti alaæ vacanÃyÃti. KittÃvatà pana, bhante, bhikkhu dhÃtukusalo ti alaæ vacanÃyÃti? AÂÂhÃrasa kho imÃ, ùnanda, dhÃtuyo:-- CakkhudhÃtu, rÆpadhÃtu, cakkhuvi¤¤ÃïadhÃtu; sotadhÃtu, saddadhÃtu, sotavi¤¤ÃïadhÃtu; ghÃnadhÃtu, gandhadhÃtu, ghÃnavi¤¤ÃïadhÃtu; jivhÃdhÃtu, rasadhÃtu, jivhÃvi¤¤ÃïadhÃtu; kÃyadhÃtu, phoÂÂhabbadhÃtu, kÃyavi¤¤ÃïadhÃtu; manodhÃtu, dhammadhÃtu, manovi¤¤ÃïadhÃtÆti. Imà kho, ùnanda, aÂÂhÃrasa dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Siyà pana, bhante, a¤¤o pi pariyÃyo yathà dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? SiyÃ, ùnanda. Cha-y-imÃ, ùnanda, dhÃtuyo: PaÂhavÅdhÃtu, ÃpodhÃtu, vÃyodhÃtu, tejodhÃtu, ÃkÃsadhÃtu, vi¤¤ÃïadhÃtu. Imà kho, ùnanda, cha dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Siyà pana, bhante, a¤¤o pi pariyÃyo yathà dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? SiyÃ, ùnanda. Cha-y-imÃ, ùnanda, dhÃtuyo: SukhadhÃtu, dukkhadhÃtu, somanassadhÃtu, domanassadhÃtu, upekhÃdhÃtu, avijjÃdhÃtu. Imà kho, ùnanda, cha dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Siyà pana, bhante, a¤¤o pi pariyÃyo yathà dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? SiyÃ, ùnanda. Cha-y-imÃ, ùnanda, dhÃtuyo: KÃmadhÃtu, nekkhammadhÃtu, vyÃpÃdadhÃtu, avyÃpÃdadhÃtu, #<[page 063]># %< 2.5. BAHUDHùTUKASUTTAõ (115.) 63>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vihesÃdhÃtu, avihesÃdhÃtu. Imà kho, ùnanda, dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Siyà pana, bhante, a¤¤o pi pariyÃyo yathà dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? SiyÃ, ùnanda. Tisso imÃ, ùnanda, dhÃtuyo: KÃmadhÃtu, rÆpadhÃtu, arÆpadhÃtu. Imà kho, ùnanda, tisso dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Siyà pana, bhante, a¤¤o pariyÃyo yathà dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? SiyÃ, ùnanda. Dve imÃ, ùnanda, dhÃtuyo: Saækhatà ca dhÃtu asaækhatà ca dhÃtu. Imà kho, ùnanda, dve dhÃtuyo yato jÃnÃti passati, ettÃvatà pi kho, ùnanda, dhÃtukusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. KittÃvatà pana, bhante, Ãyatanakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? Cha kho pan' imÃni, ùnanda, ajjhattikabÃhirÃni ÃyatanÃni: Cakkhu¤ c' eva rÆpa¤ ca, sota¤ ca saddo ca, ghÃna¤ ca gandho ca, jivhà ca rasà ca, kÃyo ca phoÂÂhabbo ca, mano ca dhammà ca. ImÃni kho, ùnanda, cha ajjhattikabÃhirÃni ÃyatanÃni yato jÃnÃti passati, ettÃvatà kho, ùnanda, Ãyatanakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. KittÃvatà pana, bhante, paÂiccasamuppÃdakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? Idh', ùnanda, bhikkhu evaæ jÃnÃti. Imasmiæ sati, idaæ hoti; imass' uppÃdà idaæ uppajjati: imasmiæ asati, idaæ na hoti; imassa nirodhà idaæ nirujjhati;-- yadidaæ avijjÃpaccayà saækhÃrÃ, saækhÃrapaccayà vi¤¤Ãïaæ, vi¤¤Ãïapaccayà nÃmarÆpaæ, nÃmarÆpapaccayà saÊÃyatanaæ, saÊÃyatanapaccayà phasso, phassapaccayà vedanÃ, vedanÃpaccayà taïhÃ, taïhÃpaccayà upÃdÃnaæ, upÃdÃnapaccayà bhavo, #<[page 064]># %<64 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhavapaccayà jÃti, jÃtipaccayà jarÃmaraïaæ sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsà {sambhavanti}. Evam etassa kevalassa dukkhakkhandhassa samudayo hoti -- avijjÃya tveva asesavirÃganirodhà saækhÃranirodho, saækhÃranirodhà vi¤¤Ãïanirodho, vi¤¤Ãïanirodhà nÃmarÆpanirodho, nÃmarÆpanirodhà saÊÃyatananirodho, saÊÃyatananirodhà phassanirodho, phassanirodhà vedanÃnirodho, vedanÃnirodhà taïhÃnirodho, taïhÃnirodhà upÃdÃnanirodho, upÃdÃnanirodhà bhavanirodho, bhavanirodhà jÃtinirodho, jÃtinirodhà jarÃmaraïaæ sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsà nirujjhanti. Evam etassa kevalassa dukkhakkhandhassa nirodho hoti. EttÃvatà kho, ùnanda, paÂiccasamuppÃdakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. KittÃvatà pana, bhante, ÂhÃnÃÂÂhÃnakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti? Idh', ùnanda, bhikkhu: AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo ki¤ci saækhÃraæ niccato upagaccheyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti: èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano ki¤ci saækhÃraæ niccato upagaccheyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti: AÂÂhÃnaæ etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo ki¤ci saækhÃraæ sukhato upagaccheyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano ki¤ci saækhÃraæ sukhato upagaccheyya, ÂhÃnaæ etam vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnaæ etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo ki¤ci dhammaæ attato upagaccheyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano ki¤ci dhammaæ attato upagaccheyya ÂhÃnaæ etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo mÃtaraæ jÅvità voropeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano mÃtaraæ jÅvità voropeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo pitaraæ jÅvità voropeyya #<[page 065]># %< 2. 5. BAHUDHùTUKASUTTAõ (115.) 65>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- pe -arahantaæ jÅvità voropeyya --pe--; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo duÂÂhacitto TathÃgatassa lohitaæ uppÃdeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano duÂÂhacitto TathÃgatassa lohitaæ uppÃdeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo saæghaæ bhindeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; ThÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano saæghaæ bhindeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ diÂÂhisampanno puggalo a¤¤aæ SatthÃraæ uddiseyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; ThÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puthujjano a¤¤aæ SatthÃraæ uddiseyya, thÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ ekissà lokadhÃtuyà dve arahanto SammÃsambuddhà apubbaæ acarimaæ uppajjeyyuæ, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤, ca kho etaæ vijjati yaæ ekissà lokadhÃtuyà eko arahaæ SammÃsambuddho uppajjeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ ekissà lokadhÃtuyà dve rÃjÃno cakkavattino apubbaæ acarimaæ uppajjeyyuæ, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ ekissà lokadhÃtuyà eko rÃjà cakkavatÅ uppajjeyya, ÂhÃnam etaæ vijjantÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yam itthi arahaæ assa SammÃsambuddho, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puriso arahaæ assa SammÃsambuddho, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnÃm etaæ anavakÃso yaæ itthi rÃjà assa cakkavattÅ, n' etaæ ÂhÃnaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puriso rÃjà assa cakkavattÅ, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ itthi Sakkattaæ kareyya, #<[page 066]># %<66 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ n' taæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puriso Sakkattaæ kareyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ itthi MÃrattaæ kareyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puriso MÃrattaæ kareyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ itthi Brahmattaæ kareyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti, pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ puriso Brahmattaæ kareyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ kÃyaduccaritassa iÂÂho kanto manÃpo vipÃko nibbatteyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ kÃyaduccaritassa aniÂÂho akanto amanÃpo vipÃko nibbatteyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ vacÅduccaritassa -- pe -- yaæ manoduccaritassa iÂÂho kanto manÃpo vipÃko nibatteyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃnä ca kho etaæ vijjati yaæ manoduccaritassa aniÂÂho akanto amanÃpo vipÃko nibbatteyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnÃm etaæ anavakÃso yaæ kÃyasucaritassa aniÂÂho akanto amanÃpo vipÃko nibbatteyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃnä ca kho etaæ vijjati yaæ kÃyasucaritassa iÂÂho kanto manÃpo vipÃko nibbatteyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ vacÅsucaritassa -- pe -- yaæ manosucaritassa aniÂÂho akanto amanÃpo vipÃko nibbatteyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃnä ca kho etaæ vijjati yaæ manosucaritassa iÂÂho kanto manÃpo vipÃko nibbatteyya, ÂhÃnam etam vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ kÃyaduccaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggam lokaæ uppajjeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ kÃyaduccaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatim vinipÃtaæ nirayaæ uppajjeyya, #<[page 067]># %< 2.5. BAHUDHùTUKASUTTAõ (115.) 67>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ vacÅduccaritasamaÇgÅ --pe-- yaæ manoduccaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yam manoduccaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ kÃyasucaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà parammaraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjeyya, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti pajÃnÃti; ThÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ kÃyasucaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti; AÂÂhÃnam etaæ anavakÃso yaæ vacÅsucaritasamaÇgÅ --pe-- yaæ manosucaritasamaÇgÅ tannidÃnà tappaccayà kÃyassa bhedà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjeyya, n' etaæ {ÂhÃnaæ} vijjatÅti pajÃnÃti; èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ manosucaritasamaÇgÅ tannidÃna tappaccayà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjeyya, ÂhÃnam etaæ vijjatÅti pajÃnÃti. -- EttÃvatà kho, ùnanda, ÂhÃnÃÂÂhÃnakusalo bhikkhÆti alaæ vacanÃyÃti. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: Acchariyaæ, bhante; abbhuttaæ, bhante. KonÃmo ayaæ, bhante, dhammapariyÃyo ti? TasmÃtiha tvaæ, ùnanda, imaæ dhammapariyÃyaæ BahudhÃtuko ti pi naæ dhÃrehi, CatuparivaÂÂo ti pi naæ dhÃrehi, DhammÃdÃso ti pi naæ dhÃrehi, AmatadundubhÅti pi naæ dhÃrehi, Anuttaro SaægÃmavijayo ti pi naæ dhÃrehÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. BAHUDHùTUKASUTTAõ PA¥CAMAõ. #<[page 068]># %<68 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 116. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati Isigilismiæ pabbate. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: Passatha no tumhe, bhikkhave, etaæ VebhÃraæ pabbatan ti? Evaæ, bhante. Etassa pi kho, bhikkhave, VebhÃrassa pabbatassa a¤¤Ã va sama¤¤Ã ahosi a¤¤Ã pa¤¤atti. Passatha no tumhe, bhikkhave, etaæ Paï¬avaæ pabbatan ti? Evaæ, bhante. Etassa pi kho, bhikkhave, Paï¬avassa pabbatassa a¤¤Ã va sama¤¤Ã ahosi a¤¤a pa¤¤atti. Passatha no tumhe, bhikkhave, etaæ Vepullaæ pabbatan ti? Evaæ, bhante, Etassa pi kho, bhikkhave, Vepullassa pabbatassa a¤¤Ã va sama¤¤Ã ahosi a¤¤Ã pa¤¤atti. Passatha no tumhe, bhikkhave, etaæ GijjhakÆÂaæ pabbatan ti? Evaæ, bhante. Etassa pi kho, bhikkhave, GijjhakÆÂassa pabbatassa a¤¤Ã va sama¤¤Ã ahosi a¤¤Ã pa¤¤atti. Passatha no tumhe, bhikkhave, imaæ Isigiliæ pabbatan ti? Evaæ, bhante. Imassa kho, bhikkhave, Isigilissa pabbatassa esà va sama¤¤Ã ahosi esà pa¤¤atti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, pa¤ca PaccekabuddhasatÃni imasmiæ Isigilismiæ pabbate ciranivÃsino ahesuæ. Te imaæ pabbataæ pavisantà dissanti paviÂÂhà na dissanti. Tam enaæ manussà disvà eva, Ãhaæsu: Ayaæ pabbato ime isÅ gilatÅti Isigili Isigili tveva sama¤¤Ã udapÃdi. ùcikkhissÃmi, bhikkhave, PaccekabuddhÃnaæ nÃmÃni; kittayissÃmi, bhikkhave, PaccekabuddhÃnaæ nÃmÃni; desissÃmi, bhikkhave, #<[page 069]># %< 2.6. ISIGILISUTTAõ (116.) 69>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ PaccekabuddhÃnaæ nÃmÃni. Taæ suïÃtha, sÃdhukaæ manasikarotha; bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- AriÂÂho nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ pabbate ciranivÃsÅ ahosi; UpariÂÂho nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; TagarasikhÅ nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; YasassÅ nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; Sudassano nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; PiyadassÅ nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; GandhÃro nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; Piï¬olo nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; UpÃsabho nÃmÃ, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; NÅtho nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; Tatho nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; Sutavà nÃma, bhikkhave, paccekabuddho inasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi; BhÃvitatto nÃma, bhikkhave, paccekabuddho imasmiæ Isigilismiæ ciranivÃsÅ ahosi. Ye sattasÃrà anighà nirÃsà paccekam ev' ajjhagamuæ subodhiæ, Tesaæ visallÃnaæ naruttamÃnaæ nÃmÃni me kittayato suïÃtha. AriÂÂho UpariÂÂho TaggarasikhÅ YasassÅ Sudassano PiyadassÅ ca buddho GandhÃro Piï¬olo UpÃsabho ca NÅtho Tatho Sutavà BhÃvitatto #<[page 070]># %<70 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Sumbho Subho Methulo AÂÂhamo ca Athassumegho Anigho SudÃÂho Paccekabuddhà bhavanettikhÅïà HiÇgÆ ca HiÇgo ca mahÃnubhÃvà Dve JÃlino munino AÂÂhako ca atha Kosalo buddho atho SubÃhu Upanemi so Nemi so Santacitto sacco tatho virajo paï¬ito ca KÃÊÆpakÃÊà Vijito Jito ca AÇgo ca PaÇgo ca Gutijjito ca. PassÅ jahÅ upadhiæ dukkhamÆlaæ AparÃjito MÃrabalaæ ajesi. Satthà Pavattà SarabhaÇgo Lomahaæso UccaÇgamÃyo Asito ùnÃsavo Manomayo mÃnacchido ca Bandhumà TadÃdhimutto vimalo ca Ketumà KetuæbarÃgo ca MÃtaÇgo Ariyo ath' Accuto AccutagÃma-ByÃmako SumaÇgalo Dabbilo SupatiÂÂhito Asayho KhemÃbhirato ca Sorato Durannayo Saægho atho pi Ujjayo aparo munÅ Sayho anomanikkamo ùnanda-Nando Upanando dvÃdasa BhÃradvÃjà antimadehadhÃrÅ Bodhi-MahÃnÃmo atho pi uttaro kesÅ sikhÅ sundaro BhÃradvÃjo TissÆpatissà bhavabandhanacchidà UpasÅdarÅ taïhacchido ca SÅdarÅ Buddho ahu MaÇgalo vÅtarÃgo Usabh' acchidà jÃliniæ dukkhamÆlaæ Santaæ padaæ ajjhagam' UpaïÅto Uposatho Sundaro SaccanÃmo Jeto Jayanto Padumo Uppalo ca Padumuttaro Rakkhito Pabbato ca #<[page 071]># %< 2.7. MAHùCATTùRýSAKASUTTAM (117.) 71>% MÃnatthaddho Sobhito VÅtarÃgo Kaïho ca Buddho suvimuttacitto. Ete ca a¤¤e ca mahÃnubhÃvà paccekabuddhà bhavanettikhÅïÃ. Te sabbasaÇgÃtigate mahesÅ parinibbute vandatha appameyye ti. ISIGILISUTTAõ CHATTHAõ. 117. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: Ariyaæ vo, bhikkhave, sammÃsamÃdhiæ desissÃmi saupanisaæ saparikkhÃraæ. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissamÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Katamo ca, bhikkhave, ariyo sammÃsamÃdhi sa-upaniso saparikkhÃro? SeyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi sammÃsaækappo sammÃvÃcà sammÃkammanto sammÃ-ÃjÅvo sammÃvÃyÃmo sammÃsati. Yà kho, bhikkhave, imehi sattaÇgehi cittassa ekaggatà parikkhatÃ, ayaæ vuccati, bhikkhave, ariyo sammÃsamÃdhi sa-upaniso iti pi, saparikkhÃro iti pi. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? MicchÃdiÂÂhiæ: MicchÃditthÅti pajÃnÃti, sammÃdiÂÂhiæ: SammÃdiÂÂhÅti pajÃnÃti. Sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi. Katamà ca, bhikkhave, micchÃdiÂÂhi? Na 'tthi dinnaæ, na 'tthi yiÂÂhaæ, na 'tthi hutaæ, na ' tthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko, na 'tthi ayaæ loko, na 'tthi paro loko, na 'tthi mÃtÃ, na 'tthi pitÃ, na 'tthi sattà opapÃtikÃ, na 'tthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannà ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà pavedentÅti; #<[page 072]># %<72 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ayaæ, bhikkhave, micchÃdiÂÂhi. Katamà ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi? SammÃdiÂÂhiæ p' ahaæ, bhikkhave, dvayaæ vadÃmi. Atthi, bhikkhave sammÃdiÂÂhi sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiyà upadhivepakkÃ; atthi, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ. Katamà ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiya upadhivepakkÃ? Atthi dinnaæ, atthi yiÂÂhaæ, atthi hutaæ, atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko, atthi ayaæ loko, atthi paro loko, atthi mÃtÃ, atthi pitÃ, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi loke samaïabrÃhmaïà sammaggatà sammÃpaÂipannà ye ima¤ ca lokaæ para¤ ca lokaæ sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà pavedentÅti; ayaæ, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiyà upadhivepakkÃ. Katamà ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ? Yà kho, bhikkhave, ariyacittassa anÃsavacittassa ariyamaggassa samaÇgino ariyamaggaæ bhÃvayato pa¤¤Ã pa¤¤indriyaæ pa¤¤Ãbalaæ dhammavicayasambojjhaÇgo sammÃdiÂÂhi maggaÇgÃ, -- ayaæ, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ. Yo micchÃdiÂÂhiyà pahÃnÃya vÃyamati sammÃdiÂÂhiyà upasampadÃya, sÃssa hoti sammÃvÃyÃmo. So sato micchÃdiÂÂhiæ pajahati, sato sammÃdiÂÂhiæ upasampajja viharati; sÃssa hoti sammÃsati. Itissime tayo dhammà sammÃdiÂÂhiæ anuparidhÃvanti anuparivattanti, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi sammÃvÃyÃmo sammÃsati. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? MicchÃsaækappaæ: MicchÃsaækappo ti pajÃnÃti, sammÃsaækappaæ: SammÃsaækappo ti pajÃnÃti -- sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi. #<[page 073]># %< 2.7. MAHùCATTùRýSAKASUTTAõ (117.) 73>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Katamo ca, bhikkhave, micchÃsaækappo? KÃmasaækappo, vyÃpÃdasaækappo, vihiæsÃsaækappo, ayaæ, bhikkhave, micchÃsaækappo. Katamo ca, bhikkhave, sammÃsaækappo? SammÃsaækappaæ p' ahaæ, bhikkhave, dvayaæ vadÃmi. Atthi, bhikkhave, sammÃsaækappo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko; atthi, bhikkhave, sammÃsaækappo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. Katamo ca, bhikkhave,sammÃsaækappo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko? Nekkhammasaækappo, avyÃpÃdasaækappo avihiæsÃsaækappo, -- ayaæ, bhikkhave sammÃsaækappo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko. Katamo ca, bhikkhave, sammÃsaækappo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo? Yo kho, bhikkhave, ariyacittassa anÃsavacittassa ariyamaggassa samaÇgino ariyamaggaæ bhÃvayato takko vitakko saækappo appanÃvyappanà cetaso abhiniropanà vÃcÃsaækhÃro, ayaæ, bhikkhave, sammÃsaækappo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. So micchÃsaækappassa pahÃnÃya vÃyamati sammÃsaækapassa upasampadÃya; so 'ssa hoti sammÃvÃyÃmo. So sato micchÃsaækappaæ pajahati, sato sammÃsaækappaæ upassampajja viharati. sà 'ssa hoti sammÃsati. Itissime tayo dhammà sammÃsaækappaæ anuparidhÃvanti anuparivattanti, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi sammÃvÃyÃmo sammÃsati. Tatra, bhikkhave,sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? MicchÃvÃcaæ: MicchÃvÃcà ti pajÃnÃti; sammÃvÃcaæ: SammÃvÃcà ti pajÃnÃti; sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi. Katamà ca, bhikkhave, micchÃvÃcÃ? MusÃvÃdo, pisuïà vÃcÃ, pharusà vÃcÃ, samphappalÃpo;-- ayaæ, bhikkhave, micchÃvÃcÃ. Katamà ca, bhikkhave, sammÃvÃcÃ? SammÃvÃcaæ p' ahaæ, bhikkhave, dvayaæ vadÃmi. Atthi, bhikkhave, sammÃvÃcà sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiyà upadhivepakkhÃ; atthi, bhikkhave, #<[page 074]># %<74 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sammÃvÃcà ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ. Katamà ca, bhikkhave, sammÃvÃcà sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiyà upadhivepakkÃ? MusÃvÃdà veramaïÅ, pisuïÃya vÃcÃya veramaïÅ, pharusÃya vÃcÃya veramaïÅ, samphappalÃpà veramaïÅ, -- ayaæ, bhikkhave, sammÃvÃcà sÃsavà pu¤¤ÃbhÃgiyà upadhivepakkÃ. Katamà ca, bhikkhave, sammÃvÃcà ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ? Yà kho, bhikkhave, ariyacittassa anÃsavacittassa ariyamaggasamaÇgino ariyamaggaæ bhÃvayato catÆhi pi vacÅduccaritehi Ãrati virati paÂivirati veramaïÅ, -- ayaæ, bhikkhave, sammÃvÃcà ariyà anÃsavà lokuttarà maggaÇgÃ. So micchÃvÃcÃya pahÃnÃya vÃyamati, sammÃvÃcÃya upasampadÃya; so 'ssa hoti sammÃvÃyÃmo. So sato micchÃvÃcaæ pajahati, sato sammÃvÃcaæ upasampajja viharati; sà 'ssa hoti sammÃsati. Itissime tayo dhammà sammÃvÃcaæ anuparidhÃvanti anuparivattanti, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi, sammÃvÃyÃmo, sammÃsati. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? MicchÃkammantaæ: MicchÃkammanto ti pajÃnÃti; sammÃkammantaæ: SammÃkammanto ti pajÃnÃti; sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi. Katamo ca, bhikkhave, micchÃkammanto? PÃïÃtipÃto, adinnÃdÃnaæ, kÃmesu micchÃcÃro, -- ayaæ, bhikkhave, micchÃkammanto. Katamo ca, bhikkhave, sammÃkammanto? SammÃkammantaæ p' ahaæ, bhikkhave, dvayaæ vadÃmi. Atthi, bhikkhave, sammÃkammanto sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko; atthi, bhikkhave, sammÃkammanto ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. Katamo ca, bhikkhave, sammÃkammanto sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko? Atthi, bhikkhave, pÃïÃtipÃtà veramaïÅ, adinnÃdÃnà veramaïÅ, kÃmesu micchÃcÃrà veramaïÅ; ayaæ, bhikkhave, sammÃkammanto sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko. Katamo ca, bhikkhave, sammÃkammanto ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo? Yà kho, bhikkhave, ariyacittassa anÃsavacittassa ariyamaggasamaÇgino ariyamaggaæ bhÃvayato tÅhi pi kÃyaduccaritehi Ãrati virati paÂivirati veramaïÅ; ayaæ bhikkhave, sammÃkammanto ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. #<[page 075]># %< 2.7. MAHùCATTùRýSAKASUTTAõ (117.) 75>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So micchÃkammantassa pahÃnÃya vÃyamati sammÃkammantassa upasampadÃya; so 'ssa hoti sammÃvÃyÃmo. So sato micchÃkammantaæ pajahati, sato sammÃkammantaæ upasampajja viharati; sà 'ssa hoti sammÃsati. Itissime tayo dhammà sammÃkammantaæ anuparidhÃvanti anuparivattanti, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi, sammÃvÃyÃmo, sammÃsati. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? MicchÃ-ÃjÅvaæ: MicchÃ-ÃjÅvo ti pajÃnÃti; sammÃ-ÃjÅvaæ: SammÃ-ÃjÅvo ti pajÃnÃti; sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi. Katamo ca, bhikkhave, micchÃ-ÃjÅvo? Kuhanà lapanà nemittakatà nippesikatà lÃbhena lÃbhaæ nijigiæsanatÃ, -- ayaæ, bhikkhave, micchÃ-ÃjÅvo. Katamo ca, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo? SammÃ-ÃjÅvaæ p' ahaæ, bhikkhave, dvayaæ vadÃmi. Atthi, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko; atthi, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. Katamo ca, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko? Idha, bhikkhave, ariyasÃvako micchÃ-ÃjÅvaæ pahÃya sammÃ-ÃjÅvena jÅvikaæ kappeti; ayaæ, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo sÃsavo pu¤¤ÃbhÃgiyo upadhivepakko. Katamo ca, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo? Yà kho, bhikkhave, ariyacittassa anÃsavacittassa ariyamaggasamaÇgino ariyamaggaæ bhÃvayato micchÃ-ÃjÅvà Ãrati virati paÂivirati veramaïÅ; ayaæ, bhikkhave, sammÃ-ÃjÅvo ariyo anÃsavo lokuttaro maggaÇgo. So micchÃ-ÃjÅvassa pahÃnÃya vÃyamati sammÃ-ÃjÅvassa upasampadÃya; so 'ssa hoti sammÃvÃyÃmo. So sato micchÃ-ÃjÅvaæ pajahati, sato sammÃ-ÃjÅvaæ upasampajja viharati; sà 'ssa hoti sammÃsati. Itissime tayo dhammà sammÃ-ÃjÅvaæ anuparidhÃvanti anuparivattanti, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi, sammÃvÃyÃmo, sammÃsati. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? #<[page 076]># %<76 III. UPARIPA××ùSAõ.>% SammÃdiÂÂhissa, bhikkhave, sammÃsaækappo pahoti; sammÃsaækappassa sammÃvÃcà pahoti; sammÃvÃcassa sammÃkammanto pahoti; sammÃkammantassa sammÃ-ÃjÅvo pahoti; sammÃ-ÃjÅvassa sammÃvÃyÃmo pahoti; sammÃvÃyÃmassa sammÃsati pahoti; sammÃsatissa sammÃsamÃdhi pahoti; sammÃsamÃdhissa sammäÃïaæ pahoti; sammäÃïassa sammÃvimutti pahoti. Iti kho, bhikkhave, aÂÂhaÇgasamannÃgato sekho paÂipado dasaÇgasamannÃgato arahà hoti. Tatra, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti. Katha¤ ca, bhikkhave, sammÃdiÂÂhi pubbaÇgamà hoti? SammÃdiÂÂhissa bhikkhave, micchÃdiÂÂhi nijjiïïà hoti; ye ca micchÃdiÂÂhipaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti; sammÃdiÂÂhipaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃsaækappassa, bhikkhave, micchÃsaækappo nijjiïïo hoti; ye ca micchÃsaækappapaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti; sammÃsaækappapaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃvÃcassa, bhikkhave, micchÃvÃcà nijjiïïà hoti; ye ca micchÃvÃcÃpaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃvÃcÃpaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃkammantassa, bhikkhave, micchÃkammanto nijjiïïo hoti; ye ca micchÃkammantapaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃkammantapaccayà aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃ-ÃjÅvassa, bhikkhave, micchÃ-ÃjÅvo nijjiïïo hoti; ye ca micchÃ-ÃjÅvapaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, #<[page 077]># %< 2.7. MAHùCATTùRýSAKASUTTAõ (117.) 77>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ te c' assa nijjiïïà honti, sammÃ-ÃjÅvapaccayà aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃvÃyÃmassa, bhikkhave, micchÃvÃyÃmo nijjiïïo hoti; ye ca micchÃvÃyÃmapaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃvÃyÃmapaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃsatissa, bhikkhave, micchÃsati nijjiïïà hoti; ye ca micchÃsatipaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃsatipaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃsamÃdhissa, bhikkhave, micchÃsamÃdhi nijjiïïà hoti; ye ca micchÃsamÃdhipaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃsamÃdhipaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammäÃïassa, bhikkhave, micchäÃïaæ nijjiïïaæ hoti; ye ca micchäÃïapaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammäÃïapaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. SammÃvimuttassa bhikkhave, micchÃvimutti nijjiïïà hoti; ye ca micchÃvimuttipaccayà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti, te c' assa nijjiïïà honti, sammÃvimuttipaccayà ca aneke kusalà dhammà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. Iti, kho, bhikkhave, vÅsati kusalapakkhà vÅsati akusalapakkhÃ. MahÃcattÃrÅsako dhammapariyÃyo pavattito appativattiyo samaïena và brÃhmaïena và devena và MÃrena và Brahmunà và kenaci và lokasmiæ. Yo hi koci, bhikkhave, samaïo và brÃhmaïo vÃ, imaæ mahÃcattÃrÅsakaæ dhammapariyÃyaæ garahitabbaæ paÂikkositabbaæ ma¤¤eyya, tassa diÂÂhe va dhamme dasa sahadhammikà vÃdÃnuvÃdà gÃrayhaæ ÂhÃnaæ Ãgacchanti. SammÃdiÂÂhi¤ ce bhavaæ garahati, ye ca micchÃdiÂÂhÅ samaïabrÃhmaïà te bhoto pujjà te bhoto pÃsaæsÃ. SammÃsaækappa¤ ce bhavaæ garahati, #<[page 078]># %<78 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ye ca micchÃsaækappà samaïabrÃhmaïà te bhoto pujjà te bhoto pÃsaæsÃ. SammÃvÃca¤ ce bhavaæ garahati, ye cà . . . pÃsaæsÃ. SammÃkammanta¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammÃ-ÃjÅva¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammÃvÃyÃma¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammÃsati¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammÃsamÃdhi¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammäÃïa¤ ce . . . pÃsaæsÃ. SammÃvimutti¤ ce bhavaæ garahati, ye ca micchÃvimuttÅ samaïabrÃhmaïà te bhoto pujjà te bhoto pÃsaæsÃ. Yo hi koci, bhikkhave, samaïo và brÃhmaïo và imaæ mahÃcattÃrÅsakaæ dhammapariyÃyaæ garahitabbaæ paÂikkositabbaæ ma¤¤eyya, tassa diÂÂhe va dhamme ime dasa sahadhammikà vÃdÃnuvÃdà gÃrayhaæ ÂhÃnaæ Ãgacchanti. Ye pi te, bhikkhave, ahesuæ Okkalà Vassa-Bha¤¤Ã ahetuvÃdà akiriyavÃdà natthikavÃdÃ, te pi mahÃcattÃrÅsakaæ dhammapariyÃyaæ na garahitabbaæ na paÂikkositabbaæ ma¤¤eyyuæ. Taæ kissa hetu? NindÃbyÃrosa-upÃrambhabhayà ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. MAHùCATTùRýSAKASUTTAõ SATTAMAõ. 118. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Savatthiyaæ viharati PubbÃrÃme MigÃramÃtu pÃsÃde sambahulehi abhi¤¤Ãtehi abhi¤¤Ãtehi therehi sÃvakehi saddhiæ, -- Ãyasmatà ca SÃriputtena, Ãyasmatà ca MahÃ-MoggallÃnena, Ãyasmatà ca MahÃ-Kassapena, Ãyasmatà ca MahÃ-KaccÃyanena, Ãyasmatà ca MahÃ-KoÂÂhitena, Ãyasmatà ca MahÃKappinena, Ãyasmatà ca MahÃ-Cundena, Ãyasmatà ca Anuruddhena, #<[page 079]># %< 2.8. ùNùPùNASATISUTTAõ (118.) 79>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãyasmatà ca Revatena, Ãyasmatà ca ùnandena, -- a¤¤ehi ca abhi¤¤Ãtehi abhi¤¤Ãtehi therehi sÃvakehi saddhiæ. Tena kho pana samayena therà bhikkhÆ nave bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti. Appekacce therà bhikkhÆ dasa pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti, appekacce therà bhikkhÆ vÅsatim pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti, appekacce therà bhikkhÆ tiæsam pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti, appekacce therà bhikkhÆ cattÃrÅsam pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti. Te ca navà bhikkhÆ therehi bhikkhÆhi ovadiyamÃnà annusÃsiyamÃnà uÊÃraæ pubbenÃparaæ visesaæ jÃnanti. Tena kho pana samayena Bhagavà tadahu 'posathe pannarase pavÃraïÃya puïïÃya puïïamÃya rattiyà bhikkhusaæghaparivuto abbhokÃse nisinno hoti. Atha kho Bhagavà tuïhÅbhÆtaæ tuïhÅbhÆtaæ bhikkhusaæghaæ anuviloketvà bhikkhÆ Ãmantesi: ùraddho 'smi, bhikkhave, imÃya paÂipadÃya, Ãraddhacitto 'smi, bhikkhave, imÃya paÂipadÃya. TasmÃtiha, bhikkhave, bhiyyosomattÃya viriyaæ Ãrabhatha appattassa pattiyÃ, anadhigatassa adhigamÃya, asacchikatassa sacchikiriyÃya, idh' evÃhaæ SÃvatthiyaæ Komudiæ cÃtumÃsiniæ ÃgamissÃmÅti. Assosuæ kho jÃnapadà bhikkhÆ: Bhagavà kira tatth' eva SÃvatthiyaæ Komudiæ cÃtumÃsiniæ ÃgamissatÅti. Te ca jÃnapadà bhikkhÆ SÃvatthiæ osaranti Bhagavantaæ dassanÃya. Te ca therà bhikkhÆ bhiyyosomattÃya nave bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti. Appekacce therà bhikkhÆ dasa pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti, appekacce therà bhikkhÆ vÅsatim pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti; appekacce therà bhikkhÆ tiæsam pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti, appekacce therà bhikkhÆ cattÃrisam pi bhikkhÆ ovadanti anusÃsanti. Te ca navà bhikkhÆ therehi bhikkhÆhi ovadiyamÃnà anusÃsiyamÃnà uÊÃraæ pubbenÃparaæ visesaæ jÃnanti. #<[page 080]># %<80 III. UPARIPA××ùSAM.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tena kho pana samayena Bhagavà tadahu 'posathe pannarase Komudiyà cÃtumÃsiniyà puïïÃya puïïamÃya rattiyà bhikkhusaæghaparivuto abbhokÃse nisinno hoti. Atha kho Bhagavà tuïhÅbhÆtaæ tuïhÅbhÆtaæ bhikkhusaæghaæ anuviloketvà bhikkhÆ Ãmantesi: ApalÃpà 'yaæ, bhikkhave, parisÃ, nippalÃpà 'yaæ, bhikkhave, parisÃ, suddhÃ, sÃre patiÂÂhitÃ. TathÃrÆpo ayaæ, bhikkhave, bhikkhusaægho, tathÃrÆpà 'yam, bhikkhave, parisà yathÃrÆpà parisà Ãhuneyyo pÃhuneyyo dakkhiïeyyo a¤jalikaraïÅyo: Anuttaraæ pu¤¤akkhettaæ lokassÃti. TathÃrÆpo ayaæ, bhikkhave, bhikkhusaægho tathÃrÆpà 'yaæ, bhikkhave, parisà yathÃrÆpÃya parisÃya appaæ dinnaæ bahuæ hoti bahuæ dinnaæ bahutaraæ. TathÃrÆpo ayaæ, bhikkhave bhikkhusaægho tathÃrÆpà 'yaæ, bhikkhave, parisà yathÃrÆpà parisà dullabhà dassanÃya lokassa. TathÃrÆpo ayaæ, bhikkhave, bhikkhusaægho tathÃrÆpà 'yaæ, bhikkhave, parisÃ, yathÃrÆpaæ parisaæ alaæ yojanagaïanÃni dassanÃya gantuæ puÂosenÃpi. TathÃrÆpo ayaæ, bhikkhave, bhikkhusaægho, tathÃrÆpà 'yaæ, bhikkhave, parisÃ. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe arahanto khÅïÃsavà vusitavanto katakaraïÅyà ohitabhÃrà anuppattasadatthà parikkhÅïabhavasaæyojanà sammada¤¤Ã vimuttÃ; -- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikà tattha parinibbÃyino anÃvattidhammà tasmà lokÃ;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃgadosamohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti;-- #<[page 081]># %< 2. ùNùPùNASATISUTTAõ (118). 81>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃtadhammà niyatà sambodhiparÃyanÃ;-- evarÆpà pi, bhikkhave,santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe catunnaæ satipaÂÂhÃnÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe catunnaæ sammappadhÃnÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe catunnaæ iddhipÃdÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe pa¤cannaæ indriyÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave,bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe pa¤cannaæ balÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe sattanaæ bojjhaÇgÃnaæ bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave,{santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhÆsaæghe«anti bhikkhave,} bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe ariyassa aÂÂhaÇgikassa maggassà bhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, imasmiæ bhikkhusaæghe mettÃbhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti; -- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. #<[page 082]># %<82 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe karuïÃbhavanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe muditÃbhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe upekhÃbhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe asubhabhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe aniccasa¤¤ÃbhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti;-- evarÆpà pi, bhikkhave, santi bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe. Santi, bhikkhave, bhikkhÆ imasmiæ bhikkhusaæghe ÃnÃpÃnasatibhÃvanÃnuyogam anuyuttà viharanti. ùnÃpÃnasati, bhikkhave, bhÃvità bahulÅkatà mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ; ÃnÃpÃnasati, bhikkhave, bhÃvità bahulÅkatà cattÃro satipaÂÂhÃne paripÆreti; cattÃro satipaÂÂhÃnà bhÃvità bahulÅkatà satta bojjhaÇge paripÆrenti; satta bojjhaÇgà bhÃvità bahulÅkatà vijjÃvimuttiæ paripÆrenti. Kathaæ bhÃvità ca, bhikkhave, ÃnÃpÃnasati? Kathaæ bahulÅkatÃ? Kathaæ mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ? Idha, bhikkhave, bhikkhu ara¤¤agato và rukkhamÆlagato và su¤¤ÃgÃragato và nisÅdati pallaÇkaæ Ãbhujitvà ujuæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upatthapetvÃ. So sato va assasati, sato passasati; dÅghaæ và assasanto: DÅghaæ passasÃmÅti pajÃnÃti; dÅghaæ và passasanto: DÅghaæ passasÃmÅti pajÃnÃti; rassaæ và assasanto: Rassaæ assasÃmÅti pajÃnÃti; rassaæ và passasanto: Rassaæ passasÃmÅti-pajÃnÃti; SabbakÃyapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; SabbakÃyapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ assasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ passasissamÅti sikkhati; PÅtipaÂisaævedÅ assasissÃmÅtÅ sikkhati; PÅtipaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; SukhapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; #<[page 083]># %< 2.8. ùNùPùNASATISUTTAõ (118.) 83>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SukhapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; CittasaækhÃrapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; CittasaækhÃrapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ cittasaækhÃraæ assasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ cittasaækhÃraæ passasissÃmÅti sikkhati; CittapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; CittapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; Abhippamodayaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati; Abhippamodayaæ cittaæ passasissÃmÅtÅ sikkhati; SamÃdahaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati; SamÃdahaæ cittaæ passasissÃmÅti sikkhati; Vimocayaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati; Vimocayaæ cittaæ passasissÃmÅti sikkhati; AniccÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati; AniccÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati; VirÃgÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati; VirÃgÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati; NirodhÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati; NirodhÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati; PaÂinissaggÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati; PaÂinissaggÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati;-- evaæ bhÃvità kho, bhikkhave, ÃnÃpÃnasati, evaæ bahulÅkatà mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ. Kathaæ bhÃvità ca, bhikkhave, ÃnÃpÃnasati? Kathaæ bahulÅkatà cattÃro satipaÂÂhÃne paripÆreti? Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu dÅghaæ và assasanto: DÅghaæ assasÃmÅti pajÃnÃti; dÅghaæ và passasanto: DÅghaæ passasÃmÅti pajÃnÃti; rassaæ và assasanto: Rassaæ assasÃmÅti pajÃnÃti; rassaæ và passasanto: Rassaæ passasÃmÅti pajÃnÃti; SabbakÃyapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; SabbakÃyapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ assasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ passasissÃmÅti sikkhati;-- kÃye kÃyÃnupassÅ, bhikkhave, tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. KÃyesu kÃya¤¤atarÃhaæ, bhikkhave, etaæ vadÃmi yadidaæ assÃsapassÃsaæ. TasmÃtiha, bhikkhave, kÃye kÃyÃnupassÅ tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu: #<[page 084]># %<84 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ PÅtipaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati, PÅtipaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati, SukhapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati, SukhapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati, CittasaækhÃrapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati, CittasaækhÃrapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati, Passambhayaæ cittasaækhÃraæ assasissÃmÅti sikkhati, Passambhayaæ cittasaækhÃraæ passasissÃmÅti sikkhati;-- vedanÃsu vedanÃnupassÅ, bhikkhave, tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. VedanÃsu vedanä¤atarÃhaæ, bhikkhave, etaæ vadÃmi yadidaæ assÃsapassÃsÃnaæ sÃdhukaæ manasikÃraæ. TasmÃtiha, bhikkhave, vedanÃsu vedÃnupassÅ tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu: CittapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati, CittapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati, Abhippamodayaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati, Abhippamodayaæ cittaæ passasissÃmÅti sikkhati, SamÃdahaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati, SamÃdahaæ cittaæ passasissÃmÅti sikkhati, Vimocayaæ cittaæ assasissÃmÅti sikkhati, Vimocayaæ cittam passasissÃmÅti sikkhati; -- citte cittÃnupassÅ, bhikkhave,tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. NÃhaæ, bhikkhave, muÂÂhassatissa asampajÃnassa ÃnÃpÃnasatibhÃvanaæ vadÃmi. TasmÃtiha, bhikkhave, citte cittÃnupassÅ tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampÃjÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu: AniccÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati, AniccÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati, VirÃgÃnupassÅ . . ., NirodhÃnupassÅ . . ., PaÂinissagÃnupassÅ assasissÃmÅti sikkhati, PaÂinissaggÃnupassÅ passasissÃmÅti sikkhati, -- dhammesu dhammÃnupassÅ, bhikkhave, tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. So yaæ taæ abhijjhÃdomanassÃnaæ pahÃnaæ taæ pa¤¤Ãya disvà sÃdhukaæ ajjhupekkhità hoti. #<[page 085]># %< 2.8. ùNùPùNASATISUTTAõ (118.) 85>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ TasmÃtiha, bhikkhave, dhammesu dhammÃnupassÅ tasmiæ samaye bhikkhu viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. Evaæ bhÃvità kho, bhikkhave, ÃnÃpÃnasati, evaæ bahulÅkatà cattÃro satipaÂÂhÃne paripÆreti. Kathaæ bhÃvità ca, bhikkhave, cattÃro satipaÂÂhÃnà kathaæ bahulÅkatà satta bojjhaÇge paripÆrenti? Yasmiæ samaye, bhikkhave,bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ, -upaÂÂhit' assa tasmiæ samaye sati hoti asammuÂÂhÃ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno upaÂÂhità sati hoti asammuÂÂhÃ, satisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti; satisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti; satisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. So tathÃsato viharanto taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinati pavicarati parivÅmaæsaæ Ãpajjati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathÃsato viharanto taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinati pavicarati parivÅmaæsaæ Ãpajjati, dhammavicayasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, dhammavicayasambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, dhammavicayasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati, tassa taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinato pavicarato parivÅmaæsaæ Ãpajjato Ãraddhaæ hoti viriyaæ asallÅnaæ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinato pavicarato parivÅmaæsaæ Ãpajjato Ãraddhaæ hoti viriyaæ asallÅnaæ, viriyasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, viriyasambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, viriyasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. ùraddhaviriyassa upajjati pÅti nirÃmisÃ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno Ãraddhaviriyassa uppajjati pÅti nirÃmisÃ, #<[page 086]># %<86 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ pÅtisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, pÅtisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, pÅtisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. PÅtimanassa kÃyo pi passambhati, cittam pi passambhati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno pÅtimanassa kÃyo pi passambhati cittam pi passambhati, passaddhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, passaddhisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, passaddhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. PassaddhakÃyassa sukhino cittaæ samÃdhiyati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno passaddhakÃyassa sukhino cittaæ samÃdhiyati, samÃdhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, samÃdhisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, samÃdhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. So tathÃsamÃhitaæ cittaæ sÃdhukaæ ajjhupekkhità hoti. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno tathÃsamÃhitaæ cittaæ sÃdhukaæ ajjhupekkhità hoti, upekhÃsambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, upekhÃsambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, upekhÃsambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu vedanÃsu --pe-- citte --pe-- dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ, upaÂÂhit' assa tasmiæ samaye sati hoti asammuÂÂhÃ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno upaÂÂhità sati hoti asammuÂÂhÃ, satisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, satisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, satisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. So tathÃsato viharanto taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinati pavicarati parivÅmaæsaæ Ãpajjati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathÃsato viharanto taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinati pavicarati parivÅmaæsaæ Ãpajjati, dhammavicayasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, dhammavicayasambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, #<[page 087]># %< 2.8. ùNùPùNASATISUTTAõ (118.) 87>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ dhammavicayasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. Tassa taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinato pavicarato parivÅmaæsaæ Ãpajjato Ãraddhaæ hoti viriyaæ asallÅnaæ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno taæ dhammaæ pa¤¤Ãya pavicinato pavicarato parivÅmaæsaæ Ãpajjato Ãraddhaæ hoti viriyaæ asallÅnaæ, viriyasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, viriyasambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, viriyasambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. ùraddhaviriyassa uppajjati pÅti nirÃmisÃ. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno Ãraddhaviriyassa uppajjati pÅti nirÃmisÃ, pÅtisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, pÅtisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, pÅtisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. PÅtimanassa kÃyo pi passambhati, cittam pi passambhati. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno pÅtimanassa kÃyo pi passambhati cittam pi passambhati, passaddhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhuno Ãraddho hoti, passaddhisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, passaddhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. PassaddhakÃyassa sukhino cittaæ samÃdhiyati. Yasmim samaye, bhikkhave, bhikkhuno passaddhakÃyassa sukhino cittaæ samÃdhiyati, samÃdhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, samÃdhisambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, samÃdhisambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. So tathÃsamÃhitaæ cittaæ sÃdhukaæ ajjhupekkhità hoti. Yasmiæ samaye, bhikkhave, bhikkhu tathÃsamÃhitaæ cittaæ sÃdhukaæ ajjhupekkhità hoti, upekhÃsambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno Ãraddho hoti, upekhÃsambojjhaÇgaæ tasmiæ samaye bhikkhu bhÃveti, upekhÃsambojjhaÇgo tasmiæ samaye bhikkhuno bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. Evaæ bhÃvità kho, bhikkhave, cattÃro satipaÂÂhÃnÃ, evaæ bahulÅkatà satta sambojjhaÇge paripÆrenti. #<[page 088]># %<88 III.UPARIPA××ùSAõ.>% Kathaæ bhÃvità ca, bhikkhave, satta bojjhaÇgÃ? Kathaæ bahulÅkatà vijjÃvimuttiæ paripÆrenti? Idha, bhikkhave, bhikkhu satisambojjhaÇgaæ bhÃveti vivekanissitaæ virÃganissitaæ nirodhanissitaæ vossaggapariïÃmiæ; dhammavicayasambojjhaÇgaæ bhÃveti -- pe -- viriyasambojjhaÇgaæ bhÃveti --pe-- pÅtisambojjhaÇgaæ bhÃveti --pe-- passaddhisambojjhaÇgaæ bhÃveti --pe-- samÃdhisambojjhaÇgaæ bhÃveti --pe-- upekhÃsambojjhaÇgaæ bhÃveti vivekanissitaæ virÃganissitaæ nirodhanissitaæ vossaggapariïÃmiæ. Evaæ bhÃvità kho, bhikkhave, satta bojjhaÇgÃ, evaæ bahulÅkatà vijjÃvimuttiæ paripÆrentÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. ùNùPùNASATISUTTAõ AèèHAMAõ. 119. Evam me sataæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho sambahulÃnaæ bhikkhÆnaæ pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkantÃnaæ upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ ayaæ antarÃkathà udapÃdi: Acchariyaæ Ãvuso, abbhutaæ Ãvuso yÃva¤ c' idaæ tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatà mahapphalà vuttà mahÃnisaæsà ti. Aya¤ ca h' idaæ tesaæ bhikkhÆnaæ antarÃkathà vippakatà hoti. Atha kho Bhabavà sÃyaïhasamayaæ patisallÃïà vuÂÂhito yen' upaÂÂhÃnasÃlà ten' upasaækami upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: KÃya nu 'ttha, bhikkhave, etarahi kathÃya sannisinnÃ? Kà ca pana vo antarÃkathà vippakatà ti? #<[page 089]># %< 2.9. KùYAGATùSATISUTTAõ (119.) 89>% Idha, bhante, amhÃkaæ pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkantÃnaæ upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ ayam antarÃkathà udapÃdi: Acchariyaæ Ãvuso, abbhutaæ Ãvuso yÃva¤ c' idaæ tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena kÃyagatà sati bhÃvità bahulikatà mahapphalà vuttà mahÃnisaæsà ti. Ayaæ no, bhante, antarÃkathà vippakatÃ, atha Bhagavà anuppatto ti. Kathaæ bhÃvità ca, bhikkhave, kÃyagatà sati, kathaæ bahulÅkatà mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ? Idha, bhikkhave, bhikkhu ara¤¤agato và rukkhamÆlagato và su¤¤ÃgÃragato và nisÅdati pallaÇkaæ Ãbhujitvà ujuæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ. So sato va assasati sato passasati. DÅghaæ và assasanto: DÅghaæ assasÃmÅti pajÃnÃti, dÅghaæ và passasanto: DÅghaæ passasÃmÅti pajÃnÃti; rassaæ và assasanto: Rassaæ assasÃmÅti pajÃnÃti, rassaæ và passasanto: Rassaæ passasÃmÅti pajÃnÃti. SabbakÃyapaÂisaævedÅ assasissÃmÅti sikkhati; SabbakÃyapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ assasissÃmÅti sikkhati; Passambhayaæ kÃyasaækhÃraæ passasissÃmÅti sikkhati. Tassa evaæ appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu gacchanto và GacchÃmÅti pajÃnÃti; Âhito và Thito 'mhÅti pajÃnÃti; nisinno và Nisinno 'mhÅti pajÃnÃti; sayÃno và SayÃno 'mhÅti pajÃnÃti; yathà yathà và pan' assa kÃyo païihito hoti, tathà tathà naæ pajÃnÃti. Tassa evaæ appamattasa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam evà cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. #<[page 090]># %<90 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu abhikkante paÂikkante sampajÃnakÃrÅ hoti, Ãlokite vilokite sampajÃnakÃrÅ hoti, sammi¤jite pasÃrite sampajÃnakÃrÅ hoti, saæghÃÂipattacÅvaradhÃraïe sampajÃnakÃrÅ hoti, asite pÅte khÃyite sÃyite sampajÃnakÃrÅ hoti, uccÃrapassÃvakamme sampajÃnakÃrÅ hoti, gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅbhÃve sampajÃnakÃrÅ hoti. Tassa evaæ appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave; bhikkhu imam eva kÃyaæ uddhaæ pÃdatalà adho kesamatthakà tacapariyantaæ pÆran nÃnappakÃrassa asucino paccavekkhati: Atthi imasmiæ kÃye kesà lomà nakhà dantà taco maæsaæ nahÃrÆ aÂÂhÅ aÂÂhimi¤jà vakkaæ hadayaæ yakanaæ kilomakaæ pihakaæ papphÃsaæ antaæ antaguïaæ udariyaæ karÅsaæ pittaæ semhaæ pubbo lohitaæ sedo medo assu vasà kheÊo siÇghÃïikà lasikà muttan ti. SeyyathÃpi, bhikkhave, ubhato mukhà mÆtoÊÅ pÆrà nÃnÃvihitassa dha¤¤assa seyyathÅdaæ, -- sÃlÅnaæ vÅhÅnaæ muggÃnaæ mÃsÃnaæ tilÃnaæ taï¬ulÃnaæ; tam enaæ cakkhumà puriso mu¤citvà paccavekkheyya: Ime sÃlÅ ime vÅhÅ ime muggà ime mÃsà ime tilà ime taï¬ulà ti;-- evam eva kho, bhikkhave, imam eva kÃyaæ uddhaæ pÃdatalà adho kesamatthakà tacapariyantaæ pÆran nÃnappakÃrassa asucino paccavekkhati: Atthi imasmiæ kÃye kesà lomà nakhà dantà taco maæsaæ nahÃrÆ aÂÂhÅ aÂÂhimi¤jà vakkaæ hadayaæ yakanaæ kilomakaæ pihakaæ papphÃsaæ antaæ antaguïaæ udariyaæ karÅsaæ pittaæ semhaæ pubbo lohitaæ sedo medo assu vasà kheÊo siÇghÃïikà lasikà muttan ti. Tassa evam appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. #<[page 091]># %< 2.9. KùYAGATùSATISUTTAõ (119.) 91>% Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ yathÃÂhitaæ yathÃpaïihitaæ dhÃtuso paccavekkhati: Atthi imasmiæ kÃye paÂhavÅdhÃtu ÃpodhÃtu tejodhÃtu vÃyodhÃtu. SeyyathÃpi, bhikkhave, dakkho goghÃtako và goghÃtakantevÃsÅ và gÃviæ vadhitvà cÃtummahÃpathe bilaso paÂibhajitvà nisinno assa, -- evam eva kho, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ yathÃÂhitaæ yathÃpaïihitaæ dhÃtuso paccavekkhati: Atthi imasmiæ kÃye paÂhavÅdhÃtu ÃpodhÃtu tejodhÃtu vÃyodhÃtÆti. Tassa evam appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesaæ pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhaveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu seyyathÃpi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃyaæ cha¬¬itaæ ekÃhamataæ và dvÅhamataæ và tÅhamataæ và uddhumÃtakaæ vinÅlakaæ vipubbakajÃtaæ; so imam eva kÃyaæ upasaæharati: Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæbhÃvÅ evamanatÅto ti. Tessa eva, appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ sataæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu seyyathÃpi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃyaæ cha¬¬itaæ kÃkehi và khajjamÃnaæ kulalehi và khajjamÃnaæ gijjhehi và khajjamÃnaæ suvaïehi và khajjamÃnaæ sigÃlehi và khajjamÃnaæ vividhehi và pÃïakajÃtehi khajjamÃnaæ; so imam eva kÃyaæ upasaæharati: Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæbhÃvÅ evaæanatÅto ti. Tassa evaæ appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. #<[page 092]># %<92 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu seyyathÃpi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃyaæ cha¬¬itaæ aÂÂhikasaækhalikaæ samaæsalohitaæ nahÃrusambandhaæ aÂÂhikasaækhalikaæ nimmaæsalohitamakkhitaæ nahÃrusambandhaæ aÂÂhikasaækhalikaæ apagatamaæsalohitam nahÃrusambandhaæ aÂÂhikÃni apagatasambandhÃni disÃvidisÃsu vikkhittÃni a¤¤ena hatthaÂÂhikaæ a¤¤ena pÃdaÂÂhikaæ a¤¤ena jaÇghaÂÂhikaæ a¤¤ena ÆraÂÂhikaæ a¤¤ena kaÂiÂÂhikaæ a¤¤ena piÂÂhikaïÂakaæ a¤¤ena sÅsakaÂÃhaæ. So imam eva kÃyaæ upasaæharati: Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæbhÃvÅ evaæanatÅto ti. Tassa evam appamattassa ÃtÃpino pahitattassa viharato ye te gehasità sarasaækappà te pahÅyanti, tesam pahÃnà ajjhattam eva cittaæ santiÂÂhati sannisÅdati ekodihoti samÃdhiyati. Evam pi, bhikkhave, bhikkhu kÃyagataæ satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu seyyathÃpi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃyaæ cha¬¬itaæ aÂÂhikÃni setÃni saÇkhavaïïÆpanibhÃni aÂÂhikÃni pu¤jakajÃtÃni aÂÂhikÃni terovassikÃni pÆtÅni cuïïakajÃtÃni. So imam eva kÃyaæ upasaæharati: Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæbhÃvÅ evamanatÅto ti. Tassa evam appamattassa . . . kÃyagataæ satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. So imam eva kÃyaæ vivekajena pÅtisukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa vivekajena pÅtisukhena apphutaæ hoti. SeyyathÃpi, bhikkhave, dakkho nahÃpako vÃnahÃpakantevÃsÅ và kaæsathÃle nahÃniyacuïïÃni Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ sanneyya, sà 'ssa nahÃniyapiï¬Å snehÃnugatà snehapparetà santarabÃhirà phutà snehena, na ca paggharinÅ; -- evam eva kho, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ vivekajena pÅtisukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, #<[page 093]># %< 2.9. KùYAGATùSATISUTTAõ (119.) 93>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa vivekajena pÅtisukhena apphutaæ hoti. Tassa evam appamattassa . . . satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. So imam eva kÃyaæ samÃdhijena pÅtisukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa samadhijena pÅtisukhena apphutaæ hoti. SeyyathÃpi, bhikkhave, udakarahado ubbhidodako, tassa n' ev' assa puratthimÃya disÃya udakass' Ãyamukhaæ, na pacchimÃya disÃya udakass' Ãyumukhaæ, na uttarÃya disÃya udakass' Ãyumukhaæ, na dakkhiïÃya disÃya udakass' Ãyumukhaæ, devo ca kÃlena kÃlaæ sammÃdhÃraæ anuppaveccheyya; atha kho tamhà va udakarahadà sÅtà vÃridhÃrà ubbhijjitvà tam eva udakarahadaæ sÅtena vÃrinà abhisandeyya parisandeyya paripÆreyya paripphareyya, nÃssa ki¤ci sabbÃvato udakarahadassa sÅtena vÃrinà apphutaæ assa;-- evam eva kho, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ samÃdhijena pÅtisukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa samÃdhijena pÅtisukhena apphutaæ hoti. Tassa evam appamattassa . . . satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu pÅtiyà ca virÃgà upekhako ca viharati sato ca sampajÃno, sukha¤ ca kÃyena paÂisaævedeti, yan taæ ariyà Ãcikkhanti: Upekhako satimà sukhavihÃrÅ ti tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. So imam eva kÃyaæ nippÅtisukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa nippÅtikena sukhena apphutaæ hoti. SeyyathÃpi, bhikkhave, uppaliniyaæ và paduminiyaæ và puï¬arÅkiniyaæ và appekaccÃni uppalÃni và padumÃni và puï¬arÅkÃni và udake jÃtÃni udake samvaddhÃni udakà 'nuggatÃni antonimuggaposÅni, #<[page 094]># %<94 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tÃni yÃva c' aggà yÃva ca mÆlà sÅtena vÃrinà abhisannÃni parisannÃni paripÆrÃni paripphutÃni, {nÃssa ki¤ci} sabbÃvataæ uppalÃnaæ và padumÃnaæ và puï¬arÅkÃnaæ và vÃrinà apphutaæ assa;-- evaæ eva kho, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ nippÅtikena sukhena abhisandeti parisandeti paripÆreti parippharati, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa nippÅtikena sukhena apphutaæ hoti. Tassa evam appamattassa . . . satiæ bhÃveti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu sukhassa ca pahÃnÃ, dukkhassa ca pahÃnà pubbe va somanassadomanassÃnaæ atthagamà adukkhaæ asukhaæ upekhÃsatipÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. So imam eva kÃyaæ parisuddhena cetasà pariyodÃtena pharitvà nisinno hoti, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa parisuddhena cetasà pariyodÃtena apphutaæ hoti. SeyyathÃpi, bhikkhave, puriso odÃtena vatthena sasÅsam pÃrupitvà nisinno assa, nÃssa ki¤ci sabbÃvato odÃtena vatthena apphutaæ assa;-- evam eva kho, bhikkhave, bhikkhu imam eva kÃyaæ parisuddhena cetasà pariyodÃtena pharitvà nisinno hoti, nÃssa ki¤ci sabbÃvato kÃyassa parisuddhena cetasà pariyodÃtena apphutaæ hoti. Tassa evam appamattassa . . . satiæ bhÃveti. Yassa kassaci, bhikkhave, kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatà antogadhà tassa kusalà dhammà ye keci vijjÃbhÃgiyÃ. SeyyathÃpi, bhikkhave, yassa kassaci mahÃsamuddo cetasà phuto antogadhà tassa kunnadiyo yà kÃci samuddaÇgamÃ, -evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatà antogadhà tassa kusalà dhammà ye keci vijjÃbhÃgiyÃ. Yassa kassaci, bhikkhave, bhikkhuno kÃyagatà sati abhÃvità abahulÅkatÃ, labhati tassa MÃro otÃraæ, labhati tassa MÃro Ãrammaïaæ. SeyyathÃpi, bhikkhave, puriso garukaæ silÃguÊaæ allamattikÃpu¤je pakkhipeyya, taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu taæ garukaæ silÃguÊaæ allamattikÃpu¤je labhetha otÃran ti? Evam, bhante. #<[page 095]># %< 2.9. KùYAGATùSATISUTTAõ (119.) 95>% Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati abhÃvità abahulÅkatÃ, labhati tassa MÃro otÃraæ, labhati tassa MÃro Ãrammaïam. SeyyathÃpi, bhikkhave, sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ, atha puriso Ãgaccheyya uttarÃraïiæ ÃdÃya: Aggiæ abhinibbattessÃmi tejo pÃtukarissÃmÅti; taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu so puriso amuæ sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimatthento aggiæ abhinibbatteyya tejo pÃtukareyyÃti? Evam, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati abhÃvità abahulÅkatÃ, labhati tassa MÃro otÃraæ, labhati tassa MÃro Ãrammaïaæ. SeyyathÃpi, bhikkhave, udakamaïiko ritto tuccho ÃdhÃre Âhito, atha puriso Ãgaccheyya udakabhÃraæ ÃdÃya; taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu so puriso labhetha udakassa nikkhepanan ti? Evam, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati abhÃvità abahulÅkatÃ, labhati tassa MÃro otÃraæ, labhati tassa MÃro Ãrammaïaæ. Yassa kassaci, bhikkhave, kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, na tassa labhati MÃro otÃraæ, na tassa labhati MÃro Ãrammaïaæ. SeyyathÃpi, bhikkhave, puriso lahukaæ suttaguÊaæ sabbasÃramaye aggaÊaphalake pakkhipeyya; taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu taæ lahukaæ suttaguÊaæ sabbasÃramaye aggaÊaphalake labhetha otÃran ti? No h' etaæ, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkata, na tassa labhati MÃro otÃraæ, na tassa labhati MÃro Ãrammaïaæ. SeyyathÃpi, bhikkhave, allaæ kaÂÂhaæ sasnehaæ, atha puriso Ãgaccheyya uttarÃraïiæ ÃdÃya: Aggiæ abhinibbattessÃmi tejo pÃtukarissÃmÅti; taæ kim ma¤¤atha, #<[page 096]># %<96 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhikkhave? Api nu so puriso amuæ allaæ kaÂÂhaæ sasnehaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimatthento aggiæ abhinibbatteyya tejo; pÃtukareyyÃti? No h' etaæ, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, na tassa labhati MÃro otÃraæ, na tassa labhati MÃro Ãrammaïaæ. SeyyathÃpi, bhikkhave, udakamaïiko pÆro udakassa samatittiko kÃkapeyyo ÃdhÃre Âhapito, atha puriso Ãgaccheyya udakabhÃraæ ÃdÃya;-- {taæ} kim mä¤atha, bhikkhave? Api nu so puriso labhetha udakassa nikkhepanan ti? No h' etaæ, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, na tassa labhati MÃro otÃraæ, na tassa labhati MÃro Ãrammaïaæ. Yassa kassaci, bhikkhave, kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, so yassa yassa abhi¤¤Ã-sacchikaraïÅyassa dhammassa cittaæ abhininnÃmeti abhi¤¤ÃsacchikiriyÃya, tatra tatr' eva sakkhibhavyataæ pÃnuïÃti sati sati-Ãyatane. SeyyathÃpi, bhikkhave, udakamaïiko pÆro udakassa samatittiko kÃkapeyyo ÃdhÃre Âhapito, tam enaæ balavà puriso yato yato Ãvajjeyya, -- Ãgaccheyya udakan ti? Evam, bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatà so yassa yassa abhi¤¤ÃsacchikaraïÅyassa dhammassa cittaæ abhininnÃmeti abhi¤¤ÃsacchikiriyÃya, tatra tatr' eva sakkhibhavyataæ pÃpuïÃti sati sati Ãyatane, SeyyathÃpi same bhÆmibhÃge caturassà pokkharaïÅ aÊÅbaddhà pÆrà udakassa samatittikà kÃkapeyyÃ, tam enaæ balavà puriso yato yato ÃÊiæ mu¤ceyya, -- Ãgaccheyya udakan ti? #<[page 097]># %< 2.9. KùYAGATùSATISUTTAõ (119.) 97>% Evam bhante. Evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, so yassa yassa abhi¤¤ÃsacchikaraïÅyassa dhammassa cittaæ abhininnÃmeti abhi¤¤ÃsacchikiriyÃya, tatra tatr' eva sakkhibhavyataæ pÃpuïÃti sati sati Ãyatane. SeyyathÃpi, bhikkhave, subhÆmiyaæ cÃtummahÃpathe Ãja¤¤aratho yutto assa Âhito odhastapatodo, tam enaæ dakkho yogÃcariyo assa -- dammasÃrathi abhiruhitvà vÃmena hatthena rasmiyo gahetvà dakkhiïena hatthena patodaæ gahetvà yenicchakaæ sÃreyya; -- evam eva kho, bhikkhave, yassa kassaci kÃyagatà sati bhÃvità bahulÅkatÃ, so yassa yassa abhi¤¤ÃsacchikaraïÅyassa dhammassa cittaæ abhininnÃmeti abhi¤¤ÃsacchikiriyÃya, tatra tatr' eva sakkhibhavyataæ pÃpuïÃti sati sati-Ãyatane. KÃyagatÃya, bhikkhave, satiyà ÃsevitÃya bhÃvitÃya bahulÅkatÃya yÃnikatÃya vatthukatÃya anuÂÂhitÃya paricitÃya susamÃraddhÃya ime das' Ãnisaæsà pÃÂikaÇkhÃ. Katame dasa? Aratiratisaho hoti, na ca taæ arati sahati, uppannaæ aratiæ abhibhuyya abhibhuyya viharati. Bhayabheravasaho hoti, na ca taæ bhayabheravaæ sahati, uppannaæ bhayabheravaæ abhibhuyya abhibhuyya viharati. Khamo hoti sÅtassa uïhassa jighacchÃya pipÃsÃya ¬aæsamakasavÃtÃtapasiriæsapasamphassÃnaæ duruttÃnaæ durÃgatÃnaæ vacanapathÃnaæ uppannÃnaæ sÃrÅrikÃnaæ vedanÃnaæ dukkhÃnan tippÃnaæ kharÃnaæ kaÂukÃnaæ asÃtÃnaæ amanÃpÃnaæ pÃïaharÃnaæ adhivÃsakajÃtiko hoti. Catunnaæ jhÃnÃnaæ abhicetasikÃnaæ diÂÂhadhammasukhavihÃrÃnaæ nikÃmalÃbhÅ hoti akicchalÃbhÅ akasiralÃbhÅ. #<[page 098]># %<98 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Anekavihitaæ iddhividhaæ paccanubhoti, -- eko pi hutvà bahudhà hoti, bahudhà pi hutvà eko hoti, ÃvibhÃvaæ tirobhÃvaæ tiroku¬¬aæ tiropÃkÃraæ tiropabbataæ asajjamÃno gacchati seyyathÃpi ÃkÃse, paÂhaviyà pi ummujjanimmujjaæ karoti seyyathÃpi udake, udake pi abhijjamÃno gacchati seyyathÃpi paÂhaviyaæ, ÃkÃse pi pallaÇkena kamati4 seyyathÃpi pakkhÅ sakuïo, ime pi candimasuriye evaæmadhiddhike evaæmahÃnubhÃve pÃïinà parimasati parimajjati, yÃva brahmalokà pi kÃyena vasaæ vatteti. DibbÃya sotadhÃtuyà visuddhÃya atikkantamÃnusikÃya ubho sadde suïÃti dibbe ca mÃnuse ca ye dÆre ca santike ca. ParasattÃnaæ parapuggalÃnaæ cetasà ceto paricca pajÃnÃti;-sarÃgaæ và cittaæ SarÃgaæ cittan ti pajÃnÃti, vÅtarÃgaæ va cittaæ VÅtarÃgaæ cittan ti pajÃnÃti, sadosaæ và cittaæ Sadosaæ cittan ti pajÃnÃti, vÅtadosaæ và cittaæ VÅtadosaæ cittan it pajÃnÃti, samohaæ và cittaæ Samohaæ cittan ti pajÃnÃti, vÅtamohaæ và cittaæ VÅtamohaæ cittan ti pajÃnÃti, saækhittaæ và cittaæ Saækhittaæ cittan ti pajÃnÃti, vikkhittaæ và cittaæ Vikkhittaæ cittan ti pajÃnÃti, mahaggataæ và cittaæ Mahaggataæ cittan ti pajÃnÃti, amahaggataæ và cittaæ Amahaggataæ cittan ti pajÃnÃti. sa-uttaraæ và cittaæ Sa-uttaraæ cittan ti pajÃnÃti, anuttaraæ và cittaæ Anuttaraæ cittan ti pajÃnÃti, samÃhitaæ và cittam SamÃhitaæ cittan ti pajÃnÃti, asamÃhitaæ và cittaæ AsamÃhitaæ cittan ti pajÃnÃti, vimuttaæ và cittaæ Vimuttaæ cittan ti pajÃnÃti, avimuttaæ và cittaæ Avimuttaæ cittan ti pajÃnÃti Anekavihitaæ pubbenivÃsaæ anussarati seyyathÅdaæ ekam pi jÃtim dve pi jÃtiyo #<[page 099]># %< 2.10. SAõKHùRUPPATTISUTTAõ (120.) 99>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe-- iti sÃkÃraæ sa-uddesaæ anekavihitaæ pubbenivÃsaæ anussarati. Dibbena cakkhunà visuddhena atikkantamÃnusakena satte passati cavamÃne upapajjamÃne hÅne païÅte suvaïïe dubbaïïe sugate duggate, yathÃkammÆpage satte pajÃnÃti. ùsavÃnaæ khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ãvimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharati. KÃyagatÃya, bhikkhave, satiyà ÃsevitÃya bhÃvitÃya bahulÅkatÃya yÃnikatÃya vatthukatÃya anuÂÂhitÃya paricitÃya susamÃraddhÃya ime das' Ãnisaæsà pÃÂikaÇkhà ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamana te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. KùYAGATùSATISUTTAõ NAVAMAõ. 120. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: SaækhÃruppattiæ vo, bhikkhave, desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evam bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Idha, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti, sÅlena samannÃgato hoti, sutena samannÃgato hoti, cÃgena samannÃgato hoti, pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa evam hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà khattiyamahÃsÃlÃnaæ sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati, taæ cittaæ adhiÂÂhÃti, taæ cittaæ bhÃveti; #<[page 100]># %<100 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tassa te saækhÃrà ca vihÃro c' evaæ bhÃvità bahulÅkatà tatr' uppattiyà saævattanti. Ayaæ, bhikkhave, maggo ayaæ paÂipadà tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti, sÅlena samannÃgato hoti, sutena samannÃgato hoti, cÃgena samannagato hoti, pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà brÃhmaïamahÃsÃlÃnaæ và --pe-- gahapatimahÃsÃlÃnaæ và sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati taæ cittaæ adhiÂÂhÃti taæ cittaæ bhÃveti; tassa te saækhÃrà ca vihÃro ca evaæ bhÃvità evaæ bahulÅkatà tatr' uppattiyà saævattanti. Ayaæ, bhikkhave, maggo ayaæ paÂipadà tatr uppattiyà saævattati. 2 Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti, sÅlena samannÃgato hoti, sutena samannÃgato hoti, cÃgena samannÃgato hoti, pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: CÃtummahÃrÃjikà devà dÅghÃyukà vaïïavanto sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati taæ cittaæ adhiÂÂhÃti taæ cittaæ bhÃveti; tassa te saækhÃrà ca vihÃro ca . . . tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti, sÅlena samannÃgato hoti, sutena samannÃgato hoti, cÃgena samannÃgato hoti, pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: TÃvatiæsà devà --pe-- YÃmà devà -- pe -Tusità devà --pe-- NimmÃnaratÅ devà --pe-- Paranimmitavasavattino devà dÅghÃyukà vaïïavanto sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà ParanimmitavasavattÅnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati . . . tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti, #<[page 101]># %< 2.10. SAõKHùRUPPATTISUTTAõ (120.) 101>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sÅlena samannÃgato hoti, sutena samannÃgato hoti, cÃgena samannagato hoti, pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Sahasso Brahmà dÅghÃyuko vaïïavà sukhabahulo ti. Sahasso, bhikkhave, Brahmà sahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. SeyyathÃpi, bhikkhave, cakkhumà puriso ekaæ Ãmaï¬aæ hatthe karitvà paccavekkheyya, evam eva kho, bhikkhave, Sahasso Brahmà sahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà Sahassassa Brahmuno sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati . . . tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Dvisahasso Brahmà --pe-- Tisahasso Brahmà --pe-- Catusahasso Brahmà --pe-- Pa¤casahasso Brahmà dÅghÃyuko vaïïavà sukhabahulo ti. Pa¤casahasso pi, bhikkhave, Brahmà pa¤casahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. SeyyathÃpi, bhikkhave, cakkhumà puriso pa¤ca Ãmaï¬am hatthe karitvà paccavekkheyya, evam eva kho, bhikkhave, Pa¤casahasso Brahmà pa¤casahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. Tassa evam hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà Pa¤casahassassa Brahmuno sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati . . . tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya samannÃgato hoti --pe-- sÅlena --pe-- sutena --pe-- cÃgena -- pe -pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Dasasahasso Brahmà dÅghÃyuko vaïïavà sukhabahulo ti. Dasasahasso, bhikkhave, Brahmà dasasahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; #<[page 102]># %<102 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. SeyyathÃpi, bhikkhave, maïi veÊuriyo subho jÃtimà aÂÂhaæso suparikammakato paï¬ukambale nikkhitto bhÃsati ca virocati ca, evam eva kho, bhikkhave, Dasasahasso Brahmà dasasahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà Dasasahassassa Brahmuno sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati . . . tatr' uppattiyà saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Satasahasso Brahmà dÅghÃyuko vaïïavà sukhabahulo ti. Satasahasso, bhikkhave, Brahmà satasahassÅlokadhÃtuæ pharitvà adhimuccitvà viharati; ye pi tattha sattà uppannÃ, te pi pharitvà adhimuccitvà viharati. SeyyathÃpi, bhikkhave, nekkhaæ jambonadaæ dakkhakammÃraputta-ukkÃmukhe sukusalasampahaÂÂhaæ paï¬ukambale nikkhittaæ bhÃsati ca tapati ca virocati ca, evam eva kho, bhikkhave, Satasahassassa Brahmuno satasahassÅlokadhÃtuæ pharitvà . . . viharati. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà Satasahassassa Brahmuno sahavyataæ uppajjeyyan ti. So tam cittaæ dahati . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya sammannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Abhà devà --pe-- ParittÃbhà devÃ; AppamÃïÃbhà devÃ; ùbhassarà devà dÅghÃyukà vaïïavanto sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Subhà devÃ; Parittasubhà devÃ; AppamÃïasubhà devÃ; Subhakiïïà deva dÅghÃyukà vaïïavanto sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . Tassa sutaæ hoti: #<[page 103]># %< 2.10. SAõKHùRUPPATTISUTTAõ (120.) 103>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Vehapphalà devÃ; Avihà devÃ; Atappà devÃ; SudassÅ devÃ; AkaniÂÂhà deva dÅghÃyukà vaïïavanto sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ kÃyassa bhedà parammaraïà AkaniÂÂhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjeyyan ti. So taæ cittaæ dahati . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: ùkÃsÃna¤cÃyatanÆpagà devà dÅghÃyukà ciraÂÂhitikà sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya.. pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa sutaæ hoti: Vi¤¤Ãïa¤cÃyatanÆpagà devÃ; ùki¤cÃyatanÆpagà devÃ; Nevasa¤¤ÃnÃsä¤ÃyatanÆpagà devà dÅghÃyukà ciraÂÂhitikà sukhabahulà ti. Tassa evaæ hoti: Aho vatÃhaæ . . . saævattati. Puna ca paraæ, bhikkhave, bhikkhu saddhÃya . . . pa¤¤Ãya samannÃgato hoti. Tassa evaæ hoti. Aho vatÃhaæ ÃsavÃnaæ khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ãvimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja vihareyyan ti. So ÃsavÃnaæ khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ãvimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharati. Ayam, bhikkhave, bhikkhu na katthaci uppajjati na kuhi¤ci uppajjatÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. SAõKHùRUPPATTISUTTAõ6 DASAMAõ. ANUPADAVAGGO DUTIYO. #<[page 104]># %<104 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 121. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati PubbÃrÃme MigÃramÃtu pÃsÃde. Atha kho Ãyasmà ùnando sÃyaïhasamayaæ patisallÃïà vuÂÂhito yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: Ekamidaæ, bhante, samayaæ Bhagavà Sakkesu viharati. Nagarakaæ nÃma SakyÃnaæ nigamo. Tattha me, bhante, Bhagavato sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ: Su¤¤atÃvihÃrenÃhaæ, ùnanda, etarahi bahulaæ viharÃmÅti. Kacci me taæ, bhante, sussutaæ suggahÅtaæ sumanasikataæ sÆpadhÃritan ti? Taggha te etaæ, ùnanda, sussutaæ suggahÅtaæ sumanasikataæ sÆpadhÃritaæ. Pubbe cÃhaæ, ùnanda, etarahi ca su¤¤atÃvihÃrena bahulaæ viharÃmi. SeyyathÃpi ayaæ MigÃramÃtu pÃsÃdo su¤¤o hatthigavÃssavaÊavena, su¤¤o jÃtarÆparajatena, su¤¤o itthipurisasannipÃtena; atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ yadidaæ bhikkhusaæghaæ paÂicca ekattaæ;-- evam eva kho, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà gÃmasa¤¤aæ amanasikaritvà manussasa¤¤aæ ara¤¤asa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa ara¤¤asa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti: Ye assu darathà gÃmasa¤¤aæ paÂicca, te 'dha na santi; ye assu darathà manussasa¤¤aæ paÂicca, te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattà yadidaæ ara¤¤asa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ gÃmasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ manussasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ yadidaæ ara¤¤asa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yaæ pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, #<[page 105]># %< 3.1. CôÊASU¥¥ATASUTTAõ (121.) 105>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkanti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà manussasa¤¤aæ amanasikaritvà ara¤¤asa¤¤aæ paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa paÂhavisa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. SeyyathÃpi, ùnanda, usabhacammaæ saækusatena suvihataæ vigatavasikaæ; -- evam eva kho, ùnanda, bhikkhu yam imissà paÂhaviyà ukkÆlavikÆlaæ nadÅviduggaæ khÃïukaïÂakÃdhÃraæ pabbatavisamaæ, taæ sabbaæ amanasikaritvà paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa paÂhavÅsa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti: Ye assu darathà manussasa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; ye assu darathà ara¤¤asa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattÃ, yadidaæ paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ manussasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ ara¤¤asa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà ara¤¤asa¤¤aæ amanasikaritvà paÂhavÅsa¤¤aæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tass ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti; Ye assu darathà ara¤¤asa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; ye assu darathà paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; #<[page 106]># %<106 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ atthi c' evÃyaæ darathamattà yadidaæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ ara¤¤asa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ paÂhavÅsa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ ÃkÃsÃnäcÃyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà paÂhavÅsa¤¤aæ amanasikaritvà ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤aæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evam pajÃnÃti: Ye assu darathà paÂhavÅsa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; ye assu darathà ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattà yadidaæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idam sa¤¤Ãgataæ paÂhavÅsa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhaccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤aæ amanasikaritvà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti: Ye assu darathà ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; ye assu darathà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattÃ, yadidaæ Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. #<[page 107]># %< 3.1. CôÊASU¥¥ATASUTTAõ (121.) 107>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ yadidaæ Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pi tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ amanasikaritvà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤Ãya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evam pajÃnÃti: Ye assu darathà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤aæ paÂicca, te 'dha na santi; ye assu darathà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattÃ, yadidaæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idam sa¤¤Ãgataæ Ãki¤ca¤¤Ãsa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca ekattan ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pi tattha avasitthaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ amanasikaritvà nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ animittaæ cetosamÃdhiæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa animitte cetosamÃdhimhi cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti: Ye assu darathà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca, te 'dha na santi; ye assu darathà nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ paÂicca, te 'dha na santi; atthi c' evÃyaæ darathamattà yadidaæ imam eva kÃyaæ paÂicca saÊÃyatanikaæ jÅvitapaccayà ti. #<[page 108]># %<108 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤ÃyÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ imam eva kÃyaæ paÂicca saÊÃyatanikaæ jÅvitapaccayà ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam pi 'ssa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhu amanasikaritvà Ãki¤ca¤¤Ãyatanasa¤¤aæ amanasikaritvà nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanasa¤¤aæ animittaæ cetosamÃdhiæ paÂicca manasikaroti ekattaæ. Tassa animitte cetosamÃdhimhi cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. So evaæ pajÃnÃti: Ayam pi kho animitto cetosamÃdhi abhisaækhato abhisa¤cetayito. Yaæ kho pana ki¤ci abhisaækhataæ abhisa¤cetayitaæ, tad aniccaæ nirodhadhamman ti pajÃnÃti. Tassa evaæ jÃnato evam passato kÃmÃsavà pi cittaæ vimuccati, bhavÃsavà pi cittaæ vimuccati, avijjÃsavà pi cittaæ vimuccati; vimuttasmiæ vimuttam iti ¤Ãïaæ hoti: KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃti. So evaæ pajÃnÃti: Ye assu darathà kÃmÃsavaæ paÂicca, te 'dha na santi; ye assu darathà bhavÃsavaæ paÂicca, te 'dha na santi; ye assu darathà avijjÃsavaæ paÂicca, te 'dha na santi; atthi cevÃyaæ darathamattÃ, yadidaæ imam eva kÃyaæ paÂicca saÊÃyatanikaæ jÅvitapaccayà ti. So: Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ kÃmÃsavenÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ bhavÃsavenÃti pajÃnÃti; Su¤¤am idaæ sa¤¤Ãgataæ avijjÃsavenÃti pajÃnÃti. Atthi c' ev' idaæ asu¤¤ataæ, yadidaæ imam eva kÃyaæ paÂicca saÊÃyatanikaæ jÅvitapaccayà ti. Iti yaæ hi kho tattha na hoti, tena taæ su¤¤aæ samanupassati; yam pana tattha avasiÂÂhaæ hoti, Taæ santaæ idam atthÅti pajÃnÃti. Evam assa esÃ, ùnanda, yathÃbhuccà avipallatthà parisuddhà paramÃnuttarà su¤¤atÃvakkan ti bhavati. #<[page 109]># %< 3.2. MAHùSU¥¥ATASUTTAõ (122.) 109>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ye hi keci, ùnanda, atÅtamaddhÃnaæ samaïà và brÃhmaïà và parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja vihariæsu, sabbe te imaæ yeva parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja vihariæsu. Ye hi keci, ùnanda, anÃgatamaddhÃnaæ samaïà và brÃhmaïà và parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja viharissanti, sabbe te imaæ yeva parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja viharissanti. Ye hi keci, ùnanda, etarahi samaïà và brÃhmaïà và parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja viharanti, sabbe te imaæ yeva parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja viharanti. TasmÃtiha, ùnanda, Parisuddhaæ paramÃnuttaraæ su¤¤ataæ upasampajja viharissÃmÅti, -evaæ hi vo, ùnanda, sikkhitabban ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. CôÊASU¥¥ATASUTTAõ PAèHAMAõ. 122. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Sakkesu viharati Kapilavatthusmiæ NigrodhÃrÃme. Atha kho Bhagavà pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya Kapilavatthuæ piï¬Ãya pÃvisi. Kapilavatthusmiæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto yena KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃro ten' upasaækami divÃvihÃrÃya. Tena kho pana samayena KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃre sambahulÃni senÃsanÃni pa¤¤attÃni honti. Addasà kho Bhagavà KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃre sambahulÃni senÃsanÃni pa¤¤attÃni; #<[page 110]># %<110 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ disvÃna Bhagavato etad ahosi: SambahulÃni kho KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃre senÃsanÃni pa¤¤attÃni. I Sambahulà nu kho idha bhikkhÆ viharantÅti? Tena kho pana samayena Ãyasmà ùnando sambahulehi bhikkhÆhi saddhiæ GhaÂÃya-Sakkassa vihÃre cÅvarakammaæ karoti. Atha kho Bhagavà sÃyaïhasamayaæ patisallÃnà vuÂÂhito yena GhaÂÃya-Sakkassa vihÃro ten' upasaækami upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: SambahulÃni kho, ùnanda, KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃre senÃsanÃni pa¤¤attÃni. Sambahulà nu kho ettha bhikkhÆ viharantÅti? SambahulÃni, bhante, KÃÊakhemakassa Sakkassa vihÃre senÃsanÃni pa¤¤attÃni; sambahulà ettha bhikkhÆ viharanti. CÅvarakÃrasamayo no, bhante, vattatÅti. Na kho, ùnanda, bhikkhu sobhati saægaïikÃrÃmo saægaïikÃrato saægaïikÃrÃmataæ anuyutto gaïÃrÃmo gaïarato gaïasammudito. So vat', ùnanda, bhikkhu saægaïikÃrÃmo saægaïikÃrato saægaïikÃrÃmataæ anuyutto gaïÃrÃmo gaïarato gaïasammudito, yan taæ nekkhammasukhaæ pavivekasukhaæ upasamasukhaæ sambodhasukhaæ, tassa sukhassa nikÃmalÃbhÅ bhavissati akicchalÃbhÅ akasiralÃbhÅ ti, -- n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. Yo ca kho so, ùnanda bhikkhu eko gaïasmà vÆpakaÂÂho viharati, tass' etaæ bhikkhuno pÃÂikaækhaæ, yan taæ nekkhammasukhaæ pavivekasukhaæ upasamasukhaæ sambodhasukhaæ, tassa sukhassa nikÃmalÃbhÅ bhavissati akicchalÃbhÅ akasiralÃbhÅ ti, -- ÂhÃnam etaæ vijjati. So vat', ùnanda, bhikkhu saægaïikÃrÃmo saægaïikÃrato saægaïikÃrÃmataæ anuyutto gaïÃrÃmo gaïarato gaïasammudito sÃmÃyikaæ và kantaæ cetovimuttiæ upasampajja viharissati asÃmÃyikaæ và akuppan ti, -- n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati: Yo ca kho so, ùnanda, bhikkhu eko gaïasmà vÆpakaÂÂho viharati, tass' etaæ bhikkhuno pÃÂikaÇkhaæ sÃmÃyikaæ và kantaæ cetovimuttiæ upasampajja viharissati asÃmÃyikaæ và akuppan ti, #<[page 111]># %< 3.2. MAHùSU××ATASUTTAõ (122.) 111>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- ÂhÃnam etaæ vijjati. NÃhaæ, ùnanda, ekaæ rÆpam pi samanupassÃmi, yattha rattassa yatthÃbhiratassa rÆpassa vipariïÃma¤¤athÃbhÃvà na uppajjeyyuæ sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsÃ. Ayaæ kho pan', ùnanda, vihÃro TathÃgatena abhisambuddho, yadidaæ sabbanimittÃnaæ amanasikÃrà ajjhattaæ su¤¤ataæ upasampajja viharituæ. Tatra ce, ùnanda, TathÃgataæ iminà vihÃrena viharantaæ bhavanti upasaækamitÃro bhikkhÆ bhikkhuniyo upÃsakà upÃsikÃyo rÃjÃno rÃjamahÃmattà titthiyà titthiyasÃvakÃ, -- tatr', ùnanda, TathÃgato vivekaninnen' eva cittena vivekapoïena vivekapabbhÃrena vÆpakaÂÂhena nekkhammabhiratena byantibhÆtena sabbaso ÃsavaÂÂhÃniyehi dhammehi a¤¤adatthu uyyojaniyapaÂisaæyuttaæ yeva kathaæ kattà hoti. TasmÃtih', ùnanda, bhikkhu ce pi ÃkaÇkheyya: Ajjhattaæ su¤¤ataæ upasampajja vihareyyan ti, ten', ùnanda, bhikkhunà ajjhattam eva cittaæ saïÂhapetabbaæ sannisÃdetabbaæ ekodikÃtabbaæ samÃdahÃtabbaæ. Kathä ca, ùnanda, bhikkhu ajjhattam eva cittaæ saïÂhapeti sannisÃdeti ekodikaroti samÃdahati? Idh' ùnanda, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukham paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati; vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ -- tatiyajjhÃnaæ -- catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Evaæ kho, ùnanda, bhikkhu ajjhattam eva cittaæ saïÂhapeti sannisÃdeti ekodikaroti samÃdahati. #<[page 112]># %<112 III. UPARIPA××ùSAõ.>% So ajjhattaæ su¤¤ataæ manasikaroti; tassa ajjhattaæ su¤¤ataæ manasikaroto ajjhattaæ su¤¤atÃya cittaæ na pakkhandati nappasÅdati na santiÂÂhati na vimuccati. Evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evam pajÃnÃti: Ajjhattaæ su¤¤ataæ kho me manasikaroto ajjhattaæ su¤¤atÃya cittaæ na pakkhandati nappasÅdati na santiÂÂhati na vimuccatÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. So bahiddhà su¤¤ataæ manasikaroti; so ajjhattabahiddhà su¤¤ataæ manasikaroti; so Ãïa¤jaæ manasikaroti; tassa Ãïa¤jaæ manasikaroto Ãïa¤je cittaæ na pakkhandati nappasÅdati na santiÂÂhati na vimuccatÅti. Evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evam pajÃnÃti: ùïa¤jaæ kho me manasikaroto Ãïa¤je cittaæ na pakkhandati nappasÅdati na santiÂÂhati na vimuccatÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Ten', ùnanda, bhikkhunà tasmiæ yeva purimasmiæ samÃdhinimitte ajjhattam eva cittaæ saïÂhapetabbaæ sannisÃdetabbaæ ekodikÃtabbaæ samÃdahÃtabbaæ. So ajjhattaæ su¤¤ataæ manasikaroti; tassa ajjhattaæ su¤¤ataæ manasikaroto ajjhattaæ su¤¤atÃya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. Evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evam pajÃnÃti: Ajjhattaæ su¤¤ataæ kho me manasikaroto ajjhattaæ su¤¤atÃya cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccatÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. So bahiddhà su¤¤ataæ manasikaroti; so ajjhattabahiddhà su¤¤ataæ manasikaroti; so Ãïa¤jaæ manasikaroti; tassa Ãïa¤jaæ manasikaroto Ãïa¤je cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccati. Evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evaæ pajÃnÃti: ùïa¤jaæ kho me manasikaroto Ãïa¤je cittaæ pakkhandati pasÅdati santiÂÂhati vimuccatÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno iminà vihÃrena viharato caÇkamÃya cittaæ namati, so caÇkamati: Evaæ maæ caÇkamantaæ nÃbhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssavissantÅti, #<[page 113]># %< 3.2. MAHùSU¥¥ATASUTTAõ (122.) 113>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno iminà vihÃrena viharato ÂhÃnÃya cittaæ namati so tiÂÂhati: Evaæ maæ tiÂÂhantaæ nÃbhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssavissantÅti; -- itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno, iminà vihÃrena viharato nisajjÃya cittaæ namati, so nisÅdati: Evaæ maæ nisinnaæ nÃbhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssavissantÅti;-- itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno iminà vihÃrena viharato sayanÃya cittaæ namati, so sayati: Evaæ maæ sayantaæ nÃbhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssavissantÅti;-- itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno iminà vihÃrena viharato bhÃsÃya cittaæ namati, so: YÃyaæ kathà hÅnà gammà pothujjanikà anariyà anatthasaæhità na nibbidÃya na virÃgÃya na nirodhÃya na upasamÃya na abhi¤¤Ãya na sambodhÃya na nibbÃnÃya saævattati, -- seyyathÅdaæ: rÃjakathà corakathà mahÃmattakathà senÃkathà bhayakathà yuddhakathà annakathà pÃnakathà vatthakathà sayanakathà mÃlÃkathà gandhakathà ¤Ãtikathà yÃnakathà gÃmakathà nigamakathà nagarakathà janapadakathà itthikathà sÆrakathà visikhÃkathà kumbhaÂÂhÃnakathà pubbapetakathà nÃnattakathà lokakkhÃyikà samuddakkhÃyikà itibhavÃbhavakathà iti và iti evarÆpiæ kathaæ na kathessÃmÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Yà ca kho ayaæ, ùnanda, kathà abhisallekhikà cetovivaraïasappÃyà ekantanibbidÃya virÃgÃya nirodhÃya upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati, -- seyyathÅdaæ: appicchakathà santuÂÂhikathà pavivekakathà asaæsaggakathà viriyÃrambhakathà sÅlakathà samÃdhikathà pa¤¤Ãkathà vimuttikathà vimutti¤Ãïadassanakathà iti evarÆpiæ kathaæ kathessÃmÅti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Tassa ce, ùnanda, bhikkhuno iminà vihÃrena viharato vitakkÃya cittaæ namati, #<[page 114]># %<114 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ so: Ye 'me vitakkà hÅnà gammà pothujjanikà anariyà anatthasaæhità na nibbidÃya na virÃgÃya na nirodhÃya na upasamÃya na abhi¤¤Ãya na sambodhÃya na nibbÃnÃya saævattanti, -- seyyathÅdaæ: kÃmavitakko byÃpÃdavitakko vihiæsÃvitakko iti evarÆpe vitakke na vitakkessÃmÅti;-- itiha tattha sampajÃno hoti. Ye ca kho ime, ùnanda, vitakkà ariyà niyyÃnikà niyyanti takkarassa sammÃdukkhakkhayÃya, seyyathÅdam:-- nekkhammavitakko abyÃpÃdavitakko avihiæsÃvitakko iti evarÆpe vitakke vitakkessÃmÅti;-- itiha tattha sampajÃno hoti. Pa¤ca kho ime, ùnanda, kÃmaguïÃ. Katame pa¤ca? Cakkhuvi¤¤eyyà rÆpà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ; sotavi¤¤eyyà saddÃ; ghÃnavi¤¤eyyà gandhÃ; jivhÃvi¤¤eyyà rasÃ; kÃyavi¤¤eyyà phoÂÂhabbà iÂÂha kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. Ime kho, ùnanda, pa¤ca kÃmaguïÃ. Yattha bhikkhunà abhikkhaïaæ sakaæ cittaæ paccavekkhitabbaæ: Atthi nu kho me imesu pa¤casu kÃmaguïesu a¤¤atarasmiæ và a¤¤atarasmiæ và Ãyatane uppajjati cetaso samudÃcÃro ti? Sace, ùnanda, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ pajÃnÃti: Atthi kho me imesu pa¤casu kÃmaguïesu a¤¤atarasmiæ và a¤¤atarasmiæ và Ãyatane uppajjati cetaso samudÃcÃro ti, -evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evaæ pajÃnÃti: Yo kho me pa¤casu kÃmaguïesu chandarÃgo, so appahÅno ti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Sace pan', ùnanda, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ pajÃnÃti: Na 'tthi kho me imesu pa¤casu kÃmaguïesu a¤¤atarasmiæ và a¤¤atarasmiæ và Ãyatane uppajjati cetaso samudÃcÃro ti, -- evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evaæ pajÃnÃti: Yo kho me pa¤casu kÃmaguïesu chandarÃgo, so me pahÅno ti. Itiha sampajÃno hoti. Pa¤ca kho 'me, ùnanda, upÃdÃnakkhandhÃ. Yattha bhikkhunà udayabyayÃnupassinà vihÃtabbaæ. Iti rÆpaæ iti rÆpassa samudayo iti rÆpassa atthagamo; iti vedanà iti vedanÃya samudayo iti vedanÃya atthagamo; #<[page 115]># %< 3.2. MAHùSU××ATASUTTAõ (122.) 115>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ iti sa¤¤Ã . . .; iti saækhÃrà . . .; iti vi¤¤Ãïaæ iti vi¤¤Ãïassa samudayo iti vi¤¤Ãïassa atthagamo ti. Tassa imesu pa¤casu upÃdÃnakkhandhesu udayabyayÃnupassino viharato yo pa¤cas' upÃdÃnakkhandhesu asmimÃno so pahÅyati. Evaæ santam etaæ, ùnanda, bhikkhu evaæ pajÃnÃti: Yo kho me pa¤cas' upÃdÃnakkhandhesu asmimÃno, so me pahÅno ti. Itiha tattha sampajÃno hoti. Ime kho te, ùnanda, dhammà ekantakusalÃyatikà ariyà lokuttarà anavakkantà pÃpimatà Taæ kiæ ma¤¤asi, ùnanda? Kaæ atthavasaæ sampassamÃno arahati sÃvako satthÃraæ anubandhituæ api {payujjamÃno} ti? Bhagavaæ-mÆlakà no, bhante, dhammà Bhagavaænettikà Bhagavaæ-paÂisaraïÃ; sÃdhu vata, bhante, Bhagavantaæ yeva paÂibhÃtu etassa bhÃsitassa attho; Bhagavato sutvà bhikkhÆ dhÃressantÅti. Na kho, ùnanda, arahati sÃvako satthÃraæ anubandhituæ yadidaæ suttaæ geyyaæ veyyÃkaraïassa hetu. Taæ kissa hetu? DÅgharattassa hi vo, ùnanda, dhammà sutà dhatà vacasà paricità manasà 'nupekkhità diÂÂhiyà suppaÂividdhÃ. Yà ca kho ayaæ, ùnanda, kathà abhisallekhikà cetovivaraïasappÃyà ekantanibbidÃya virÃgÃya nirodhÃya upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati, -- seyyathÅdaæ: appicchakathà santuÂÂhikathà pavivekakathà asaæsaggakathà viriyÃrambhakathà sÅlakathà samÃdhikathà pa¤¤Ãkathà vimuttikathà vimutti¤ÃïadassanakathÃ, -- evarÆpiyà kho, ùnanda, kathÃya hetu arahati sÃvako satthÃraæ anubandhituæ api payujjamÃno. Evaæ sante kho, ùnanda, ÃcariyÆpaddavo hoti; evaæ sante antevÃsÆppadavo hoti; evaæ sante brahmacariyÆpaddavo hoti. Katha¤ c', ùnanda, ÃcariyÆpaddavo hoti? Idh' ùnanda, ekacco satthà vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. #<[page 116]># %<116 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tassa tathÃvÆpakaÂÂhassa viharato anvÃvaÂÂanti brÃhmaïagahapatikà negamà c' eva jÃnapadà ca; so anvÃvaÂÂesu brÃhmaïagahapatikesu negamesu c' eva jÃnapadesu ca mucchati kÃmayati gedhiæ Ãpajjati ÃvaÂÂati bÃhullÃya. Ayaæ vuccat', ùnanda, upadduto Ãcariyo; ÃcariyÆpaddavena avadhiæsu naæ pÃpakà akusalà dhammà saækilesikà poïobhavikà sadarà dukkhavipÃkà Ãyatiæ jÃtijarÃmaraïiyÃ. Evaæ kho, ùnanda, ÃcariyÆpaddavo hoti. Katha¤ c', ùnanda, antevÃsÆpaddavo hoti? Tass' eva kho pan', ùnanda, satthu sÃvako tassa satthu vivekam anubrÆhayamÃno vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaram giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. Tassa tathÃvÆpakaÂÂhassa viharato anvÃvaÂÂanti brÃhmaïagahapatikà negamà c' eva jÃnapadà ca; so anvÃvaÂÂesu brÃhmaïagahapatikesu negamesu c' eva jÃnapadesu ca mucchati kÃmayati gedhiæ Ãpajjati ÃvaÂÂati bÃhullÃya. Ayaæ vuccat', ùnanda, upadduto antevÃsÅ; antevÃsupaddavena avadhiæsu naæ pÃpakà akusalà dhammà saækilesikà poïobhavikà sadarà dukkhavipÃkà Ãyatiæ jÃtijarÃmaraïiyÃ. Evaæ kho, ùnanda, antevÃsÆpaddavo hoti. Katha¤ c', ùnanda, brahmacariyÆpaddavo hoti? Idh', ùnanda, TathÃgato loke uppajjati arahaæ sammÃsambuddho vijjÃcaraïasampanno sugato lokavidÆ anuttaro purisadammasÃrathi satthà devamanussÃnaæ buddho bhagavÃ. So vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. Tassa tathÃvÆpakaÂÂhassa viharato anvÃvaÂÂanti brÃhmaïagahapatikà negamà c' eva jÃnapadà ca; so anvÃvaÂÂesu brÃhmaïagahapatikesu negamesu c' eva jÃnapadesu ca na mucchati kÃmayati na gedhiæ Ãpajjati na ÃvaÂÂati bÃhullÃya. #<[page 117]># %< 3.2. MAHùSU¥¥ATASUTTAõ (122.) 117>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tass' eva kho pan', ùnanda, Satthu sÃvako tassa Satthu vivekam anuyutto brÆhayamÃno vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ. Tassa tathÃvÆpakaÂÂhassa viharato anvÃvaÂÂanti brÃhmaïagahapatikà negamà c' eva jÃnapadà ca; so anvÃvaÂÂesu brÃhmaïagahapatikesu negamesu c' eva jÃnapadesu ca mucchati kÃmayati gedhiæ Ãpajjati ÃvaÂÂati bÃhullÃya. Ayaæ vuccat', ùnanda, uppadduto brahmacÃrÅ; brahmacÃrÆpaddavena avadhiæsu naæ pÃpakà akusalà dhammà saækilesikà poïobhavikà sadarà dukkhavipÃkà Ãyatiæ jÃtijarÃmaraïiyÃ. Evaæ kho, ùnanda, brahmacÃrÆpaddavo hoti. Tatr', ùnanda, yo c' evÃyaæ ÃcariyÆpaddavo yo ca antevÃsÆpaddavo ayan tehi brahmacÃrÆpaddavo dukkhavipÃkataro c' eva kaÂukavipÃkataro ca api ca vinipÃtÃya saævattati. TasmÃtiha maæ, ùnanda, mittavatÃya samudÃcaratha, mà sapattavatÃya; taæ vo bhavissati dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya. Katha¤ c', ùnanda, satthÃraæ sÃvakà sapattavatÃya samudÃcaranti no mittavatÃya? Idh', ùnanda, satthà sÃvakÃnaæ dhammaæ deseti anukampako hitesÅ anukampaæ upÃdÃya: Idaæ vo hitÃya idaæ vo sukhÃyÃti. Tassa sÃvakà na sussÆsanti na sotaæ odahanti a¤¤aæ cittaæ upaÂÂhapenti, vokkamma ca satthu sÃsanà vattanti. Evaæ kho, ùnanda, satthÃraæ sÃvakà sapattavatÃya samudÃcaranti no mittavatÃya. Katha¤ c', ùnanda, satthÃraæ sÃvakà mittavatÃya samudÃcaranti no sapattavatÃya? Idh', ùnanda, satthà sÃvakÃnaæ dhammaæ deseti anukampako hitesÅ anukampaæ upÃdÃya: Idaæ vo hitÃya idaæ vo sukhÃyÃti. Tassa sÃvakà sussÆsanti sotaæ odahanti na a¤¤aæ cittaæ upaÂÂhapenti na vokkamma ca satthu sÃsanà vattanti. Evaæ kho, ùnanda, satthÃraæ sÃvakà mittavatÃya samudÃcaranti no sapattavatÃya. TasmÃtiha maæ, #<[page 118]># %<118 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ùnanda, mittavatÃya samudÃcaratha mà sapattavatÃya. Taæ vo bhavissati dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya. Na vo ahaæ, ùnanda, tathà parakkamissÃmi yathà kumbhakÃro Ãmake Ãmakamatte; niggayha niggayhÃhaæ, ùnanda, vakkhÃmi, pavayha pavayha. Yo sÃro so ÂhassatÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. MAHùSU¥¥ATASUTTAõ DUTIYAõ. 123. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho sambahulÃnaæ bhikkhÆnaæ pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkantÃnaæ upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ ayam antarÃkathà udapÃdi:-- Acchariyaæ, Ãvuso, abbhutaæ, Ãvuso, TathÃgatassa mahiddhikatà mahÃnubhÃvatÃ, yatra hi nÃma TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinnapapa¤ce chinnavaÂume pariyÃdinnavaÂÂe sabbadukkhavÅtivatte jÃnissati: Evaæ-jaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaænÃmà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-gottà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-sÅlà . . . evaæ-dhammà . . . evaæ-pa¤¤Ã . . . evaæ-vihÃrÅ . . . evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti. Evaæ vutte, Ãyasmà ùnando te bhikkhÆ etad avoca:-- Acchariyà c' eva, Ãvuso, TathÃgatà acchariyadhammasamannÃgatà ca; abbhutà c' eva, Ãvuso, TathÃgatà abbhutadhammasamannÃgatà cÃti. #<[page 119]># %< 3.3. ACCHARIYABBHUTADHAMMASUTTAõ (123.) 119>% Aya¤ ca h' idan tesaæ bhikkhÆnaæ antarÃkathà vippakatà hoti. Atha Bhagavà sÃyaïhasamayaæ paÂisallÃnà vuÂÂhito yen' upaÂÂhÃnasÃlà ten' upasaækami upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi:-- KÃya nu 'ttha, bhikkhave, etarahi kathÃya sannisinnÃ? Kà ca pana vo antarÃkathà vippakatà ti? Idha, bhante, amhÃkaæ pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkantÃnaæ upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ ayam antarÃkathà udapÃdi: Acchariyaæ, Ãvuso, . . . (etc. as above, down to) . . . evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti. Evaæ vutte, bhante, Ãyasmà ùnando amhe etad avoca: Acchariyà . . . abbhutadhammasamannÃgatà cÃti. Ayaæ kho no, bhante, antarÃkathà vippakatÃ. Atha Bhagavà anuppatto ti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi:-TasmÃtiha taæ, ùnanda, bhiyyosomattÃya paÂibhantu TathÃgatassa acchariyà abbhutadhammà ti. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ, sammukhà paÂiggahÅtaæ: Sato sampajÃno uppajjamÃno, ùnanda, Bodhisatto Tusitaæ kÃyaæ uppajjÅti; yam pi, bhante, sato sampajÃno Bodhisatto Tusitaæ kÃyaæ uppajji, idam ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ; Sato sampajÃno, ùnanda, Bodhisatto Tusite kÃye aÂÂhÃsÅti; yam pi, bhante, sato sampajano Bodhisatto Tusite kÃye aÂÂhÃsi, idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YÃvatÃyukaæ, ùnanda, Bodhisatto Tusite kÃye aÂÂhÃsÅti; yam pi, bhante, yÃvatÃyukaæ Bodhisatto Tusite kÃye aÂÂhÃsi, idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- Sato sampajÃno, ùnanda, Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà mÃtu kucchiæ okkamÅti; yam pi, bhante, #<[page 120]># %<120 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sato sampajÃno Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà mÃtu kucchiæ okkami, idam p' ahaæ Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sataæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà mÃtu kucchiæ okkami, atha sadevake loke samÃrake sabrahmake sassamaïabrÃhmaïiyà pajÃya sadevamanussÃya appamÃïo uÊaro obhÃso pÃtubhavati atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Yà pi tà lokantarikà aghà asaævutà andhakÃrà andhakÃratimisÃ, yattha p' ime candimasuriyà evaæ-mahiddhikà evaæ-mahÃnubhÃvà ÃbhÃya nÃnubhonti, tattha pi appamÃïo uÊÃro obhÃso pÃtubhavati atikamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ; ye pi tattha sattà upapannÃ, te pi ten' obhÃsena a¤¤amannaæ sa¤jÃnanti: A¤¤e pi kira bho santi sattà idh' upapannÃ. Aya¤ ca dasasahassÅlokadhÃtu saækampati sampakampati sampavedhati, appamÃïo ca uÊÃro obhÃso loke pÃtubhavati atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvan ti. Yam pi, bhante, . . . idaæ p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammakhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, cattÃro nan devaputtà catuddisÃrakkhÃya upagacchanti: Mà naæ kho Bodhisattaæ và BodhisattamÃtaraæ va manusso và amanusso và koci và viheÂhesÅti. Yam pi, bhante, . . . idam; p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammakhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, pakatiyà sÅlavatÅ BodhisattamÃtà hoti, viratà pÃïÃtipÃtà viratà adinnÃdÃnà viratà kÃmesu micchÃcÃrà viratà musÃvÃdà viratà surÃmerayamajjapamÃdaÂÂhÃnà ti. Yam pi, bhante, . . . idam; ' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. #<[page 121]># %< 3.3. ACCHARIYABBHUTADHAMMASUTTAõ. (123.) 121>% Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na BodhisattamÃtu purisesu mÃnasaæ uppajjati kÃmaguïÆpasaæhitaæ, anatikkamanÅyà ca BodhisattamÃtà hoti kenaci purisena rattacittenÃti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante,acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, lÃbhinà BodhisattamÃtà hoti pa¤cannaæ kÃmaguïÃnaæ, sa pa¤cahi kÃmaguïehi samappità samaÇgibhÆtà parivÃretÅti. Yam pi, bhante . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂigghÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na BodhisattamÃtu kocid eva ÃbÃdho uppajjati, sukhinÅ BodhisattamÃtà hoti akilantakÃyÃ, Bodhisatta¤ ca BodhisattamÃtà tirokucchigataæ passati sabbaÇgapaccaÇgaæ abhinindriyaæ. SeyyathÃpi, ùnanda, maïi veÊuriyo subho jÃtimà aÂÂhaæso suparikammakato; tatr' assa suttaæ Ãvutaæ nÅlaæ và pÅtaæ và lohitaæ và odÃtaæ và paï¬usuttaæ vÃ; taæ enaæ cakkhumà puriso hatthe karitvà paccavekkheyya: Ayaæ kho maïi veÊuriyo subho jÃtimà aÂÂhaæso suparikammakato, tatr' idaæ suttaæ Ãvutaæ nÅlaæ và pÅta. và lahitaæ và odÃtaæ và paï¬usuttaæ và ti;-- evam eva kho, ùnanda, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na BodhisattamÃtu kocid eva ÃbÃdho uppajjati, sukhinÅ sattamÃtà tirokucchigataæ passati sabbaÇgapaccaÇgaæ abhinindriyaæ. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. #<[page 122]># %<122 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- SattÃhajÃte, ùnanda, Bodhisatte BodhisattamÃtà kÃlaæ karoti, Tusitaæ kÃyaæ uppajjatÅti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- Yathà kho pan', ùnanda a¤¤Ã itthikà nava và dasa và mÃse gabbhaæ kucchinà pariharitvà vijÃyanti, na h' evaæ Bodhisattaæ BodhisattamÃtà vijÃyati; das' eva mÃsÃni Bodhisattaæ BodhisattamÃtà kucchinà pariharitvà vijÃyatÅti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- Yathà kho pan', ùnanda, a¤¤Ã itthikà nisinnà và nipannà và vijÃyanti, na h' evaæ Bodhisattaæ BodhisattamÃtà vijÃyati; Âhità va Bodhisattaæ BodhisattamÃtà vijÃyatÅti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, devà paÂhamaæ paÂiggaïhanti pacchà manussà ti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, appatto va Bodhisatto paÂhaviæ hoti; cattÃro nan devaputtà paÂiggahetvà mÃtu purato Âhapenti: Attamanà devÅ hohi, mahesakkho te putto upapanno ti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, visado va nikkhamati amakkhito uddena amakkhito semhena amakkhito ruhirena amakkhito kenaci asucinà suddho visado. #<[page 123]># %< 3.3. ACCHARIYABBHUTADHAMMASUTTAõ. (123.) 123>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SeyyathÃpi, ùnanda, maïiratanaæ kÃsike vatthe nikkhittaæ, n' eva maïiratanaæ kÃsikaæ vatthaæ makkheti nÃpi kÃsikaæ vatthaæ maïiratanaæ makkheti;-- taæ kissa hetu? ubhinnaæ suddhattÃ; -- evam eva kho, ùnanda, yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, visado va nikkhamati amakkhito uddena amakkhito semhena amakkhito ruhirena amakkhito kenaci asucinà suddho visado ti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, dve udakassa dhÃrà antalikkhà pÃtubhavanti, ekà sÅtassa ekà uïhassa, yena Bodhisattassa udakakiccaæ karonti {mÃtucÃti.} Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- SampatijÃto, ùnanda, Bodhisatto samehi pÃdehi paÂiÂÂhahitvà uttarÃbhimukho sattapadavÅtihÃre gacchati, setamhi chatte anubhiramÃne sabbà ca disà viloketi, Ãsabhi¤ ca vÃcaæ bhÃsati; Aggo 'ham asmi lokassa, seÂÂho 'ham asmi lokassa, jeÂÂho 'ham asmi lokassa, ayam antimà jÃti, na 'tthi dÃni punabbhavo ti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremi. Sammukhà me taæ, bhante, Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ:-- YadÃ, ùnanda, Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, atha sadevake loke samÃrake sabrahmake sassamaïabrÃhmaïiyà pajÃya sadevamanussÃya appamÃïo uÊaro obhÃso pÃtubhavati atikamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ; yà pi tà lokantarikà aghà asaævutà andhakÃra andhakÃratimisÃ, yatthà p' ime candimasuriyà evaæ mahiddhikà evaæ mahÃnubhÃvà ÃbhÃya nÃnubhonti, tattha pi appamÃïo uÊÃro obhÃso pÃtubhavati atikamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ; #<[page 124]># %<124 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ye pi tattha sattà upapannà te pi ten' obhÃsena a¤¤ama¤¤aæ sa¤jÃnanti: A¤¤e pi kira bho santi sattà idhÆpapannà ti. Ayam pi ca dasasahassÅlokadhÃtu saækampati sampakampati sampavedhati appamÃïo ca uÊÃro obhÃso loke pÃtubhavati atikamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvan ti. Yam pi, bhante, . . . idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremÅti. TasmÃtiha tvaæ, ùnanda, idam pi TathÃgatassa acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃrehi. Idh', ùnanda, TathÃgatassa vidità vedanà uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti; vidità sa¤¤Ã; vidità vitakkà uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti. Idam pi kho tvaæ, ùnanda, TathÃgatassa acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃrehÅti. Yam pi, bhante, Bhagavato vidità vedanà uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti; vidità sa¤¤Ã; vidità vitakkà uppajjanti, vidità upaÂÂhahanti, vidità abbhatthaæ gacchanti, -- idam p' ahaæ, bhante, Bhagavato acchariyaæ abbhutadhammaæ dhÃremÅti. Idam avoca Ãyasmà ùnando. Samanu¤¤o Satthà ahosi. Attamanà te bhikkhÆ Ãyasmato ùnandassa bhÃsitaæ abhinandun ti. ACCHARIYABBHUTADHAMMASUTTAõ3 TATIYAõ. 124. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Ãyasmà Bakkulo RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Atha kho Acela-Kassapo Ãyasmato Bakkulassa purÃïagihÅsahÃyo yen' Ãyasmà Bakkulo ten' upasaækami, #<[page 125]># %< 3.4. BAKKULASUTTAõ (124.) 125>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ upasaækamitvà Ãyasmatà Bakkulena saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Acela-Kassapo Ãyasmantaæ Bakkulaæ etad avoca: KÅvacÅraæ pabbajito si, Ãvuso BakkulÃti? AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pabbÃjitassÃti. Imehi pana te, Ãvuso Bakkula, asÅtiyà vasehi katikkhattuæ methuno dhammo paÂisevito ti? Na kho maæ, Ãvuso Kassapa, evaæ pucchitabbaæ: Imehi pana te, Ãvuso Bakkula, asÅtiyà vassehi katikkhattuæ methuno dhammo paÂisevito ti? Eva¤ ca kho maæ, Ãvuso Kassapa, pucchitabbaæ: Imehi pana te, Ãvuso Bakkula, asÅtiyà vassehi katikkhattuæ kÃmasa¤¤Ã uppannapubbà ti? Imehi pana te, Ãvuso Bakkula, asÅtiyà vassehi katikkhattuæ kÃmasa¤¤Ã uppannapubbà ti? AsÅti me, Ãvuso Kassapa, vassÃni pabbajitassa nÃbhijÃnÃmi kÃmasa¤¤aæ uppannapubbaæ. (Yam p' Ãyasmà Bakkulo asÅtiyà vassehi nÃbhijÃnÃti kÃmasa¤¤aæ uppannapubbaæ, idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃrema.) AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pabbajitassa nÃbhijÃnÃmi byÃpÃdasa¤¤aæ vihiæsÃsa¤¤aæ uppannapubbaæ. (Yam p' Ãyasmà Bakkulo asÅtiyà vassehi nÃbhijÃnÃti byÃpÃdasa¤¤aæ vihiæsÃsa¤¤aæ uppannapubbaæ, idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃrema.) AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pubbajitassa nÃbhijÃnÃmi kÃmavitakkaæ uppannapubbaæ. Yam p' Ãyasmà . . . dhÃrema. AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pubbajitassa nÃbhijÃnÃmi byÃpÃdavitakkaæ, vihiæsÃvitakkaæ uppannapubbaæ, Yam p' Ãyasmà . . . dhÃrema. #<[page 126]># %<126 III. UPARIPA××ùSAõ.>% AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pabbajitassa nÃbhijÃnÃmi gahapaticÅvaraæ sÃditÃ. Yam p' Ãyasmà . . . dhÃrema. AsÅti . . . nÃbhijÃnÃmi satthena cÅvaraæ chinditÃ. Yam p' . . . dhÃrema. AsÅti . . . nÃbhijÃnÃmi sÆciyà cÅvaraæ sibbitÃ. Yam p' . . . dhÃrema. AsÅti . . . nÃbhijÃnÃmi rajanÃya cÅvaraæ rajitÃ. Yam p' . . . dhÃrema. AsÅti . . . kaÂhine cÅvaraæ sibbitÃ. Yam p' . . . dhÃrema. AsÅti . . . nÃbhijÃnÃmi sabrahmacÃrÅcÅvarakamme byÃpÃrità . . . nimantanaæ sÃdità . . . evarÆpaæ cittaæ uppannapubbaæ: Aho vata maæ koci nimanteyyÃti. Yam p' . . . dhÃrema. AsÅti . . . antaraghare nisÅdità . . . antaraghare bhu¤jità . . . mÃtugÃmassa anubya¤janaso nimittaæ gahetà . . . mÃtugÃmassa dhammaæ desitÃ, antamaso catuppadam pi gÃthaæ . . . bhikkhunÆpassayaæ upasaækamità . . . bhikkhuniyà dhammaæ desità --pe-- nÃbhijÃnÃmi sikkhimÃnÃya dhammaæ desitÃ, nÃbhijÃnami sÃmaïerÃya dhammaæ desitÃ. Yam p' Ãyasmà Bakkulo asÅtiyà vassehi nÃbhijÃnÃti sÃmaïerÃya dhammaæ desitÃ, idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃrema. AsÅti me, Ãvuso, vassÃni pabbajitassa nÃbhijÃnÃmi pabbÃjetà -- pe -- upasampÃdetà -- nÃbhijÃnÃmi nissayaæ detÃ; nÃbhijÃnÃmi sÃmaïeraæ upaÂÂhÃpetà . . . jantÃghare nahÃyità . . . cuïïena nahÃyità . . . sabrahmacÃrÅgattaparikamme byÃpajjità #<[page 127]># %< 3.4. BAKKULASUTTAõ (124.) 127>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . . ÃbÃdhaæ uppannapubbaæ, antamaso gaddÆhanamattam pi . . . bhesajjaæ pariharità antamaso harÅtakÅkhaï¬am pi . . . apassenakaæ apassetà . . . seyyaæ kappetà . . . gÃmantasenÃsane vassaæ upagantÃ. Yam p' Ãyasmà Bakkulo asÅtiyà vassehi nÃbhijÃnÃti gÃmantasenÃsane vassaæ upagantÃ, idam pi . . . dhÃrema. SattÃham eva kho ahaæ, Ãvuso, sÃïo raÂÂhapiï¬aæ bhu¤jiæ, atha aÂÂhamiyaæ a¤¤Ã udapÃdi. Yam p' Ãyasmà Bakkulo sattÃham eva sÃïo raÂÂhapiï¬aæ bhu¤ji atha aÂÂhamiyaæ a¤¤Ã udapÃdi, idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃrema. LabheyyÃhaæ, Ãvuso Bakkula, imasmiæ dhammavinaye pabbajjaæ, labheyyaæ upasampadan ti. Alattha kho AcelaKassapo imasmiæ dhammavinaye pabbajjaæ alattha upasampadaæ. AcirÆpasampanno kho pan' Ãyasmà kassapo eko vÆpakaÂÂho appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto na cirass' eva yass' atthÃya kulaputtà sammadeva agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajanti, tad anuttaraæ brahmacariyapariyosÃnaæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja vihÃsi; KhÅïà jÃti vusitaæ brahmacariyaæ kataæ karaïÅyaæ nÃparaæ itthattÃyÃti abbha¤¤Ãsi. A¤¤ataro kho pan' Ãyasmà Kassapo arahataæ ahosi. Atha kho Ãyasmà Bakkulo aparena samayena apÃpuraïaæ ÃdÃya vihÃrena vihÃraæ upasaækamitvà evam Ãha: Abhikkamath' Ãyasmanto, abhikkamath' Ãyasmanto; ajja me parinibbÃnaæ bhavissatÅti. Yam p' Ãyasmà Bakkulo apÃpuraïaæ ÃdÃya vihÃrena vihÃraæ upasaækamitvà evam Ãha: Abhikkamath' Ãyasmanto, abhikkamath' Ãyasmanto; ajja me parinibbÃnaæ bhavissatÅti, -- idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃrema. #<[page 128]># %<128 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Atha kho Ãyasmà Bakkulo majjhe bhikkhusaæghassa nisinnako parinibbÃyi. Yam p' Ãyasmà Bakkulo majjhe bhikkhusaæghassa nisinnako parinibbÃyi, idam pi mayaæ Ãyasmato Bakkulassa acchariyaæ abbhutaæ dhammaæ dhÃremÃti. BAKKULASUTTAõ1 CATUTTHAõ. 125. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Tena kho pana samayena Aciravato samaïuddeso Ara¤¤akuÂikÃyaæ viharati. Atha kho Jayaseno rÃjakumÃro jaÇghÃvihÃraæ anucaÇkamamÃno anuvicaramÃno, yena Aciravato samaïuddeso ten' upasaækami, upasaækamitvà Aciravatena samaïuddesena saddhiæ sammodi, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Jayaseno rÃjakumÃro Aciravataæ samaïuddesaæ etad avoca:-- Sutam me tam, bho Aggivessana: Idha bhikkhu appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto phuseyya cittassa ekaggatan ti. Evam etaæ, rÃjakumÃra; evam etaæ, rÃjakumÃra. Idha bhikkhu appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto phuseyya cittassa ekaggatan ti. SÃdhu me bhavaæ Aggivessano yÃthÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ desetÅti. Na kho te ahaæ. rÃjakumÃra, sakkomi yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ desetuæ. Aha¤ carahi te, rÃjakumÃra, yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ deseyyaæ; tva¤ ca me bhÃsitassa atthaæ na ÃjÃneyyÃsi. So mam' assa kilamatho, sà mam' assa vihesà ti. #<[page 129]># %< 3.5. DANTABHôMISUTTAõ (125.) 129>% Desetu maæ bhavaæ Aggivessano yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ. Appeva nÃm' {ahaæ} bhoto Aggivessanassa bhÃsitassa atthaæ ÃjÃneyyan ti. Deseyyaæ kho te ahaæ, rÃjakumÃra, yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ. Sace me tvaæ bhÃsitassa atthaæ ÃjÃneyyÃsi, icc' etaæ kusalaæ; no ce me tvaæ bhÃsitassa atthaæ ÃjÃneyyÃsi, yathÃsake tiÂÂheyyÃsi; na maæ tattha uttariæ paÂipuccheyyÃsÅti. Desetu me bhavaæ Aggivessano yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ. Sace ahaæ bhoto Aggivessanassa bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnissÃmi, icc' etaæ kusalaæ; no ce ahaæ bhoto Aggivessanassa bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnissÃmi, yathÃsake tiÂÂhissÃmi; nÃhaæ tattha bhavantaæ Aggivessanaæ uttariæ paÂipucchissÃmÅti. Atha kho Aciravato samaïuddeso Jayasenassa rÃjakumÃrassa yathÃsutaæ yathÃpariyattaæ dhammaæ desesi. Evaæ vutte Jayaseno rÃjakumÃro Aciravataæ samaïuddesaæ etad avoca: AÂÂhÃnam etaæ, bho Aggivessana, anavakÃso yaæ bhikkhu appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto phuseyya cittassa ekaggatan ti. Atha kho Jayaseno rÃjakumÃro Aciravatassa samaïuddesassa aÂÂhÃna¤ ca anavakÃsa¤ ca pavedetvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. Atha kho Aciravato samaïuddeso, acirapakkante Jayasene rÃjakumÃre, yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Aciravato samaïuddeso yÃvatako ahosi Jayasenena rÃjakumÃrena saddhiæ kathÃsallÃpo taæ sabbaæ Bhagavato Ãrocesi. Evaæ vutte Bhagavà Aciravataæ samaïuddesaæ etad avoca:-- Taæ kut' ettha, Aggivessana, labbhÃ? Yan taæ nekkhammena ¤Ãtabbaæ, nekkhammena daÂÂhabbaæ, nekkhammena pattabbaæ, nekkhammena sacchikÃtabbaæ, taæ vata Jayaseno rÃjakumÃro kÃmamajjhe vasanto kÃme paribhu¤janto kÃmavitakkehi khajjamÃno kÃmapariÊÃhena pari¬ayhamÃno kÃmapariyesanÃya ussukko ¤assati và dakkhati và sacchi và karissatÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. #<[page 130]># %<130 III. UPARIPA××ùSAõ>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SeyyathÃpi 'ssu, Aggivessana, dve hatthidammà và assadammà và godammà và sudantà suvinÅtÃ: dve hatthidammà và assadammà và godammà và adantà avinÅtÃ. Taæ kim ma¤¤asi, Aggivessana? Ye te dve hatthidammà và assadammà và godammà và sudantà suvinÅtÃ, api nu te dantà dantakÃraïaæ gaccheyyaæ, dantà va dantabhÆmiæ sampÃpuïeyyun ti? Evam, bhante. Ye pan' ete dve hatthidammà và assadammà và godammà và adantà avinÅtÃ, api nu te adantà va dantakÃraïaæ gaccheyyaæ, adantà va dantabhÆmiæ sampÃpuïeyyuæ, seyyathÃpi te dve hatthidammà và assadammà và godammà và sudantà suvinÅtà ti? No h' etaæ, bhante. Evam eva kho, Aggivessana, yan taæ nekkhammena ¤Ãtabbaæ nekkhammena daÂÂhabbaæ nekkhammena pattabbaæ nekkhammena sacchikÃtabbaæ, taæ vata Jayaseno rÃjakumÃro kÃmanajjhe vasanto kÃme paribhu¤janto kÃmavitakkehi khajjamÃno kÃmapariÊÃhena pari¬ayhamÃno kÃmapariyesanÃya ussukko ¤assati và dakkhati và sacchi và karissatÅti, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. SeyyathÃpi, Aggivessana, gÃmassa và nigamassa và avidÆre mahà pabbato; tam enaæ dve sahÃyakà tamhà gÃmà và nighà mà và nikkhamitvà hatthavilaÇghakena yena so pabbato ten' upasaækameyyuæ, upasaækamitvà eko sahÃyako heÂÂhÃpabbatapÃde tiÂÂheyya eko sahÃyako uparipabbataæ Ãroheyya; tam enaæ heÂÂhÃpabbatapÃde Âhito sahÃyako uparipabbate Âhitaæ sahÃyakaæ evaæ vadeyya: Yaæ, samma, kiæ tvaæ passasi uparipabbate Âhito? So evaæ vadeyya: PassÃmi kho ahaæ, samma, uparipabbate Âhito ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ vanarÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. So evaæ vadeyya: AÂÂhÃnaæ kho etaæ, samma, #<[page 131]># %< 3.5. DANTABHôMISUTTAõ (125.) 131>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ anavakÃso yaæ tvaæ uparipabbate Âhito passeyyÃsi ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ vanarÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. Tam enaæ uparipabbate Âhito sahÃyako heÂÂhÃpabbatapÃdaæ orohitvà taæ sahÃyakaæ bÃhÃya gahetvà uparipabbataæ Ãropetvà muhuttaæ assÃsetvà evaæ vadeyya: Yaæ, samma, kiæ tvaæ passasi uparipabbate Âhito ti? So evaæ vadeyya: PassÃmi kho ahaæ, samma, uparipabbate Âhito ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ vanarÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. So evaæ vadeyya: IdÃn' eva kho te, samma, bhÃsitaæ mayaæ evaæ ÃjÃnÃma: AÂÂhÃnaæ kho etaæ, samma, anavakÃso yaæ tvaæ uparipabbate Âhito passeyyÃsi ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ . . . pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. IdÃn' eva ca pana te bhÃsitaæ mayaæ evaæ ÃjÃnÃma: PassÃmi kho ahaæ, samma, uparipabbate Âhito ÃrÃmarÃmaïeyyakaæ . . . pokkharaïirÃmaïeyyakan ti. So evaæ vadeyya: Tathà hi panÃhaæ, samma, iminà mahatà pabbatena ÃvaÂo daÂÂheyyaæ nÃddasan ti. Evam eva kho ato mahantatarena kho. Aggivessana, avijÃkhandhena Jayaseno rÃjakumÃro ÃvaÂo nivuÂo ovuÂo pariyonaddho. So vata yan taæ nekkhammena ¤Ãtabbaæ nekkhammena daÂÂhabbaæ nekkhammena pattabbaæ nekkhammena sacchikÃtabbaæ, taæ vata Jayaseno rÃjakumÃro kÃmanajjhe vasanto kÃme paribhu¤janto kÃmavitakkehi khajjamÃno kÃmapariÊÃhena pari¬ayhamÃno kÃmapariyesanÃya ussukko ¤assati và dakkhati và sacchi và karissatÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. Sace kho taæ, Aggivessana, Jayasenassa rÃjakumÃrassa ime dve upamà paÂibhÃseyyuæ, anacchariyaæ te Jayaseno rÃjakumÃro pasÅdeyya pasanno ca te passannÃkÃraæ kareyyÃti. Kuto pana maæ, bhante, Jayasenassa rÃjakumÃrassa imà dve upamà paÂibhÃsissanti anacchariyà pubbe assutapubbà seyyathÃpi Bhagavantan ti? #<[page 132]># %<132 III. UPARIPA××ùSAõ.>% SeyyathÃpi, Aggivessana, rÃjà khattiyo muddhÃvasitto nÃgavanikaæ Ãmanteti: Tvaæ, samma nÃgavanika, ra¤¤o nÃgaæ abhiruhitvà nÃgavanaæ pavisitvà Ãra¤¤akaæ nÃgaæ atipassitvà ra¤¤o nÃgassa gÅvÃya upanibandhÃhÅti. Evaæ devÃti kho, Aggivessana, nÃgavaniko ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa paÂissutvà ra¤¤o nÃgaæ abhiruhitvà nÃgavanaæ pavisitvà Ãra¤¤akaæ nÃgaæ atipassitvà ra¤¤o nÃgassa gÅvÃya upanibandhati; tam enaæ ra¤¤o nÃgo abbhokÃsaæ nÅharati; ettÃvatà ca kho, Aggivessana, Ãra¤¤ako nÃgo abbhokÃsaæ gato hoti; etagedhà hi, Aggivessana, Ãra¤¤ako nÃgo yadidaæ nÃgavanaæ; tam enaæ nÃgavaniko ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa Ãroceti; AbbhokÃsagato kho, deva, Ãra¤¤ako nÃgo ti; tam enaæ rÃjà khattiyo muddhÃvasitto hatthidamakaæ Ãmanteti: Ehi tvaæ, samma hatthidamaka, Ãra¤¤akaæ nÃgaæ damayÃhi Ãra¤¤akÃna¤ c' eva sÅlÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva sarasaækappÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva darathakilamathapariÊÃhÃnaæ. abhinimmadanÃya gÃmante abhiramÃpanÃya manussakantesu sÅlesu samÃdapanÃyÃti. Evaæ devÃti kho, Aggivessana, hatthidamako ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa paÂissutvà mahantaæ thambaæ paÂhaviyaæ nikhaïitvà Ãrä¤akassa nÃgassa gÅvÃya upanibandhati Ãra¤¤akÃna¤ c' eva sÅlÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva sarasaækappÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva darathakilamathapariÊÃhÃnaæ abhinimmadanÃya gÃmante abhiramÃpanÃya manussakantesu sÅlesu samÃdapanÃya; tam enaæ hatthidamako yà sà vÃcà nelà kaïïasukhà pemanÅyà hadayaÇgamà porÅ bahujanakantà bahujanamanÃpà tathÃrÆpÃhi vÃcÃhi samudÃcarati. Yato kho, Aggivessana, Ãra¤¤ako nÃgo hatthidamakassa yà sà vÃcà nela kaïïasukhà pemanÅyà hadayaÇgamà porÅ bahujanakantà bahujanamanÃpà tathÃrÆpÃhi vÃcÃhi samudÃcariyamÃno sussusati sotaæ odahati a¤¤Ã cittaæ upaÂÂhapeti, #<[page 133]># %< 3.5. DANTABHôMISUTTAõ (125.) 133>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tam enaæ hatthidamako uttariæ tiïaghÃsodakaæ anuppavecchati. Yato kho, Aggivessana, Ãra¤¤ako nÃgo hatthidamakassa tiïaghÃsodakaæ paÂigaïhÃti, tattha hatthidamakassa evaæ hoti: JÅvissati kho dÃni ra¤¤o nÃgo ti; tam enaæ hatthidamako uttariæ kÃraïaæ karoti: ùdissa bho, nikkhipa bho ti. Yato kho, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo hatthidamakassa ÃdÃnanikkhepe vacanakaro hoti ovÃdapaÂikaroti, tam enaæ hatthidamako uttariæ kÃraïaæ karoti: Abhikkama bho, paÂikkama bho ti. Yato kho, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo hatthidamakassa abhikkamapaÂikkame vacanakaro hoti ovÃdapaÂikaroti, tam enaæ hatthidamako uttariæ kÃraïaæ karoti: UÂÂhaha bho, nisÅda bho ti. Yato kho, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo hatthidamakassa uÂÂhÃnanisajjÃya vacanakaro hoti ovÃdapaÂikaroti, tam enaæ hatthidamako uttariæ Ãnejjaæ nÃma kÃraïaæ karoti. Mahantassa phalakaæ soï¬Ãya upanibandhati, tomarahattho ca puriso upari gÅvÃya nisinno hoti, samantato ca tomarahatthà purisà parivÃretvà Âhità honti, hatthidamako ca dÅghatomarayaÂÂhiæ gahetvà purato Âhito hoti. So ÃnejjakÃraïaæ kÃriyamÃno n' eva purime pÃde copeti na pacchime pÃde copeti na purimaæ kÃyaæ copeti na pacchimaæ kÃyaæ copeti na sÅsaæ copeti na kaïïaæ copeti na dante copeti na naÇguÂÂhaæ copeti na soï¬aæ copeti. So hoti ra¤¤o nÃgo khamo sattippahÃrÃnaæ asippahÃrÃnaæ usuppahÃrÃnaæ parasattuppahÃrÃnaæ bheripaïava -- saÇkhatinava -- ninnÃdasaddÃnaæ sabbavaÇkadosanihitaninnÅtakasÃvo rÃjÃraho rÃjabhoggo ra¤¤o aÇgan t' eva saækhaæ gacchati. #<[page 134]># %<134 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Evam eva kho, Aggivessana, idha TathÃgato loke uppajjati arahaæ sammÃsambuddho . . . (&c., as Vol. I. p. 179, lines 2-20) . . . agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajati. EttÃvatà kho, Aggivessana, ariyasÃvako abbhokÃsagato hoti. Etagedhà hi, Aggivessana, devamanussà yadidaæ pa¤ca kÃmaguïÃ. Tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, sÅlavà hoti, pÃtimokkhasaævarasaævuto viharÃhi ÃcÃragocarasampanno, aïumattesu vajjesu bhayadassÃvÅ samÃdÃya sikkhÃhi sikkhÃpadesÆti. Yato kho, Aggivessana, ariyasÃvako sÅlavà hoti, pÃtimokkhasaævarasaævuto viharati ÃcÃragocarasampanno, aïumattesu vajjesu bhayadassÃvÅ samÃdÃya sikkhati sikkhÃpadesu, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, indriyesu guttadvÃro hohi. Cakkhunà rÆpa, disvÃna mà nimittaggÃhÅ mà 'nubya¤janaggÃhÅ, yatvÃdhikaraïam enaæ cakkhundriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyaæ, tassa saævarÃya paÂipajja rakkha cakkhundriyaæ cakkhundriye saævaraæ Ãpajja. Sotena saddaæ sutvà ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà jivhÃya rasaæ sÃyitvà kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà manasà dhammaæ vi¤¤Ãya mà nimittaggÃhÅ mà 'nubya¤janaggÃhÅ yatvÃdhikaraïam enaæ manindriyaæ asaævutaæ viharantaæ abhijjhÃdomanassà pÃpakà akusalà dhammà anvÃssaveyyaæ tassa saævarÃya paÂipajja rakkha manindriyaæ manindriye saævaraæ ÃpajjÃti. Yato kho. Aggivessana, ariyasÃvako indriyesu guttadvÃro hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, bhojane matta¤¤Æ hohi paÂisaÇkhà yoniso ÃhÃraæ ÃhÃreyyÃsi n' eva davÃya na madÃya na maï¬anÃya na vibhÆsanÃya, yÃvad eva imassa kÃyassa Âhitiyà yÃpanÃya,. vihiæsÆparatiyà brahmacariyÃnuggahÃya: Iti purÃïa¤ ca vedanaæ paÂihaÇkhÃmi nava¤ ca vedanaæ na-v-uppÃdessÃmi, yatrà ca me bhavissati anavajjatà ca phÃsuvihÃro cati. Yato kho, #<[page 135]># %< 3.5. DANTABHôMISUTTAõ (125.) 135>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Aggivessana, ariyasÃvako bhojane matta¤¤Æ hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, jÃgariyaæ anuyutto viharÃhi, divasaæ caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehi, rattiyà paÂhamaæ yÃmaæ caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehi, rattiyà majjhimaæ yÃmaæ dakkhiïena passena sÅhaseyyaæ kappeyyÃsi pÃde pÃdaæ accÃdhÃya sato sampajÃno uÂÂhÃnasa¤¤aæ manasikaritvÃ, rattiyà pacchimaæ yÃmaæ paccuÂÂhÃya caÇkamena nisajjÃya ÃvaraïÅyehi dhammehi cittaæ parisodhehÅti. Yato kho, Aggivessana, ariyasÃvako jÃgariyaæ anuyutto hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, satisampaja¤¤ena samannÃgato hohi, abhikkante paÂikkante sampajÃnakÃrÅ Ãlokite vilokite sampajÃnakÃrÅ sammi¤jite pasÃrite sampajÃnakÃrÅ saæghÃÂipattacÅvaradhÃrane sampajÃnakÃrÅ asite pÅte khÃyite sampajÃnakÃrÅ uccÃrapassÃvakamme sampajÃnakÃrÅ gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅbhÃve sampajÃnakÃrÅ hohÅti. Yato kho, Aggivessana, ariyasÃvako satisampaja¤¤ena samannÃgato hoti, tam enaæ TathÃgato uttariæ vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu vivittaæ senÃsanaæ bhaja ara¤¤aæ rukkhamÆlaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jan ti. So vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkhamulaæ pabbataæ kandaraæ giriguhaæ susÃnaæ vanapatthaæ abbhokÃsaæ palÃlapu¤jaæ; so pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto nisÅdati pallaÇkaæ abhujitvà ujaæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ; so abhijjhaæ loke pahÃya vigatÃbhijjhena cetasà viharati abhijjhÃya cittam parisodheti byÃpÃdapadosam pahÃya abyÃpannacitto viharati sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ byÃpÃdapadosà cittaæ parisodheti, thÅnamiddhaæ pahÃya vigatathÅnamiddho viharati Ãlokasa¤¤Å sato sampajÃno thÅnamiddhà cittaæ parisodheti uddhaccakukkuccaæ pahÃya anuddhato viharati ajjhattaæ vÆpasantacitto uddhaccakukkuccà cittaæ parisodheti, vicikiccham pahÃya tiïïavicikiccho viharati akathaækathÅ kusalesu dhammesu vicikicchÃya cittaæ parisodheti. #<[page 136]># %<136 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So ime pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ; vedanÃsu --pe--; citte dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpi sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ. SeyyathÃpi, Aggivessana, hatthidamako mahantaæ thambhaæ paÂhaviyaæ nikhaïitvà Ãrä¤akassa nÃgassa gÅvÃya upanibandhati Ãra¤¤akÃna¤ c' eva sÅlÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva saækappÃnaæ abhinimmadanÃya Ãra¤¤akÃna¤ c' eva darathakilamathapariÊÃhÃmaæ abhinimmadanÃya gÃmante abhiramÃpanÃya manussakantesu sÅlesu samÃdapanÃya, -- evam eva kho, Aggivessana, ariyasÃvakassa ime cattÃro satipaÂÂhÃna cetaso upanibandhanà honti gehasittÃna¤ c' eva sÅlÃnaæ abhinimmadanÃya gehasitÃna¤ c' eva saækappÃnaæ abhinimmadanÃya gehasitÃna¤ c' eva darathakilamathapariÊÃhÃnaæ abhinimmadanÃya ¤Ãyassa adhigamÃya nibbÃnassa sacchikiriyÃya. Tam enaæ TathÃgato uttarim vineti: Ehi tvaæ, bhikkhu, kÃye kÃyÃnupassÅ viharÃhi mà cà kÃyÆpasaæhitaæ vitakkam vitakkesi, vedanÃsu vedaïÃnupassÅ viharÃhi mà ca vedanÆpasaæhitaæ vitakkaæ vitakkesi, citte cittÃnupassÅ viharÃhi mà ca cittÆpasaæhitaæ vitakkaæ vitakkesi, dhammesu dhammÃnupassÅ viharÃhi mà ca dhammÆpasaæhitaæ vitakkam vitakkesÅti. So vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ, tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. So evaæ samÃhite citte . . . (&c. as Vol. I. p. 347,1.24 to p. 348, l. 34.) . . . nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃti. So bhikkhu khamo sÅtassa uïhassa jighacchÃya pipÃsÃya ¬aæsamakasavÃtÃtapasiriæsapasamphassÃnaæ duruttÃnaæ durÃgatÃnaæ vacanapathÃnaæ upapannÃnaæ sÃrÅrikÃnaæ vedanÃnaæ dukkhÃnaæ tippÃnaæ kharÃnam kaÂukÃnaæ asÃtÃnaæ amanÃpÃnaæ pÃïaharÃnaæ adhivÃsakajÃtiko2 hoti sabbarÃgadosamohanihitaninnÅtakasÃvo Ãhuneyyo pÃhuneyyo dakkhiïeyyo a¤jalikaraïÅyo anuttaraæ pu¤¤akkhettaæ lokassÃti. #<[page 137]># %< 3.5. DANTABHôMISUTTAõ (125.) 137>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Mahallako ce pi, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo adanto avinÅto kÃlaæ karoti, Adantamaraïaæ mahallako ra¤¤o nÃgo5 kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati; majjhimo ce pi, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo; daharo ce pi, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo adanto avinÅto kÃlaæ karoti, Adantamaraïaæ daharo ra¤¤o nÃgo kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati. -- Evam eva kho, Aggivessana, thero ce pi bhikkhu akhÅïÃsavo kÃlaæ karoti, Adantamaraïaæ thero bhikkhu kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati; majjhimo ce pi, Aggivessana, bhikkhu; navo ce pi, Aggivessana, bhikkhu akhÅïÃsavo kÃlaæ karoti, Adantamaraïaæ navo bhikkhu kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati. Mahallako ce pi, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo sudanto suvinÅto kÃlaæ karoti, Dantamaraïaæ mahallako ra¤¤o nÃgo kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati; majjhimo ce pi, Aggivessana, ra¤¤o nÃgo; daharo ce pi, Aggivesanna, ra¤¤o nÃgo sudanto suvinÅto kÃlaæ karoti, Dantamaraïaæ daharo ra¤¤o nÃgo kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati. -- Evam eva kho, Aggivessana, thero ce pi bhikkhu khÅïÃsavo kÃlaæ karoti, Dantamaraïaæ thero bhikkhu kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchati; majjhimo ce pi, Aggivessana, bhikkhu; navo ce pi, Aggivessana, bhikkhu khÅïÃsavo kÃlaæ karoti, Dantamaraïaæ navo bhikkhu kÃlakato tveva saÇkhaæ gacchatÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Aciravato samaïuddeso Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. DANTABHôMISUTTAõ PA¥CAMAõ. #<[page 138]># %<138 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 126. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Atha kho Ãyasmà BhÆmijo pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya yena Jayasenassa rÃjakumÃrassa nivesanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Atha kho Jayaseno rÃjakumÃro yen' Ãyasmà BhÆmijo ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmatà BhÆmijena saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Jayaseno rÃjakumÃro Ãyasmantaæ BhÆmijaæ etad avoca:-- Santi, bho BhÆmija, eke samaïabrÃhmaïà evaævÃdino evaædiÂÂhino: ùsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃyÃti. Idha bhoto BhÆmijassa satthà kiævÃdÅ kimakkhÃyÅ ti? Na kho me taæ, rÃjakumÃra, Bhagavato sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ. èhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ Bhagavà evaæ vyÃkareyya:-- ùsa¤ ce pi karitvà ayoniso brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; anasa¤ ce pi karitvà ayoniso brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà ayoniso brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà ayoniso brahmacariyaæ carati, abhabbo phalassa adhigamÃya. ùsa¤ ce pi karitvà yoniso brahmacariyaæ carati, bhabbo phalassa adhigamÃya; #<[page 139]># %< 3.6. BHôMIJASUTTAõ (126.) 139>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ anÃsa¤ ce pi karitvà yoniso brahmacariyaæ carati, bhabbo phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà yoniso brahmacariyaæ carati, bhabbo phalassa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà yoniso brahmacariyaæ carati, bhabbo phalassa adhigamÃyÃti. Na kho me taæ, rÃjakumÃra, Bhagavato sammukhà sutaæ sammukhà paÂigghÅtaæ, ÂhÃna¤ ca kho etaæ vijjati yaæ Bhagavà evaæ vyÃkareyyÃti. Sace kho bhoto BhÆmijassa satthà evaævÃdÅ evamakkhÃyÅ, addhà bhoto BhÆmijassa satthà sabbesaæ yeva puthusamaïabrÃhmaïÃnaæ muddhÃnaæ ma¤¤e Ãhacca tiÂÂhatÅti. Atha kho Jayaseno rÃjakumÃro Ãyasmantaæ BhÆmijaæ saken' eva thÃlipÃkena parivisi. Atha kho Ãyasmà BhÆmijo pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà BhÆmijo Bhagavantaæ etad avoca:-IdhÃhaæ, bhante, pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya yena Jayasenassa rÃjakumÃrassa nivesanaæ ten' upasaækamiæ upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdiæ. Atha kho, bhante, Jayaseno rÃjakumÃro yenÃhaæ ten' upasaækami upasaækamitvà mama saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho, bhante, Jayaseno rÃjakumÃro maæ etad avoca: Santi, bho BhÆmija, eke . . . satthà kiævÃdÅ kimakkhÃyÅ ti? Evaæ vutte ahaæ, bhante, Jayasenaæ rÃjakumÃraæ etad avoca: Na kho me taæ, rÃjakumÃra, Bhagavato sammukhà . . . ma¤¤e Ãhacca tiÂÂhatÅti. Kacci, bhante, evaæ puÂÂho evaæ vyÃkaramÃno vuttavÃdÅ c' eva Bhagavato homi, na ca Bhagavantam abhÆtena abbhÃcikkhÃmi dhammassa cÃnudhammaæ vyÃkaromi na ca koci sahadhammiko vÃdÃnuvÃdo gÃrayhaæ ÂhÃnaæ ÃgacchatÅti? #<[page 140]># %<140 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Taggha tvaæ, BhÆmija, evaæ puÂÂho evaæ vyÃkaramÃno vuttavÃdÅ c' eva Bhagavato hosi na ca maæ abhÆtena abbhÃcikkhasi dhammassa cÃnudhammaæ vyÃkarosi na ca koci sahadhammiko vÃdÃnuvÃdo gÃrayhaæ ÂhÃnaæ Ãgacchati. Ye hi keci, BhÆmija, samaïà và brÃhmaïà và micchÃditthino micchÃsaækappà micchÃvÃcà micchÃkammantà micchÃ-ÃjÅvà micchÃvÃyÃmà micchÃsatÅ micchÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsava¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi . . . adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi . . . adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso telatthiko telagavesÅ telapariyesana¤ caramÃno vÃlikaæ doïiyà Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya; Ãsa¤ ce pi karitvà vÃlikaæ doïiyà Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya, abhabbo telassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce karitvà vÃlikaæ doïiyà Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya, abhabbo telassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà vÃlikaæ doïiyà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya, abhabbo telassa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà vÃlikaæ doïiyà Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya, abhabbo telassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esà BhÆmija, telassa, adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà va micchÃdiÂÂhÅ micchÃsaækappà . . . micchÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti. abhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi . . . adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi . . . adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi . . . adhigamÃya. #<[page 141]># %< 3.6. BHôMIJASUTTAõ (I26.) 141>% Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso khÅratthiko khÅragavesÅ khÅrapariyesana¤ caramÃno gÃviæ taruïavacchaæ visÃïato Ãvi¤jeyya; Ãsa¤ ce pi karitvà gÃviæ taruïavacchaæ visÃïato Ãvi¤jeyya, abhabbo khÅrassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvà --pe-- n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà gÃviæ taruïavacchaæ visÃïato Ãvi¤jeyya, abhabbo khÅrassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, khÅrassa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và micchÃdiÂÂhÅ --pe-- micchÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso nonitatthiko nonÅtagavesÅ nonÅtapariyesana¤ caramÃno udakaæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, Ãsa¤ ce pi karitvà udakaæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, abhabbo nonÅtassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà udakaæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, abhabbo nonÅtassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, nonÅtassa adhigamÃya. -Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và micchÃdiÂÂhÅ --pe-- micchÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso aggitthiko aggigavesÅ aggipariyesana¤ caramÃno allaæ kaÂÂhaæ sasnehaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, #<[page 142]># %<142 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãsa¤ ce pi karitvà allaæ kaÂÂhaæ sasnehaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, abhabbo aggissa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà allaæ kaÂÂhaæ sasnehaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, abhabbo aggissa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni hi esÃ, BhÆmija, aggissa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và micchÃdiÂÂhÅ --pe-micchÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsa¤ ca nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, abhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Ayoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. Ye hi keci, BhÆmija, samaïà và brÃhmaïà và sammÃdiÂÂhÅ sammÃsaækappà sammÃvÃcà sammÃkammantà sammÃ-ÃjÅvà sammÃvÃyÃmà sammÃsatÅ sammÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso telatthiko telagavesÅ telapariyesana¤ caramÃno tilapiÂÂhiæ doïiyà Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyya, Ãsa¤ ce pi karitvà tilapiÂÂhiæ Ãkiritvà udakena paripphosakaæ paripphosakaæ pÅÊeyyÃ, bhabbo telassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi . . . telassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, telassa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và sammÃdiÂÂhÅ --pe-- sammÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; #<[page 143]># %< 3.6. BHôMIJASUTTAõ (126.) 143>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso khÅratthiko khÅragavesÅ khÅrapariyesana¤ caramÃno gÃviæ taruïavacchaæ thanato Ãvi¤jeyya, Ãsa¤ ce karitvà gÃviæ taruïavacchaæ thanato Ãvi¤jeyya, bhabbo khÅrassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà . . . khÅrassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esa, BhÆmija, khÅrassa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và sammÃdiÂÂhÅ -pe -- sammÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esa, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso nonÅtatthiko nonÅtagavesÅ nonÅtapariyesana¤ caramÃno dadhiæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, Ãsa¤ ce pi karitvà dadhiæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, bhabbo nonÅtassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvÃ; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà dadhiæ kalase Ãsi¤citvà matthena Ãvi¤jeyya, bhabbo nonÅtassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, nonÅtassa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và sammÃdiÂÂhÅ -pe -- sammÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvÃ; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. SeyyathÃpi, BhÆmija, puriso aggitthiko aggigavesÅ aggipariyesana¤ caramÃno sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, bhabbo aggissa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvà sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, #<[page 144]># %<144 III.UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhabbo aggissa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimattheyya, bhabbo aggissa adhigamÃya; n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà sukkhaæ kaÂÂhaæ koÊÃpaæ uttarÃraïiæ ÃdÃya abhimatthÃyya, bhabbo aggissa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, aggissa adhigamÃya. -- Evam eva kho, BhÆmija, ye hi keci samaïà và brÃhmaïà và sammÃdiÂÂhÅ . . . sammÃsamÃdhino, te Ãsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya; Ãsa¤ ca anÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya, n' ev' Ãsaæ nÃnÃsa¤ ce pi karitvà brahmacariyaæ caranti, bhabbà phalassa adhigamÃya. Taæ kissa hetu? Yoni h' esÃ, BhÆmija, phalassa adhigamÃya. Sace kho, BhÆmija, Jayasenassa rÃjakumÃrassa imà catasso upamà paÂibhÃseyyuæ. anacchariyaæ te Jayaseno rÃjakumÃro pasÅdeyya, pasanno ca te pasannÃkÃraæ kareyyÃti. Kuto pana maæ, bhante, Jayasenassa rÃjakumÃrassa imà catasso upamà paÂibhÃsissanti anacchariyà pubbe assutapubbÃ, seyyathÃpi Bhagavantan ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà BhÆmijo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. BHôMIJASUTTAõ CHAèèHAõ. 127. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho Pa¤cakaÇgo thapati a¤¤ataraæ purisaæ Ãmantesi: Ehi tvaæ, ambho purisa, yen' Ãyasmà Anuruddho ten' upasaækama, upasaækamitvà mama vacanena Ãyasmato Anuruddhassa pÃde sirasà vandÃhi eva¤ ca vadehi:-- #<[page 145]># %< 3.7. ANURUDDHASUTTAõ (127.) 145>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Pa¤cakaÇgo, bhante, thapati Ãyasmato Anuruddhassa pÃde sirasà vandati eva¤ ca vadeti: AdhivÃsetu kira, bhante, Ãyasmà Anuruddho Pa¤cakaÇgassa thapatissa svÃtanÃya attacatuttho bhattaæ; yena ca kira, bhante, Ãyasmà Anuruddho pagevataraæ Ãgaccheyya, Pa¤cakaÇgo thapati bahukicco bahukaraïÅyo rÃjakaraïÅyenÃti. Evaæ bhante ti kho so puriso Pa¤cakaÇgassa thapatissa paÂissutvà yen' Ãyasmà Anuruddho ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ Anuruddhaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho so puriso Ãyasmantaæ Anuruddhaæ etad avoca: Pa¤cakaÇgo thapati Ãyasmato Anuruddhassa pÃde sirasà vandati eva¤ ca vadeti: AdhivÃsetu kira, bhante, Ãyasmà Anuruddho Pa¤cakaÇgassa thapatissa svÃtanÃya attacatuttho bhattaæ; yena ca kira, bhante, Ãyasmà Anuruddho pagevataraæ Ãgaccheyya, Pa¤cakaÇgo thapati bahukicco bahukaraïÅyo rÃjakaraïÅyenÃti. AdhivÃsesi kho Ãyasmà Anuruddho tuïhÅbhÃvena. Atha kho Ãyasmà Anuruddho tassà rattiyà accayena pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya yena Pa¤cakaÇgassa thapatissa nivesanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Atha kho Pa¤cakaÇgo thapati Ãyasmantaæ Anuruddhaæ païÅtena khÃdanÅyena bhojanÅyena sahatthà santappesi sampavÃresi. Atha kho Pa¤cakaÇgo thapati Ãyasmantaæ Anuruddhaæ bhuttÃviæ onÅtapattapÃïiæ a¤¤ataraæ nÅcaæ Ãsanaæ gahetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Pa¤cakaÇgo thapati Ãyasmantaæ Anuruddhaæ etad avoca:-Idha, bhante, therà bhikkhÆ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: AppamÃïaæ, gahapati, cetovimuttiæ bhÃvehÅti; ekacce therà evam Ãhaæsu: Mahaggataæ, gahapati, cetovimuttiæ bhÃvehÅti. Yà cÃyam, bhante, appamÃïà cetovimutti yà ca mahaggatà cetovimutti, -- ime dhammà nÃnaÂÂhà c' eva nÃnÃbya¤janà ca? #<[page 146]># %<146 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ udÃhu ekaÂÂhÃ, bya¤janam eva nÃnan ti? Tena hi, gahapati, taæ yev' ettha paÂibhÃtu, apaïïakan te ito bhavissatÅti. Mayhaæ kho, bhante, evaæ hoti: Yà cÃyaæ appamÃïà cetovimutti yà ca mahaggatà cetovimutti, ime dhammà ekaÂÂhà bya¤janam eva nÃnan ti. Yà cÃyaæ, gahapati, appamÃïà cetovimutti yà ca mahaggatà cetovimutti, ime dhammà nÃnaÂÂhà c' eva nÃnÃbya¤janà ca. Tad aminà p' etaæ, gahapati, pariyÃyena veditabbaæ, yathà ime dhammà nÃnaÂÂhà c' eva nÃnÃbya¤janà ca. Katamà ca, gahapati, appamÃïà cetovimutti? Idha, gahapati, bhikkhu mettÃsahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà viharati, tathà dutiyaæ, tathà tatiyaæ, tathà catutthiæ iti uddhamadhotiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ mettÃsahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena abyÃpajjhena pharitvà viharati; karuïÃsahagatena cetasÃ; muditÃsahagatena cetasÃ; upekhÃsahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà . . . viharati. -- Ayaæ vuccati, gahapati, appamÃïà cetovimutti. KatamÃ, gahapati, mahaggatà cetovimutti? Idha, gahapati, bhikkhu yÃvatà ekaæ rukkhamÆlaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayaæ vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và rukkhamÆlÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayam pi vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, yÃvatà ekaæ gÃmakkhettaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -Ayam pi vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, #<[page 147]># %< 3.7. ANURUDDHASUTTAõ (127.) 147>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và gÃmakkhettÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayam pi vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, bhikkhu yÃvatà ekaæ mahÃrajjaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayaæ vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và mahÃrajjÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayam pi vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Idha, gahapati, bhikkhu yÃvatà samuddapariyantaæ paÂhaviæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati. -- Ayam pi vuccati, gahapati, mahaggatà cetovimutti. Iminà kho etaæ, gahapati, pariyÃyena veditabbaæ yathà ime dhammà nÃnaÂÂhà c' eva nÃnÃbya¤janà ca. Catasso kho imÃ, gahapati, bhavÆppattiyo. Katamà catasso? Idha, gahapati, ekacco parittÃbhà ti pharitvà adhimuccitvà viharati; so kÃyassa bhedà param maraïà ParittabhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. Idha, gahapati, ekacco appamÃïà ti pharitvà adhimuccitvà viharati; so kÃyassa bhedà param maraïà AppamÃïÃbhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. Idha, gahapati, ekacco saækiliÂÂhÃbhà ti pharitvà adhimuccitvà viharati; so kÃyassa bhedà param maraïà SaækiliÂÂhÃbhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. Idha, gahapati, ekacco parisuddhÃbhà ti pharitvà adhimuccitvà viharati; so kÃyassa bhedà param maraïà ParisuddhÃbhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. Imà kho, gahapati, catasso bhavÆppattiyo. Hoti kho so, gahapati, samayo yà tà devatà ekajjhaæ sannipatanti, tÃsaæ ekajjhaæ sannipatitÃnaæ vaïïanÃnattaæ hi kho pa¤¤Ãyati no ca ÃbhÃnÃnattaæ. SeyyathÃpi, gahapati, puriso sambahulÃni telappadÅpÃni ekaæ gharaæ paveseyya, tesaæ gharaæ pavesesitÃnaæ accinÃnattaæ hi kho pa¤¤Ãyetha, no ca ÃbhÃnÃnattaæ;-- evam eva kho, gahapati, hoti so samayo yà tà devatà ekajjhaæ sannipatanti, #<[page 148]># %<148 III. UPARIPA××ASAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tÃsam ekajjhaæ sannipatitÃnaæ vaïïanÃnattaæ hi kho pa¤¤Ãyati, no ca ÃbhÃnÃnattaæ. Hoti kho so, gahapati, samayo yà tà devatà tato vipakkamanti, tÃsaæ tato vipakkamantÅnaæ vaïïanÃnattaæ c' eva pa¤¤Ãyati ÃbhÃnÃnatta¤ ca. SeyyathÃpi, gahapati, puriso tÃni sambahulÃni telappadÅpÃni tamhà gharà nÅhareyya, tesaæ tato nÅharantÃnaæ accinÃnatta¤ c' eva pa¤¤Ãyetha ÃbhÃnÃnatta¤ ca;-- evam eva kho, gahapati, hoti so samayo yà tà devatà tato vipakkamanti tÃsaæ tato vipakkamantÅnaæ vaïïanÃnatta¤ c' eva pa¤¤Ãyati ÃbhÃnÃnatta¤ ca. Na kho, gahapati, tÃsaæ devatÃnaæ evaæ hoti: Idaæ amhÃkaæ niccan ti và dhuvan ti và sassatan ti vÃ; api ca yattha yatth' eva tà devatà abhinivisanti, tattha tatth' eva tà devatà abhiramanti. SeyyathÃpi, gahapati, makkhikÃnaæ kÃjena và piÂakena và harÅyamÃnÃnaæ na evaæ hoti: Idaæ amhÃkaæ niccan ti và dhuvan ti và sassatan ti vÃ; api ca yattha yatth' eva tà makkhikà abhinivisanti tattha tatth' eva tà makkhikà abhiramanti;-- evam eva kho, gahapati, tÃsaæ devatÃnaæ na evaæ hoti: Idaæ amhÃkaæ niccan ti và dhuvan ti và sassatan ti vÃ; api ca yattha yatth' eva tà devatà abhinivisanti tattha tatth' eva tà devatà abhiramantÅti. Evaæ vutte Ãyasmà Abhiyo KaccÃno ÃyasmantÃnaæ Anuruddhaæ etad avoca: SÃdhu, bhante Anuruddha; atthi ca me ettha uttariæ paÂipucchitabbaæ. Yà tÃ, bhante, devatà ÃbhÃ, sabbà tà parittÃbhÃ? udÃhu sant' ettha ekaccà devatà appamÃïÃbhà ti? TadaÇgena kho, Ãvuso KaccÃna, sant' ettha ekaccà devatà parittÃbhÃ, santi pan' etth' ekaccà devatà appamÃïÃbhà ti. Ko nu kho, bhante Anuruddha, hetu ko paccayo yena tÃsaæ devatÃnaæ ekaæ devanikÃyaæ upapannÃnaæ sant' etth' ekaccà devatà parittÃbhà santi pan' etth' ekaccà devatà appamÃïÃbhà ti? #<[page 149]># %< 3.7. ANURUDDHASUTTAõ (127.) 149>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tena, Ãvuso KaccÃna, taæ yev' ettha paÂipucchissÃmi. Yathà te khameyya, tathà naæ vyÃkareyyÃsi. Taæ kim ma¤¤asÅ, Ãvuso KaccÃna? YvÃyaæ bhikkhu yÃvatà ekam rukkhamÆlaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và rukkhamÆlÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, -- imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ, bhante, bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và rukkhamÆlÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Taæ kim ma¤¤asi, Ãvuso KaccÃna? YvÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và rukkhamÆlÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà ekaæ gÃmakkhettaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, -- imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ, bhante, {bhikkhu} yÃvatà ekaæ gÃmakkhettaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Taæ kim ma¤¤asi, Ãvuso KaccÃna? YvÃyam bhikkhu yÃvatà ekaæ gÃmakkhettaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và gÃmakkhettÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, -- imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ, bhante, {bhikkhu} yÃvatà dve và tÅïi và gÃmakkhettÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Taæ kim ma¤¤asi, Ãvuso KaccÃna? YvÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và gÃmakkhettÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, #<[page 150]># %<150 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà ekaæ mahÃrajjaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, -- imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ, bhante, bhikkhu yÃvatà ekaæ mahÃrajjaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Taæ kim ma¤¤asi, Ãvuso KaccÃna? YvÃyaæ bhikkhu yÃvatà ekaæ mahÃrajjaæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và mahÃrajjÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ bhikkhu, bhante, yÃvatà dve và tÅïi và mahÃrajjÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Taæ kim ma¤¤asi, Ãvuso KaccÃna? YvÃyaæ bhikkhu yÃvatà dve và tÅïi và mahÃrajjÃni mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, yo cÃyaæ bhikkhu yÃvatà samuddapariyantaæ paÂhaviæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, -- imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ katamà cittabhÃvanà mahaggatatarà ti? YvÃyaæ, bhante, bhikkhu yÃvatà samuddapariyantaæ paÂhaviæ mahaggatan ti pharitvà adhimuccitvà viharati, ayaæ imÃsaæ ubhinnaæ cittabhÃvanÃnaæ mahaggatatarà ti. Ayaæ kho, Ãvuso KaccÃna, hetu ayaæ paccayo yena tÃsaæ devatÃnaæ ekaæ devanikÃyaæ upapannÃnaæ sant' etth' ekaccà devatà parittÃbhà santi pan' etth' ekaccà devatà appamÃïÃbhà ti. SÃdhu, bhante Anuruddha; atthi ca me ettha uttariæ paÂipucchitabbaæ. YÃvatÃ, bhante, devatà ÃbhÃ, sabbà tà saækiliÂÂhÃbhÃ? udÃhu sant' etth' ekaccà devatà parisuddhÃbhà ti? #<[page 151]># %< 3.7. ANURUDDHASUTTAõ (127.) 151>% TadaÇgena kho, Ãvuso KaccÃna, sant' etth' ekaccà devatà saækiliÂÂhÃbhÃ, santi pan' etth' ekaccà devatà parisuddhÃbhà ti. Ko nu kho, bhante Anuruddha, hetu ko paccayo yena tÃsaæ devatÃnaæ ekaæ devanikÃyaæ upapannÃnaæ sant' etth' ekaccà devatà saækiliÂÂhÃbhÃ, santi pan' etth' ekaccà devatà parisuddhÃbhà ti? Tena, Ãvuso KaccÃna, upaman te karissÃmi. UpamÃya p' idh' ekacco vi¤¤Æ puriso bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnÃti. SeyyathÃpi, Ãvuso KaccÃna, telappadÅpassa jhÃyato telam pi aparisuddham vaÂÂi pi aparisuddhÃ; so telassa pi aparisuddhattà vaÂÂiyà pi aparisuddhattà andhandhaæ viya jhÃyati, -- evam eva kho, Ãvuso KaccÃna, idh' ekacco bhikkhu saækiliÂÂhÃbham pharitvà adhimuccitvà viharati; tassa kÃyaduÂÂhullam pi na suppaÂippasaddhaæ hoti, thÅnamiddham pi na susamÆhataæ hoti, uddhaccakukkuccam pi na suppaÂivinÅtaæ hoti; so kÃyaduÂÂhullassa pi na suppaÂippassaddhattà thÅnamiddhassa pi na susamÆhatattà uddhaccakukkuccassa pi na suppaÂivinÅtattà andhandhaæ viya jhÃyati. So kÃyassa bhedà param maraïà SaækiliÂÂhÃbhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. SeyyathÃpi, Ãvuso KaccÃna, telappadÅpassa jhÃyato telam pi parisuddhaæ vaÂÂi pi parisuddhÃ, so telassa pi parisuddhattà vaÂÂiyà pi parisuddhattà na andhandhaæ viya jhÃyati, -- evam eva kho, Ãvuso KaccÃna, idh' ekacco bhikkhu parisuddhÃbhÃni pharitvà adhimuccitvà viharati, tassa kÃyaduÂÂhullam pi suppaÂippassaddhaæ hoti, thÅnamiddham pi susamÆhataæ hoti, uddhaccakukkuccam pi suppaÂivinÅtaæ hoti; so kÃyaduÂÂhullassa pi suppaÂippassaddhattà thÅnamiddhassa pi susamÆhatattà uddhaccakukkuccassa pi suppaÂivinÅtattà na andhandhaæ viya jhÃyati. So kÃyassa bhedà param maraïà parisuddhÃbhÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjati. #<[page 152]># %<152 III. UPARIPA××ASAõ.>% Ayaæ kho, Ãvuso KaccÃna, hetu ayaæ paccayo yena tÃsaæ devatÃnaæ ekaæ devanikÃyaæ upapannÃnaæ sant' etth' ekaccà devatà saækiliÂÂhÃbhÃ, santi pan' etth' ekaccà devatà parisuddhÃbhà ti. Evaæ vutte Ãyasmà Abhiyo KaccÃno Ãyasmantaæ Anuruddhaæ etad avoca:-- SÃdhu, bhante Anuruddha; na, bhante, Ãyasmà Anuruddho evam Ãha: Evam me sutan ti vÃ, evaæ arahati bhavitun ti vÃ; atha ca pana, bhante, Ãyasmà Anuruddho: Evam pi tà devatà iti pi devatà tveva bhÃsati. Tassa mayhaæ, bhante, evaæ hoti: Addhà Ãyasmatà Anuruddhena tÃhi devatÃhi saddhiæ sannivutthapubban c' eva sallapitapubba¤ ca sÃkacchà ca samÃpajjitapubbà ti. Addhà kho te ayaæ, Ãvuso KaccÃna, Ãsajja upanÅyavÃcà bhÃsitÃ; api ca te ahaæ vyÃkarissÃmi. DÅgharattaæ vo me, Ãvuso KaccÃna, tÃhi devatÃhi saddhiæ sannivutthapubba¤ c' eva sallapitapubba¤ ca sÃkacchà ca samÃpajjitapubbà ti. Evaæ vutte Ãyasmà Abhiyo KaccÃno Pa¤cakaÇgaæ thapatiæ etad avoca: LÃbhà te, gahapati, suladdhan te, gahapati, yaæ tva¤ c' eva taæ kaÇkhÃdhammaæ pahÃsi yam p' imaæ dhammapariyÃyaæ alatthamhà savanÃyÃti. ANURUDDHASUTTAõ SATTAMAõ. 128. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Kosambiyaæ viharati GhositÃrÃme. Tena kho pana samayena Kosambiyaæ BhikkhÆ bhaï¬anajÃtà kalahajÃtà vivÃdÃpanà a¤¤ama¤¤aæ mukhasattÅhi vitudantà viharanti. Atha kho a¤¤ataro bhikkhu yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. #<[page 153]># %< 3.8. UPAKKILESASUTTAõ (128.) 153>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ Âhito kho so bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: Idha, bhante, Kosambiyaæ bhikkhÆ bhaï¬anajÃtà kalahajÃtà vivÃdÃpÃnnà a¤¤ama¤¤aæ mukhasattÅhi vitudantà viharanti. SÃdhu, bhante, Bhagavà yena te bhikkhÆ ten' upasaækamatu anukampaæ upÃdÃyÃti. AdhivÃsesi Bhagavà tuïhÅbhÃvena. Atha kho Bhagavà yena te bhikkhÆ ten' upasaækami upasaækamitvà te bhikkhÆ etad avoca: Alaæ, bhikkhave; mà bhaï¬anaæ mà kalahaæ mà viggahaæ mà vivÃdan ti. Evaæ vutte a¤¤ataro bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: ùgametu, bhante, Bhagavà dhammassÃmi; appossukko, bhante, Bhagavà diÂÂhadhammasukhavihÃraæ anuyutto viharatu; mayam etena bhaï¬anena kalahena viggahena vivÃdena pa¤¤ÃyissÃmÃti. Dutiyam pi kho Bhagavà te bhikkhÆ etad avoca: Alaæ, bhikkhave; mà bhaï¬anaæ mà kalahaæ mà viggahaæ mà vivÃdan ti. Dutiyam pi kho so bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: ùgametu, bhante, Bhagavà dhammassÃmi; appossukko, bhante, Bhagavà diÂÂhadhammasukhavihÃraæ anuyutto viharatu; mayam etena bhaï¬anena kalahena viggahena vivÃdena pa¤¤ÃyissÃmÃti. Tatiyam pi kho Bhagavà te bhikkhÆ etad avoca: Alaæ, bhikkhave; mà bhaï¬anaæ mà kalahaæ mà viggahaæ mà vivÃdan ti. Tatiyam pi kho so bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: ùgametu, bhante, Bhagavà dhammassÃmi; appossukko, bhante, Bhagavà diÂÂhadhammasukhavihÃraæ anuyutto viharatu; mayam etena bhaï¬anena kalahena viggahena vivÃdena pa¤¤ÃyissÃmÃti. Atha kho Bhagavà pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya Kosambiæ piï¬Ãya pÃvisi, Kosambiyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto senÃsanaæ saæsÃmetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya Âhitako va imà gÃthà abhÃsi:-- #<[page 154]># %<154 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Puthusaddo samajano na bÃlo koci ma¤¤atha, Saæghasmiæ bhijjamÃnasmiæ nä¤aæ bhiyyo ama¤¤aruæ ParimuÂÂhà paï¬ità bhÃsà vÃcà gocarabhÃïino YÃv' icchanti mukhÃyÃmaæ yena nÅtà na taæ vidÆ. Akkocchi maæ avadhi maæ ajini maæ ahÃsi me, -- Ye taæ upanayhanti veraæ tesaæ na sammati. Akkocchi maæ avadhi maæ ajini maæ ahÃsi me, -- Ye taæ na upanayhanti veraæ tesÆpasammati. Na hi verana verÃni sammantÅdha kudÃcanaæ, Averena ca sammanti; -- esa dhammo sanantano. Pare ca na vijÃnanti Mayam ettha yamÃmase; Ye ca tattha vijÃnanti tato sammanti medhagÃ. AÂÂhicchidà pÃïaharà gavÃssadhanahÃrino Ratthaæ vilumpamÃnÃnaæ tesam pi hoti saægati; Kasmà tumhÃka no siyÃ? Sace labhetha nipakaæ sahÃyaæ saddhi¤caraæ sÃdhuvihÃridhÅraæ, Abhibhuyya sabbÃni parissayÃni careyya ten' attamano satÅmÃ. No ce labhetha nipakaæ sahÃyaæ saddhi¤caraæ sÃdhuvihÃridhÅraæ, RÃjà va raÂÂhaæ vijitam pahÃya eko care mÃtaÇg' ara¤¤e va nÃgo. Ekassa caritaæ seyyo, na 'tthi bÃle sahÃyatÃ; Eko care na ca pÃpÃni kayirà appossukko mÃtaÇg' ara¤¤e va nÃgo ti. Atha kho Bhagavà Âhitako va imà gÃthà bhÃsitvà yena BÃlakaloïakÃragÃmo ten' upasaækami. Tena kho pana samayena Ãyasmà Bhagu BÃlakaloïakÃragÃme viharati, #<[page 155]># %< 3.8. UPAKKILESASUTTAõ (128.) 155>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Addasà kho Ãyasmà Bhagu Bhagavantaæ dÆrato va Ãgacchantaæ, disvÃna Ãsanaæ pa¤¤Ãpesi udaka¤ ca pÃdÃnaæ. NisÅdi Bhagavà pa¤¤atte Ãsane, nisajja pÃde pakkhÃlesi. ùyasmà pi kho Bhagu Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ Bhaguæ Bhagavà etad avoca: Kacci, bhikkhu, khamanÅyaæ, kacci yÃpanÅyaæ, kacci piï¬akena na kilamasÅti? -KhamanÅyaæ BhagavÃ, yÃpanÅyaæ BhagavÃ, na cÃhaæ bhante, piï¬akena kilamÃmÅti. -- Atha kho Bhagavà Ãyasamantaæ Bhaguæ dhammiyà kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà uÂÂhÃy' Ãsanà yena PÃcÅnavaæsadÃyo ten' upasaækami. Tena kho pana samayena Ãyasmà ca Anuruddho Ãyasmà ca Nandiyo Ãyasmà ca Kiæbilo PÃcÅnavaæsadÃye viharanti. Addasà kho dÃyapÃlo Bhagavantaæ dÆrato va Ãgacchantaæ, disvÃna Bhagavantaæ etad avoca: MÃ, samaïa, etaæ dÃyaæ pÃvisi; sant' ettha tayo kulaputtà attakÃmarÆpà viharanti; mà tesaæ aphÃsum akÃsÅti. Assosi kho Ãyasmà Anuruddho dÃyapÃlassa Bhagavatà saddhiæ mantayamÃnassa, sutvÃna dÃyapÃlaæ etad avoca: MÃ, Ãvuso dÃyapÃla, Bhagavantaæ vÃresi; satthà no Bhagavà anuppatto ti. Atha kho Ãyasmà Anuruddho yen' Ãyasmà ca Nandiyo Ãyasmà ca Kimbilo ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmanta¤ ca Nandiyaæ Ãyasmanta¤ ca Kimbilaæ etad avoca: Abhikkamath' Ãyasmanto, abhikkhamath' Ãyasmanto; satthà no Bhagavà anuppatto ti. Atha kho Ãyasmà ca Anuruddho Ãyasmà ca Nandiyo Ãyasmà ca Kimbilo Bhagavantaæ paccuggantvà eko Bhagavato pattacÅvaraæ paÂiggahesi, eko Ãsanaæ pa¤¤Ãpesi, eko pÃdodakaæ upaÂÂhapesi. NisÅdi Bhagavà pa¤¤atte Ãsana; nisajja pÃde pakkhÃlesi. Te pi kho Ãyasmanto Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ Anuruddhaæ Bhagavà etad avoca: Kacci vo, AnuruddhÃ, khamanÅyaæ, kacci yÃpanÅyaæ, kacci piï¬akena na kilamathÃti? #<[page 156]># %<156 III. UPARIPA××ùSAõ.>% KhamanÅyaæ BhagavÃ, yÃpanÅyaæ BhagavÃ, na ca mayaæ, bhante, piï¬akena kilamÃmÃti. Kacci pana vo, AnuruddhÃ, samaggà sammodamÃnà avivadamÃnà khÅrodakÅbhÆtà a¤¤ama¤¤aæ piyacakkhÆhi sampassantà viharathÃti? Taggha mayaæ, bhante, samaggà sammodamÃnà avivadamÃnà khÅrodakÅbhÆtà a¤¤ama¤¤aæ piyacakkhÆhi sampassantà viharÃmÃti. YathÃkathaæ pana tumhe, AnuruddhÃ, samaggà sammodamÃnà avivadamÃnà khÅrodakÅbhÆtà a¤¤ama¤¤aæ piyacakkhÆhi sampassantà viharathÃti? Idha mayhaæ, bhante, evaæ hoti: LÃbhà vata me suladdhaæ vata me yo 'haæ evarÆpehi sabrahmacÃrÅhi saddhiæ viharÃmÅti. Tassa mayhaæ, bhante, imesu Ãyasmantesu mettaæ kÃyakammaæ paccupaÂÂhitaæ ÃvÅ c' eva raho ca, mettaæ vacÅkammaæ, mettaæ manokammaæ paccupaÂÂhitaæ ÃvÅ c' eva raho ca. Tassa mayhaæ, bhante, evaæ hoti: YannÆnÃhaæ sakaæ cittaæ nikkhipitvà imesaæ yeva ÃyasmantÃnaæ cittassa vasena vatteyyan ti. So kho ahaæ, bhante, sakaæ cittaæ nikkhipitvà imesaæ yeva ÃyasmantÃnaæ cittassa vasena vattÃmi. NÃnà hi kho no, bhante, kÃyÃ, eka¤ ca pana ma¤¤e cittan ti. ùyasmà pi kho Nandiyo, Ãyasmà pi Kimbilo Bhagavantaæ etad avocuæ: Mayham pi kho, bhante, evam hoti: LÃbhà vata me suladdhaæ vata me yo 'haæ . . . &c. as above . . . eka¤ ca pana ma¤¤e cittan ti. Evaæ kho mayaæ, bhante, samaggà sammodamÃnà avivadamÃnà khÅrodakÅbhÆtà a¤¤ama¤¤aæ piyacakkhÆhi sampassantà viharÃmÃti. SÃdhu sÃdhu, AnuruddhÃ. Kacci pana vo, AnuruddhÃ, appamattà ÃtÃpino pahitattà viharathÃti? #<[page 157]># %< 3.8. UPAKKILESASUTTAõ (128.) 157>% Taggha mayaæ, bhante, appamattà ÃtÃpino pahitattà viharÃmÃti. YathÃkatham pana tumhe, AnuruddhÃ, appamattà ÃtÃpino pahitattà viharathÃti? Idha, bhante, amhÃkaæ yo paÂhamaæ gÃmato piï¬Ãya paÂikkamati, so ÃsanÃni pa¤¤Ãpeti, pÃnÅyaæ paribhojanÅyaæ upaÂÂhapeti, avakkÃrapÃtiæ [upaÂÂhapeti. Yo pacchà gÃmato piï¬Ãya paÂikkamati, sace hoti bhuttÃvaseso, sace ÃkaÇkhati, bhu¤jati; no ce ÃkaÇkhati, appaharite và cha¬¬eti, appÃïake và udake opilÃpeti; so ÃsanÃni paÂisÃmeti, pÃïÅyaæ paribhojanÅyaæ paÂisÃmeti, avakkÃrapÃtiæ] dhovitvà paÂisÃmeti bhattaggaæ sammajjati. Yo passati pÃnÅyaghataæ và paribhojanÅyaghataæ và rittaæ tucchaæ, so upaÂÂhapeti; sac' assa hoti avisayhaæ hatthavikÃrena dutiyaæ Ãmantetvà hatthavilaÇghakena upaÂÂhapema. Na tveva mayaæ, bhante, tappaccayà vÃcaæ bhindÃma. Pa¤cÃhikaæ kho pana mayaæ, bhante, sabbarattiyaæ dhammiyà kathÃya sannisÅdÃma. -- Evaæ kho mayaæ, bhante, appamattà ÃtÃpino pahitattà viharÃmÃti. SÃdhu sÃdhu, AnuruddhÃ. Atthi pana vo, AnuruddhÃ, evaæ appamattÃnaæ ÃtÃpÅnaæ pahitattÃnaæ viharantÃnaæ uttarimanussadhammà alamariya¤Ãïadassanaviseso adhigato phÃsuvihÃro ti? Idha mayaæ, bhante, appamattà ÃtÃpino pahitattà viharantà obhÃsa¤ c' eva sa¤jÃnÃma dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So kho pana no obhÃso na cirass' eva antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ; ta¤ ca nimittaæ na paÂivijjhÃmÃti. Taæ kho pana vo, AnuruddhÃ, nimittaæ paÂivijjhitabbaæ. Aham pi sudaæ, AnuruddhÃ, pubbe va sambodhà anabhisambuddho Bodhisatto va samÃno obhÃsa¤ c' eva sa¤jÃnÃmi dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So kho pana me obhÃso na cirass' eva antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. #<[page 158]># %<158 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ko nu kho hetu ko paccayo yena me obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnan ti? Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Vicikicchà kho me udapÃdi, vicikicchÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ; so 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissatÅti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto obhÃsa¤ c' eva sa¤jÃnÃmi dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So kho pana me obhÃso na cirass' eva antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ko nu kho hetu ko paccayo yena me obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnan ti? Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: AmanasikÃro kho me udapÃdi, amanasikÃrÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro ti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: ThÅnamiddhaæ kho me udapÃdi, thÅnamiddhÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So 'ham tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro na thÅnamiddhan ti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Chambhitattaæ kho me udapÃdi, chambhitattÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. (SeyyathÃpi, AnuruddhÃ, puriso addhÃnamaggapaÂipanno, tassa ubhatopasse vadhakà uppateyyuæ, tassa ubhatonidÃnaæ chambhitattaæ uppajjeyya, -- evam eva kho me, AnuruddhÃ, chambhitattaæ udapÃdi, chambhitattÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ.) So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro na thÅnamiddhaæ na chambhitattan ti. #<[page 159]># %< 3.8. UPAKKILESASUTTAõ (128.) 159>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So kho ahaæ, AnuruddhÃ, --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ubbillaæ kho me udapÃdi, ubbillÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. (SeyyathÃpi, AnuruddhÃ, puriso ekaæ nidhimukhaæ gavesanto sakideva pa¤ca nidhimukhÃni adhigaccheyya, tassa tatonidÃnaæ ubbillaæ uppajjeyya, -evam eva kho, AnuruddhÃ, ubbillaæ kho me udapÃdi, ubbillÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ.) So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro na thÅnamiddhaæ na chambhitattaæ na ubbillan ti. So kho ahaæ, Anuruddhà --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: DuÂÂhullaæ kho me udapÃdi, duÂÂhullÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rupÃnaæ. So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro na thÅnamiddhaæ na chambhitattaæ na ubbillaæ na duÂÂhullan ti. So kho ahaæ, Anuruddhà -- pe -- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: AccÃraddhaviriyaæ kho me udapÃdi, accÃraddhaviriyÃdhikaraïa¤ ca pana me samÃdhi cavi, samÃdhimhi cute obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. (SeyyathÃpi, AnuruddhÃ, puriso ubhohi hatthehi vaÂÂakaæ gÃÊhaæ gaïheyya, so tatth' eva matameyya, -- evam eva kho, AnuruddhÃ, accÃraddhaviriyaæ udapÃdi accÃraddhaviriyÃdhikaraïa¤ ca . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ.) So 'ham tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro na thÅnamiddhaæ na chambhitattaæ na ubbillaæ na duÂÂhullaæ na accÃraddhaviriyan ti. So kho ahaæ, Anuruddhà --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: AtilÅnaviriyaæ kho me udapÃdi atilÅnaviriyÃdhikaraïa¤ ca #<[page 160]># %<160 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ. (SeyyathÃpi, AnuruddhÃ, puriso vaÂÂakaæ sithilaæ gaïheyya, so tassa hatthato uppateyya, -- evam eva kho me, AnuruddhÃ, atilÅnaviriyaæ udapÃdi . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ.) So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati na amanasikÃro . . . na accÃraddhaviriyaæ na atilÅnaviriyan ti. So kho ahaæ, Anuruddhà --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Abhijappà kho me udapÃdi abhijappÃdhikaraïa¤ ca pana . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati . . . na atilÅvaviriyaæ na abhijappà ti. So kho ahaæ, Anuruddhà --pe-- tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: NÃnattasa¤¤Ã kho me udapÃdi . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati . . . na abhijappà na nÃnattasa¤¤Ã ti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto obhÃsa¤ c' eva sa¤jÃnÃmi dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So kho pana me obhÃso na cirass' eva antaradhÃyati dassana¤ ca rÆpÃnaæ. Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ko nu kho hetu ko paccayo yena me obhÃso antaradhÃyati dassana¤ ca rupÃnan ti? Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: AtinijjhÃyitattaæ kho me rÆpÃnaæ udapÃdi . . . dassana¤ ca rÆpÃnaæ. So 'haæ tathà karissÃmi yathà me puna na vicikicchà uppajjissati . . . na nÃnattasa¤¤Ã na atinijjhÃyitattaæ rÆpÃnan ti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, Vicikicchà cittassa upakkileso ti iti viditvà vicikicchaæ cittassa upakkilesaæ pajahiæ; AmanasikÃro cittassa upakkileso ti iti viditvà amanasikÃraæ cittassa upakkilesaæ pajahiæ; ThÅnamiddhaæ cittassa upakkileso ti . . . pajahiæ; Chambhitattaæ . . . pajahiæ; Ubbillaæ . . . pajahiæ; DuÂÂhullaæ . . . pajahiæ; AccÃraddhaviriyaæ . . . pajahiæ; AtilÅnaviriyaæ . . . pajahiæ; Abhijappà . . . pajahiæ; NÃnattasa¤¤Ã . . . pajahiæ; AtinijjhÃyitattaæ rÆpÃnaæ cittassa upakkileso ti iti viditvà atinijjhÃyitattaæ rÆpÃnaæ cittassa upakkilesaæ pajahiæ. #<[page 161]># %< 3.8. UPAKKILESASUTTAõ (128.) 161>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So kho ahaæ, AnuruddhÃ, appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto obhÃsaæ hi kho sa¤jÃnÃmi na ca rÆpÃni passÃmi; rÆpÃni hi kho passÃmi na ca obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivaæ. Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ko nu kho hetu ko paccayo yo 'haæ obhÃsaæ hi kho sa¤jÃnÃmi na ca rÆpÃni passÃmi, rÆpÃni hi kho passÃmi na ca obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivan ti? Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Yasmiæ kho ahaæ samaye rÆpanimittaæ amanasikaritvà obhÃsanimittaæ manasikaromi, obhÃsaæ hi kho tamhi samaye sa¤jÃnÃmi na ca rÆpÃni passÃmi. Yasmiæ panÃhaæ samaye obhÃsanimittaæ amanasikaritvà rÆpanimittaæ manasikaromi, rÆpÃni hi kho tamhi samaye passÃmi na ca obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivan ti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, appamatto ÃtÃpÅ pahitatto viharanto paritta¤ c' eva obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi parittÃni ca rÆpÃni passÃmi, appamÃïa¤ ca obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi appamÃïÃni ca rÆpÃni passÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivaæ. Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ko nu kho hetu ko paccayo yo 'haæ paritta¤ c' eva obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi parittÃni ca rÆpÃni passÃmi appamÃïa¤ c' eva obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi appamÃïÃni ca rÆpÃni passÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivan ti? Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Yasmiæ kho samaye paritto samÃdhi hoti, parittam me tamhi samaye cakkhu hoti; so 'haæ parittena cakkhunà paritta¤ c' eva obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi parittÃni ca rÆpÃni passÃmi. Yasmiæ pana samaye apparitto me samÃdhi hoti, appamÃïaæ me tamhi samaye cakkhu hoti; so 'ham appamÃïena cakkhunà appamÃïa¤ c' eva obhÃsaæ sa¤jÃnÃmi appamÃïÃni ca rÆpÃni passÃmi kevalam pi rattiæ kevalam pi divasaæ kevalam pi rattindivan ti. Yato kho me, #<[page 162]># %<162 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ AnuruddhÃ, Vicikicchà cittassa upakkileso ti iti viditvà vicikicchà cittassa upakkileso pahÅno ahosi; AmanasikÃro cittassa upakkileso ti iti viditvà amanasikÃro cittassa upakkileso pahÅno ahosi; ThÅnamiddhaæ . . . pahÅno ahosi; Chambhitattaæ . . . pahÅno ahosi; Ubbillaæ . . . pahÅno ahosi; DuÂÂhullaæ . . . pahÅno ahosi; AccÃraddhaviriyaæ . . . pahÅno ahosi; AtilÅnaviriyaæ . . . pahÅno ahosi; Abhijappà . . . pahÅno ahosi; NÃnattasa¤¤Ã . . . pahÅno ahosi; AtinijjhÃyitattaæ rÆpÃnaæ cittassa upakkileso ti iti viditvà atinijjhÃyitattaæ rÆpÃnaæ cittassa upakkileso pahÅno ahosi. Tassa mayhaæ, AnuruddhÃ, etad ahosi: Ye kho me cittassa upakkilesÃ, te me pahÅnÃ. Handa dÃnÃhaæ tividhena samÃdhiæ bhÃvemÅti. So kho ahaæ, AnuruddhÃ, savitakkam pi savicÃraæ samÃdhiæ bhÃvesiæ, avitakkam pi vicÃramattaæ samÃdhiæ bhÃvesiæ, avitakkam pi avicÃraæ samÃdhim bhÃvesiæ, sappÅtikam pi samÃdhiæ bhÃvesiæ, nippÅtikam pi samÃdhiæ bhÃvesiæ, sÃtasahagatam pi samÃdhiæ bhÃvesiæ, upekhÃsahagatam pi samÃdhiæ bhÃvesiæ. Yato kho me, AnuruddhÃ, savitakko savicÃro samÃdhi bhÃvito ahosi, avitakko vicÃramatto samÃdhi bhÃvito ahosi, avitakko avicÃro samÃdhi bhÃvito ahosi, sappÅtiko pi samÃdhi bhÃvito ahosi, nippÅtiko pi samÃdhi bhÃvito ahosi, upekhÃsahagato samÃdhi bhÃvito ahosi, ¤Ãïa¤ ca pana me dassanaæ udapÃdi: Akuppà me vimutti, ayam antimà jÃti, na 'tthi dÃni punabbhavo ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà Anuruddho Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. UPAKKILESASUTTAõ4 AèèHAMAõ. #<[page 163]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 163>% 129. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- TÅï' imÃni, bhikkhave, bÃlassa bÃlalakkhaïÃni bÃlanimittÃni bÃlapadÃnÃni. KatamÃni tÅïi? Idha, bhikkhave, bÃlo duccintitacintÅ ca hoti dubbhÃsitabhÃsÅ dukkatakammakÃrÅ. No ce taæ, bhikkhave, bÃlo duccintitacintÅ ca abhavissa dubbhÃsitabhÃsÅ dukkatakammakÃrÅ, kena naæ paï¬ità jÃneyyum: BÃlo ayaæ bhavaæ asappuriso ti? Yasmà ca kho, bhikkhave, bÃlo duccintitacintÅ ca hoti dubbhÃsitabhÃsÅ dukkatakammakÃrÅ, tasmà naæ paï¬ità jÃnanti: BÃlo ayaæ bhavaæ asappuriso ti. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo tividhaæ diÂÂh' eva dhamme dukkhaæ domanassaæ paÂisaævedeti. Sace, bhikkhave, bÃlo sabhÃyaæ và nisinno hoti rathiyÃya và nisinno hoti siÇghÃÂake và nisinno hoti, tatra ce jano tajjaæ tassÃruppaæ kathaæ manteti, sace, bhikkhave, balo pÃïÃtipÃtÅ hoti adinnÃdÃyÅ hoti kÃmesu micchÃcÃrÅ hoti musÃvÃdÅ hoti surÃmerayamajjapamÃdaÂÂhÃyÅ hoti, tatra, bhikkhave, bÃlassa evaæ hoti: Yaæ kho jano tajjaæ tassÃruppaæ kathaæ manteti, saævijjante te ca dhammà mayi aha¤ ca tesu dhammesu sandissÃmÅti. -- Idaæ, bhikkhave, bÃlo paÂhamaæ diÂÂh' eva dhamme dukkhaæ domanassaæ paÂisaævedeti. Puna ca paraæ, bhikkhave, bÃlo passati rÃjÃno coraæ ÃgucÃriæ gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃrente kasÃhi pi tÃÊente, #<[page 164]># %<164 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vettehi pi tÃÊente, addhadaï¬akehi pi tÃÊente, hattham pi chindante, pÃdam pi chindante, hatthapÃdam pi chindante, kaïïam pi chindante, nÃsam pi chindante, kaïïanÃsam pi chindante, bilaÇgathÃlikam pi karonte, saÇkhamuï¬ikam pi karonte, RÃhumukham pi karonte, jotimÃlikam pi karonte, hatthapajjotikam pi karonte, erakavattikam pi karonte, cÅrakavÃsikam pi karonte, eïeyyakam pi karonte, baÊisamaæsikam pi karonte, kahÃpaïakam pi karonte, khÃrÃpatacchikam pi karonte, palighaparivattikam pi karonte, palÃlapiÂhakam pi karonte, tattena pi telena osi¤cante, sunakhehi khÃdÃpente, jÅvantam pi sÆle uttÃsente, asinà pi sÅsaæ chindante. Tatra, bhikkhave, bÃlassa evaæ hoti: YathÃrÆpÃnaæ kho pÃpakÃnaæ kammÃnaæ hetu rÃjÃno coraæ ÃgucÃriæ gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃrenti kasÃhi pi tÃÊenti, vettehi pi tÃÊenti addhadaï¬akehi pi tÃÊenti, hattham pi chindanti, pÃdam pi chindanti, hatthapÃdam pi . . . asinà pi sÅsaæ chindanti, -- vijjante te ca dhammà mayi, aha¤ ca tesu dhammesu sandissÃmi. Ma¤ ce pi rÃjÃno jÃneyyuæ, mam pi rÃjÃno gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃreyyuæ, kasÃhi pi tÃÊeyyuæ, vettehi pi tÃÊeyyuæ, . . . asinà pi chindeyyun ti. -- Idam pi, bhikkhave, bÃlo dutiyaæ diÂÂh' eva dhamme dukkhaæ domanassaæ paÂisaævedeti. Puna ca paraæ, bhikkhave, balÃm pÅÂhasamÃruÊhaæ và ma¤casamÃruÊhaæ và chamÃya và semÃnaæ yÃni 'ssa pubbe pÃpakÃni kammÃni kÃyena duccaritÃni vÃcÃya duccaritÃni manasà duccaritÃni, tÃni 'ssa tamhi samaye olambanti ajjholambanti abhippalambanti. SeyyathÃpi, bhikkhave, mahantÃnaæ pabbatakÆÂÃnaæ chÃyà sÃyaïhasamayaæ paÂhaviyà olambanti ajjholambanti abhippalambanti, -- evam eva kho, bhikkhave, bÃlaæ pÅÂhasamÃruÊhaæ và ma¤casamÃruÊhaæ và chamÃya và semÃnaæ yÃni 'ssa pubbe pÃpakÃni kammÃni katÃni kÃyena duccaritÃni vÃcÃya duccaritÃni manasà duccaritÃni tÃni 'ssa tamhi samaye olambanti ajjholambanti abhippalambanti. #<[page 165]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 165>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tatra, bhikkhave, bÃlassa evaæ hoti: Akataæ vata me kalyÃïaæ akataæ kusalaæ akataæ bhÅruttÃïaæ, kataæ pÃpaæ kataæ luddaæ kataæ kibbisaæ; yÃvatà hoti akatakalyÃïÃnaæ akatakusalÃnaæ akatabhÅruttÃïÃnaæ katapÃpÃnaæ kataluddÃnaæ katakibbisÃnaæ gati, taæ gatiæ pecca gacchÃmÅti. So socati kilamati paridevati, urattÃÊiæ kandati sammohaæ Ãpajjati. -- Idaæ kho, bhikkhave, bÃlo tatiyaæ diÂÂh' eva dhamme dukkhaæ domanassaæ paÂisaævedeti. Sa kho so bhikkhu bÃlo kÃyena duccaritaæ caritvà vÃcÃya duccaritaæ caritvà manasà duccaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Yaæ kho taæ, bhikkhave, sammà vadamÃno vadeyya: {Ekantaæ} aniÂÂhaæ ekantaæ akantaæ ekantaæ amanÃpan ti nirayam eva etaæ sammà vadamÃno vadeyya: {Ekantaæ} aniÂÂhaæ ekantaæ akantaæ ekantaæ amanÃpan ti. YÃva¤cidaæ, bhikkhave, upamà pi na sukarà yÃva dukkhà nirayà ti. Evaæ vutte a¤¤ataro bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: Sakkà pana me, bhante, upamà kÃtun ti? Sakkà bhikkhÆti Bhagavà avoca: SeyyathÃpi, bhikkhu, coraæ ÃgucÃriæ gahetvà ra¤¤o dasseyyuæ: Ayan te, deva, coro ÃgucÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti; tam enaæ rÃjà evaæ vadeyya: Gacchatha bho imaæ purisaæ pubbaïhasamayaæ sattisatena hanathÃti; tam enaæ pubbaïhasamayaæ sattisatena haneyyuæ. Atha rÃjà majjhantikaæ samayaæ evaæ vadeyya: Ambho kathaæ so puriso ti? -- Tath' eva deva jÅvatÅti. -- Tam enaæ rÃjà evaæ vadeyya: Gacchatha bho taæ purisaæ majjhantikaæ samayaæ sattisatena hanathÃti; tam enaæ majjhantikaæ samayaæ sattisatena haneyyuæ. Atha rÃjà sÃyaïhasamayaæ evaæ vadeyya: Ambho kathaæ so puriso ti? -- Tath' eva deva jÅvatÅti. -- Tam enaæ rÃjà evaæ vadeyya: Gacchatha bho taæ purisaæ sÃyaïhasamayaæ sattisatena hanathÃti; tam enaæ sÃyaïhasamayaæ sattisatena haneyyuæ. #<[page 166]># %<166 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu so puriso tÅhi sattisatehi ha¤¤amÃno tatonidÃnaæ dukkhaæ domanassaæ paÂisaævediyethÃti? Ekissà pi, bhante, sattiyà ha¤¤amÃno so puriso tatonidÃnaæ dukkhaæ domanassaæ paÂisaævediyetha; ko pana vÃdo tÅhi sattisatehÅti? Atha kho Bhagavà parittaæ pÃïimattaæ {pÃsÃïaæ} gahetvà bhikkhÆ Ãmantesi: Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Katamo nu kho mahantataro, -- yo cÃyaæ mayà paritto pÃïimatto pÃsÃïo gahito Himavà và pabbatarÃjà ti? Appamatto kho ayaæ, bhante, Bhagavatà paritto pÃïimatto pÃsÃïo gahito, Himavantaæ pabbatarÃjÃnaæ upanidhÃya saÇkham pi na upeti kalabhÃgam pi na upeti upanidhim pi na upetÅti. Evam eva kho, bhikkhave, yaæ so puriso tÅhi sattisatehi ha¤¤amÃno tatonidÃnaæ dukkhaæ domanassaæ paÂisaævedeti, taæ nerayikassa upanidhÃya saÇkham pi na upeti kalabhÃgam pi na upeti upanidhim pi na upeti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà pa¤cavidhabandhanan nÃma kÃraïaæ karonti: tattaæ ayokhÅlaæ hatthe gamenti tattaæ ayokhÅlaæ dutiye hatthe gamenti tattaæ ayokhÅlaæ pÃde gamenti tattaæ ayokhÅlaæ dutiye pÃde gamenti, tattaæ ayokhÅlaæ majjhe urasmiæ gamenti. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti; na ca tÃva kÃlaæ karoti yà va na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ nirayapÃlà saævesetvà kÆÂhÃrÅhi tacchanti. So tattha dukkhà tippa kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà uddhaæ pÃdaæ adho siraæ Âhapetvà vÃsÅhi tacchanti. So tattha --pe-- yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà rathe yojetvà ÃdittÃya paÂhaviyà sampajjalitÃya sa¤jotibhÆtÃya sÃrenti pi paccÃsÃrenti pi. #<[page 167]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 167>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So tattha --pe-- yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà mahantaæ aÇgÃrapabbataæ Ãdittaæ sampajjalitaæ sa¤jotibhÆtaæ Ãropenti pi oropenti pi. So tattha dukkhà tippà kaÂuka vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà uddhaæ pÃdaæ adho siraæ gahetvà tattÃya lohakumbhiyà pakkhipanti ÃdittÃya sampajjalitÃya sa¤jotibhÆtÃya. So tattha pheïuddehakaæ paccati. So tattha pheïuddehakaæ paccamÃno sakim pi uddhaæ gacchati, sakim pi adho gacchati, sakim pi tiriyaæ. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà MahÃniraye pakkhipanti. So kho pana, bhikkhave, MahÃnirayo catukkaïïo catudvÃro vibhatto bhÃgaso mito ayopÃkÃrapariyanto ayasà paÂikujjito; tassa ayomayà bhÆmi jalità tejasà yutà samantà yojanasataæ pharitvà tiÂÂhati sabbadÃ. I AnekapariyÃyena pi kho ahaæ, bhikkhave, nirayakathaæ katheyyaæ, yÃva¤cidaæ, bhikkhave, na sukaraæ akkhÃnena pÃpuïituæ yÃva dukkhà nirayÃ. Santi, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà tiïabhakkhÃ. Te allÃni pi tiïÃni sukkÃni dantullahakaæ khÃdanti. Katame ca, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà tiïabhakkhÃ? -- Assà goïà gadrabhà ajà migÃ, ye và pan' a¤¤e pi keci tiracchÃnagatà pÃïà tiïabhakkhÃ. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo idha pubbe rasÃdo idha pÃpÃni kÃmmÃni karitvà kÃyassa bhedà param maraïà tesaæ sattÃnaæ sahavyataæ uppajjati ye te sattà tiïabhakkhÃ. Santi, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà gÆthabhakkhÃ; te dÆrato va gÆthagandhaæ ghÃyitvà dhÃvanti: Ettha bhu¤jissÃma, ettha bhu¤jissÃmÃti. SeyyathÃpi nÃma brÃhmaïà Ãhutigandhena dhÃvanti: Ettha bhu¤jissÃma, ettha bhu¤jissÃmÃti, -- evam eva kho, bhikkhave, santi tiracchÃnagatà pÃïà gÆÂhabhakkhÃ; te dÆrato va gÆthagandhaæ ghÃyitvà dhÃvanti: #<[page 168]># %<168 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ettha bhu¤jissÃma, ettha bhu¤jissÃmÃti. Katame ca, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà gÆthabhakkhÃ? -- KukkuÂà sÆkarà soïà sigÃlÃ, ye và pan' a¤¤e pi keci tiracchÃnagatà pÃïà gÆthabhakkhÃ. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo idha pubbe rasÃdo idha pÃpÃni kammÃni karitvà kÃyassa bhedà param maraïà tesaæ sattÃnaæ sahavyataæ uppajjati ye te sattà gÆthabhakkhÃ. Santi, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà andhakÃre jÃyanti andhakÃre jÅyanti andhakÃre mÅyanti. Katame ca, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà andhakÃre jÃyanti andhakÃre jÅyanti andhakÃre mÅyanti? -- KÅÂà puÊavà gaï¬uppÃdà ye và pan' a¤¤e pi keci tiracchÃnagatà pÃïà andhakÃre jÃyanti andhakÃre jÅyanti andhakÃre mÅyanti. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo idha pubbe rasÃdo idha pÃpÃni kammÃni karitvà kÃyassa bhedà param maraïà tesaæ sattÃnaæ sahavyataæ uppajjati ye te sattà andhakÃre jÃyanti andhakÃre jÅyanti andhakÃre mÅyanti. Santi, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà udakasmiæ jÃyanti udakasmiæ jÅyanti udakasmiæ mÅyanti. Katame ca, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà udakasmiæ jÃyanti udakasmiæ jÅyanti udakasmiæ mÅyanti? -- Macchà kacchapà suæsumÃrà ye và pan' a¤¤e pi keci tiracchÃnagatà pÃïà udakasmiæ jÃyanti udakasmiæ jÅyanti udakasmiæ mÅyanti. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo idha pubbe rasÃdo idha pÃpÃni kammÃni karitvà kÃyassa bhedà param maraïà tesaæ sattÃnaæ sahavyataæ uppajati ye te sattà udakasmiæ jÃyanti udakasmiæ jÅyanti udakasmiæ mÅyanti. Santi, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà asucismiæ jÃyanti asucismiæ jÅyanti asucismiæ mÅyanti. Katame ca, bhikkhave, tiracchÃnagatà pÃïà asucismiæ jÃyanti asucismiæ jÅyanti asucismiæ mÅyanti? -- Ye te, bhikkhave, sattà pÆtimacche và jÃyanti pÆtimacche và jÅyanti pÆtimacche và mÅyanti; pÆtikuïape vÃ; pÆtikummÃse vÃ; candanikÃya vÃ; oÊigalle và jÃyanti -- pe --. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo idha pubbe rasÃdo idha pÃpÃni kammÃni karitvà kÃyassa bhedà param maraïà tesaæ sattÃnaæ sahavyataæ uppajjati ye te sattà asucismiæ jÃyanti asucismiæ jÅyanti asucismiæ mÅyanti. #<[page 169]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 169>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ AnekapariyÃyena pi kho ahaæ, bhikkhave, tiracchÃnayonikathaæ katheyyaæ, yÃva¤ c' idaæ, bhikkhave, na sukaraæ akkhÃnena pÃpuïituæ yÃva dukkhà tiracchÃnayoni. SeyyathÃpi puriso, bhikkhave, ekacchigaÊaæ yugaæ samudde pakkhipeyya, tam enaæ puratthimo vÃto pacchimena saæhareyya pacchimo vÃto puratthimena saæhareyya uttaro vÃto dakkhiïena saæhareyya dakkhiïo vÃto uttarena saæhareyya; tatr' assa kÃïo kacchapo; so vassasatassa accayena sakiæ ummujjeyya. -- Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu so kÃïo kacchapo amukasmiæ ekacchiggaÊe yuge gÅvaæ paveseyyÃti? Yadi nÆna, bhante, kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayenÃti. Khippataraæ kho so, bhikkhave, kÃïo kacchapo amukasmiæ ekacchiggaÊe yuge gÅvaæ paveseyya, ato dullabhatarÃhaæ, bhikkhave, manussattaæ vadÃmi sakiæ vinipÃtagatena bÃlena. Taæ kissa hetu? Na h' ettha, bhikkhave, atthi dhammacariyà samacariyà kusalakiriyà pu¤¤akiriyÃ, a¤¤ama¤¤akhÃdikà ettha, bhikkhave, vattati dubbalamÃrikÃ. Sa kho so, bhikkhave, bÃlo sace kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayena manussattaæ Ãgacchati, yÃni tÃni nÅcakulÃni -- caï¬Ãlakulaæ và nesÃdakulaæ và veïakulaæ và rathakÃrakulaæ và pukkusakulaæ và -tathÃrÆpe kule paccÃjÃyati daÊidde appannapÃïabhojane kasiravuttike, yattha kasirena ghÃsacchÃdo labbhati. So ca hoti dubbaïïo duddasiko okoÂimako bavhÃbÃdho kÃïo và kunÅ và kha¤jo và pakkhahato và na lÃbhÅ annassa pÃnassa vatthassa yÃnassa mÃlÃgandhavilepanassa seyyÃvasathapadÅpeyyassa; #<[page 170]># %<170 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ so kÃyena duccaritaæ carati vÃcÃya duccaritaæ carati manasà duccaritaæ carati; so kÃyena duccaritaæ caritvà vÃcÃya duccaritaæ caritvà manasà duccaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. SeyyathÃpi, bhikkhave, akkhadhutto paÂhamen' eva kaliggahena puttam pi jÅyetha dÃram pi jÅyetha sabbasÃpateyyam pi jÅyetha, uttarim pi anubandhaæ nigaccheyya Appamattako so, bhikkhave, kaliggaho yaæ so akkhadhutto paÂhamen' eva kaliggahena puttam pi jÅyetha dÃram pi jÅyetha sabbasÃpateyyam pi jÅyetha uttarim pi anubandhaæ nigaccheyya. Atha kho ayam eva mahantataro kaliggaho yaæ so bÃlo kÃyena duccaritaæ caritvà vÃcÃya duccaritaæ caritvà manasà duccaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatim vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Ayam pi, bhikkhave, kevalaparipÆrà bÃlabhÆmi. Tiï' imÃni, bhikkhave, paï¬itassa paï¬italakkhaïÃni paï¬itanimittÃni paï¬itapadÃnÃni. KatamÃni tÅïi? Idha, bhikkhave, paï¬ito sucintitacintÅ ca hoti subhÃsitabhÃsÅ sukatakammakÃrÅ. No ce taæ, paï¬ito sucintitacintÅ ca abhavissa subhÃsitabhÃsÅ sukatakammakÃrÅ, kena naæ paï¬ità jÃneyyaæ: Paï¬ito ayaæ bhavaæ sappuriso ti? Yasmà ca kho. bhikkhave, paï¬ito sucintitacintÅ ca hoti subhÃsitabhÃsÅ sukatakammakÃrÅ, tasmà naæ paï¬ità jÃnanti: Paï¬ito ayaæ bhavaæ sappuriso it. Sa kho so, bhikkhave, ayaæ paï¬ito tividhaæ diÂÂhe va dhamme sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti, Sace, bhikkhave, paï¬ito sabhÃya và nisinno hoti rathiyÃya và nisinno hoti siÇghÃÂake và nisinno hoti, tatra ce jano tajjaæ tassÃruppaæ kathaæ manteti, sace, bhikkhave, paï¬ito pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti adinnÃdÃnà paÂivirato hoti kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti musÃvÃdà paÂivirato hoti surÃmerayamajjapamÃdaÂÂhÃnà paÂivirato hoti, -- #<[page 171]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 171>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tatra, bhikkhave, paï¬itassa evaæ hoti: Yaæ kho jano tajjaæ tassÃruppaæ kathaæ manteti, saævijjante te dhammà mayi aha¤ ca tesu dhammesu sandissÃmÅti. -- Idaæ, bhikkhave, paï¬ito paÂhamaæ diÂÂhe va dhammo sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti. Puna ca paraæ, bhikkhave, paï¬ito passati rÃjÃno coraæ ÃgucÃriæ gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃrente kasÃhi pi tÃÊente vettehi pi tÃÊente . . . (&c., as page 164) . . . asinà pi sÅsaæ chindante. Tatra, bhikkhave, paï¬itassa evaæ hoti: YathÃrÆpÃnaæ kho pÃpakÃnaæ kammÃnaæ hetu rÃjÃno coraæ ÃgucÃriæ gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃrenti, -kasÃhi pi tÃÊenti vettehi pi tÃÊenti . . . asinà pi sÅsaæ chindanti, -- na te dhammà mayi saævijjante, aha¤ ca na tesu dhammesu sandissÃmÅti. -- Idaæ, bhikkhave, paï¬ito dutiyaæ diÂÂhe va dhamme sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti. Puna ca paraæ, bhikkhave, paï¬itaæ pÅÂhasamÃruÊhaæ và ma¤casamÃruÊhaæ và chamÃya và semÃnaæ yÃni 'ssa pubbe kalyÃïÃni kammÃni katÃni kÃyena sucaritÃni vÃcÃya sucaritÃni manasà sucaritÃni tÃni 'ssa tamhi samaye olambanti ajjholambanti abhippalambanti. SeyyathÃpi, bhikkhave, mahantÃnaæ pabbatakÆÂÃnaæ chÃyà sÃyaïhasamayaæ paÂhaviyà olambanti ajjholambanti abhippalambanti, -- evam eva kho, bhikkhave, paï¬itaæ pÅÂhasamÃruÊhaæ và ma¤casamÃruÊhaæ và chamÃya và semÃnaæ yÃni 'ssa pubbe kalyÃïÃni . . . ajjholambanti abhippalambanti. Tatra, bhikkhave, paï¬itassa evaæ hoti: Akataæ vata me pÃpaæ akataæ luddaæ akataæ kibbisaæ, kataæ kalyÃïaæ kataæ kusalaæ kataæ bhÅruttÃïaæ; yÃvatà hoti akatapÃpÃnaæ akataluddÃnaæ akatakibbisÃnaæ katakalyÃïÃnaæ katakusalÃnaæ katabhÅruttÃïÃnaæ gati, taæ gatiæ pecca gacchÃmÅti. So na socati na kilamati na paridevati na urattÃÊiæ kandati na sammohaæ Ãpajjati. -- Idaæ, bhikkhave, paï¬ito tatiyaæ diÂÂhe va dhamme sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti. Sa kho so, bhikkhave, paï¬ito kÃyena sucaritaæ caritvà vÃcÃya sucaritaæ caritvà manasà sucaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. #<[page 172]># %<172 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yaæ kho taæ, bhikkhave, sammà vadamÃno vadeyya: Ekantaæ iÂÂhaæ ekantaæ kantaæ ekantaæ manÃpan ti, saggam eva taæ sammà vadamÃno vadeyya: Ekantaæ iÂÂhaæ ekantaæ kantaæ ekantaæ manÃpan ti. YÃva¤cidaæ, bhikkhave, upamà pi na sukarà yÃva sukhà saggà ti. Evaæ vutte a¤¤ataro bhikkhu Bhagavantaæ etad avoca: Sakkà pana, bhante, upamà kÃtun ti? Sakkà bhikkhÆti Bhagavà avoca: SeyyathÃpi, bhikkhu, rÃjà cakkavattÅ sattahi ratanehi samannÃgato catuhi ca iddhÅhi, tatonidÃnaæ sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti. Katamehi sattahi? Idha, bhikkhu, ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa tadahu 'posathe pannarase sÅsaæ nahÃtassa uposathikassa uparipÃsÃdavaragatassa dibbaæ cakkaratanaæ pÃtubhavati sahassÃraæ sanemikaæ sanÃbhikaæ sabbÃkÃraparipÆraæ; disvÃna ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa evaæ hoti:-Sutaæ kho pana me taæ: Yassa ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa tadahu 'posathe pannarase sÅsaæ nahÃtassa uposathikassa uparipÃsÃdavaragatassa dibbaæ cakkaratanaæ pÃtubhavati sahassÃraæ sanemikaæ sanÃbhikaæ sabbÃkÃraparipÆraæ, so hoti rÃjà cakkavattÅti. Assan nu kho ahaæ rÃjà cakkavattÅti? Atha kho, bhikkhave, rÃjà khattiyo muddhÃvasitto uÂÂhÃy' Ãsanà vÃmena hatthena bhiÇkÃraæ gahetvà dakkhiïena hatthena cakkaratanaæ abbhukkirati: Pavattatu bhavaæ cakkaratanaæ, abhivijinÃtu bhavaæ cakkaratanan ti. Atha kho taæ, bhikkhave, cakkaratanaæ puratthimaæ disaæ pavattati, anvadeva rÃjà cakkavattÅ saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Yasmiæ kho pana, bhikkhave, padese cakkaratanaæ patiÂÂhÃti, tatra rÃjà cakkavattÅ vÃsaæ upeti saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Ye kho pana, bhikkhave, #<[page 173]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 173>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ puratthimÃya disÃya paÂirÃjÃno, te rÃjÃnaæ cakkavattiæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: Ehi kho mahÃrÃja; svÃgataæ mahÃrÃja; sakan te mahÃrÃjÃ; anusÃsa mahÃrÃjÃti. RÃjà cakkavattÅ evam Ãha: PÃïo na hantabbo adinnaæ nÃdÃtabbaæ, kÃmesu micchà na caritabbÃ, musà na bhÃsitabbÃ, majjaæ na pÃtabbaæ, yathÃbhutta¤ ca bhu¤jathÃti. Ye kho pana, bhikkhave, puratthimÃya disÃya paÂirÃjÃno, te ra¤¤o cakkavattissa anuyuttà bhavanti. Atha kho taæ, bhikkhave, cakkaratanaæ puratthimaæ samuddaæ ajjhogahetvà paccuttaritvà dakkhiïaæ disaæ pavattati --pe-- dakkhiïaæ samuddaæ ajjhogahetvà paccuttaritvà pacchimaæ disaæ pavattati --pe-- pacchimaæ samuddaæ paccuttaritvà uttariæ disaæ pavattati, anvadeva rÃjà cakkavattÅ saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Yasmiæ kho pana, bhikkhave, padese cakkaratanaæ patiÂÂhÃti. tatra rÃjà cakkavattÅ vÃsaæ upeti saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Ye kho pana, bhikkhave, uttarÃya disÃya paÂirÃjÃno, te rÃjÃnaæ cakkavattiæ upasaækamitvà evam {Ãhaæsu}: Ehi kho mahÃrÃja; svÃgatam mahÃrÃjÃ; sakan te mahÃrÃja; anusÃsa mahÃrÃjÃti. RÃjà cakkavattÅ evam Ãha: PÃïo na hantabbo . . . bhu¤jathÃti. Ye kho pana, bhikkhave, uttarÃya disÃya paÂirÃjÃno te ra¤¤o cakkavattissa anuyutta bhavanti. Atha kho taæ, bhikkhave, cakkaratanaæ samuddapariyantaæ paÂhaviæ abhivijinitvà tam eva rÃjadhÃniæ paccÃgantvà ra¤¤o cakkavattissa antepuradvÃre akkhÃhataæ ma¤¤e tiÂÂhati, ra¤¤o cakkavattissa antepuradvÃraæ upasobhayamÃnaæ Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ cakkaratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa hatthiratanaæ pÃtubhavati, sabbaseto sattappatiÂÂho iddhimà vehÃsaÇgamo Uposatho nÃma nÃgarÃjÃ. DisvÃna ra¤¤o cakkavattissa cittam pasÅdati: Bhaddakaæ vata bho hatthiyÃnaæ, sace damathaæ upeyyÃti. Atha kho taæ, bhikkhave, hatthiratanaæ seyyathÃpi nÃma bhaddo hatthÃjÃnÅyo dÅgharattaæ suparidanto, #<[page 174]># %<174 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam eva damathaæ upeti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ tam eva hatthiratanaæ vÅmaæsamÃno pubbaïhasamayaæ abhirÆhitvà samuddapariyantaæ paÂhaviæ anusaæyÃyitvà tam eva rÃjadhÃniæ paccÃgantvà pÃtarÃsam akÃsi. Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ hatthiratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa assaratanaæ pÃtubhavati, sabbaseso kÃkasÅso mu¤jakeso iddhimà vehÃsaÇgamo ValÃho nÃma assarÃjÃ. DisvÃna ra¤¤o cakkavattissa cittam pasÅdati: Bhaddakaæ vata bho assayÃnaæ sace damathaæ upeyyÃti. Atha kho taæ, bhikkhave, assaratanaæ seyyathÃpi nÃma bhaddo assÃjÃnÅyo dÅgharattaæ suparidanto, evaæ eva dhamathaæ upeti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ tam eva assaratanaæ vÅmaæsamÃno pubbaïhasamayaæ abhirÆhitvà samuddapariyantaæ paÂhaviæ anusaæyÃyitvà tam eva rÃjadhÃniæ paccÃgantvà pÃtarÃsam akÃsi. Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ assaratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa maïiratanaæ pÃtubhavati. So hoti maïi veÊuriyo subho jÃtimà aÂÂhaæso suparikammakato. Tassa kho pana, bhikkhave, maïiratanassa Ãbhà samantà yojanaæ phuÂà hoti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ tam eva maïiratanaæ vÅmaæsamÃno caturaÇginaæ senaæ sannayhitvà maïiæ dhajaggaæ Ãropetvà rattandhakÃratimisÃyam pÃyÃsi. Ye kho pana, bhikkhave, samantà gÃmà ahesuæ, te ten' obhÃsena kammante payojesuæ Divà ti ma¤¤amÃnÃ. Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ maïiratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa itthiratanaæ pÃtubhavati, abhirÆpà dassanÅyà pÃsÃdikà paramÃya vaïïapokkharatÃya samannÃgatà nÃtidÅghà nÃtirassà nÃtikisà nÃtithÆlà nÃtikÃÊÅ nÃccodÃta atikkantà mÃnusaæ vaïïaæ appattà dibbaæ vaïïaæ. #<[page 175]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõõ (120.) 175>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tassa kho pana, bhikkhave, itthiratanassa evarÆpo kÃyasamphasso hoti, seyyathÃpi nÃma tÆlapicuno và kappÃsapicuno vÃ. Tassa kho pana, bhikkhave, itthiratanassa sÅte uïhÃni gattÃni honti, uïhe sÅtÃni gattÃni honti. Tassa kho pana, bhikkhave, itthiratanassa kÃyato candanagandho vÃyati, mukhato uppalagandho vÃyati. Taæ kho pana, bhikkhave, itthiratanaæ ra¤¤o cakkavattissa pubbuÂÂhÃyinÅ hoti pacchÃnipÃtinÅ kiækÃrapaÂissÃvinÅ manÃpacÃrinÅ piyavÃdinÅ. Taæ kho pana, bhikkhave, itthiratanaæ rÃjÃnaæ cakkavattiæ manasà pi no aticarati kuto kÃyena. Ra¤¤o. bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ itthiratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa gahapatiratamaæ pÃtubhavati. Tassa kammavipÃkajaæ dibbaæ cakkhu pÃtubhavati yena nidhiæ passati sassÃmikam pi assÃmikam pi. So rÃjÃnaæ cakkavattiæ upasaækamitvà evam Ãha: Appossukko tvaæ, deva, hohi; ahan te dhanena dhanakaraïÅyaæ karissÃmÅti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ tam eva gahapatiratanaæ vÅmaæsamÃno nÃvaæ abhirÆhitvà majjhe GaÇgÃya nadiyà sotaæ ogahetvà gahapatiratanaæ etad avoca: Attho me, gahapati, hira¤¤asuvaïïenÃti. -- Tena hi, mahÃrÃja, ekaæ tÅraæ nÃvà upetÆti. -- Idh' eva me, gahapati, attho hira¤¤asuvaïïenÃti. -- Atha kho naæ, bhikkhave, gahapatiratanaæ ubhohi hatthehi udakaæ omasitvà pÆraæ hira¤¤asuvaïïassa kumbhiæ uddharitvà rÃjÃnaæ cakkavattiæ evam Ãha: Alam ettÃvatà mahÃrÃja; katam ettÃvatà mahÃrÃja; pÆjitam ettÃvatà mahÃrÃjÃti. RÃjà cakkhavattÅ evam Ãha: Alam ettÃvatà gahapati; katam ettÃvatà gahÃpati; pÆjitam ettÃvatà gahapatÅti. Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ gahapatiratanaæ pÃtubhavati. Puna ca paraæ, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa pariïÃyakaratanaæ pÃtubhavati, #<[page 176]># %<176 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ paï¬ito vyatto medhÃvÅ paÂibalo rÃjÃnaæ cakkavattiæ upaÂÂhapetabbaæ upaÂÂhapetuæ apayÃpetabbaæ apayÃpetuæ Âhapetabbaæ Âhapetuæ. So rÃjÃnaæ cakkavattiæ upasaækamitvà evam Ãha: Appossukko tvaæ, deva, hohi; aham anusÃsissÃmÅti. Ra¤¤o, bhikkhave, cakkavattissa evarÆpaæ pariïÃyakaratanaæ pÃtubhavati. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imehi sattahi ratanehi samannÃgato hoti. KatamÃhi catuhi iddhÅhi? Idha, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ abhirÆpo hoti dassanÅyo pÃsÃdiko paramÃya vaïïapokkharatÃya samannÃgato ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imÃya paÂhamÃya iddhiyà samannÃgato hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ dÅghÃyuko hoti ciraÂÂhitiko ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imÃya dutiyÃya iddhiyà samannÃgato hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ appÃbÃdho hoti appÃtaÇko samavepÃkiniyà gahaïiyà samannÃgato nÃtisÅtÃya nÃccuïhÃya ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imÃya tatiyÃya iddhiyà samannÃgato hoti. Puna ca paraæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ brÃhmaïagahapatikÃnaæ piyo hoti manÃpo. SeyyathÃpi, bhikkhave, pità puttÃnam piyo hoti manÃpo, evam eva kho, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ brÃhmaïagahapatikÃnam piyo hoti manÃpo. Ra¤¤o pi, bhikkhave, cakkavattissa brÃhmaïagahapatikà piyà honti manÃpÃ. SeyyathÃpi, bhikkhave, pitu puttà piyà honti manÃpÃ, evam eva kho, bhikkhave, ra¤¤o cakkavattissa brÃhmaïagahapatikà piyà honti manÃpÃ. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, rÃjà cakkavattÅ caturaÇginiyà senÃya uyyÃnabhÆmiæ niyyÃsi. Atha kho, bhikkhave, brÃhmaïagahapatikà rÃjÃnaæ cakkavattiæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: AtaramÃno, deva, yÃhi yathà tam mayaæ cirataram passeyyÃmÃti. RÃjà pi, bhikkhave, cakkavattÅ sÃrathiæ Ãmantesi: #<[page 177]># %< 3.9. BùLAPA×ÖITASUTTAõ (129.) 177>% AtaramÃno, sÃrathi, pesehi yathà 'haæ brÃhmaïagahapatike cirataraæ passeyyan ti. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imÃya catutthÃya iddhiyà samannÃgato hoti. RÃjÃ, bhikkhave, cakkavattÅ imÃhi catuhi iddhÅhi samannÃgato hoti. Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Api nu kho rÃjà cakkavattÅ imehi sattahi ratanehi samannÃgato imÃhi catuhi ca iddhÅhi tatonidÃnaæ sukhaæ somanassaæ paÂisaævediyethÃti? Ekamekena pi tena, bhante, ratanena samannÃgato rÃjà cakkavattÅ tatonidÃnaæ sukhaæ somanassaæ paÂisaævediyetha; ko pana vÃdo sattahi ratanehi catuhi ca iddhÅhÅti. Atha kho Bhagavà parittaæ pÃïimattaæ pÃsÃïaæ gahetvà bhikkhÆ Ãmantesi:-- Taæ kim ma¤¤atha, bhikkhave? Katamo nu kho mahantataro? Yo cÃyaæ mayà paritto pÃïimatto pÃsÃïo gahito Himavà và pabbatarÃjà ti? Appamattako ayaæ, bhante, Bhagavatà paritto pÃïimatto pÃsÃïo gahito, Himavantaæ pabbatarÃjÃnaæ upanidhÃya saÇkham pi na upeti kalabhÃgam pi na upeti upanidhim pi na upetÅti. Evam eva kho, bhikkhave, yaæ rÃjà cakkavattÅ sattahi ratanehi catuhi ca iddhÅhi tatonidÃnaæ sukhaæ somanassaæ paÂisaævedeti, taæ dibbassa sukhassa upanidhÃya saÇkham pi na upeti kalabhÃgam pi na upeti upanidhim pi na upeti. Sa kho so, bhikkhave, paï¬ito sace kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayena manussattaæ Ãgacchati, yÃni tÃni uccÃkulÃni -- khattiyamahÃsÃlakulaæ và brÃhmaïamahÃsÃlakulaæ và gahapatimahÃsÃlakulaæ và -- tathÃrÆpe kule paccÃjÃyati a¬¬he mahaddhane mahÃbhoge pahutajÃtarÆparajate pahutavittÆpakaraïe pahutadhanadha¤¤e; so ca hoti abhirÆpo dassanÅyo pÃsÃdiko paramÃya vaïïapokkharatÃya samannÃgato, lÃbhÅ annassa pÃnassa vatthassa yÃnassa mÃlÃgandhavilepanassa seyyÃvasathapadÅpeyyassa. So kÃyena sucaritaæ carati vÃcÃya sucaritaæ carati manasà sucaritaæ carati; so kÃyena sucaritaæ caritvà vÃcÃya sucaritaæ caritvà manasà sucaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. #<[page 178]># %<178 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SeyyathÃpi, bhikkhave, akkhadhutto paÂhamen' eva kaÂaggahena mahantaæ bhogakkhandhaæ adhigaccheyya. Appamattako so, bhikkhave, kaÂaggaho yaæ so akkhadhutto paÂhamen' eva kaÂaggahena mahantaæ bhogakkhandhaæ adhigaccheyya. Atha kho ayam eva tato mahantataro kaÂaggaho yaæ so paï¬ito kÃyena sucaritaæ caritvà vÃcÃya sucaritaæ caritvà manasà sucaritaæ caritvà kÃyassa bhedà param maraïa sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Ayaæ, bhikkhave, kevalaparipÆrà paï¬itabhÆmÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. BùLAPA×ÖITASUTTAõ NAVAMAõ. 130. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: SeyyathÃpi, bhikkhave, dve agÃrà sadvÃrÃ, tattha cakkhumà puriso majjhe Âhito passeyya manusse gehaæ pavisante pi nikkhamante pi anusa¤carante pi anuvicarante pi, -- evam eva kho ahaæ, bhikkhave, dibbena cakkhunà visuddhena atikkantamÃnusakena satte passÃmi cavamÃne upapajjamÃne hÅne païÅte suvaïïe dubbaïïe sugate duggate yathÃkammÆpage satte passÃmi:-- Ime vata bhonto sattà kÃyasucaritena samannÃgatà vacÅ --pe-- manosucaritena samannÃgatà ariyÃnaæ anupavÃdakà sammÃdiÂÂhikà sammÃdiÂÂhikammasamÃdÃnÃ, te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ upapannÃ. Ime và pana bhonto sattà kÃyasucaritena samannÃgatà vacÅ --pe-- manosucaritena samannÃgatà ariyÃnaæ anupavÃdakà sammÃdiÂÂhikà sammÃdiÂÂhikammasamÃdÃnÃ, #<[page 179]># %< 3.10. DEVADôTASUTTAõ (130.) 179>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ te kÃyassa bhedà param maraïà manussesu upapannÃ. Ime vata bhonto sattà kÃyaduccaritena samannÃgatà vacÅ --pe-- manoduccaritena ariyÃnaæ upavÃdakà micchÃdiÂÂhikà micchÃdiÂÂhikammasamÃdÃnÃ, te kÃyassa bhedà param maraïà pettivisayaæ upapannÃ. Ime và pana bhonto sattà kÃyaduccaritena samannÃgatà vacÅ --pe-- manoduccaritena samannÃgatà ariyÃnaæ upavÃdakà micchÃdiÂÂhikà micchÃdiÂÂhikammasamÃdÃnÃ, te kÃyassa bhedà param maraïà tiracchÃnayoniæ upapannÃ. Ime và pana bhonto sattà kÃyaduccaritena . . . te kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ upapannà ti. 1 Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà nÃnÃbÃhÃsu gahetvà Yamassa ra¤¤o dassenti [: Ayaæ, deva, puriso ametteyyo asÃma¤¤o abrahma¤¤o na kule jeÂÂhÃpaccayÅ; imassa devo daï¬aæ païetÆti.] Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà paÂhamaæ devadÆtaæ samanuyu¤jati samanugÃhati samanubhÃsati: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu paÂhamaæ devadÆtaæ pÃtubhÆtan ti? -- So evam Ãha: NÃddasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu daharaæ kumÃraæ mandaæ uttÃnaseyyakaæ sake muttakarÅse palipannaæ semÃnan ti? -- So evam Ãha: Addasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, tassa te vi¤¤ussa sato mahallakassa na etad ahosi: Aham pi kho 'mhi jÃtidhammo jÃtiæ anatÅto, handÃhaæ kalyÃïaæ karomi kÃyena vÃcÃya manasà ti? -- So evam Ãha: NÃsakkhissaæ, bhante; pamÃdassaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, pamÃdavatÃya na kalyÃïam akÃsi kÃyena vÃcÃya manasÃ. Taggha tvaæ, ambho purisa, tathà karissanti yathà taæ pamattaæ. Taæ kho pana te etaæ pÃpaæ kammaæ n' eva mÃtarà kataæ na pitarà kataæ na bhÃtarà kataæ na bhaginiyà kataæ na mittÃmaccehi kataæ na ¤ÃtisÃlohitehi kataæ na samaïabrÃhmaïehi kataæ na devatÃhi kataæ; #<[page 180]># %<180 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tayà v' etaæ pÃpaæ kammaæ kataæ; tva¤ ¤eva etassa vipÃkaæ paÂisaævedissasÅti. Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà paÂhamaæ devadÆtaæ samanuyu¤jitvà samanugÃhitvà samanubhÃsitvà dutiyaæ devadÆtaæ samanuyu¤jati samanugÃhati samanubhÃsati: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu dutiyaæ devadÆtaæ pÃtubhÆtan ti? -- So evam Ãha: NÃddasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu itthiæ và purisaæ và asÅtikam và navutikaæ và vassasatikaæ và jÃtiyà jiïïaæ gopÃnasivaÇkaæ bhoggaæ daï¬aparÃyanaæ pavedhamÃnaæ gacchantaæ Ãturaæ gatayobbanaæ khaï¬adantaæ palitakesaæ vilÆnaæ khalitaæsiraæ valÅnaæ tilakÃhatagattan ti? -- So evam Ãha: Addasam bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, tassa te vi¤¤ussa sato mahallakassa na etad ahosi: Aham pi kho 'mhi jarÃdhammo jaraæ anatÅto, handÃhaæ kalyÃïaæ karomi kÃyena vÃcÃya manasà ti? -- So evam Ãha: NÃsakkhissaæ, bhante; pamÃdassam, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, pamÃdavatÃya na kalyÃïam akÃsi kÃyena vÃcÃya manasÃ; taggha tvaæ, ambho purisa, tathà karissanti yathà taæ pÃmattaæ. Taæ kho pana te etaæ pÃpaæ kammaæ n' eva mÃtarà kataæ na pitarà kataæ na bhÃtarà kataæ na bhaginiyà kataæ na mittÃmaccehi kataæ na ¤ÃtisÃlohitehi kataæ na samaïabrÃhmaïehi kataæ na devatÃhi kataæ; tayà v' etaæ pÃpaæ kammaæ kataæ; tva¤ ¤eva etassa vipÃkaæ paÂisaævedissasÅti. Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà dutiyaæ devadÆtaæ samanuyu¤jitvà samanugÃhitvà samanubhÃsitvà tatiyaæ devadÆtaæ samanuyu¤jati samanugÃhati samanubhÃsati: Ambho purisa, #<[page 181]># %< 3.10. DEVADôTASUTTAõ (130.) 181>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na tvaæ addasa manussesu tatiyaæ devadÆtaæ pÃtubhÆtan ti? -- So evam Ãha: NÃddasaæ bhante ti. -Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu itthiæ và purisaæ và ÃbÃdhikaæ dukkhitaæ bÃÊhagilÃnaæ sake muttakarÅse palipannaæ semÃnaæ a¤¤ehi vuÂÂhÃpiyamÃnaæ a¤¤ehi saævesiyamÃnan ti? -- So evam Ãha: Addasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, tassa te vi¤¤ussa sato mahallakassa na etad ahosi: Aham pi kho 'mhi byÃdhidhammo byÃdhiæ anatÅto; handÃhaæ kalyÃïaæ karomi kÃyena vÃcÃya manasà ti? -- So evam Ãha: NÃsakkhissaæ bhante; pamÃdassaæ bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, pamÃdavatÃya na kalyÃïam akÃsi kÃyena vÃcÃya manasÃ; taggha tvaæ, ambho purisa, tathà karissanti yathà taæ pamattaæ. Taæ kho pana te etaæ pÃpaæ kammaæ n' eva mÃtarà kataæ na pitarà kataæ na bhÃtarà kataæ na bhaginiyà kataæ na mittÃmaccehi kataæ na ¤ÃtisÃlohitehi kataæ na samaïabrÃhmaïehi kataæ na devatÃhi kataæ; tayà v' etaæ pÃpaæ kammaæ kataæ; tva¤ ¤eva tassa vipÃkaæ paÂisaævedissasÅti. Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà tatiyaæ devadÆtaæ samanuyu¤jitvà samanugÃhitvà samanubhÃsitvà catutthaæ devadÆtaæ samanuyu¤jati samanugÃhati samanubhÃsati: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu catutthaæ devadÆtaæ pÃtubhÆtan ti? -- So evam Ãha: NÃddasaæ bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu rÃjÃno coraæ ÃgucÃriæ gahetvà vividhà kammakÃraïà kÃrente, -- kasÃhi pi tÃÊente vettehi pi tÃÊente addhadaï¬akehi pi . . . (&c., as p.164) . . . asinà pi sÅsaæ chindante ti? -- So evam Ãha: Addasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, tassa te vi¤¤ussa sato mahallakassa na etad ahosi: Ye kira bho pÃpakÃni kammÃni karonti, te diÂÂh' eva dhamme evarÆpà vividhà kammakÃraïà karÅyanti, kimaÇga pana parattha; #<[page 182]># %<182 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ handÃhaæ kalyÃïaæ karomi kÃyena vÃcÃya manasà ti? -- So evam Ãha: NÃsakkhissaæ bhante; pamÃdassaæ bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, pamÃdavatÃya na kalyÃïam akÃsi kÃyena vÃcÃya manasÃ; taggha tvaæ, ambho purisa, tathà karissanti yathà taæ pamattaæ. Taæ kho pana te etaæ pÃpaæ kammaæ n' eva mÃtarà kataæ na pitarà kataæ . . . na devatÃhi kataæ; tayà v' etaæ pÃpaæ kammaæ kataæ; tva¤ ¤eva tassa vipÃkaæ paÂisaævedissasÅti. Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà catutthaæ devadÆtaæ samanuyu¤jitvà samanugÃhitvà samanubhÃsitvÃ, pa¤camaæ devadÆtaæ samanuyu¤jati samanugÃhati samanubhÃsati: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu pa¤camaæ devadÆtaæ pÃtubhÆtan ti? So evaæ Ãha: NÃddasaæ bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, na tvaæ addasa manussesu itthiæ và purisaæ và ekÃhamataæ và dvÅhamataæ và tÅhamataæ và uddhumÃtakaæ vinÅlakaæ vipubbakajÃtan ti? -- So evam Ãha: Addasaæ, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, tassa te vi¤¤ussa sato mahallakassa na etad ahosi: Aham pi kho 'mhi maraïadhammo maraïaæ anatÅto; handÃhaæ kalyÃïaæ karomi kÃyena vÃcÃya manasà ti? -- So evam Ãha: NÃsakkhissaæ bhante, pamÃdassaæ bhante ti. -Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà evam Ãha: Ambho purisa, pamÃdavatÃya na kalyÃïam akÃsi kÃyena vÃcÃya manasÃ; taggha tvaæ, ambho purisa, tathà karissanti yathà taæ pamattaæ. Taæ kho pana te etaæ pÃpaæ kammaæ n' eva mÃtarà kataæ na pitarà kataæ . . . na devatÃhi kataæ; tayà v' etaæ pÃpaæ kammaæ kataæ; tva¤ ¤eva tassa vipÃkaæ paÂisaævedissasÅti. Tam enaæ, bhikkhave, Yamo rÃjà pa¤camaæ devadÆtaæ samanuyu¤jitvà sumanugÃhitvà samanubhÃsitvà tuïhÅ hoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà pa¤cavidhÃbandhanan nÃma kÃraïaæ karonti, #<[page 183]># %< 3.10. DEVADôTASUTTAõ (130.) 183>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tattaæ ayokhÅlaæ hatthe gamenti, tattaæ ayokhÅlaæ dutiye hatthe gamenti, tattaæ ayokhÅlaæ pÃde gamenti tattaæ ayokhÅlaæ dutiye pÃde gamenti, tattaæ ayokhÅlaæ majjhe urasmiæ gamenti. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà saævesitvà kuÂhÃrÅhi tacchanti; so tattha dukkhà --pe--. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà uddhapÃdaæ adhosiraæ Âhapetvà vÃsÅhi tacchenti; so tattha dukkhà --pe--. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà rathe yojetvà ÃdittÃya paÂhaviyà sampajjilitÃya sa¤jotibhÆtÃya sÃrenti pi paccÃsÃrenti pi; so tattha dukkhà --pe--. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà mahantaæ aÇgÃrapabbataæ Ãdittaæ sampajjalitaæ sa¤jotibhÆtaæ Ãropenti pi oropenti pi; so tattha dukkhà --pe--. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà uddhapÃdaæ gahetvà tattÃya lohakumbhiyà pakkhipanti ÃdittÃya sampajjalitÃya sa¤jotibhÆtÃya. So tattha pheïuddehakaæ paccati, so tattha pheïuddehakaæ paccamÃno sakim pi uddhaæ gacchati sakim pi adho gacchati sakim pi tiriyaæ gacchati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà MahÃniraye pakkhipanti. So kho pana, bhikkhave, MahÃnirayo -- Catukkaïïo catudvÃro vibhatto bhÃgaso mito AyopÃkÃrapariyanto ayasà paÂikujjito. Tassa ayomayà bhÆmi jalità tejasà yutà Samantà yojanasataæ pharitvà tiÂÂhati sabbadÃ. Tassa kho pana, bhikkhave, MahÃnirayassa puratthimÃya bhittiyà acci uÂÂhahitvà pacchimÃya bhittiyà paÂiha¤¤ati; pacchimÃya bhittiya acci uÂÂhahitvà puratthimÃya bhittiyà paÂiha¤¤ati; #<[page 184]># %<184 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ I uttarÃya bhittiyà acci uÂÂhahitvà dakkhiïÃya bhittiyà paÂiha¤¤ati; dakkhiïÃya bhittiyà acci uÂÂhahitvà uttarÃya bhittiyà paÂiha¤¤ati; heÂÂhà acci uÂÂhahitvà upari paÂiha¤¤ati; uparito acci uÂÂhahitvà heÂÂhà paÂiha¤¤ati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaæ kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayena tassa MahÃnirayassa puratthimadvÃraæ apÃpurÅyati. So tattha sÅghena javena dhÃvati; tassa sÅghena javena dhÃvato chavim pi ¬ayhati, cammam pi ¬ayhati, maæsam pi ¬ayhati, nahÃrum pi ¬ayhati, aÂÂhÅni pi sampadhÆmÃyanti, ubbhataæ tÃdisam eva hoti. Yato ca kho so, bhikkhave, bahusampatto hoti, atha taæ dvÃram pithÅyati. So tattha dukkhà tippà kÃÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaæ kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayena tassa MahÃnirayassa pacchimadvÃraæ apÃpurÅyati --pe-- uttaradvÃraæ apÃpurÅyati --pe-dakkhiïadvÃraæ apÃpurÅyati. So tattha sÅghena javena dhÃvati; tassa sÅghena javena dhÃvato chavim pi ¬ayhati . . . dvÃraæ pithÅyati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaæ kadÃci karahaci dÅghassa addhuno accayena tassa MahÃnirayassa puratthimadvÃraæ apÃpurÅyati. So tattha sÅghena javena dhÃvati . . . ubbhataæ tÃdisam eva hoti. So tena dvÃrena nikkhamati. Tassa kho pana, bhikkhave, MahÃnirayassa samanantarà sahitam eva mahanto GÆthanirayo. #<[page 185]># %< 3.10. DEVADôTASUTTAõ (130.) 185>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So tattha papatati. Tasmiæ kho pana, bhikkhave, GÆthaniraye sÆcimukhà pÃïà chaviæ chindanti, chaviæ chetvà cammaæ chindanti, cammaæ chetvà maæsaæ chindanti, maæsaæ chetvà nahÃruæ chindanti, nahÃruæ chetvà aÂÂhiæ chindanti, aÂÂhiæ chetvà atthimi¤jaæ khÃdanti. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tassa kho pana, bhikkhave, GÆthanirayassa samanantarà sahitam eva mahanto KukkuÊanirayo. So tattha papatati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tassa kho pana, bhikkhave, KukkuÊanirayassa samanantarà sahitam eva mahantaæ Simbalivanaæ uddhaæ yojanam uggataæ soÊasaÇgulakaïÂakaæ Ãdittaæ sampajjalitaæ sa¤jotibhÆtaæ. Taæ tattha Ãropenti pi oropenti pi. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tassa kho pana, bhikkhave, Simbalivanassa samanantarà sahitam eva mahantaæ Asipattavanaæ. So tattha pavisati. Tassa vÃteritÃni pattÃni hattham pi chindanti pÃdam pi chindanti hatthapÃdam pi chindanti kaïïam pi chindanti nÃsam pi chindanti kaïïanÃsam pi chindanti. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tassa kho pana, bhikkhave, Asipattavanassa samanantarà sahitam eva mahatÅ KhÃrodakà nadÅ. So tattha papatati. So tattha anusotam pi vuyhati paÂisotam pi vuyhati anusotapaÂisotam pi vuyhati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà baÊisena uddharitvà thale paÂiÂÂhÃpetvà evam Ãhaæsu: #<[page 186]># %<186 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ambho purisa, kiæ icchasÅti? -- So evam Ãha: Jighacchito 'smi, bhante ti. -Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà tattena ayosaÇkunà mukhaæ vivaritvà Ãdittena sampajjalitena sa¤jotibhÆtena tattaæ lohaguÊaæ mukhe pakkhipanti Ãdittaæ sampajjalitaæ sa¤jotibhÆtaæ. Tassa oÂÂham pi ¬ayhati mukham pi ¬ayhati kaïÂham pi ¬ayhati uram pi ¬ayhati, antam pi antaguïam pi ÃdÃya adhobhÃgà nikkhamati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà evam Ãhaæsu: Ambho purisa, kiæ icchasÅti? -- So evam Ãha: PipÃsito 'smi, bhante ti. -- Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà tattena ayosaÇkunà mukhaæ vivaritvà Ãdittena sampajjalitena sa¤jotibhÆtena tattaæ tambalohaæ mukhe Ãsi¤canti Ãdittaæ sampajjalitaæ sa¤jotibhÆtaæ. Taæ tassa oÂÂham pi ¬ayhati mukham pi ¬ayhati kaïÂham pi ¬ayhati uram pi ¬ayhati, antaæ pi antaguïam pi ÃdÃya adhobhÃgà nikkhamati. So tattha dukkhà tippà kaÂukà vedanà vedeti, na ca tÃva kÃlaæ karoti yÃva na taæ pÃpaæ kammaæ byantihoti. Tam enaæ, bhikkhave, nirayapÃlà puna MahÃniraye pakkhipanti. BhÆtapubbaæ, bhikkhave, Yamassa ra¤¤o etad ahosi: Ye kira bho loke pÃpakÃni kammÃni karonti, te evarÆpà vividhà kammakÃraïà karÅyanti:-- Aho vatÃhaæ manussattaæ labheyyaæ, TathÃgato ca loke uppajjeyya arahaæ sammÃsambuddho, ta¤ cÃhaæ Bhagavantaæ payirupÃseyyaæ, so ca me Bhagavà dhammaæ deseyya, tassa cÃhaæ Bhagavato dhammaæ ÃjÃneyyan ti. Taæ kho pana ahaæ, bhikkhave, nä¤assa samaïassa và brÃhmaïassa và sutvà vadÃmi; api ca yad eva me sÃma¤ ¤Ãtaæ, sÃmaæ diÂÂhaæ, sÃmaæ viditaæ, -- tam evÃhaæ vadÃmÅti. #<[page 187]># %< 4.1. BHADDEKARATTASUTTAõ (131.) 187>% Idam avoca BhagavÃ. Idaæ vatvà Sugato athÃparaæ etad avoca SatthÃ: Codità devadÆtehi ye pamajjanti mÃïavÃ, Te dÅgharattaæ socanti hÅnakÃyÆpagà narÃ. Ye ca kho devadÆtehi santo sappurisà idha Codità nappamajjanti, ariyadhamme kudÃcanaæ UpÃdÃne bhayaæ disvà jÃtimaraïasambhave AnupÃdà vimuccanti jÃtimaraïasaækhaye Te khemapattà sukhino diÂÂhadhammÃbhinibbutà SabbaverabhayÃtÅtà sabbadukkhaæ upaccagun ti. DEVADôTASUTTAõ DASAMAõ SU¥¥ATAVAGGO TATIYO. 131. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: Bhaddekarattassa vo, bhikkhave, uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca desissÃmi. Taæ suïÃtha manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. Yad atÅtam pahÅnan taæ, appatta¤ ca anÃgataæ. Paccuppanna¤ ca yo dhammaæ tattha tattha vipassati, AsaæhÅraæ asaækuppaæ taæ vidvà manubrÆhaye. Ajj' eva kiccam Ãtappaæ; ko ja¤¤Ã maraïaæ suve? Na hi no saægaran tena mahasenena maccunÃ. EvaævihÃrim ÃtÃpiæ ahorattam atanditaæ Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. #<[page 188]># %<188 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Katha¤ ca, bhikkhave, atÅtaæ anvÃgameti? -- EvarÆpo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaævedano ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaæsa¤¤o ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaæsaækhÃro ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti, evaævi¤¤Ãïo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti. -- Evaæ kho, bhikkhave, atÅtaæ anvÃgameti. Katha¤ ca, bhikkhave, atÅtaæ nÃnvÃgameti? EvarÆpo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ na samanvÃneti; evaævedano ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ na samanvÃneti; evaæsa¤¤o . . . {evaævi¤¤Ãïo} ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ na samanvÃneti. -- Evaæ kho, bhikkhave, atÅtaæ nÃnvÃgameti. Katha¤ ca, bhikkhave, anÃgataæ paÂikaÇkhati? EvarÆpo siyaæ anÃgatam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaævedano siyaæ anÃgatam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaæsa¤¤o . . . evaævi¤¤Ãïo siyaæ anÃgatam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti. -- Evaæ kho, bhikkhave, anÃgataæ paÂikaÇkhati. Katha¤ ca, bhikkhave, anÃgataæ nappaÂikaÇkhati? EvarÆpo siyaæ anÃgatam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaævedano siyaæ --pe--; evaæsa¤¤o siyaæ --pe--; evaæsaækhÃro siyaæ --pe--; evaævi¤¤Ãïo siyaæ anÃgatam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti. -- Evaæ kho, bhikkhave, anÃgataæ paÂikaÇkhati. Katha¤ ca, bhikkhave, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati? Idha, bhikkhave, assutavà puthujjano ariyÃnaæ adassÃvÅ ariyadhammassa akovido ariyadhamme avinÅto sappurisÃnaæ adassÃvÅ sappurisadhammassa akovido sappurisadhamme avinÅto rÆpaæ attato samanupassati, rÆpavantaæ và attÃnaæ, attani và rÆpaæ, rÆpasmiæ và attÃnaæ; vedanaæ attato samanupassati, vedanÃvantaæ và attÃnaæ, attani và vedanaæ, vedanÃya và attÃnaæ; sa¤¤aæ attato samanupassati, sa¤¤Ãvantaæ và attÃnaæ, attani và sa¤¤aæ, sa¤¤Ãya và attÃnaæ; saækhÃre attato samanupassati, #<[page 189]># %< 4.2. ùNANDABHADDEKARATTASUTTAõ (132.) 189>% saækhÃravantaæ và attÃnaæ, attani và saækhÃre, saækhÃresu và attÃnaæ; vi¤¤Ãïaæ attato samanupassati, vi¤¤Ãïavantaæ và attÃnaæ, attani và vi¤¤Ãïaæ, vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. -- Evaæ kho, bhikkhave, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati. Katha¤ ca, bhikkhave, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati? Idha, bhikkhave, sutavà ariyasÃvako ariyÃnaæ dassÃvÅ ariyadhammassa kovido ariyadhamme vinÅto sappurisÃnaæ dassÃvÅ sappurisadhammassa kovido sappurisadhamme vinÅto na rÆpaæ attato samanupassati, na rÆpavantaæ và attÃnaæ, na attani và rÆpaæ, na rÆpasmiæ và attÃnaæ; na vedanaæ --pe--; na sa¤¤aæ --pe--; na saækhÃre --pe--; na vi¤¤Ãïaæ attato samanupassati, na vi¤¤Ãïavantaæ và attÃnaæ, na attani và vi¤¤Ãïaæ, na vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. -- Evaæ kho, bhikkhave, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ . . . (&c., as above) . . . Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti Bhaddekarattassa vo, bhikkhave, uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca desissÃmÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttan ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. BHADDEKARATTASUTTAõ PAèHAMAõ. 132. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tena kho pana samayena Ãyasmà ùnando upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandasseti samÃdapeti samuttejesi sampahaæseti; #<[page 190]># %<190 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhaddekaratassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca bhÃsati. Atha kho Bhagavà sÃyaïhasamayaæ paÂisallÃnà vuÂÂhito yena upaÂÂhÃnasÃlà ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Ko nu kho, bhikkhave, upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsÅti? ùyasmÃ, bhante, ùnando upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsÅti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: YathÃkathaæ pana tvaæ, ùnanda, bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsÅti? Evaæ kho ahaæ, bhante, bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesiæ samÃdapesiæ samuttejesiæ sampahaæsesiæ; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsiæ:-- AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. Yad atÅtam pahÅnan taæ, appatta¤ ca anÃgataæ. Paccuppanna¤ ca yo dhammaæ tattha tattha vipassati. AsaæhÅraæ asaækuppaæ taæ vidvÃ-m-anubrÆhaye. Ajj' eva kiccam Ãtappaæ; ko ja¤¤Ã maraïaæ suve? Na hi no saægaran tena mahÃsenena maccunÃ. EvaævihÃrim ÃtÃpiæ ahorattam atanditaæ Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Katha¤ c', Ãvuso, atÅtaæ anvÃgameti? EvarÆpo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaævedano ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti, . . . (&c., as in foregoing Sutta) . . . Evaæ kho, Ãvuso, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. #<[page 191]># %< 4.2. ùNANDABHADDEKARATTASUTTAõ (132.) 191>% AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. . . . (&c., as above) . . . Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Evaæ kho ahaæ, bhante, bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesiæ samÃdapesiæ samuttejesiæ sampahaæsesiæ; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsin ti. SÃdhu sÃdhu, ùnanda; sÃdhu kho tvaæ, ùnanda, bhikkhÆ dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi; bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsi. AtÅtaæ nÃnvÃgameyya . . . --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Katha¤ c', ùnanda, atÅtaæ anvÃgameti? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, atÅtaæ anvÃgameti. Katha¤ c', ùnanda, atÅtaæ nÃnvÃgameti? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, atÅtam nÃnvÃgameti. Katha¤ c', ùnanda, anÃgataæ paÂikaÇkhati? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, anÃgataæ paÂikaÇkhati. Katha¤ c', ùnanda, anÃgataæ nappaÂikaÇkhati? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, anÃgataæ na paÂikaÇkhati. Katha¤ c', ùnanda, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati. Katha¤ c', ùnanda, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati? --pe--. Evaæ kho, ùnanda, paccuppannesu dhammesu na saæhirati. AtÅtaæ nÃnvÃgameyya . . . --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. ùNANDABHADDEKARATTASUTTAõ1 DUTIYAõ. #<[page 192]># %<192 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 133. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati TapodÃrÃme. Atha kho Ãyasmà Samiddhi rattiyà paccÆsasamayaæ paccuÂÂhÃya yena Tapodo ten' upasaækami gattÃni parisi¤cituæ. Tapode gattÃni parisi¤citvà paccuttaritvà ekacÅvaro aÂÂhÃsi gattÃni pubbÃpayamÃno. Atha kho a¤¤atarà devatà abhikkantÃya rattiyà abhikkantavaïïà kevalakappaæ Tapodaæ obhÃsetvà yen' Ãyasmà Samiddhi ten' upasaækami upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhità kho sà devatà Ãyasmantaæ Samiddhiæ etad avoca: DhÃresi tvaæ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ cÃti? Na kho ahaæ, Ãvuso, dhÃremi bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca. Tvaæ pan', Ãvuso, dhÃresi bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ cÃti? Aham pi kho, bhikkhu, na dhÃremi bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca. DhÃresi pana tvaæ, bhikkhu, bhaddekarattiyo gÃthà ti? Na kho ahaæ, Ãvuso, dhÃremi bhaddekarattiyo gÃthÃ. Tvaæ pan', Ãvuso, dhÃresi bhaddekarattiyo gÃthà ti? Aham pi kho, bhikkhu, na dhÃremi bhaddekarattiyo gÃthÃ. UggaïhÃhi tvaæ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; pariyÃpuïÃhi tvaæ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; dhÃrehi tvaæ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; atthasaæhito, bhikkhu, bhaddekarattassa uddeso ca vibhaÇgo ca Ãdibrahmacariyako ti. Idam avoca sà devatÃ; idaæ vatvà tatth' ev' antaradhÃyi. Atha kho Ãyasmà Samiddhi tassà rattiyà accayena yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà Samiddhi Bhagavantaæ etad avoca: IdhÃhaæ, bhante, rattiyà paccÆsasamayaæ paccuÂÂhÃya yena Tapodo ten' upasaækamiæ gattÃni parisi¤cituæ. #<[page 193]># %< 4.3. MAHùKACCùNABHADDEKARATTASUTTAõ (133.) 193>% Tapode gattÃni parisi¤citvà paccuttaritvà ekacÅvaro aÂÂhÃsiæ gattÃni pubbÃpayamÃno. Atha kho, bhante, a¤¤atarà devatà abhikkantÃya rattiyà . . . (&c., as above) . . . Ãdibrahmacariyako ti. Idam avoca, bhante, sà devatÃ; idaæ vatvà tatth' ev' antaradhÃyi. SÃdhu me, bhante, Bhagavà bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca desetÆti. Tena hi, bhikkhu, suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi, bhÃsissÃmÅti. -- Evaæ bhante ti kho Ãyasmà Samiddhi Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. Yad atÅtam pahÅnan taæ, appatta¤ ca anÃgataæ. Paccuppanna¤ ca yo dhammaæ tattha tattha vipassati, AsaæhÅraæ asaækuppam taæ vidvÃ-m-anubrÆhaye. Ajj' eva kiccaæ Ãtappaæ; ko ja¤¤Ã maraïaæ suve? Na hi no saægaran tena mahÃsenena maccunÃ. EvaævihÃrim ÃtÃpiæ ahorattam atanditaæ Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Idam avoca BhagavÃ. Idaæ vatvà Sugato uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃram pÃvisi. Atha kho tesaæ bhikkhÆnaæ acirapakkantassa Bhagavato etad ahosi:-- Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgatam. . . . (&c., as above) . . . Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajjeyyÃti? #<[page 194]># %<194 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Atha kho tesaæ bhikkhÆnaæ etad ahosi: Ayaæ kho Ãyasmà MahÃ-KaccÃno Satthu c' eva saævaïïito sambhÃvito ca vi¤¤Ænaæ sabrahmacÃrÅnaæ; pahoti c' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajituæ. Yan nÆna mayaæ yen' Ãyasmà MahÃKaccÃno ten' upasaækameyyÃma upasaækamitvà Ãyasmantaæ MahÃ-KaccÃnaæ etam atthaæ paÂipuccheyyÃmÃti? Atha kho te bhikkhÆ yen' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Ãyasmatà MahÃ-KaccÃnena saddhiæ sammodiæsu sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Ãyasmantaæ MahÃ-KaccÃnaæ etad avocuæ:-Idaæ kho no, Ãvuso KaccÃna, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Tesan no, Ãvuso KaccÃna, amhÃkaæ acirapakkantassa Bhagavato etad ahosi: Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajeyyÃti? Tesan no, Ãvuso KaccÃna, amhÃkaæ etad ahosi: Ayaæ kho Ãyasmà MahÃ-KaccÃno Satthu c' eva saævaïïito . . . paÂipuccheyyÃmÃti? Vibhajat' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ti. SeyyathÃpi, Ãvuso, puriso sÃratthiko sÃragavesÅ sÃrapariyesana¤ caramÃno mahato rukkhassa tiÂÂhato sÃravato atikamm' eva mÆlaæ atikamma khandhaæ sÃkhapalÃse sÃram pariyesitabbaæ ma¤¤eyya, #<[page 195]># %< 4.3. MAHùKACCùNABHADDEKARATTASUTTAõ (133.) 195>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- evaæ sampadam idaæ. -- ùyasmantÃnaæ Satthari sammukhÅbhÆte taæ Bhagavantaæ atisitvà amhe etam atthaæ paÂipucchitabbaæ ma¤¤etha So h', Ãvuso, Bhagavà jÃnaæ jÃnÃti passaæ passati cakkhubhÆto ¤ÃïabhÆto dhammabhÆto brahmabhÆto vattà pavattà atthassa ninnetà amatassa dÃtà dhammassÃmÅ TathÃgato. So c' eva pan' etassa kÃlo hoti yaæ Bhagavantaæ yeva etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha. Yathà vo Bhagavà byÃkareyya, tathà naæ dhÃreyyathÃti. AddhÃ, 'vuso KaccÃna, Bhagavà jÃnaæ jÃnÃti . . . kÃlo hoti yaæ Bhagavantaæ etam atthaæ paÂipuccheyyÃma. Yathà no Bhagavà byÃkareyya, tathà naæ dhÃreyyÃma. Api c' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno Satthu c' eva saævannito saæbhÃvito ca vi¤¤Ænaæ sabrahmacÃrÅnaæ; pahoti c' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena attham avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajituæ. Vibhajat' Ãyasmà MahÃKaccÃno agarukaritvà ti. Tena h', Ãvuso, suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. -- Evam Ãvuso ti kho te bhikkhÆ Ãyasmato MahÃ-KaccÃnassa paccassosuæ. -- ùyasmà MahÃ-KaccÃno etad avoca:-- Yaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. -- imassa kho ahaæ, Ãvuso, Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmi. Katha¤ c', Ãvuso, atÅtaæ anvÃgameti? -- Iti me cakkhuæ ahosi atÅtam addhÃnaæ iti rÆpà ti tattha chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; #<[page 196]># %<196 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa tad abhinandati; tad abhinandanto atÅtaæ anvÃgameti. Iti me sotaæ ahosi atÅtam addhÃnaæ iti saddo ti -pe --. Iti me ghÃnaæ ahosi atÅtam addhÃnaæ iti gandhà ti --pe--. Iti me jivhà ahosi atÅtam addhÃnaæ iti rasà ti -pe --. Iti me kÃyo ahosi atÅtam addhÃnaæ iti me phoÂÂhabbà ti --pe--. Iti me mano ahosi atÅtam addhÃnaæ iti dhammà ti chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa tad abhinandati; tad abhinandanto atÅtaæ anvÃgameti. -- Evaæ kho, Ãvuso, atÅtaæ anvÃgameti. Katha¤ c', Ãvuso, atÅtaæ nÃnvÃgameti? -- Iti me cakkhun ahosi atÅtam addhÃnaæ iti rÆpà ti na tattha chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; na chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa na tad abhinandati; na tad abhinandanto atÅtaæ nÃnvÃgameti. Iti me sotaæ ahosi atÅtam addhÃnaæ iti saddà ti --pe--. Iti me ghÃnaæ ahosi atÅtam addhÃnaæ iti gandhà ti --pe--. Iti me jivhà ahosi atÅtam addhÃnaæ iti rasà ti --pe--. Iti me kÃyo ahosi atÅtam addhÃnaæ iti phoÂÂhabbà ti --pe--. Iti me mano ahosi atÅtam addhÃnaæ iti dhammà ti na tattha chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; na chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa na tad abhinandati; na tad abhinandanto atÅtaæ nÃnvÃgameti. -Evaæ kho, Ãvuso, atÅtaæ nÃnvÃgameti. Katha¤ c', Ãvuso, anÃgataæ paÂikaÇkhati? -- Iti me cakkhuæ siyà anÃgatam addhÃnaæ iti rÆpà ti appaÂiladdhassa patilÃbhÃya cittaæ païidahati; cetaso païidhÃnapaccayà tad abhinandati; tad abhinandanto anÃgataæ paÂikaÇkhati. Iti me sotaæ siyà anÃgatam addhÃnaæ iti saddà ti --pe--. Iti me ghÃnaæ siyà anÃgatam addhÃnaæ iti gandhà ti -- pe. Iti me jivhà siyà anÃgatam addhÃbaæ iti rasà ti --pe--. Iti me kÃyo siyà anÃgatam addhÃnaæ iti phoÂÂhabbà ti --pe--. Iti me mano siyà anÃgatam addhÃnaæ iti dhammà ti appaÂiladdhassa paÂilÃbhÃya cittaæ païidahati; #<[page 197]># %< 4.3. MAHùKACCùNABHADDEKARATTASUTTAõ (133.) 197>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ cetaso païidhÃnapaccayà tad abhinandati; tad abhinandanto anÃgataæ paÂikaÇkhati. -- Evaæ kho, Ãvuso, anÃgataæ paÂikaÇkhati. Katha¤ c', Ãvuso, anÃgataæ na paÂikaÇkhati? -- Iti me cakkhuæ siyà anÃgatam addhÃnaæ iti rÆpà ti appaÂiladdhassa paÂilÃbhÃya cittaæ na païidahati; cetaso appaïidhÃnapaccayà na tad abhinandati; na tad abhinandanto anÃgataæ na paÂikaÇkhati. Iti me sotaæ . . . Iti me mano siyà anÃgatam addhÃnaæ iti dhammà ti appaÂiladdhassa paÂilÃbhÃya cittaæ na païidahati; cetaso appaïidhÃnapaccayà na tad abhinandati; na tad abhinandanto anÃgataæ na paÂikaÇkhati. -- Evaæ kho, Ãvuso, anÃgataæ na paÂikaÇkhati. Katha¤ c', Ãvuso, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati? -- Ya¤ c', Ãvuso, cakkhuæ ye ca rÆpà ubhayam etaæ paccuppannaæ; tasmiæ yeva paccuppanne chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa tad abhinandati; tad abhinandanto paccuppannesu dhammesu saæhÅrati. Ya¤ c', Ãvuso, sotaæ ye ca saddà --pe--. Ya¤ c', Ãvuso, ghÃnaæ ye ca gandhà --pe--. Yà c', Ãvuso, jivhà ye ca rasà --pe--. Yo c', Ãvuso, kÃyo ye ca phoÂÂhabbà -pe --. Yo c', Ãvuso, mano ye ca dhammà ubhayam etaæ paccuppannaæ . . . paccuppannesu dhammesu saæhÅrati. -- Evaæ kho, Ãvuso, paccuppannesu dhammesu saæhÅrati. Katha¤ c', Ãvuso, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati? -- Ya¤ c', Ãvuso, cakkhuæ ye ca rÆpà ubhayam etaæ paccuppannaæ; tasmiæ yeva paccuppanne na chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; na chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa na tad abhinandati; na tad abhinandanto paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. Ya¤ c', Ãvuso, sotaæ ye ca saddà --pe--. Ya¤ c', Ãvuso, ghÃnaæ ye ca gandhà -pe --. Yà c', Ãvuso, jivhà ye ca rasà --pe--. Yo c', Ãvuso, kÃyo ye ca phoÂÂhabbà --pe--. Yo c', Ãvuso, mano ye ca dhammà ubhayam etaæ paccuppannaæ; tasmiæ yeva paccuppanne na chandarÃgapaÂibaddhaæ hoti vi¤¤Ãïaæ; #<[page 198]># %<198 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na chandarÃgapaÂibaddhattà vi¤¤Ãïassa na tad abhinandati; na tad abhinandanto paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. -- Evaæ kho, Ãvuso, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. Yaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti imassa kho 'haæ, Ãvuso, Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmi. ùkaÇkhamÃnà ca pana tumhe, Ãyasmanto, Bhagavantaæ yeva upasaækamitvà etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha. Yathà vo Bhagavà byÃkaroti tathà naæ dhÃreyyÃthÃti. Atha kho te bhikkhÆ Ãyasmato MahÃ-KaccÃnassa bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ: Yaæ kho no, bhante, Bhagavà saækhittena uddesam uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti tesan no, bhante, amhÃkaæ acirapakkantassa Bhagavato. etad ahosi: Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesam uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà vihÃram paviÂÂho: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ . . . (&c., as above) . . . Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti #<[page 199]># %< 4.4. LOMASAKA§GIYABHADDEKARATTASUTTAõ (134.) 199>% Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajeyyÃti? Tesan no, bhante, amhÃkaæ etad ahosi: Ayaæ kho, Ãvuso, MahÃ-KaccÃno Satthu c' eva saævaïïito . . . etam atthaæ paÂipuccheyyÃmÃti. Atha kho mayaæ, bhante, yen' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ten' upasaækamimhÃ, upasaækamitvà Ãyasmantaæ MahÃKÃccÃnaæ etam atthaæ paÂipucchimhÃ. Tesan no, bhante, Ãyasmatà MahÃ-KaccÃnena imehi ÃkÃrehi imehi padehi imehi bya¤janehi attho vibhatto ti. Paï¬ito bhikkhave MahÃ-KaccÃno mahÃpa¤¤o bhikkhave MahÃ-KaccÃno. Ma¤ ce pi tumhe, bhikkhave, etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha, aham pi taæ evam evaæ byÃkareyyaæ yathà taæ MahÃ-KaccÃnena byÃkataæ. Eso c' eva tassa attho eva¤ ca naæ dhÃrethÃti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. MAHùKACCùNABHADDEKARATTASUTTAõ2 TATIYAõ. 134. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tena kho pana samayena Ãyasmà LomasakaÇgiyo Sakkesu viharati Kapilavatthusmiæ NigrodhÃrÃme. Atha kho Candano devaputto abhikkantÃya rattiyà abhikkantavaïïo kevalakappaæ NigrodhÃrÃmaæ obhÃsetvà yen' Ãyasmà LomasakaÇgiyo ten' upasaækami, upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ thito kho Candano devaputto Ãyasmantaæ LomasakaÇgiyaæ etad avoca: DhÃresi tvam, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ cÃti? #<[page 200]># %<200 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Na kho ahaæ, Ãvuso, dhÃremi Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca. Tvaæ pan', Ãvuso, dhÃresi Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ cati? Aham pi kho, bhikkhu, na dhÃremi Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca. DhÃresi pana tvaæ, bhikkhu, Bhaddekarattiyo gÃthà ti? Na kho ahaæ, Ãvuso, dhÃremi bhaddekarattiyo gÃthÃ. Tvam pan' Ãvuso, dhÃresi Bhaddekarattiyo gathà ti? DhÃremi kho 'ham, bhikkhu, Bhaddekarattiyo gÃthà ti. YathÃkatham pana tvaæ, Ãvuso, dhÃresi Bhaddekarattiyo gÃthà ti? Ekamidaæ, bhikkhu, samayaæ Bhagavà devesu TÃvatiæsesu viharati PÃricchattakamÆle Paï¬ukambalasilÃyaæ. Tatra Bhagavà devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca abhÃsi: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. Yad atÅtam pahÅnan taæ, appatta¤ ca anÃgataæ. Paccuppanna¤ ca yo dhammaæ tattha tattha vipassati, AsaæhÅram asaækuppaæ taæ vidvÃ-m-anubrÆhaye. Ajj' eva kiccam Ãtappaæ; ko ja¤¤Ã maraïaæ suve? Na hi no saægaran tena mahÃsenena maccunÃ. EvaævihÃrim ÃtÃpiæ ahorattam atanditaæ Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Evaæ kho ahaæ, bhikkhu, dhÃremi Bhaddekarattiyo gÃthÃ. UggaïhÃhi tvaæ, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; pariyÃpuïÃhi tvaæ, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; dhÃrehi tvaæ, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca; atthasaæhito, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddeso ca vibhaÇgo ca Ãdibrahmacariyako ti. Idam avoca Candano devaputto, idaæ vatvà tatth' ev' antaradhÃyi. Atha kho Ãyasmà LomasakaÇgiyo tassà rattiyà accayena senÃsanaæ saæsÃmetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya yena SÃvatthÅ tena cÃrikaæ pakkÃmi. #<[page 201]># %< 4.4. LOMASAKA§GIYABHADDEKARATTASUTTAõ (134.) 201>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Anupubbena cÃrikaæ caramÃno yena SÃvatthÅ Jetavanaæ AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃmo yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà LomasakaÇgiyo Bhagavantaæ etad avoca: Ekamidaæ, bhante, samayaæ Sakkesu viharÃmi Kapilavatthusmiæ NigrodhÃrÃme. Atha kho, bhante, a¤¤ataro devaputto abhikkantÃya rattiyà abhikkantavaïïo kevalakappaæ NigrodhÃrÃmaæ obhÃsetvà yenÃhaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho, bhante, so devaputto maæ etad avoca: DhÃresi tvaæ, bhikkhu, Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ cÃti? Evaæ vutte ahaæ, bhante, taæ devaputtaæ etad avocaæ: Na kho ahaæ, Ãvuso, dhÃremi Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca. Tvaæ pan' Ãvuso, dhÃresi . . . vibhaÇgo ca Ãdibrahmacariyako ti. Idam avoca so, bhante, devaputto, idaæ vatvà tatth' ev' antaradhÃyi. SÃdhu me, bhante, Bhagavà Bhaddekarattassa uddesa¤ ca vibhaÇga¤ ca desetÆti. JÃnÃsi pana tvaæ, bhikkhu, taæ devaputtan ti? Na kho ahaæ, bhante, jÃnÃmi taæ devaputtan ti. Candano nÃm' eso, bhikkhu, devaputto. Candano, bhikkhu, devaputto aÂÂhikatvà manasikatvà sabbaæ cetaso samannÃharitvà ohitasoto dhammaæ suïÃti. Tena hi, bhikkhu, suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi, bhÃsissÃmÅti. -Evaæ bhante ti kho Ãyasmà LomasakaÇgiyo Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca: AtÅtaæ nÃnvÃgameyya, nappaÂikaÇkhe anÃgataæ. . . . (&c., as above) . . . Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Katha¤ ca, bhikkhu, atÅtaæ anvÃgameti? EvaærÆpo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti; evaævedano ahosiæ --pe--; evaæsa¤¤o ahosiæ --pe--; evaæsaækhÃro ahosiæ --pe--; evaævi¤¤Ãïo ahosiæ atÅtam addhÃnan ti tattha nandiæ samanvÃneti. -- Evaæ kho, bhikkhu, atÅtaæ anvÃgameti. #<[page 202]># %<202 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Katha¤ ca, bhikkhu, atÅtaæ nÃnvÃgameti? -- EvaærÆpo ahosiæ . . . atÅtaæ nÃnvÃgameti. Katha¤ ca, bhikkhu, anÃgataæ patikaÇkhati? . . . (&c., as in No.131, pp. 188-9) . . . -- Evaæ kho, bhikkhu, paccuppannesu dhammesu na saæhÅrati. AtÅtaæ nÃnvÃgameyya --pe-- Taæ ve bhaddekaratto ti santo Ãcikkhate munÅti. Idaæ avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà LomasakaÇgiyo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. LOMASAKA§GIYABHADDEKARATTASUTTAõ1 CATUTTHAõ. 135. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho Subho mÃïavo Todeyyaputto yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Subho mÃïavo Todeyyaputto Bhagavantaæ etad avoca: Ko nu kho, bho Gotama, hetu ko paccayo yena manussÃnaæ yeva sataæ manussabhÆtÃnaæ dissati hÅnappaïÅtatÃ? Dissanti hi, bho Gotama, manussà appÃyukÃ, dissanti dÅghÃyukÃ; dissanti bavhÃbÃdhÃ, dissanti appÃbÃdhÃ; dissanti dubbaïïÃ, dissanti vaïïavanto; dissanti appesakkhÃ, dissanti mahesakkhÃ; dissanti appabhogÃ, dissanti mahÃbhogÃ; dissanti nÅcÃkulÅnÃ, dissanti uccÃkulÅnÃ; dissanti duppa¤¤Ã, dissanti pa¤¤Ãvanto. #<[page 203]># %< 4.5 CôÊAKAMMAVIBHA§GASUTTAõ (135.) 203>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ko nu kho, bho Gotama, hetu ko paccayo yena manussÃnaæ yeva sataæ manussabhÆtÃnaæ dissati hÅnappaïÅtatà ti? KammassakÃ, mÃïava, sattà kammadÃyÃdà kammayonÅ kammabandhÆ kammapaÂisaraïÃ. Kammaæ satte vibhajati yadidaæ hÅnappaïÅtatÃyÃti. Na kho ahaæ imassa bhoto Gotamassa saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ ÃjÃnami. SÃdhu me bhavaæ Gotamo tathà dhammaæ desetu yathà 'haæ imassa bhoto Gotamassa saækhittena bhÃsitassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ ÃjÃneyyan ti. Tena hi, mÃïava, suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi, bhÃsissÃmÅti. -- Evaæ bho ti kho Subho mÃïavo Todeyyaputto Bhagavato paccassosi. -- Bhagavà etad avoca:-- Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và pÃïÃtipÃtÅ hoti luddo lohitapÃïÅ, hatapahate niviÂÂho adayÃpanno pÃïabhÆtesu. So tena kammena evaæ samattena evaæ samÃdiïïena kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. No ce kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati, sace manussattaæ Ãgacchati, yattha yattha paccÃjÃyati appÃyuko hoti. AppÃyukasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadÃ, yadidaæ pÃïÃtipÃtÅ hoti luddo lohitapÃïÅ hatapahate niviÂÂho adayÃpanno pÃïabhÆtesu. Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và pÃïatipÃtaæ pahÃya pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti nihitadaï¬o nihitasattho lajjÅ dayÃpanno sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ viharati. So tena kammena evaæ samattena evaæ samÃdiïïena kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. No ce kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati, sace manussattaæ Ãgacchati, yattha yattha paccÃjÃyati dÅghÃyuko hoti. DÅghÃyukasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadà yadidaæ pÃïÃtipÃtaæ pahÃya pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti nihitadaï¬o nihitasattho lajjÅ dayÃpanno sabbapÃïabhÆtahitÃnukampÅ viharati. #<[page 204]># %<204 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và sattÃnaæ viheÂhakajÃtiko hoti pÃïinà và le¬¬unà và daï¬ena và satthena vÃ. So tena kammena evaæ samattena evaæ samÃdiïïena kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. No ce kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati, sace manussattaæ Ãgacchati, yattha yattha paccÃjÃyati bavhÃbÃdho hoti. BavhÃbÃdhasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadà yadidaæ sattÃnaæ viheÂhakajÃtiko hoti pÃïinà và le¬¬unà và daï¬ena và satthena vÃ. Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và sattÃnaæ aviheÂhakajÃtiko hoti pÃïinà và le¬¬unà và daï¬ena và satthena vÃ. So tena kammena evaæ samattena . . . sugatiæ . . . appÃbÃdho hoti. AppÃbÃdhasaævattanikà esà . . . aviheÂhakajÃtiko . . . satthena vÃ. Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và kodhano hoti upÃyÃsabahulo appam pi vutto samÃno abhisajjati kuppati byÃpajjati patitthÅyati, kopa¤ ca dosa¤ ca appaccaya¤ ca pÃtukaroti. So tena kammena evaæ samattena . . . apÃyaæ . . . dubbaïïo hoti. Dubbaïïasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadà yadidaæ kodhano . . . appaccaya¤ ca pÃtukaroti. Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và akkodhano hoti anupÃyÃsabahulo bahum pi vutto samÃno nÃbhisajjati na kuppati na byÃpajjati na patitthÅyati na kopa¤ ca dosa¤ ca appaccaya¤ ca pÃtukaroti. So tena kammena evaæ samattena . . . sugatiæ . . . pÃsÃdiko hoti. PÃsÃdikasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadà yadidaæ akkodhano . . . appaccaya¤ ca pÃtukaroti. Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và issÃmanako hoti paralÃbhasakkÃragarukÃramÃnanavandanapÆjanÃsu issati upadussati issaæ bandhati. So tena kammena evaæ samattena . . . apÃyaæ . . . appesakkho hoti. Appesakkhasaævattanikà esÃ, mÃïava, paÂipadà yadidaæ issÃmanako . . . issaæ bandhati. #<[page 205]># %< 4.5. CôÊAKAMMAVýBHA§GASUTTAõ (135.) 205>% Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và anissÃmanako hoti paralÃbhasakkÃragarukÃramÃnanavandanapÆjanÃsu na issati na upadussati na issaæ bandhati. So tena kammena . . . sugatiæ . . . mahesakkho hoti. Mahesakkhasaævattanikà . . . na issaæ bandhati. Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và na dÃtà hoti samaïassa và brÃhmaïassa và annaæ pÃnaæ vatthaæ yanaæ mÃlÃgandhavilepanaæ seyyÃvasathapadÅpeyyaæ. So tena kammena . . . apÃyaæ . . . appabhogo hoti. Appabhogasaævattanikà . . . seyyÃvasathapadÅpeyyaæ. Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và dÃtà hoti samaïassa và brÃhmaïassa và annaæ pÃnaæ . . . seyyÃvasathapadÅpeyyaæ. So tena kammena . . . sugatiæ . . . mahÃbhogo hoti. MahÃbhogasaævattanikà . . . seyyÃvasathapadÅpeyyaæ. Idha, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và thaddho hoti atimÃnÅ abhivÃdetabbaæ na abhivÃdeti paccuÂÂhÃtabbaæ na paccuÂÂheti ÃsanÃrahassa Ãsanaæ na deti maggÃrahassa na maggaæ deti sakkÃtabbaæ na sakkaroti garukÃtabbaæ na garukaroti mÃnetabbaæ na mÃneti pÆjetabbaæ na pÆjeti. So tena kammena . . . apÃyaæ . . . nÅcÃkulÅno hoti. NÅcÃkulÅnasaævattanikà . . . pÆjetabbaæ na pÆjeti. Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và atthaddho hoti anatimÃnÅ abhivÃdetabbaæ abhivÃdeti . . . pÆjetabbaæ pÆjeti. So tena kammena . . . sugatiæ . . . uccÃkulÅno hoti. UccÃkulÅnasaævattanikà . . . pÆjetabbaæ pÆjeti. Idha, mÃïava, itthÅ và puriso và samaïaæ và brÃhmaïaæ upasaækamitvà na paripucchità hoti: Kiæ, bhante, kusalaæ? Kiæ akusalaæ? Kim sÃvajjaæ? Kiæ anavajjam? Kiæ sevitabbaæ? Kiæ na sevitabbaæ? Kiæ me kayiramÃnaæ dÅgharattaæ ahitÃya dukkhÃya hoti? Kiæ và pana me kayiramÃnaæ dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya hotÅti? So tena kammena . . . apÃyaæ . . . duppa¤¤o hoti. Duppa¤¤asaævattanikà . . . hitÃya sukhÃya hotÅti? #<[page 206]># %<206 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Idha pana, mÃïava, ekacco itthÅ và puriso và samaïaæ và brÃhmaïaæ và upasaækamitvà paripucchità hoti: Kiæ, bhante, kusalaæ? . . . hitÃya sukhÃya hotÅti?So tena kammena . . . sugatim . . . mahÃpa¤¤o hoti. MahÃpa¤¤asaævattanikà . . . hitÃya sukhÃya hotÅti? Iti kho, mÃïava, appÃyukasaævattanikà paÂipadà appÃyukattaæ upaneti, dÅghÃyukasaævattanikà paÂipadà dÅghÃyukattaæ upaneti; bavhÃbÃdhasaævattanikà paÂipadà bavhÃbÃdhattaæ upaneti, appÃbÃdhasaævattanikà paÂipadà appÃbÃdhattaæ upaneti; dubbaïïasaævattanikà paÂipadà dubbaïïattaæ upaneti; pÃsÃdikasaævattanikà paÂipadà pÃsÃdikattaæ upaneti, appesakkhasaævattanikà paÂipadà appesakkhattaæ upaneti, mahesakkhasaævattanikà paÂipadà mahesakkhattaæ upaneti; appabhogasaævattanikà paÂipadà appabhogattaæ upaneti, mahÃbhogasaævattanikà paÂipadà mahÃbhogattaæ upaneti; nÅcÃkulÅnasaævattanikà paÂipadà nÅcÃkulÅnattaæ upaneti; uccÃkulÅnasaævattanikà paÂipadà uccÃkulÅnattaæ upaneti; duppa¤¤asaævattanikà paÂipadà duppa¤¤attaæ upaneti, mahÃpa¤¤asaævattanikà paÂipadà mahÃpa¤¤attaæ upaneti. KammassakÃ, mÃïava, sattà kammadÃyÃdà kammayonÅ kammabandhÆ kammapaÂisaraïÃ. Kammaæ satte vibhajati yadidaæ hÅnappaïÅtatÃyÃti. Evaæ vutte Subho mÃïovo Todeyyaputto Bhagavantaæ etad avoca: Abhikkantaæ bho Gotama, abhikkantaæ bho Gotama. SeyyathÃpi, bho Gotama, nikkujjitaæ và . . . dakkhintÅti, evam eva bhotà Gotamena anekapariyÃyena dhammo pakÃsito. EsÃhaæ bhavantaæ Gotamaæ saraïaæ gacchÃmi dhamma¤ ca bhikkhusaægha¤ ca. UpÃsakaæ maæ bhavaæ Gotamo dhÃretu ajjatagge pÃïupetaæ saraïagatan ti. CôÊAKAMMAVIBHA§GASUTTAõ1 PA¥CAMAõ. #<[page 207]># %< 4.6. MAHùKAMMAVIBHA§GASUTTAM (136.) 207>% 136. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Tena kho pana samayena Ãyasamà Samiddhi ara¤¤akuÂikÃya viharati. Atha kho Potaliputto paribbÃjako jaÇghÃvihÃraæ anucaÇkamamÃno anuvicaramÃno yen' Ãyasmà Samiddhi ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmatà Samiddhinà saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Potaliputto paribbÃjako Ãyasmantaæ Samiddhiæ etad avoca: Sammukhà me taæ, Ãvuso Samiddhi, samaïassa Gotamassa sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ: Moghaæ kÃyakammaæ, moghaæ vacÅkammaæ, manokammam eva saccan ti; atthi ca sà samÃpatti yaæ samÃpattiæ samÃpanno na ki¤ci vediyatÅti. Mà evaæ, Ãvuso Potaliputta, avaca; mà evaæ, Ãvuso Potaliputta, avaca; mà Bhagavantaæ abbhÃcikkhi; na hi sÃdhu Bhagavato abhakkhÃnaæ; na hi Bhagavà evaæ vadeyya: Moghaæ kÃyakammaæ, moghaæ vacÅkammaæ, manokammam eva saccan ti; atthi ca kho sÃ, Ãvuso, samÃpatti yaæ samÃpattiæ samÃpanno na ki¤ci vediyatÅti. KÅvaciraæ pabbajito si, Ãvuso SamiddhÅti? Na ciraæ, Ãvuso; tÅïi vassÃnÅti. Ettha dÃni mayaæ there bhikkhÆ kiæ vakkhÃma, yatra hi nÃm' evaæ navo bhikkhu SatthÃraæ parirakkhitabbaæ ma¤¤issati? Sa¤cetanikaæ, Ãvuso Samiddhi, kammaæ katvà kÃyena vÃcÃya manasÃ, kiæ so vediyatÅti? Sa¤cetanikaæ, Ãvuso Potaliputta, kammaæ katvà kÃyena vÃcÃya manasÃ, dukkhaæ so vediyatÅti. Atha kho Potaliputto paribbÃjako Ãyasmato Samiddhissa bhÃsitaæ n' eva abhinandi na paÂikkosi, anabhinanditvà appaÂikkositvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. Atha kho Ãyasmà Samiddhi acirapakkante Potaliputte paribbÃjake yen' Ãyasmà ùnando ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmatà ùnandena saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. #<[page 208]># %<208 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà Samiddhi yÃvatako ahosi Potaliputtena paribbÃjakena saddhiæ kathÃsallÃpo taæ sabbaæ Ãyasmato ùnandassa Ãrocesi. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Ãyasmantaæ Samiddhiæ etad avoca: Atthi kho imaæ, Ãvuso Samiddhi, kathÃpÃbhataæ Bhagavantaæ dassanÃya. ùyÃm', Ãvuso Samiddhi, yena Bhagavà ten' upasaækameyyÃma, upasaækamitvà etam atthaæ Bhagavato ÃroceyyÃma; yathà no Bhagavà byÃkarissati, tathà naæ dhÃreyyÃmÃti. Evam Ãvuso ti kho Ãyasmà Samiddhi Ãyasmato ùnandassa paccassosi. Atha kho Ãyasmà ca ùnando Ãyasmà ca Samiddhi yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando yÃvatako ahosi Ãyasmato Samiddhissa Potaliputtena paribbÃjakena saddhiæ kathÃsallÃpo taæ sabbaæ Bhagavato Ãrocesi. Evaæ vutte Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: Dassanam pi kho ahaæ, ùnanda, Potaliputtassa paribbÃjakassa nÃbhijÃnÃmi, kuto pan' evarÆpaæ kathÃsallapaæ. Iminà va, ùnanda, Samiddhinà moghapurisena Potaliputtassa paribbÃjakassa vibhajja byÃkaraïÅyo pa¤ho ekaæsena byÃkato ti. Evaæ vutte Ãyasmà UdÃyi Bhagavantaæ etad avoca: Sace pana, bhante, Ãyasmatà Samiddhinà idaæ sandhÃya bhÃsitaæ, yaæ ki¤ci vedayitaæ taæ dukkhasmin ti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: Passa kho tvaæ, ùnanda, imassa UdÃyissa moghapurisassa ummaggaæ. A¤¤Ãsiæ kho ahaæ, ùnanda, idÃn' evÃyaæ UdÃyi moghapuriso ummujjamÃno ayoniso ummujjissati; Ãdiso va, ùnanda, Potaliputtena paribbÃjakena tisso vedanà pucchitÃ. Sacayaæ, ùnanda, Samiddhi moghapuriso Potaliputtassa paribbÃjakassa evaæ puÂÂho evaæ vyÃkareyya; #<[page 209]># %< 4.6. MAHùKAMMAVIBHA§GASUTTAõ (136.) 209>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Sa¤cetanikaæ, Ãvuso Potaliputta, kammaæ katvà kÃyena vÃcÃya manasà sukhavedanÅyaæ, sukhaæ so vediyati. Sa¤cetanikaæ, Ãvuso Potaliputta, kammaæ katvà kÃyena vÃcÃya manasà dukkhavedanÅyaæ, dukkhaæ so vediyati. Sa¤cetanikaæ, Ãvuso Potaliputta, kammaæ katvà kÃyena vÃcÃya manasà adukkhamasukhavedanÅyaæ, adukkhamasukhaæ so vediyatÅti;-- evaæ vyÃkaramÃno kho, ùnanda, Samiddhi moghapuriso Potaliputtassa paribbÃjakassa sammà vyÃkareyya. Api c', ùnanda, ke ca a¤¤atitthiyaparibbÃjakà bÃlà avyattà ke ca TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇgaæ jÃnissanti, sace tumhe, ùnanda, suïeyyÃtha TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇgaæ vibhajantassÃti. Etassa, BhagavÃ, kÃlo, etassa, Sugata, kÃlo yaæ Bhagavà mahÃkammavibhaÇgaæ vibhajeyya. Bhagavato sutaæ bhikkhÆ dhÃressantÅti. Tena h, ùnanda, suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi, bhÃsissÃmÅti. Evam bhante ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca: CattÃro 'me, ùnanda, puggalà santo saævijjamÃnà lokasmiæ. Katame cattÃro? Idh', ùnanda, ekacco puggalo idha pÃïÃtipÃtÅ hoti adinnÃdÃyÅ hoti kÃmesu micchÃcÃrÅ hoti musÃvÃdÅ hoti pisuïÃvÃco hoti pharusÃvÃco hoti samphappalÃpÅ hoti abhijjhÃlÆ hoti vyÃpannacitto hoti micchÃdiÂÂhÅ hoti. So kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Idha pan', ùnanda, ekacco puggalo idha pÃïÃtipÃtÅ hoti . . . (&c., as in foregoing paragraph) . . . micchÃdiÂÂhÅ hoti. So kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Idh', ùnanda, ekacco puggalo pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti adinnÃdÃnà paÂivirato hoti kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti musÃvÃdà paÂivirato hoti pisuïÃvÃcà paÂivirato hoti pharusÃvÃcà paÂivirato hoti samphappalÃpà paÂivirato hoti anabhijjhÃlÆ hoti avyÃpannacitto hoti sammÃdiÂÂhÅ hoti So kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. #<[page 210]># %<210 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idha pan', ùnanda, ekacco puggalo idha pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti . . . (&c., as in foregoing paragraph) . . . sammÃdiÂÂhÅ hoti. So kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Idh', ùnanda, ekacco samaïo và brÃhmaïo và Ãtappam anvÃya padhÃnam anvÃya anuyogam anvÃya appamÃdam anvÃya sammÃmanasikÃram anvÃya tathÃrÆpaæ cetosamÃdhiæ phusati, yathà samÃhite citte dibbena cakkhunà visuddhena atikkantamÃnusakena amuæ puggalaæ passati idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyiæ kÃmesu micchÃcÃriæ musÃvÃdiæ pisuïÃvÃciæ pharusÃvÃciæ samphappalÃpiæ abhijjhÃluæ vyÃpannacittaæ micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passati apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ upapannaæ. So evam Ãha: Atthi kira bho pÃpakÃni kammÃni, atthi duccaritassa vipÃko; apÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyiæ . . . pisuïÃvÃciæ --pe-- micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ upapannan ti. So evam Ãha:-- Yo kira bho pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ --pe-- micchÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Ye evaæ jÃnanti, te sammà jÃnanti. Ye a¤¤athà jÃnanti, micchà tesaæ ¤Ãïan it. Iti so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti. Idha pan', ùnanda, ekacco samaïo và brÃhmaïo và Ãtappam anvÃya padhÃnam anvÃya #<[page 211]># %< 4.6. MAHùKAMMAVIBHA§GASUTTAõ (136.) 211>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . . amuæ puggalaæ passati idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyim --pe-- micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passati sugatiæ saggaæ lokaæ upapannaæ. So evam Ãha: Na 'tthi kira bho pÃpakÃni kammÃni; na 'tthi duccaritassa vipÃko; apÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyiæ --pe-- micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà passÃmi sugatiæ saggaæ lokam upapannan ti. So evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ -pe -- micchÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Ye evaæ jÃnanti, te sammà jÃnanti. Ye a¤¤athà jÃnanti, micchà tesaæ ¤Ãïan ti. Iti so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti. Idh', ùnanda, ekacco samaïo và brÃhmaïo và Ãtappam anvÃya padhÃnam anvÃya . . . amuæ puggalaæ passati idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ adinnÃdÃnà paÂivirataæ kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirataæ musÃvÃdà paÂivirataæ pisuïÃvÃcà paÂivirataæ pharusÃvÃcà paÂivirataæ samphappalÃpà paÂivirataæ anabhijjhÃluæ avyÃpannacittaæ sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passati sugatiæ saggaæ lokaæ upapannaæ. So evam Ãha: Atthi kira bho kalyÃïÃni kammÃni; atthi sucaritassa vipÃko; apÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ --pe-- sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi sugatiæ saggaæ lokaæ upapannan ti. So evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato --pe-- sammÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Ye evaæ jÃnanti, te sammà jÃnanti. Ye a¤¤athà jÃnanti, micchà tesaæ ¤Ãïan ti. Iti so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤anti. Idha pan', ùnanda, ekacco samaïo và . . . amuæ puggalaæ passati idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ adinnÃdÃnà paÂivirataæ #<[page 212]># %<212 III.UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe-- sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passati apÃyaæ vinipÃtaæ nirayaæ upapannaæ. So evam Ãha: Na 'tthi kira bho kalyÃïÃni kammÃni; na 'tthi sucaritassa vipÃko; apÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ adinnÃdÃnà paÂivirataæ --pe-- sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà passÃmi apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ upapannan ti. So evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato --pe-- micchÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ . . . mogham a¤¤an ti. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ samaïo và brÃhmaïo và evam Ãha: Atthi kira bho pÃpakÃni kammÃni, atthi duccaritassa vipÃko ti, idam assa anujÃnÃmi. Yam pi so evam Ãha: ApÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyiæ --pe-- micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ upapannan ti, idam pi ssa anujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtÅ adinnadÃyÅ --pe-- micchÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjatÅti, idam assa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so evam Ãha: Ye evaæ jÃnanti te sammà jÃnanti, ye a¤¤athà jÃnanti micchà tesaæ ¤Ãïan ti, idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Taæ kissa hetu? A¤¤athà hi, ùnanda, TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇge ¤Ãïam hoti. Tatr' ùnanda, yvÃyaæ samaïo và brÃhmaïo và evam Ãha: Na 'tthi kira bho pÃpakÃni kammÃni na 'tthi duccaritassa vipÃko ti, -- idam assa nÃnujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: ApÃhaæ puggalaæ addassaæ idha pÃïÃtipÃtiæ adinnÃdÃyiæ --pe-- micchÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi sugatiæ saggaæ lokaæ upapannan ti, idam assa anujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ --pe-- micchÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjatÅti, -- #<[page 213]># %< 4.6. MAHùKAMMAVIBHA§GASUTTAõ (136.) 213>% idam assa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so evam Ãha: Ye evaæ jÃnanti te sammà jÃnanti, ye a¤¤athà jÃnanti micchà tesaæ ¤Ãïan ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Taæ kissa hetu? A¤¤athà hi, ùnanda, TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇge ¤Ãïaæ hoti. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ samaïo và brÃhmaïo và evam Ãha: Atthi kira bho kalyÃïÃni kammÃni, atthi sucaritassa vipÃko ti, idam assa anujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: ApÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ adinnÃdÃnà paÂivirataæ --pe-- sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi sugatiæ saggaæ lokaæ upapannan ti, -- idam pi 'ssa anujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato pe -sammÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà sugatim saggaæ lokaæ uppajjatÅti, -- idam assa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so evam Ãha: Ye evaæ jÃnanti te sammà jÃnanti, ye a¤¤athà jÃnanti micchà tesaæ ¤Ãïan ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ sÃmaæ diÂÂhaæ sÃmaæ viditaæ, tad eva tattha tÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Taæ kissa hetu? A¤¤athà hi, ùnanda, TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇge nÃïaæ hoti. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ samaïo và brÃhmaïo và evam Ãha: Na 'tthi kira bho kalyÃïÃni kammÃni na 'tthi sucaritassa vipÃko ti, idaæ assa nÃnujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: ApÃhaæ puggalaæ addasaæ idha pÃïÃtipÃtà paÂivirataæ adinnÃdÃnà paÂivirataæ --pe-- sammÃdiÂÂhiæ, kÃyassa bhedà param maraïà passÃmi apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ upapannan ti, -- idam assa anujÃnÃmi. Ya¤ ca kho so evam Ãha: Yo kira bho pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato --pe-- sammÃdiÂÂhÅ, sabbo so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjatÅti, -- idam assa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so evam Ãha: Ye evaæ jÃnanti te sammà jÃnanti, #<[page 214]># %<214 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ye a¤¤athà jÃnanti micchà tesaæ ¤Ãïan ti, -- idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Yam pi so yad eva tassa sÃmaæ ¤Ãtaæ . . . mogham a¤¤an ti, -idam pi 'ssa nÃnujÃnÃmi. Taæ kissa hetu? A¤¤athà hi, ùnanda, TathÃgatassa mahÃkammavibhaÇge ¤aïaæ hoti. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ puggalo idha pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ --pe-- micchadiÂÂhÅ, kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati, pubbe và 'ssa taæ kataæ hoti pÃpakammaæ dukkhavedanÅyaæ, pacchà và 'ssa taæ kataæ hoti pÃpakammaæ dukkhavedanÅyaæ, maraïakÃle và 'ssa hoti micchÃdiÂÂhÅ samattà samÃdiïïÃ; tena so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Ya¤ ca kho so idha pÃïÃtipÃtÅ hoti adinnÃdÃyÅ hoti --pe-- micchÃdiÂÂhÅ hoti, tassa diÂÂhe va dhamme vipÃkaæ paÂisaævedeti uppajjaæ và apare và pariyÃye. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ puggalo idha pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ --pe-- micchÃdiÂÂhÅ, kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati, pubbe và 'ssa taæ kataæ hoti kalyÃïakammaæ sukhavedanÅyaæ, pacchà và 'ssa taæ kataæ hoti kalyÃïakammaæ sukhavedanÅyaæ, maraïakÃle và 'ssa hoti summÃdiÂÂhÅ samattà samÃdiïïÃ; tena so kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Sace kho so idha pÃïÃtipÃtÅ hotÅ adinnÃdÃyÅ hoti --pe-- micchÃdiÂÂhÅ hoti, tassa diÂÂhe va dhamme vipÃkaæ paÂisaævedeti uppajjaæ apare và pariyÃye. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ puggalo idha pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato --pe-- sammÃdiÂÂhÅ, kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati, pubbe và 'ssa taæ kataæ hoti kalyÃïakammaæ sukhavedanÅyaæ, pacchà và 'ssa taæ kataæ hoti kalyÃïakammaæ sukhavedanÅyaæ, maraïakÃle và 'ssa hoti sammÃdiÂÂhÅ samattà samÃdiïïÃ; tena so kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ upajjati. Ya¤ ca kho so idha pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti adinnÃdÃnà paÂivirato hoti #<[page 215]># %< 4.7. SAÊùYATANAVIBHA§GASUTTAõ (137.) 215>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe-- sammÃdiÂÂhÅ hoti, tassa diÂÂhe va dhamme vipÃkaæ paÂisaævedeti uppajjaæ và apare và pariyÃye. Tatr', ùnanda, yvÃyaæ puggalo idha pÃïÃtipÃtà paÂivirato adinnÃdÃnà paÂivirato --pe-- sammÃdiÂÂhÅ, kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati, pubbe và 'ssa taæ kataæ hoti pÃpakammaæ dukkhavedanÅyaæ, pacchà và 'ssa taæ kataæ hoti pÃpakammaæ dukkhavedanÅyaæ, maraïakÃle và 'ssa hoti micchÃdiÂÂhÅ samattà samÃdiïïÃ; tena so kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Ya¤ ca kho so idha pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti adinnÃdÃnà paÂivirato hoti --pe-- sammÃdiÂÂhÅ hoti, tassa diÂÂhe va dhamme vipÃkaæ paÂisaævedeti uppajjaæ và apare và pariyÃye. Iti kho, ùnanda, atthi kammaæ abhabbaæ abhabbÃbhÃsaæ; atthi kammaæ abhabbaæ bhabbÃbhÃsaæ; atthi kammaæ bhabba¤ c' eva bhabbÃbhÃsa¤ ca; atthi kammaæ bhabbaæ abhabbÃbhÃsan ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. MAHùKAMMAVIBHA§GASUTTAõ CHAèèHAõ. 137. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: SaÊÃyatanavibhaÇgaæ vo, bhikkhave, desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- #<[page 216]># %<216 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃni, cha bÃhirÃni ÃyatanÃni veditabbÃni; cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbÃ, cha phassakÃyà veditabbÃ; aÂÂhÃdasa manopavicÃrà veditabbÃ; chattiæsa sattapadà veditabbÃ. Tatr' idaæ nissÃya idam pajahatha. Tayo satipaÂÂhÃnà yad ariyo sevati, yad ariyo sevamÃno Satthà gaïam anusÃsituæ arahati. So vuccati yoggÃcariyÃnaæ anuttaro purisadammasÃrathÅti. Ayam uddeso saÊÃyatanavibhaÇgassa. Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? CakkhÃyatanaæ sotÃyatanaæ ghÃnÃyatanaæ jivhÃyatanaæ kÃyÃyatanaæ manÃyatanaæ. Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Cha bÃhirÃni ÃyatÃni veditabbÃnÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? RÆpÃyatanaæ saddÃyatanaæ gandhÃyatanaæ rasÃyatanaæ phoÂÂhabbÃyatanaæ dhammÃyatanaæ. Cha bÃhirÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti yan taæ vuttaæ idam etam paÂicca vuttaæ. Cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbà ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Cakkhuvi¤¤Ãïaæ sotavi¤¤Ãïaæ ghÃnavi¤¤Ãïaæ jivhÃvi¤¤Ãïaæ kÃyavi¤¤Ãïaæ manovi¤¤Ãïaæ. Cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Cha phassakÃyà veditabbà ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Cakkhusamphasso sotasamphasso ghÃnasamphasso jivhÃsamphasso kÃyasamphasso manosamphasso. Cha phassakÃyà viditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. AÂÂhÃdasa manopavicÃrà veditabbà ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Cakkhunà rÆpaæ disvà somanassaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati domanassaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati upekhaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati; sotena saddaæ sutvà --pe--; ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe--; jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe--; kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà #<[page 217]># %< 4.7. SAÊùYATANAVIBHA§GASUTTAõ (137.) 217>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe--; manasà dhammaæ vi¤¤Ãya somanassaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati domanassaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati upekhaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati. Iti cha somanassupavicÃrà cha domanassupavicÃrà cha upekhupavicÃrÃ. AÂÂhÃdasa manopavicÃrà veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Chattiæsa sattapadà veditabbà ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paticca vuttaæ? Cha gehasitÃni somanassÃni, cha nekkhammasitÃni somanassÃni; cha gehasitÃni domanassÃni, cha nekkhammasitÃni domanassÃni; cha gehasità upekhÃ, cha nekkhammasità upekhÃ. Tattha katamÃni cha gehasitÃni somanassÃni? Cakkhuvi¤¤eyyÃnaæ rÆpÃnaæ iÂÂhÃnaæ kantÃnaæ manÃpÃnaæ manoramÃnaæ lokÃmisapaÂisaæyuttÃnaæ paÂilÃbhaæ và paÂilÃbhato samanupassato pubbe và paÂiladdhapubbaæ atÅtaæ niruddhaæ vipariïataæ samanussarato uppajjati somanassaæ; yaæ evarÆpaæ somanassaæ, idaæ vuccati gehasitaæ somanassaæ. Sotavi¤¤eyyÃnaæ saddÃnaæ -- pe --; ghÃnavi¤¤eyyÃnaæ gandhÃnaæ --pe--; jivhÃvi¤¤eyyÃnaæ rasÃnaæ --pe--; kÃyavi¤¤eyyÃnaæ phoÂÂhabbÃnaæ -pe --; manovi¤¤eyyÃnaæ dhammÃnaæ iÂÂhÃnaæ kantÃnaæ manÃpÃnaæ manoramÃnaæ lokÃmisapaÂisaæyuttÃnaæ paÂilÃbhaæ và paÂilÃbhato samanupassato pubbe và paÂiladdhapubbaæ atÅtaæ niruddhaæ vipariïataæ samanussarato uppajjati somanassaæ; yaæ evarÆpaæ somanassaæ, idaæ vuccati gehasitaæ somanassaæ. ImÃni cha gehasitÃni somanassÃni. Tattha katamÃni cha nekkhammasitÃni somanassÃni? RÆpÃnaæ tveva aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: Pubbe c' eva rÆpà etarahi ca sabbe te rÆpà anicca dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato uppajjati somanassaæ; yaæ evarÆpaæ somanassaæ, idaæ vuccati nekkhammasitaæ somanassaæ; saddÃnaæ tveva --pe--; gandhÃnaæ tveva --pe--; rasÃnaæ tveva --pe--; phoÂÂhabbÃnaæ tveva --pe--: dhammÃnaæ tvevà aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: #<[page 218]># %<218 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Pubbe c' eva dhammà etarahi ca sabbe te dhammà aniccà dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato uppajjati somanassaæ; yaæ evarÆpaæ somanassaæ, idaæ vuccati nekkhammasitaæ somanassaæ. ImÃni cha nekkhammasitÃni somanassÃni. Tattha katamÃni cha gehasitÃni domanassÃni? Cakkhuvi¤¤eyyÃnaæ rÆpÃnaæ iÂÂhÃnaæ kantÃnaæ manÃpÃnaæ manoramÃnaæ lokÃmisapaÂisaæyuttÃnaæ appaÂilÃbhaæ và appaÂilÃbhato samanupassato pubbe và appaÂiladdhapubbaæ atÅtaæ niruddhaæ vipariïataæ samanussarato uppajjati domanassaæ; yaæ evarÆpaæ domanassaæ, idaæ vuccati gehasitaæ domanassaæ. Sotavi¤¤eyyÃnaæ saddÃnaæ -pe --; ghÃnavi¤¤eyyÃnaæ gandhÃnaæ --pe--; jivhÃvi¤¤eyyÃnaæ rasÃnaæ --pe--; kÃyavi¤¤eyyÃnaæ phoÂÂhabbÃnaæ --pe--; manovi¤¤eyyÃnaæ dhammÃnaæ iÂÂhÃnaæ kantÃnaæ manÃpÃnaæ manoramÃnaæ lokÃmisapaÂisaæyuttÃnaæ appaÂilÃbhaæ và appaÂilÃbhato samanupassato pubbe và appaÂiladdhapubbaæ atÅtaæ niruddhaæ vipariïataæ samanussarato uppajjati domanassaæ; yaæ evarÆpaæ domanassaæ, idaæ vuccati gehasitaæ domanassaæ. ImÃni cha gehasitÃni domanassÃni. Tattha katamÃni cha nekkhammasitÃni domanassÃni? RÆpÃnaæ tveva aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: Pubbe c' eva rÆpà etarahi ca sabbe te rÆpà aniccà dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya disvà anuttaresu vimokhesu pihaæ upaÂÂhÃpeti: Kadà 'ssu nÃm' ahaæ tad Ãyatanaæ upasampajja viharissÃmi yad ariyà etarahi Ãyatanaæ upasampajja viharantÅti, iti anuttaresu vimokhesu pihaæ uppaÂÂhÃpayato uppajjati pihapaccayà domanassaæ; yaæ evarÆpaæ domanassaæ, idaæ vuccati nekkhammasitaæ domanassaæ. SaddÃnaæ tveva --pe--; gandhÃnaæ tveva --pe--; rasÃnaæ tveva --pe--; phoÂÂhabbÃnaæ tveva --pe--; dhammÃnaæ tveva aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: Pubbe c' eva dhammà etarahi ca sabbe te dhammà aniccà dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya disvà anuttaresu vimokhesu pihaæ upaÂÂhÃhÃpeti: #<[page 219]># %< 4.7. SAÊùYATANAVIBHA§GASUTTAõ (137.) 219>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Kadà 'ssu nÃm' ahaæ tad Ãyatanaæ upasampajja viharissÃmi yad ariyà etarahi Ãyatanaæ upasampajja viharantÅti iti anuttaresu vimokhesu pihaæ upaÂÂhÃpayato uppajjati pihapaccayà {domanassaæ}; yaæ evarÆpaæ domanassaæ. idaæ vuccati nekkhammasitaæ domanassaæ. ImÃni cha nekkhammasitÃni domanassÃni. Tattha katamà cha gehasità upekhÃ? Cakkhunà rÆpaæ disvà upekhà bÃlassa mÆÊhassa puthujjanassa anodhijinassa avipÃkajinassa anÃdÅnavadassÃvino assutavato puthujjanassa; yà evarÆpà upekhÃ, rÆpaæ sà nÃtivattati; tasmà sà upekhà gehasità ti vuccati. Sotena saddaæ sutvà --pe--; ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe--; jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe--; kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe--; manasà dhammaæ vi¤¤Ãya uppajjati upekhà bÃlassa mÆÊhassa puthujjanassa anodhijinassa avipÃkajinassa anÃdÅnavadassÃvino assutavato puthujjanassa; yà evarÆpà upekhÃ, dhammaæ sà nÃtivattati; tasmà sà upekhà gehasità ti vuccati. Imà cha gehasità upekhÃ. Tattha katamà cha nekkhammasità upekha? RÆpÃnaæ tveva aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: Pubbe c' eva rÆpà etarahi ca sabbe te rÆpà aniccà dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato uppajjati upekhÃ; yà evarÆpà upekhÃ, rÆpaæ sà ativattati; tasmà sà upekhà nekkhammasità ti vuccati. SaddÃnaæ tvevà -- pe --; gandhÃnaæ tveva --pe--; rasÃnaæ tveva --pe--; phoÂÂhabbÃnaæ tveva --pe--; dhammÃnaæ tveva aniccataæ viditvà vipariïÃmavirÃganirodhaæ: Pubbe c' eva dhammà etarahi ca sabbe te dhammà aniccà dukkhà vipariïÃmadhammà ti evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato uppajjati upekhÃ; yà evarÆpà upekhÃ, dhammaæ sà ativattati; tasmà sà upekhà nekkhammasità vuccati. Imà cha nekkhammasità upekhÃ. Chattiæsa sattapadà veditabbÃti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. #<[page 220]># %<220 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Tatra idaæ nissÃya idam pajahathÃti iti kho pan etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tatra, bhikkhave, yÃni cha nekkhammasitÃni somanassÃni, tÃni nissÃya tÃni Ãgamma, yÃni cha gehasitÃni somanassÃni, tÃni pajahatha tÃni samatikkamatha; evam etesaæ pahÃnaæ hoti; evam etesaæ samatikkamo hoti. Tatra, bhikkhave, yÃni cha nekkhammasitÃni domanassÃni, tÃni nissÃya tÃni Ãgamma, yÃni cha gehasitÃni domanassÃni, tÃni pajahatha tÃni samatikkamatha; evam etesaæ pahÃnaæ hoti; evam etesaæ samatikkamo hoti. Tatra, bhikkhave, yà cha nekkhammasità upekhÃ, tà nissÃya tà Ãgamma, yà cha gehasità upekhÃ, tà pajahatha, tà samatikkamatha; evam etesaæ pahÃnaæ hoti; evam etesaæ samatikkamo hoti. Tatra, bhikkhave, yÃni cha nekkhammasitÃni somanassÃni, tÃni nissÃya tÃni Ãgamma, yÃni cha nekkhammasitÃni domanassÃni, tÃni pajahatha tÃni samatikkamatha; evam etesaæ pahÃnaæ hoti; evam etesaæ samatikkamo hoti. Tatra, bhikkhave, yà cha nekkhammasità upekhÃ, tà nissÃya tà Ãgamma, yÃni cha nekkhammasitÃni somanassÃni, tÃni pajahatha tÃni samatikkamatha: evam etesaæ pahÃnaæ hoti; evam etesaæ samatikkamo hoti. Atthi, bhikkhave, upekhà nÃnattà nÃnattasitÃ; atthi upekhà ekattà ekattasitÃ. Katamà ca, bhikkhave, upekhà nÃnattà nÃttasitÃ? Atthi, bhikkhave, upekhà rÆpesu, atthi saddesu, atthi gandhesu, atthi rasesu, atthi phoÂÂhabbesu. Ayaæ, bhikkhave, upekhà nÃnattà nÃnattasitÃ. Katamà ca, bhikkhave, upekhà ekattà ekattasitÃ? Atthi, bhikkhave, upekhà ÃkÃsÃna¤cÃyatananissitÃ; atthi vi¤¤Ãïa¤cÃyatananissitÃ; atthi Ãki¤ca¤¤ÃyatananissitÃ; atthi nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatananissitÃ. Ayaæ, bhikkhave, upekhà ekattà ekattasitÃ. Tatra, bhikkhave, yÃyaæ upekhà ekattà ekattasitÃ, taæ nissÃya taæ Ãgamma, yÃyaæ upekhà nÃnattà nÃnattasitÃ, taæ pajahatha taæ samatikkamatha; evam etissà pahÃnaæ hoti; evam etissà samatikkamo hoti. Atammayataæ, bhikkhave, nissÃya atammayataæ Ãgamma, yÃyaæ upekhà ekattà ekattasitÃ, taæ pajahatha taæ samatikkamatha; evam etissà pahÃnaæ hoti; evam etissà samatikkamo hoti. Tatr' idaæ nissÃya idaæ pajahathÃti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. #<[page 221]># %< 4.7. SAÊùYATANAVIBHA§GASUTTAõ (137.) 221>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tayo satipaÂÂhÃnà yad ariyo sevati yad' ariyo sevamÃno satthà gaïam anusÃsituæ arahatÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Idha, bhikkhave, satthà sÃvakÃnaæ dhammaæ deseti anukampako hitesÅ anukampaæ upÃdÃya: Idaæ vo hitÃya idaæ vo sukhÃyÃti. Tassa sÃvakà na sussÆyanti, na sotaæ odahanti, na a¤¤Ã cittaæ upaÂÂhÃpenti, vokkamma ca satthu sÃsanà vattanti. Tatra, bhikkhave, TathÃgato na c' eva attamano hoti na ca attamanataæ paÂisaævedeti, anavassuto ca viharati sato sampajÃno. Idaæ, bhikkhave, paÂhamaæ satipaÂÂhÃnaæ yad ariyo sevati yad ariyo sevamÃno satthà gaïam anusÃsituæ arahati. Puna ca paraæ, bhikkhave, satthà sÃvakÃnaæ dhammaæ deseti anukampako hitesÅ anukampaæ upÃdÃya; Idaæ vo hitÃya idaæ vo sukhÃyÃti. Tassa ekacce sÃvakà na sussÆyanti na sotaæ odahanti na a¤¤Ã cittaæ upaÂÂhÃpenti, vokkamma ca satthu sÃsanà vattanti. Ekacce sÃvakà sussÆyanti sotaæ odahanti a¤¤a cittaæ upaÂÂhÃpenti na ca vokkamma satthu sÃsanà vattanti. Tatra, bhikkhave, TathÃgato na c' eva attamano hoti na ca attamanataæ paÂisaævedeti, na ca anattamano hoti na ca anattamanataæ paÂisaævedeti; attamanata¤ ca anattamanata¤ ca tad ubhayaæ abhinivajjetvà so upekhako viharati sato sampajÃno. Idaæ, bhikkhave, dutiyaæ satipaÂÂhÃnaæ yad . . . arahati. Puna ca paraæ, bhikkhave, satthà sÃvakÃnaæ dhammaæ deseti . . . sukhÃyÃti. Tassa sÃvakà sussÆyanti sotaæ odahanti a¤¤Ã cittaæ upaÂÂhÃpenti na ca vokkamma satthu sÃsanà vattanti. Tatra, bhikkhave, TathÃgato attamano c' eva hoti attamanata¤ ca paÂisaævedeti anavassuto ca viharati sato sampajÃno. Idaæ, bhikkhave, tatiyaæ satipaÂÂhÃnaæ yad . . . arahati. #<[page 222]># %<222 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Tayo satipaÂÂhÃnà yad ariyo sevati yad ariyo sevamano satthà gaïam anusÃsituæ arahatÅti iti taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. So vuccati yoggÃcariyÃnaæ anuttaro purisadammasÃrathÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Hatthidamakena, bhikkhave, hatthidammo sÃrito ekaæ yeva disaæ dhÃvati, -- puratthimaæ và pacchimaæ và uttaraæ và dakkhÅïaæ vÃ. Assadammakena, bhikkhave, assadammo sÃrito ekaæ yeva disaæ . . . dakkhiïaæ vÃ. Godamakena, bhikkhave, godammo sÃrito . . . dakkhiïaæ vÃ. TathÃgatena, bhikkhave, arahatà sammÃsambuddhena purisadammo sÃrito aÂÂha disà vidhÃvati. RÆpÅ rÆpÃni passati; ayaæ paÂhamà disÃ. Ajjhattaæ arÆpasa¤¤Å bahiddhà rÆpÃni passati; ayaæ dutiyà disÃ. Subhan t' eva adhimutto hoti; ayaæ tatiyà disÃ. Sabbaso rÆpasa¤¤Ãnaæ samatikkamà paÂighasa¤¤Ãnaæ atthaÇgamÃ, nÃnattasa¤¤Ãnaæ amanasikÃrÃ: Ananto ÃkÃso ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasampajjà viharati; ayaæ catutthà disa. Sabbaso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamma: Anantaæ vi¤¤Ãïan ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasampajja viharati; ayaæ pa¤camÅ disÃ. Sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamma: Na 'tthi ki¤cÅti Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati; ayaæ chaÂÂhà disÃ. Sabbaso Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samatikkamma nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati; ayaæ sattamÅ disÃ. Sabbaso nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ samatikkamma sa¤¤Ãvedayitanirodhaæ upasampajja viharati; ayaæ aÂÂhamÅ disÃ. TathÃgatena, bhikkhave, arahatà sammÃsambuddhena purisadammo sÃrito imà aÂÂha disà vidhÃvati. So vuccati yoggÃcariyÃnaæ anuttaro purisadammasÃrathÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttan ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. SAÊùYATANAVIBHA§GASUTTAõ SATTAMAõ. #<[page 223]># %< 4.8. UDDESAVIBHA§GASUTTAõ (138.) 223>% 138. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: UddesavibhaÇgaæ vo, bhikkhave, desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Tathà tathÃ, bhikkhave, bhikkhu upaparikkheyya yathà yathà 'ssa upaparikkhato bahiddhà c' assa vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂaæ ajjhattaæ asaïÂhitaæ anupÃdÃya na paritasseyya; bahiddhÃ, bhikkhave, vi¤¤Ãïe avikkhitte avisaÂe sati ajjhattaæ asaïÂhite, anupÃdÃya aparitassato Ãyatiæ jÃtijarÃmaraïadukkhasamudayasambhavo na hotÅti. Idam avoca BhagavÃ, idaæ vatvà Sugato uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ pÃvisi. Atha kho tesaæ bhikkhÆnaæ acirapakkantassa Bhagavato etad ahosi:-- Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathÃ, bhikkhave, bhikkhu upaparikkheyya yathà yathà 'ssa upaparikkhato bahiddhà c' assa vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂaæ ajjhattaæ asaïÂhitaæ anupÃdÃya na paritasseyya; bahiddhÃ, bhikkhave, vi¤¤Ãïe avikkhitte avisaÂe sati ajjhattaæ asaïÂhite, anupÃdÃya aparitassato Ãyatiæ jÃtijarÃmaraïadukkhasamudayasambhavo na hotÅti. Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajeyyÃti? Atha kho tesaæ bhikkhÆnaæ etad ahosi: Ayaæ kho Ãyasmà MahÃ-KaccÃno Satthu c' eva saævaïïito sambhÃvito ca vi¤¤Ænaæ sabrahmacÃrÅnaæ, pahoti c' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajituæ; yannÆna mayaæ yen' Ãyasmà MahÃKaccÃno ten' upasaækameyyÃma upasaækamitvà Ãyasmantaæ MahÃ-KaccÃnaæ etam atthaæ paÂipuccheyyÃmÃti. #<[page 224]># %<224 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho te bhikkhÆ yen' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Ãyasmatà MahÃ-KaccÃnena saddhiæ sammodiæsu sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Ãyasmantaæ MahÃ-KaccÃnaæ etad avocuæ:-- Idaæ kho no, Ãvuso KaccÃna, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathà . . . na hotÅti. Tesan no, Ãvuso KaccÃna, amhÃkaæ acirapakkantassa Bhagavato etad ahosi: Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà . . . vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathà . . . na hotÅti. Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajeyyÃti? Tesan no, Ãvuso KaccÃna, amhÃkaæ etad ahosi: Ayaæ kho Ãyasmà MahÃ-KaccÃno . . . paÂipuccheyyÃmÃti. Vibhajat' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ti. SeyyathÃpi, Ãvuso, puriso sÃratthiko sÃragavesÅ sÃrapariyesana¤ caramÃno mahato rukkhassa tiÂÂhato sÃravato atikkamm' eva mÆlaæ atikamma khandhaæ sÃkhÃphalÃse sÃraæ pariyesitabbaæ ma¤¤eyya, -- evaæ-sampadam idaæ. ùyasmantÃnaæ Satthari sammukhÅbhÆte taæ Bhagavantaæ atisitvà amhe etam atthaæ paÂipucchitabbaæ ma¤¤atha. So h', Ãvuso, Bhagavà jÃnaæ jÃnÃti passaæ passati cakkhubhÆto ¤ÃïabhÆto dhammabhÆto brahmabhÆto vattà pavattà atthassa ninnetà amatassa dÃtà dhammasÃmÅ TathÃgato. So c' eva pan' etassa kÃlo ahosi yaæ Bhagavantaæ yeva etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha; yathà vo Bhagavà byÃkareyya, tathà naæ dhÃreyyÃthÃti. AddhÃ, 'vuso KaccÃna, Bhagavà jÃnaæ jÃnÃti passaæ passati cakkhubhÆto ¤ÃïabhÆto dhammabhÆto brahmabhÆto vattà pavattà atthassa ninnetà amatassa dÃtà dhammasÃmÅ TathÃgato. So c' eva pan' etassa kÃlo yaæ Bhagavantaæ yeva etam atthaæ paÂipuccheyyÃma; yathà no Bhagavà byÃkareyya, #<[page 225]># %< 4.8. UDDESAVIBHA§GASUTTAõ (138.) 225>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tathà naæ dhÃreyyÃma. ùpi c' Ãyasmà MahÃKaccÃno Satthu c' eva saævaïïito sambhÃvito ca vi¤¤Ænaæ sabrahmacÃrÅnaæ. pahoti c' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajituæ. Vibhajat' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno agarukaritvà ti. Tena h', Ãvuso, suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha bhÃsissÃmÅti Evam Ãvuso ti kho te bhikkhÆ Ãyasmato MahÃ-KaccÃnassa paccassosuæ. ùyasmà MahÃ-KaccÃno etad avoca:-- Yaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathÃ, bhikkhave, bhikkhu . . . na hotÅti, -- imassa kho ahaæ, Ãvuso, Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmi. Katha¤ c', Ãvuso, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ vikkhittaæ visaÂan ti vuccati? Idh', Ãvuso, bhikkhuno cakkhunà rÆpaæ disvà rÆpanimittÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti rÆpanimittassÃdagathitaæ rÆpanimittassÃdavinibaddhaæ rÆpanimittassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ vikkhittaæ visaÂan ti vuccati. Sotena saddaæ sutvà --pe-- ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe-- jivhÃya rasaæ sÃyitvà -- pe kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe-- manasà dhammaæ vi¤¤Ãya dhamanimittÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti dhammanimittassÃdagathitaæ dhammanimittassÃdavinibaddhaæ dhammanimittassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ vikkhittaæ visaÂan ti vuccati. -- Evaæ kho, Ãvuso, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ vikkhittaæ visaÂan ti vuccati. Katha¤ c', Ãvuso, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂan ti vuccati? Idh', Ãvuso, bhikkhuno cakkhunà rÆpaæ disvà na rÆpanimittÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na rÆpanimittassÃdagathitaæ na rÆpanimittassÃdasaæyojanosaæyuttaæ, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂan ti vuccati. #<[page 226]># %<226 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Sotena saddaæ sutvà --pe-- ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà --pe-- jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe-- kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe-- manasà dhammaæ vi¤¤Ãya na dhammanimittÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na dhammanimittassÃdagathitaæ na dhammanimittassÃdavinibaddhaæ na dhammanimittassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂan ti vuccati. -- Evaæ kho, Ãvuso, bahiddhà vi¤¤Ãïaæ avikkhittaæ avisaÂan ti vuccati. Katha¤ c', Ãvuso, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati? Idh', Ãvuso, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicc akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa vivekajapÅtisukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti vivekajapÅtisukhassÃdagathitaæ vivekajapÅtisukhassÃdavinibaddhaæ vivekajapÅtisukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa samÃdhijapÅtisukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti samÃdhijapÅtisukhassÃdagathitaæ samÃdhijapÅtisukhassÃdavinibaddhaæ samÃdhijapÅtisukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu pÅtiyà ca virÃgà upekhako ca viharati, sato ca sampajÃno sukha¤ ca kÃyena paÂisaævedeti yan taæ ariyà acikkhanti:-- Upekhako satimà sukhavihÃrÅti, tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa upekhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti upekhÃsukhassÃdagathitaæ upekhÃsukhassÃdavinibaddhaæ upekhÃsukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubbe va somanassadomanassÃnaæ atthagamà adukkhaæasukhaæ upekhÃsatipÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa adukkhamasukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti adukkhamasukhassÃdagathitaæ adukkhamasukhassÃdavinibaddhaæ adukkhamasukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati. -- Evaæ kho, Ãvuso, ajjhattaæ cittaæ saïÂhitan ti vuccati. #<[page 227]># %< 4.8. UDDESAVIBHA§GASUTTAõ (138.) 227>% Katha¤ c', Ãvuso, ajjhattaæ cittaæ asaïÂhitan ti vuccati? Idh', Ãvuso, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi --pe-paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa na vivekajapÅtisukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na vivekajapÅtisukhassÃdagathitaæ na vivekajapÅtisukhassÃdavinibaddhaæ na {vivekajapÅtisukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ}, ajjhattaæ cittaæ asaïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà --pe-- dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa na samÃdhijapÅtisukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na samÃdhijapÅtisukhassÃdagathitaæ na samÃdhijapÅtisukhassÃdavinibaddhaæ na samÃdhijapÅtisukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ asaïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu pÅtiyà ca virÃgà --pe-tatiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa na upekhÃsukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na upekhÃsukhassÃdagathitaæ na upekhÃsukhassÃdavinibaddhaæ na upekhÃsukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ asaïÂhitan ti vuccati. Puna ca paraæ, Ãvuso, bhikkhu, sukhassa ca pahÃnà --pe-- catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Tassa na adukkhamasukhÃnusÃrÅ vi¤¤Ãïaæ hoti na adukkhamasukhassÃdagathitaæ na adukkhamasukhassÃdavinibaddhaæ na adukkhamasukhassÃdasaæyojanasaæyuttaæ, ajjhattaæ cittaæ asaïÂhitan ti vuccati. -- Evaæ kho, Ãvuso, ajjhattaæ cittaæ asaïÂhitan ti vuccati. Katha¤ c', Ãvuso, anupÃdà paritassanà hoti? Idh', Ãvuso, asutavà puthujjano ariyÃnaæ adassÃvÅ ariyadhammassa akovido ariyadhamme avinÅto sappurisÃnaæ adassÃvÅ sappurisadhammassa akovido sappurisadhamme avinÅto rÆpaæ attato samanupassati rÆpavantaæ và attÃnaæ attani và rÆpaæ rÆpasmiæ và attÃnaæ. Tassa taæ rÆpaæ vipariïÃmati a¤¤athà hoti, tassa rÆpavipariïÃma¤¤athÃbhÃvà rÆpavipariïÃmÃnuparivatti vi¤¤Ãïaæ hoti, tassa rÆpaæ vipariïÃmÃnuparivatti vi¤¤Ãïaæ hoti, tassa rÆpavipariïÃmÃnuparivattajà paritassanà dhammasamuppÃdà cittaæ pariyÃdÃya tiÂÂhanti, cetaso pariyÃdÃnà uttÃsavà ca hoti vighÃtavà ca upekhavà ca anupÃdÃya ca paritassati. Vedanaæ #<[page 228]># %<228 III. UPARIPA××ùSAõ.>% --pe-- sa¤¤aæ --pe-- saækhÃre --pe-- vi¤¤Ãïaæ attato samanupassati vi¤¤Ãïavantaæ và attÃnaæ attani và vi¤¤Ãïaæ vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. Tassa taæ vi¤¤Ãïaæ vipariïÃmati a¤¤Ãthà hoti, tassa vi¤¤ÃïavipariïÃma¤¤ÃthÃbhÃvà vi¤¤ÃïavipariïÃmÃnuparivatti vi¤¤Ãïaæ hoti, tassa vi¤¤ÃïavipariïÃmÃnuparivattajà paritassanà dhammasamuppÃdà cittaæ pariyÃdÃya tiÂÂhanti, cetaso pariyÃdÃnà uttÃsavà ca hoti vighÃtavà ca upekhavà ca anupÃdÃya ca paritassati. -- Evaæ kho, Ãvuso, anupÃdà paritassanà hoti. Katha¤ c', Ãvuso, anupÃdà aparitassanà hoti? Idh', Ãvuso, sutavà ariyasÃvako ariyÃnaæ dassÃvÅ ariyadhammassa kovido ariyadhamme suvinÅto sappurisÃnaæ dassÃvÅ sappurisadhammassa kovido sappurisadhamme suvinÅto na rÆpaæ attato samanupassati na rÆpavantaæ và attÃnaæ, na attani và rÆpaæ na rÆpasmiæ và attÃnaæ. Tassa taæ rÆpaæ vipariïÃmati a¤¤athà hoti, tassa rÆpavipariïÃma¤¤athÃbhÃvà na rÆpavipariïÃmÃnuparivatti vi¤¤Ãïaæ hoti, tassa na rÆpavipariïÃmÃnuparivattajà paritassanà dhammasamuppÃdà cittaæ na pariyÃdÃya tiÂÂhanti, cetaso apariyÃdÃnà na c' ev' uttÃsavà hoti na ca vighÃtavà na ca upekhavà anupÃdÃya ca na paritassati. Na vedanaæ --pe-- na sa¤¤aæ -pe -- na saækhÃre --pe-- na vi¤¤Ãïaæ attato samanupassati na vi¤¤Ãïavantaæ và attÃnaæ, na attani và vi¤¤Ãïaæ na vi¤¤Ãïasmiæ và attÃnaæ. Tassa taæ vi¤¤Ãïaæ vipariïÃmati a¤¤athà hoti, tassa vi¤¤ÃïavipariïÃma¤¤athÃbhÃvà na vi¤¤ÃïavipariïÃmÃnuparivatti vi¤¤Ãïaæ hoti, tassa na vi¤¤ÃïavipariïÃmÃnuparivattajà paritassanà dhammasamuppÃdà cittaæ pariyÃdÃya tiÂÂhanti, cetaso pariyÃdÃnà na c' ev' uttÃsavà hoti na ca vighÃtavà na ca upekhavà anupÃdÃya ca na paritassati. -- Evaæ kho, Ãvuso, anupÃdà aparitassanà hoti. Yaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: TathÃ, tathÃ, bhikkhave, bhikkhu . . . na hotÅti, -- imassa kho ahaæ, Ãvuso, Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa vitthÃrena atthaæ avibhattassa evaæ vitthÃrena atthaæ ÃjÃnÃmi. #<[page 229]># %< 4.8. UDDESAVIBHA§GASUTTAõ (139.) 229>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ùkaÇkhamÃnà ca pana tumhe Ãyasmanto Bhagavantaæ yeva upasaækamitvà etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha. Yathà vo Bhagavà byÃkaroti, tathà naæ dhÃreyyathÃti. Atha kho te bhikkhu Ãyasmato MahÃ-KaccÃnassa bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ: Yaæ kho no, bhante, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà vitthÃrena atthaæ avibhajitvà uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathÃ, bhikkhave, bhikkhu . . . na hotÅti; tesan no, bhante, amhÃkaæ acirapakkantassa Bhagavato etad ahosi: Idaæ kho no, Ãvuso, Bhagavà saækhittena uddesaæ uddisitvà . . . vihÃraæ paviÂÂho: Tathà tathÃ, bhikkhave, bhikkhu . . . na hotÅti. Ko nu kho imassa Bhagavatà saækhittena uddesassa uddiÂÂhassa atthaæ avibhattassa vitthÃrena atthaæ vibhajeyyÃti? Tesan no, bhante, amhÃkaæ etad ahosi: Ayaæ kho Ãyasmà MahÃ-KaccÃno . . . paÂipuccheyyÃmÃti. Atha kho mayaæ, bhante, yen' Ãyasmà MahÃ-KaccÃno ten' upasaækamimha upasaækamitvà Ãyasmantaæ MahÃ-KaccÃnaæ etam atthaæ paÂipucchimha. Tesan no, bhante, Ãyasmatà MahÃ-KaccÃnena imehi ÃkÃrehi imehi padehi imehi bya¤janehi attho vibhatto ti. Paï¬ito, bhikkhave, MahÃ-KaccÃno; mahÃpa¤¤o, bhikkhave, MahÃ-KaccÃno. Ma¤ ce pi tumhe, bhikkhave, etam atthaæ paÂipuccheyyÃtha, aham pi taæ evam evaæ byÃkareyyaæ, yathà taæ MahÃ-KaccÃnena byÃkataæ. Eso c' etassa attho eva¤ ca naæ dhÃrethÃti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. UDDESAVIBHA§GASUTTAõ AèèHAMAõ. #<[page 230]># %<230 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 139. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: AraïavibhaÇgaæ vo, bhikkhave, desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Na kÃmasukham anuyu¤jeyya hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, na ca attakilamathÃnuyogaæ anuyu¤jeyya dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ; ete te ubho ante anupagamma majjhimà paÂipadà TathÃgatena abhisambuddhà cakkhukaraïÅ ¤ÃïakaraïÅ upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati. UssÃdana¤ ca ja¤¤Ã apasÃdana¤ ca ja¤¤Ã ussÃdana¤ ca ¤atvà apasÃdana¤ ca ¤atvà n' ev' ussÃdeyya na apasÃdeyya dhammam eva deseyya. Sukhavinicchayaæ ja¤¤Ã sukhavinicchayaæ ¤atvà ajjhattaæ sukham anuyu¤jeyya. Raho vÃdaæ na bhÃseyya. Sammukhà na khÅïaæ bhaïe. AtaramÃno va bhÃseyya, no taramÃno. Janapadaniruttiæ nÃbhiniveseyya, sama¤¤aæ nÃtidhÃveyyÃti. -- Ayam uddeso araïavibhaÇgassa. Na kÃmasukham anuyu¤jeyya hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, na ca attakilamathÃnuyogaæ anuya¤jeyya dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitan ti iti pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Yo kÃmapaÂisandhisukhiïo somanassÃnuyogo hÅno gammo pothujjaniko anariyo anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ. Yo kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ ananuyogo hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, #<[page 231]># %< 4.9. ARA×AVIBHA§GASUTTAõ (139.) 231>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ. Yo attakilamathÃnuyogo dukkho anariyo anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ. Yo attakilamathÃnuyogo ananuyogo dukkhaæ anariyaæ anatthadukkhaæ, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ. Na kÃmasukham anuyu¤jeyya hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, na c' attakilamathÃnuyogaæ anuyu¤jeyya dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitan ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Ete te ubho ante anupagamma majjhimà paÂipadà TathÃgatena abhisambuddhà cakkhukaraïÅ ¤ÃïakaraïÅ upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattatÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Ayam eva ariyo aÂÂhaÇgiko maggo, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi sammÃsaækappo sammÃvÃcà sammÃkammanto sammÃ-ÃjÅvo sammÃvÃyÃmo sammÃsati sammÃsamÃdhi. Ete te ubho ante anupagamma majjhimà paÂipadà TathÃgatena abhisambuddhà . . . saævattatÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. UssÃdana¤ ca ja¤¤Ã apasÃdana¤ ca ja¤¤Ã ussÃdana¤ ca ¤atvà apasÃdana¤ ca ¤atvà n' ev' ussÃdeyya na apasÃdeyya dhammam eva deseyyÃti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Katha¤ ca, bhikkhave, ussÃdanà ca hoti apasÃdanà ca hoti no ca dhammadesanÃ? "Ye kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ anuyuttà hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃyÃsà sapariÊÃhà micchÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke apasÃdeti. "Ye kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ anuyuttà hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke ussÃdeti. "Ye attakilamathÃnuyogaæ anuyuttà dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitam, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃyÃsà sapariÊÃhà micchÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke apasÃdeti. #<[page 232]># %<232 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Ye attakilamathÃnuyogaæ ananuyuttà dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke ussÃdeti. "Yesaæ kesa¤ci bhavasaæyojanaæ appahÅnaæ, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃpÃyÃsà sapariÊÃhà micchÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke apasÃdeti. "Yesaæ kesa¤ci vibhavasaæyojanaæ pahÅnaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" iti vadaæ itth' eke ussÃdeti. Evaæ kho, bhikkhave, ussÃdanà ca hoti apasÃdanà ca no ca dhammadesanÃ. Katha¤ ca, bhikkhave, n' ev' ussÃdanà hoti na apasÃdanà dhammadesanà ca? "Ye kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ anuyuttà hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃyÃsà sapariÊÃhà micchÃpaÂipannà ti" na evam Ãha. "Anuyogo ca kho sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto saupÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadà ti" iti vadaæ dhammam eva deseti. "Ye kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ anuyuttà hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" na evam Ãha. "Ananuyogo ca kho adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadà ti" iti vadaæ dhammam eva deseti. "Ye attakilamathÃnuyogaæ anuyuttà dukkhaæ anariyaæ anatthÃsaæhitaæ, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃyÃsà sapariÊÃhà micchÃpatipannà ti" na evam Ãha. "Anuyogo ca kho sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto saupÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadà ti" iti vadaæ dhammam eva deseti. "Ye attakilamathÃnuyogaæ anuyuttà dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" na evam Ãha. "Ananuyogo ca kho adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadà ti" iti vadaæ dhammam eva deseti. "Yesaæ kesa¤ci bhavasaæyojanaæ appahÅmaæ, sabbe te sadukkhà sa-upaghÃtà sa-upÃvÃsà sapariÊÃhà micchÃpaÂipannà ti" na evam Ãha. #<[page 233]># %< 4.9. ARA×AVIBHA§GASUTTAõ (139) 233>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Bhavasaæyojane kho appahÅne, bhavo appahÅno hotÅti" iti vadaæ dhammam eva deseti. "Yesaæ kesa¤ci bhavasaæyojanaæ pahÅnaæ, sabbe te adukkhà anupaghÃtà anupÃyÃsà apariÊÃhà sammÃpaÂipannà ti" na evam Ãha. "Bhavasaæyojane ca kho pahÅne bhavo pahÅno hotÅti" iti vadaæ dhammam eva deseti. Evaæ kho, bhikkhave, n' ev' ussÃdanà hoti na apasÃdanà dhammadesanà ca. UssÃdana¤ ca ja¤¤Ã apasÃdana¤ ca ja¤¤Ã ussÃdana¤ ca ¤atvà apasÃdana¤ ca ¤atvà n' ev' ussÃdeyya na apasÃdeyya dhammam eva deseyyÃti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Sukhavinicchayaæ ja¤¤Ã sukhavinicchayaæ ¤atvà ajjhattaæ sukham anuyu¤jeyyÃti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Pa¤c' ime, bhikkhave, kÃmaguïÃ. Katame pa¤ca? -- Cakkhuvi¤¤eyyà rÆpà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ, sotavi¤¤eyyà saddà --pe-- ghÃnavi¤¤eyyà gandhà --pe--, jivhÃvi¤¤eyyà rasà --pe--, kÃyavi¤¤eyyà phoÂÂhabbà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. Ime kho, bhikkhave, pa¤ca kÃmaguïÃ. Yaæ kho, bhikkhave, ime pa¤ca kÃmaguïe paÂicca uppajjati sukhasomanassaæ, idaæ vuccati kÃmasukhaæ mÅÊhasukhaæ puthujjanasukhaæ anariyasukhaæ. Na Ãsevitabbaæ na bhÃvetabbaæ na bahulÅkÃtabbaæ bhÃyitabbaæ etassa sukhassÃti vadÃmi. Idha, bhikkhave, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati; vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅtisukhaæ dutiyajjhÃnaæ --pe-- tatiyajjhÃnaæ --pe-- catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Idaæ vuccati nekkhammasukhaæ pavivekasukhaæ upasamasukhaæ sambodhisukhaæ. ùsevitabbaæ bhÃvetabbaæ bahulÅkÃtabbaæ na bhÃyitabbaæ etassa sukhassÃti vadÃmi. #<[page 234]># %<234 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Sukhavinicchayaæ jä¤Ã sukhavinicchayaæ ¤atvà ajjhattaæ sukham anuyu¤jeyyÃti iti yan {taæ} vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. RahovÃdaæ na bhÃseyya; sammukhà na khÅïaæ bhaïe ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tatra, bhikkhave, yaæ ja¤¤Ã rahovÃdaæ abhÆtaæ atacchaæ anatthasaæhitaæ, sasakkaæ taæ rahovÃdaæ na bhÃseyya; yam pi ja¤¤Ã rahovÃdaæ bhÆtaæ tacchaæ anatthasaæhitaæ, tassa pi sikkheyya avacanÃya; yan ca kho ja¤¤Ã rahovÃdaæ bhÆtaæ tacchaæ atthasaæhitaæ, tatra kÃla¤¤Æ assa tassa rahovÃdassa vacanÃya. Tatra, bhikkhave, yaæ ja¤¤Ã sammukhà khÅïavÃdaæ abhÆtaæ atacchaæ anatthasaæhitaæ, sasakkaæ taæ sammukhà khÅïavÃdaæ na bhÃseyya; yam pi ja¤¤Ã sammukhà khÅïavÃdaæ bhÆtaæ tacchaæ anatthasaæhitaæ, tassa pi sikkheyya avacanÃya; ya¤ ca kho ja¤¤Ã sammukhà khÅïavÃdaæ bhÆtaæ tacchaæ atthasaæhitaæ, tatra kÃla¤¤Æ assa tassa sammukhà khÅïavÃdassa vacanÃya. RahovÃdaæ na bhÃseyya; sammukhà na khÅïaæ bhaïe ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. AtaramÃno va bhÃseyya no taramÃno ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tatra, bhikkhave, taramÃnassa bhÃsato kÃyo pi kilamati cittam pi upaha¤¤ati saro pi upaha¤¤ati kaïÂho pi ÃturÅyati, avissaÂÂham pi hoti avi¤¤eyyaæ taramÃnassa bhÃsitaæ. Tatra, bhikkhave, ataramÃnassa bhÃsato kÃyo pi na kilamati cittam pi na upaha¤¤ati saro pi na upaha¤¤ati kaïÂho pi na ÃturÅyati, vissaÂÂham pi hoti vi¤¤eyyaæ ataramÃnassa bhÃsitaæ. AtaramÃno va bhÃseyya na taramÃno ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Janapadaniruttiæ nÃbhiniveseyya, sama¤¤aæ nÃtidhÃveyyÃti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Katha¤ ca, bhikkhave, janapadaniruttiyà ca abhiniveso hoti sama¤¤Ãya ca atisÃro? Idha, bhikkhave, tad ev' ekaccesu janapadesu PÃtÅti sa¤jÃnanti, Pattan ti sa¤jÃnanti, #<[page 235]># %< 4.9. ARA×AVIBHA§GASUTTAõ (139.) 235>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Vitthan ti sa¤jÃnanti, SarÃvan ti sa¤jÃnanti, DhÃropan ti sa¤jÃnanti, Poïan ti sa¤jÃnanti, PisÅlan ti sa¤jÃnanti. Iti yathà yathà naæ tesu tesu janapadesu sa¤jÃnanti, tathà tathà thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharati: Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti. Evaæ kho, bhikkhave, janapadaniruttiyà ca abhiniveso hoti sama¤¤Ãya ca atisÃro. Katha¤ ca, bhikkhave, janapadaniruttiyà ca anabhiniveso hoti sama¤¤Ãya ca anatisÃro? Idha, bhikkhave, tad ev' ekaccesu janapadesu pÃtÅ ti sa¤jÃnanti, pattan ti sa¤jÃnanti, vitthan ti sa¤jÃnanti, sarÃvan ti sa¤jÃnanti, dhÃropan ti sa¤jÃnanti, poïan ti sa¤jÃnanti, pisÅlan ti sa¤jÃnanti. Iti yathà yathà naæ tesu tesu janapadesu sa¤jÃnanti: Idaæ kira 'me Ãyasmanto sandhÃya vohÃrantÅti, tathà tathà voharati aparÃmasaæ. Evaæ kho, bhikkhave, janapadaniruttiyà ca anabhiniveso hoti sama¤¤aya ca anatisÃro. Janapadaniruttiæ nÃbhiniveseyya, {sama¤¤aæ} nÃtidhÃveyyÃti iti yan taæ vuttaæ, idam etaæ paÂicca vuttaæ. Tatra, bhikkhave, yo kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogo hÅno gammo pothujjano anariyo anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yo kÃmapaÂisandhisukhino somanassÃnuyogaæ ananuyogo hÅnaæ gammaæ pothujjanikaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo araïo. Tatra, bhikkhave, yo attakilamathÃnuyogo dukkho anariyo anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yo attakilamathÃnuyogaæ ananuyogo dukkhaæ anariyaæ anatthasaæhitaæ, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; #<[page 236]># %<236 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tasmà eso dhammo araïo. Tatra, bhikkhave, yà 'yaæ majjhimà paÂipadà TathÃgatena abhisambuddhà cakkhukaraïÅ ¤ÃïakaraïÅ upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo araïo. Tatra, bhikkhave, yà 'yaæ ussÃdanà ca apasÃdanà ca no ca dhammadesanÃ, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà esa dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yà 'yaæ n' ev' ussÃdanà na apasÃdanà dhammadesanà vÃ, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo araïo. Tatra, bhikkhave, yam idaæ kÃmasukhaæ mÅÊhasukhaæ puthujjanasukhaæ anariyasukhaæ, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo sarano. Tatra, bhikkhave, yam idaæ nekkhammasukhaæ pavivekasukhaæ upasamasukhaæ, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhamma araïo. Tatra, bhikkhave, yvÃyaæ rahovÃdo abhÆto ataccho anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto saupÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yo pÃyaæ rahovÃdo bhÆto taccho anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yvÃyaæ rahovÃdo bhÆto taccho atthasaæhito, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo araïo. Tatra, bhikkhave, yvÃyaæ sammukhà khÅïavÃdo abhÆto ataccho anatthasaæhito, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto sa-upÃyÃso sapariÊÃho micchÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo saraïo. Tatra, bhikkhave, yo pÃyaæ sammukhà khÅnavÃdo bhÆto taccho anatthasaæhito, sadukkho . . æicchÃpaÂipadà . . . saraïo. Tatra, bhikkhave, yo pÃyaæ sammukhà khÅïavÃdo bhÆto taccho atthasaæhito, #<[page 237]># %< 4.9. ARA×AVIBHA§GASUTTAõ (139.) 237>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ adukkho . . . sammÃpaÂipadà . . . araïo. Tatra, bhikkhave, yam idaæ taramÃnassa bhÃsitaæ, sadukkho eso dhammo . . . micchÃpaÂipadà . . . saraïo. Tatra, bhikkhave, yam idaæ ataramÃnassa bhÃsitaæ, adukkho . . . sammÃpaÂipadà . . . araïo. Tatra, bhikkhave, yvÃyaæ janapadaniruttiyà ca abhiniveso sama¤¤Ãya ca atisÃro, sadukkho eso dhammo sa-upaghÃto . . . micchÃpaÂipadà . . . saraïo. Tatra, bhikkhave, yvÃyaæ janapadaniruttiyà ca anabhiniveso sama¤¤Ãya ca anatisÃro, adukkho eso dhammo anupaghÃto anupÃyÃso apariÊÃho sammÃpaÂipadÃ; tasmà eso dhammo araïo. TasmÃt iha, bhikkhave, saraïa¤ ca dhammaæ jÃnissÃma araïa¤ ca dhammaæ jÃnissÃma, saraïa¤ ca dhammaæ ¤atvà araïa¤ ca dhammaæ ¤atvà araïapaÂipadaæ paÂipajjissÃmÃti, -- evaæ kho, bhikkhave, sikkhitabbaæ. SubhÆti ca pana, bhikkhave, kulaputto araïapaÂipadaæ paÂipanno ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. ARA×AVIBHA§GASUTTAõ1 NAVAMAõ. 140. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Magadhesu cÃrikaæ caramÃno yena RÃjagahaæ tad avasari, yena Bhaggavo kumbhakÃro ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhaggavaæ kumbhakÃraæ etad avoca:-- Sace te, Bhaggava, agaru, viharÃm' Ãvesane ekarattin ti. Na kho me, bhante, garu. Atthi c' ettha pabbajito paÂhamaæ vÃsupagato; sace so anujÃnÃti, vihara, bhante, yathÃsukhan ti. #<[page 238]># %<238 III. UPARIPA××ùSAõ>% Tena kho pana samayena PukkhusÃti nÃma kulaputto Bhagavantaæ uddissa saddhÃya agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajito. So tasmiæ kumbhakÃrÃvesane paÂhamaæ vÃsupagato hoti. Atha kho Bhagavà yen' Ãyasmà PukkusÃti ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ PukkusÃtiæ etad avoca: Sace te, bhikkhu, agaru, vihÃrÃm' Ãvesane ekarattin ti. ôrundaæ, Ãvuso, kumbhakÃrÃvesanaæ; viharat' Ãyasmà yathÃsukhan ti. Atha kho Bhagavà kumbhakÃrÃvesanaæ pavisitvà ekamantaæ tiïasantharakaæ pa¤¤Ãpetvà nisÅdi pallaÇkaæ Ãbhujitvà ujuæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ. Atha kho Bhagavà bahud eva rattiæ nisajjÃya vÅtinÃmeti. ùyasmà pi kho PukkusÃti bahud eva rattiæ nisajjÃya vÅtinÃmesi. Atha kho Bhagavato etad ahosi: PÃsÃdikaæ nu kho ayaæ kulaputto iriyati? yannÆnÃhaæ puccheyyan ti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ PukkusÃtiæ etad avoca:-- Kaæ si tvaæ, bhikkhu, uddissa pabbajito? Ko và te satthÃ? Kassa và tvaæ dhammaæ rocesÅti? Atth', Ãvuso, samaïo Gotamo Sakyaputto Sakyakulà pabbajito; taæ kho pana Bhagavantaæ Gotamaæ evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: Iti pi so Bhagavà arahaæ sammÃsambuddho vijjÃcaraïasampanno sugato lokavidÆ anuttaro purisadammasÃrathi satthà devamanussÃnaæ Buddho bhagavà ti. TÃhaæ Bhagavantaæ uddissa pabbajito; so ca me Bhagavà satthÃ; tassÃhaæ Bhagavato dhammaæ rocemÅti. Kahaæ pana, bhikkhu, etarahi so Bhagavà viharati arahaæ sammÃsambuddho ti? Atth', Ãvuso, uttaresu janapadesu SÃvatthÅ nÃma nagaraæ; tattha so Bhagavà etarahi viharati arahaæ sammÃsambuddho ti. DiÂÂhapubbo pana te, bhikkhu, so BhagavÃ? Disvà ca pana jÃneyyÃsÅti? #<[page 239]># %< 4.10. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ (140.) 239>% Na kho me, Ãvuso, diÂÂhapubbo so BhagavÃ; disvà cÃhaæ na jÃneyyan ti. Atha kho Bhagavato etad ahosi: Maæ khvÃyaæ kulaputto uddissa pabbajito; yannÆn' assÃhaæ dhammaæ deseyyan ti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ PukkusÃtiæ Ãmantesi: Dhamman te, bhikkhu, desissÃmi; taæ suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi bhÃsissÃmÅti. Evam Ãvuso ti kho Ãyasmà PukkusÃti Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca:-- ChadhÃturo ayaæ, bhikkhu, puriso chaphassÃyatano aÂÂhÃdasamanopavicÃro caturÃdhiÂÂhÃno (yattha Âhitaæ ma¤¤ussavà nappavattanti, ma¤¤assave kho pana nappavattamÃne muni santo ti vuccati) pa¤¤aæ nappamajjeyya, saccam anurakkheyya, cÃgam anubrÆheyya, santim eva so sikkheyyÃti ayam uddeso chadhÃtuvibhaÇgassa. ChadhÃturo ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? PaÂhavÅdhÃtu ÃpodhÃtu tejodhÃtu vÃyodhÃtu ÃkÃsadhÃtu vi¤¤ÃïadhÃtu. ChadhÃturo ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti yan taæ vuttaæ idaæ etaæ paÂicca vuttaæ. ChaphassÃyatano ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? CakkhusamphassÃyatanaæ sotasamphassÃyatanaæ ghÃnasamphassÃyatanaæ jivhÃsamphassÃyatanaæ kÃyasamphassÃyatanaæ manosamphassÃyatanaæ. ChaphassÃyatano ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. AÂÂhÃdasamanopavicÃro ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Cakkhumà rÆpaæ disvà somanassaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati, domanassaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati, upekkhaÂÂhÃnÅyaæ rÆpaæ upavicarati, sotena saddaæ sutvà --pe-- ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà #<[page 240]># %<240 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe-- jivhÃya rasaæ sÃyitvà --pe-kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà --pe-- manasà dhammaæ vi¤¤Ãya somanassaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati, domanassaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati, upekkhaÂÂhÃnÅyaæ dhammaæ upavicarati; iti cha somanassupavicÃrÃ, cha domanassupavicÃrÃ, cha upekkhÆpavicÃrÃ. AÂÂhÃdasamanopavicÃro ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti yan taæ vuttaæ, idam etaæ paÂicca vuttaæ. CaturÃdhiÂÂhÃno ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Pa¤¤ÃdhiÂÂhÃno saccÃdhiÂÂhÃno cÃgÃdhiÂÂhÃno upasamÃdiÂÂhÃno. CaturÃdhiÂÂhÃno ayaæ, bhikkhu, puriso ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Pa¤¤aæ nappamajjeyya, saccam anurakkheyya cÃgam anubrÆheyya, santim eva so sikkheyyÃti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Katha¤ ca bhikkhu pa¤¤aæ nappamajjati? Chayimà dhÃtuyo:-- paÂhavÅdhÃtu, ÃpodhÃtu tejodhÃtu, vÃyodhÃtu, ÃkÃsadhÃtu, vi¤¤ÃïadhÃtu. Katamà ca, bhikkhu, paÂhavÅdhÃtu? PaÂhavÅdhÃtu siyà ajjhattikà siyà bÃhirÃ. Katamà ca, bhikkhu, ajjhattikà paÂhavÅdhÃtu? Yaæ ajjhattaæ paccattaæ kakkhaÊaæ kharigataæ upÃdiïïaæ, seyyathÅdaæ: kesà lomà nakhà dantà taco maæsaæ nahÃrÆ aÂÂhÅ aÂÂhimi¤jà vakkaæ hadayaæ yakanaæ kilomakaæ pihakaæ papphÃsaæ antaæ antaguïaæ udariyaæ karÅsaæ; yaæ và pan' a¤¤am pi ki¤ci ajjhattaæ paccattaæ kakkhaÊaæ kharigataæ upÃdiïïaæ;-- ayaæ vuccati, bhikkhu, ajjhatikà paÂhavÅdhÃtu. Yà c' eva kho pana ajjhattikà paÂhavÅdhÃtu, yà ca bÃhirà paÂhavÅdhÃtu paÂhavÅdhÃtur' ev' esÃ, taæ: N' etaæ mama, n' eso 'ham asmi, na me so attà ti, evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya daÂÂhabbaæ. Evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya disvà paÂhavÅdhÃtuyà nibbindati, paÂhavÅdhÃtuyà cittaæ virÃjeti. Katamà ca, bhikkhu, ÃpodhÃtu? ùpodhÃtu siyà ajjhattikà siyà bÃhirÃ. #<[page 241]># %< 4.10. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ (140.) 241>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Katamà ca, bhikkhu, ajjhattikà ÃpodhÃtu? Yaæ ajjhattaæ paccattaæ Ãpo Ãpogataæ upÃdiïïaæ, seyyathÅdaæ: pittaæ semhaæ pubbo lohitaæ sedo medo assu vasà kheÊo siÇghÃïikà lasikà muttaæ; yaæ và pan' a¤¤am pi ki¤ci ajjhattaæ paccattaæ Ãpo Ãpogataæ upÃdiïïaæ; -- ayaæ vuccati, bhikkhu, ajjhattikà ÃpodhÃtu. Yà c' eva kho pana ajjhattikà ÃpodhÃtu, yà ca bÃhirà ÃpodhÃtu, ÃpodhÃtur' ev' esÃ, taæ: N' etaæ mama, n' eso 'ham asmi, na me so attà ti, evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya daÂÂhabbaæ. Evam etaæ yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya disvà ÃpodhÃtuyà nibbindati, ÃpodhÃtuyà cittaæ virÃjeti. Katamà ca, bhikkhu, tejodhÃtu? TejodhÃtu siyà ajjhattikà siyà bÃhirÃ. Katamà ca, bhikkhu, ajjhattikà tejodhÃtu? Yaæ ajjhattaæ paccattaæ tejo tejogataæ upÃdiïïaæ, seyyathÅdaæ: yena ca santappati yena ca janÅyati yena ca pari¬ayhati yena ca asitapÅtakhÃyitasÃyitaæ sammÃpariïÃmaæ gacchati; yaæ và pan' a¤¤am pi ki¤ci ajjhattaæ paccattaæ tejo tejogataæ upÃdiïïaæ;-- ayaæ vuccati, bhikkhu, ajjhattikà tejodhÃtu. Ya c' eva kho pana ajjhattikà tejodhÃtu, yà ca bÃhirà tejodhÃtu, tejodhÃtur' ev' esÃ,taæ: N' etaæ mama, n' eso 'ham asmi, na me so attà ti, evaæ etaæ . . . cittaæ virÃjeti. Katamà ca, bhikkhu, vÃyodhÃtu? VÃyodhÃtu siyà ajjhattikà siyà bÃhirÃ. Katamà ca, bhikkhu, ajjhattikà vÃyodhÃtu? Yaæ ajjhattaæ paccattaæ vÃyo vÃyogataæ upÃdiïïaæ, seyyathÅdam: uddhaÇgamà vÃtà adhogamà vÃtà kucchisayà vÃtà koÂÂhasayà vÃtà aÇgamaÇgÃnusÃrino vÃtà assÃso passÃso; yaæ và pan' a¤¤am pi ki¤ci ajjhattaæ paccattaæ vÃyo vÃyogataæ upÃdiïïaæ;-- ayaæ vuccati, bhikkhu, ajjhattikà vÃyodhÃtu. Yà c' eva kho pana ajjhattikà vÃyodhÃtu, yà ca bÃhirà vÃyodhÃtu vÃyodhÃtur' ev' esÃ, taæ . . . cittaæ virÃjeti. Katamà ca, bhikkhu, ÃkÃsadhÃtu? ùkÃsadhÃtu siyà ajjhattikà siyà bÃhirÃ. Katamà ca {bhikkhu}, ajjhattikà ÃkÃsadhÃtu? #<[page 242]># %<242 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yaæ ajjhattaæ paccattaæ ÃkÃsaæ ÃkÃsagataæ upÃdiïïaæ, seyyathÅdaæ: kaïïacchiddam nÃsacchiddam mukhadvÃraæ, yena ca asitÃpÅtakhÃyitasÃyitaæ ajjhoharati, yattha ca asitapÅtakhÃyitasÃyitaæ santiÂÂhati, yena ca asitapÅtakhÃyitasÃyitaæ adhobhÃgà nikkhamati; yaæ và pan' a¤¤am pi ki¤ci ajjhattaæ paccattaæ ÃkÃsaæ ÃkÃsagataæ upÃdiïïaæ;-- ayaæ vuccati bhikkhu, ajjhattikà ÃkÃsadhÃtu. Yà c' eva kho pana ajjhattikà ÃkÃsadhÃtu, yà ca bÃhirà ÃkÃsadhÃtu, ÃkÃsadhÃtur' ev' esÃ, taæ . . . cittaæ virÃjeti. AthÃparaæ vi¤¤Ãïaæ yeva avasissati parisuddhaæ pariyodÃtaæ, tena vi¤¤Ãïena ki¤ci jÃnÃti. -- Sukhan ti pi vijÃnÃti; Dukkhan ti pi vijÃnÃti; Adukkhamasukhan ti pi vijÃnÃti. SukhavedanÅyaæ bhikkhu phassaæ paÂicca uppajjati sukhà vedanÃ. So sukhaæ vedanaæ vediyamÃno Sukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti. Tass' eva sukhavedanÅyassa phassassa nirodhà yaæ tajjaæ vedayitaæ sukhavedanÅyaæ phassaæ paÂicca uppannà sukhà vedanà sà nirujjhati sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. DukkhavedanÅyaæ. bhikkhu, phassaæ paÂicca uppajjati dukkhà vedanÃ. So dukkhaæ vedanaæ vediyamÃno Dukkhaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti. Tass' eva dukkhavedaïÅyassa phassassa nirodhà yaæ tajjaæ vedayitaæ dukkhavedanÅyaæ phassaæ paÂicca uppannà dukkhà vedanà sà nirujjhati sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. AdukkhamasukhavedanÅyaæ bhikkhu phassaæ paÂicca uppajjati adukkhamasukhà vedanÃ. So adukkhamasukhaæ vedanaæ vediyamÃno Adukkhamasukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti. Tass' eva adukkhamasukhavedaïÅyassa phassassa nirodhà yaæ tajjaæ vedayitaæ adukkhamasukhavedanÅyaæ phassaæ paÂicca uppannà adukkhamasukhà vedanà sà nirujjhati sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. SeyyathÃpi, bhikkhu, dvinnaæ kaÂÂhÃnaæ samphassasamodhÃnà usmà jÃyati tejo abhinibbattati, tesaæ yeva dvinnaæ kaÂÂhÃnaæ nÃnÃbhÃvà vinikkhepà yà tajjà usmà sà nirujjhati sà vÆpasammati, -- evam eva kho, bhikkhu, sukhavedanÅyaæ phassaæ paÂicca uppajjati sukhà vedanÃ. #<[page 243]># %< 4.10. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ (140.) 243>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ So sukhaæ vedanaæ vediyamÃno Sukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti; tass' eva sukhavedanÅyassa phassassa nirodhà yaæ tajjaæ vedayitaæ sukhavedanÅyaæ phassaæ paÂicca uppannà sukhà vedanà sà nirujjhati sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. DukkhavedanÅyaæ, bhikkhu, phassaæ paÂicca uppajjati dukkhà vedanÃ. So dukkhaæ vedanaæ . . . vediyÃmÅti pajÃnÃti; tass' eva dukkhacedanÅyassa . . . sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. AdukhamasukhavedanÅyaæ, bhikkhu, phassaæ paÂicca . . . sà vÆpasammatÅti pajÃnÃti. AthÃparaæ upekhà yeva avasissati parisuddhà pariyodÃta mudu ca kamma¤¤Ã ca pabhassarà ca. SeyyathÃpi, bhikkhu, dakkho suvaïïakÃro và suvaïïakÃrantevÃsÅ và ukkaæ bandheyya ukkaæ bandhitvà ukkÃmukhaæ Ãlimpeyya ukkÃmukhaæ Ãlimpetvà saï¬Ãsena jÃtarÆpaæ gahetvà ukkÃmukhe pakkhipeyya, tam enaæ kÃlena kÃlaæ abhidhameyya kÃlena kÃlaæ udakena paripphoseyya kÃlena kÃlaæ ajjhupekkheyya, taæ hoti jÃtarÆpaæ dhantaæ suddhantaæ niddhantaæ nÅhaÂaæ ninnÅtakasÃvaæ mudu ca kamma¤¤a¤ ca pabhassara¤ ca, yassà yassà va paÊindhanavikatiyà ÃkaÇkhati yadi pavaÂÂikÃya yadi kuï¬alÃya yadi gÅveyyakÃya yadi suvaïïamÃlÃya, ta¤ c' assa atthaæ anubhoti; evam eva kho, bhikkhu, athÃparaæ upekhà yeva avasissati parisuddhà pariyodÃtà mudu ca kamma¤¤Ã ca pabhassarà ca. So evaæ pajÃnÃti: Ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasaæhareyyaæ, tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, evam me ayaæ upekhà tannissità tadupÃdÃnà ciraæ dÅghamaddhÃnaæ tiÂÂheyya; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, evam me ayaæ upekhà tannissità tadupÃdÃnà ciraæ dÅghamaddhÃnaæ tiÂÂheyya; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ Ãki¤cÃyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, #<[page 244]># %<244 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam me ayaæ upekhà tannissità tadupÃdÃnà ciraæ dÅghamaddhÃnaæ tiÂÂheyya; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, evam me ayaæ upekhà tannissità tadupÃdÃnà ciraæ dÅghamaddhÃnaæ tiÂÂheyyÃti. So evaæ pajÃnÃti: Ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, saækhatam etaæ; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, saækhatam etaæ; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, saækhatam etaæ; ima¤ ce ahaæ upekhaæ evaæ parisuddhaæ evaæ pariyodÃtaæ nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãyatanaæ upasaæhareyyaæ tadanudhamma¤ ca cittaæ bhÃveyyaæ, saækhatam etan ti. So n' eva abhisaækharoti nÃbhisa¤cetayati bhavÃya và vibhavÃya vÃ. So anabhisaækharonto anabhisa¤cetayanto bhavÃya và vibhavÃya và na ki¤ci loke upÃdiyati anupÃdiyaæ na paritassati aparitassaæ paccattaæ yeva parinibbÃyati: KhÅïà jÃti vusitaæ brahmacariyaæ kataæ karaïÅyaæ nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃti. So sukha¤ ce vedanaæ vedeti, Sà aniccà ti pajÃnÃti; Anajjhosità ti pajÃnÃti; Anabhinandità ti pajÃnÃti. Dukkha¤ ce vedanaæ vedeti, Sà aniccà ti pajÃnÃti; Anajjhosità ti pajÃnÃti; Anabhinandità ti pajÃnÃti. Adukkhamasukha¤ ce vedanaæ vedeti, Sà . . . pajÃnÃti. So sukha¤ ce vedanaæ vedeti, visaæyutto naæ vedeti; so dukkhaæ ce vedanaæ vedeti, visaæyutto naæ vedeti; adukkhamasukha¤ ce vedanaæ vedeti, visaæyutto naæ vedeti. So kÃyapariyantikaæ vedanaæ vediyamÃno KÃyapariyantikaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti. JÅvitapa riyantikaæ vedanaæ vediyamÃno: #<[page 245]># %< 4.10. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ (140.) 245>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ JÅvitapariyantikaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti. KÃyassa bhedà uddhaæ jÅvitapariyÃdÃnà idh' eva sabbavedayitÃni abhinanditÃni sÅtibhavissantÅti pajÃnÃti. SeyyathÃpi, bhikkhu, tela¤ ca paÂicca vaÂÂi¤ ca paÂicca telappadÅpo jhÃyati, tass' eva telassa ca vattiyà ca pariyÃdÃnà a¤¤assa ca anupÃhÃrà anÃhÃro nibbÃyati, -- evam eva, bhikkhu, kÃyapariyantikaæ vedanaæ vediyamÃno: KÃyapariyantikaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti; jÅvitapariyantikaæ vedanaæ vediyamÃno: JÅvitapariyantikaæ vedanaæ vediyÃmÅti pajÃnÃti; kÃyassa bhedà uddhaæ jÅvitapariyÃdÃnà idh' eva sabbavedayità abhinanditÃni sÅtibhavissantÅti pajÃnÃti. Tasmà evaæ samannÃgato bhikkhu iminà paramena pa¤¤ÃdhiÂÂhÃnena samannÃgato hoti. Esà hi, bhikkhu, paramà ariyà pa¤¤Ã yadidaæ sabbadukkhakkhaye ¤Ãïaæ. Tassa sà vimutti sacce Âhità akuppà hoti. Taæ hi, bhikkhu, musà yaæ mosadhammaæ, taæ saccaæ yaæ amosadhammaæ nibbÃnaæ; tasmà evaæ samannÃgato bhikkhu iminà paramena saccÃdhiÂÂhÃnena samannÃgato hoti. Etaæ hi, bhikkhu, paramaæ ariyasaccaæ, yadidaæ amosadhammaæ nibbÃnaæ. Tass' eva kho pana pubbe aviddasuno upadhÅ honti samattà samÃdiïïÃ. Tyassa pahÅnà honti ucchinnamÆlà tÃlÃvatthukatà anabhÃvakatà Ãyatiæ anuppÃdadhammÃ; tasmà evaæ samannÃgato bhikkhu iminà paramena cÃgÃdhiÂÂhÃnena samannÃgato hoti. Eso hi, bhikkhu, paramo ariyo cÃgo, yadidaæ sabbÆpadhipaÂinissaggo. Tass' eva kho pana pubbe aviddasuno abhijjhà hoti chando sÃrÃgo. SvÃssa pahÅno hoti ucchinnamÆlo tÃlÃvatthukato anabhÃvakato Ãyatiæ anuppÃdadhammo. Tass' eva kho pana pubbe aviddasuno ÃghÃto hoti byÃpÃdo sampadoso, svÃssa pahÅno hoti ucchinnamÆlo tÃlÃvatthukato anabhÃvakato Ãyatiæ anuppÃdadhammo. Tass' eva kho pana pubbe aviddasuno avijjà hoti sammoho sampadoso, svÃssa pahÅno hoti ucchinnamÆlo tÃlÃvatthukato anabhÃvakato Ãyatiæ anuppÃdadhammo. #<[page 246]># %<246 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tasmà evaæ samannÃgato bhikkhu iminà paramena upasamÃdhiÂÂhÃnena samannÃgato hoti. Eso hi, bhikkhu, paramo ariyo upasamo yadidaæ rÃgadosamohÃnaæ upasamo. Pa¤¤aæ nappamajjeyya saccam anurakkheyya cÃgam anubrÆheyya santim eva so sikkheyyÃti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Yattha Âhitaæ ma¤¤ussavà nappavattanti, ma¤¤ussave kho pana nappavattamÃne muni santo ti vuccatÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? AsmÅti bhikkhu ma¤¤itam etaæ; Ayam aham asmÅti ma¤¤itam etaæ; Bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; Na bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; RÆpÅ bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; ArÆpÅ bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; Sa¤¤Å bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; Asa¤¤Å bhavissan ti ma¤¤itam etaæ; Nevasa¤¤ÅnÃsa¤¤Å bhavissan ti ma¤¤itam etaæ. Ma¤¤itaæ, bhikkhu, rogo, ma¤¤itaæ gaï¬o, ma¤¤itaæ sallaæ; sabbama¤¤itÃnaæ tveva, bhikkhu, samatikkamà muni santo ti vuccati. Muni kho pana, bhikkhu, santo na jÃyati na jiyyati na kuppati nappiheti; tam pi 'ssa bhikkhu na 'tthi yena jÃyetha, ajÃyamÃno kiæ jiyyissati, ajiyyamÃno kiæ miyyissati, amiyyamÃno kiæ kuppissati, akuppamÃno kissa pihessati? Yattha Âhitaæ ma¤¤ussavà nappavattanti, ma¤¤ussave kho pana nappavattamÃne muni santo ti vuccatÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Imaæ kho me tvaæ, bhikkhu, saækhittena chadhÃtuvibhaÇgaæ dharehÅti. Atha kho Ãyasmà PukkusÃti: Satthà kira me anuppatto, Sugato kira me anuppatto, SammÃsambuddho kira me anuppatto ti uÂÂhÃy' Ãsanà ekaæsaæ cÅvaraæ katvà Bhagavato pÃdesu sirasà nipatitvà Bhagavantaæ etad avoca: Accayo maæ, bhante, accagamà yathÃbÃlaæ yathÃmÆÊhaæ yathÃ-akusalaæ, #<[page 247]># %< 4.10. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ (140.) 247>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yo 'haæ Bhagavantaæ Ãvuso-vÃdena samudÃcaritabbaæ ama¤¤issaæ; tassa me, bhante, Bhagavà accayaæ accayato paÂiggaïhÃtu Ãyatiæ saævarÃyÃti. Taggha tvaæ, bhikkhu, accayo accagamà yathÃbÃlaæ yathÃmÆÊhaæ yathÃ-akusalaæ, yaæ maæ tvaæ Ãvuso-vÃdena samudÃcaritabbaæ ama¤¤ittho; yato ca kho tvaæ, bhikkhu, accayaæ accayato disvà yathÃdhammaæ paÂikarosi, tan te mayaæ paÂiggaïhÃma. Vuddhi h' esÃ, bhikkhu, ariyassa vinaye yo accayaæ accayato disvà yathÃdhammaæ paÂikaroti Ãyatiæ saævaraæ ÃpajjatÅti. LabheyyÃhaæ, bhante, Bhagavato santike upasampadan ti? Paripuïïaæ pana te, bhikkhu, pattacÅvaran ti? Na kho me, bhante, paripuïïaæ pattacÅvaran ti. Na kho, bhikkhu, TathÃgatà aparipuïïapattacÅvaraæ upasampÃdentÅti. Atha kho Ãyasmà PukkusÃti Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pattacÅvarapariyesanaæ pakkÃmi. Atha kho Ãyasmà PukkusÃtim pattacÅvarapariyesanaæ carantaæ bhantagÃvÅ jÅvità voropesi. Atha kho sambahulà bhikkhÆ yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ:-- Yo so, bhante, PukkusÃti nama kulaputto Bhagavatà saækhittena ovÃdena ovadito so kÃlakato. Tassa kà gati ko abhisamparÃyo ti? Paï¬ito, bhikkhave, PukkusÃti kulaputto paccapÃdi dhammassÃnudhammaæ, na ca maæ dhammÃdhikaraïaæ viheÂhesi. PukkusÃti, bhikkhave, kulaputto pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtiko tattha parinibbÃyÅ anÃvattidhammo tasmà lokà ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. DHùTUVIBHA§GASUTTAõ DASAMAõ. #<[page 248]># %<248 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 141. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ BhagavÃ. BÃrÃïasiyaæ viharati Isipatane migadÃye. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- TathÃgatena, bhikkhave, arahatà sammÃsambuddhena BÃrÃïasiyaæ Isipatane migadÃye anuttaraæ dhammacakkaæ pavattitaæ appativattiyaæ samaïena và brÃhmaïena và devena và MÃrena va Brahmunà và kenaci và lokasmiæ, yadidaæ catunnaæ ariyasaccÃnaæ Ãcikkhanà desanà pa¤¤Ãpanà paÂÂhapanà vivaraïà vibhajanà uttÃnÅkammaæ. Katamesaæ catunnaæ? -- Dukkhassa ariyasaccassa Ãcikkhanà desanà pa¤¤Ãpanà paÂÂhapanà vivaraïà vibhajanà uttÃnÅkammaæ. Dukkhasamudayassa ariyasaccassa Ãcikkhanà . . . uttÃnÅkammaæ. Dukkhanirodhassa ariyasaccassa . . . uttÃnÅkammaæ. DukkhanirodhagÃminiyà paÂipadÃya ariyasaccassa . . . uttÃnÅkammaæ. TathÃgatena, bhikkhave, arahatà sammÃsambuddhena BÃrÃïasiyaæ Isipatane migadÃye anuttaraæ dhammacakkaæ pavattitaæ appativattiyaæ samaïena và . . . kenaci và lokasmiæ, yadidaæ mesaæ catunnaæ ariyasaccÃnaæ . . . uttÃnÅkammaæ. Sevatha, bhikkhave, SÃriputta-MoggallÃne, bhajatha, bhikkhave, SÃriputta-MoggallÃne, paï¬ità bhikkhÆ anuggÃhakà brahmacÃrÅnaæ. -- SeyyathÃpi, bhikkhave, janettÅ, evaæ SÃriputto; seyyathÃpi jÃtassa ÃpÃdeta, evaæ MoggallÃno. SÃriputto, bhikkhave, sotÃpattiphale vineti, MoggallÃno uttamatthe; SÃriputto, bhikkhave, pahoti cattÃri ariyasaccÃni vitthÃrena Ãcikkhituæ desetuæ pa¤¤Ãpetuæ paÂÂhapetuæ vivarituæ vibhajituæ uttÃnÅkÃtun ti. Idam avoca BhagavÃ, idaæ vutvà Sugato uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ pÃvisi. #<[page 249]># %< 4.11. SACCAVIBHA§GASUTTAõ (141.) 249>% Tatra kho Ãyasmà SÃriputto acirapakkantassa Bhagavato bhikkhÆ Ãmantesi: ùvuso bhikkhavo ti. ùvuso ti kho te bhikkhÆ Ãyasmato SÃriputtassa paccassosuæ. ùyasmà SÃriputto etad avoca:-- TathÃgatena, Ãvuso, arahatà sammÃsambuddhena BÃrÃïasiyaæ Isipatane migadÃye anuttaraæ dhammacakkaæ pavattitaæ . . . dukkhanirodhagÃminiyà paÂipadÃya ariyasaccassa Ãcikkhanà desanà pa¤¤Ãpanà paÂÂhapanà vivaranà vibhajanà uttÃnÅkammaæ. Katama¤ c' Ãvuso, dukkhaæ ariyasaccaæ? -- JÃti pi dukkhÃ, jarà pi dukkhÃ, maraïam pi dukkhaæ, sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsà pi dukkhÃ. Yam p' icchaæ na labhati, tam pi dukkhaæ; saækhittena pa¤cupÃdÃnakkhandhà dukkhÃ. Katamà c', Ãvuso, jÃti? -- Yà tesaæ tesaæ sattÃnaæ tamhi tamhi sattanikÃye jÃti sa¤jÃti okkanti, nibbati abhinibbatti, khandhÃnaæ pÃtubhÃvo ÃyatanÃnaæ paÂilÃbho; -- ayaæ vuccat', Ãvuso, jÃti. Katamà c', Ãvuso, jarÃ? -- Yà tesaæ tesaæ sattÃnaæ tamhi tamhi sattanikÃye jarà jÅraïatà khaï¬iccaæ pÃliccaæ valittacatà Ãyuno saæhÃnÅ indriyÃnaæ paripÃko; ayaæ vuccat', Ãvuso, jarÃ. Katama¤ c', Ãvuso, maraïaæ? -- Yaæ tesaæ tesaæ sattÃnaæ tamhà tamhà sattanikÃyà cuti cavanatÃ, bhedo antaradhÃnaæ maccu maraïaæ kÃlakiriyÃ, khandhÃnaæ bhedo kaÊebarassa nikkhepo;-- idaæ vuccat', Ãvuso, maraïaæ. Katamo c', Ãvuso, soko? -- Yo kho, Ãvuso, a¤¤atara¤¤atarena byasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkhadhammena phuÂÂhassa soko socanà socitattaæ, antosoko antoparisoko;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, soko. Katamà c', Ãvuso, paridevo? -- Yo kho, Ãvuso, a¤¤atara¤¤atarena byasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkhadhammena phuÂÂhassa Ãdevo paridevo, Ãdevanà paridevanÃ, #<[page 250]># %<250 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãdevitattaæ paridevitattaæ;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, paridevo. Katama¤ c', Ãvuso, dukkhaæ? -- Yaæ kho, Ãvuso, kÃyikaæ dukkhaæ kÃyikaæ asÃtaæ kÃyasamphassajaæ dukkhaæ asÃtaæ vedayitaæ;-- idaæ vuccat', Ãvuso, dukkhaæ. Katama¤ c', Ãvuso, domanassaæ? -- Yaæ kho, Ãvuso, cetasikaæ asÃtaæ manosamphassajaæ dukkhaæ asÃtaæ vedayitaæ, -- idaæ vuccat', Ãvuso, domanassaæ. Katamo c', Ãvuso, upÃyÃso? -- Yo kho, Ãvuso, a¤¤atara¤¤atarena byasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkhadhammena phuÂÂhassa ÃyÃso upÃyÃso, ÃyÃsitattaæ upÃyÃsitattaæ, -- ayaæ vuccat', Ãvuso, upÃyÃso. Katama¤ c', Ãvuso,yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ? -- JÃtidhammÃnaæ, Ãvuso, sattÃnaæ evaæ icchà uppajjati: Aho vata mayaæ na jÃtidhammà assÃma, na ca vata no jÃti ÃgaccheyyÃti; na kho pan' etaæ icchÃya pattabbaæ; idam pi yam p' icchaæ na labhati, tam pi dukkhaæ. JarÃdhammÃnaæ, Ãvuso, sattÃnaæ --pe-- byÃdhidhammÃnaæ, Ãvuso, sattÃnaæ --pe-- maraïadhammÃnaæ, Ãvuso, sattÃnaæ --pe-- sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsadhammÃnaæ, Ãvuso, sattÃnaæ evaæ icchà uppajjati: Aho vata mayaæ na sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsÃdhammà assÃma, na ca vata no sokaparidevadukkhadomanassupÃyÃsà Ãgaccheyyun ti; na kho pan' etaæ icchÃya pattabbaæ; idam pi yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ. Katame c', Ãvuso, saækhittena pa¤cupÃdÃnakkhandhà dukkhÃ? -- SeyyathÅdaæ: rÆpÆpÃdÃnakkhandho vedanÆpÃdÃnakkhandho sa¤¤ÆpÃdÃnakkhandho saækhÃrÆpÃdÃnakkhandho vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhandho;-- ime vuccant', Ãvuso, saækhittena pa¤cupÃdÃnakkhandhà dukkhÃ. Idaæ vuccat', Ãvuso, dukkhaæ ariyasaccaæ. Katama¤ c', Ãvuso, dukkhasamudayaæ ariyasaccaæ? YÃyaæ taïhà ponobhavikà nandirÃgasahagatà tatratatrÃbhinandinÅ, seyyathÅdaæ: KÃmataïhà bhavataïhà vibhavataïha;-- #<[page 251]># %< 4.11. SACCAVIBHA§GASUTTAõ (141.) 251>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ idaæ vuccat', Ãvuso, dukkhasamudayaæ ariyasaccaæ. Katama¤ c', Ãvuso, dukkhanirodhaæ ariyasaccaæ? Yo tassà yeva taïhÃya asesavirÃganirodho cÃgo paÂinissaggo mutti anÃlayo;-- idaæ vuccat', Ãvuso, dukkhanirodhaæ ariyasaccaæ. Katama¤ c', Ãvuso, dukkhanirodhagÃminÅ paÂipadà ariyasaccam? -- Ayam eva ariyo aÂÂhaÇgiko maggo, seyyathÅdaæ: sammÃdiÂÂhi sammÃsaækappo sammÃvÃcà sammÃkammanto sammÃ-ÃjÅvo sammÃvÃyÃmo sammÃsati sammÃsamÃdhi. Katamà c', Ãvuso, sammÃdiÂÂhi? -- Yaæ kho, Ãvuso, dukkhe ¤Ãïaæ dukkhasamudaye ¤Ãïaæ dukkhanirodhe ¤Ãïaæ dukkhanirodhagÃminiyà paÂipadÃya nÃïaæ;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃdiÂÂhi. Katamo c', Ãvuso, sammÃsaækappo? Nekkhammasaækappo abyÃpÃdasaækappo avihiæsÃsaækappo;-ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃsaækappo. Katamà c', Ãvuso, sammÃvÃcÃ? MusÃvÃdà veramaïÅ, pisuïÃya vÃcÃya veramaïÅ, pharusÃya vÃcÃya veramaïÅ, samphappalÃpà veramaïÅ;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃvÃcÃ. Katamo c', Ãvuso, sammÃkammanto? -- PÃïÃtipÃtà veramaïÅ, adinnadÃnà veramaïÅ, kÃmesu micchÃcÃrà veramaïÅ;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃkammanto. Katamo c', Ãvuso, sammÃ-ÃjÅvo? -- Idh', Ãvuso, ariyasÃvako micchÃ-ÃjÅvaæ pahÃya sammÃ-ÃjÅvena jÅvikaæ kappeti;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃ-ÃjÅvo. Katamo c', Ãvuso, sammÃvÃyÃmo? Idh', Ãvuso, bhikkhu anuppannÃnaæ pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ anuppÃdÃya chandaæ janeti vÃyamati viriyaæ Ãrabhati cittaæ paggaïhÃti padahati; uppannÃnaæ pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ pahÃnÃya chandaæ janeti . . . padahati; anuppannÃnaæ kusalÃnaæ dhammÃnaæ uppÃdÃya chandaæ janeti #<[page 252]># %<252 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . . padahati; uppannÃnaæ kusalÃnaæ dhammÃnaæ Âhitiyà asammohÃya bhiyyobhÃvÃya vepullÃya bhÃvanÃya pÃripÆriyà chandaæ janeti . . . padahati;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃvÃyÃmo. Katamo c', Ãvuso, sammÃsati? -- Idh', Ãvuso, bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ; vedanÃsu --pe--; citte --pe--; dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ . . . abhijjhÃdomanassaæ;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃsati. Katamo c', Ãvuso, sammÃsamÃdhi? -- Idh', Ãvuso, bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅtisukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati; vitakkavicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pitisukhaæ dutiyajjhÃnaæ --pe--; tatiyajjhÃnaæ --pe--; catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati;-- ayaæ vuccat', Ãvuso, sammÃsamÃdhi. Idaæ vuccat', Ãvuso, dukkhanirodhagÃminÅ paÂipadà ariyasaccaæ. TathÃgaten', Ãvuso, arahatà sammÃsambuddhena BÃrÃïasiyaæ Isipatane migadÃye anuttaraæ dhammacakkaæ pavattitaæ appativattiyaæ samaïena và brÃhmaïena và devena và MÃrena và Brahmunà và kenaci và lokasmiæ, yadidaæ imesaæ catunnaæ ariyasaccÃnaæ acikkhanà desanà pa¤¤Ãpanà paÂÂhapanà vivaraïà vibhajanà uttÃnÅkamman ti. Idam avoc' Ãyasmà SÃriputto. Attamanà te bhikkhÆ Ãyasmato SÃriputtassa bhÃsitaæ abhinandun ti SACCAVIBHA§GASUTTAõ EKùDASAMAõ. #<[page 253]># %< 4.12. DAKKHI×ùVIBHA§GASUTTAõ (142.) 253>% 142. 1 Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Sakkesu viharati Kapilavatthusmiæ NigrodhÃrÃme. Atha kho MahÃpajÃpatÅ GotamÅ navaæ dussayugaæ ÃdÃya yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnà kho MahÃpajÃpatÅ GotamÅ Bhagavantaæ etad avoca:-- Idaæ me, bhante, navaæ dussayugaæ Bhagavantaæ uddissa sÃmaæ kantaæ sÃmaæ vÃyitaæ; tam me, bhante, Bhagavà paÂiggaïhÃtu anukampaæ upÃdÃyÃti. Evaæ vutte Bhagavà MahÃpajÃpatiæ Gotamiæ etad avoca:-- Saæghe, Gotami, dehi; saæghe te dinne aha¤ c' eva pÆjito bhavissÃmi saægho cÃti. Dutiyam pi kho MahÃpajÃpatÅ GotamÅ Bhagavantaæ etad avoca:-- Idam me . . . upÃdÃyÃti. Dutiyam pi kho Bhagavà MahÃpajÃpatiæ Gotamiæ etad avoca:-- Saæghe . . . saægho cÃti. Tatiyam pi kho MahÃpajÃpatÅ . . . saægho cÃti. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: -- PaÂiggaïhÃtu, bhante, Bhagavà MahÃpajÃpatiyà Gotamiyà navaæ dussayugaæ; bahÆpakÃrÃ, bhante, MahÃpajÃpatÅ GotamÅ Bhagavato mÃtucchà ÃpÃdikà posikà khÅrassa dÃyikà Bhagavantaæ janettiyà kÃlakatÃya tha¤¤aæ pÃyesi. Bhagavà pi, bhante, bahÆpakÃro MahÃpajÃpatiyà GotamiyÃ; Bhagavantaæ, bhante, Ãgamma MahÃpajapatÅ GotamÅ Buddhaæ saraïaæ gatÃ, dhammaæ saraïaæ gatÃ, saæghaæ saraïaæ gatÃ. Bhagavantaæ, bhante, Ãgamma MahÃpajÃpatÅ GotamÅ pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃvÃdà paÂiviratà surÃmerayamajjapamÃdaÂÂhÃnà paÂiviratÃ. Bhagavantaæ, bhante, Ãgamma MahÃpajÃpatÅ GotamÅ Buddhe aveccappasÃdena samannÃgatÃ, dhamme aveccappasÃdena samannagatÃ, saæghe aveccappasÃdena samannÃgatÃ, ariyakantehi sÅlehi samannÃgatÃ. #<[page 254]># %<254 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Bhagavantaæ, bhante, Ãgamma MahÃpajÃpatÅ GotamÅ dukkhe nikkaÇkhà dukkhasamudaye nikkaÇkhà dukkhanirodhe nikkaÇkhà dukkhanirodhagÃminiyà paÂipadÃya nikkaÇkhÃ. Bhagavà pi, bhante, bahÆpakÃro MahÃpajÃpatiyà Gotamiyà ti. Evam etaæ, ùnanda; evam etaæ, ùnanda. Yaæ h', ùnanda, puggalo puggalaæ Ãgamma Buddhaæ saraïaæ gato hoti, dhammaæ saraïaæ gato hoti, saæghaæ saraïaæ gato hoti, imass', ùnanda, puggalassa iminà puggalena na suppatikÃraæ vadÃmi yadidaæ abhivÃdanapaccupaÂÂhÃna¤jalikammaæ sÃmÅcikammaæ cÅvarapiï¬apÃtasenÃsanagilÃnapaccayabhesajjaparikkhÃrÃnuppadÃnena. Yaæ h', ùnanda, puggalo puggalaæ Ãgamma pÃïÃtipÃtà paÂivirato hoti adinnÃdÃnà paÂivirato hoti kÃmesu micchÃcÃrà paÂivirato hoti musÃvÃdà paÂivirato hoti surÃmerayamajjapamÃdaÂÂhÃnà paÂivirato hoti, imass', ùnanda, puggalassa iminà puggalena na suppatikÃraæ vadÃmi yadidaæ . . . -- uppadÃnena. Yaæ h', ùnanda, puggalo puggalaæ Ãgamma Buddhe aveccappasÃdena samannÃgato hoti, dhamme . . . sÅlehi samannÃgato hoti, imass', ùnanda, puggalassa iminà puggalena na suppatikÃraæ vadÃmi yadidaæ . . . -- uppadÃnena. {Yaæ} h', ùnanda, puggalo puggalaæ Ãgamma dukkhe nikkaÇkho hoti dukkhasamudaye nikkaÇkho hoti dukkhanirodhe nikkaÇkho hoti dukkhanirodhagÃminiyà paÂipadÃya nikkaÇkho hoti, imass', ùnanda, puggalassa iminà puggalena na suppatikÃraæ vadÃmi yadidaæ . . . -- uppadÃnena. Cuddasa kho pan' im', ùnanda, pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. TathÃgate arahante SammÃsambuddhe dÃnaæ deti;-- ayaæ paÂhamà pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. Paccekabuddhe dÃnaæ deti;-- ayaæ dutiyà pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. TathÃgatasÃvake arahante dÃnaæ deti;-- ayaæ tatiyà pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. ArahattaphalasacchikiriyÃya paÂipanne dÃnaæ deti;-- ayaæ catutthÅ pÃtipuggalikà dakkhiïÃ. AnÃgÃmissa dÃnaæ deti;-- ayaæ pa¤camÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. #<[page 255]># %< 4.12. DAKKHI×ùVIBHA§GASUTTAõ (142.) 255>% AnagÃmiphalasacchikiriyÃya paÂipanne dÃnaæ deti;-ayaæ chaÂÂhà paÂipuggalikà dakkhiïÃ. SakadÃgÃmissa dÃnaæ deti;-- ayaæ sattamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. SakadÃgÃmiphalasacchikiriyÃya paÂipanne dÃnaæ deti;-ayaæ aÂÂhamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. SotÃpanne dÃnaæ deti;-- ayaæ navamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. SotÃpattiphalasacchikiriyÃya paÂipanne dÃnaæ deti;-- ayaæ dasamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. BÃhirake kÃmesu vÅtarÃge dÃnaæ deti;-- ayaæ ekÃdasamÅ pÃtipuggalikà dakkhiïÃ. PuthujjanasÅlavante dÃnaæ deti;-- ayaæ dvÃdasamÅ pÃtipuggalikà dakkhiïÃ. PuthujjanadussÅle dÃnaæ deti;-- ayaæ terasamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïa. TiracchÃnagate dÃnaæ deti;-ayaæ cuddasamÅ pÃÂipuggalikà dakkhiïÃ. Tatr', ùnanda, tiracchÃnagate dÃnaæ datvà sataguïà dakkhiïà pÃÂikaÇkhitabbÃ; puthujjanadussÅle dÃnaæ datvà sahassaguïà dakkhiïà pÃÂikaÇkhitabbÃ; puthujjanasÅlavante dÃnaæ datvà satasahassaguïà dakkhiïà pÃÂikaÇkhitabbÃ; bÃhirake kÃmesu vÅtarÃge dÃnaæ datvà koÂisatasahassaguïà dakkhiïà pÃÂikaÇkhitabbÃ; sotÃpattiphalasacchikiriyÃya paÂipanne dÃnaæ datvà asaÇkheyyà appameyyà dakkhiïà pÃÂikaÇkheyyÃ. Ko panà vÃdo sotÃpanne? Ko pana vÃdo sakadÃgÃmiphalasacchikiriyÃya paÂipanne? Ko pana vÃdo sakadÃgÃmissa? Ko pana vÃdo anÃgÃmiphalasacchikiriyÃya paÂipanne? Ko pana vÃdo anÃgÃmissa? Ko pana vÃdo arahattaphalasacchikiriyÃya paÂipanne? Ko pana vÃdo TathÃgatasÃvake arahante? Ko pana vÃdo Paccekabuddhe? Ko pana vÃdo TathÃgate arahante SammÃsambuddhe? Satta kho pan' im', ùnanda, saæghagatà dakkhiïÃ. Buddhapamukhe ubhatosaæghe dÃnaæ deti;-- ayaæ paÂhamà saæghagatà dakkhiïÃ. TathÃgate parinnibbute udhatosaæghe dÃnaæ deti;-- ayaæ dutiyà saæghagatà dakkhiïÃ. Bhikkhusaæghe dÃnaæ deti;-- ayaæ tatiyà saæghagatà dakkhiïÃ. BhikkhunÅsaæghe dÃnaæ deti;-- ayaæ catutthÅ saæghagatà dakkhiïÃ. Ettakà me bhikkhÆ ca bhikkhuniyo ca saæghato uddissathÃti dÃnaæ deti;-- #<[page 256]># %<256 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ayaæ pa¤camÅ saæghagatà dakkhiïÃ. Ettakà me bhikkhÆ saæghato uddissathÃti dÃnaæ deti;-- chaÂÂhà saæghagatà dakkhiïÃ. Ettakà me bhikkhuniyo saæghato uddissathÃti dÃnaæ deti; -- ayaæ sattamÅ saæghagatà dakkhiïÃ. Bhavissanti kho pan', ùnanda, anÃgatamaddhÃnaæ gotrabhuno kÃsÃvakaïÂhà dussÅlà pÃpadhammà tesu dussÅlesu saæghaæ uddissa dÃnaæ dassanti. Tadà p' ahaæ. ùnanda, saæghagataæ dakkhiïaæ asaÇkheyyaæ appameyyaæ vadÃmi, na tvevÃhaæ, ùnanda, kenaci pariyÃyena saæghagatÃya dakkhiïÃya pÃÂipuggalikaæ dÃnaæ mahapphalataraæ vadÃmi. Catasso kho imÃ, ùnanda, dakkhiïÃvisuddhiyo. Katamà catasso? Atth', ùnanda, dakkhiïà dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato. Atth', ùnanda, dakkhiïà paÂiggÃhakato visujjhati no dÃyakato. Atth', ùnanda, dakkhiïà n' eva dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato. Atth', ùnanda, dakkhiïà dÃyakato c' eva visujjhati paÂiggÃhakato ca. Katha¤ c', ùnanda, dakkhiïa dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato? Idh', ùnanda, dÃyako hoti sÅlavà kalyÃïadhammo, paÂiggÃhakà honti dussÅlà pÃpadhammÃ;-- evaæ kho, ùnanda, dakkhiïà dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato. Katha¤ c', ùnanda, dakkhiïà paÂiggÃhakato visujjhati no dÃyakato? Idh', ùnanda, dÃyako hoti dussÅlo pÃpadhammo, paÂiggÃhakà honti sÅlavanto kalyÃïadhammà -- evaæ kho, ùnanda, dakkhiïà paÂiggÃhakato visujjhati no dÃyakato. Katha¤ c', ùnanda, dakkhiïà n' eva dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato? Idh', ùnanda, dÃyako ca hoti dussÅlo pÃpadhammo, paÂiggÃhakà ca honti dussÅlà pÃpadhammÃ; -- evaæ kho, ùnanda, dakkhiïà n' eva dÃyakato visujjhati no paÂiggÃhakato. Katha¤ c', ùnanda, dakkhiïà dÃyakato c' eva visujjhati paÂiggÃhakato ca? Idh', ùnanda, dÃyako ca hoti sÅlavà kalyÃïadhammo, paÂiggÃhakà ca honti sÅlavanto kalyÃïadhammÃ;-- #<[page 257]># %< 4.12. DAKKHI×ùVIBHA§GASUTTAõ (142.) 257>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evaæ kho, ùnanda, dakkhiïà dÃyakato c' eva visujjhati paÂiggÃhakato ca. Imà kho, ùnanda, catasso dakkhiïÃvisuddhiyo ti. Idam avoca BhagavÃ, idaæ vatvà Sugato athÃparam etad avoca satthÃ:-- Yo sÅlavà dussÅlesu dadÃti DÃnaæ dhammena laddhà supasannacitto Abhisadd ahaæ kammaphalaæ uÊÃram, Sà dakkhiïà dÃyakato visujjhati. Yo dussÅlo sÅlavantesu dadÃti DÃnaæ adhammena laddhà apasannacitto Anabhisadd ahaæ kammaphalaæ uÊÃraæ, Sà dakkhiïà paÂiggÃhakato visujjhati. Yo dussÅlo dussÅlesu dadÃti DÃnaæ adhammena laddhà apasannacitto Anabhisadd ahaæ kammaphalaæ uÊÃraæ, Sà dakkhiïà n' ev' ubhato visujjhati. Yo sÅlavà sÅlavantesu dadÃti DÃnaæ dhammena laddhà supasannacitto Abhisadd ahaæ kammaphalaæ uÊÃraæ, Taæ ve dÃnaæ vipullaphalan ti brÆmi. Yo vÅtarÃgo vÅtarÃgesu dadÃti DÃnaæ dhammena laddhà supasannacitto Abhisadd ahaæ kammaphalaæ uÊÃraæ, Taæ ve dÃnaæ ÃmisadÃnaæ vipulan ti brÆmi. DAKKHI×ùVIBHA§GASUTTAõ DVùDASAMAõ. VIBHA§GAVAGGO CATUTTHO. #<[page 258]># %<258 III. UPARIPA××ùSAõ.>% 143. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tena kho pana samayena AnÃthapiï¬iko gahapati ÃbÃdhiko hoti dukkhito bÃÊhagilÃno. Atha kho AnÃthapiï¬iko gahapati a¤¤ataram purisaæ Ãmantesi:-- Ehi tvaæ, ambho purisa, yena Bhagavà ten' upasaækama, upasaækamitvà mama vacanena Bhagavato pÃde sirasà vandÃhi eva¤ ca vadehi: AnÃthapiï¬iko, bhante, gahapati ÃbÃdhiko dukkhito bÃÊhagilÃno, so Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti. Yena c' Ãyasmà SÃriputto ten' upasaækama upasaækamitvà mama vacanena Ãyasmato SÃriputtassa pÃde sirasà vandÃhi eva¤ ca vadehi: AnÃthapiï¬iko, bhante, . . . vandatÅti. Eva¤ ca vadehi: SÃdhu kira, bhante, Ãyasmà SÃriputto yena AnÃthapiï¬ikassa gahapatissa nivesanaæ ten' upasaækamatu anukampaæ upÃdÃyÃti. Evaæ bhante ti kho so puriso AnÃthapiï¬ikassa gahapatissa paÂissutvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho so puriso Bhagavantaæ etad avoca: AnÃthapiï¬iko, bhante, gahapati ÃbÃdhiko dukkhito bÃÊhagilÃno; so Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti. Yena c' Ãyasmà SÃriputto ten' upasaækami upasaækamitvà Ãyasmantaæ SÃriputtaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho so puriso Ãyasmantaæ SÃriputtaæ etad avoca: AnÃthapiï¬iko, bhante, gahapati ÃbÃdhiko dukkhito bÃÊhagilÃno; so Ãyasmato SÃriputtassa pÃde sirasà vandati eva¤ ca vadeti: SÃdhu kira, bhante, Ãyasmà SÃriputto yena AnÃthapiï¬ikassa gahapatissa nivesanaæ ten' upasaækamatu anukampaæ upÃdÃyÃti. AdhivÃsesi kho Ãyasmà SÃriputto tuïhÅbhÃvena. Atha kho Ãyasmà SÃriputto nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya Ãyasmatà ùnandena pacchÃsamaïena yena AnÃthapiï¬ikassa gahapatissa nivesanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. #<[page 259]># %< 5.1. ANùTHAPI×ÖIKOVùDASUTTAõ (143.) 259>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Nisajja kho Ãyasmà SÃriputto AnÃthapiï¬ikaæ gahapatiæ etad avoca: Kacci te, gahapati, khamanÅyaæ, kacci yÃpanÅyaæ, kacci dukkhà vedanà paÂikkamanti no abhikkamanti, paÂikkamo 'sÃnaæ pa¤¤Ãyati no abhikkamo ti? Na me, bhante SÃriputta, khamanÅyaæ, na yÃpanÅyaæ; bÃÊhà me dukkhà vedanà abhikkamanti no paÂikkamanti, abhikkamo 'sÃnaæ pa¤¤Ãyati no paÂikkamo. SeyyathÃpi, bhante SÃriputta, balavà puriso tiïhena sikharena . . . (&c. as Vol. II. p. 193, line 1 to line 23) . . . no paÂikkamo ti. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Na cakkhuæ upÃdiyissÃmi, na ca me cakkhunissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Na sotaæ upÃdiyissÃmi na ca me sotanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na ghÃnaæ . . . sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na jivhaæ . . . sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na kÃyaæ . . . sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na manaæ . . . sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na rÆpaæ . . . sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na saddaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na gandhaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na rasaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na phoÂÂhabbaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na dhammaæ upÃdiyissÃmi, na ca me dhammanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Na cakkhuvi¤¤Ãïaæ upÃdiyissami, na ca me cakkhuvi¤¤Ãïanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. Na sotavi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na ghÃnavi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na jivhÃvi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-Na kÃyavi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na manovi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi, na ca me manovi¤¤Ãïanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Na cakkhusamphassaæ upÃdiyissÃmi, na ca me cakkhusamphassanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. #<[page 260]># %<260 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na sotasamphassaæ vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na ghÃnasamphassaæ vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na jivhÃsamphassaæ vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na kÃyasamphassaæ vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi -- pe -- Na manosamphassaæ vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi, na ca me manosamphassanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na cakkhusamphassajaæ vedanaæ upÃdiyissÃmi, na ca me cakkhusamphassajaæ vedanÃnissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na sotasamphassajaæ vedanaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na ghÃnasamphassajaæ vedanaæ upÃdiyissÃmi -pe -- Na jivhÃsamphassajaæ vedanaæ upÃdiyissÃmi -- Na kÃyasamphassajaæ vedanaæ --pe-- Na manosamphassajaæ vedanaæ upÃdiyissÃmi, na ca me manosamphassajaæ vedanÃnissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . {Na} paÂhavÅdhÃtuæ upÃdiyissÃmi, na ca me paÂhavÅdhÃtunissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na ÃpodhÃtuæ upÃdiyissÃmi . . . Na tejodhÃtuæ upÃdiyissÃmi -- pe -- Na vÃyodhÃtuæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na ÃkÃsadhÃtuæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na vi¤¤ÃïadhÃtuæ upÃdiyissÃmi, na ca me vi¤¤ÃïadhÃtunissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na rÆpaæ upÃdiyissÃmi, na ca me rÆpanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. Na vedanaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na sa¤¤aæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na saækhÃre upÃdiyissÃmi --pe-- Na vi¤¤Ãïaæ upÃdiyissÃmi, na ca me vi¤¤Ãïanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upÃdiyissÃmi, na ca me ÃkÃsÃna¤cÃyatananissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upÃdiyissÃmi --pe-- Na Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upÃdiyissÃmi #<[page 261]># %< ANùTHAPI×ÖIKOVùDASUTTAõ (143.) 261>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ --pe-- Na nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤ÃyatanÃnaæ upÃdiyissÃmi, na ca me nevasa¤¤ÃnÃsa¤¤Ãnissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Na idhalokaæ upÃdiyissÃmi, na ca me idhalokanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha . . . Na paralokaæ upÃdiyissÃmi, na ca me paralokanissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. TasmÃtiha te, gahapati, evaæ sikkhitabbaæ: Yam p' idaæ diÂÂhaæ sutaæ mutaæ vi¤¤Ãtaæ pariyesitaæ anuvicaritaæ manasÃ, tam pi na upÃdiyissÃmi na ca me tannissitaæ vi¤¤Ãïaæ bhavissatÅti. Evaæ hi te, gahapati, sikkhitabbaæ. Evaæ vutte AnÃthapiï¬iko gahapati parodi assÆni pavattesi. Atha kho Ãyasmà ùnando AnÃthapiï¬ikaæ gahapatiæ etad avoca:-- OlÅyasi kho tvaæ, gahapati, saæsÅdasi kho tvaæ gahapatÅti? NÃhaæ, bhante ùnanda, olÅyÃmi, na saæsÅdami. Api me dÅgharattaæ Satthà payirupÃsito, manobhÃvanÅyo ca bhikkhÆ, na ca me evarÆpÅ dhammÅ kathà sutapubbà ti. Na kho, gahapati, gihÅnaæ odÃtavasanÃnaæ evarÆpi dhammÅ kathà paÂibhÃti. PabbajitÃnaæ kho, gahapati, evarÆpÅ dhammÅ kathà paÂibhÃtÅti. Tena hi, bhante SÃriputta, gihÅnaæ odÃtavasanÃnaæ evarÆpÅ dhammÅ kathà paÂibhÃtu. Santi hi, bhante SÃriputta, kulaputtà apparajakkhajÃtikÃ, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro ti. Atha kho Ãyasmà ca SÃriputto Ãyasmà ca ùnando AnÃthapiï¬ikaæ gahapatiæ iminà ovÃdena ovaditvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkamiæsu. Atha kho AnÃthapiï¬iko gahapati acirapakkante Ãyasmante ca SÃriputte Ãyasmante ca ùnande kÃyassa bhedà param maraïà Tusitaæ kÃyaæ uppajji. #<[page 262]># %<262 III. UPARIPA××ASAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho AnÃthapiï¬iko devaputto abhikkantÃya rattiyà abhikkantavaïïo kevalakappaæ Jetavanaæ obhÃsetvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho AnÃthapiï¬iko devaputto Bhagavantaæ gÃthÃhi ajjhabhÃsi:-- Idaæ hitaæ Jetavanaæ isisaæghanisevitaæ ùvutthaæ dhammarÃjena pÅtisa¤jananaæ mama. Kammaæ vijjà ca dhammo ca sÅlaæ jÅvitam uttamaæ, Etena maccà sujjhanti na gottena na dhanena vÃ. Tasmà hi paï¬ito poso sampassaæ attham attano Yoniso vicine dhammaæ, evaæ tattha visujjhati. SÃriputto va pa¤¤Ãya sÅlena upasamena ca Yo hi pÃragato bhikkhu etÃva paramo siyÃ. Idam avoca AnÃthapiï¬iko devaputto. Samanu¤¤o Satthà ahosi. Atha kho AnÃthapiï¬iko devaputto: Samanu¤¤o me Satthà ti Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà tatth' ev' antaradhÃyi. Atha kho Bhagavà tassà rattiyà accayena bhikkhÆ Ãmantesi: Imaæ, bhikkhave, rattiæ a¤¤ataro devaputto abhikkantÃya rattiyà abhikkantavaïïo kevalakappaæ Jetavanaæ obhÃsetvà yenÃhaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho so devaputto maæ gÃthÃhi ajjhÃbhÃsi:-- Idaæ hitam Jetavanaæ . . . . . . (&c., as above) . . . . . . etÃva paramo siyà ti. #<[page 263]># %< 5.1. ANùTHAPI×ÖIKOVùDASUTTAõ (143.) 263>% Idam avoca, bhikkhave, so devaputto. Samanu¤¤o me Satthà ti maæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà tatth' ev' antaradhÃyÅti. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: So hi nÆna so, bhante, AnÃthapiï¬iko devaputto bhavissati; AnÃthapiï¬iko, bhante, gahapati Ãyasmante SÃriputte aveccappasanno ahosÅti. SÃdhu sÃdhu, ùnanda. YÃvatakaæ kho, ùnanda, takkÃya pattabbaæ, anuppattaæ tayÃ. AnÃthapiï¬iko so, ùnanda, devaputto n' a¤¤o ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. ANùTHAPI×ÖIKOVùDASUTTAõ PAèHAMAõ. 144. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Tena kho pana samayena Ãyasmà ca SÃriputto Ãyasmà ca MahÃcundo Ãyasmà ca Channo GijjhakÆÂe pabbate viharanti. Tena kho pana samayena Ãyasmà Channo ÃbÃdhiko hoti dukkhito bÃÊhagilÃno. Atha kho Ãyasmà SÃriputto sÃyaïhasamayaæ patisallÃnà vuÂÂhito yen' Ãyasmà MahÃcundo ten' upasaækami upasaækamitvà Ãyasmantaæ MahÃcundaæ etad avoca:-- ùyÃm', Ãvuso Cunda, yen' Ãyasmà Channo ten' upasaækameyyÃma gilÃnapucchakà ti. Evam Ãvuso ti kho Ãyasmà MahÃcundo Ãyasmato SÃriputtassa paccassosi. Atha kho Ãyasmà ca SÃriputto Ãyasmà ca Mahacundo yen' Ãyasmà Channo ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Ãyasmatà Channena saddhiæ sammodiæsu sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdiæsu. #<[page 264]># %<264 III. UPARIPA××ASAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà SÃriputto Ãyasmantaæ Channaæ. etad avoca:-- Kacci te, Ãvuso Channa, khamanÅyaæ, kacci yÃpanÅyaæ, kacci dukkhà vedanà paÂikkammanti no abhikkamanti, paÂikkam' osÃnaæ pa¤¤Ãyati no abhikkamo ti? Na me, avuso SÃriputta, khamanÅyaæ na yÃpanÅyaæ, bÃÊhà me dukkhà vedanà . . . (&c., as at p. 259 supra) . . . no paÂikkamo. Satthaæ, Ãvuso SÃriputta, ÃharissÃmi, nÃvakaÇkhÃmi jÅvitan ti. MÃyasmà Channo satthaæ Ãharesi. YÃpet' Ãyasmà Channo, yÃpentaæ mayaæ Ãyasmantaæ Channaæ icchÃma. Sace Ãyasmato Channassa na 'tthi sappÃyÃni bhojanÃni, ahaæ Ãyasmato Channassa sappÃyÃni bhojanÃni pariyesissÃmi. Sace Ãyasmato Channassa na 'tthi sappÃyÃni bhesajjÃni, ahaæ Ãyasmato Channassa sappÃyÃni bhesajjÃni pariyesissÃmi. Sace Ãyasmato Channassa na 'tthi patirÆpo upaÂÂhÃko, ahaæ Ãyasmantaæ Channaæ upaÂÂhahissÃmi. MÃyasmà Channo satthaæ Ãharesi. YÃpet' Ãyasmà Channo. yÃpentaæ mayaæ Ãyasmantaæ Channaæ icchÃmÃti. Na pi me, Ãvuso SÃriputta, na 'tthi sappÃyÃni bhojanÃni, na pi na 'tthi sappÃyÃni bhesajjÃni na pi me na 'tthi paÂirÆpo upaÂÂhÃko. ùpi c', Ãvuso SÃriputta, pariciïïo me Satthà dÅgharattaæ manÃpen' eva no amanÃpena. Etaæ hi, Ãvuso SÃriputta, sÃvakassa {patirÆpaæ} yaæ satthÃraæ paricareyya manÃpan' eva no amanÃpena. Anupavajjaæ Channo bhikkhu satthaæ ÃharissatÅti, evam etaæ. Ãvuso SÃriputta, dhÃrehÅti. PuccheyyÃma mayaæ Ãyasmantaæ Channaæ ka¤cid eva desaæ, sace Ãyasmà Channo okÃsaæ karoti pa¤hassa veyyÃkaraïÃyÃti. Pucch', Ãvuso SÃriputta; sutvà vedissÃmÃti. Cakkhuæ, Ãvuso Channa, cakkhuvi¤¤Ãïaæ cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: Etaæ mana, Eso 'ham asmi, Eso me attà ti samanupassasi? #<[page 265]># %< 5.2. CHANNOVùDASUTTAõ (144.) 265>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Sotaæ, Ãvuso Channa, sotavi¤¤Ãïaæ --pe--; GhÃnaæ, Ãvuso Channa, ghÃnavi¤¤Ãïaæ; Jivhaæ, Ãvuso Channa, jivhÃvi¤¤Ãïaæ; KÃyaæ, Ãvuso Channa, kÃyavi¤¤Ãïaæ; Manaæ, Ãvuso Channa, manovi¤¤Ãïaæ manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: Etaæ mama, Eso 'ham asmi, Eso attà ti samanupassasÅti? Cakkhuæ, Ãvuso SÃriputta, cakkhavi¤¤Ãïaæ cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: N' etaæ mama, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassÃmi; sotaæ, Ãvuso SÃriputta, sotavi¤¤Ãïaæ; ghÃnaæ, Ãvuso SÃriputta, ghÃnavi¤¤Ãïaæ; jivhaæ, Ãvuso SÃriputta, jivhÃvi¤¤Ãïaæ; kÃyaæ, Ãvuso SÃriputta, kÃyavi¤¤Ãïaæ; manaæ, Ãvuso SÃriputta, manovi¤¤Ãïaæ manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: N' etaæ mama, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassÃmÅti. Cakkhusmiæ, Ãvuso Channa, cakkhuvi¤¤Ãïe cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu kiæ disvà kiæ abhi¤¤Ãya cakkhuæ cakkhuvi¤¤Ãïaæ cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: N' etaæ mama, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassasi? Sotasmiæ, Ãvuso Channa, sotavi¤¤Ãïe; ghÃnasmiæ, Ãvuso Channa, ghÃnavi¤¤Ãïe; jivhÃya . . .; kÃyasmiæ . . .; manasmiæ, Ãvuso Channa, manovi¤¤Ãïe manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu kiæ disvà kiæ abhi¤¤Ãya manaæ manovi¤¤Ãïaæ manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: N' etaæ mana, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassasÅti? Cakkhusmiæ, Ãvuso SÃriputta, cakkhuvi¤¤Ãïe cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu nirodhaæ disvà nirodhaæ abhi¤¤Ãya cakkhuæ cakkhuvi¤¤Ãïaæ cakkhuvi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: N' etaæ mama, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassÃmi. Sotasmiæ, Ãvuso SÃriputta, sotavi¤¤Ãïe; ghÃnasmiæ, Ãvuso SÃriputta, ghÃnavi¤¤Ãïe; jivhÃya, Ãvuso SÃriputta, jivhÃvi¤¤Ãïe; kÃyasmiæ, Ãvuso SÃriputta, kayÃvi¤¤Ãïe; manasmiæ, Ãvuso SÃriputta, manovi¤¤Ãïe manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbesu dhammesu nirodhaæ disvà nirodhaæ abhi¤¤Ãya manaæ manovi¤¤Ãïaæ manovi¤¤Ãïavi¤¤Ãtabbe dhamme: #<[page 266]># %<266 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ N' etaæ mama, N' eso 'ham asmi, Na me so attà ti samanupassÃmÅti. Evaæ vutte Ãyasmà MahÃcundo Ãyasmantaæ Channaæ etad avoca:-- TasmÃtih', Ãvuso Channa, idam pi tassa Bhagavato sÃsanaæ niccakappaæ manasikÃtabbaæ; nissitassa calitaæ, anissitassa calitaæ na 'tthi; calite asati passaddhi passaddhiyà sati, nati na hoti; natiyà asati Ãgatigati na hoti; Ãgatigatiyà asati cutÆpapÃto na hoti; cutÆpapÃte asati n' ev' idha na huraæ na ubhayam antarena es' ev' anto dukkhassÃti. Atha kho Ãyasmà SÃriputto Ãyasmà ca MahÃcundo Ãyasmantaæ Channaæ iminà ovÃdena ovaditvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkamiæsu. Atha kho Ãyasmà Channo, acirapakkante Ãyasmante ca SÃriputte Ãyasmante ca MahÃcunde, satthaæ Ãharesi. Atha kho Ãyasmà SÃriputto yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà SÃriputto Bhagavantaæ etad avoca: ùyasmatÃ, bhante, Channena satthaæ Ãharitaæ. Tassa kà gati ko abhisamparÃyo ti? Nanu te, SÃriputta, Channena bhikkhunà sammukhà yeva anupavajjatà byÃkatà ti? Atthi, bhante, Pubbajiraæ nÃma VajjigÃmo. Tatr' Ãyasmato Channassa mittakulÃni suhajjakulÃni upavajjakulÃnÅti. Honti h' ete, SÃriputta, Channassa bhikkhuno mittakulÃni suhajjakulÃni upavajjakulÃni; nÃhaæ, SÃriputta, ettÃvatà sa-upavajjo ti vadÃmi. Yo kho, SÃriputta, ima¤ ca kÃyaæ nikkhipati a¤¤aæ ca kÃyaæ upÃdiyati, tam ahaæ Sa-upavajjo ti vadÃmi. Taæ Channassa bhikkhuno na 'tthi, anupavajjo Channo bhikkhu satthaæ ÃharesÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà SÃriputto Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. CHANNOVùDASUTTAõ DUTIYAõ. #<[page 267]># %< 5.3. PU××OVùDASUTTAõ (145.) 267>% 145. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho Ãyasmà Puïïo sÃyaïhasamayaæ patisallanà vuÂÂhito yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà Puïïo Bhagavantaæ etad avoca: SÃdhu maæ, bhante, Bhagavà saækhittena ovÃdena ovadatu yam ahaæ Bhagavato dhammaæ sutvà eko vÆpakaÂÂho appamatto ÃtÃpÅ pahitatto vihareyyan ti. Tena hi, Puïïa, suïohi sÃdhukaæ manasikarohi bhÃsissÃmÅti. Evam bhante ti kho Ãyasmà Puïïo Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca:-- Santi kho, Puïïa, cakkhuvi¤¤eyyà rÆpà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. Ta¤ ce bhikkhu abhinandati abhivadati ajjhosÃya tiÂÂhati, tassa taæ abhinandato abhivadato ajjhosÃya tiÂÂhato uppajjati nandÅ; nandÅsamudayà dukkhasamudayo PuïïÃti vadÃmi. Santi kho, Puïïa, sotavi¤¤eyyà saddÃ; ghÃnavi¤¤eyyà gandhÃ; jivhÃvi¤¤eyyà rasÃ; kÃyavi¤¤eyyà phoÂÂhabbÃ; manovi¤¤eyyà dhammà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. Ta¤ ce bhikkhu abhinandati abhivadati ajjhosÃya tiÂÂhati, tassa taæ abhinandato abhivadato ajjhosÃya titthato uppajjati nandÅ; nandÅsamudayà dukkhasamudayo PuïïÃti vadÃmi. Santi ca kho, Puïïa, cakkhuvi¤¤eyyà rÆpà iÂÂhà kantà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. Ta¤ ce bhikkhu nÃbhinandati nÃbhivadati nÃjjhosÃya tiÂÂhati. tassa taæ anabhinandato anabhivadato anajjhosÃya tiÂÂhato nandÅ nirujjhati: nandÅnirodhà dukkhanirodho PuïïÃti vadÃmi. Santi kho, Puïïa, sotavi¤¤eyyà saddÃ: ghÃnavi¤¤eyyà gandhÃ; jivhÃvi¤¤eyyà rasÃ; kÃyavi¤¤eyyà phoÂÂhabbÃ; manovi¤¤eyyà dhammà iÂÂhà manÃpà piyarÆpà kÃmÆpasaæhità rajanÅyÃ. #<[page 268]># %<268 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ta¤ ce bhikkhu nÃbhinandati nÃbhivadati nÃjjhosÃya tiÂÂhati, tassa taæ anabhinandato anabhivadato anajjhosÃya tiÂÂhato nandÅ nirujjhati; nandÅnirodhà dukkhanirodho PuïïÃti vadÃmi. Iminà ca tvaæ, Puïïa, mayà saækhittena ovÃdena ovadito katarasmiæ janapade viharissasÅti? Iminà 'haæ, bhante, Bhagavatà saækhittena ovÃdena ovadito, atthi SunÃparanto nÃma janapado, tatthÃhaæ viharissÃmi. Caï¬Ã kho, Puïïa, SunÃparantakà manussÃ; pharusà kho, Puïïa, SunÃparantakà manussÃ. Sace taæ, Puïïa, SunÃparantakà manussà akkosissanti paribhÃsissanti, tattha te, Puïïa, kinti bhavissatÅti? Sace maæ, bhante, SunÃparantakà manussà akkosissanti paribhÃsissanti, tattha me evaæ bhavissati: Bhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussÃ, subhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussà yam me na-y-ime pÃïinà pahÃraæ dentÅti. Evam ettha, BhagavÃ, bhavissati; evam ettha, Sugata, bhavissatÅti. Sace pana te, Puïïa, SunÃparantakà manussà pÃïinà pahÃraæ dassanti, tattha pana te, Puïïa, kinti bhavissatÅti? Sace me, bhante, SunÃparantakà manussà pÃïinà pahÃraæ dassanti, tattha me evaæ bhavissati: Bhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussÃ, subhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussà yam me na-y-ime le¬¬unà pahÃraæ dentÅti. Evam. ettha, BhagavÃ, bhavissati; evam ettha, Sugata, bhavissatÅti. Sace pana te, Puïïa, SunÃparantakà manussà le¬¬unà pahÃraæ dassanti, tattha pana te, Puïïa, kinti bhavissatÅti? Sace me, bhante, SunÃparantakà manussà le¬¬unà pahÃraæ dassanti, tattha me evaæ bhavissati: Bhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussÃ, subhaddakà vat' ime SunÃparantakà manussà yam me na-y-ime daï¬ena pahÃraæ dentÅti. Evam ettha, BhagavÃ, bhavissati; evam ettha, Sugata, bhavissatÅti. #<[page 269]># %< 5.3. PU××OVùDASUTTAõ (145.) 269>% Sace pana te . . . daï¬ena . . . kinti bhavissatÅti? Sace me, bhante, SunÃparantakà manussà daï¬ena . . . yam me na-y-ime satthena . . . Sugata bhavissatÅti. Sace pana te . . . satthena . . . kinti bhavissatÅti? Sace me . . . satthena . . . yam me na-y-ime tiïhena satthena jÅvità voropentÅti . . . Sugata bhavissatÅti. Sace pana te . . . jÅvità voropessanti . . . kinti bhavissatÅti? Sace maæ . . . jÅvità voropessanti, tattha me evaæ bhavissati: Santi kho Bhagavato sÃvakà kÃyena ca jÅvitena ca aÂÂiyamÃnà jigucchamÃnà satthahÃrakaæ pariyesanti. Tam me idaæ apariyitthaæ yeva satthahÃrakaæ laddhan ti. Evam ettha, BhagavÃ, bhavissati; evam ettha, Sugata, bhavissatÅti. SÃdhu sÃdhu, Puïïa. Sakkhissasi kho tvaæ, Puïïa, iminà damupasamena samannÃgato SunÃparantasmiæ janapade viharituæ. Yassa dÃni tvaæ, Puïïa, kÃlam ma¤¤asÅti. Atha kho Ãyasmà Puïïo Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà senÃsanaæ saæsÃmetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya yena SunÃparanto janapado tena cÃrikaæ pakkÃmi. Anupubbena cÃrikaæ caramÃno yena SunÃparanto janapado tad avasari. Tatra sudaæ Ãyasmà Puïïo SunÃparantasmiæ janapade viharati. Atha kho Ãyasmà Puïïo ten' ev' antaravassena pa¤camattÃni upÃsakasatÃni paÂipÃdesi, ten' ev' antaravassena pa¤camattÃni upÃsikÃsatÃni paÂipÃdesi, ten' ev' antaravassena tisso vijjà sacchi-akÃsi. Atha kho Ãyasmà Puïïo aparena samayena parinibbÃyi. Atha kho sambahulà bhikkhÆ yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ: Yo so, bhante, Puïïo nÃma kulaputto Bhagavatà saækhittena ovÃdena ovadito, #<[page 270]># %<270 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ so kÃlakato. Tassa kà gati, ko abhisamparÃyo ti? Paï¬ito, bhikkhave, Puïïo kulaputto; paccapÃdi dhammassÃnudhammaæ; na ca maæ dhammÃdhikaraïaæ viheÂhesi. Parinibbuto, bhikkhave, Puïïo kulaputto ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. PU××OVùDASUTTAõ TATIYAõ 146. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho MahÃpajÃpatÅ GotamÅ pa¤camattehi bhikkhunÅsatehi saddhiæ yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhità kho MahÃpajÃpatÅ GotamÅ Bhagavantaæ etad avoca:-- Ovadatu, bhante, Bhagavà bhikkhuniyo; anusÃsatu, bhante, Bhagavà bhikkhuniyo; karotu, bhante, Bhagavà bhikkhunÅnaæ dhammikathan ti. Tena kho pana samayena therà bhikkhÆ bhikkhuniyo ovadanti pariyÃyena; Ãyasmà pana Nandako na icchati bhikkhuniyo ovadituæ pariyÃyena. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: Kassa nu kho, ùnanda, ajja pariyÃyo bhikkhuniyo ovadituæ pariyayenÃti? -- Nandakassa, bhante, pariyÃyo bhikkhuniyo ovadituæ pariyÃyena; ayaæ, bhante, Ãyasmà Nandako na icchati bhikkhuniyo ovadituæ pariyayenÃti. -- Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ Nandakaæ Ãmantesi: Ovada, Nandaka, bhikkhuniyo: anusÃsa, Nandaka, bhikkhuniyo; karohi tvaæ, brÃhmaïa, bhikkhunÅnaæ dhammikathan ti. Evam bhante ti kho so Ãyasmà Nandako Bhagavato paÂissutvà pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ {ÃdÃya} SÃvatthim piï¬Ãya pÃvisi. #<[page 271]># %< 5.4. NANDAKOVùDASUTTAõ (146.) 271>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SÃvatthiyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto attadutiyo yena RÃjakÃrÃmo ten' upasaækami. AddasÃsuæ kho tà bhikkhuniyo Ãyasmantaæ Nandakaæ dÆrato va Ãgacchantaæ disvÃna Ãsanaæ pa¤¤Ãpesum udaka¤ ca pÃdÃnaæ upaÂÂhapesuæ. NisÅdi kho Ãyasmà Nandako pa¤¤atte Ãsane, nisajja pÃde pakkhÃlesi. Tà pi kho bhikkhuniyo Ãyasmantaæ Nandakaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho tà bhikkhuniyo Ãyasmà Nandako etad avoca:-- PaÂipucchakathà kho, bhaginiyo, bhavissati. Tattha ÃjÃnantÅhi ùjÃnÃmÃti 'ssa vacanÅyaæ; na ÃjÃnantÅhi Na ÃjÃnÃmÃti 'ssa vacanÅyaæ. Yassà và pan' assa kaÇkhà và vimati vÃ, aham eva tattha paÂipucchitabbo: -- Idaæ bhante kathaæ, -- imassa kvattho ti. Ettakena pi mayaæ, bhante, ayyassa Nandakassa attamanà abhiraddhà yan no ayyo Nandako pavÃretÅti. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhaginiyo? Cakkhuæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ, kallan nu taæ samanupassituæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, so me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhaginiyo? Sotaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. -- GhÃnaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. -- Jivhà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. -- KÃyo nicco và anicco và ti? Anicco, bhante. -- Mano nicco và anicco và ti? Anicco, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ kallan nu taæ samanupassituæ: #<[page 272]># %<272 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Etaæ mama, eso 'ham asmi, so me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Pubbe va no h' etaæ, bhante, yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya sudiÂÂhaæ: Iti p' ime cha ajjhattikà Ãyatanà aniccà ti. SÃdhu sÃdhu, bhaginiyo; evaæ h' etaæ, bhaginiyo, hoti ariyasÃvakassa yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhaginiyo? {RÆpÃ} niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yam panÃniccaæ dukkhaæ vipariïamadhammaæ kallan nu taæ samanupassituæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, so me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhaginiyo? Saddà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Gandhà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Rasà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. PhoÂÂhabbà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Dhammà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïamadhammaæ kallan nu taæ . . . attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Pubbe va no h' etaæ, bhante, yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya sudiÂÂhaæ: Iti p' ime cha bÃhirà Ãyatanà aniccà ti. SÃdhu sÃdhu, bhaginiyo; evaæ h' etaæ, bhaginiyo, hoti ariyasÃvakassa yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato. Taæ kim ma¤¤atha, bhaginiyo? Cakkhuvi¤¤Ãïaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ kallan nu taæ . . . attà ti? No h' etaæ, bhante. #<[page 273]># %< 5.4. NANDAKOVùDASUTTAõ (146.) 273>% Taæ kim ma¤¤Ãtha, bhaginiyo? {Sotavi¤¤Ãïaæ} niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. GhÃnavi¤¤Ãïaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. KÃyavi¤¤Ãïaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Manovi¤¤Ãïaæ niccaæ va aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ và taæ sukhaæ và it? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ kallan nu taæ . . . attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Pubbe va no etaæ, bhante, yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya sudiÂÂhaæ: Iti p' ime cha vi¤¤ÃïakÃyà aniccà ti. SÃdhu, sÃdhu, bhaginiyo; evaæ h' etaæ, bhaginiyo, hoti ariyasÃvakassa yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato. SeyyathÃpi, bhaginiyo, telappadÅpassa jhÃyato telam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ vaÂÂÅ pi aniccà vipariïÃmadhammà accÅ pi aniccà vipariïÃmadhammà Ãbhà pi aniccà vipariïÃmadhammÃ; yo nu kho, bhaginiyo evaæ vadeyya: Amussa telappadÅpassa jhÃyato telam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ vattÅ pi aniccà vipariïÃmadhammà accÅ pi aniccà vipariïÃmadhammÃ, yà ca khvÃssa Ãbhà sà niccà dhuvà sassatà avipariïÃmadhammà ti, -- sammà nu kho so, bhaginiyo, vadamÃno vadeyyÃti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Amussa hi, bhante, telappadÅpassa jhÃyato telam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ vaÂÂÅ pi aniccà vipariïÃmadhammà accÅ pi aniccà vipariïÃmadhammÃ, pagev' assa Ãbhà aniccà vipariïÃmadhammà ti. Evam eva kho, bhaginiyo, yo nu kho evam vadeyya: Cha kho 'me ajjhattikà Ãyatanà aniccÃ, ya¤ ca kho cha ajjhattike Ãyatane paÂicca {paÂisaævedemi} sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ, taæ niccaæ dhuvaæ sassataæ avipariïÃmadhamman ti, -- sammà nu kho so, bhaginiyo, vadamÃno vadeyyÃti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Tajjam tajjaæ, bhante, paccayaæ paÂicca tajjà tajjà vedanà uppajjanti. #<[page 274]># %<274 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Tajjassa tajjassa paccayassa nirodhà tajjà tajjà vedanà nirujjhantÅti. SÃdhu sÃdhu, bhaginiyo; evaæ h' etaæ, bhaginiyo, hoti ariyasÃvakassa yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato. SeyyathÃpi, bhaginiyo, mahato rukkhassa tiÂÂhato sÃravato mÆlam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ khandho pi anicco vipariïÃmadhammo sÃkhÃpalÃsam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ chÃyà pi aniccà vipariïÃmadhammÃ; yo nu kho evaæ vadeyya: Amussa mahato rukkhassa tiÂÂhato sÃravato mÆlam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ khandho pi anicco vipariïÃmadhammo sÃkhÃpalÃsam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ, yà ca khvÃssa chÃyà sà niccà dhuvà sassatà avipariïÃmadhammà ti, -- sammà nu kho so, bhaginiyo, vadamÃno vadeyyÃti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Amussa hi, bhante, mahato rukkhassa tiÂÂhato sÃravato mÆlam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ khandho pi anicco vipariïÃmadhammo sÃkhÃpalÃsam pi aniccaæ vipariïÃmadhammaæ, pagev' assa chÃyà aniccà vipariïÃmadhammà ti. Evam eva kho, bhaginiyo, yo nu kho evaæ vadeyya: Cha kho 'me bÃhirà Ãyatanà aniccà vipariïÃmadhammà ya¤ ca kho cha bÃhire Ãyatane paÂicca paÂisaævedemi sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ và taæ niccaæ dhuvaæ sassataæ avipariïÃmadhamman ti, -- sammà nu kho so, bhaginiyo, vadamÃno vadeyyÃti? No h' etaæ, bhante. Taæ kissa hetu? Tajjaæ tajjaæ, bhante, paccayaæ paÂicca tajjà tajjà vedanà uppajjanti, tajjassa tajjassa paccayassa nirodhà tajjà tajjà vedanà nirujjhantÅti. SÃdhu sÃdhu, bhaginiyo; evam h' etaæ, bhaginiyo, hoti ariyasÃvakassa yathÃbhÆtaæ sammappa¤¤Ãya passato. SeyyathÃpi, bhaginiyo, dakkho goghÃtako và goghÃtakantevÃsÅ và gÃviæ vadhitvà tiïhena govikantanena gÃviæ vikanteyya, anupahacca antaraæ maæsakÃyaæ, anupahacca bÃhiraæ cammakÃyaæ, yam yad eva tattha antarà cilÅmaæ antarà nahÃrÆ antarà bhandhanaæ, taæ tad eva tiïhena govikantanena sa¤chindeyya saækanteyya samparikanteyya, #<[page 275]># %< 5.4. NANDAKOVùDASUTTAõ (146.) 275>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sa¤chinditvà saækantitvà samparikantitvà vidhÆnitvà bÃhiraæ cammakÃyaæ ten' eva cammena taæ gÃviæ paÂicchÃdetvà evaæ vadeyya: TathevÃyaæ gavÅ saæyuttà iminà cammenÃti, -- sammà nu kho so, bhaginiyo, vadamÃno vadeyyÃti? No h' etam, bhante. Taæ kissa hetu? Asu hi, bhante, dakkho goghÃtako và goghÃtakantevÃsÅ và gÃviæ vadhitvà . . . taæ gÃviæ paÂicchÃdetvà ki¤cÃpi so evaæ vadeyya: TathevÃyaæ gÃvÅ saæyuttà iminà cammenÃti, atha kho sà gÃvÅ visaæyuttà tena cammenÃti. Upamà kho me ayaæ, bhaginiyo, katà atthassa vi¤¤ÃpanÃya. Ayam ev' ettha attho: Antaro maæsakÃyo ti kho, bhaginiyo, channetaæ ajjhattikÃnaæ ÃyatanÃnaæ adhivacanaæ; bÃhiro cammakÃyo ti kho, bhaginiyo, channetaæ bÃhirÃnaæ ÃyatanÃnaæ adhivacanaæ; antarà cilÅmaæ antarà nahÃrÆ antarà bandhanan ti kho, bhaginiyo, nandirÃgass' etaæ adhivacanaæ; tiïhaæ govikantanaæ ti kho, bhaginiyo, ariyÃy' etaæ pa¤¤Ãya adhivacanaæ, yÃyaæ ariyà pa¤¤Ã antarà kilesaæ antarà saæyojanaæ antarà bandhanaæ sa¤chindati saækantati samparikantati. Satta kho ime, bhaginiyo, bojjhaÇgà yesaæ bhÃvitattà bahulÅkatattà bhikkhu ÃsavÃnaæ khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ãvimuttiæ diÂÂh' eva dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharati. Katame satta? Idha, bhaginiyo, bhikkhu satisambojjhaÇgaæ bhÃveti vivekanissitaæ virÃganissitaæ nirodhanissitaæ vossaggapariïÃmiæ, {dhammavicayasambojjhaÇgaæ} bhÃveti, viriyasambojjhaÇgaæ bhÃveti, pÅtisambojjhaÇgaæ bhÃveti, passaddhisambojjhaÇgaæ bhÃveti, samÃdhisambojjhaÇgaæ bhÃveti, upekhÃsambojjhaÇgaæ bhÃveti vivekanissitaæ virÃganissitaæ nirodhanissitaæ vossaggapariïÃmiæ. Ime kho, bhaginiyo, satta bojjhaÇgà yesaæ bhÃvitattà bahulÅkatattà bhikkhu ÃsavÃnaæ khayà . . . upasampajja viharatÅti. #<[page 276]># %<276 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Atha kho Ãyasmà Nandako tà bhikkhuniyo iminà ovÃdena ovaditvà uyyojesi: Gacchatha, bhaginiyo; kÃlo ti. Atha kho tà bhikkhuniyo Ãyasmato Nandakassa bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà Ãyasmantaæ Nandakaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho tà bhikkhuniyo Bhagavà etad avoca: Gacchatha, bhikkhuniyo; kÃlo ti. Atha kho tà bhikkhuniyo Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkamiæsu. Atha kho Bhagavà acirapakkantÃsu tÃsu bhikkhunÅsu bhikkhÆ Ãmantesi:-- SeyyathÃpi, bhikkhave, tadahu 'posathe cÃtuddase na hoti bahuno janassa kaÇkhà và vimati vÃ: ôno nu kho cando, puïïo nu kho cando ti; atha kho Æno cando tveva hoti;-- evam eva kho, bhikkhave, tà bhikkhuniyo Nandakassa dhammadesanÃya attamanà c'eva honti no ca kho paripuïïasaækappà ti. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ Nandakaæ Ãmantesi: Tena hi tvaæ, Nandaka, sve pi tà bhikkhuniyo ten' ev' ovÃdena ovadeyyÃsÅti. Evaæ bhante ti kho Ãyasmà Nandako Bhagavato paccassosi. Atha kho Ãyasmà Nandako tassà rattiyà accayena pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya SÃvatthiæ piï¬Ãya pÃvisi. SÃvatthiyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto attadutiyo yena RÃjakÃrÃmo ten' upasaækami. AddasÃsuæ kho tà bhikkhuniyo Ãyasmantaæ Nandakaæ dÆrato va Ãgacchantaæ disvÃna Ãsanaæ pa¤¤Ãpesuæ udaka¤ ca pÃdÃnamu upaÂÂhapesuæ. NisÅdi kho Ãyasmà Nandako pa¤¤atte Ãsane, nisajja pÃde pakkhÃlesi. Tà pi kho bhikkhuniyo Ãyasmantaæ Nandakaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho tà bhikkhuniyo Ãyasmà Nandako etad avoca:-- PaÂipucchakathà kho, bhaginiyo, bhavissati. Tattha ÃjÃnantÅhi ùjÃnÃmÃti 'ssa vacanÅyaæ, na ÃjÃnantÅhi Na ÃjÃnÃmÃti 'ssa vacanÅyaæ. Yassà và pan' assa kaÇkhà và vimati vÃ, aham eva tattha paÂipucchitabbo: #<[page 277]># %< 5.5. CôÊARùHULOVùDASUTTAõ (147.) 277>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idaæ, bhante, kathaæ, -- imassa kvattho ti? Ettakena pi mayaæ, bhante, ayyassa Nandakassa attamanà abhiraddhÃ, yan no ayyo Nandako pavÃretÅti. Taæ kiæ ma¤¤atha, bhaginiyo? Cakkhuæ niccaæ và aniccaæ và ti? -- Aniccaæ, bhante. -- Yaæ panÃniccaæ . . . (&c. as above, page 271, line 21, to page 276, line 2) . . . Gacchatha, bhikkhuniyo; kÃlo ti. Atha kho Bhagavà acirapakkantÃsu tÃsu bhikkhunÅsu bhikkhÆ Ãmantesi:-- SeyyathÃpi, bhikkhave, tadahu 'posathe pannarase na hoti bahuno janassa kaÇkhà và vimati vÃ: ôno nu kho cando, puïïo nu kho cando ti; atha kho puïïo cando tveva hoti;-- evam eva kho, bhikkhave, tà bhikkhuniyo Nandakassa dhammadesanÃya attamanà c' eva paripuïïasaækappà ca. TÃsaæ, bhikkhave, pa¤cannaæ bhikkhunÅsatÃnaæ yà pacchimà bhikkhunÅ sà sotapannà avinipÃtadhammà niyatà sambodhiparÃyanà ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. NANDAKOVùDASUTTAõ CATUTTHAõ. 147. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Atha kho Bhagavato rahogatassa patissallÅnassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: Paripakkà kho RÃhulassa vimutti paripÃcaniyà dhammÃ; yannÆnÃhaæ RÃhulaæ uttariæ ÃsavÃnaæ khaye vineyyan ti. Atha kho Bhagavà pubbaïhasamayaæ nivÃsetvà pattacÅvaraæ ÃdÃya SÃvatthiæ piï¬Ãya pÃvisi. SÃvatthiyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃtapaÂikkanto Ãyasmantaæ RÃhulaæ Ãmantesi: GaïhÃhi, RÃhula, nisÅdanaæ, yen' Andhavanaæ ten' upasaækamissÃma divÃvihÃrÃyÃti. #<[page 278]># %<278 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evaæ bhante ti kho Ãyasmà RÃhulo Bhagavato paÂissutvà nisÅdanaæ ÃdÃya Bhagavantaæ piÂÂhito piÂÂhito anubandhi. Tena kho pana samayena anekÃni devatÃsahassÃni Bhagavantaæ anubandhÃni honti: Ajja Bhagavà Ãyasmantaæ RÃhulaæ uttariæ ÃsavÃnaæ khaye vinessatÅti. Atha kho Bhagavà Andhavanaæ ajjhogahetvà a¤¤atarasmiæ rukkhamÆle pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. ùyasmà pi kho RÃhulo Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ RÃhulaæ Bhagavà etad avoca: Taæ kiæ ma¤¤asi, RÃhula? Cakkhuæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ, kallan nu taæ samanupassituæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, eso me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? RÆpà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante. Yaæ panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yaæ panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ, kallan nu taæ samanupassituæ: Etaæ mama, eso 'ham asmi, eso me attà ti? No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Cakkhuvi¤¤Ãïaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante. Yam panÃniccaæ, dukkhaæ và taæ sukhaæ và ti? Dukkhaæ, bhante. Yam panÃniccaæ dukkhaæ vipariïÃmadhammaæ . . . attà ti? #<[page 279]># %< 5.5. CôÊARùHULOVùDASUTTAõ (147.) 279>% No h' etaæ bhante. Taæ kim ma¤¤asi RÃhula? Cakkhusamphasso nicco và anicco và ti? -- Anicco, bhante . . . {No} h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Yaæ idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedanÃgataæ sa¤¤Ãgataæ saækhÃragataæ vi¤¤Ãïagataæ, tam pi niccaæ và aniccaæ và ti? -Aniccaæ, bhante . . . No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Sotaæ niccaæ và aniccaæ va ti? -- Aniccaæ, bhante --pe--. GhÃnaæ niccaæ và aniccaæ và ti? Aniccaæ, bhante --pe--. Jivhà niccà và aniccà và ti? AniccÃ, bhante --pe--. KÃyo nicco và anicco và ti? Anicco, bhante --pe--. Mano nicco và anicco và ti? -- Anicco, bhante. Yam panÃniccaæ . . . No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Dhammà niccà và aniccà và ti? -- AniccÃ, bhante . . . No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Manovi¤¤Ãïaæ niccaæ và aniccaæ và ti? -- Aniccaæ, bhante . . . No h' etaæ, bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Manosamphasso nicco và anicco và ti? -- Anicco, bhante . . . No h' etaæ bhante. Taæ kim ma¤¤asi, RÃhula? Yam p' idaæ manosamphassapaccayà uppajjati vedanÃgataæ sa¤¤Ãgataæ saækhÃragataæ vi¤¤Ãïagataæ, tam pi niccaæ và aniccaæ và ti? -Aniccaæ, bhante . . ×o h' etaæ, bhante. Evaæ passaæ, RÃhula, sutavà ariyasÃvako cakkhusmiæ nibbindati rÆpesu nibbindati cakkhuvi¤¤Ãïe nibbindati cakkhusamphasse nibbindati; yam p' idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedanÃgataæ sa¤¤Ãgataæ saækhÃragataæ vi¤¤Ãïagataæ, tasmim pi nibbindati. Sotasmiæ nibbindati, saddesu nibbindati, ghÃnasmiæ nibbindati, gandhesu nibbindati, jivhÃya nibbindati, rasesu nibbindati, kÃyasmiæ nibbindati, phoÂÂhabbesu nibbindati, manasmiæ nibbindati, dhammesu nibbindati, manovi¤¤Ãïe nibbindati, manosamphasse nibbindati. Yam p' idaæ manosamphassapaccayà uppajjati vedanÃgataæ sa¤¤Ãgataæ saækhÃragataæ vi¤¤Ãïagataæ, #<[page 280]># %<280 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tasmiæ pi nibbindati, nibbindaæ virajjati, virÃgà vimuccati, vimuttasmiæ vimuttam iti ¤Ãïaæ hoti: KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃtÅti. Idam avoca BhagavÃ. ùyasmà {RÃhulo} Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. Imasmiæ kho pana veyyÃkaraïasmiæ bha¤¤amÃne, Ãyasmato RÃhulassa anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimucci. TÃsa¤ c' anekÃnaæ devatÃsahassÃnaæ virajaæ vÅtamalaæ dhammacakkhuæ udapÃdi: Yaæ ki¤ci samudayadhammaæ, sabban taæ nirodhadhamman ti. CôÊARùHULOVùDASUTTAõ PA¥CAMAõ. 148. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-Dhammaæ vo, bhikkhave, desissÃmi ÃdikalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃnakalyÃïaæ sÃtthaæ sabya¤janaæ kevalaparipuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ {pakÃsissÃmi}, yadidaæ cha chakkÃni. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃni, cha bÃhirÃni ÃyatanÃni veditabbÃni, cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbÃ, cha phassakÃyà veditabbÃ, cha vedanÃkÃyà veditabbÃ, cha taïhÃkÃyà veditabbÃ. Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? CakkhÃyatanaæ sotÃyatanaæ ghÃnÃyatanaæ jivhÃyatanaæ kÃyÃyatanaæ manÃyatanaæ. Cha ajjhattikÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ, Idaæ paÂhamaæ chakkaæ. #<[page 281]># %< 5.6. CHACHAKKASUTTAõ (148.) 281>% Cha bÃhirÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? RÆpÃyatanaæ saddÃyatanaæ gandhÃyatanaæ rasÃyatanaæ phoÂÂhabbÃyatanaæ dhammÃyatanaæ. Cha bÃhirÃni ÃyatanÃni veditabbÃnÅti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Idaæ dutiyaæ chakkaæ. Cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbà ti iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Cakkhu¤ ca paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãïaæ; sota¤ ca paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ; ghÃna¤ ca paÂicca gandhe ca uppajjati ghÃnavi¤¤Ãïaæ; jivha¤ ca paÂicca rase ca uppajjati jivhÃvi¤¤Ãïaæ; kÃya¤ ca paÂicca phoÂÂhabbe ca uppajjati kÃyavi¤¤Ãïaæ; mana¤ ca paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ. Cha vi¤¤ÃïakÃyà veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idaæ etaæ paÂicca vuttaæ. Idaæ tatiyaæ chakkaæ. Cha phassakÃya veditabbà ti iti kho . . . paÂicca vuttaæ? Cakkhu¤ ca paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãïaæ, taïïaæ saægati phasso; sota¤ ca paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; ghÃna¤ ca paÂicca gandhe ca uppajjati ghÃnavi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; jivha¤ ca paÂicca rase ca uppajjati jivhÃvi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; kÃya¤ ca paÂicca phoÂÂhabbe ca uppajjati kÃyavi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; mana¤ ca paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso. Cha phassakÃyà veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. Idaæ catutthaæ chakkaæ. Cha vedanÃkÃyà veditabbà ti iti . . . paÂicca vuttaæ? Cakkhu¤ ca paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãnaæ, tiïïaæ saægati phasso, phassapaccayà vedanÃ; sota¤ ca paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ; ghÃna¤ ca paÂicca gandhe ca uppajjati ghÃnavi¤¤Ãïaæ; jivha¤ ca paÂicca rase ca uppajjati jivhÃvi¤¤Ãïaæ; kÃya¤ ca paÂicca phoÂÂhabbe ca uppajjati kÃyavi¤¤Ãïaæ; mana¤ ca paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso, phassapaccayà vedanÃ. Cha vedanÃkÃya veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. #<[page 282]># %<282 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idaæ pa¤camaæ chakkaæ. Cha taïhÃkÃyà veditabbà ti iti . . . vuttaæ? Cakkhu¤ ca paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso, phassapaccayà vedanÃ, vedanÃpaccayà taïhÃ; sota¤ ca paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ; ghÃna¤ ca paÂicca gandhe ca uppajjati ghÃnavi¤¤Ãïaæ; jivha¤ ca paÂicca rase ca uppajjati jivhÃvi¤¤Ãïaæ; kÃya¤ ca paÂicca phoÂÂhabbe ca uppajjati kÃyavi¤¤Ãïaæ; mana¤ ca paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso, phassapaccayà vedanÃ, vedanÃpaccayà taïhÃ. Cha taïhÃkÃyà veditabbà ti iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ, Idaæ chaÂÂhaæ chakkaæ. Cakkhuæ attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Cakkhussa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Cakkhuæ attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattÃ. RÆpà attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. RÆpÃnaæ uppÃdo pi vayo pi uppajjati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, RÆpà attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattÃ, rÆpà anattÃ. Cakkhuvi¤¤Ãnaæ attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Cakkhuvi¤¤Ãïassa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Cakkhuvi¤¤Ãïaæ attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattà rÆpà anattà cakkhuvi¤¤Ãïaæ anattÃ. Cakkhusamphasso attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Cakkhusamphassassa uppÃdo pi vÃyo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Cakkhusamphasso attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattà rÆpà anattà cakkhuvi¤¤Ãïaæ anattà cakkhusamphasso anattÃ. Vedanà attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. #<[page 283]># %< 5.6. CHACHAKKASUTTAõ (148.) 283>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ VedanÃya uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Vedanà attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattà rÆpà anattà cakkhuvi¤¤Ãïaæ anattà cakkhusamphasso anattà vedanà anattÃ. Taïhà attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. TaïhÃya uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati; Taïhà attà ti yo vadeyya; iti cakkhuæ anattà rÆpà anattà cakkhuvi¤¤Ãïaæ anattà cakkhusamphasso anattà vedanà anattà taïhà anattÃ. Sotaæ attà ti yo vadeyya. GhÃnaæ attà ti yo vadeyya. Jivhà attà ti yo vadeyya. KÃyo attà ti yo vadeyya. Mano attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Manassa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Atta me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evaæ Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Mano attà ti yo vadeyya; iti mano anattÃ. Dhammà attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Dhammassa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Dhammà attà ti yo vadeyya; iti mano anattà dhammà anattÃ. Manovi¤¤Ãïaæ attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Manovi¤¤Ãïassa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Manovi¤¤Ãïaæ attà ti yo vadeyya; iti mano anattà dhammà anattà manovi¤¤aïaæ anattÃ. Manosamphasso attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. Manosamphassassa uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati, Attà me uppajjati ca veti cÃti icc' assa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Manosamphasso attà ti yo vadeyya; iti mano anattà dhammà anattà manovi¤¤Ãïaæ anattà manosamphasso anattÃ. Vedanà attà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. VedanÃya uppÃdo pi vayo pi pa¤¤Ãyati. Yassa kho pana #<[page 284]># %<284 III. UPARIPA××ùSAõ.>% . . . veti cÃti iccassa evam Ãgataæ hoti; tasmà taæ na uppajjati, Vedanà attà ti yo vadeyya; iti mano anattà dhammà anattà manovi¤¤Ãïaæ anattà manosamphasso anattà vedanà anattÃ. Taïhà anattà ti yo vadeyya, taæ na uppajjati. TaïhÃya uppÃdo pi . . .; tasmà taæ na uppajjati, Taïhà attà ti yo vadeyya; iti mano anattà dhammà anattà manovi¤¤Ãïaæ anattà manosamphasso anattà vedanà anattà taïhà anattÃ. Ayaæ kho pana, bhikkhave, sakkÃyasamudayagÃminÅ paÂipadÃ:-- Cakkhuæ: Etaæ mama eso 'ham asmi eso me attà ti samanupassati. RÆpe: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Cakkhuvi¤¤Ãïaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Cakkhusamphassaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Vedanaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Taïhaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Sotaæ: Etaæ mama; ghÃnaæ: Etaæ mama; Jivhaæ: Etaæ mama; KÃyaæ: Etaæ mama; Manaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati; Dhamme: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati; Manovi¤¤Ãïaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati; Manosamphassaæ: Etaæ mama . . . samanupassati; Vedanam: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati; Taïhaæ: Etaæ mama . . . attà ti samanupassati. Ayaæ kho pana, bhikkhave, sakkÃyanirodhagÃminÅ paÂipadÃ:-- Cakkhuæ: N' etaæ mama n' eso 'ham asmi na me so attà ti samanupassati; rÆpe: N' etaæ . . . attà ti samanupassati; cakkhuvi¤¤Ãïaæ: N' etaæ . . . samanupassati; cakkhusamphassaæ: N' etaæ . . . samanupassati; vedanaæ: N' etaæ . . . samanupassati; taïhaæ: N' etaæ mama . . . samanupassati. Sotaæ: N' etaæ mama; ghÃnaæ: N' etaæ mama; jivhaæ; N 'etaæ mama; kÃyaæ: N' etaæ mama; manaæ: N' etaæ mama . . «amanupassati; dhamme: N' etaæ mama . . . samanupassati; manovi¤¤Ãïaæ: N' etaæ mama samanupassati; manosamphassaæ: N' etaæ . . . samanupassati; vedanaæ: #<[page 285]># %< 5.6. CHACHAKKASUTTAõ (148.) 285>% N' etaæ . . . samanupassati; taïhaæ: N' etaæ . . . samanupassati. Cakkhu¤ ca, bhikkhave, paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; phassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ. So sukhÃnaæ vedanÃya phuÂÂho samÃno abhinandati abhivadati ajjhosÃya tiÂÂhati; tassa rÃgÃnusayo anuseti. DukkhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno socati kilamati paridevati urattÃÊiæ kandati sammohaæ Ãpajjati; tassa paÂighÃnusayo anuseti. AdukkhamasukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno tassà vedanÃya samudaya¤ ca atthaÇgama¤ ca assÃda¤ ca ÃdÅnava¤ ca nissaraïa¤ ca yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti; tassa avijjÃnusayo anuseti. So vata, bhikkhave, sukhÃya vedanÃya rÃgÃnusayaæ appahÃya dukkhÃya vedanÃya paÂighÃnusayaæ appaÂivinodetvà adukkhamasukhÃya vedanÃya avijjÃnusayaæ asamÆhanitvà avijjaæ appahÃya vijjaæ anuppÃdetvà diÂÂhe va dhamme dukkhass' antakaro bhavissatÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. Sota¤ ca, bhikkhave, paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ. GhÃna¤ ca, bhikkhave, paÂicca gandhe ca . . . &c. to . . . mana¤ ca, bhikkhave, paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso; phassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ. và adukkhamasukhaæ vÃ. So sukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno abhinandati abhivadati ajjhosÃya tiÂÂhati; tassa rÃgÃnusayo anuseti. DukkhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno socati kilamati paridevati urattÃÊiæ kandati sammohaæ Ãpajjati; tassa paÂighÃnusayo anuseti. AdukkhamasukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno tassà vedanÃya samudaya¤ ca atthaÇgama¤ ca assÃda¤ ca ÃdÅnava¤ ca nissaraïa¤ ca yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti; tassa avijjÃnusayo anuseti. So vata, bhikkhave, sukhÃya vedanÃya rÃgÃnusayaæ appahÃya dukkhÃya vedanÃya paÂighÃnusayaæ appaÂivinodetvà adukkhamasukhÃya vedanÃya avijjÃnusayaæ asamÆhanitvà avijjaæ appahÃya vijjaæ anuppÃdetvà diÂÂhe va dhamme dukkhass' antakaro bhavissatÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. #<[page 286]># %<286 III. UPARIPA××ùSAõ.>% Cakkhu¤ ca kho, bhikkhave, paÂicca rÆpe ca uppajjati cakkhuvi¤¤Ãïaæ tiïïaæ saægati phasso phassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và adukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ. So sukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno nÃbhinandati nÃbhivadati {nÃjjhosÃya} tiÂÂhati; tassa rÃgÃnusayo nÃnuseti. DukkhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno na socati na kilamati na paridevati na urattÃÊiæ kandati na sammohaæ Ãpajjati; tassa paÂighÃnusayo nÃnuseti. AdukkhamasukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno tassà vedanÃya samudaya¤ ca atthaÇgama¤ ca assÃda¤ ca ÃdÅnava¤ ca nissaraïa¤ ca yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti; tassa avijjÃnusayo nÃnuseti. So vata, bhikkhave, sukhÃya vedanÃya rÃgÃnusayaæ pahÃya dukkhÃya vedanÃya paÂighÃnusayaæ paÂivinodetvà adukkhamasukhÃya vedanÃya avijjÃnusayaæ samÆhanitvà avijjaæ pahÃya vijjaæ uppÃdetvà diÂÂhe va dhamme dukkhassa antakaro bhavissatÅti, ÂhÃnam etaæ vijjati. Sota¤ ca, bhikkhave, paÂicca sadde ca uppajjati sotavi¤¤Ãïaæ; ghÃna¤ ca, bhikkhave, paÂicca gandhe ca uppajjati gandhavi¤¤Ãïaæ; jivha¤ ca, bhikkhave, paÂicca rase ca uppajjati jivhÃvi¤¤Ãïaæ; kÃya¤ ca, bhikkhave, paÂicca phoÂÂhabbe ca uppajjati kÃyavi¤¤Ãïaæ; mana¤ ca, bhikkhave, paÂicca dhamme ca uppajjati manovi¤¤Ãïaæ, tiïïaæ saægati phasso, phassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ. So sukhÃya vedanÃya phuÂÂho samÃno nÃbhinandati nÃbhivadati nÃjjhosÃya tiÂÂhati; tassa rÃgÃnusayo nÃnuseti . . . antakaro bhavissatÅti ÂhÃnaæ etaæ vijjati. Evaæ passaæ, bhikkhave, sutavà ariyasÃvako cakkhusmiæ nibbindati rÆpesu nibbindati cakkhuvi¤¤Ãïe nibbindati cakkhusamphasse nibbindati vedanÃya nibbindati taïhÃya nibbindati. Sotasmiæ nibbindati saddesu nibbindati; ghÃnasmiæ nibbindati gandhesu nibbindati; jivhÃya nibbindati rasesu nibbindati; kÃyasmiæ nibbindati phoÂÂhabbesu nibbindati; manasmiæ nibbindati dhammesu nibbindati manovi¤¤Ãïe nibbindati manosamphasse nibbindati vedanÃya nibbindati taïhÃya nibbindati. Nibbindaæ virajjati, #<[page 287]># %< 5.7. MAHùSAÊùYATANIKASUTTAõ (149.) 287>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ virÃgà vimuccati, vimuttasmiæ vimuttam iti ¤Ãïaæ hoti: KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti pajÃnÃtÅti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. Imasmiæ kho pana veyyÃkaraïasmiæ bha¤¤amÃne saÂÂhimattÃnaæ bhikkhÆnaæ anupÃdÃya Ãsavehi cittÃni vimucciæsÆti. CHACHAKKASUTTAõ1 CHATTHAõ. 149. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: Bhikkhavo ti. Bhadante ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: MahÃsaÊÃyatanikaæ vo, bhikkhave, desissÃmi. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- Cakkhuæ, bhikkhave, ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, rÆpe ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhuvi¤¤Ãïaæ ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhusamphassaæ ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, yam p' idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ, tam pi ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhusmiæ sÃrajjati rÆpesu sÃrajjati cakkhuvi¤¤Ãïe sÃrajjati cakkhusamphasse sÃrajjati, yam p' idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ và tasmim pi sÃrajjati. Tassa sÃrattassa saæyuttassa sammÆÊhassa assÃdÃnupassino viharato Ãyatiæ pa¤cupÃdÃnakkhandhà upacayaæ gacchanti; taïhà c' assa ponobhavikà nandÅrÃgasahagatà tatra tatrÃbhinandinÅ, sà c' assa pava¬¬hati. Tassa kÃyikà pi darathà pava¬¬hanti, cetasikà pi darathà pava¬¬hanti, #<[page 288]># %<288 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ kÃyikà pi santÃpà pava¬¬hanti, cetasikà pi santÃpà pava¬¬hanti, kÃyikà pi pariÊÃhà pava¬¬hanti, cetasikà pi pariÊÃhà pava¬¬hanti. So kÃyadukkham pi cetodukkham pi paÂisaævedeti. Sotaæ, bhikkhave, ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ; ghÃnaæ, bhikkhave, ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ: jivhaæ, bhikkhave ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ; kÃyaæ, bhikkhave, ajÃnaæ appassaæ yathÃbhÆtaæ; manaæ, bhikkhave, ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, dhamme, bhikkhave ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, manovi¤¤Ãïaæ ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, manosamphassaæ ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, yam p' idaæ manosamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ và tam pi ajÃnaæ apassaæ yathÃbhÆtaæ, manasmiæ sÃrajjati dhammesu sÃrajjati manovi¤¤Ãïe sÃrajjati manosamphasse sÃrajjati, yam p' idaæ manosamphassapaccayà . . . cetasikà pi pariÊÃha pava¬¬hanti. So kÃyadukkham pi cetodukkham pi paÂisaævedeti. Cakkhu¤ ca kho, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtaæ, rÆpe jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhuvi¤¤Ãïaæ jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhusamphassaæ jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtaæ, yam p' idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ vÃ, tam pi jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtaæ, cakkhusmiæ na sÃrajjati rÆpesu na sÃrajjati cakkhuvi¤¤Ãïe na sÃrajjati cakkhusamphasse na sÃrajjati, yam p' idaæ cakkhusamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ và tasmim pi na sÃrajjati. Tassa asÃrattassa asaæyuttassa asammÆÊhassa ÃdÅnavÃnupassino viharato Ãyatiæ pa¤cupÃdÃnakkhandhà apacayaæ gacchanti; taïhà c' assa ponobhavikà nandÅrÃgasahagatà tatratatrÃbhinandinÅ, sà c' assa pahÅyati. Tassa kÃyikà pi darathà pahÅyanti, cetasikà pi darathà pahÅyanti, kÃyikà pi santÃpà pahÅyanti, cetasikà pi santÃpà pahÅyanti, kÃyikà pi pariÊÃhà pahÅyanti, #<[page 289]># %< 5.7. MAHùSAÊùYATANIKASUTTAõ (149.) 289>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ cetasikà pi pariÊÃhà pahÅyanti. So kÃyasukhaæ pi cetosukhaæ pi paÂisaævedeti. Yà yathÃbhÆtassa diÂÂhi, sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi; yo yathÃbhÆtassa saækappo, svÃssa hoti sammÃsaækappo; yo yathÃbhÆtassa vÃyÃmo, svÃssa hoti sammÃvÃyÃmo; yà yathÃbhÆtassa sati, sà 'ssa hoti sammÃsati; yo yathÃbhÆtassa samÃdhi, svÃssa hoti sammÃsamÃdhi. Pubbe va kho pan' assa kÃyakammaæ vacÅkammaæ ÃjÅvo suparisuddho hoti. Evam assÃyaæ ariyo aÂÂhaÇgiko maggo bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. Tassa evaæ imaæ ariyaæ aÂÂhaÇghikaæ maggaæ bhÃvayato cattÃro pi satipaÂÂhÃnà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. cattÃro pi sammappadhÃnà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti, cattÃro pi iddhipÃdà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti, pa¤ca pi indriyÃni bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti, pa¤ca pi balÃni bhÃvanÃpÃripÆrim gacchanti, satta pi bojjhaÇgà bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchanti. Tass' ime dve dhammà yuganandhà vattanti, samatho ca vipassanà ca. So ye dhammà abhi¤¤Ã pari¤¤eyyÃ, te dhamme abhi¤¤Ã parijÃnÃti; ye dhammà abhi¤¤Ã pahÃtabbÃ, te dhamme abhi¤¤Ã pajahati; ye dhammà abhi¤¤Ã bhÃvetabbÃ, te dhamme abhi¤¤Ã bhÃveti; ye dhammà abhi¤¤Ã sacchikÃtabbÃ, te dhamme abhi¤¤Ã sacchikaroti. Katame ca, bhikkhave, dhammà abhi¤¤Ã pari¤¤eyya? Pa¤cupÃdÃnakkhandhà ti 'ssa vacaïÅyaæ, -- seyyathÅdaæ: rÆpÆpÃdÃnakkhandho vedanÆpÃdÃnakkhandho sa¤¤ÆpÃdÃnakkhandho saækhÃrupÃdÃnakkhandho vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhandho; ime dhammà abhi¤¤Ã pari¤¤eyyÃ. Katame ca, bhikkhave, dhammà abhi¤¤Ã pahÃtabbÃ? Avijjà cà bhavataïhà ca, ime dhammà abhi¤¤Ã pahÃtabbÃ. Katame ca, bhikkhave, dhammà abhi¤¤Ã bhÃvetabbÃ? Samatho ca vipassanà ca, ime dhammà abhi¤¤Ã bhÃvetabbÃ. Katame ca, #<[page 290]># %<290 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ bhikkhave, dhammà abhi¤¤Ã sacchikÃtabbÃ? Vijjà ca vimutti ca, ime dhammà abhi¤¤Ã sacchikÃtabbÃ. Sotaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; ghÃnaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; jÅvhaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; kÃyaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; manaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; dhamme, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; manovi¤¤Ãïaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam; manosamphassaæ, bhikkhave, jÃnaæ passaæ yathÃbhÆtam, yam p' idaæ manosamphassapaccayà uppajjati vedayitaæ sukhaæ và dukkhaæ và adukkhamasukhaæ và tam pi jÃnaæ passaæ yathÃbhutaæ manasmiæ na sÃrajjati dhammesu na sÃrajjati manovi¤¤Ãïe na sÃrajjati manosamphasse na sÃrajjati, yam p' idaæ manosamphassapaccayà . . . cetasikà pi pariÊÃhà pahÅyanti. So kÃyasukhaæ pi cetosukhaæ pi {paÂisaævedeti}. Yà yathÃbhÆtassa diÂÂhi, sà 'ssa hoti sammÃdiÂÂhi; yo yathÃbhÆtassa saækappo . . . suparisuddho hoti. Evam assÃyaæ ariyo aÂÂhaÇgiko maggo bhÃvanÃpÃripÆriæ gacchati. Tassa evaæ imaæ ariyaæ aÂÂhaÇgikaæ maggaæ. . . . Vijjà ca vimutti ca, ime dhammà abhi¤¤Ã sacchikÃtabbà ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. MAHùSAÊùYATANIKASUTTAõ1 SATTAMAõ. 150. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Kosalesu cÃrikaæ caramÃno mahatà bhikkhusaæghena saddhiæ yena Nagaravindan nÃma KosalÃnaæ brÃhmaïagÃmo tad avasari. Assosuæ kho Nagaravindeyyakà {brÃhmaïagahapatikÃ}:-Samaïo khalu bho Gotamo Sakyaputto Sakyakulà pabbajito Kosalesu cÃrikaæ caramÃno mahatà bhikkhusaæghena saddhiæ Nagaravindaæ anuppatto; #<[page 291]># %< 5.8. NAGARAVINDEYYASUTTAõ (150.) 291>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ taæ kho pana bhavantaæ Gotamaæ evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: Iti pi so Bhagavà arahaæ . . . tathÃrÆpÃnaæ arahataæ dassanaæ hotÅti. Atha kho Nagaravindeyyakà brÃhmaïagahapatikà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu. upasaækamitvà appekacce Bhagavatà saddhiæ sammodiæsu sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdiæsu, appekacce yena Bhagavà ten' a¤jaliæ païametvà ekamantaæ nisÅdiæsu, appekacce Bhagavato santike nÃmagottaæ sÃvetvà ekamantaæ nisÅdiæsu, appekacce tuïhÅbhÆtà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinne kho Nagaravindeyyake brÃhmaïagahapatike Bhagavà etad avoca:-- Sace vo, gahapatayo, a¤¤atitthiyà paribbÃjakà evaæ puccheyyuæ: KathaærÆpÃ, gahapatayo, samaïabrÃhmaïà na sakkÃtabba na garukÃtabbà na mÃnetabbà na pÆjetabbà ti? -- evaæ puÂÂhà tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ evaæ byÃkareyyÃtha:-- Ye te samaïabrÃhmaïà cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ caranti kÃyena vÃcÃya manasÃ, evarÆpà samaïabrÃhmaïà na sakkÃtabbà na garukÃtabbà na mÃnetabbà na pÆjetabbÃ. Taæ kissa hetu? Mayam pi hi cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ carÃma kÃyena vÃcÃya manasÃ; tesan no samacariyam pi h' etaæ uttariæ apassataæ; tasmà te bhonto samaïabrÃhmaïà na sakÃtabbà na garukÃtabbà na mÃnetabbà na pÆjetabbÃ. Ye te samaïabrÃhmaïà sotavi¤¤eyyesu saddesu, ghÃnavi¤¤eyyesu gandhesu, jivhÃvi¤¤eyyesu rasesu, kÃyavi¤¤eyyesu phoÂÂhabbesu, manovi¤¤eyyesu dhammesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ caranti kÃyena vÃcÃya manasÃ, evarÆpà samaïabrÃhmaïà na sakkÃtabbà na garukÃtabbà na mÃnetabbà na pÆjetabbÃ. Taæ kissa hetu? Mayam pi hi manovi¤¤eyyesu dhammesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ carÃma kÃyena vÃcÃya manasÃ; #<[page 292]># %<292 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tesan no samacariyaæ pi h' etaæ uttariæ apassataæ; tasmà te bhonto samaïabrÃhmaïà na sakkÃtabbà na garukÃtabbà na mÃnetabbà na pÆjetabbà ti. Evaæ puÂÂha tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ evaæ byÃkareyyÃtha. Sace pana vo, gahapatayo, a¤¤atitthiyà paribbÃjakà evaæ puccheyyuæ:-- KathaærÆpÃ, gahapatayo, samaïabrÃhmaïà sakkÃtabbà garukÃtabbà mÃnetabbà pÆjetabbà ti? -- evaæ puÂÂhà tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ evaæ byÃkareyyÃtha:-- Ye te samaïabrÃhmaïà cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu vÅtarÃgà vÅtadosà vÅtamohà ajjhattaæ vÆpasantacittà samacariyaæ caranti kÃyena vÃcÃyà manasÃ, evarÆpà samaïabrÃhmaïà sakkÃtabbà garukÃtabbà mÃnetabbà pÆjetabbÃ. Taæ kissa hetu? Mayam pi hi cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ carÃma kÃyena vÃcÃya manasÃ; tesan no samacariyam pi h' etaæ uttariæ passataæ; tasmà te bhonto samaïabrÃhmaïà sakkÃtabbà garukÃtabbà mÃnetabbà pÆjetabbÃ. Ye te samaïabrÃhmaïà sotavi¤¤eyyesu saddesu, ghÃnavi¤¤eyyesu gandhesu, jivhÃvi¤¤eyyesu rasesu, kÃyavi¤¤eyyesu phoÂÂhabbesu, manovi¤¤eyyesu dhammesu vÅtarÃgà vÅtadosà vÅtamohà ajjhattaæ vÆpasantacittà samacariyaæ caranti kÃyena vÃcÃya manasÃ, evarÆpà samaïabrÃhmaïà sakkÃtabbà garukÃtabbà mÃnetabbà pÆjetabbÃ. Taæ kissa hetu? Mayam pi hi manovi¤¤eyyesu dhammesu avÅtarÃgà avÅtadosà avÅtamohà ajjhattaæ avÆpasantacittà samavisamaæ carÃma kÃyena vÃcÃya manasÃ; tesan no samacariyam pi h' etaæ uttariæ passataæ; tasmà te bhonto samaïabrÃhmaïà sakkÃtabbà garukÃtabbà manetabbà pÆjetabbà ti. Evaæ puÂÂhà tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ evaæ byÃkareyyÃtha. Sace te, gahapatayo, a¤¤atitthiyà paribbÃjakà evaæ puccheyyuæ: Ke pan' ÃyasmantÃnaæ ÃkÃrÃ, ke anvayÃ, yena tumhe Ãyasmanto evaæ vadetha: Addhà te Ãyasmanto vÅtarÃgà và rÃgavinayÃya và paÂipannÃ, #<[page 293]># %< 5.9. PI×ÖAPùTAPùRISUDDHISUTTAõ (151.) 293>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vÅtadosà và dosavinayÃya và paÂipannÃ, vÅtamohà và mohavinayÃya và paÂipannÃ? -- evaæ puÂÂhà tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ byÃkareyyÃtha: Tathà hi te Ãyasmanto ara¤¤avanapatthÃni pantÃni senÃsanÃni paÂisevanti; na 'tthi kho pana tattha tathÃrÆpà cakkhuvi¤¤eyyà rÆpà ye disvà disvà abhirameyyuæ; na 'tthi kho pana tattha tathÃrÆpà sotavi¤¤eyyà saddà ye sutvà sutvà abhirameyyuæ; na 'tthi kho pana tattha tathÃrÆpà ghÃnavi¤¤eyyà gandhà ye ghÃyitvà ghÃyitvà abhirameyyuæ; na 'tthi kho pana tattha tathÃrÆpà jivhÃvi¤¤eyyà rasà ye sÃyitvà sÃyitvà abhirameyyuæ; na 'tthi tattha tathÃrÆpà kÃyavi¤¤eyyà phoÂÂhabbà ye phusitvà phusitvà abhirameyyuæ. Ime kho no, Ãvuso, ÃkÃrÃ, ime anvayÃ, yena mayaæ Ãyasmanto evaæ vadema: Addhà te Ãyasmanto vÅtarÃgà và rÃgavinayÃya và paÂipannÃ, vÅtadosà và dosavinayÃya và paÂipannÃ, vÅtamohà và mohavinayÃya và paÂipannà ti. -- Evaæ puÂÂhà tumhe, gahapatayo, tesaæ a¤¤atitthiyÃnaæ paribbÃjakÃnaæ evaæ vyÃkareyyÃthÃti. Evaæ vutte Nagaravindeyyakà brÃhmaïagahapatikà Bhagavantaæ etad avocuæ: Abhikkantaæ, bho Gotama, abhikkantaæ bho Gotama. SeyyathÃpi, bho Gotama, nikkujjitaæ và . . . upÃsake no bhavaæ Gotamo dhÃretu ajjatagge pÃïupete saraïaæ gate ti. NAGARAVINDEYYASUTTAõ AèèHAMAõ. 151. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati VeÊuvane KalandakanivÃpe. Atha kho Ãyasmà SÃriputto sÃyaïhasamayaæ paÂisallÃnà vuÂÂhito yena Bhagavà ten' upasaækami upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ SÃriputtaæ Bhagavà etad avoca: VippasannÃni kho te, #<[page 294]># %<294 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SÃriputta, indriyÃni parisuddho chavivaïïo pariyodato. Katamena tvaæ, SÃriputta, vihÃrena etarahi bahulaæ viharasÅti? Su¤¤atÃvihÃrena kho ahaæ, bhante, etarahi bahulaæ viharÃmÅti. SÃdhu sÃdhu, SÃriputta. MahÃpurisavihÃrena kira tvaæ, SÃriputta, etarahi bahulaæ viharasi. MahÃpurisavihÃro h' esa, SÃriputta, yadidaæ su¤¤atÃ. TasmÃtiha, SÃriputta, bhikkhu sace ÃkaÇkheyya: Su¤¤atÃvihÃrena etarahi bahulaæ vihareyyan ti, tena, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: Yena cÃhaæ maggena gÃmaæ piï¬Ãya pÃvisiæ, yasmi¤ ca padese piï¬Ãya acariæ, yena ca maggena gÃmato piï¬Ãya patikkamiæ, atthi nu kho me tattha cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Yena cÃhaæ maggena gÃmaæ piï¬Ãya pÃvisiæ, yasmi¤ ca padese piï¬Ãya acariæ, yena ca maggena gÃmato piï¬Ãya paÂikkamiæ, atthi me tattha cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà tesaæ yeva pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ pahÃnÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Yena cÃhaæ maggena . . . paÂikkamiæ, na 'tthi me tattha cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: Yena cÃhaæ maggena . . . paÂikkamiæ, atthi nu kho me tattha sotavi¤¤eyyesu saddesu --pe-- ghÃnavi¤¤eyyesu gÃndhesu, jivhÃvi¤¤eyyesu rasesu, kÃyavi¤¤eyyesu phoÂÂhabbesu, manovi¤¤eyyesu dhammesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti? #<[page 295]># %< 5.9. PI×ÖAPùTAPùRISUDDHISUTTAõ (151.) 295>% Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Yena cÃhaæ maggena . . . paÂikkamiæ, atthi me tattha manovi¤¤eyyesu dhammesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà tesaæ yeva pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ pahÃnÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Yena cÃhaæ maggena . . . paÂikkamiæ, na 'tthi me tattha manovi¤¤eyyesu dhammesu chando và rÃgo và doso và moho và paÂighaæ và pi cetaso ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: PahÅnà nu kho me pa¤ca kÃmaguïà ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: AppahÅnà kho me pa¤ca kÃmaguïà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà pa¤cannaæ kÃmaguïÃnaæ pahÃnÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: PahÅnà kho me pa¤ca kÃmaguïà ti, -- tena, SÃriputta, {bhikkhunÃ} ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: PahÅnà nu kho me pa¤ca nÅvaraïà ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: AppahÅnà kho me pa¤ca nÅvaraïà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà pa¤cannaæ nÅvaraïÃnaæ pahÃnÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: PahÅnà kho me pa¤ca nÅvaraïà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhu iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: Pari¤¤Ãtà nu kho me pa¤c' upÃdÃnakkhandhà ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Apari¤¤Ãtà kho me pa¤c' upÃdÃnakkhandhà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà pa¤cannaæ upÃdÃnakkhandhÃnaæ pari¤¤Ãya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: #<[page 296]># %<296 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Pari¤¤Ãtà kho me pa¤c' upÃdÃnakkhandhà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, {bhikkhunÃ} iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvità nu kho me cattÃro satipaÂÂhÃnà ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: AbhÃvità kho me cattÃro satipaÂÂhÃnà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà catunnaæ satipaÂÂhÃnÃnaæ bhÃvanÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhÃmÃno evaæ jÃnÃti: BhÃvità kho me cattÃro satipaÂÂhÃnà ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta,bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvità nu kho me cattÃro sammappadhÃnà ti? Sace . . . vÃyamitabbaæ. Sace pana . . . kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvità nu kho me cattÃro iddhipÃdà ti? Sace . . . kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ. SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvitÃni nu kho me pa¤c' indriyÃnÅti? Sace . . . kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvitÃni nu kho me pa¤ca balÃnÅti? Sace . . . kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvità nu kho me satta bojjhaÇgà ti? Sace . . . kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: BhÃvito nu kho me ariyo atthaÇgiko maggo ti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: AbhÃvito kho me ariyo aÂÂhaÇgiko maggo ti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ariyassa aÂÂhaÇgikassa maggassa bhÃvanÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: {BhÃvito} kho me ariyo aÂÂhaÇgiko maggo, #<[page 297]># %< 5.9. PI×ÖAPùTAPùRISUDDHISUTTAõ (151.) 297>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ -- tena, SÃriputta, {bhikkhunÃ} ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ; BhÃvità nu kho me samatho ca vipassanà cÃti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: AbhÃvità kho me samatho ca vipassanà cÃti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà samathavipassanÃnaæ bhÃvanÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: BhÃvità kho me samatho ca vipassanà cÃti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Puna ca paraæ, SÃriputta, bhikkhunà iti paÂisa¤cikkhitabbaæ: Sacchikatà nu kho me vijjà ca vimutti cÃti? Sace, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Asacchikatà kho me vijjà ca vipassanà cÃti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà vijjÃya ca vimuttiyà ca sacchikiriyÃya vÃyamitabbaæ. Sace pana, SÃriputta, bhikkhu paccavekkhamÃno evaæ jÃnÃti: Sacchikatà kho me vijjà ca vimutti cÃti, -- tena, SÃriputta, bhikkhunà ten' eva pÅtipÃmujjena vihÃtabbaæ ahorattÃnusikkhinà kusalesu dhammesu. Ye hi keci, SÃriputta, atÅtamaddhÃnaæ samaïà và brÃhmaïà và piï¬apÃtaæ parisodhesuæ, sabbe te evaæ eva paccavekkhitvà paccavekkhitvà piï¬apÃtam parisodhesuæ. Ye pi hi keci, SÃriputta, anÃgatamaddhÃnaæ samaïà và brÃhmaïà và piï¬apÃtaæ parisodhessanti, sabbe te evam eva paccavekkhitvà paccavekkhitvà piï¬apÃtaæ parisodhessanti. Ye pi hi keci, SÃriputta, etarahi samaïà và brÃhmaïà và piï¬apÃtaæ parisodhenti, sabbe te evam eva {paccavekkhitvÃ} paccavekkhitvà piï¬apÃtaæ parisodhenti. Tena hi vo, SÃriputta, evaæ sikkhitabbaæ; Paccavekkhitvà paccavekkhitvà piï¬apÃtaæ parisodhessÃmÃti. Evaæ hi vo, SÃriputta, sikkhitabban ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà SÃriputto Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. PI×ÖAPùTAPùRISUDDHISUTTAõ NAVAMAõ. #<[page 298]># %<298 III. UPARIPA××ùSAM.>% 152. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà KajaÇgalÃyaæ viharati Mukheluvane. Atha kho Uttaro mÃïavo PÃrÃsariyantevÃsÅ yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantam nisinnaæ kho Uttaraæ mÃïavaæ PÃrÃsariyantevÃsiæ Bhagavà etad avoca: Deseti, Uttara, PÃrÃsariyo brÃhmaïo sÃvakÃnaæ indriyabhÃvanan ti? Deseti, bho Gotama, PÃrÃsariyo brÃhmaïo sÃvakÃnaæ indriyabhÃvanan ti. YathÃkathaæ pana, Uttara, deseti PÃrÃsariyo brÃhmaïo sÃvakÃnaæ indriyabhÃvanan ti? Idha, bho Gotama, cakkhunà rÆpaæ na passati, sotena saddaæ na suïÃti; evaæ kho, bho Gotama, deseti PÃrÃsariyo brÃhmaïo sÃvakÃnaæ indriyabhÃvanan ti. Evaæ sante kho, Uttara, andho bhÃvitindriyo bhavissati badhiro bhÃvitindriyo bhavissati, yathà PÃrÃsariyassa brÃhmaïassa vacanaæ. Andho hi, Uttara, cakkhunà rÆpaæ na passati badhiro sotena saddaæ na suïÃtÅti. Evaæ vutte Uttaro mÃïavo PÃrÃsariyantevÃsÅ tuïhÅbhÆto maÇkubhÆto pattakkhando adhomukho pajjhÃyanto appaÂibhÃïo nisÅdi. Atha kho Bhagavà Uttaraæ PÃrÃsariyantevÃsiæ tuïhÅbhÆtaæ maÇkubhÆtaæ pattakkhandhaæ adhomukhaæ pajjhÃyantaæ appaÂibhÃïaæ viditvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: A¤¤athà kho, ùnanda, deseti PÃrÃsariyo brÃhmaïo sÃvakÃnaæ indriyabhÃvanaæ; a¤¤athà ca pana ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà hotÅti. Etassa Bhagavà kÃlo, etassa Sugata kÃlo, yaæ Bhagavà ariyassa vinaye anuttaraæ indriyabhÃvanaæ deseyya. #<[page 299]># %< 5.10. INDRIYABHùVANùSUTTAõ (152.) 299>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Bhagavato sutvà bhikkhÆ dhÃressantÅti. Tena h', ùnanda, suïÃhi sÃdhukaæ manasikarohi bhÃsissÃmÅti. Evaæ bhante ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Bhagavà etad avoca: Kathaæ pan', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà hoti? Idh' ùnanda, bhikkhuno cakkhunà rÆpaæ disvà uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So evaæ pajÃnÃti: Uppannaæ kho me idaæ manÃpaæ uppannaæ amanÃpaæ uppannaæ manÃpÃmanÃpaæ, ta¤ ca kho saækhataæ oÊÃrikaæ paÂicca samuppannaæ etaæ santaæ etaæ païÅtaæ yadidaæ upekhà ti. Tassa taæ uppannaæ manÃpaæ uppannaæ amanÃpaæ uppannaæ manÃpÃmanÃpaæ nirujjhati, upekhà saïÂhÃti. SeyyathÃpi, ùnanda, cakkhumà puriso ummÅletvà và nimÅleyya {nimÅletvÃ} và ummÅleyya, -- evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci evaæ sÅghaæ evaæ tuvaÂaæ evaæ appakasirena uppannaæ manÃpaæ uppannaæ amanÃpaæ uppannaæ manÃpÃmanÃpaæ nirujjhati upekhà saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà cakkhuvi¤¤eyyesu rÆpesu. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno sotena saddaæ sutvà uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So evaæ pajÃnÃti: . . . upekhà saïÂhÃti. SeyyathÃpi, ùnanda, balavà puriso appakasirena accharikaæ pahareyya, -- evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci evaæ sÅghaæ evaæ tuvaÂaæ evaæ appakasirena uppannaæ manÃpaæ uppannaæ amanÃpaæ uppannaæ manÃpÃmanÃpaæ nirujjhati upekhà saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà sotavi¤¤eyyesu saddesu. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno ghÃnena gandhaæ ghÃyitvà uppajjati manÃpaæ . . . saïÂhÃti. SeyyathÃpi, #<[page 300]># %<300 III. UPARIPA××ùSAõ.>% ùnanda, Åsakapoïe paduminipatte udakaphusitÃni pavattanti na saïÂhanti, evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci . . . saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà ghÃnavi¤¤eyyesu gandhesu. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno jivhÃya rasaæ sÃyitvà uppajjati manÃpaæ . . . saïÂhÃti. SeyyathÃpi, ùnanda, balavà puriso jivhagge kheÊapiï¬aæ saæyÆhitvà appakasirena vameyya, -- evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci . . . saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà jivhÃvi¤¤eyyesu rasesu. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvà uppajjati manÃpaæ . . . saïÂhÃti. SeyyathÃpi, ùnanda, balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci . . . saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà kÃyavi¤¤eyyesu phoÂÂhabbesu. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno manasà dhammaæ vi¤¤Ãya uppajjati manÃpaæ . . . saïÂhÃti. SeyyathÃpi, ùnanda, puriso divasaæ santatte ayothÃle dve và tÅïi và udakaphusitÃni nipÃtteyya, dandho ùnanda, udakaphusitÃnaæ nipÃto, atha kho taæ khippam eva parikkhayaæ pariyadÃnaæ gaccheyya, -- evam eva kho, ùnanda, yassa kassaci . . . saïÂhÃti. Ayaæ vuccat', ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà manovi¤¤eyyesu dhammesu. Evaæ kho, ùnanda, ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanà hoti. Katha¤ c', ùnanda, sekho hoti pÃÂipado? Idh', ùnanda, bhikkhuno cakkhunà rÆpaæ disvà uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So tena uppannena manÃpena uppannena amanÃpena uppannena manÃpÃmanÃpena aÂÂiyati harÃyati jigucchati. Sotena saddaæ sutvÃ, #<[page 301]># %< 5.10. INDRIYABHùVANùSUTTAõ (152.) 301>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ghÃnena gandhaæ ghÃyitvÃ, jivhÃya rasaæ sÃyitvÃ, kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvÃ, manasà dhammaæ vi¤¤Ãya uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So tena uppannena manÃpena uppannena amanÃpena uppannena manÃpÃmanÃpena aÂÂiyati harÃyati jigucchati. -- Evam eva kho, ùnanda, sekho hoti pÃÂipado. Katha¤ c', ùnanda, ariyo hoti bhÃvitindriyo? Idh', ùnanda, bhikkhuno cakkhunà rÆpaæ disvà uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆle appaÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti appaÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: AppaÂikkÆle paÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, paÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆle ca appaÂikkÆle ca appaÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, appaÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: AppaÂikkÆle ca paÂikkÆle ca paÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, paÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆla¤ ca appaÂikkÆla¤ ca tad ubhayaæ abhinivajjetvà upekhako vihareyyaæ sato sampajÃno ti, upekhako tattha viharati sato sampajÃno. Puna ca paraæ, ùnanda, bhikkhuno sotena saddaæ sutvÃ, ghÃnena gandhaæ ghÃyitvÃ, jivhÃya rasaæ sÃyitvÃ, kÃyena phoÂÂhabbaæ phusitvÃ, manasà dhammaæ vi¤¤Ãya uppajjati manÃpaæ uppajjati amanÃpaæ uppajjati manÃpÃmanÃpaæ. So sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆle appaÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, appaÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: AppaÂikkÆle paÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, paÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆle ca appaÂikkÆle ca appaÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, appaÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: AppaÂikkÆle ca paÂikkÆle ca paÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, paÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: AppaÂikkÆle ca paÂikkÆle ca paÂikkÆlasa¤¤Å vihareyyan ti, paÂikkÆlasa¤¤Å tattha viharati. Sace ÃkaÇkhati: PaÂikkÆla¤ ca appaÂikkÆla¤ ca tad ubhayaæ abhinivajjetvà upekhako vihareyyaæ sato sampajÃno ti, #<[page 302]># %<302 III. UPARIPA××ùSAõ.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ upekhako tattha viharati sato sampajÃno. Evaæ kho, ùnanda, ariyo hoti bhÃvitindriyo. Iti kho, ùnanda, desità mayà ariyassa vinaye anuttarà indriyabhÃvanÃ, desito sekho pÃÂipado, desito ariyo bhÃvitindriyo. Yaæ kho, ùnanda, satthÃrà karaïÅyaæ sÃvakÃnaæ hitesinà anukampakena anukampaæ upÃdÃya, kataæ vo taæ mayÃ. EtÃni, ùnanda, rukkhamÆlani, etÃni su¤¤ÃgÃrÃni. JhÃyath', ùnanda, mà pamÃdattha, mà pacchà vippaÂisÃrino ahuvattha. Ayaæ vo amhÃkaæ anusÃsanÅ ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. INDRIYABHùVANùSUTTAõ DASAMAõ. SAÊùYATANAVAGGO PA¥CAMO. UPARIPA××ùSAõ SAMMATAõ.1