Digha-Nikaya of the Sutta-Pitaka, Vol. II; Mahavagga, Suttantas 14-23. Based on the edition by T.W. Rhys Davids and J.E. Carpenter, London : Pali Text Society 1903. Input by the Dhammakaya Foundation, Thailand, 1989-1996 [GRETIL-Version vom 2.10.2014] NOTICE This file is (C) Copyright the Pali Text Society and the Dhammakaya Foundation, 2015. This work is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 International License. These files are provided by courtesy of the Pali Text Society for scholarly purposes only. In principle they represent a digital edition (without revision or correction) of the printed editions of the complete set of Pali canonical texts published by the PTS. While they have been subject to a process of checking, it should not be assumed that there is no divergence from the printed editions and it is strongly recommended that they are checked against the printed editions before quoting. PLAIN TEXT VERSION (In order to fascilitate word search, all annotations have been removed, and the line breaks of the printed edition have been converted into floating text.) #<...># = BOLD %<...>% = ITALICS \<...>\ = REDLINE ___________________________________________________________________ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): description character =ASCII long a à 195 long A ù 249 long i Å 197 long I ý 253 long u Æ 198 long U ô 244 vocalic r ­ 173 vocalic R ã 227 long vocalic r Ì 204 vocalic l Ê 202 long vocalic l Ë 203 velar n Ç 199 velar N § 167 palatal n ¤ 164 palatal N ¥ 165 retroflex t  194 retroflex T è 232 retroflex d ¬ 172 retroflex D Ö 214 retroflex n ï 239 retroflex N × 215 palatal s Ó 211 palatal S Á 193 retroflex s « 171 retroflex S å 229 anusvara æ 230 capital anusvara õ 245 visarga ÷ 247 capital visarga ê 234 Other characters of the REE encoding table are not included. Unless indicated otherwise, accents have been dropped in order to facilitate word search. For a comprehensive list of REE and other GRETIL encodings and formats see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdiac.pdf and http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/gretdias.pdf For further information see: http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil.htm ___________________________________________________________________ DÅgha-NikÃya Vol. II #<[page 001]># %< 1>% NAMO TASSA BHAGAVATO ARAHATA SAMMù SAMBUDDHASSA [DÅgha NikÃya. xiv. MahÃpadÃna-Suttanta.] 1.1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati Jetavane AnÃthapiï¬ikassa ÃrÃme Kareri-kuÂikÃyaæ. Atha kho sambahulÃnaæ bhikkhÆnaæ pacchÃ-bhattaæ piï¬apÃta-paÂikkantÃnaæ Kareri-maï¬ala-mÃÊe sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ pubbe-nivÃsa-paÂisaæyuttà dhammÅ kathà udapÃdi: `Iti pubbe-nivÃso iti {pubbe-}nivÃso ti.' 2. Assosi kho Bhagavà dibbÃya sota-dhÃtuyà visuddhÃya atikkanta-mÃnusikÃya tesaæ bhikkhÆnaæ imaæ kathÃsallÃpaæ. Atha kho Bhagavà uÂÂhÃy' Ãsanà yena Karerimaï¬ala-mÃÊo ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `KÃya nu 'ttha bhikkhave etarahi kathÃya sannisinnÃ, kà ca pana vo antarà kathà vippakatà ti?' Evaæ vutte te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ: `Idha bhante amhÃkaæ pacchÃ-bhattaæ piï¬apÃtapaÂikkantÃnaæ Kareri-maï¬ala-mÃÊe sannisinnÃnaæ sannipatitÃnaæ pubbe-nivÃsa-paÂisaæyuttà dhammÅ kathà udapÃdi: #<[page 002]># %<2 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 2.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Iti pubbe-nivÃso iti {pubbe-}nivÃso ti." Ayaæ kho no bhante antarà kathà vippakatà atha Bhagavà anuppatto ti.' 3. `IccheyyÃtha no tumhe bhikkhave pubbe-nivÃsapaÂisaæyuttaæ dhammiæ kathaæ sotun ti?' `Etassa Bhagavà kÃlo, etasa Sugata kÃlo, yaæ bhagavà pubbe-nivÃsa-paÂisaæyuttaæ dhammiæ kathaæ kareyya, Bhagavato sutvà bhikkhÆ dhÃressantÅti.' `Tena hi bhikkhave suïÃtha, sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: 4. `Ito so bhikkhave eka-navuto kappo yaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Ito so bhikkhave eka-tiæso kappo yaæ SikhÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Tasmiæ yeva kho bhikkhave eka-tiæse kappe VessabhÆ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Imasmiæ yeva kho bhikkhave bhadda-kappe Kakusandho bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Imasmiæ yeva kho bhikkhave bhadda-kappe KonÃgamano bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Imasmiæ yeva kho bhikkhave bhadda-kappe Kassapo bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. Imasmiæ yeva kho bhikkhave bhadda-kappe ahaæ etarahi arahaæ sammÃsambuddho loke uppanno. 5. `VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho khattiyo jÃtiyà ahosi, khattiya-kule udapÃdi. SikhÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho khattiyo jÃtiyà ahosi, #<[page 003]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ khattiya-kule udapÃdi. VessabhÆ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho khattiyo jÃtiyà ahosi, khattiya-kule udapÃdi. Kakusandho bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho brÃhmaïo jÃtiyà ahosi, brÃhmaïa-kule udapÃdi. KonÃgamano bhikkhave bhagavà arahaæ {sammÃ-}sambuddho brÃhmaïo jÃtiyà ahosi, brÃhmaïa-kule udapÃdi. Kassapo bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho brÃhmaïo jÃtiyà ahosi, brÃhmaïa-kule udapÃdi. Ahaæ bhikkhave etarahi arahaæ sammÃ-sambuddho khattiyo jÃtiyà ahosiæ, khattiya-kule uppanno. 6. `VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Koï¬a¤¤o gottena ahosi. SikhÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Koï¬a¤¤o gottena ahosi. VessabhÆ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃsambuddho Koï¬a¤¤o gottena ahosi. Kakusandho bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Kassapo gottena ahosi. KonÃgamano bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Kassapo gottena ahosi. Kassapo bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Kassapo gottena ahosi. Ahaæ bhikkhave etarahi arahaæ sammÃsambuddho Gotamo gottena. 7. `Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa asÅtiæ vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. Sikhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa sattati vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa saÂÂhi vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa cattÃrÅsaæ vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa tiæsa vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. #<[page 004]># %<4 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 7.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Kassapassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa vÅsatiæ vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. Mayhaæ bhikkhave etarahi appakaæ ÃyuppamÃïaæ parittaæ lahusaæ, yo ciraæ jÅvati so vassasataæ appaæ và bhiyyo. 8. `VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho pÃÂaliyà mÆle abhisambuddho. SikhÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho puï¬arÅkassa mÆle abhisambuddho. VessabhÆ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho sÃlassa mÆle abhisambuddho. Kakusandho bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho sirÅsassa mÆle abhisambuddho. KonÃgamano bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho udumbarassa mÆle abhisambuddho. Kassapo bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho nigrodhassa mÆle abhisambuddho Ahaæ bhikkhave etarahi arahaæ sammÃ-sambuddho assatthassa mÆle abhisambuddho. 9. `Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Khaï¬a-Tissaæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Sakhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa AbhibhÆ-Sambhavaæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Soï-Uttaraæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa VidhÆra-Sa¤jÅvaæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Bhiyyos-Uttaraæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. #<[page 005]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ kassapassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Tissa-BhÃradvÃjaæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Mayhaæ bhikkhave etarahi SÃriputta-MoggallÃnaæ nÃma sÃvakayugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. 10. `Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi aÂÂha-saÂÂhi-{bhikkhu-sata}sahassaæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi {bhikkhu-sata}sahassaæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi asÅti-bhikkhusahassÃni. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ime tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `Sikhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi bhikkhu-sata-{sahassaæ}. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi asÅtiæ bhikkhu-sahassÃni. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi sattati bhikkhusahassÃni. Sikhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa ime tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi asÅtiæ bhikkhu-sahassÃni. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi {sattati}bhikkhu-sahassÃni. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi saÂÂhi bhikkhu-sahassÃni. Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ime tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi cattÃrÅsaæ bhikkhu-sahassÃni. Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ayaæ eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi tiæsa bhikkhu-sahassÃni. #<[page 006]># %<6 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 10.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ayaæ eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `Kassapassa bhikkhave Bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi vÅsatiæ bhikkhu-sahassÃni. Kassapassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ayaæ eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. `Mayhaæ bhikkhave etarahi eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi a¬¬ha-teÊasÃni bhikkhu-satÃni. Mayhaæ bhikkhave ayaæ eko {sÃvakÃnaæ} sannipÃto ahosi sabbesaæ yeva {khÅïÃsavÃnaæ}. 11. `Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Asoko nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Sikhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Khemaækaro nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Upasannako nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Buddhijo nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Sotthijo nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Kassapassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Sabbamitto nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Mayhaæ bhikkhave etarahi ùnando bhikkhu upaÂÂhÃko aggupaÂÂhÃko. 12. `Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Bandhumà nÃma rÃjà pità ahosi, BandhumatÅ nÃma devÅ mÃtà ahosi janettÅ. #<[page 007]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Bandhumassa ra¤¤o BandhumatÅ nÃma nagaraæ rÃja-dhÃnÅ ahosi. `Sikhissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Aruïo nÃma rÃjà pità ahosi, PabhÃvatÅ nÃma devÅ mÃtà ahosi janettÅ. AruïÃssa ra¤¤o AruïavatÅ nÃma nagaraæ rÃja-dhÃnÅ ahosi. `Vessabhussa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa SuppatÅto nÃma rÃjà pità ahosi, YasavatÅ nÃma devÅ mÃtà ahosi janettÅ. SuppatÅtassa ra¤¤o Anopamaæ nÃma nagaraæ rÃja-dhÃnÅ ahosi. `Kakusandhassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Aggidatto nÃma BrÃhmaïo pità ahosi, VisÃkhà nÃma BrÃhmaïÅ mÃtà ahosi janettÅ. Tena kho pana bhikkhave samayena Khemo nÃma rÃja ahosi. Khemassa ra¤¤o KhemavavatÅ nÃma nagaraæ rÃjÃ-dhÃnÅ ahosi. `KonÃgamanassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃsambuddhassa Ya¤¤adatto nÃma BrÃhmaïo pità ahosi, Uttarà nÃma BrÃhmaïÅ mÃtà ahosi janettÅ. Tena kho pana bhikkhave samayena Sobho nÃma rÃjà ahosi. Sobhassa ra¤¤o SobhavatÅ nÃma nagaraæ rÃjÃ-dhÃnÅ ahosi. `Kassapassa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Brahmadatto nÃma BrÃhmaïo pità ahosi, DhanavatÅ nÃma BrÃhmaïÅ mÃtà ahosi janettÅ. Tena kho pana bhikkhave samayena KikÅ nÃma rÃjà ahosi. Kikissa ra¤¤o BÃrÃïasÅ nÃma nagaraæ rÃjÃ-dhÃnÅ ahosi. `Mayhaæ bhikkhave etarahi Suddhodano nÃma rÃjà pità ahosi, MÃyà devÅ mÃtà janettÅ, Kapilavatthu nagaraæ rÃja-dhÃnÅ ti.' Idam avoca BhagavÃ. Idaæ vatvà Sugato uÂÂhÃy' Ãsanà vihÃraæ pÃvisi. #<[page 008]># %<8 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 13.>% 13. Atha kho tesaæ bhikkhÆnaæ acira-pakkantassa Bhagavato ayam antarà kathà udapÃdi: `Acchariyaæ Ãvuso abbhutaæ Ãvuso TathÃgatassa mahiddhikatà mahÃnubhÃvatÃ, yatra hi nÃma TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarissati, nÃmato pi anussarissati, gottato pi anussarissati, ÃyuppamÃïato pi anussarissati, sÃvaka-yugato pi anussarissati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarissati -- "Evaæjaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmà evaæ-gottà evaæ-sÅlà evaæ-dhammà evaæ-pa¤¤a evaæ-vihÃrÅ evaævimuttà te Bhagavato ahesuæ iti pÅti." Kin nu kho Ãvuso? TathÃgatass' eva nu kho esà dhamma-dhÃtu suppaÂividdhà yassà dhamma-dhÃtuyà suppaÂividdhattà TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati "Evaæjaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmÃ, evaægottÃ, evaæ-sÅlÃ, evaæ-dhammÃ, evaæ-pa¤¤Ã, evaæ-vihÃrÅ, {evaæ-vimuttÃ} te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti"? UdÃhu devatà TathÃgatassa etam atthaæ Ãrocesuæ yena TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, #<[page 009]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: "Evaæ-jaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmà {evaæ-gottÃ} evaæsÅtà evaæ-dhammà evaæ-pa¤¤Ã evaæ-vihÃrÅ evaævimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti"?' Aya¤ ca h' idaæ tesaæ bhikkhÆnaæ antarà kathà vippakatà hoti. 14. Atha kho Bhagavà sÃyaïhÃ-samayaæ {paÂisallÃnÃ} vuÂÂhito yena Kareri-maï¬ala-mÃÊo ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `KÃya nu 'ttha bhikkhave etarahi kathÃya sannisinnÃ, kà ca pana vo antarà kathà vippakatà ti?' Evaæ vutte te bhikkhÆ Bhagavantaæ etad avocuæ: `Idha bhante amhÃkaæ acira-pakkantassa Bhagavato ayaæ antarà kathà udapÃdi: "Acchariyaæ Ãvuso abbhutaæ Ãvuso TathÃgatassa mahiddhikata mahÃnubhÃvÃtÃ, yatra hi nÃma TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabbadukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvakayugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: `Evaæ-jaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmÃ, evaæ-gottÃ, evaæ-sÅlÃ, evaæ-dhammÃ, evaæ-pa¤¤Ã, evaævihÃri, evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti." Kin nu kho Ãvuso? TathÃgatass' eva nu kho esà dhammadhÃtu suppaÂividdhà yassà dhamma-dhÃtuyà suppaÂividdhattà TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinnapapa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkhavÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: Evaæjaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, #<[page 010]># %<10 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 14.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evaæ-nÃmÃ, evaæ{gottÃ}, evaæ-sÅlÃ, evaæ-dhammÃ, evaæ-pa¤¤Ã, evaævihÃri, evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti"? UdÃhu devatà {TathÃgatassa} etam atthaæ Ãrocesuæ yena TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: Evaæjaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, {evaæ-nÃmÃ} evaæ-gottà evaæ-sÅlà evaæ-dhammà evaæ-pa¤¤Ã evaævihÃrÅ evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti"?' `Ayaæ kho no bhante antarà kathà vippakatà atha bhagavà anuppatto ti.' 15. `TathÃgatass' ev' esà bhikkhave dhamma-dhÃti suppaÂividdhà yassà dhamma-dhÃtuyà suppaÂividdhattà TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: "Evaæjaccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmÃ, evaægottÃ, evaæ-sÅlÃ, evaæ-dhammÃ, evaæ-pa¤¤Ã, evaæ-vihÃrÅ, evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti." Devatà pi TathÃgatassa etam atthaæ Ãrocesuæ yena TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume pariyÃdinna-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: "Evaæ-jÃccà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmÃ, evaæ-gottÃ, evaæsÅlÃ, evaæ-dhammÃ, evaæ-pa¤¤Ã,evaæ-vihÃrÅ, evaævimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti." `IccheyyÃtha no tumhe bhikkhave bhiyyoso mattÃya pubbe-nivÃsa-paÂisaæyuttaæ dhamimiæ kathaæ sotun ti?' #<[page 011]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Etassa Bhagavà kÃlo, etassa Sugata kÃlo. Yaæ Bhagavà bhiyyoso mattÃya pubbe-nivÃsa-paÂisaæyuttaæ dhammiæ kathaæ kareyya, Bhagavato sutvà bhikkhÆ dhÃressantÅti.' `Tena hi bhikkhave suïÃtha, sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: 16. `Ito so bhikkhave eka-navuto kappo yaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho khattiyo jÃtiyà ahosi, khattiya-kule udapÃdi. VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Koï¬a¤¤o gottena ahosi. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa asÅti-vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. VipassÅ bhikkhave bhagavà arahaæ sammÃsambuddho pÃÂaliyà mÆle abhisambuddho. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Khaï¬a-Tissaæ nÃma sÃvaka-yugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi aÂÂha-saÂÂhi-bhikkhusata-sahassaæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi bhikkhusata-sahassaæ. Eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi asÅti{bhikkhu-sahassÃni}. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ime tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà {ahesuæ} sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Asoko nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Vipassissa bhikkhave bhagavato arahato sammÃ-saæbuddhassa Bandhumà nÃma rÃjà pità ahosi, BandhumatÅ nÃma devÅ mÃtà ahosi janettÅ. #<[page 012]># %<12 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 16.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Bandhumassa ra¤¤o BandhumatÅ nÃma nagaraæ rÃja-dhÃnÅ ahosi. 17. `Atha kho bhikkhave VipassÅ Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà sato sampajÃno mÃtu-kucchiæ okkami. Ayam ettha dhammatÃ. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà mÃtu kucchiæ okkamati atha sadevake loke samÃrake sabrahmake sassamaïa-brÃhmaïiyà pajÃya sadeva-manussÃya appamÃïo uÊÃro obbÃso pÃtubhavati atikkamma devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Yà pi tà lokantarikà aghà asaævutà andhakÃrà andhakÃra-timisÃ, yÃttha pi 'me candima-suriyà evaæ mahiddhikà evaæ mahÃnubhÃvà ÃbhÃya nÃnubhonti, tattha pi appamÃïo uÊÃro obhÃso pÃtubhavati atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Ye pi tattha sattà upapannÃ, te pi ten' obhÃsena a¤¤aæ a¤¤aæ sa¤jÃnanti: "A¤¤e pi kira bho santi sattà idhÆpapannà ti." Aya¤ ca dasa-sahassÅ lokadhÃtu saækampati sampakampati sampavedhati. AppamÃïo ca uÊÃro obhÃso loke pÃtubhavati atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Ayam ettha dhammatÃ. 17. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, cattÃro naæ deva-puttà catuddisaæ rakkhÃya upagacchanti: "MÃtaæ Bodhisattaæ và Bodhisatta-mÃtaraæ và manusso và amanusso và koci và viheÂhesÅti." Ayam ettha dhammatÃ. 18. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, pakatiyà sÅlavatÅ Bodhisatta-mÃtà hoti, viratà pÃïÃtipÃtÃ, viratà adinnÃdÃnÃ, viratà kÃmesu micchÃcÃrÃ, #<[page 013]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ viratà musÃ-vÃdÃ, viratà surÃ-meraya-majjapamÃdaÂÂhÃnÃ. Ayam ettha dhammatÃ. 19. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na Bodhisatta-mÃtu purisesu mÃnasaæ uppajjati kÃma-guïÆpasaæhitaæ, anatikkamaniyà ca Bodhisatta-mÃtà hoti kenaci purisena rattacittena. Ayam ettha dhammatÃ. 20. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, lÃbhinÅ Bodhisatta-mÃtà hoti pa¤cannaæ kÃma-guïÃnaæ, sà pa¤cahi kÃma-guïehi samappità samaÇgibhÆtà parivÃreti. Ayam ettha dhammatÃ. 21. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na Bodhisatta-mÃtu kocid eva ÃbÃdho uppajjati, sukhinÅ Bodhisatta-mÃtà hoti akilantakÃyÃ, Bodhisatta¤ ca Bodhisatta-mÃtà tiro-kucchi-gataæ passati sabbaÇga-paccaÇgiæ abhinindriyaæ. `Seyyathà pi bhikkhave maïi {veÊuriyo} subho jÃtimà aÂÂhaæso suparikamma-kato accho vippasanno sabbÃkÃrasampanno. Tatra 'ssa suttaæ Ãvutaæ nÅlaæ và pÅtaæ và lohitaæ và odÃtaæ và paï¬u-suttaæ vÃ. Tam enaæ cakkhumà puriso hatthe karitvà {paccavekkheyya}: "Ayaæ kho maïi {veÊuriyo} subho jÃtimà {aÂÂhaæso} suparikamma-kato accho vippasanno sabbÃkÃra-sampanno Tatr' idaæ suttaæ Ãvutaæ nÅlaæ và pÅtaæ và lohitaæ và odÃtaæ và paï¬u-suttaæ và ti." Evam eva kho bhikkhave yadà Bodhisatto mÃtu kucchiæ okkanto hoti, na Bodhisatta-mÃtu kocid eva ÃbÃdho uppajjati, sukhinÅ Bodhisatta-mÃtà hoti akilanta-kÃyÃ, Bodhisatta¤ ca Bodhisatta-mÃtà tiro-kucchi-gataæ passati sabbaÇgapaccaÇgiæ abhinindriyaæ. #<[page 014]># %<14 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 21.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ayam ettha dhammatÃ. 22. `Dhammatà esà bhikkhave, sattÃha-jÃte Bodhisatte Bodhisatta-mÃtà kÃlaæ karoti, Tusitaæ kÃyaæ uppajjati. Ayam ettha dhammatÃ. 23. `Dhammatà esà bhikkhave, yathà a¤¤Ã itthikà nava và dasa và mÃse gabbhaæ kucchinà pariharitvà vijÃyanti, na h' evaæ Bodhisattaæ Bodhisatta-mÃtà vijÃyati, das eva mÃsÃni Bodhisattaæ Bodhisatta-mÃtà kucchinà pariharitvà vijÃyati. Ayam ettha dhammatÃ. 24. `Dhammatà esà bhikkhave, yathà a¤¤Ã itthikà nisinnà và nipannà và vijÃyanti, na h' evaæ Bodhisattaæ Bodhisatta-mÃtà vijÃyati, Âhità va Bodhisattaæ BodhisattamÃtà vijÃyati. Ayam ettha dhammatÃ. 25. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, devà paÂhamaæ paÂiggaïhanti, pacchà manussÃ. Ayam ettha dhammatÃ. 26. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati appatto va Bodhisatto paÂhaviæ hoti, cattÃro naæ deva-puttà {paÂiggahetvÃ} mÃtu purato Âhapenti: "Attamanà devÅ hohi, Mahesakkho te putto uppanno ti." Ayam ettha dhammatÃ. 27. `Dhammatà esà bhikkhave, yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, visado va nikkhamati, amakkhito uddena amakkhito semhena amakkhito ruhirena amakkhito kenaci asucinÃ, suddho visado. `Seyyathà pi bhikkhave maïi-ratanaæ KÃsike vatthe nikkhittaæ, n' eva maïi-ratanaæ KÃsikaæ vatthaæ makkheti, na pi KÃsikaæ vatthaæ maïi-ratanaæ makkheti -tam kissa hetu? ubhinnaæ suddhattà -- evam eva kho bhikkhave yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, visado va nikkhamati, amakkhito uddena amakkhito semhena amakkhito ruhirena amakkhito kenaci asucinÃ, #<[page 015]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ suddho visado. Ayam ettha dhammatÃ. 28. `Dhammatà esà bhikkhave. Yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, dve udakassa dhÃrà antalikkhà pÃtubhavanti, ekà sÅtassa ekà uïhassa, yena Bodhisattassa udaka-kiccaæ karonti mÃtucca. Ayam ettha dhammatÃ. 29. `Dhammatà esà bhikkhave. Sampati-jÃto Bodhisatto samehi pÃdehi patiÂÂhahitvà uttarÃbhimukho satvapada-vÅtihÃrena gacchati, setamhi chatte anuhÅramÃne sabbà ca disà viloketi Ãsabhi¤ ca vÃcaæ bhÃsati: "Aggo 'ham asmi lokassa, jeÂÂho 'ham asmi lokkassa, seÂÂho 'ham asmi lokassa, ayam anitimà jÃti, n' atthi {dÃni} punabbhavo ti." Ayam ettha dhammatÃ. 30. `Dhammatà esà bhikkhave. Yadà Bodhisatto mÃtu kucchismà nikkhamati, atha sadevake loke sammÃrake sabrahmake sassamaïa-brÃhmaïiyà pajÃya sadevamanussÃya appamÃïo uÊÃro obhÃso pÃtubhavati, atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Yà pi tà lokantarikà aghà asaævutà andhakÃrà andhakÃrÃ-timisÃ, yattha pi 'me {candima-suriyÃ} evaæ mahiddhikà evaæ mahÃnubhÃvà ÃbhÃya nÃnubhonti, tattha pi appamÃïo uÊÃro obhÃso pÃtubhavati atikkamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Ye pi tattha sattà upapannÃ, te pi ten' obhÃsena a¤¤am a¤¤aæ sa¤jÃnanti: "A¤¤e pi kira bho santi sattà idhÆpapannà ti." Aya¤ ca dasa-sahassÅ lokadhÃtu saækampati sampakampati sampavedhati. AppamÃïo ca uÊÃro obhÃso loke pÃtubhavati atikkamm, eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Ayam ettha dhammatÃ. #<[page 016]># %<16 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 30.>% 31. `JÃte kho pana bhikkhave Vipassimhi kumÃre, Bandhumato ra¤¤o paÂivedesuæ: "Putto te deva jÃto, taæ devo passatÆti." Addasà kho bhikkhave Bandhumà rÃjà VipassÅ-kumÃraæ, disvà nemitte brÃhmaïe ÃmantÃpetvà etad avoca: Passantu bhonto nemittà brÃhmaïà kumÃran ti." AddasÃsuæ kho bhikkhave nemittà brÃhmaïà VipassÅ-kumÃraæ, disvà Bandhumaæ rÃjÃnaæ etad avocuæ: "Attamano deva hohi, {mahesakkho} te deva putto uppanno. LÃbhà te MahÃrÃja, suladdhaæ te MahÃrÃja, yassa te kule evarÆpo putto uppanno. Ayaæ hi deva kumÃro dvattiæsa MahÃpurisa-lakkhaïehi samannÃgato, yehi samannÃgatassa MahÃpurisassa dve gatiyo bhavanti ana¤¤Ã. Sace agÃraæ ajjhÃvasati, rÃjà hoti cakka-vatti dhammiko dhamma-rÃjà cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto satta-ratana-samannÃgato. Tass' imÃni satta ratanÃni bhavanti, seyyathÅdaæ cakkaratanaæ hatthi-ratanaæ assa-ratanaæ maïi-ratanaæ itthiratanaæ gahapati-ratanaæ pariïÃyaka-ratanam eva sattamaæ. {Paro-}sahassaæ kho pan' assa puttà bhavanti sÆrà vÅraÇga-rÆpà parasenappamaddanÃ. So imaæ paÂhaviæ sÃgara-pariyantaæ adaï¬ena asatthena dhammena abhivijiya ajjhÃvasati. Sace kho pana agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajati, arahaæ hoti {sammÃ-sambuddho} loke vivattacchaddo. 32. "`Katamehi cÃyaæ deva kumÃro dvattiæsa MahÃpurisa-lakkhaïehi samannÃgato yehi {samannÃgatassa} MahÃpurisassa dve gatiyo bhavanti ana¤¤Ã? Sace agÃraæ ajjhÃvasati, rÃjà hoti cakka-vatti dhammiko dhamma-rÃjà cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto satta-ratana-samannÃgato. Tass' imÃni satta ratanÃni bhavanti, #<[page 017]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathÅdaæ cakka-ratanaæ hatthi-ratanaæ assa-ratanaæ maïi-ratanaæ itthi-ratanaæ gahapatiratanaæ pariïÃyaka-ratanam eva sattamaæ. {Paro-}sahassaæ kho pan' assa puttà bhavanti sÆrà vÅraÇga-rÆpà parasenappamaddanÃ. So imaæ paÂhaviæ sÃgarapariyantaæ adaï¬ena asatthena dhammena abhivijiya ajjhÃvasati. Sace kho pana agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajati, arahaæ hoti {sammÃ-}sambuddho loke vivattacchaddo. "`Ayaæ hi deva kumÃro suppatiÂÂhita-pÃdo. Yam pÃyaæ deva kumÃro suppatiÂÂhita-pÃdo, idam pi 'ssa MahÃpurisassa MahÃpurisa-lakkhaïaæ bhavati. "`Imassa deva kumÃrassa {heÂÂhÃ}-pÃda-talesu cakkÃni jÃtÃni sahassÃrÃni sanemikÃni sanÃbhikÃni sabbÃkÃraparipÆrÃni. Yam pi deva imassa kumÃrassa {heÂÂhÃ}-pÃdatalesu cakkÃni jÃtÃni sahassÃrÃni sanemikÃni sanÃbhikÃni sabbÃkÃra-paripÆrÃni, idam pi 'ssa MahÃpurisassa MahÃpurisa-lakkhaïaæ bhavati. "`Ayaæ hi deva kumÃro Ãyata-païhÅ . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro dÅghaÇgulÅ . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro mudu-taluïa-hattha-pÃdo . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro jÃla-hattha-pÃdo . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro ussaÇkha-pÃdo . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro eïi-jaÇgho . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro Âhitako va anonamanto ubhohi pÃïi-talehi jannukÃni parimasati parimajjati . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro kosohita-vatthaguyho . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro suvaïïa-vaïïo ka¤cana{sannibha-ttaco} . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro sukhumacchavÅ sukhumattà chaviyà rajojallaæ kÃye na upalimpati . #<[page 018]># %<18 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 32.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro ekeka-lomo ekekÃni lomÃni loma-kÆpesu jÃtÃni . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro uddhagga-lomo uddhaggÃni lomÃni jÃtÃni nÅlÃni a¤jana-vaïïÃni kuï¬ala-vattÃni dakkhiïÃvattaka-jÃtÃni . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro brahmujju-gatto . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro sattussado . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro sÅha-pubbaddhakÃyo . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro citantaraæso . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro nigrodha-parimaï¬alo, {yÃvatakv assa} kÃyo tÃvatakvassa vyÃmo, {yÃvatakv assa} vyÃmo tÃvatakvassa kÃyo . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro {samavatta-kkhandho} . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro {rasaggas-aggÅ} . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro sÅha-hanu . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro cattÃlÅsa-danto . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro sama-danto . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro avivara-danto . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro susukka-dÃÂho . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro pahÆta-jivho . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro Brahmassaro karavÅka-bhÃïÅ . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro abhinÅla-netto . . . pe . . . "`Ayaæ hi deva kumÃro go-pakhumo . . . pe . . . "`Imassa deva kumÃrassa uïïà bhamukantare jÃtà odÃtà mudu-tÆla-sannibhÃ. Yam pi deva imassa kumÃrassa uïïà bhamukantare jÃtà odÃtà mudu-tÆla-sannibhÃ, idam pi 'ssa MahÃpurisassa MahÃpurisa-lakkhaïaæ bhavati. #<[page 019]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "`Ayaæ hi deva kumÃro uïhÅsa-sÅso. Yam pÃyaæ deva kumÃro uïhÅsa-sÅso, idam pi 'ssa MahÃpurisassa MahÃpurisa-lakkhaïaæ bhavati. 33. "`Imehi kho ayaæ deva kumÃro dvattiæsa MahÃpurisa-lakkhaïehi samannÃgato, yehi samannÃgatassa MahÃpurisassa dve gatiyo bhavanti ana¤¤Ã. Sace agÃraæ ajjhÃvasati, rÃjà hoti cakkavatti dhammiko dhamma-rÃjà cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto satta-ratanasamannÃgato. Tass' imÃni satta-ratanÃni bhavanti: seyyathÅdaæ cakka-ratanaæ hatthi-ratanaæ assa-ratanaæ maïi-ratanaæ itthi-ratanaæ gahapati-ratanaæ pariïÃyakaratanam eva sattamaæ. Paro-sahassaæ kho pan' assa puttà bhavanti sÆrà vÅraÇga-rÆpà {parasenappamaddanÃ}. So imaæ paÂhaviæ sÃgara-pariyantaæ adaï¬ena asatthena dhammena abhivijiya ajjhÃvasati. Sace kho pana agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajati, arahaæ hoti {sammÃ-} sambuddho loke vivattacchaddo ti." `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà nemitte brÃhmaïe ahatehi vatthehi acchÃdÃpetvà sabba-kÃmehi santappesi. 34. `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà Vipassissa kumÃrassa dhÃtiyo upaÂÂhÃpesi. A¤¤Ã sudaæ pÃyenti, a¤¤Ã nahÃpenti, a¤¤Ã dhÃrenti, a¤¤Ã aÇkena pariharanti. JÃtassa kho pana bhikkhave Vipassissa kumÃrassa setacchattaæ dhÃrayittha divà c' eva ratti¤ ca: "mà naæ sÅtaæ và uïhaæ và tiïaæ và rajo và ussÃvo và {bÃdhÃ} ti." JÃto kho pana bhikkhave VipassÅ kumÃro bahuno janassa piyo ahosi manÃpo. Seyyathà pi bhikkhave uppalaæ và padumaæ và puï¬arÅkaæ và bahuno janassa piyaæ manÃpaæ, #<[page 020]># %<20 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 1. 34.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam eva kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bahuno janassa piyo ahosi manÃpo. SvÃssudaæ aÇken' eva aÇkaæ pariharÅyati. 35. `JÃto kho pana bhikkhave VipassÅ kumÃro ma¤jussaro ca ahosi vaggu-ssaro ca madhura-ssaro ca pemanÅya-ssaro ca. Seyyathà pi bhikkhave Himavante pabbate karavÅkà nÃma sakuïa-jÃti ma¤jussarà ca vaggu-{madhura-ssarÃ} ca pemanÅyassarà ca, evam eva kho bhikkhave VipassÅ kumÃro ma¤jussaro ca ahosi {vaggu-ssaro} ca madhurassaro ca pemanÅyassaro ca. 36. `JÃtassa kho pana bhikkhave Vipassissa kumÃrassa kamma-vipÃkajaæ dibbaæ cakkhuæ pÃtur ahosi, yena sudaæ samantà yojanaæ passati divà c' eva ratti¤ ca. 37. `JÃto kho pana bhikkhave VipassÅ kumÃro animisanto pekkhati, seyyathà pi devà TÃvatiæsÃ. "Animisanto kumÃro pekkhatÅti" kho bhikkhave Vipassissa kumÃrassa "VipassÅ VipassÅ" tveva sama¤¤Ã udapÃdi. Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà attha-karaïe nisinno, Vipassi-kumÃraæ aÇke nisÅdÃpetvà atthe anusÃsati. #<[page 021]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro pitu aÇke nisinno viceyya viceyya atthe panÃyati ¤Ãyena. "Viceyya viceyya kumÃro atthe panÃyati ¤ÃyenÃti" kho bhikkhave Vipassissa kumÃrassa bhiyyoso mattÃya "VipassÅ VipassÅ" tveva sama¤¤Ã udapÃdi. 38. `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà Vipassissa kumÃrassa tayo pÃsÃde kÃrÃpesi, ekaæ vassikaæ ekaæ hemantikaæ ekaæ gimhikaæ, pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhÃpesi. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro vassike pÃsÃde vassike cattÃro mÃse nippurisehi turiyehi parivÃrayamÃno na heÂÂhà pÃsÃdaæ orohati. 11 JÃti-khaï¬aæ niÂÂhitaæ. 2.1. `Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bahunnaæ vassÃnaæ bahunnaæ vassa-satÃnaæ bahunnaæ vassasahassÃnaæ accayena sÃrathiæ Ãmantesi: "`Yojehi samma sÃrathi bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni, uyyÃna-bhumiæ gacchÃma {bhÆmiæ} dassanÃyÃti. "`Evaæ devÃti" kho bhikkhave sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvà Vipassissa kumÃrassa paÂivedesi: "YuttÃni kho te deva bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni, yassa {dÃni} kÃlaæ ma¤¤asÅti." `Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bhaddaæ yÃnaæ abhiruhitvà bhaddehi bhaddehi yÃnehi uyyÃnabhumiæ niyyÃsi. 2. `Addasà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto purisaæ jiïïaæ gopÃnasi-vaÇkaæ bhoggaæ daï¬a-parÃyanaæ pavedhamÃnaæ gacchantaæ Ãturaæ gata-yobbanaæ. #<[page 022]># %<22 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 2.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Disvà sÃrathiæ Ãmantesi: "`Ayam pana samma sÃrathi puriso kiæ kato, kesà pi 'ssa na yathà a¤¤esaæ, kÃyo pi 'ssa na yathà a¤¤esan ti?" "`Eso kho deva jiïïo nÃmÃti. "`Kim pan' eso samma sÃrathi jiïïo nÃmÃti?" "`Eso kho deva jiïïo nÃma: Na dÃni tena ciraæ jÅvitabbaæ bhavissatÅti." "`Kim pana samma sÃrathi aham pi jarÃ-dhammo jaraæ anatÅtà ti.?" "`Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe jarÃ-dhammà jaraæ anatÅtà ti." "`Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃna-bhÆmiyÃ, ito va antepuraæ paccaniyyÃhÅti." "`Evaæ devÃti" kho bhikkhave sÃrÃthi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsi. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro antepura-gato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: "{Dhi-r- atthu} kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤ÃyissatÅti." 3. `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà sÃrathiæ ÃmantÃpetvà etad avoca: "`Kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà attamano ahosÅti?" "`Na kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, na kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà attamano ahosÅti. "`Kim pana samma sÃrathi addasa kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto ti?" #<[page 023]># %% "`Addasà kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiæ niyyanto purisaæ jiïïaæ gopÃnasi-vaækaæ bhoggaæ daï¬a-parÃyanaæ pavedhamÃnaæ gacchantaæ Ãturaæ-gata-yobbanaæ. Disvà maæ etad avoca: `Ayam pana samma sÃrathi puriso kiæ kato, kesà pi 'ssa na yathà a¤¤esaæ, kÃyo pi 'ssa na yathà a¤¤esan ti?' `Eso kho deva jiïïo nÃmÃti.' `Kim pana so samma sÃrathi jiïïo nÃmÃti?' `Eso kho deva jiïïo nÃma: na dÃni tena ciraæ jÅvitabbaæ bhavissatÅti.' `Kim pana samma sÃrathi aham pi jarÃ-dhammo jaraæ anatÅto ti?' `Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe jarÃ-dhammà jaraæ anatÅtà ti.' `Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃna-bhÆmiyÃ, ito va antepuram paccaniyyÃhÅti.' `Evaæ devÃti' kho ahaæ deva Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsiæ. So kho deva kumÃro antepura-gato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: `Dhi-r-atthu kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤ÃyissatÅti.' " 4. `Atha kho bhikkhave Bandhumassa ra¤¤o etad ahosi: "Mà h' eva kho VipassÅ kumÃro na rajjaæ kÃresi, mà h' eva VipassÅ kumÃro agÃrasmà anagÃriyaæ pabbaji, mà h' eva nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ saccaæ assa vacanan ti." `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà Vipassissa kumÃrassa bhiyyoso mattÃya pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhÃpesi yathà VipassÅ kumÃro rajjaæ kÃreyya, yathà VipassÅ kumÃro na agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajeyya, yathà nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ micchà assa vacanaæ. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro pa¤cahi kÃmaguïehi samappito samaÇgi-bhÆto parivÃreti. 5. `Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bahunnaæ vassÃnaæ . . . pe (1) . . . #<[page 024]># %<24 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 6.>% 6. `Addasà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto purisaæ ÃbÃdhikaæ dukkhitaæ bÃÊha-gilÃnaæ sake mutta-karÅse palipannaæ semÃnaæ a¤¤ehi vuÂÂhÃpiyamÃnaæ a¤¤ehi saævesiyamÃnaæ. Disvà sÃrathiæ Ãmantesi: "Ayam pana samma sÃrathi puriso kiæ kato, akkhÅni pi 'ssa na yathà a¤¤esaæ, saro pi 'ssa na yathà a¤¤esan ti?" "`Eso kho deva vyÃdhito nÃmÃti. "`Kim pana eso samma sÃrathi vyÃdhito nÃmÃti?" "`Eso kho deva vyÃdhito nÃma: app eva nÃma tamhà ÃbÃdhà vuÂÂhaheyyÃti. "`Kim pana samma sÃrathi aham pi vyÃdhi-dhammo vyÃdhiæ anatÅto ti?" "`Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe vyÃdhi-dhammà vyÃdhiæ anatÅtà ti. "`Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃnaahÆmiyÃ, ito va antepuraæ paccaniyyÃhÅti." "`Evaæ devÃti" kho bhikkhave sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsi. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro antepura-gato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: "Dhi-r-atthu kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤Ãyissati vyÃdhi pa¤¤ÃyissatÅti." 7. `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà sÃrathiæ ÃmantÃpetvà etad avoca: "`Kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà attamano ahosÅti?" "`Na kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, na kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà attamano ahosÅti. "`Kim pana samma sÃrathi addasa kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto ti?" "`Addasà kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiæ niyyanto purisaæ ÃbÃdhikaæ dukkhitaæ bÃÊha-gilÃnaæ sake muttakarÅse palipannaæ semÃnaæ a¤¤ehi vuÂÂhÃpiyamÃnaæ a¤¤ehi saævesiyamÃnaæ. #<[page 025]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Disvà maæ etad avoca: `Ayam pana samma sÃrathi puriso kiæ kato, akkhÅni pi 'ssa na yathà a¤¤esaæ, saro pi 'ssa na yathà a¤¤esan ti?' `Eso kho deva vyÃdhito nÃmÃti.' `Kim pan' eso samma sÃrathi vyÃdhito nÃmÃti?' `Eso kho deva vyÃdhito nÃma: app eva nÃma tamhà ÃbÃdhà vuÂÂhaheyyÃti.' `Kim pana samma sÃrathi aham pi vyÃdhi-dhammo vyÃdhiæ anatÅto ti?' `Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe vyÃdhi-dhammà vyÃdhiæ anatÅtà ti.' `Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃna-bhÆmiyÃ, ito va antepuraæ paccaniyyÃhÅti.' `Evaæ devÃti' kho ahaæ deva Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsiæ. So kho deva kumÃro antepura-gato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: Dhi-r-atthu kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤Ãyissati vyÃdhi pa¤¤ÃyissatÅti.' " 8. `Atha kho bhikkhave Bandhumassa ra¤¤o etad ahosi: "Mà h' eva kho VipassÅ kumÃro na rajjaæ' kÃresi, mà h' eva VipassÅ kumÃro agÃrasmà anagÃriyaæ pabbaji, mà h' eva nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ saccaæ assa vacanan ti." `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà Vipassissa kumÃrassa bhiyyoso mattÃya pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhÃpesi, yathà VipassÅ kumÃro rajjaæ kÃreyya, yathà VipassÅ kumÃro na agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajeyya, yathà nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ micchà assa vacanaæ. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro pa¤cahi kÃma-guïehi samappito samaÇgi-bhÆto parivÃreti. 9. . . . pe [1] . . . 10. `Addasà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto mahÃjana-kÃyaæ sannipatitaæ nÃnÃrattÃna¤ ca dussÃnaæ milÃtaæ kayiramÃnaæ. Disvà sÃrathiæ Ãmantesi: "`Kin nu kho so samma sÃrathi mahÃjana-kÃyo sannipatito nÃnÃrattÃna¤ ca dussÃnaæ milÃtaæ kayiratÅti?" #<[page 026]># %<26 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 10.>% "`Eso kho deva kÃlakato nÃmÃti. "`Tena hi samma sÃrathi yena so kÃlakato tena rathaæ pesehÅti." "`Evaæ devÃti" kho bhikkhave sÃrathi vipassissa kumÃrassa paÂissutvà yena so kÃlakato tena rathaæ pesesi. Addasà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro petaæ kÃlakataæ. Disvà sÃrathiæ Ãmantesi: "`Kim panÃyaæ samma sÃrathi kÃlakato nÃmÃti?" "`Eso kho deva kÃlakato nÃma: na dÃni taæ dakkhinti mÃtà và pità và a¤¤e và {¤Ãti}-sÃlohitÃ, so pi na dakkhissati mÃtaraæ và pitaraæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti." "`Kim pana samma sÃrathi aham pi maraïa-dhammo maraïaæ anatÅto ti? Mam pi na dakkhinti devo và devÅ và {a¤¤e} và ¤Ãti-sÃlohitÃ, aham pi na dakkhissÃmi devaæ và deviæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti?" "`Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe maraïa-dhammà maraïaæ anatÅtÃ. Tam pi na dakkhinti devo và devÅ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohitÃ. Tvam pi na dakkhissasi devaæ và deviæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti. "`Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃnabhÆmiyÃ, ito va antepuraæ paccaniyyÃhÅti." "`Evaæ devÃti kho bhikkhave sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsi. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro antepura-gato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: "Dhi-r-atthu kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤Ãyissati, vyÃdhi pa¤¤Ãyissati, maraïaæ pa¤¤ÃyissatÅti." . `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà sÃrathiæ ÃmantÃpetvà etad avoca: "`Kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, kacci samma sÃrathi kumÃro uyyÃnabhÆmiyà attamano ahosÅti?" #<[page 027]># %% "`Na kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiyà abhiramittha, no kho deva kumÃro uyyÃna-{bhÆmiyÃ} attamano ahosÅti." "`Kim pana samma sÃrathi addasa kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto ti?" "`Addasà kho deva kumÃro uyyÃna-bhÆmiæ niyyanto mahÃjana-kÃyaæ sannipatitaæ nÃnÃrattÃna¤ ca dussÃnaæ milÃtaæ kayiramÃnaæ. Disvà maæ etad avoca: `Kin nu kho so samma sÃrathi mahÃjana-kÃyo sannipatito nÃnÃrattÃna¤ ca dussÃnaæ milÃtaæ kayiratÅti?' `Eso kho deva kÃlakato nÃmÃti.' `Tena hi samma sÃrathi yena so kÃlakato tena rathaæ pesehÅti.' `Evaæ devÃti' kho ahaæ deva Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà yena so kÃlakato tena rathaæ pesesiæ. Addasà kho deva kumÃro petaæ kÃlakataæ. Disvà maæ etad avoca: `Kim panÃyaæ samma sÃrathi kÃlakato nÃmÃti?' `Eso kho deva kÃlakato nÃma: na dÃni taæ dakkhinti mÃtà và pità và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohitÃ. So pi na dakkhissati mÃtaraæ và pitaraæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti.' `Kim pana samma sÃrathi aham pi maraïa-dhammo maraïaæ anatÅto? Mam pi na dakkhinti devo và devÅ và a¤¤e và ¤ati-sÃlohitÃ, aham pi na dakkhissÃmi devaæ và deviæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti?' `Tva¤ ca deva maya¤ c' amhà sabbe maraïa-dhammà maraïaæ anatÅtÃ. Tam pi na dakkhinti devo và devÅ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohitÃ. Tvam pi na dakkhissasi devaæ và deviæ và a¤¤e và ¤Ãti-sÃlohite ti.' `Tena hi samma sÃrathi alan dÃn' ajja uyyÃna-bhÆmiyÃ, ito va antepuraæ paccaniyyÃhÅti.' `Evaæ devÃti' kho ahaæ deva Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà tato va antepuraæ paccaniyyÃsiæ. So kho deva kumÃro antepuragato dukkhÅ dummano pajjhÃyati: `Dhi-r-atthu kira bho jÃti nÃma, yatra hi nÃma jÃtassa jarà pa¤¤Ãyissati, vyÃdhi pa¤¤Ãyissati, maraïaæ pa¤¤ÃyissatÅti.' 12 `Atha dho bhikkhave bandhumassa ra¤¤o etad ahosi: "Mà h' eva kho VipassÅ kumÃro na rajjaæ kÃresi, mà h' eva VipassÅ kumÃro agÃrasmà anagÃriyaæ pabbaji, mà h' eva nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ saccaæ assa vacanan ti." #<[page 028]># %<28 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 12.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Atha kho bhikkhave Bandhumà rÃjà Vipassissa kumÃrassa bhiyyoso mattÃya pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhÃpesi, yathà VipassÅ kumÃro rajjaæ kÃreyya, yathà VipassÅ kumÃro na agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajeyya, yathà nemittÃnaæ brÃhmaïÃnaæ micchà assa vacanaæ. Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ kumÃro pa¤cahi kÃmaguïehi samappito samaÇgi-bhÆto parivÃreti. 13. `Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bahunnaæ vassÃnaæ bahunnaæ vassa-satÃnaæ bahunnaæ vassasahassÃnaæ accayena sÃrathiæ Ãmantesi: "`Yojehi samma sÃrathi bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni, uyyÃna-bhÆmiæ gacchÃma bhÆmiæ dassanÃyÃti." "`Evaæ devÃti" kho bhikkhave sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvà Vipassissa kumÃrassa paÂivedesi: "`YuttÃni kho te deva bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤asÅti." `Athà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro bhaddaæ yÃnaæ abhiruhitvà bhaddehi bhaddehi yÃnehi uyyÃna-bhÆmiæ niyyÃsi. 14. `Addasà kho bhikkhave VipassÅ kumÃro uyyÃnabhÆmiæ niyyanto purisaæ bhaï¬uæ pabbajitaæ kÃsÃyavasanaæ. Disvà sÃrathiæ Ãmantesi: "`Ayam pana samma sÃrathi puriso kiæ kato, sÅsam pi 'ssa na yathà a¤¤esaæ, vatthÃni pi 'ssa na yathà a¤¤esan ti?" "`Eso kho deva pabbajito nÃmÃti." "`Kim pan' eso samma sÃrathi pabbajito nÃmÃti?" "`Eso kho deva pabbajito nÃma: sÃdhu dhammacariyà sÃdhu sama-cariyà sÃdhu kusala-kiriyà sÃdhu pu¤¤a-kiriyà sÃdhu avihiæsà sÃdhu bhÆtÃnukampà ti." "`SÃdhu kho so samma sÃrathi pabbajito nÃma, sÃdhu hi samma sÃrathi dhamma-cariyà sÃdhu sama-cariyà sÃdhu kusala-kiriyà sÃdhu pu¤¤Ã-kiriyà sÃdhu avihiæsà sÃdhu bhÆtÃnukampÃ. #<[page 029]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tena hi samma sÃrathi yena so pabbajito tena ratham pesehiti. `Evaæ devÃti kho bhikkhave sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvà yena so pabbajito tena rathaæ pesesi. Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro taæ pabbajitaæ etad avoca: "`Tvaæ pana samma kiæ kato, sÅsam pi te na yathà a¤¤esaæ, vatthÃni pi te na yathà a¤¤esan ti?" "`Ahaæ kho deva pabbajito nÃmÃti. "`Kiæ pana tvaæ samma pabbajito nÃmÃti?" "`Ahaæ kho deva pabbajito nÃma: sÃdhu dhammacariyà sÃdhu sama-cariyà sÃdhu kusala-kiriyà sÃdhu pu¤¤a-kiriyà sÃdhu avihiæsà sÃdhu bhÆtÃnukampà ti." "`SÃdhu kho tvaæ samma pabbajito nÃma, sÃdhu hi samma dhamma-cariyà sÃdhu sama-cariyà sÃdhu kusalakiriyà sÃdhu pu¤¤a-kiriyà sÃdhu avihiæsà sÃdhu bhÆtÃnukampà ti." 15. `Atha kho bhikkhave VipassÅ kumÃro sÃrathiæ Ãmantesi: "`Tena hi samma sÃrathi rathaæ ÃdÃya ito va antepuraæ paccaniyyÃhi. Ahaæ pana idh' eva kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃmÅti." "`Evam devÃti" kho sÃrathi Vipassissa kumÃrassa paÂissutvÃ, rathaæ ÃdÃya tato va antepuraæ paccaniyyÃsi. VipassÅ pana kumÃro tatth' eva kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbaji. 16. `Assosi kho bhikkhave Bandhumatiyà rÃjadhÃniyà mahÃ-jana-kÃyo caturÃsÅti-pÃïa-sahassÃni: "VipassÅ kira kumÃro kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajito ti." #<[page 030]># %<30 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 16.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ SutvÃna tesaæ etad ahosi: "Na hi nÆna so orako dhammavinayo, na sà orikà pabbajjÃ, yattha VipassÅ kumÃro kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajito. VipassÅ pi nÃma kumÃro kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissati, kim aÇga pana na mayan ti?" Atha kho so bhikkhave mahÃ-janakÃyo caturÃsÅti-pÃïa-sahassÃni kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà Vipassiæ Bodhisattaæ agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajitaæ anupabbajiæsu. TÃya sudaæ bhikkhave parisÃya parivuto VipassÅ Bodhisatto gÃma-nigama-rÃjadhÃnÅsu cÃrikaæ carati. 17. `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisatassa rahogatassa paÂisallÅnassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: "`Na kho me taæ {paÂirÆpaæ} yo 'haæ Ãkiïïo viharÃmi. Yan nÆnÃhaæ eko gaïasmà vÆpakaÂÂho vihareyyan ti." `Atha kho bhikkhave VipassÅ Bodhisatto aparena samayena eko gaïasmà vÆpakaÂÂho vihÃsi. A¤¤en' eva tÃni caturÃsÅti-{pabbajita}-sahassÃni agamaæsu, a¤¤ena VipassÅ Bodhisatto. 18. `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa vÃsupagatassa rahogatassa paÂisallÅnassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: "`Kicchaæ vatÃyam loko Ãpanno, jÃyati ca jÅyati ca mÅyati ca cavati ca uppajjati ca. Atha ca pan' imassa dukkhassa nissaraïaæ nappajÃnÃti jarÃ-maraïassa, #<[page 031]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ kudÃssu nÃma imassa dukkhassa nissaraïaæ pa¤¤Ãyissati jarÃmaraïassÃti?" `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati jarÃ-maraïaæ hoti, kim-paccayà jarÃ-maraïan ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "JÃtiyà kho sati jarÃ-maraïaæ hoti, jÃtipaccayà jarÃ-maraïan ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati jÃti hoti, kim-paccayà jÃtÅti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yonisomanasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "Bhave kho sati jÃti hoti bhava-paccayà jÃtÅti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati bhavo hoti, kim-paccayà bhavo ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "UpÃdÃne kho sati bhavo hoti, upÃdÃna-paccayà bhavo ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati upÃdÃnaæ {hoti}, kim-paccayà upÃdÃnan ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "TaïhÃya kho sati upÃdÃnaæ hoti, taïhÃ-paccayà upÃdÃnan ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati taïhà hoti, kim-paccayà taïhà ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "VedanÃya kho sati taïhà hoti, vedanÃ-paccayà taïhà ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati vedanà hoti, kim-paccayà vedanà ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: #<[page 032]># %<32 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 18.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Phasse kho sati vedanà hoti, phassa-paccayà vedanà ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati phasso hoti, kim-paccatà phasso ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "SaÊÃyatane kho sati phasso hoti, saÊÃyatana-paccayà phasso ti?" `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati saÊÃyatanaæ hoti, kim-paccayà saÊÃyatanan ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤aya abhisamayo: "NÃme-rÆpe kho sati saÊÃyatanaæ hoti, nÃmarÆpa paccayà saÊÃyatanan ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati nÃma-rÆpaæ hoti, kim-paccayà nÃma-rÆpan ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "Vi¤¤Ãïe kho sati nÃma-rÆpaæ hoti, vi¤¤Ãïapaccayà nÃma-rÆpan ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho sati vi¤¤Ãïaæ hoti, kim-paccayà vi¤¤Ãïan ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "NÃma-rÆpe kho sati vi¤¤Ãïaæ hoti, nÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïan ti." 19. `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "PaccudÃvattati kho idaæ vi¤¤Ãïaæ nÃmarÆpamhÃ, nÃparaæ gacchati. EttÃvatà jÃyetha và jÅyetha và mÅyetha và cavetha và uppajjetha vÃ, yadidaæ nÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïaæ, vi¤¤Ãïa-paccayà nÃmarÆpaæ, nÃmarÆpa-paccayà saÊÃyatanaæ, saÊÃyatana-paccayà phasso, phassa-paccayà vedanÃ, vedanÃ-paccayà taïhÃ, #<[page 033]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ taïhÃ-paccayà upÃdÃnaæ, upÃdÃna-paccayà bhavo, bhava-paccayà jÃti, jÃti-paccayà jarÃ-maraïaæ soka-parideva-dukkha-domanass-upÃyÃsà sambhavanti, evam etassa kevalassa dukkha-kkhandhassa samudayo hoti. "`Samudayo samudayo" ti kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa pubbe ananussutesu dhammesu cakkhuæ udapÃdi, nÃïaæ udapÃdi, pa¤¤Ã udapÃdi, vijjà udapÃdi, Ãloko udapÃdi. 20. `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati jarÃ-maraïaæ na hoti, kissa nirodhà jarÃ-maraïa-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "JÃriyà kho asati jarÃ-maraïaæ na hoti, jÃti-nirodhà jarÃ-maraïa-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati jÃti na hoti, kissa nirodhà jÃti-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "Bhave kho asati jÃti na hoti, bhave-nirodhà jÃti-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati bhavo na hoti, kissa nirodhà bhava-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "UpÃdÃne kho asati bhavo na hoti, upÃdÃnanirodhà bhava-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati upÃdÃnaæ na hoti, kissa nirodhà upÃdÃna-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "TaïhÃya kho asati upÃdÃnaæ na hoti, taïhÃnirodhà upÃdÃna-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati taïhà na hoti, kissa nirodhà taïhÃ-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: #<[page 034]># %<34 MAHAPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 2. 20.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "VedanÃya kho asati taïhà na hoti, {vedanÃ-} nirodhà taïhÃ-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati vedanà na hoti, kissa nirodhà vedanÃ-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "Phasse kho asati vedanà na hoti, phassa-nirodhà vedanÃ-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati phasso na hoti, kissa nirodhà phassa-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "SaÊÃyatane kho asati phasso na hoti, saÊÃyatananirodhà phassa-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati saÊÃyatanaæ na hoti, kissa nirodhà saÊÃyatana-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "NÃma-rÆpe kho asati saÊÃyatanaæ na hoti, nÃma-rÆpa-nirodhà saÊÃyatana-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati nÃma-rÆpaæ na hoti, kissa nirodhà nÃma-rÆpa-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa {Bodhisattissa} yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "Vi¤¤Ãïe kho asati nÃma-rÆpaæ na hoti, vi¤¤Ãïa-nirodhà nÃma-rÆpa-nirodho ti." `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Kimhi nu kho asati vi¤¤Ãïaæ na hoti, kissa nirodhà vi¤¤Ãïa-nirodho ti?" Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa yoniso-manasikÃrà ahu pa¤¤Ãya abhisamayo: "NÃmarÆpe kho asati vi¤¤Ãïaæ na hoti, nÃmarÆpa-nirodhà vi¤¤Ãïa-nirodho {ti}" 21. `Atha kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa etad ahosi: "Adhigato kho myÃyaæ vipassanÃ-maggo bodhÃya, #<[page 035]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yadidaæ nÃmarÆpa-nirodhà vi¤¤Ãïa-nirodho, vi¤¤Ãïa-nirodhà nÃmarÆpa-nirodho, nÃmarÆpa-nirodhà saÊÃyatana-nirodho, saÊÃyatana-nirodhà phassa-nirodho, phassa-nirodhà vedanÃ-nirodho, vedanÃ-nirodhà taïhÃnirodho, taïhÃ-nirodhà upÃdÃna-nirodho, upÃdÃna-nirodhà bhava-nirodho, bhava-nirodhà jÃti-nirodho, jÃti-nirodhà jarÃ-maraïaæ soka-parideva-dukkha-domanass-upÃyÃsà nirujjhanti, evam etassa kevalassa dukkha-kkhandhassa nirodho hoti. "`Nirodho nirodho ti" kho bhikkhave Vipassissa Bodhisattassa pubbe ananussutesu dhammesu cakkhuæ udapÃdi, ¤Ãïaæ udapÃdi, pa¤¤Ã udapÃdi, vijjà udapÃdi, Ãloko udapÃdi. 22. `Atha kho bhikkhave VipassÅ Bodhisatto aparena samayena pa¤cas' upÃdÃna-kkhandhesu udaya-vyayÃnupassÅ vihÃsi: "Iti rÆpaæ, iti rÆpassa samudayo, iti rÆpassa atthagamo; Iti vedanÃ, iti vedanÃya samudayo, iti vedanÃya atthagamo; iti sa¤¤Ã, iti sa¤¤Ãya samudayo iti sa¤¤Ãya atthagamo; iti saækhÃrÃ, iti saækhÃrÃnaæ samudayo, iti saækhÃrÃnaæ atthagamo; iti vi¤¤Ãïaæ, iti vi¤¤Ãïassa samudayo, iti vi¤¤Ãïassa atthagamo ti." `Tassa pa¤cas' upÃdÃna-{kkhandhesu} udaya-vyayÃnupassino viharato na cirass' eva anupÃdÃya Ãsavehi cittaæ vimucci. Dutiyaka-BhÃïavÃraæ NiÂÂhitaæ. 3.1. `Atha kho bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa etad ahosi: "YannÆnÃhaæ dhammaæ deseyyan ti." 8 "Atha kho bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa etad ahosi: #<[page 036]># %<36 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 1.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Adhigato kho me ayaæ dhammo gambhÅro duddaso duranubodho santo païÅto atakkÃvacaro nipuïo paï¬ita-vedanÅyo. ùlayarÃmà kho panÃyaæ pajà Ãlaya-ratà Ãlaya-sammuditÃ. ùlaya-rÃmÃya kho pana pajÃya Ãlaya-ratÃya Ãlaya-sammuditÃya duddasaæ idaæ {ÂhÃnaæ} yadidaæ ida-paccayatà paÂiccasamuppÃdo. Idam pi kho ÂhÃnaæ duddasaæ, yadidaæ sabba-saækhÃra-samatho sabbÆpadhi-paÂinissaggo taïhakkhayo virÃgo nirodho nibbÃnaæ. Aha¤ c' eva kho pana dhammaæ deseyyaæ pare ca me na ÃjÃneyyuæ, so mam' assa kilamatho, sà mam' assa vihesà ti." 2. `Api 'ssu bhikkhave Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ imà anacchariyà gÃthà paÂibhaæsu pubbe assuta-pubbÃ: "Kicchena me adhigataæ halan dÃni pakÃsituæ, RÃga-dosa-paretehi nÃyaæ dhammo susambuddho. PaÂisota-gÃmiæ nipuïaæ gambhÅraæ duddasaæ aïuæ RÃga-rattà na dakkhinti tamokkhandhena ÃvaÂà ti." `Iti ha bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃsambuddhassa paÂisa¤cikkhato {appossukkatÃya} cittaæ nami no dhamma-desanÃya. Atha kho bhikkhave a¤¤atarassa MahÃ-brahmuno Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa cetasà ceto-parivitakkam a¤¤Ãya etad ahosi: #<[page 037]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Nassati vata bho loko, vinassati vata bho loko, yatra hi nÃma Vipassissa bhagavato arahato sammÃsambuddhassa appossukkatÃya cittaæ namati, no dhamma-desanÃyÃti." 3. `Atha kho so bhikkhave MahÃ-brahmÃ, seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva Brahmaloke antarahito Vipassissa bhagavato arahato sammÃsambuddhassa purato pÃtur ahosi. Atha kho so bhikkhave MahÃ-brahmà ekaæsaæ uttarÃsaÇgaæ karitvà dakkhiïaæ jÃnu-maï¬alaæ paÂhaviyaæ nihantvÃ, yena VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho ten' a¤jaliæ païÃmetvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃsambuddhaæ etad avoca: "Desetu bhante bhagavà dhammaæ, desetu sugato dhammaæ, santi sattà appa-rajakkha-jÃtikÃ, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro ti." 4. `Evaæ vutte bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho MahÃ-brahmÃnaæ etad avoca: "`Mayham pi kho Brahme etad ahosi: `YannÆnÃhaæ dhammaæ deseyyan ti.' Tassa mayhaæ Brahme etad ahosi: `Adhigato kho me ayaæ dhammo gambhÅro duddaso duranubodho santo païÅto atakkÃvacaro nipuïo paï¬ita-vedanÅyo. ùlaya-rÃmà kho panÃyaæ pajà Ãlayaratà Ãlaya-sammuditÃ. ùlaya-rÃmÃya kho {pana} pajÃya Ãlaya-ratÃya {Ãlaya-}sammuditÃya duddasaæ idaæ ÂhÃnaæ yadidaæ idappaccayatà {paÂiccasamuppÃdo}. Idam pi kho ÂhÃnam duddasaæ, yadidam sabba-saækhÃrasamatho sabbÆpadhi-paÂinissaggo tahakkhayo virÃgo nirodho nibbÃnaæ. Aha¤ c' eva kho pana dhammaæ deseyyaæ, pare ca me na ÃjÃneyyuæ, so mam' assa kilamatho, sà mam' assa vihesà ti.' Api 'ssu maæ Brahme imà anacchariyà gÃthà paÂibhaæsu pubbe assutapubbÃ: #<[page 038]># %<38 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 4.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Kicchena me adhigataæ halan dÃni pakÃsituæ RÃga-dosa-paretehi nÃyaæ dhammo susambuddho. PaÂisota-gÃmiæ nipuïaæ gambhÅraæ duddasaæ aïuæ RÃga-rattà na dakkhinti {tamokkhandhena} ÃvaÂà ti.' "`Iti ha me Brahme paÂisa¤cikkhato appossukkatÃya cittaæ nami no dhamma-desanÃyÃti." 5. `Dutiyam pi kho bhikkhave so MahÃ-brahmà . . . pe . . . 6. `Tatiyam pi kho bhikkhave so MahÃ-brahmà Vipassiæ Bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ etad avoca: "`Desetu bhante bhagavà dhammaæ, desetu sugato dhammaæ, santi sattà appa-rajakkha-jÃtikà assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro ti.' `Atha kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho Brahmuno ca ajjhesanaæ viditvà sattesu ca kÃru¤¤atam {paÂicca} buddha-cakkhunà lokaæ volokesi. Addasà kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho buddha-cakkhunà lokaæ volokento, satte appa-rajakkhe mahÃ-rajakkhe tikkhindriye mudindriye svÃkÃre dvÃkÃre suvi¤¤Ãpaye duvi¤¤Ãpaye {app ekacce} paraloka-vajja-bhaya-dassÃvino viharante. {Seyyatha pi} nÃma uppaliniyaæ và paduminiyaæ và puï¬arÅkiniyaæ và {app ekaccÃni} uppalÃni và padumÃni và puï¬arÅkÃni và udake jÃtÃni udake saæva¬¬hÃni udakÃnuggatÃni anto-nimugga-posÅni, {app ekaccÃni} uppalÃni và padumÃni và puï¬arÅkÃni và udake jÃtÃni udake saæva¬¬hÃni samodakaæ ÂhitÃni, {app ekaccÃni} uppalÃni và padumÃni và puï¬arÅkÃni và udake jÃtÃni udake {saæva¬¬hÃni} udakà accuggamma Âhanti anupalittÃni udakena, -- #<[page 039]># %% evam eva kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho buddha-cakkhunà lokaæ volokento addasa satte appa-rajakkhe mahÃ-rajakkhe tikkhindriye mudindriye svÃkÃre dvÃkÃre suvi¤¤Ãpaye duvi¤¤Ãpaye {app ekacce} paraloka-vajja-bhaya-dassÃvino viharante. 7. `Atha kho so bhikkhave MahÃ-brahmà Vipassissa bhagavato arahato {sammÃ}-sambuddhassa cetasà cetoparivitakkam a¤¤Ãya Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ gÃthÃhi ajjhabhÃsi: "`Sele yathà pabbata-muddhaniÂÂhito yathà pi passe janataæ samantato, TathÆpamaæ dhammamayaæ Sumedha pÃsÃdam Ãruyha samanta-cakkhu, SokÃvatiïïaæ janataæ apeta-soko avekkhassu jÃtijarÃbhibhÆtaæ, UÂÂhehi vÅra vijita-saægÃma sattha-vÃha anaïa vicara loke. Desetu bhagavà dhammaæ, a¤¤ÃtÃro bhavissantÅti." `Atha kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho taæ MahÃ-brahmÃnaæ gÃthÃya paccabhÃsi. "`ApÃrutà tesaæ amatassa dvÃrà Ye sotavanto pamu¤cantu saddhaæ Vihiæsa-sa¤¤Å paguïam n' abhÃsiæ Dhammaæ païÅtaæ manujesu Brahme ti." `Atha kho so bhikkhave MahÃ-brahmà "KatÃvakÃso kho 'mhi Vipassinà bhagavatà arahatà sammÃ-sambuddhena dhamma-desanÃyÃti" Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà tatth' ev' antaradhÃyi. #<[page 040]># %<40 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 7.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 8. `Atha kho bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa etad ahosi: "Kassa nu kho ahaæ paÂhamaæ dhammaæ deseyyaæ, ko imaæ dhammaæ khippam eva ÃjÃnissatÅti?" `Atha kho bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa etad ahosi: "Ayaæ kho Khaï¬o ca rÃja-putto Tisso ca purohita-putto Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà paÂivasanti paï¬ità vyattà medhÃvino dÅgha-rattaæ apparajakkha-jÃtikÃ. YannÆnÃhaæ Khaï¬assa ca rÃja-puttassa Tissassa ca purohita-puttassa paÂhamaæ dhammaæ deseyyaæ, te imaæ dhammaæ khippam eva ajÃnissantÅti." `Atha kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho, seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva kho bodhi-rukkha-mÆle antarahito Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà Kheme miga-dÃye {pÃtur ahosi}. 9. `Atha kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho dÃya-pÃlaæ Ãmantesi: "`Ehi tvaæ samma dÃya-pÃla, Bandhumatiæ rÃjadhÃniæ pavisitvà Khaï¬a¤ ca rÃja-puttaæ Tissaæ ca purohita-puttaæ evaæ vadehi: `VipassÅ bhante bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ anuppatto Kheme miga-dÃye viharati. So tumhÃkaæ dassana-kÃmo ti.' " "`Evaæ bhante" ti kho bhikkhave dÃya-pÃlo Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa paÂissutvà Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ pavisitvà Khaï¬a¤ ca rÃjaputtaæ. Tissa¤ ca purohita-puttaæ etad avoca: "`VipassÅ bhante bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ anuppatto Kheme miga-dÃye viharati. So tumhÃkaæ dassana-kÃmo ti." 10. `Atha kho bhikkhave Khaï¬o ca rÃja-putto Tisso ca purohita-putto bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvà bhaddaæ yÃnaæ abhiruhitvà bhaddehi bhaddehi yÃnehi Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà nÅyiæsu, #<[page 041]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yena Khemo migadÃyo tena pÃyaæsu, yÃvatikà yÃnassa bhÆmi yÃnena gantvà yÃnà paccorohitvà pattikà va yena VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho ten' upasaækamiæsu. Upasaækamitvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. 11. `Tesaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Ãnupubbi-kathaæ kathesi, seyyathÅdaæ dÃna-kathaæ sÅla-kathaæ sagga-kathaæ kÃmÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nekkhamme Ãnisaæsaæ pakÃsesi. Yadà te bhagavà a¤¤Ãsi kalla-citte mudu-citte vinÅvaraïa-citte udagga-citte pasanna-citte, atha yà BuddhÃnaæ {sÃmukkaæsikÃ} dhamma-desanà tam pakÃsesi, dukkhaæ samudayaæ nirodhaæ maggaæ. Seyyathà pi nÃma suddhaæ vatthaæ apagata-kÃÊakaæ sammad eva rajanaæ paÂigaïheyya, evam eva Khaï¬assa ca rÃja-puttassa Tissassa ca purohitaputtassa tasmiæ yeva Ãsane virajaæ vÅtamalaæ dhammacakkhuæ udapÃdi: "Yaæ ki¤ci samudaya -- dhammaæ, sabban taæ nirodha-dhamman ti." 12. `Te diÂÂha-dhammà patta-dhammà vidita-dhammà pariyogÃÊha-dhammà tiïïa-vicikicchà vigata-kathaækathà vesÃrajja-ppattà apara-ppaccayà satthu sÃsane Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ etad avocuæ: "`Abhikkantaæ bhante, abhikkantaæ bhante! Seyyathà pi bhante nikkujjitaæ và ukkujjeyya, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và tela-pajjotaæ dhÃreyya `cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti,' evam eva Bhagavatà anekka-pariyÃyena dhammo pakÃsito. Ete mayaæ bhante Bhagavantaæ saraïaæ gacchÃma, #<[page 042]># %<42 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 12.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ dhamma¤ ca. LabheyyÃma mayaæ bhante Bhagavato santike pabbajjaæ, labheyyÃma upasampadan ti." 13. `Alatthuæ kho bhikkhave Khaï¬o ca rÃja-putto Tisso ca purohita-putto Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa santike pabbajjaæ, {alatthuæ} upasampadaæ. Te VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃsambuddho dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaÇsesi, saækhÃrÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nibbÃne Ãnisaæsaæ pakÃsesi. Tesaæ Vipassinà bhagavatà arahatà sammÃ-sambuddhena dhammiyà kathÃya sandassiyamÃnÃnaæ samÃdapiyamÃnÃnaæ samuttejiyamÃnÃnaæ sampahaÇsiyamÃnÃnaæ na cirass' eva anupÃdÃya Ãsavehi cittÃni vimucciæsu. 14. `Assosi kho bhikkhave Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà mahÃ-jana-kÃyo caturÃsÅti-pÃïa-sahassÃni: "VipassÅ kira bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Bandhumatiæ rÃjadhÃniæ anuppatto Kheme miga-dÃye viharati. Khaï¬o ca kira rÃja-putto Tisso ca purohita-putto Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa santike kesamassuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajità ti." SutvÃna tesaæ etad ahosi: "Na hi nÆna so orako dhamma-vinayo, na sà orikà pabbajjÃ, yattha Khaï¬o ca rÃja-putto Tisso ca purohitaputto kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajitÃ. Khaï¬o ca hi nÃma rÃjaputto, Tisso ca purohita-putto Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa santike kesa-massuæ {ohÃretvÃ} kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissanti, kim aÇga pana na mayan ti?" `Atha kho so bhikkhave mahÃ-jana-kÃyo {caturÃsÅti}pÃïa-sahassÃni Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà nikkhamitvà yena Khemo miga-dÃyo yena VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho ten' upakamiæsu, #<[page 043]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ upasaækamitvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. 15. `Tesaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Ãnupubbi-kathaæ kathesi, seyyathÅdaæ dÃna-kathaæ sÅlakathaæ sagga-kathaæ kÃmÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nekkhamme ÃnisaÇsaæ pakÃsesi. Yadà te bhagavà a¤¤Ãsi kalla-citte mudu-citte vinÅvaraïa-citte udagga-citte pasanna-citte, atha yà BuddhÃnaæ sÃmuk{kaæsikÃ} dhamma-desanà taæ pakÃsesi dukkhaæ samudayaæ nirodhaæ maggaæ. Seyyathà pi nÃma suddhaæ vatthaæ apagata-kÃÊakaæ sammad eva rajanaæ paÂigaïheyya, evam eva tesaæ caturÃsÅti-pÃïasahassÃnaæ tasmiæ yeva Ãsane virajaæ vÅtamalaæ dhamma-cakkhuæ udapÃdi: "Yaæ ki¤ci samudayadhammaæ sabban taæ nirodha-dhamman ti." 16. `Te diÂÂha-dhammà patta-dhammà vidita-dhammà pariyogÃÊha-dhammà tiïïa-vicikicchà vigata-kathaækathà vesÃrajja-ppattà apara-ppaccayà satthu sÃsane Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ etad avocuæ: "`Abhikkantaæ bhante, abhikkantaæ bhante! Seyyathà pi bhante nikkujjitaæ và {ukkujjeyya}, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và tela-pajjotaæ dhÃreyya `cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti,' evam eva Bhagavatà aneka-pariyÃyena dhammo pakÃsito. Ete mayaæ bhante Bhagavantaæ saraïaæ gacchÃma dhamma¤ ca. LabheyyÃma mayaæ bhante Bhagavato santike pabbajjaæ, labheyyÃma upasampadan ti." 17. `Alatthuæ kho bhikkhave tÃni caturÃsÅti-pÃïasahassÃni Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa santike {pabbajjaæ}, alatthuæ upasampadaæ. Te VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi saæpahaæsesi, saækhÃrÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nibbÃne Ãnisaæsaæ pakÃsesi. #<[page 044]># %<44 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 17.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tesaæ Vipassinà bhagavatà arahatà sammÃ-sambuddhena dhammiyà kathÃya sandassiyamÃnÃnaæ samÃdapiyamÃnÃnaæ samuttejiyamÃnÃnaæ sampahaÇsiyamÃnÃnaæ na cirass' eva anupÃdÃya Ãsavehi cittÃni vimucciæsu. 18. `Assosuæ kho bhikkhave tÃni purimÃni caturÃsÅtiæ pabbajita-sahassÃni: "VipassÅ kira bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ anuppatto Kheme miga-dÃye viharati, dhamma¤ ca kira desetÅti." Atha kho bhikkhave tÃni caturÃsÅti pabbajita-sahassÃni yena Bandhumati rÃja-dhÃnÅ yena Khemo miga-dÃyo yena VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. 19. `Tesaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Ãnupubbi-kathaæ kathesi, seyyathÅdaæ dÃnakathaæ sÅla-kathaæ sagga-kathaæ kÃmÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nekkhamme Ãnisaæsaæ pakÃsesi. Yadà te bhagavà a¤¤Ãsi kalla-citte mudu-citte vinÅvaraïacitte udagga-citte pasanna-citte, atha yà BuddhÃnaæ sÃmukkaæsikà dhamma-desanÃ, taæ pakÃsesi dukkhaæ samudayaæ nirodhaæ maggaæ. Seyyathà pi nÃma suddhaæ vatthaæ apagata-kÃÊakaæ sammad eva rajanaæ paÂigaïheyya, evam eva tesaæ caturÃsÅtiæ pabbajitasahassÃnaæ tasmiæ yeva Ãsane virajaæ vÅtamalaæ dhamma-cakkhuæ udapÃdi: "Yaæ ki¤ci samudayadhammaæ sabban taæ nirodha-dhamman ti." 20. `Te diÂÂha-dhammà patta-dhammà vidita-dhammà pariyogÃÊha-dhammà tiïïa-vicikicchà vigata-kathaækathà vesÃrajja-ppattà apara-ppaccayà satthu sÃsane Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ etad avocuæ: #<[page 045]># %% "`Abhikkantaæ bhante, abhikkantaæ bhante! Seyyathà pi bhante nikkujjitaæ và {ukkujjeyya}, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và tela-pajjotaæ dhÃreyya "cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti," evam eva Bhagavatà aneka-pariyÃyena dhammo pakÃsito. Ete mayaæ bhante Bhagavantaæ saraïaæ gacchÃma dhamma¤ ca bhikkhu-saægha¤ ca. LabheyyÃma mayaæ bhante Bhagavato santike pabbajjaæ, labheyyÃma upasampadan ti." 21. `Alatthuæ kho bhikkhave tÃni caturÃsÅtiæ pabbajita-sahassÃni Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa santike pabbajjaæ, alatthuæ upasampadaæ. Te VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaÇsesi, saækhÃrÃnaæ ÃdÅnavaæ okÃraæ saækilesaæ nibbÃne Ãnisaæsaæ pakÃsesi. Tesaæ Vipassinà bhagavatà arahatà sammÃ-sambuddhena dhammiyà kathÃya sandassiyamÃnÃnaæ samÃdapiyamÃnÃnaæ samuttejiyamÃnÃnaæ sampahaÇsiyamÃnÃnaæ na cirass' eva anupÃdÃya Ãsavehi cittÃni {vimucciæsu}. 22. `Tena kho pana bhikkhave samayena Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà mahÃ-bhikkhu-saægho paÂivasati aÂÂhasaÂÂhiæ bhikkhu-sata-sahassaæ. Atha kho bhikkhave Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa {rahogatassa} paÂisallÅnassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: "`Mahà kho etarahi bhikkhu-saægho Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà paÂivasati aÂÂha-saÂÂhiæ bhikkhu-sata-sahassam. YannÆnÃhaæ bhikkhÆ anujÃneyyaæ: `Caratha bhikkhave cÃrikaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya devamanussÃnaæ. Mà ekena dve agamittha, desetha bhikkhave dhammaæ Ãdi-kalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃna-kalyÃïaæ sÃttham savya¤janaæ kevala-paripuïïaæ parisuddham brahmacariyaæ pakÃsetha. #<[page 046]># %<46 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 22.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Santi sattà appa-rajakkha-jÃtikà assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro. Api ca channaæ channaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti.' " 23. `Atha kho bhikkhave a¤¤ataro MahÃ-brahmà Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa cetasà ceto-parivitakkam a¤¤Ãya, seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva Brahma-loke antarahito Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa purato pÃtur ahosi. Atha kho bhikkhave MahÃbrahmà ekaæsaæ uttarÃsaÇgaæ karitvà yena VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho ten' a¤jalim païÃmetvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ etad avoca: "`Evam etaæ Bhagavà evam etaæ Sugata! Mahà kho bhante etarahi bhikkhu-saægho Bandhumatiyà rÃjadhÃniyà paÂivasati aÂÂha-saÂÂhiæ bhikkhu-saka-sahassaæ, anujÃnÃtu bhante Bhagavà bhikkhÆ: `Caratha bhikkhave cÃrikaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Mà ekena dve agamittha, desetha bhikkhave dhammaæ ÃdikalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃna-kalyÃïaæ sÃtthaæ savya¤janaæ kevala-paripuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ pakÃsetha. Santi sattà appa-rajakkha-jÃtikÃ, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa {a¤¤ÃtÃro}. Api ca bhante mayaæ tathà karissÃma yathà bhikkhÆ channaæ channaæ vassÃnaæ accayena Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ upasaækamissanti pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Idam avoca bhikkhave so MahÃ-brahmÃ. Idaæ vatvà Vipassiæ bhagavantaæ arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ abhivÃdetvà {padakkhiïaæ} katvà tatth' ev' antaradhÃyi. #<[page 047]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 24. `Atha kho bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho sÃyaïha-samaye {paÂisallÃnÃ} vuÂÂhito bhikkhÆ Ãmantesi: "`Idha mayhaæ bhikkhave {rahogatassa} {paÂisallÅnassa} evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: `Mahà kho etarahi bhikkhu-saægho Bandhumatiyà rÃja-dhÃniyà paÂivasati aÂÂha-saÂÂhiæ bhikkhu-sata-sahassaæ. YannÆnÃhaæ bhikkhu anujÃneyyaæ: "Caratha bhikkhave cÃrikaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Mà ekena dve agamittha, desetha bhikkhave dhammaæ Ãdi-kalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃna-kalyÃïaæ sÃtthaæ savya¤janaæ kevala-paripuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ pakÃsetha. Santi sattà appa-rajakkha-jÃtikÃ, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro. Api ca channaæ channaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti."' 25. "`Atha kho bhikkhave a¤¤ataro MahÃ-brahmà mama cetaso ceto-parivitakkam a¤¤Ãya, seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva Brahma-loke antarahito mama purato pÃtur ahosi. Atha kho so bhikkhave MahÃ-brahmà ekaæsaæ uttarÃsaÇgaæ karitvà yenÃhaæ ten' a¤jalim païÃmetvà maæ etad avoca: `Evam etaæ BhagavÃ, evam etaæ Sugata! Mahà kho bhante etarahi bhikkhu-saægho Bandhumatiyà {rÃja}-dhÃniyà paÂivasati {aÂÂha-}saÂÂhiæ bhikkhu-sata-sahassaæ, anujÃnÃtu bhante Bhagavà bhikkhÆ: "Caratha bhikkhave cÃrikaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Mà ekena dve agamittha, desetha bhikkhave dhammaæ Ãdi-kalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃna-kalyÃïaæ sÃtthaæ savya¤janaæ kevala-paripuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ pakÃsetha. Santi sattà appa-rajakkha-jÃtika, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro. #<[page 048]># %<48 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 25.>% Api ca bhante mayaæ tathà karissÃma, yathà bhikkhÆ channaæ channaæ vassÃnaæ accayena Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ upasaækamissanti pÃtimokkhuddesÃyÃti.' Idam avoca so bhikkhave MahÃ-brahmÃ. Idaæ vatvà maæ abhivÃdetvà {padakkhiïaæ} katvà tatth' ev' antaradhÃyi. 26. "`AnujÃnÃmi bhikkhave! Caratha cÃrikaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Mà ekena dve agamittha, desetha bhikkhave dhammaæ Ãdi-kalyÃïaæ majjhe kalyÃïaæ pariyosÃna-kalyÃïaæ sÃtthaæ savya¤janaæ kevala-paripuïïaæ parisuddhaæ brahmacariyaæ pakÃsetha. Santi sattà apparajakkha-jÃtikÃ, assavanatà dhammassa parihÃyanti, bhavissanti dhammassa a¤¤ÃtÃro. Api ca bhikkhave channaæ channaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Atha kho te bhikkhave bhikkhÆ yebhuyyena ekÃhen' eva janapada-cÃrikaæ pakkamiæsu. 27. `Tena kho pana bhikkhave samayena JambudÅpe caturÃsÅtiæ ÃvÃsa-sahassÃni honti. Ekamhi vasse nikkhante devatà saddam anussÃvesuæ: "Nikkhantaæ kho mÃrisà ekaæ vassaæ, pa¤ca dÃni vassÃni sesÃni. Pa¤cannaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti." DvÅsu vassesu nikkhantesu devatà saddam anussÃvesuæ: "NikkhantÃni kho mÃrisà dve vassÃni, cattÃri dÃni vassÃni sesÃni. Catunnaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti. TÅsu vassesu nikkhantesu devatà saddam anussÃvesuæ: "Nikkhantani kho mÃrisà tÅïi vassÃni, tÅïi dÃni vassÃni sesÃni. #<[page 049]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tiïïaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃjadhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Catusu vassesu nikkhantesu devatà saddam anussÃvesuæ: "NikkhantÃni kho mÃrisà cattÃri vassÃni, dve dÃni vassÃni sesÃni. Dvinnaæ vassÃnaæ accayena BandhumatÅ rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Pa¤casu vassesu nikkhantesu devatà saddam anussÃvesuæ: "NikkhantÃni kho mÃrisà pa¤ca vassÃni, ekaæ dÃni vassaæ sesaæ. Ekassa vassassa accayena Bandhumati rÃja-dhÃnÅ upasaækamitabbà pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Chasu vassesu nikkhantesu devatà saddam anussÃvesuæ: "NikkhantÃni kho mÃrisà cha vassÃni, samayo dÃni Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ {upasaækamituæ} pÃtimokkhuddesÃyÃti." `Atha kho te bhikkhave bhikkhÆ, app ekacce saken' eva iddhÃnubhÃvena app ekacce devÃnaæ iddhÃnubhÃvena, ekÃhen' eva Bandhumatiæ rÃja-dhÃniæ upasaækamiæsu pÃtimokkhuddesÃyÃti. 28. `Tatra sudaæ bhikkhave VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho bhikkhu-saæghe evaæ pÃtimokkhaæ uddisati: "`KhantÅ paramaæ tapo titikkhà NibbÃnaæ paramaæ vadanti BuddhÃ. Na hi pabbajito parÆpaghÃti, Samaïo hoti paraæ viheÂhayanto. "`Sabba-pÃpassa akaraïaæ, kusalassa upasampadÃ, Sacitta-pariyodapanaæ, etaæ BuddhÃna sÃsanaæ. "`AnupavÃdo anupaghÃto pÃtimokkhe ca saævaro, #<[page 050]># %<50 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 28.>% Matta¤¤utà ca bhattasmiæ panta¤ ca sayanÃsanaæ, Adhicitte ca Ãyogo, etaæ BuddhÃna sÃsanan" ti. 29. `Ekam idÃhaæ bhikkhave samayaæ UkkaÂÂhÃyaæ viharÃmi Subhaga-vane sÃla-rÃja-mÆle. Tassa mayhaæ bhikkhave rahogatassa paÂisallÅnassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: "Na kho so sattÃvÃso sulabha-rÆpo yo mayà anÃvuttha-pubbo iminà dÅghena addhunà a¤¤atra suddhÃvÃsehi devehi. Yan nÆnÃhaæ yena SuddhÃvÃsà devà ten' {upasaækameyyan} ti." `Atha kho ahaæ {bhikkhave} seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva UkkaÂÂhÃyaæ Subhagavane sÃla-rÃja-mÆle antarahito Avihesu devesu pÃtur {ahosiæ}. Tasmiæ bhikkhave deva-nikÃye 'nekÃni devatÃ-sahassÃni yenÃhaæ ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho bhikkhave tà devatà maæ etad avocuæ: "`Ito so mÃrisa eka-navute kappe yaæ VipassÅ bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho loke udapÃdi. VipassÅ mÃrisa bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho Khattiyo jÃtiyà ahosi, Khattiya-kule udapÃdi. VipassÅ mÃrisa bhagavà arahaæ sammÃ-{sambuddho} Koï¬a¤¤o gottena ahosi. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃsambuddhassa asÅti-vassa-sahassÃni ÃyuppamÃïaæ ahosi. VipassÅ mÃrisa bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho pÃÂaliyà mÆle abhisambuddho. Vipassissa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Khaï¬a-Tissaæ nÃma sÃvakayugaæ ahosi aggaæ bhadda-yugaæ. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ, #<[page 051]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi aÂÂhasaÂÂhi-bhikkhu-sata-sahassaæ, eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi bhikkhu-sata-sahassaæ, eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi asÅti-bhikkhu-sata-sahassÃni. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa ime tayo sÃvakÃnaæ sannipÃtà ahesuæ sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Asoko nÃma bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa Bandhumà nÃma rÃjà pità ahosi, BandhumatÅ nÃma devÅ mÃtà ahosi janettÅ, Bandhumassa ra¤¤o BandhumatÅ nÃma rÃja-nagaraæ rÃjadhÃnÅ ahosi. Vipassissa mÃrisa bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa evaæ abhinikkhamanaæ ahosi, evaæ pabbajjÃ, evaæ padhÃnaæ, evaæ abhisambodhi, evaæ dhammacakka-pavattanaæ. Te mayaæ mÃrisa Vipassimhi bhagavati brahmacariyaæ caritvà kÃmesu kÃmacchandaæ virÃjetvà idh' uppannà ti." 30. `Tasmiæ yeva kho bhikkhave deva-nikÃye 'nekÃni devatÃ-sahassÃni . . . pe . . .' nekÃni devatÃ-satÃni yenÃhaæ ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho bhikkhave tà devatà maæ etad avocuæ: "`Imasmiæ yeva kho mÃrisa bhadda-kappe bhagavà etarahi arahaæ sammÃ-sambuddho loke uppanno. Bhagavà mÃrisa Khattiyo jÃtiyà Khattiya-kule uppanno. Bhagavà mÃrisa Gotamo gottena. Bhagavato mÃrisa appakaæ ÃyuppamÃïaæ parittaæ lahusaæ, #<[page 052]># %<52 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 30.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yo ciraæ jÅvati so vassa-sataæ appaæ và bhiyyo. Bhagavà mÃrisa assatthassa mÆle abhisambuddho. Bhagavato mÃrisa SÃriputta-MoggallÃnà sÃvaka-yugaæ aggaæ bhaddayugaæ. Bhagavato mÃrisa eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi a¬¬hateÊasÃni bhikkhu-satÃni. Bhagavato mÃrisa ayaæ eko sÃvakÃnaæ sannipÃto ahosi sabbesaæ yeva khÅïÃsavÃnaæ. Bhagavato mÃrisa ùnando bhikkhu upaÂÂhÃko ahosi aggupaÂÂhÃko. Bhagavato mÃrisa Suddhodano rÃjà pitÃ, MÃyà devÅ mÃtà janettÅ, Kapilavatthu-nagaraæ rÃjadhÃnÅ. Bhagavato mÃrisa evaæ abhinikkhamanaæ ahosi, evaæ pabbajjÃ, evaæ padhÃnaæ, evaæ abhisambodhi, evaæ dhammacakka-pavattanaæ. Te mayaæ mÃrisa Bhagavati brahmacariyaæ caritvà kÃmesu kÃmacchandaæ virÃjetvà idh' uppannà ti." 31. `Atha kho 'haæ bhikkhave Avihehi devehi saddhiæ yena Atappà devà ten' {upasaækamiæ}. Atha khvÃhaæ bhikkhave Avihehi ca devehi Atappehi ca devehi saddhiæ yena Sudassà devà ten' upasaækamiæ. Atha khvÃhaæ bhikkhave Avihehi ca devehi Atappehi ca devehi Sudassehi ca devehi saddhiæ yena SudassÅ devà ten'{upasaækamiæ.} Atha khvÃhaæ bhikkhave Avihehi ca devehi Atappehi ca devehi Sudassehi ca devehi SudassÅhi ca devehi saddhiæ yena AkaniÂÂhà devà ten' upasaækamiæ. Tasmiæ bhikkhave deva-nikÃye nekÃni devatÃsahassÃni yenÃhaæ ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. #<[page 053]># %% Ekamantaæ Âhità kho bhikkhave tà devatà maæ etad avocuæ: "`Ito so mÃrisa eka-navute kappe yaæ VipassÅ bhagavà arahaæ {sammÃ-}sambuddho loke udapÃdi . . . pe 32. `Tasmiæ yeva kho bhikkhave deva-nikÃye nekÃni devatÃ-sahassÃni . . . pe . . . nekÃni devatà satÃni yenÃhaæ ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho bhikkhave tà devatà maæ etad {avocuæ}: "`Imasmiæ yeva kho mÃrisa bhadda-kappe bhagavà etarahi arahaæ sammÃ-sambuddho loke uppanno. pe. 33. `Iti kho bhikkhave TathÃgatass' ev' esà dhammadhÃtu suppaÂividdhà yassà dhamma-{dhÃtuyÃ} suppaÂividdhattà TathÃgato atÅte Buddhe parinibbute chinna-papa¤ce chinna-vaÂume {pariyÃdinna}-vaÂÂe sabba-dukkha-vÅtivatte jÃtito pi anussarati, nÃmato pi anussarati, gottato pi anussarati, #<[page 054]># %<54 MAHùPADùNA-SUTTANTA. [D. xiv. 3. 33.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ÃyuppamÃïato pi anussarati, sÃvaka-yugato pi anussarati, sÃvaka-sannipÃtato pi anussarati: "{EvaæjaccÃ} te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaæ-nÃmà evaægottà evaæ-sÅlà evaæ-dhammà evaæ-pa¤¤Ã evaæ-vihÃrÅ evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti."' Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. MAHùPADùNA-SUTTANTAõ SAMATTAõ. #<[page 055]># %< 55>% [xv. MahÃ-NidÃna Suttanta.] 1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà KurÆsu viharati, KammÃssadhammaæ nÃma KurÆnaæ nigamo. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante abbhutaæ bhante yÃva gambhÅro cÃyaæ bhante paÂicca-samuppÃdo gambhÅrÃvabhÃso ca. Atha ca pana me uttÃnakuttÃnako viya khÃyatÅti.' `Mà h' evaæ ùnanda avaca, mà h' evaæ ùnanda avaca. GambhÅro cÃyaæ ùnanda paÂicca-samuppÃdo gambhÅrÃvabhÃso ca. Etassa ùnanda dhammassa ananubodhà appaÂivedhà evam ayaæ pajà tantÃkulaka-jÃtà gulÃguïÂhika-jÃtà mu¤ja-babbaja-bhÆtà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ saæsÃraæ nÃtivattati. 2. "`Atthi idappaccayà jarÃ-maraïan ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà jarÃ-maraïan ti"? iti ce vadeyya, "JÃti-paccayà jarÃmaraïan ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà jÃtÅti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. #<[page 056]># %<56 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 2.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Kim paccayà jÃtÅti?" iti ce vadeyya, "Bhava-ppaccayà jÃtÅti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi {idappaccayÃ} bhavo ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà bhavo ti?" iti ce vadeyya, "UpÃdÃna-paccayà bhavo ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà upÃdÃnan ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà upÃdÃnan ti?" iti ce vadeyya, "TaïhÃ-paccayà upÃdÃnan ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà upÃdÃnan ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà taïhà ti?" iti ce vadeyya, "VedanÃ-paccayà taïhà ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà vedanà ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda, "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà vedanà ti?" iti ce vadeyya, "Phassa-paccayà vedanà ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà phasso ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. Kim paccayà phasso ti?" iti ce vadeyya, NÃmarÆpa-paccayà phasso ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà nÃma-rÆpan ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà nÃma-rÆpan ti?" iti ce vadeyya, "Vi¤¤Ãïa-paccayà nÃmarÆpan ti" icc assa vacanÅyaæ. "`Atthi idappaccayà vi¤¤Ãïan ti?" iti puÂÂhena satà ùnanda "AtthÅti"' ssa vacanÅyaæ. "Kim paccayà vi¤¤Ãïan ti?" iti ce vadeyya, "NÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïan ti" icc assa vacanÅyaæ. 3. `Iti kho ùnanda nÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïaæ, vi¤¤Ãïa-paccayà nÃmarÆpaæ, nÃmarÆpa-paccayà phasso, phassapaccayà vedanÃ, vedanÃ-paccayà taïhÃ, taïhÃ-paccayà upÃdÃnaæ, upÃdÃna-paccayà bhavo, bhava-paccayà jÃti, jÃti-paccayà jarÃ-maraïaæ, jarÃ-maraïa-paccayà sokaparideva-dukkha-domanassupÃyÃsà sambhavanti. #<[page 057]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evam etassa kevalassa dukkhakkhandhassa samudayo hoti. 4. "`JÃti-paccayà jarÃ-maraïan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà jÃti-paccayà jarÃ-maraïaæ. JÃti va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ devÃnaæ và devattÃya, gandhabbÃnaæ và gandhabbattÃya, yakkhÃnaæ và yakkhattÃya, bhÆtÃnaæ và bhÆtattÃya, manussÃnaæ và manussattÃya, catuppadÃnam và catuppadattÃya, pakkhÅnaæ và pakkhattÃya, siriæsapÃnaæ và siriæsapattÃya, tesaæ tesaæ va hi ùnanda sattÃnaæ tathattÃya jÃti nÃbhavissa, sabbaso jÃtiyà asati jÃti-nirodhà api nu kho jarÃ-maraïaæ pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo jarÃ-maraïassa, yadidaæ jÃti. 5. "`Bhava-paccayà {jÃtÅti}" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà bhava-paccayà jÃti. Bhavo va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ kÃma-bhavo rÆpa-bhavo arÆpa-bhavo vÃ, sabbasso bhave asati bhava-nirodhà api nu kho jÃti pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo jÃtiyÃ, yadidaæ bhavo. 6. "`UpÃdÃna-paccayà bhavo ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà upÃdÃna-paccayà bhavo. UpÃdÃnaæ va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, #<[page 058]># %<58 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathÅdaæ kÃmÆpÃdanaæ và diÂÂhÆpÃdÃnaæ và sÅlabbatÆpÃdÃnaæ và attavÃdÆpÃdÃnaæ vÃ, sabbaso upÃdÃne asati upÃdÃna-nirodhà api nu kho bhavo pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo bhavassa, yadidaæ upÃdÃnaæ. 7. "`TaïhÃ-paccayà upÃdÃnan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà taïhÃ-paccayà upÃdÃnaæ. Taïhà va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ rÆpa-taïhà sadda-taïhà gandhataïhà rasa-taïhà phoÂÂhabba-taïhà dhamma-taïhÃ, sabbaso taïhÃya asati taïhÃ-nirodhà api nu kho upÃdÃnaæ pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo upÃdÃnassa, yadidaæ taïhÃ. 8. "`VedanÃ-paccayà taïhà ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà vedanÃ-paccayà taïhÃ. Vedanà va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ {sabbathÃ} sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ cakkhu-samphassajà vedanÃ, sotasamphassajà vedanà ghÃna-samphassajà vedanà jivhÃsamphassajà vedanà kÃya-samphassajà vedanà manosamphassajà vedanÃ, sabbaso vedanÃya asati vedanÃnirodhà api nu kho taïhà pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo taïhÃya, yadidaæ vedanÃ. 9. `Iti kho ùnanda vedanaæ paÂicca taïhÃ, taïhaæ paÂicca pariyesanÃ, pariyesanaæ paÂicca lÃbho, lÃbhaæ paÂicca vinicchayo, vinicchayaæ paÂicca chanda-rÃgo, chanda-rÃgaæ paÂicca ajjhosÃnaæ, ajjhosÃnaæ paÂicca pariggaho, pariggahaæ paÂicca macchariyaæ, macchariyaæ paÂicca Ãrakkho, #<[page 059]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ÃrakkhÃdhikaraïaæ daï¬ÃdÃna-satthÃdÃna-kalaha-viggaha-vivÃda-tuvaætuva-pesu¤¤a-musÃvÃdà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti. 10. "`{ùrakkhÃdhikaraïaæ} daï¬ÃdÃna-satthÃdÃna-kalaha-viggaha-vivÃda-tuvaætuva-pesu¤¤a-musÃ-vÃdà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavantÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà ÃrakkhÃdhikaraïaæ daï¬ÃdÃna-satthÃdÃnakalaha-viggaha-vivÃda-tuvaætuva-pesu¤¤a-musÃ-vÃdà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhavanti. ùrakkho va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso Ãrakkhe asati Ãrakkha-nirodhà api nu kho daï¬ÃdÃna-satthÃdÃna-kalaha-viggaha-vivÃdatuvaætuva-pesu¤¤a-musÃvÃdà aneke pÃpakà akusalà dhammà sambhaveyyun ti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo daï¬ÃdÃna-satthÃdÃna-kalahaviggaha-vivÃda-tuvaætuva-pesu¤¤a-musÃvÃdÃnaæ anekesaæ pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ sambhavÃya, yadidaæ Ãrakkho. 11. "`Macchariyaæ paÂicca Ãrakkho ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà macchariyaæ paÂicca Ãrakkho. Macchariyaæ va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso macchariye asati macchariya-nirodhà api nu kho Ãrakkho pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo Ãrakkhassa, yadidaæ macchariyaæ. 12. "`Pariggahaæ paÂicca macchariyan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà pariggahaæ paÂicca macchariyaæ. #<[page 060]># %<60 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 12.>% Pariggaho va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso pariggahe asati pariggaha-nirodhà api nu kho macchariyaæ pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo macchariyassa, yadidaæ pariggaho. 13. "`AjjhosÃnaæ paÂicca pariggaho ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà ajjhosÃnaæ paÂicca pariggaho. AjjhosÃnaæ va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso ajjhosÃne asati ajjhosÃna-nirodhà api nu kho pariggaho pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo pariggahassa, yadidaæ ajjhosÃnaæ. 14. "`Chanda-rÃgaæ paÂicca ajjhosÃnan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà chanda-rÃgaæ paÂicca ajjhosÃnaæ. Chanda-rÃgo va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso chanda-rÃge asati chanda-rÃga-nirodhà api nu kho ajjhosÃnaæ pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo ajjhosÃnassa, yadidaæ chandarÃgo. 15. "`Vinicchayaæ paÂicca chanda-rÃgo ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà vinicchayaæ paÂicca chanda-rÃgo. Vinicchayo va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso vinicchaye asati vinicchaya-nirodhà api nu kho chanda-rÃgo pa¤¤ÃyethÃti?' #<[page 061]># %% `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo chanda-rÃgassa, yadidaæ vinicchayo. 16. "`LÃbhaæ paÂicca vinicchayo ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà lÃbhaæ paÂicca vinicchayo. LÃbho va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso lÃbhe asati lÃbha-nirodhà api nu kho vinicchayo pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo vinicchayassa, yadidaæ lÃbho. 17. "`Pariyesanaæ paÂicca lÃbho ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà pariyesanaæ paÂicca lÃbho. Pariyesanà va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, sabbaso pariyesanÃya asati pariyesanÃnirodhà api nu kho lÃbho pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo lÃbhassa, yadidaæ pariyesanÃ. 18. "`Taïhaæ paÂicca pariyesanà ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà taïhaæ paÂicca pariyesanÃ. Taïhà va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ kÃma-taïhà bhava-taïhà vibhava-taïhÃ, sabbaso taïhÃya asati taïhÃ-nirodhà api nu kho pariyesanà pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu esaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo pariyesanÃya, yadidaæ taïhÃ. `Iti kho ùnanda ime dve dhammà dvayena vedanÃya eka-samosaraïà bhavanti. #<[page 062]># %<62 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 19.>% 19. "`Phassa-paccayà vedanà ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà phassa-paccayà vedanÃ. Phasso va hi ùnanda nÃbhavissa sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ kassaci kimhici, seyyathÅdaæ cakkhu-samphasso sota-samphasso ghÃna-samphasso jivhÃ-samphasso kÃya-samphasso manosamphasso, sabbaso phasse asati phassa-nirodhà api nu kho vedanà pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo vedanÃya yadidaæ phasso. 20. "`NÃmarÆpa-paccayà phasso ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà nÃmarÆpa-paccayà phasso. Yehi ùnanda ÃkÃrehi yehi liÇgehi yehi nimittehi yehi uddesehi nÃma-kÃyassa pa¤¤atti hoti, tesu ÃkÃresu tesu liÇgesu tesu nimittesu tesu uddesesu asati, api nu kho rÆpa-kÃye adhivacanasamphasso pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `Yehi ùnanda ÃkÃrehi yehi liÇgehi yehi nimittehi yehi uddesehi rÆpa-kÃyassa pa¤¤atti hoti, {tesu} ÃkÃresu tesu liÇgesu tesu nimittesu tesu uddesesu asati, api nu kho nÃma-kÃye paÂigha-samphasso pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `Yehi ùnanda ÃkÃrehi yehi liÇgehi yehi nimittehi yehi uddesehi nÃma-kÃyassa ca rÆpa-kÃyassa ca pa¤¤atti hoti, tesu ÃkÃresu tesu liÇgesu tesu nimittesu tesu uddesesu asati, api nu kho adhivacana-samphasso và paÂighasamphasso và pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `Yehi ùnandà ÃkÃrehi yehi liÇgehi yehi nimittehi yehi uddesehi nÃma-rÆpassa pa¤¤atti hoti, tesu ÃkÃresu tesu liÇgesu tesu nimittesu tesu uddesesu asati, api nu kho phasso pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo phassassa, yadidaæ nÃma-rÆpaæ. 21. "`Vi¤¤Ãïa-paccayà nÃma-rÆpan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, #<[page 063]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ yathà vi¤¤Ãïa-paccayà nÃma-rÆpaæ. Vi¤¤Ãïaæ va hi ùnanda mÃtu kucchiæ na okkamissatha, api nu kho nÃma-rÆpaæ mÃtu kucchismiæ samucchissathÃti?' `No h' etaæ bhante.' `Vi¤¤Ãïaæ va hi ùnanda mÃtu kucchiæ okkamitvà vokkamissatha, api nu kho nÃma-rÆpaæ itthattÃya abhinibbattissathÃti?' `No h' etaæ bhante.' `Vi¤¤Ãïaæ va hi ùnanda daharass' eva sato vocchijjissatha kumÃrassa và kumÃrikÃya vÃ, api nu kho nÃma-rÆpam vuddhiæ virÆÊhiæ vepullaæ ÃpajjissathÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo nÃma-rÆpassa, yadidaæ vi¤¤Ãïaæ. 22. "`NÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïan ti" iti kho pan' etaæ vuttaæ, tad ùnanda iminà p' etaæ pariyÃyena veditabbaæ, yathà nÃmarÆpa-paccayà vi¤¤Ãïaæ. Vi¤¤Ãïaæ va hi ùnanda nÃma-rÆpe patiÂÂhaæ nÃlabhissatha, api nu kho Ãyati jÃti-jarÃ-maraïa-dukkha-samudayasambhavo pa¤¤ÃyethÃti?' `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda es' eva hetu etaæ nidÃnaæ esa samudayo esa paccayo vi¤¤Ãïassa, yadidaæ nÃmarÆpaæ. `EttÃvatà kho ùnanda jÃyetha và jÅyetha và mÅyetha và cavetha và uppajjetha vÃ, ettÃvatà adhivacana-patho, ettÃvatà nirutti-patho, ettÃvatà pa¤¤attipatho, ettÃvatà pa¤¤Ãvacaraæ, ettÃvatà vaÂÂaæ vaÂÂati itthattaæ pa¤¤ÃpanÃya, #<[page 064]># %<64 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 22.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yadidaæ nÃma-rÆpaæ saha vi¤¤Ãïena. 23. `KittÃvatà ca ùnanda attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti? {RÆpiæ} và hi ùnanda parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento, pa¤¤Ãpeti "RÆpÅ me paritto attà ti." RÆpiæ và hi ùnanda anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento, pa¤¤Ãpeti "RÆpÅ me ananto attà ti." ArÆpiæ và hi ùnanda parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento, pa¤¤Ãpeti "ArÆpÅ me paritto attà ti"; arÆpiæ và hi ùnanda anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento, pa¤¤Ãpeti "ArÆpÅ me ananto attà ti." 24. `Tatr' ùnanda yo so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, etarahi và so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, tattha-bhÃviæ và so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ va pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti iti và pan' assa hoti. Evaæ santaæ kho ùnanda rÆpiæ parittattÃnudiÂÂhi anusetÅti icc alaæ vacanÃya. `Tatr' ùnanda yo so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, etarahi và so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento {pa¤¤Ãpeti}, tattha-bhÃviæ và so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ và pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti" iti và pan' assa hoti. Evaæ santaæ kho ùnanda rÆpiæ anantattÃnudiÂÂhi anusetÅti icc alaæ vacanÃya. `Tatr' ùnanda yo so arÆpiæ parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, etarahi và so arÆpim parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, tattha-bhÃviæ và so arÆpiæ parittaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti . . . pe . . . tattha-bhÃviæ và so arÆpiæ anantaæ attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ và pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti" iti và pan' assa hoti. #<[page 065]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evaæ santaæ kho ùnanda arÆpiæ anantattÃnudiÂÂhi anusetÅti icc alaæ vacanÃya. `EttÃvatà kho ùnanda attÃnaæ pa¤¤Ãpento pa¤¤Ãpeti. 25. `KittÃvatà ca ùnanda attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti? RÆpiæ và hi ùnanda parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti "RÆpÅ me paritto attà ti"; rÆpiæ và hi ùnanda anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti "RÆpÅ me ananto attà ti"; arÆpiæ và hi ùnanda parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti "ArÆpÅ me paritto attà ti"; arÆpiæ và hi ùnanda anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti "ArÆpÅ me ananto attà ti." 26. `Tatr' ùnanda yo so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, etarahi và so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, tattha-bhÃviæ và so rÆpiæ parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ và pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti" iti và pan' assa na hoti. Evaæ santaæ kho ùnanda rÆpiæ parittattÃnudiÂÂhi nÃnusetÅti icc alaæ vacanÃya. `Tatr' ùnanda yo so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, etarahi và so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, tattha-bhÃviæ và so rÆpiæ anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ và pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti" iti và pan' assa na hoti. Evaæ santaæ kho ùnanda rÆpiæ anantattÃnudiÂÂhi nÃnusetÅti icc alaæ vacanÃya. `Tatr' ùnanda yo so arÆpiæ anantaæ attanaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, etarahi và so arÆpiæ parittaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, tattha-bhÃviæ và so arÆpiæ anantaæ attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti, "Atathaæ và pana santaæ tathattÃya upakappessÃmÅti" iti và pan' assa na hoti. #<[page 066]># %<66 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 26.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evaæ santaæ kho ùnanda arÆpiæ anantattÃnudiÂÂhi nÃnusetÅti icc alaæ vacanÃya. `EttÃvatà kho ùnanda attÃnaæ na pa¤¤Ãpento na pa¤¤Ãpeti. 27. `KittÃvatà ca ùnanda attÃnaæ samanupassamÃno samanupassati? Vedanaæ và hi ùnanda attÃnaæ samanupassamÃno samanupassati. "Vedanà me attÃ" ti. "Na h' eva kho me vedanà attÃ, appaÂisaævedano me attÃ" ti, iti và hi ùnanda attÃnaæ samanupassamÃno samanupassati. "Na h' eva kho me vedanà attÃ, no pi appaÂisaævedano me attÃ, attà me vediyati vedanÃ-dhammo hi me attÃ" ti iti và hi ùnanda attÃnaæ samanupassamÃno samanupassati. 28. `Tatr' ùnanda yo so evam Ãha "Vedanà me attÃ" ti, so evam assa vacanÅyo "Tisso kho imà Ãvuso vedanÃ, sukhà vedanà dukkhà vedanà adukkhÃ-m-asukhà vedanÃ. ImÃsaæ tvaæ tissannaæ vedanÃnaæ katamaæ attano samanupassasÅti?" `Yasmiæ ùnanda samaye sukhaæ vedanaæ vedeti, n' eva tasmiæ samaye dukkhaæ vedanaæ vedeti, na adukkha-m-asukhaæ vedanaæ vedeti, sukhaæ yeva tasmiæ samaye vedanaæ vedeti, n' eva tasmiæ samaye dukkhaæ vedanaæ vedeti, n' eva tasmiæ samaye sukhaæ vedanaæ vedeti, na adukkha-m-asukhaæ vedanaæ vedeti, dukkhaæ yeva tasmiæ samaye vedanaæ vedeti. Yasmiæ ùnanda samaye adukkha-m-asukhaæ vedanaæ vedeti, n' eva tasmiæ samaye sukhaæ vedanaæ vedeti, na dukkhaæ vedanaæ vedeti, adukkha-m-asukhaæ yeva tasmiæ samaye vedanaæ vedeti. 29. `Sukhà pi kho ùnanda vedanà aniccà saækhatà {paÂiccasamuppannÃ} khÃya-dhammà vaya-dhammà virÃgadhammà nirodha-dhammÃ. Dukkhà pi kho ùnanda vedanà aniccà saækhatà {paÂiccasamuppannÃ} khayadhammà vaya-dhammà virÃga-dhammà nirodha-dhammÃ. #<[page 067]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Adukkha-m-asukhà pi kho ùnanda vedanà aniccà saækhatà {paÂiccasamupannÃ} khaya-dhammà vaya-dhammà virÃga-dhammà nirodha-dhammÃ. Tassa sukhaæ vedanaæ vediyamÃnassa "Eso me attÃ" ti hoti, tassà yeva sukhÃya vedanÃya nirodhà "VyÃgà me attÃ" ti hoti. Dukkhaæ vedanaæ vediyamÃnassa "Eso me attà ti" hoti, tassà yeva dukkhÃya vedanÃya nirodhà "VyÃgà me attÃ" ti hoti. Adukkha-m-asukhaæ vedanaæ vediyamÃnassa "Eso me attÃ" ti hoti, tassà yeva adukkha-masukhÃya vedanÃya nirodhà "VyÃgà me attÃ" ti hoti. `Iti so diÂÂhe va dhamme aniccaæ sukha-dukkhavokiïïaæ uppÃda-vaya-dhammaæ attÃnaæ samanupassamÃno samanupassati yo so evam Ãha "Vedanà me attÃ" ti. TasmÃt ih' ùnanda etena p' etaæ nakkhamati "Vedanà me attÃ" ti samanupassituæ. 30. `Tatr' ùnanda yo so evam Ãha "Na h' eva kho me vedanà attÃ, appaÂisaævedano me attÃ" ti, so evam assa vacanÅyo "Yattha pan' Ãvuso sabbaso vedayitaæ n' atthi, api nu kho tattha `AsmÅti' siyÃti?" `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda etena p' etaæ nakkhamati "Na h' eva kho me vedanà attÃ, appaÂisaævedano me attÃ" ti samanupassituæ. 31. `Tatr' ùnanda yo so evam Ãha "Na h' eva kho me vedanà attÃ, no pi appaÂisaævedano me attÃ, attà me vediyati, vedanÃ-dhammo hi me attÃ" ti, so evam assa vacanÅyo "Vedanà va hi Ãvuso sabbena sabbaæ sabbathà sabbaæ aparisesà nirujjheyyuæ, sabbaso vedanÃya asati vedanÃ-nirodhÃ, api nu kho tattha `Ayam aham asmÅti' siyÃti?" `No h' etaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda etena p' etaæ nakkhamati "Na h' eva kho me vedanà attÃ, #<[page 068]># %<68 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 31.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ no pi appaÂisaævedano attÃ, attà me vediyati, vedanÃ-dhammo hi me attÃ" ti samanupassituæ. 32. `Yato kho ùnanda bhikkhu n' eva vedanaæ attÃnaæ samanupassati, no pi appaÂisaævedanaæ attÃnaæ samanupassati, no pi "Attà me vediyati, vedanÃ-dhammo hi me attÃ" ti samanupassati, so evaæ asamanupassanto na ki¤ci loke upÃdiyati, anupÃdiyaæ na paritassati, aparitassaæ paccattaæ yeva parinibbÃyati, "KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti" pajÃnÃti. Evaæ-vimutta-cittaæ kho ùnanda bhikkhuæ yo evaæ vadeyya "Hoti TathÃgato param maraïÃ" ti, iti 'ssa diÂÂhÅti tad akallaæ. "Na hoti TathÃgato param maraïà ti iti 'ssa diÂÂhÅti tad akallaæ. "Hoti ca na ca hoti TathÃgato param maraïÃ" ti, iti 'ssa diÂÂhÅti tad akallaæ. "N' eva hoti na na hoti TathÃgato param maraïÃ" ti, iti 'ssa {diÂÂhÅti} tad akalaæ. 11 Taæ kissa hetu? YÃvat' ùnanda adhivacanaæ yÃvatà adhivacana-patho,yÃvatà nirutti yÃvatà nirutti-patho, yÃvatà pa¤¤atti yÃvatà pa¤¤atti-patho, yÃvatà pa¤¤Ã yÃvatà pa¤¤Ãvacaraæ, yÃvatà vaÂÂaæ yÃvatà vaÂÂaæ vaÂÂati, tad abhi¤¤Ã vimutto bhikkhu, tad abhi¤¤Ã vimutto bhikkhu na jÃnÃti na passati iti 'ssa diÂÂhÅti tad akallaæ. 33. `Satta kho imà ùnanda vi¤¤ÃïaÂÂhitiyo, dve ca ÃyatanÃni. Katamà satta? Sant' ùnanda sattà nÃnattakÃyà nÃnatta-sa¤¤ino, #<[page 069]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathà pi manussà ekacce ca devà ekacce ca vinipÃtikÃ. Ayaæ paÂhamà vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda sattà nÃnatta-kÃyà ekatta-sa¤¤ino, seyyathà pi devà Brahma-kÃyikà paÂhamÃbhinibbattÃ. Ayaæ dutiyà vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda sattà ekatta-kÃyà nÃnatta-sa¤¤ino, seyyathà pi devà ùbhassarÃ. Ayaæ tatiyà vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda sattà ekatta-kÃyà nÃnatta-sa¤¤ino, seyyathà pi devà SubhakiïïÃ. Ayaæ catutthà vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda {sattÃ} sabbaso {rÆpa-sa¤¤Ãnaæ} samatikkamà paÂigha-sa¤¤Ãnaæ atthagamà nÃnatta-sa¤¤Ãnaæ amanasikÃrà "Ananto ÃkÃso" ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanÆpagÃ. Ayaæ pa¤camÅ vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda sattà sabbaso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamma "Anantaæ vi¤¤Ãïan" ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanÆpagÃ. Ayaæ chaÂÂhà vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Sant' ùnanda sattà sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkhamma "N' atthi ki¤cÅti" Ãki¤ca¤¤ÃyatanÆpagÃ. Ayaæ sattamÅ vi¤¤ÃïaÂÂhiti. `Asa¤¤asattÃyatanaæ {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanam eva dutiyaæ. 34. `Tatr' ùnanda yÃyaæ paÂhamà vi¤¤ÃïaÂÂhiti nÃnatta-kÃyà nÃnatta-sa¤¤ino, seyyathà pi manussà ekacce ca devà ekacce ca vinipÃtikÃ, yo nu kho ùnanda ta¤ ca pajÃnÃti, tassà ca samudayaæ pajÃnÃti, tassà ca atthagamaæ pajÃnÃti, tassà ca assÃdaæ pajÃnÃti, tassà ca ÃdÅnavaæ pajÃnÃti, tassà ca nissaraïaæ pajÃnÃti, kallaæ nu kho tena tad abhinanditun ti?' #<[page 070]># %<70 MAHù-NIDùNA SUTTANTA. [D. xv. 34.>% `No h' etaæ bhante.' . . . pe . . . `Tatr' ùnanda yÃyaæ sattamÅ vi¤¤ÃïaÂÂhiti sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamma "N' atthi ki¤cÅti" Ãki¤ca¤¤ÃyatanÆpagÃ, yo nu kho ùnanda ta¤ ca pajÃnÃti, tassà ca samudayaæ pajÃnÃti, tassà ca atthagamaæ pajÃnÃti, tassà ca assÃdaæ pajÃnÃti, tassà ca ÃdÅnavaæ pajÃnÃti, tassà ca nissaraïaæ pajÃnÃti, kallaæ nu kho tena tad abhinanditun ti?' `No h' etaæ bhante.' `Tatr' ùnanda yam idaæ asa¤¤asattÃyatanaæ, yo nu kho ùnanda ta¤ ca pajÃnÃti, tassa ca samudayaæ pajÃnÃti, tassa ca atthagamaæ pajÃnÃti, tassa ca assÃdaæ pajÃnÃti, tassa ca ÃdÅnavaæ pajÃnÃti, tassa ca nissaraïaæ pajÃnÃti, kallaæ nu kho tena tad abhinanditun ti?' `No h' etaæ bhante.' `Tatr' ùnanda yam idaæ {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanaæ, yo nu kho ùnanda ta¤ ca pajÃnÃti, tassa ca samudayaæ pajÃnÃti, tassa ca atthagamaæ pajÃnÃti, tassa ca assÃdaæ pajÃnÃti, tassa ca ÃdÅnavaæ pajÃnÃti, tassa ca nissaraïaæ pajÃnÃti, kallaæ nu kho tena tad abhinanditun ti?' `No h' etaæ bhante.' `Yato kho ùnanda bhikkhu imÃsa¤ ca sattannaæ vi¤¤ÃïaÂÂhitÅnaæ imesa¤ ca dvinnaæ ÃyatanÃnaæ samudaya¤ ca atthagama¤ ca assÃda¤ ca ÃdÅnava¤ ca nissaraïa¤ ca yathÃbhÆtaæ viditvà anupÃdà vimutto hoti, ayaæ vuccati ùnanda bhikkhu pa¤¤Ã-vimutto. 35. `AÂÂha kho ime ùnanda, vimokhÃ. Katame aÂÂha? RÆpÅ rÆpÃni passati. Ayaæ paÂhamo vimokho. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å bahiddhà rÆpÃni passati. Ayaæ dutiyo vimokho. #<[page 071]># %% `Subhan' t' eva adhimutto hoti. Ayaæ tatiyo vimokho. `Sabbaso rÆpa-sa¤¤Ãnaæ samatikkamà paÂigha-sa¤¤Ãnaæ atthagamà nÃnatta-sa¤¤Ãnaæ amanasikÃrà "Ananto ÃkÃso" ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. Ayaæ catuttho vimokho. `Sabbaso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamma "Anantaæ vi¤¤Ãïan" ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasampajja viharati. Ayaæ pa¤camo vimokho. `Sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamma "N' atthi ki¤cÅti" Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. Ayaæ chaÂÂho vimokho. `Sabbaso Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samatikkamma {n'eva-sa¤¤Ã}nÃsa¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati. Ayaæ sattamo vimokho. `Sabbaso {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanaæ samatikkamma sa¤¤Ã-vedayita-nirodhaæ upasampajja viharati. Ayaæ aÂÂhamo vimokho. Ime kho ùnanda aÂÂha vimokhÃ. 36. `Yato kho ùnanda bhikkhu ime aÂÂha vimokhe anulomam pi samÃpajjati, paÂilomam pi samÃpajjati, anuloma-paÂilomam pi samÃpajjati, yatth' icchakaæ yad icchakaæ yÃvad icchakaæ samÃpajjati pi vuÂÂhÃti pi, ÃsavÃna¤ ca khayà anÃsavaæ cetovimuttiæ pa¤¤Ã-vimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharati, ayaæ vuccati ùnanda bhikkhu ubhatobhÃga-vimutto, imÃya ca ùnanda ubhato-bhÃga-vimuttiyà a¤¤Ã ubhato-bhÃga-vimutti uttaritarà và païÅtatarà và n' atthÅti.' Idam avoca BhagavÃ. Attamano Ãyasmà ùnando Bhagavato bhÃsitaæ abhinandÅti. MAHA-NIDùNA-SUTTANTAõ. #<[page 072]># %< 72>% [xvi. MahÃ-ParinibbÃna-Suttanta.] 1.1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati GijjhakÆÂe pabbate. Tena kho pana samayena rÃjà MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto VajjÅ abhiyÃtu-kÃmo hoti. So evam Ãha: `ùha¤hi' me VajjÅ evaæ-mahiddhike evaæ-mahÃnubhÃve, ucchejjÃmi VajjÅ vinÃsessÃmi VajjÅ anayavyasanaæ ÃpÃdessÃmi VajjÅ ti.' 2. Atha kho rÃjà MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto VassakÃraæ brÃhmaïaæ Magadha-mahÃmattaæ Ãmantesi: `Ehi tvaæ brÃhmaïa yena Bhagavà ten' upasaækama, upasaækamitvà mama vacanena Bhagavato pÃde sirasà vandÃhi, appÃbÃdham appÃtaÇkaæ {lahu-ÂÂhÃnaæ} balaæ phÃsu-vihÃraæ puccha: "RÃjà bhante MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto Bhagavato pÃde sirasà vandati, appÃbÃdhaæ appÃtaÇkaæ {lahu-ÂÂhÃnaæ} balaæ phÃsu-vihÃraæ pucchatÅti," eva¤ ca vadehi: "RÃjà bhante MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto VajjÅ abhiyÃtu-kÃmo. So evam Ãha: `ùha¤hi 'me VajjÅ evaæ-mahiddhike evaæ-mahÃnubhÃve, ucchejjÃmi VajjÅ vinÃsessÃmi VajjÅ anayavyasanaæ ÃpÃdessÃmi VajjÅ ti' "; #<[page 073]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yathà ca te Bhagavà vyÃkaroti taæ sÃdhukaæ uggahetvà mamaæ ÃroceyyÃsi, na hi TathÃgatà vitathaæ bhaïantÅti. 3. `Evaæ bho ti' kho VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto ra¤¤o MÃgadhassa AjÃtasattussa Vedehiputtassa paÂissutvÃ, bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvÃ, bhaddaæ yÃnaæ abhirÆhitvÃ, bhaddehi bhaddehi yÃnehi RÃjagahamhà niyyÃsi, yena GijjhakÆÂo pabbato tena pÃyÃsi, yÃvatikà yÃnassa bhÆmi yÃnena gantvà yÃnà paccorohitvà pattiko va yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodi, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho VassakÃro brÃhmaïo MagadhamahÃmatto Bhagavantaæ etad avoca: `RÃjà bho Gotama MÃgadho AjÃtasattu Vedehi-putto bhoto Gotamassa pÃde sirasà vandati, appÃbÃdham appÃtaÇkaæ lahuÂÂhÃnaæ balaæ phÃsu-vihÃraæ pucchati. RÃjà bho Gotama MÃgadho AjÃtasattu Vedehiputto VajjÅ abhiyÃtu-kÃmo. So evam Ãha: "ùha¤hi 'me VajjÅ evaæ-mahiddhike evaæ-mahÃnubhÃve, ucchejjÃmi VajjÅ vinÃsessÃmi VajjÅ anaya-vyasanaæ ÃpÃdessÃmi VajjÅ ti." 4. Tena kho pana samayena Ãyasmà ùnando Bhagavato piÂÂhito Âhito hoti Bhagavantaæ vÅjamÃno. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Kin ti te ùnanda sutaæ, VajjÅ {abhiïhaæ-} sannipÃtà sannipÃta-bahulà ti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ {abhiïhaæ-} sannipÃtà sannipÃta-bahulà ti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ {abhiïhaæ-} sannipÃtà sannipÃta-bahulà bhavissanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ, #<[page 074]># %<74 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 4.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ VajjÅ samaggà sannipatanti samaggà vuÂÂhahanti samaggà VajjÅ-karaïÅyÃni karontÅti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ samaggà sannipatanti samaggà vuÂÂhahanti samaggà VajjÅ-karaïÅyÃni karontÅti. `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ samaggà sannipatissanti samaggà vuÂÂhahissanti samaggà Vajji-karaïÅyÃni karissanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ VajjÅ appa¤¤attam na pa¤¤Ãpenti, pa¤¤attaæ na samucchindanti, {yathÃ-}pa¤¤atte porÃïe Vajji-dhamme samÃdÃya vattantÅti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ appa¤¤attaæ na pa¤¤Ãpenti, pa¤¤attaæ na samucchindanti, {yathÃ-}pa¤¤atte porÃïe Vajji-dhamme samÃdÃya vattantÅti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ appa¤¤attaæ na pa¤¤Ãpessanti, pa¤¤attaæ na samucchindissanti, {yathÃ-} pa¤¤atte porÃïe Vajji-dhamme samÃdÃya vattissanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ VajjÅ ye te VajjÅnaæ Vajjimahallakà te sakkaronti garukaronti mÃnenti pÆjenti tesa¤ ca sotabbaæ ma¤¤antÅti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ ye te VajjÅnaæ Vajjimahallakà te sakkaronti garukaronti mÃnenti pÆjenti tesa¤ ca sotabbaæ ma¤¤antÅti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ ye te VajjÅnaæ VajjÅmahallakà te sakkarissanti garukarissanti mÃnessanti pÆjessanti tesa¤ ca sotabbaæ ma¤¤issanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ VajjÅ yà tà kulitthiyo kula-kumÃriyo tà na okkassa pasayha vÃsentÅti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ yà tà kulitthiyo kulakumÃriyo tà na okkassa pasayha vÃsentÅti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ yà tà kulitthiyo kulakumÃriyo tà na okkassa pasayha vÃsessanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ VajjÅ yÃni tÃni VajjÅnaæ Vajji-cetiyÃni abbhantarÃni c' eva bÃhirÃni ca tÃni sakkaronti garukaronti mÃnenti pÆjenti tesa¤ ca dinna-pubbaæ katapubbaæ dhammikaæ baliæ no parihÃpentÅti?' #<[page 075]># %% `Sutaæ me taæ bhante VajjÅ yÃni tÃni VajjÅnaæ VajjicetiyÃni, abbhantarÃni c' eva bÃhirÃni ca, tÃni sakkaronti garukaronti mÃnenti pÆjenti, tesa¤ ca dinna-pubbaæ kata-pubbaæ dhammikaæ baliæ no parihÃpentÅti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅ yÃni tÃni VajjÅnaæ VajjicetiyÃni, abbhantarÃni c' eva bÃhirÃni ca, tÃni sakkarissanti garukarissanti mÃnessanti pÆjessanti, tesa¤ ca dinna-pubbaæ kata-pubbaæ dhammikaæ baliæ no parihÃpessanti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. Kin ti te ùnanda sutaæ VajjÅnaæ arahantesu dhammikÃrakkhÃvaraïa-gutti susaævihitÃ, kin ti anÃgatà ca arahanto vijitaæ Ãgaccheyyuæ Ãgatà ca arahanto vijite phÃsuæ vihareyyun ti?' `Sutaæ me taæ bhante VajjÅnaæ arahantesu dhammikÃrakkhÃvaraïa-gutti susaævihitÃ, kin ti anÃgatà ca arahanto vijitaæ Ãgaccheyyuæ Ãgatà ca arahanto vijite phÃsuæ vihareyyun ti.' `YÃvakÅva¤ ca ùnanda VajjÅnaæ arahantesu dhammikÃrakkhÃvaraïa-gutti susaævihità bhavissati, kin ti anÃgatà ca arahanto vijitaæ Ãgaccheyyuæ Ãgatà ca arahanto vijite phÃsuæ vihareyyun ti, vuddhi yeva ùnanda VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃnÅti.' 5. Atha kho Bhagavà VassakÃraæ brÃhmaïaæ Magadha-mahÃmattaæ Ãmantesi: `Ekam idÃhaæ brÃhmaïa samayaæ VesÃliyaæ viharÃmi SÃrandade cetiye, tatrÃhaæ VajjÅnaæ ime satta aparihÃniye dhamme desesiæ, yÃvakÅva¤ ca brÃhmaïa ime satta aparihÃniyà dhammà VajjÅsu Âhassanti, imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu VajjÅ sandissanti, vuddhi yeva brÃhmaïa VajjÅnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃnÅti.' Evaæ vutte VassakÃro BrÃhmaïo Magadha-mahÃmatto Bhagavantaæ etad avoca: `Ekamekena pi bho Gotama aparihÃniyena dhammena samannÃgatÃnaæ VajjÅnaæ vuddhi yeva pÃÂikaÇkhà no parihÃni, #<[page 076]># %<76 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 5.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ko pana vÃdo sattahi aparihÃniyehi dhammehi? AkaraïÅyà va bho Gotama VajjÅ ra¤¤Ã MÃgadhena AjÃtasattunà Vedehiputtena yadidaæ yuddhassa a¤¤atra upalÃpanÃya a¤¤atra mithu-bhedÃ. Handa ca dÃni mayaæ bho Gotama gacchÃma, bahukiccà mayaæ bahukaraïÅyà ti.' `Yassa dÃni tvaæ brÃhmaïa kÃlaæ ma¤¤asÅti.' Atha kho VassakÃro brÃhmaïo Magadha-mahÃmatto Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. 6. Atha kho Bhagavà acira-pakkante VassakÃre brÃhmaïe Magadha-mahÃmatte Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Gaccha tvaæ ùnanda yÃvatikà bhikkhÆ RÃjagahaæ upanissÃya viharanti, te sabbe upaÂÂhÃnasÃlÃyaæ sannipÃtehÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà yÃvatikà bhikkhÆ RÃjagahaæ upanissÃya viharanti te sabbe upaÂÂhÃna-sÃlÃyaæ sannipÃtetvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi, ekamantaæ Âhito kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Sannipatito bhante bhikkhu-saægho, yassa dÃni bhante Bhagavà kÃlaæ ma¤¤asÅti.' Atha kho Bhagavà uÂÂhÃy' Ãsanà yena upaÂÂhÃna-sÃlà ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi, nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: 3 `Satta vo bhikkhave aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasi-karotha bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ {abhiïhaæ-} sannipÃtà sannipÃta-bahulà bhavissanti, vuddhi yeva bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ samaggà sannipatissanti samaggà vuÂÂhahissanti samaggà saÇgha-karaïÅyÃni karissanti, #<[page 077]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ appa¤¤attaæ na pa¤¤Ãpessanti, pa¤¤attaæ na samucchindissanti, yathÃpa¤¤attesu sikkhÃ-padesu samÃdÃya vattissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ ye te bhikkhÆ therà {ratta¤¤Æ} cira-pabbajità saÇgha-pitaro saÇgha-{pariïÃyakÃ} te sakkarissanti garukarissanti mÃnessanti pÆjessanti tesa¤ ca sotabbaæ ma¤¤issanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ uppannÃya taïhÃya ponobhavikÃya na vasaæ gacchanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ Ãra¤¤akesu senÃsanesu sÃpekhà bhavissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ paccattaæ yeva satiæ upaÂÂhÃpessanti, kin ti anÃgatà ca pesalà sabrahmacÃrÅ Ãgaccheyyuæ Ãgatà ca pesalà sabrahmacÃrÅ phÃsuæ vihareyyun ti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave ime satta aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. 7. `Apare pi kho bhikkhave satta aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha, sÃdhukaæ manasi-karotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' {ti} kho te bhikkhu Bhagavato paccassosuæ, Bhagavà etad avoca: 10 `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na kammÃrÃmà bhavissanti na kamma-ratà na kammÃrÃmataæ anuyuttÃ, #<[page 078]># %<78 MAHù-PARINIBBANA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 7.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na bhassÃrÃmà bhavissanti na bhassa-ratà na bhassÃrÃmataæ anuyuttÃ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na niddÃrÃmà bhavissanti na niddÃ-ratà na niddÃrÃmataæ anuyuttÃ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhu na saÇgaïikÃrÃmà bhavissanti na saÇgaïikÃ-ratà na saÇgaïikÃrÃmataæ anuyuttÃ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na pÃpicchà bhavissanti na pÃpikÃnaæ icchÃnaæ vasaæ gatÃ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na pÃpa-mittà bhavissanti na pÃpa-sahÃyà na pÃpa-sampavaÇkÃ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ na oramattakena visesÃdhigamena antarà vosÃnaæ Ãpajjissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakiva¤ ca bhikkhave ime satta aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. 8. `Apare pi kho bhikkhave satta aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ, Bhagavà etad avoca: 2 `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ saddhà bhavissanti, hirimanà bhavissanti, ottÃpÅ bhavissanti, bahussutà bhavissanti, #<[page 079]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãraddha-viriyà bhavissanti, upaÂÂhita-satÅ bhavissanti, pa¤¤Ãvanto bhavissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave ime satta aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti, imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. 9 `Apare pi kho bhikkhave satta aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha, {sÃdhukaæ} manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ, Bhagavà etad avoca: 3 `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ sati-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, dhammavicaya-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, viriya-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, pÅti-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, passaddhi-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, samÃdhi-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, upekhÃ-sambojjhaÇgaæ bhÃvessanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave ime satta aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. 10. `Apare pi kho bhikkhave satta aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ, Bhagavà etad avoca: 6 `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ anicca-sa¤¤aæ bhÃvessanti, anatta-sa¤¤aæ bhÃvessanti, asubha-sa¤¤aæ bhÃvessanti, ÃdÅnava-sa¤¤aæ bhÃvessanti, pahÃna-sa¤¤aæ bhÃvessanti, virÃga-sa¤¤aæ bhÃvessanti, nirodha-sa¤¤aæ bhÃvessanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. #<[page 080]># %<80 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi.1.10.>% YÃvakÅva¤ ca bhikkhave ime satta aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti, imesu ca sattasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. 11. `Cha bhikkhave aparihÃniye dhamme desessÃmi, taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti,' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ, Bhagavà etad avoca: `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ mettaæ kÃyakammaæ paccupaÂÂhÃpessanti sabrahmacÃrÅsu ÃvÅ c' eva raho ca, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ mettaæ vacÅ-kammaæ paccupaÂÂhÃpessanti sabrahmacÃrÅsu . . . pe . . . mettaæ mano-kammaæ paccupaÂÂhÃpessanti sabrahmacÃrÅsu ÃvÅ c' eva raho ca, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ ye te lÃbhà dhammikà dhamma-laddhà antamaso patta-pariyÃpanna-mattam pi tathÃrÆpehi lÃbhehi appaÂivibhatta-bhogÅ bhavissanti sÅlavantehi sabrahmacÃrÅhi sÃdhÃraïa-bhogÅ, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ yÃni tÃni sÅlÃni akhaï¬Ãni acchiddÃni asabalÃni akammÃsÃni bhujissÃni vi¤¤ÆpasatthÃni aparÃmaÂÂhÃni samÃdhi-saævattanikÃni tathÃrÆpesu sÅlesu sÅla-sÃma¤¤a-gatà viharissanti sabrahmacÃrÅhi ÃvÅ c' eva raho ca, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave bhikkhÆ yà 'yaæ diÂÂhi ariyà niyyÃnikà niyyÃti takkarassa sammÃ-dukkhakkhayÃya tathÃrÆpÃya diÂÂhiyà diÂÂhi-sÃma¤¤a-gatà viharissanti sabrahmacÃrÅhi ÃvÅ c' eva raho ca, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃni. #<[page 081]># %% `YÃvakÅva¤ ca bhikkhave ime cha aparihÃniyà dhammà bhikkhÆsu Âhassanti imesu ca chasu aparihÃniyesu dhammesu bhikkhÆ sandissanti, vuddhi yeva bhikkhave bhikkhÆnaæ pÃÂikaÇkhà no parihÃnÅti.' 12. Tatra sudaæ Bhagavà RÃjagahe viharanto GijjhakÆÂe pabbate etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅlaparibhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati, seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 13. Atha kho Bhagavà RÃjagahe yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena AmbalaÂÂhikà ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena AmbalaÂÂhikà tad avasari. 14. Tatra sudaæ Bhagavà AmbalaÂÂhikÃyaæ viharati RÃjÃgÃrake. Tatra pi sudaæ Bhagavà AmbalaÂÂhikÃyaæ viharanto RÃjÃgÃrake etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅla-paribhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 15. Atha kho Bhagavà AmbalaÂÂhikÃyaæ yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena NÃÊandà ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena NÃÊandà tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà NÃÊandÃyaæ viharati PÃvÃrikambavane. 16. Atha kho Ãyasmà SÃriputto yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. #<[page 082]># %<82 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 16.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà SÃriputto Bhagavantaæ etad avoca: `Evaæ-pasanno ahaæ bhante Bhagavati na cÃhu na ca bhavissati na c' etarahi vijjati a¤¤o samaïo và brÃhmaïo và Bhagavatà bhiyyo 'bhi¤¤ataro yadidaæ sambodhiyan' ti. `UÊÃrà kho te ayaæ SÃriputta ÃsabhÅ vÃcà bhÃsitÃ, ekaæso gahito sÅha-nÃdo nadito: "Evaæ-pasanno ahaæ bhante Bhagavati na cÃhu na ca bhavissati na c' etarahi vijjati a¤¤o samaïo và brÃhmaïo và Bhagavatà bhiyyo 'bhi¤¤ataro yadidaæ sambodhiyan" ti. Kin nu SÃriputta ye te ahesuæ atÅtam addhÃnaæ arahanto sammÃsambuddhÃ, sabbe te Bhagavanto cetasà ceto paricca vidità Evaæ-sÅlà te Bhagavanto ahesuæ iti pi, evaædhammà evaæ-pa¤¤Ã evaæ-vihÃrÅ evaæ-vimuttà te Bhagavanto ahesuæ iti pÅti?"' `No h' etaæ bhante.' Kiæ pana SÃriputta ye te bhavissanti anÃgatam addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, sabbe te Bhagavanto cetasà ceto paricca vidità "Evaæ-sÅlà te Bhagavanto bhavissanti iti pi, evaæ-dhammà evaæ-pa¤¤Ã evaæ-vihÃrÅ evaæ-vimuttà te Bhagavanto bhavissanti iti pÅti?"' `No h' etaæ bhante.' `Kiæ pana SÃriputta ahaæ te etarahi arahaæ sammÃsambuddho cetasà ceto paricca vidito "Evaæ-sÅlo Bhagavà iti pi, evaæ-dhammo evaæ-pa¤¤o evaæ-vihÃrÅ evaævimutto Bhagavà iti pÅti?"' `No h' etaæ bhante.' `Etth' eva hi te SÃriputta atÅtÃnÃgata-paccuppannesu arahantesu sammÃ-sambuddhesu ceto-pariya-¤Ãïaæ n' atthi. Atha ki¤ carahi te ayaæ SÃriputta uÊÃrà ÃsabhÅ vÃcà bhÃsità ekaæso gahito sÅha-nÃdo nadito, #<[page 083]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Evaæ-pasanno ahaæ bhante Bhagavati na cÃhu na ca bhavissati na c' etarahi vijjati a¤¤o samaïo và brÃhmaïo và Bhagavatà bhiyyo 'bhi¤¤ataro yadidaæ sambodhiyan" ti?' 17. `Na kho me bhante atÅtÃnÃgata-paccuppannesu arahantesu sammÃ-sambuddhesu ceto-pariya-¤Ãïaæ atthi. Api ca dhammanvayo vidito. Seyyathà pi bhante ra¤¤o paccantimaæ nagaraæ daÊhuddÃpaæ {daÊha}-pÃkÃratoraïaæ eka-dvÃraæ, tatr' assa dovÃriko paï¬ito viyatto medhÃvÅ a¤¤ÃtÃnaæ nivÃretà ¤ÃtÃnaæ pavesetÃ. So tassa nagarassa samantà anupariyÃya pathaæ anukkamamÃno na passeyya pÃkÃra-sandhiæ và pÃkÃra-vivaraæ và antamaso biÊÃra-nissakkana-mattam pi. Tassa evam assa, ye kho keci oÊÃrikà pÃïà imaæ nagaraæ pavisanti và nikkhamanti vÃ, sabbe te iminà va dvÃrena pavisanti và nikkhamanti và ti. Evam eva kho me bhante dhammanvayo vidito. Ye te bhante ahesuæ atÅtam addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, sabbe te Bhagavanto pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe catusu satipaÂÂhÃnesu supatiÂÂhita-città satta bojjhaÇge yathÃbhÆtaæ bhÃvetvà anuttaraæ sammÃ-sambodhiæ abhisambujjhiæsu. Ye pi te bhante bhavissanti anÃgataæ addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, sabbe te Bhagavanto pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe catusu satipaÂÂhÃnesu supatiÂÂhita-città satta bojjhaÇge yathÃbhÆtaæ bhÃvetvà anuttaraæ sammÃsambodhiæ abhisambujjhissanti. Bhagavà pi bhante etarahi arahaæ sammÃ-sambuddho pa¤ca nÅvaraïe pahÃya cetaso upakkilese pa¤¤Ãya dubbalÅkaraïe catusu satipaÂÂhÃnesu supatiÂÂhita-citto satta bojjhaÇge yathÃbhÆtaæ bhÃvetvà anuttaraæ sammÃ-sambodhiæ abhisambuddho' ti. 18. Tatra pi sudaæ Bhagavà NÃÊandÃyaæ viharanto PÃvÃrikambavane etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: #<[page 084]># %<84 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 18.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅlaparibhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 19. Atha kho Bhagavà NÃÊandÃyaæ yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena PÃÂaligÃmo ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena PÃÂaligÃmo tad avasari. 20. Assosuæ kho {PÃÂaligÃmiyÃ} upÃsakà `Bhagavà kira PÃÂaligÃmaæ anuppatto' ti. Atha kho PÃÂaligÃmiyà upÃsakà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinnà kho PÃÂaligÃmiyà upÃsakà Bhagavantaæ etad avocuæ: `AdhivÃsetu no bhante Bhagavà ÃvasathÃgÃran' ti. AdhivÃsesi Bhagavà tuïhÅ-bhÃvena. 21. Atha kho PÃÂaligÃmiyà upÃsakà Bhagavato adhivÃsanaæ viditvÃ, uÂÂhÃy' ÃsanÃ, Bhagavantaæ abhivÃdetvÃ, {padakkhiïaæ} katvÃ, yena ÃvasathÃgÃraæ ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà sabba-santhariæ ÃvasathÃgÃraæ santharitvà ÃsanÃni pa¤¤Ãpetvà udaka-maïiæ patiÂÂhÃpetvà telappadÅpaæ Ãropetvà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantam aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho PÃÂaligÃmiyà upÃsakà Bhagavantaæ etad avocuæ: `Sabba-santhariæ santhataæ bhante ÃvasathÃgÃraæ, ÃsanÃni pa¤¤attÃni, udaka-maïiko patiÂÂhÃpito, telappadÅpo Ãropito, yassa dÃni bhante Bhagavà kÃlaæ ma¤¤atÅti.' #<[page 085]># %% 22. Atha kho Bhagavà nivÃsetvà patta-cÅvaraæ ÃdÃya saddhiæ bhikkhu-saæghena yena ÃvasathÃgÃraæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pÃde pakkhÃletvà ÃvasathÃgÃraæ pavisitvà majjhimaæ thambhaæ nissÃya puratthÃbhimukho nisÅdi. Bhikkhu-saægho pi kho pÃde pakkhÃletvà ÃvasathÃgÃraæ pavisitvà pacchimaæ bhittiæ nissÃya puratthÃbhimukho nisÅdi Bhagavantaæ yeva purakkhatvÃ. PÃÂaligÃmiyà pi kho upÃsakà pÃde pakkhÃletvà ÃvasathÃgÃraæ pavisitvà puratthimaæ bhittiæ nissÃya pacchÃbhimukhà nisÅdiæsu Bhagavantaæ yeva purakkhatvÃ. 23. Atha kho Bhagavà PÃÂaligÃmiye upÃsake Ãmantesi: `Pa¤c' ime gahapatayo ÃdÅnavà dussÅlassa sÅla-vipattiyÃ. Katame pa¤ca? `Idha gahapatayo dussÅlo sÅla-vipanno pamÃdÃdhikaraïaæ mahatiæ bhoga-jÃniæ nigacchati. Ayaæ paÂhamo ÃdÅnavo dussÅlassa sÅla-vipattiyÃ. `Puna ca paraæ gahapatayo dussÅlassa sÅla-vipannassa pÃpako kitti-saddo abbhuggacchati. Ayaæ dutiyo ÃdÅnavo dussÅlassa sÅla-vipattiyÃ. `Puna ca paraæ gahapatayo dussÅlo sÅla-vipanno yaæ yad eva parisaæ upasaækamati, yadi khattiya-parisaæ yadi brÃhmaïa-parisaæ yadi gahapati-parisaæ yadi samaïa-{parisaæ}, avisÃrado upasaækamati maÇku-bhÆto. Ayaæ tatiyo ÃdÅnavo dussÅlassa sÅla-vipattiyÃ. `Puna ca paraæ gahapatayo dussÅlo sÅla-vipanno sammÆÊho kÃlaæ karoti. Ayaæ catuttho ÃdÅnavo dussÅlassa sÆla-vipattiyÃ. `Puna ca paraæ gahapatayo dussÅlo sÅla-vipanno kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjati. Ayaæ pa¤camo ÃdÅnavo dussÅlassa sÅlavipattiyÃ. Ime kho gahapatayo pa¤ca ÃdÅnavà dussÅlassa sÅla-vipattiyÃ. #<[page 086]># %<86 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 24.>% 24. `Pa¤c' ime gahapatayo Ãnisaæsà sÅlavato sÅlasampadÃya. Katame pa¤ca? `Idha gahapatayo sÅlavà sÅla-sampanno appamÃdÃdhikaraïaæ mahantaæ bhogakkhandhaæ adhigacchati. Ayaæ paÂhamo Ãnisaæso sÅlavato sÅla-sampadÃya. `Puna ca paraæ gahapatayo sÅlavato sÅla-sampannassa kalyÃïo kitti-saddo abbhuggacchati. Ayaæ {dutiyo} Ãnisaæso sÅlavato sÅla-sampadÃya. `Puna ca paraæ gahapatayo sÅlavà sÅla-sampanno yaæ yad eva parisaæ upasaækamati, yadi khattiya-parisaæ yadi brÃhmaïa-parisaæ yadi gahapati-parisaæ yadi samaïa-parisaæ, visÃrado upasaækamati amaÇku-bhÆto. Ayaæ tatiyo Ãnisaæso sÅlavato sÅla-sampadÃya. `Puna ca paraæ gahapatayo sÅlavà sÅla-sampanno asammÆÊho kÃlaæ karoti. Ayaæ catuttho Ãnisaæso sÅlavato sÅla-sampadÃya. `Puna ca paraæ gahapatayo sÅlavà sÅla-sampanno kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjati. Ayaæ pa¤camo Ãnisaæso sÅlavato sÅla-sampadÃya. Ime kho gahapatayo pa¤ca Ãnisaæsà sÅlavato sÅlasampadÃyÃti.' Atha kho Bhagavà PÃÂaligÃmiye upÃsake bahud eva rattiæ dhammiyà kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà uyyojesi, `Abhikkantà kho gahapatayo ratti, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤athÃti.' `Evam bhante' ti kho PÃÂaligÃmiyà upÃsakà Bhagavato paÂissutvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkamiæsu. Atha kho Bhagavà acirapakkantesu PÃÂaligÃmiyesu upÃsakesu su¤¤ÃgÃraæ pÃvisi. 26. Tena kho pana samayena SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà PÃÂaligÃme nagaraæ mÃpenti VajjÅnaæ paÂibÃhÃya. Tena kho pana samayena sambahulà devatÃyo sahassass' eva PÃÂaligÃme vatthÆni parigaïhanti. #<[page 087]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yasmiæ padese mahesakkhà devatà vatthÆni parigaïhanti, mahesakkhÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃja-mahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. Yasmiæ padese majjhimà devatà vatthÆni parigaïhanti, majjhimÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃja-mahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. Yasmiæ padese nÅcà devatà vatthÆni parigaïhanti, nÅcÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃja-mahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. 27. Addasà kho Bhagavà dibbena cakkhunà visuddhena atikkanta-mÃnusakena tà devatÃyo sahassass' eva PÃÂaligÃme vatthÆni parigaïhantiyo. Atha kho Bhagavà rattiyà {paccÆsa-}samayaæ paccuÂÂhÃya Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Ko nu kho ùnanda PÃÂaligÃme nagaraæ mÃpetÅti?' `SunÅdha-VassakÃrà bhante Magadha-mahÃmattà PÃÂaligÃme nagaraæ mÃpenti VajjÅnaæ paÂibÃhÃyÃti.' 28. `Seyyathà pi ùnanda devehi TÃvatiæsehi saddhiæ mantetvÃ, evam eva kho ùnanda SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà PÃÂaligÃme nagaraæ mÃpenti VajjÅnaæ paÂibÃhÃya. IdhÃhaæ ùnanda addasaæ dibbena cakkhunà visuddhena atikkanta-mÃnusakena sambahulà devatÃyo sahassass' eva PÃÂaligÃme vatthÆni parigaïhantiyo. Yasmiæ padese mahesakkhà devatà vatthÆni parigaïhanti, mahesakkhÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃja-mahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. Yasmiæ padese majjhimà devatà vatthÆni parigaïhanti, majjhimÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃja-mahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. Yasmiæ padese nÅcà devatà vatthÆni parigaïhanti, nÅcÃnaæ tattha ra¤¤aæ rÃjamahÃmattÃnaæ cittÃni namanti nivesanÃni mÃpetuæ. YÃvatà ùnanda ariyaæ Ãyatanaæ yÃvatà vaïippatho idaæ agga-nagaraæ bhavissati PÃÂaliputtaæ puÂa-bhedanaæ. #<[page 088]># %<88 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 1. 28.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ PÃÂaliputtassa kho ùnanda tayo antarÃyà bhavissanti, aggito và udakato và mithubhedà vÃ' ti. 29. Atha kho SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodiæsu, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ aÂÂhaæsu. Ekamantaæ Âhità kho SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà Bhagavantaæ etad avocuæ: `AdhivÃsetu no bhavaæ Gotamo ajjatanÃya bhattaæ saddhiæ bhikkhu-saæghenÃti.' AdhivÃsesi Bhagavà tuïhÅ-bhÃvena. 30. Atha kho SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà Bhagavato adhivÃsanaæ viditvà yena sako Ãvasatho ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà sake Ãvasathe païÅtaæ khÃdaniyaæ bhojaniyaæ {paÂiyÃdÃpetvÃ} Bhagavato kÃlaæ ÃrocÃpesuæ `KÃlo bho Gotama niÂÂhitaæ bhattan ti.' 27. Atha kho Bhagavà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaram ÃdÃya saddhiæ bhikkhu-saæghena yena SunÅdha-VassakÃrÃnaæ Magadha-mahÃmattÃnaæ Ãvasatho ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Atha kho SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà Buddha-pamukhaæ bhikkhu-saæghaæ païÅtena khÃdaniyena bhojaniyena sahatthà santappesuæ sampavÃresuæ. Atha kho SunÅdha-VassakÃrà MagadhamahÃmattà Bhagavantaæ bhuttÃviæ oïÅta-patta-pÃïiæ a¤¤ataraæ nÅcaæ Ãsanaæ gahetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. 31. Ekamantaæ nisinne kho SunÅdha-VassakÃre Magadha-mahÃmatte Bhagavà imÃhi gÃthÃhi anumodi: Yasmiæ padese kappeti vÃsaæ paï¬ita-jÃtiko SÅlavant' ettha bhojetvà sa¤¤ate brahmacÃrayo, Yà tattha devatà assu tÃsaæ dakkhiïam Ãdise, Tà pÆjità pÆjayanti mÃnità mÃnayanti naæ. #<[page 089]># %% Tato naæ anukampanti mÃtà puttaæ va orasaæ DevatÃnukampito poso sadà bhadrÃni passatÅti.' Atha kho Bhagavà SunÅdha-VassakÃre Magadha-mahÃmatte imÃhi gÃthÃhi anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. 32. Tena kho pana samayena SunÅdha-VassakÃrà Magadha-mahÃmattà Bhagavantaæ piÂÂhito piÂÂhito anubaddhà honti, `Yen' ajja samaïo Gotamo dvÃrena nikkhamissati taæ Gotama-dvÃraæ nÃma bhavissati, yena titthena GaÇgaæ nadiæ tarissati taæ Gotamatitthaæ bhavissatÅti.' Atha kho Bhagavà yena dvÃrena nikkhami taæ Gotama-dvÃraæ nÃma ahosi. 33. Atha kho Bhagavà yena GaÇgà nadÅ ten' {upasaækami}. Tena kho pana samayena GaÇgà nadÅ pÆrà hoti samatittikà kÃkapeyyÃ. App ekacce manussà nÃvaæ pariyesanti app ekacce uÊumpaæ pariyesanti app ekacce kullaæ bandhanti aparÃparaæ gantu-kÃmÃ. Atha kho Bhagavà seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam evaæ GaÇgÃya nadiyà orima-tÅre antarahito pÃrimatÅre paccuÂÂhÃsi saddhiæ {bhikkhu-saæghena}. 34. Addasà kho Bhagavà te manusse app ekacce nÃvaæ pariyesante app ekacce uÊumpaæ pariyesante app ekacce kullaæ bandhante aparÃparaæ gantu-kÃme. Atha kho Bhagavà etam atthaæ viditvÃ, tÃyaæ velÃyaæ imaæ udÃnaæ udÃnesi: `Ye taranti aïïavaæ saraæ setuæ katvÃna visajja pallalÃni, Kullaæ hi jano pabandhati, tiïïà medhÃvino janÃ' ti. PAèHAMAKA-BHù×AVùRAõ. #<[page 090]># %<90 CHAPTER II.>% 2.1. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena KoÂigÃmo ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante ti' kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena KoÂigÃmo tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà {KoÂigÃme} viharati. 2. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Catunnaæ bhikkhave ariya-saccÃnaæ ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. Katamesaæ catunnaæ? Dukkhassa bhikkhave ariya-saccassa ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. `Dukkha-samudayassa bhikkhave ariya-saccassa ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. `Dukkha-nirodhassa bhikkhave ariya-saccassa . . . pe . . . Dukkha-nirodha-gÃminiyà paÂipadÃya bhikkhave ariya-saccassa ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. Tayidaæ bhikkhave dukkhaæ ariya-saccaæ anubuddhaæ paÂividdhaæ, dukkha-samudayaæ ariyasaccaæ anubuddhaæ paÂividdhaæ, dukkha-nirodhaæ ariya-saccaæ anubuddhaæ paÂividdhaæ, dukkha-nirodhagÃminÅ paÂipadà ariya-saccaæ anubuddhaæ paÂividdhaæ, ucchinnà bhava-taïhÃ, khÅïà bhava-netti, n' atthi dÃni punabbhavo' ti. 3. {Idam avoca} BhagavÃ, idaæ vatvà Sugato athÃparaæ etad avoca SatthÃ: `Catunnaæ ariya-saccÃnaæ yathÃbhÆtaæ adassanà Saæsitaæ dÅgham addhÃnaæ tÃsu tÃs' eva jÃtisu. #<[page 091]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ TÃni etÃni diÂÂhÃni bhava-netti samÆhatà Ucchinnaæ mÆlaæ dukkhassa n' atthi dÃni punabbhavo' ti. 4. Tatra pi sudaæ Bhagavà KoÂigÃme viharanto etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅla-paribhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 5. Atha kho Bhagavà KoÂigÃme yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena NÃdikà ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena NÃdikà tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà NÃdike viharati Gi¤jakÃvasathe. 6. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `SÃÊho nÃma bhante bhikkhu NÃdike kÃlakato, tassa kà gati ko abhisamparÃyo? Nandà nÃma bhante bhikkhunÅ NÃdike kÃlakatÃ, tassà kà gati ko abhisamparÃyo? #<[page 092]># %<92 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 2. 6.>% Sudatto nÃma bhante upÃsako NÃdike kÃlakato, tassa kà gati ko abhisamparÃyo? SujÃtà nÃma bhante upÃsikà NÃdike kÃlakatÃ, tassà kà gati ko abhisamparÃyo? Kakudho nÃma bhante upÃsako NÃdike kÃlakato, tassa kà gati ko abhisamparÃyo? {KÃliÇgo} nÃma bhante upÃsako . . . pe . . . NikaÂo nÃma bhante upÃsako . . . KaÂissabho nÃma bhante upÃsako . . . TuÂÂho nÃma bhante upÃsako . . . SantuÂÂho nÃma bhante upÃsako . . . Bhaddo nÃma bhante upÃsako . . . Subhaddo nÃma bhante upÃsako NÃdike kÃlakato, tassa kà gati ko abhisamparÃyo' ti? 7. `SÃÊho ùnanda bhikkhu ÃsavÃnaæ khayà anÃsavaæ ceto-vimuttiæ pa¤¤Ã-vimuttiæ diÂÂhe 'va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja vihÃsi. Nandà ùnanda bhikkhunÅ pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikà tattha-parinibbÃyinÅ anÃvattidhammà tasmà lokÃ. Sudatto {ùnanda} upÃsako tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmÅ sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissati. SujÃtà ùnanda upÃsikà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃta-dhannà niyatà sambodhi-parÃyanÃ. Kakudho ùnanda upÃsako pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtiko tattha-parinibbÃyÅ anÃvatti-dhammo tasmà lokÃ. KÃliÇgo ùnanda upÃsako . . . pe . . . NikaÂo ùnanda upÃsako . . . KaÂissabho ùnanda upÃsako . . . TuÂÂho ùnanda upÃsako . . . SantuÂÂho ùnanda upÃsako . . . Bhaddo ùnanda upÃsako . . . Subhaddo ùnanda upÃsako pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtiko tattha-parinibbÃyÅ anÃvatti-dhammo tasmà lokÃ. #<[page 093]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Paro-pa¤¤Ãsa ùnanda NÃdike upÃsakà kÃlakatà pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikà tattha-parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. SÃdhikà navuti ùnanda NÃdike upÃsakà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti. SÃtirekÃni ùnanda pa¤casatÃni NÃdike upÃsakà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃtÃ-dhammà niyatà sambodhiparÃyanÃ. 8. `Anacchariyaæ kho pan' etaæ ùnanda yaæ manussabhÆto kÃlaæ kareyya, tasmiæ tasmiæ ce kÃlakate TathÃgatam upasaækamitvà etam atthaæ pucchissatha, vihesà v' esà ùnanda TathÃgatassa. TasmÃt ih' ùnanda DhammÃdÃsaæ nÃma dhamma-pariyÃyaæ desessÃmi yena samannÃgato ariya-sÃvako ÃkaÇkhamÃno attanà va attÃnaæ vyÃkareyya: "KhÅïa-nirayo 'mhi khÅïatiracchÃna-yoniyo khÅïa-petti-visayo khÅïÃpÃya-duggativinipÃto, sotÃpanno 'ham asmi avinipÃta-dhammo niyato sambodhi-parÃyano" ti. 9. `Katamo ca so ùnando DhammÃdÃso dhammapariyÃyo yena samannÃgato ariya-sÃvako ÃkaÇkhamÃno attanà va attÃnaæ vyÃkareyya "KhÅïa-mirayo 'mhi khÅïatiracchÃna-yoniyo khÅïa-petti-visayo khÅïÃpÃya-duggativinipÃto, sotÃpanno 'ham asmi avinipÃta-dhammo niyato sambodhi-parÃyano" ti? Idh' ùnanda ariya-sÃvako Buddhe aveccappasÃdena samannÃgato hoti: "Iti pi so Bhagavà arahaæ sammÃ-sambuddho vijjÃ-caraïa-sampanno sugato loka-vidÆ anuttaro purisa-damma-sÃrathi satthà deva-manussÃnaæ Buddho BhagavÃ" ti. Dhamme aveccappasÃdena samannÃgato hoti: "SvÃkkhÃto Bhagavatà dhammo sandiÂÂhiko akÃliko ehi-passiko opanayiko paccattaæ veditabbo vi¤¤ÆhÅti." Saæghe aveccappasÃdena samannÃgato hoti: "SupaÂipanno Bhagavato sÃvakasaægho, uju-paÂipanno Bhagavato sÃvaka-saægho, ¤ÃyapaÂipanno Bhagavato sÃvaka-saægho, #<[page 094]># %<94 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 2. 9.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ {sÃmÅci}-paÂipanno Bhagavato sÃvaka-saægho, yadidaæ cattÃri purisa-yugÃni aÂÂha purisa-puggalÃ, esa Bhagavato sÃvaka-saægho Ãhuneyyo pÃhuïeyyo dakkhiïeyyo a¤jali-karaïÅyo anuttaraæ {pu¤¤a-kkhettaæ} lokassÃti." Ariya-kantehi sÅlehi samannÃgato hoti akhaï¬ehi acchiddehi asabalehi akammÃsehi bhujissehi vi¤¤uppasatthehi aparÃmaÂÂhehi samÃdhi-saævattanikehi. `Ayaæ kho so ùnanda dhammÃdÃso dhamma-pariyÃyo yena samannÃgato ariya-sÃvako ÃkaÇkhamÃno attanà va attÃnaæ vyÃkareyya "KhÅïa-nirayo 'mhi, khÅïa-tiracchÃnayoniyo, khÅïa-petti-visayo, khÅïÃpÃya-duggati-vinipÃto, sotÃpanno 'haæ asmi avinipÃta-dhammo niyato sambodhiparÃyano"' ti. 10. Tatra sudaæ Bhagavà NÃdike viharanto Gi¤jakÃvasathe etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã . . . pe . . . seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 11. Atha kho Bhagavà NÃdike yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena VesÃli ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena VesÃli tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà VesÃliyaæ viharati AmbapÃli-vane. 12. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Sato bhikkhave bhikkhu vihareyya sampajÃno, ayaæ vo amhÃkaæ anusÃsanÅ. `Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu sato hoti? Idha bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ vedanÃsu #<[page 095]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ . . . pe . . . citte . . . pe . . . dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃdomanassaæ, evaæ kho bhikkhave bhikkhu sato hoti. 13. `Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu sampajÃno hoti? Idha bhikkhave bhikkhu abhikkante paÂikkante sampajÃnakÃrÅ hoti, Ãlokite vilokite sampajÃna-kÃrÅ hoti, sammi¤jite pasÃrite sampajÃna-kÃrÅ hoti, saæghÃÂi-patta-cÅvaradhÃraïe sampajÃna-kÃrÅ hoti, asite pÅte khÃyite sÃyite sampajÃna-kÃrÅ hoti, uccÃra-passÃva-kamme sampajÃnakÃrÅ hoti, gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅbhÃve sampajÃna-kÃrÅ hoti. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu sampajÃno hoti. Sato bhikkhave bhikkhu vihareyya sampajÃno, ayaæ vo amhÃkaæ anusÃsanÅ' ti. 14. Assosi kho AmbapÃlÅ gaïikà `Bhagavà kira VesÃliyaæ anuppatto VesÃliyaæ viharati mayhaæ {ambavane}' ti. Atha kho AmbapÃlÅ gaïikà bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvÃ, bhaddaæ yÃnaæ abhirÆhitvà bhaddehi bhaddehi yÃnehi VesÃliyà niyyÃsi, yena sako ÃrÃmo tena pÃyÃsi. YÃvatikà yÃnassa bhÆmi yÃnena gantvà yÃnà paccorohitvà pattikà va yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho AmbapÃliæ gaïikaæ Bhagavà dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi. Atha kho {AmbabÃli}-gaïikà Bhagavatà dhammiyà kathÃya sandassità samÃdapità samuttejità sampahaæsità Bhagavantaæ etad avoca: `AdhivÃsetu me bhante Bhagavà svÃtanÃya bhattaæ saddhiæ bhikkhu-saæghenÃti.' AdhivÃsesi Bhagavà tuïhÅ-bhÃvena. Atha kho Amba{pÃligaïikÃ} Bhagavato adhivÃsanaæ viditvà {uÂÂhÃy'} Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkÃmi. 15. Assosuæ kho VesÃlikà LicchavÅ `Bhagavà kira VesÃliæ anuppatto VesÃliyaæ viharati AmbapÃli-vane' ti. #<[page 096]># %<96 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 2. 15.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho te LicchavÅ bhaddÃni bhaddÃni yÃnÃni yojÃpetvà bhaddaæ yÃnaæ abhirÆhitvà bhaddehi bhaddehi yÃnehi VesÃliyà niyyiæsu. Tatr' ekacce LicchavÅ nÅlà honti nÅla-vaïïà nÅla-vatthà nÅlÃlaÇkÃrÃ, ekacce LicchavÅ pÅtà honti pÅta-vaïïà pÅta-vatthà pÅtÃlaÇkÃrÃ, ekacce LicchavÅ lohitakà honti lohita-vaïïà lohita-vatthà lohitÃlaÇkÃrÃ, ekacce LicchavÅ odÃtà honti odÃta-vaïïà odÃtavatthà odÃtÃlaÇkÃrÃ. 16. Atha kho {AmbapÃli}gaïikà daharÃnaæ daharÃnaæ LicchavÅnaæ akkhena akkhaæ cakkena cakkaæ yugena yugaæ paÂivaÂÂesi. Atha kho LicchavÅ AmbapÃliæ gaïikaæ etad avocuæ: `Ki¤ je AmbapÃli daharÃnaæ daharÃnaæ LicchavÅnaæ akkhena akkhaæ cakkena cakkaæ yugena yugaæ paÂivaÂÂesÅti?' `Tathà hi pana me ayyaputtà Bhagavà nimantito svÃtanÃya bhattaæ saddhiæ bhikkhu-saæghenÃti.' `Dehi je AmbapÃli etaæ bhattaæ sata-sahassenÃti.' `Sace pi me ayyaputta VesÃliæ sÃhÃraæ dassatha evaæmahantaæ bhattaæ na dassÃmÅti.' Atha kho te LicchavÅ aÇgulÅ poÂhesuæ, `Jit' amhà vata bho ambakÃya, va¤cit' amhà vata bho ambakÃyÃti.' Atha kho te LicchavÅ yena AmbapÃli-vanaæ tena pÃyiæsu. 17. Addasà kho Bhagavà te LicchavÅ dÆrato va Ãgacchante, disvà bhikkhÆ Ãmantesi: `Yesaæ bhikkhave bhikkhÆnaæ devà TÃvatiæsà adiÂÂhÃ, oloketha bhikkhave Licchavi-parisaæ, avaloketha bhikkhave Licchavi-parisaæ, #<[page 097]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ upasaæharatha bhikkhave Licchavi-parisaæ TÃvatiæsa-parisan' ti. 18. Atha kho te LicchavÅ yÃvatikà yÃnassa bhÆmi yÃnena gantvà yÃnà paccorohitvÃ, pattikà va yena Bhagavà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu. Ekamantaæ nisinne kho te LicchavÅ Bhagavà dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi. Atha kho te LicchavÅ Bhagavatà dhammiyà kathÃya sandassità samÃdapità samuttejità sampahaæsità Bhagavantaæ etad avocuæ: `AdhivÃsetu no bhante Bhagavà svÃtanÃya bhattaæ saddhiæ bhikkhu-saæghenÃti.' 1 `Adhivutthaæ kho me LicchavÅ svÃtanÃya AmbapÃligaïikÃya bhattan' ti. Atha kho te LicchavÅ aÇgulÅ poÂhesuæ: `Jit' amhà vata bho ambakÃya, va¤cit' amhà vata bho ambakÃyÃti.' Atha kho te LicchavÅ Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkamiæsu. 19. Atha kho {AmbapÃli}gaïikà tassà rattiyà accayena sake ÃrÃme {païÅtaæ} khÃdaniyaæ bhojaniyaæ paÂiyÃdÃpetvà Bhagavato kÃlaæ ÃrocÃpesi: `KÃlo bhante niÂÂhitaæ bhattan' ti. Atha kho Bhagavà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-{cÅvaraæ} ÃdÃya saddhiæ bhikkhu-saæghena yena AmbapÃli-gaïikÃya parivesanà ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Atha kho {AmbapÃli} gaïikà Buddha-pamukhaæ bhikkhu-saæghaæ païÅtena khÃdaniyena bhojaniyena sahatthà santappesi sampavÃresi. Atha kho {AmbapÃli}gaïikà Bhagavantaæ bhuttÃviæ oïÅta-patta-pÃïiæ a¤¤ataraæ nÅcaæ Ãsanaæ gahetvà ekamantaæ nisÅdi. #<[page 098]># %<98 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 2. 19.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekamantaæ nisinnà kho AmbapÃligaïikà Bhagavantaæ etad avoca: `ImÃhaæ bhante ÃrÃmaæ Buddha-pamukhassa bhikkhu-saæghassa dammÅti.' PaÂiggahesi Bhagavà ÃrÃmaæ. Atha kho Bhagavà AmbapÃli-gaïikaæ dhammiyà kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. 20. Tatra pi sudaæ Bhagavà VesÃliyaæ viharanto AmbapÃli-vane etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅlaparibhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 21. Atha kho Bhagavà AmbapÃli-vane yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena Beluva-gÃmako ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena Beluva-gÃmako tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà Beluva-gÃmake viharati. 22. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Etha tumhe bhikkhave, samantà VesÃliæ yathÃmittaæ yathÃ-sandiÂÂhaæ yathÃ-sambhattaæ vassaæ upetha, ahaæ pana idh' eva Beluva-gÃmake vassaæ upagacchÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ {Bhagavato} paÂissutvà samantà VesÃliæ yathÃ-mittaæ yathÃ-sandiÂÂhaæ yathÃsambhattaæ vassaæ #<[page 099]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ {upaga¤chuæ,} Bhagavà pana tatth' eva Beluva-gÃmake vassaæ upaga¤chi. 23. Atha kho Bhagavato vassÆpagatassa kharo ÃbÃdho uppajji, bÃÊhà vedanà vattanti mÃraïantikÃ. Tà sudaæ Bhagavà sato sampajÃno adhivÃseti aviha¤¤amÃno. Atha kho Bhagavato etad ahosi: `Na kho me taæ {paÂirÆpaæ} yo 'haæ anÃmantetvà upaÂÂhÃke anapaloketvà bhikkhu-saæghaæ parinibbÃyeyyaæ. Yan {nÆnÃhaæ} imaæ ÃbÃdhaæ viriyena paÂippaïÃmetvà jÅvita-saækhÃraæ adhiÂÂhÃya vihareyyan' ti. Atha kho Bhagavà taæ ÃbÃdhaæ viriyena paÂippaïÃmetvà jÅvita-saækhÃraæ adhiÂÂhÃya vihÃsi. Atha kho Bhagavato so ÃbÃdho paÂippassambhi. 24. Atha kho Bhagavà gilÃnà vuÂÂhito acira-vuÂÂhito gela¤¤Ã vihÃrà nikkhamma vihÃra-pacchÃyÃyaæ pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `DiÂÂhà me bhante Bhagavato phÃsu, diÂÂhaæ me bhante Bhagavato khamanÅyaæ. Api hi me bhante madhuraka-jÃto viya kÃyo, disà pi me na pakkhÃyanti, dhammà pi maæ na paÂibhanti Bhagavato gela¤¤ena, api ca me bhante ahosi kÃcid eva assÃsamattÃ, "na tÃva Bhagavà parinibbÃyissati na yÃva Bhagavà bhikkhusaæghaæ Ãrabbha ki¤cid eva udÃharatÅti."' #<[page 100]># %<100 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 2. 25.>% 25. `Kim pan' ùnanda bhikkhu-saægho mayi paccÃsiæsati? Desito ùnanda mayà dhammo anantaraæ abÃhiram karitvÃ, na tatth' ùnanda TathÃgatassa dhammesu Ãcariya-muÂÂhi. Yassa nÆna ùnanda evam assa "Ahaæ bhikkhu-saæghaæ pariharissÃmÅti" và "Mam' uddesiko bhikkhu-saægho" ti vÃ, so nÆna ùnanda bhikkhu-saæghaæ Ãrabbha ki¤cid eva udÃhareyya. TathÃgatassa kho ùnanda na evaæ hoti "Ahaæ bhikkhusaæghaæ pariharissÃmÅti" và "Mam' uddesiko bhikkhusaægho" ti vÃ. Kiæ ùnanda TathÃgato bhikkhusaæghaæ Ãrabbha ki¤cid eva udÃharissati? Ahaæ kho pan' ùnanda etarahi jiïïo vuddho mahallako addha-gato vayo anuppatto, asÅtiko me vayo vattati. Seyyathà pi ùnanda jara-sakaÂaæ vegha-missakena yÃpeti, evam eva kho ùnanda vegha-missakena ma¤¤e TathÃgatassa kÃyo yÃpeti. Yasmiæ ùnanda samaye TathÃgato sabbanimittÃnaæ {amanasikÃrÃ} ekaccÃnaæ vedanÃnaæ nirodhà animittaæ ceto-samÃdhiæ upasampajja viharati, phÃsukato ùnanda tasmiæ samaye TathÃgatassa kÃyo hoti. 26. `TasmÃt ih' ùnanda atta-dÅpà viharatha atta-saraïà ana¤¤a-saraïÃ, dhamma-dÅpà dhamma-saraïà ana¤¤asaraïÃ. Katha¤ c' ùnanda bhikkhu atta-dÅpo viharati atta-saraïo ana¤¤a-saraïo, dhamma-dÅpo dhamma-saraïo ana¤¤a-saraïo? `Idh' ùnanda bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ, vedanÃsu . . . pe . . . citte . . . pe . . ., dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ, evaæ kho ùnanda bhikkhu atta-dÅpo viharati atta-saraïo ana¤¤a-saraïo, dhammadÅpo dhamma-saraïo ana¤¤a-saraïo. #<[page 101]># %% `Ye hi keci ùnanda etarahi và mamaæ và accayena atta-dÅpà viharissanti atta-saraïà ana¤¤a-saraïÃ, dhammadÅpà dhamma-saraïà ana¤¤a-saraïÃ, tamatagge me te ùnanda bhikkhÆ bhavissanti ye keci sikkhÃ-kÃmÃ' ti. Dutiyaka-BhÃïavÃraæ niÂÂhitaæ. #<[page 102]># %<102 CHAPTER III.>% 3.1. Atha kho Bhagavà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaram ÃdÃya VesÃliæ piï¬Ãya pÃvisi, VesÃliyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ {piï¬apÃta}-paÂikkanto Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `GaïhÃhi ùnanda nisÅdanaæ. Yena CÃpÃlaæ cetiyaæ ten' upasaækamissÃmi divÃ-vihÃrÃyÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà nisÅdanaæ ÃdÃya Bhagavantaæ piÂÂhito piÂÂhito anubandhi. 2. Atha kho Bhagavà yena CÃpÃlaæ cetiyaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. ùyasmà pi kho ùnando Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ ùnandaæ Bhagavà etad avoca: `RamaïÅyà ùnanda VesÃlÅ, ramaïÅyaæ Udenaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Gotamakaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Sattambakaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Bahuputtaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ SÃrandadaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ CÃpÃlaæ cetiyaæ. #<[page 103]># %% 3. `Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so {ÃkaÇkhamÃno} kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ. So ÃkaÇkhamÃno ùnanda TathÃgato kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ' ti. 4. Evam pi kho Ãyasmà ùnando Bhagavatà oÊÃrike nimitte kayiramÃne oÊÃrike obhÃse kayiramÃne nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na Bhagavantaæ yÃci: `TiÂÂhatu bhante Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ bahujanahitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan' ti, yathà taæ MÃrena pariyuÂÂhita-citto. 5. Dutiyam pi kho Bhagavà . . . pe . . . Tatiyam pi kho Bhagavà Ãyasmantam ùnandaæ Ãmantesi: `RamaïÅyà ùnanda VesÃlÅ, ramaïÅyaæ Udenaæ cetiyaæ ramaïÅyaæ Gotamakaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Sattambakaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Bahuputtaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ SÃrandadaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ CÃpÃlaæ cetiyaæ. `Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so {ÃkaÇkhamÃno} kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità {susamÃraddhÃ,} so {ÃkaÇkhamÃno} ùnanda TathÃgato kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ' ti. Evam pi kho Ãyasmà ùnando Bhagavatà oÊÃrike nimitte kayiramÃne oÊÃrike obhÃse kayiramÃne nÃsakkhi paÂivijjhituæ, #<[page 104]># %<104 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 5.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na Bhagavantaæ yÃci: `TiÂÂhatu bhante Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan' ti, yathà taæ MÃrena pariyuÂÂhitacitto. 6. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Gaccha tvaæ ùnanda, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤asÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà avidÆre a¤¤atarasmiæ rukkha-mÆle nisÅdi. 7. Atha kho MÃro pÃpimà acira-pakkante Ãyasmante ùnande yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho MÃro pÃpimà Bhagavantaæ etad avoca: `ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. {BhÃsitÃ} kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: "Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhÆ na sÃvakà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessan{ti} pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessantÅti." 8. `Etarahi kho pana bhante bhikkhÆ Bhagavato sÃvakà viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhammacÃrino sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhanti desenti pa¤¤Ãpenti paÂÂhapenti vivaranti vibhajanti uttÃni-karonti, #<[page 105]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desenti. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. `BhÃsità kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: "Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhuniyo na sÃvikà bhavissanti viyattà vinÅtà . . . pe . . . yÃva me upÃsakà na sÃvakà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena niggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessantÅti." Etarahi kho pana bhante upÃsakà Bhagavato sÃvakà viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhammapaÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhanti desenti pa¤¤Ãpenti paÂÂhapenti vivaranti vibhajanti uttÃni-karonti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desenti. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. `BhÃsità kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: "Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me upÃsikà na sÃvikà bhavissanti viyattà vinÅtà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃriniyo, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà {Ãcikkhissanti} desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessantÅti." Etarahi kho pana bhante upÃsikà Bhagavato sÃvikà viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhammapaÂipannà {sÃmÅci}-paÂipannà anudhamma-cÃriniyo, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhanti desenti pa¤¤Ãpenti paÂÂhapenti vivaranti vibhajanti uttÃni-karonti, #<[page 106]># %<106 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 8.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desenti. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. `BhÃsità kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: "Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me idaæ brahmacariyaæ na iddha¤ c' eva bhavissati phÅta¤ ca vitthÃrikaæ bÃhu-ja¤¤aæ puthu-bhÆtaæ, yÃvad eva manussehi suppakÃsitan" ti. Etarahi kho pana bhante Bhagavato brahmacariyaæ iddha¤ c' eva phÅta¤ ca vitthÃrikaæ bÃhuja¤¤aæ puthu-bhÆtaæ yÃvad eva manussehi suppakÃsitaæ. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato' ti. 9. Evaæ vutte Bhagavà MÃraæ pÃpimantaæ etad avoca: `Appossukko tvaæ pÃpima hohi, na ciraæ TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati, ito tiïïaæ mÃsÃnaæ accayena TathÃgato parinibbÃyissatÅti.' 10. Atha kho Bhagavà CÃpÃle cetiye sato sampajÃno Ãyu-saækhÃraæ ossaji, ossaÂÂhe ca Bhagavato ÃyusaækhÃre mahÃ-{bhÆmi-cÃlo} ahosi bhiæsanako lomahaæsano, deva-dundubhiyo ca phaliæsu. Atha kho Bhagavà etam atthaæ viditvà tÃyaæ velÃyaæ imam udÃnaæ udÃnesi: #<[page 107]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Tulam atula¤ ca sambhavaæ bhava-saækhÃram avassajÅ munÅ, Ajjhattarato samÃhito abhida kavacam iv' atta-sambhavan' ti. 11. Atha kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: `Acchariyaæ vata bho abbhutaæ vata bho mahà vatÃyaæ bhÆmicÃlo sumahà vatÃyaæ bhÆmi-cÃlo bhiæsanako salomahaæso, deva-dundubhiyo ca phaliæsu. Ko nu kho hetu ko paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃyÃti?' 12. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante abbhutaæ bhante mahà vatÃyaæ bhante bhÆmi-cÃlo sumahà vatÃyaæ bhante bhÆmi-cÃlo bhiæsanako saloma-haæso, deva-dundubhiyo ca phaliæsu. Ko nu kho bhante hetu ko paccayo mahato bhÆmicÃlassa pÃtubhÃvÃyÃti?' 13. `AÂÂha kho ime ùnanda hetÆ aÂÂha paccayà mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. Katame aÂÂha? Ayaæ ùnanda mahÃ-paÂhavÅ udake patiÂÂhitÃ, udakaæ vÃte patiÂÂhitaæ, vÃto ÃkÃsaÂÂho hoti. So kho {ùnanda} samayo yaæ mahÃ-vÃtà vÃyanti, mahÃ-vÃtà vÃyantà udakaæ kampenti, udakaæ kampitaæ paÂhaviæ kampeti. Ayaæ paÂhamo hetu paÂhamo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. #<[page 108]># %<108 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 13.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 14. `Puna ca paraæ ùnanda samaïo và hoti brÃhmaïo và iddhimà cetovasippatto, devatà và mahiddhikà mahÃnubhÃvÃ, yassa parittà paÂhavi-sa¤¤Ã bhÃvità hoti appamÃïà Ãpo-sa¤¤Ã, so imaæ paÂhaviæ kampeti saækampeti sampakampeti sampavedheti. Ayaæ dutiyo hetu dutiyo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 15. `Puna ca paraæ ùnanda yadà Bodhisatto Tusità kÃyà cavitvà sato sampajÃno mÃtu-kucchiæ okkamati, tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampavedhati. Ayaæ tatiyo hetu tatiyo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 16. `Puna ca paraæ ùnanda yadà Bodhisatto sato sampajÃno mÃtu-kucchismà nikkhamati, tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampakampati sampavedhati. Ayaæ catuttho hetu catuttho paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 17. `Puna ca paraæ ùnanda yadà TathÃgato anuttaraæ sammÃ-sambodhiæ abhisambujjhati, tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampakampati sampavedhati. Ayaæ pa¤camo hetu pa¤camo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 18. `Puna ca paraæ ùnanda yadà TathÃgato anuttaraæ dhamma-cakkaæ pavatteti, tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampakampati sampavedhati. Ayaæ chaÂÂho hetu chaÂÂho paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 19. `Puna ca paraæ ùnanda yadà TathÃgato sato sampajÃno Ãyu-saÇkhÃraæ ossajjati, tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampakampati sampavedhati. Ayaæ sattamo hetu sattamo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. 20. `Puna ca paraæ ùnanda yadà TathÃgato anupÃdisesÃya nibbÃna-dhÃtuyà parinibbÃyati, #<[page 109]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tadà 'yaæ paÂhavÅ kampati saækampati sampakampati sampavedhati. Ayaæ aÂÂhamo hetu aÂÂhamo paccayo mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃya. Ime kho ùnanda aÂÂha hetÆ aÂÂha paccayà mahato bhÆmi-cÃlassa pÃtubhÃvÃyÃti. 21. `AÂÂha kho imà ùnanda parisÃ. Katamà aÂÂha? Khattiya-parisà brÃhmaïa-parisà gahapati-parisà samaïaparisà CÃtummahÃrÃjika-parisà TÃvatiæsa-parisà MÃraparisà Brahma-parisÃ. 22. `AbhijÃnÃmi kho panÃhaæ ùnanda aneka-sataæ khattiya-parisaæ upasaækamitvÃ, tatra pi mayà sannisinna-pubba¤ c' eva sallapita-pubba¤ ca sÃkacchà ca samÃpajjita-pubbÃ. Tattha yÃdisako tesaæ vaïïo hoti tÃdisako mayhaæ vaïïo hoti, yÃdisako tesaæ saro hoti tÃdisako mayhaæ saro hoti, dhammiyà ca kathÃya sandassemi samÃdapemi samuttejemi sampahaæsemi. BhÃsamÃna¤ ca maæ na jÃnanti "Ko nu kho ayaæ bhÃsati devo và manusso vÃ" ti? Dhammiyà ca kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà antaradhÃyÃmi, antarahita¤ ca maæ na jÃnanti "Ko nu kho ayaæ antarahito devo và manusso vÃ" ti? 23. `AbhijÃnÃmi kho panÃhaæ ùnanda aneka-sataæ brÃhmaïa-parisaæ . . . pe . . . gahapati-parisaæ samaïaparisaæ . . . CÃtummahÃrÃjika-parisaæ . . . TÃvatiæsaparisaæ . . . MÃra-parisaæ . . . Brahma-parisaæ upasaækamitvÃ, tatra pi mayà sannisinna-pubba¤ c' eva sallapita-pubba¤ ca sÃkacchà ca samÃpajjita-pubbÃ, tattha yÃdisako tesaæ vaïïo hoti tÃdisako mayhaæ vaïïo hoti, yÃdisako tesaæ saro hoti tÃdisako mayhaæ saro hoti, dhammiyà ca kathÃya sandassemi samÃdapemi samuttejemi sampahaæsemi. BhÃsamÃna¤ ca maæ na jÃnanti "Ko nu kho ayaæ bhÃsati devo và manusso vÃ" ti? #<[page 110]># %<110 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 23.>% Dhammiyà ca kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà antaradhÃyÃmi, antarahita¤ ca maæ na jÃnanti "Ko nu kho ayaæ antarahito devo và manusso vÃ" ti? Imà kho ùnanda aÂÂha parisÃ. 24. `AÂÂha kho imÃni ùnanda abhibhÃyatanÃni. KatamÃni aÂÂha? 25. `Ajjhattaæ rÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-{rÆpÃni} passati parittÃni suvaïïa-dubbaïïÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ paÂhamaæ abhibhÃyatanaæ. 26. `Ajjhattaæ rÆpa-sa¤¤Å eko {bahiddhÃ-rÆpÃni} passati appamÃïÃni suvaïïa-dubbaïïÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ dutiyaæ abhibhÃyatanaæ. 27. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati parittÃni suvaïïa-dubbaïïÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ tatiyaæ abhibhÃyatanaæ. 28. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati appamÃïÃni suvaïïa-dubbaïïÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ catutthaæ abhibhÃyatanaæ. 29. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati nÅlÃni nÅla-vaïïÃni nÅla-nidassanÃni nÅla-nibhÃsÃni -seyyathà pi nÃma ummÃ-pupphaæ nÅlaæ nÅla-vaïïaæ nÅla-nidassanaæ nÅla-nibhÃsaæ -- seyyathà và pana taæ vatthaæ BÃrÃïaseyyakaæ ubhato-bhÃga-vimaÂÂhaæ nÅlaæ nÅla-vaïïaæ nÅla-nidassanaæ nÅla-nibhÃsaæ -- evam eva ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati nÅlÃni nÅla-vaïïÃni nÅla-nidassanÃni nÅla-nibhÃsÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ pa¤camaæ abhibhÃyatanaæ. #<[page 111]># %% 30. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati pÅtÃni pÅta-vaïïÃni pÅta-nidassanÃni pÅta-nibhÃsÃni -seyyathà pi nÃma kaïikÃra-pupphaæ pÅtaæ pÅta-vaïïaæ pÅta-nidassanaæ pÅta-nibhÃsaæ -- seyyathà và pana taæ vatthaæ BÃrÃïaseyyakaæ ubhato-bhÃga-vimaÂÂhaæ pÅtaæ pÅta-vaïïaæ pÅta-nidassanaæ pÅta-nibhÃsaæ -- evam eva ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati pÅtÃni pÅta-vaïïÃni pÅta-nidassanÃni pÅta-nibhÃsÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ chaÂÂhaæ abhibhÃyatanaæ. 31. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati lohitakÃni lohitaka-vaïïÃni lohitaka-nidassanÃni lohitakanibhÃsÃni -- seyyathà pi nÃma {bandhu-jÅvaka}-pupphaæ lohitakaæ lohitaka-vaïïaæ lohitaka-nidassanaæ lohitaka-nibhÃsaæ -- seyyathà và pana taæ vatthaæ BÃrÃïaseyyakaæ ubhato-bhÃga-vimaÂÂhaæ lohitakaæ lohitaka-vaïïaæ lohitaka-nidassanaæ lohitaka-nibhÃsaæ -- evam eva ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati lohitakÃni lohitaka-vaïïÃni lohitaka-nidassanÃni lohitaka-nibhÃsÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæ-sa¤¤Å hoti, idaæ sattamaæ abhibhÃyatanaæ. 32. `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati odÃtÃni odÃta-vaïïÃni odÃta-nidassanÃni odÃta-nibhÃsÃni -- seyyathà pi nÃma osadhi-tÃrakà odÃtà odÃta-vaïïà odÃta-nidassanà odÃta-nibhÃsà -- seyyathà và pana taæ vatthaæ BÃrÃïaseyyakaæ ubhato-bhÃga-vimaÂÂhaæ odÃtaæ odÃta-vaïïaæ odÃta-nidassanaæ odÃta-nibhÃsaæ -evam eva ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å eko bahiddhÃ-rÆpÃni passati odÃtÃni odÃta-vaïïÃni odÃta-nidassanÃni odÃtanibhÃsÃni, "TÃni abhibhuyya jÃnÃmi passÃmÅti" evaæsa¤¤Å hoti, idaæ aÂÂhamaæ abhibhÃyatanaæ. ImÃni kho ùnanda aÂÂha abhibhÃyatanÃni. 33. `AÂÂha kho ime ùnanda vimokhÃ. Katame aÂÂha? `RÆpÅ {rÆpÃni} passati, ayaæ paÂhamo vimokho. #<[page 112]># %<112 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 33.>% `Ajjhattaæ arÆpa-sa¤¤Å bahiddhÃ-rÆpÃni passati, ayaæ dutiyo vimokho. "`Subhan" t' eva adhimutto hoti, ayaæ tatiyo vimokho. `Sabbaso rÆpa-sa¤¤Ãnaæ samatikkamà paÂigha-sa¤¤Ãnaæ atthagamÃ, nÃnatta-sa¤¤Ãnaæ amanasikÃrÃ, "Ananto ÃkÃso" ti ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ upasampajja viharati, ayaæ catuttho vimokho. `Sabbaso ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samatikkamma "Anantaæ vi¤¤Ãnan" ti vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ upasampajja viharati, ayaæ pa¤camo vimokho. `Sabbaso vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samatikkamma "N' atthi ki¤cÅti" Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ upasampajja viharati, ayaæ chaÂÂho vimokho. `Sabbaso Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samatikkamma {n'eva-sa¤¤Ã}{nÃsa¤¤Ãyatanaæ} upasampajja viharati, ayaæ sattamo vimokho. `Sabbaso {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanaæ samatikkamma sa¤¤Ã-vedayita-nirodhaæ upasampajja viharati, ayaæ aÂÂhamo vimokho. `Ime kho ùnanda aÂÂha vimokhÃ. 34. `Ekaæ idÃhaæ ùnanda samayaæ UruvelÃyaæ viharÃmi najjà Nera¤jarÃya tÅre AjapÃla-nigrodhe paÂhamÃbhisambuddho. Atha kho ùnanda MÃro pÃpimà yenÃhaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho ùnanda MÃro pÃpimà maæ etad avoca: "ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato" ti. 35. `Evaæ vutte ahaæ ùnanda MÃraæ pÃpimaæ etad avocaæ: "`Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhÆ na sÃvakà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessantÅ pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, #<[page 113]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessanti. "`Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhuniyo na sÃvikà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃriniyo, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessanti. "`Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me upÃsakà na {sÃvakÃ} bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅcipaÂipannà anudhamma-cÃrino, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessanti. "`Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me upÃsikà na sÃvikà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃriniyo, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessanti. "`Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me idaæ brahmacariyaæ na iddha¤ c' eva bhavissati phÅta¤ ca vitthÃrikaæ bÃhuja¤¤aæ puthu-bhÆtaæ, yÃvad eva manussehi suppakÃsitan" ti. 36. `IdÃni c' eva kho ùnanda ajja CÃpÃle cetiye MÃro pÃpimà yenÃhaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho ùnanda MÃro pÃpimà maæ etad avoca: "`ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. BhÃsità kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: `Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhÆ na sÃvakà bhavissanti viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhammadharà dhammÃnudhamma-paÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino, #<[page 114]># %<114 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 36.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhissanti desessanti pa¤¤Ãpessanti paÂÂhapessanti vivarissanti vibhajissanti uttÃni-karissanti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desessantÅti.' Etarahi kho pana bhante bhikkhÆ Bhagavato sÃvakà viyattà vinÅtà visÃradà bahussutà dhamma-dharà dhammÃnudhammapaÂipannà sÃmÅci-paÂipannà anudhamma-cÃrino, sakaæ Ãcariyakaæ uggahetvà Ãcikkhanti desenti pa¤¤Ãpenti paÂÂhapenti vivaranti vibhajanti uttÃni-karonti, uppannaæ parappavÃdaæ saha dhammena suniggahÅtaæ niggahetvà sappÃÂihÃriyaæ dhammaæ desenti. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato. BhÃsità kho pan' esà bhante Bhagavatà vÃcÃ: `Na tÃvÃhaæ pÃpima parinibbÃyissÃmi yÃva me bhikkhuniyo . . . pe . . . yÃva me upÃsakà . . . yÃva me upÃsikà . . . yÃva me idaæ brahmacariyaæ na iddha¤ c' eva bhavissati phÅta¤ ca vitthÃrikaæ bÃhuja¤¤aæ puthu-bhÆtaæ, yÃvad eva manussehi suppakÃsitan' ti. Etarahi kho pana bhante Bhagavato brahmacariyaæ iddha¤ c' eva phÅta¤ ca vitthÃrikaæ bÃhuja¤¤aæ puthu-bhÆtaæ, yÃvad eva manussehi suppakÃsitaæ. ParinibbÃtu dÃni bhante BhagavÃ, parinibbÃtu Sugato, parinibbÃna-kÃlo dÃni bhante Bhagavato" ti. 37. `Evaæ vutte ahaæ ùnanda MÃraæ pÃpimantaæ etad avocaæ: "Appossukko tvaæ pÃpima hohi, na ciraæ TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati, ito tiïïaæ mÃsÃnaæ accayena TathÃgato parinibbÃyissatÅti." `IdÃn' eva kho ùnanda ajja CÃpÃle cetiye TathÃgatena satena sampajÃnena Ãyu-saÇkhÃro ossaÂÂho' ti. #<[page 115]># %% 38. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `TiÂÂhatu bhante Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan' ti. `Alaæ dÃni ùnanda, mà TathÃgataæ yÃci, akÃlo dÃni ùnanda TathÃgataæ yÃcanÃyÃti.' 39. Dutiyam pi kho Ãyasmà ùnando . . . pe . . . Tatiyam pi kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `TiÂÂhatu bhante Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan' ti. `Saddahasi tvaæ ùnanda TathÃgatassa bodhin' ti? `Evam bhante.' `Atha ki¤ carahi tvaæ ùnanda TathÃgataæ yÃva-{tati}yakaæ abhinippÅÊesÅti' ? 40. `Sammukhà me taæ bhante Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ: "Yassa kassaci ùnanda cattÃro {iddhipÃdÃ} bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so ÃkaÇkhamÃno kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà . . . pe . . . kappÃvasesaæ và ti."' `Saddahasi tvaæ ùnandÃti?' `Evaæ bhante.' `TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ, yaæ tvaæ TathÃgatena evaæ oÊÃrike nimitte kayiramÃne, oÊÃrike obhÃse kayiramÃne, nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na TathÃgataæ yÃci: "TiÂÂhatu BhagavÃkappaæ, tiÂÂhatu Sugato {kappaæ}, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. {Sace} tvaæ ùnanda TathÃgataæ yÃceyyÃsi, dve va te vÃcà TathÃgato paÂikkhipeyya, atha tatiyakaæ adhivÃseyya. TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ. 41. `Ekam idÃhaæ ùnanda samayaæ RÃjagahe viharÃmi Gijjha-kÆÂe pabbate. TatrÃpi kho tÃhaæ ùnanda Ãmantesiæ: #<[page 116]># %<116 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 41.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "RamaïÅyaæ ùnanda RÃjagahaæ, ramaïÅyo Gijjha-kÆÂo pabbato. Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so ÃkaÇkhamÃno kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthukatà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ. ùkaÇkhamÃno ùnanda TathÃgato kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ" ti. Evam pi kho tvaæ ùnanda TathÃgatena oÊÃrike nimitte kayiramÃne, oÊÃrike obhÃse kayiramÃne, nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na TathÃgataæ yÃci: "TiÂÂhatu Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Sace tvaæ ùnanda TathÃgataæ yÃceyyÃsi, dve va te vÃcà TathÃgato paÂikkhipeyya, atha tatiyakaæ adhivÃseyya. TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ. 42. `Ekam idÃhaæ ùnanda {samayaæ tatth'} eva RÃjagahe viharÃmi NigrodhÃrÃme . . . pe . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi Cora-papÃte . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi VebhÃra-passe SattapaïïiguhÃyaæ . . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi Isigilipasse KÃÊa-silÃyaæ . . . . tatth' eva Rajagahe viharÃmi SÅta-vane Sappasoï¬ika-pabbhÃre . . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi TapodÃrÃme . . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi VeÊuvane Kalandaka-nivÃpe . . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi JÅvakambavane . . . . tatth' eva RÃjagahe viharÃmi Maddakucchismiæ migadÃye. 43. `TatrÃpi kho tÃhaæ ùnanda Ãmantesiæ: "RamaïÅyaæ ùnanda RÃjagahaæ, ramaïÅyo Gijjha-kÆÂo pabbato, ramaïÅyo Gotama-nigrodho, ramaïÅyo Cora-papÃto, ramaïÅyà VebhÃra-passe Sattapaïïi-guhÃ, ramaïÅyà Isigili-passe KÃÊa-silÃ, ramaïÅyo SÅta-vane Sappasoï¬ikapabbhÃro, #<[page 117]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ramaïÅyo TapodÃrÃmo, ramaïÅyo {VeÊuvane} Kalandaka-nivÃpo, ramaïÅyo JÅvakambavanaæ, ramaïÅyo Maddakucchismiæ migadÃyo. 44. "`Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so ÃkaÇkhamÃno kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ. ùkaÇkhamÃno ùnanda TathÃgato kappaæ và {tiÂÂheyya} kappÃvasesaæ vÃ" ti. Evam pi kho tvaæ ùnanda TathÃgatena oÊÃrike nimitte kayiramÃne, oÊÃrike obhÃse kayiramÃne, nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na TathÃgataæ yÃci: "TiÂÂhatu Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Sace tvaæ ùnanda TathÃgataæ yÃceyyÃsi, dve va te vÃcà TathÃgato paÂikkhipeyya, atha tatiyakaæ adhivÃseyya. TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ. 45. `Ekam idÃhaæ ùnanda samayaæ idh' eva VesÃliyaæ viharÃmi Udene cetiye. TatrÃpi kho tÃhaæ ùnanda Ãmantesiæ: "RamaïÅyà ùnanda VesÃlÅ, ramaïÅyaæ Udenaæ cetiyaæ. Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so ÃkaÇkhamÃno kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthukatà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ. ùkaÇkhamÃno ùnanda TathÃgato kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ" ti. Evam pi kho tvaæ ùnanda TathÃgatena oÊÃrike nimitte kayiramÃne, oÊÃrike obhÃse kayiramÃne, nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na TathÃgataæ yÃci: "TiÂÂhatu Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Sace tvaæ ùnanda TathÃgataæ {yÃceyyÃsi}, dve va te vÃcà TathÃgato {paÂikkhippeyya}, atha tatiyakaæ adhivÃseyya. TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ. #<[page 118]># %<118 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 46>% 46. `Ekam idÃhaæ ùnanda samayaæ idh' eva VesÃliyaæ viharÃmi Gotamake cetiye . . . . pe . . . . idh' eva VesÃliyaæ viharÃmi Sattamba-cetiye . . . . idh' eva VesÃliyaæ viharÃmi Bahuputte cetiye . . . . idh' eva VesÃliyaæ viharÃmi SÃrandade cetiye. . . . 47. `IdÃn' eva kho tÃhaæ ùnanda ajja CÃpÃle cetiye Ãmantesiæ: "RamaïÅyà ùnanda VesÃlÅ, ramaïÅyaæ Udenaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Gotamakaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Sattambaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ Bahuputtaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ SÃrandadaæ cetiyaæ, ramaïÅyaæ CÃpÃlaæ cetiyaæ. Yassa kassaci ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthu-katà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ, so ÃkaÇkhamÃno kappam. và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ. TathÃgatassa kho ùnanda cattÃro iddhipÃdà bhÃvità bahulÅ-katà yÃni-katà vatthukatà anuÂÂhità paricità susamÃraddhÃ. ùkaÇkhamÃno ùnanda TathÃgato kappaæ và tiÂÂheyya kappÃvasesaæ vÃ" ti. Evam pi kho tvaæ ùnanda TathÃgatena oÊÃrike nimitte kayiramÃne, oÊÃrike obhÃse kayiramÃne, nÃsakkhi paÂivijjhituæ, na TathÃgataæ yÃci: "TiÂÂhatu Bhagavà kappaæ, tiÂÂhatu Sugato kappaæ, bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Sace tvaæ ùnanda TathÃgataæ yÃceyyÃsi, dve va te vÃcà TathÃgato paÂikkhipeyya, atha tatiyakaæ adhivÃseyya. TasmÃt ih' ùnanda tuyh' ev' etaæ dukkataæ, tuyh' ev' etaæ aparaddhaæ. 48. `Na nu evaæ ùnanda mayà paÂigacc' eva akkhÃtaæ, sabbeh' eva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃ-bhÃvo a¤¤athÃ-bhÃvo? Taæ kut' ettha ùnanda labbhÃ? Yaæ taæ jÃtaæ bhÆtaæ saÇkhataæ paloka-dhammaæ taæ vata mà palujjÅti n' etaæ ÂhÃnam vijjati. Yaæ kho pan' etaæ ùnanda TathÃgatena cattaæ vantaæ muttaæ pahÅnaæ paÂinissaÂÂhaæ, ossaÂÂho Ãyu-saÇkhÃro. Ekaæsena vÃcà TathÃgatena bhÃsitÃ: "Na ciraæ TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati, #<[page 119]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ito tiïïaæ mÃsÃnaæ accayena TathÃgato parinibbÃyissatÅti." Taæ vacanaæ TathÃgato jÅvita-hetu puna paccÃvamissatÅti, n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. `ùyÃm' ùnanda yena MahÃ-vanaæ {KÆÂÃgÃra-sÃlÃ} ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. 49. Atha kho Bhagavà Ãyasmatà ùnandena saddhiæ yena MahÃ-vanaæ KÆÂÃgÃra-sÃlà ten' upasaækami. Upasaækamitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Gaccha tvaæ ùnanda, yÃvatikà bhikkhÆ VesÃliæ upanissÃya viharanti, te sabbe upaÂÂhÃna-sÃlÃyaæ sannipÃtehÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvÃ, yÃvatikà bhikkhÆ VesÃliæ upanissÃya viharanti, te sabbe upaÂÂhÃna-sÃlÃyaæ sannipÃtetvÃ, yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Sannipatito bhante bhikkhu-saægho. Yassa dÃni bhante Bhagavà kÃlaæ ma¤¤atÅti.' 50. Atha kho Bhagavà yena upaÂÂhÃna-sÃlà ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. Nisajja kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `TasmÃt iha bhikkhave ye vo mayà dhammà abhi¤¤Ãya desitÃ, te vo sÃdhukaæ uggahetvà Ãsevitabbà bhÃvetabbà bahulÅ-kÃtabbÃ, yathayidaæ brahmacariyaæ addhaniyaæ assa ciraÂÂhitikaæ, tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Katame ca te bhikkhave dhammà mayà abhi¤¤Ãya desitÃ, ye vo sÃdhukaæ uggahetvà Ãsevitabbà bhÃvetabbà bahulÅ-kÃtabbà yathayidaæ brahmacariyaæ addhaniyaæ assa ciraÂÂhitikaæ, #<[page 120]># %<120 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 3. 51.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ? SeyyathÅdaæ cattÃro satipaÂÂhÃnÃ, cattÃro {samma-ppadhÃna}, cattÃro iddhipÃdÃ, pa¤c' indriyÃni, pa¤ca balÃni, satta bojjhaÇgÃ, ariyo aÂÂhaÇgiko maggo. Ime kho bhikkhave dhammà mayà abhi¤¤Ãya desitÃ,te vo sÃdhukaæ uggahetvà Ãsevitabbà bhÃvetabbà bahulÅ-kÃtabbà yathayidaæ brahmacariyaæ addhaniyaæ assa ciraÂÂhitikaæ, tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan' ti. 51. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Handa dÃni bhikkhave ÃmantayÃmi vo, vaya-dhammà saÇkhÃrÃ, appamÃdena sampÃdetha, na ciraæ TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati, ito tiïïaæ mÃsÃnaæ accayena TathÃgato parinibbÃyissatÅti.' Idam avoca BhagavÃ, idaæ vatvà Sugato athÃparaæ etad avoca SatthÃ: `Paripakko vayo mayhaæ, parittaæ mama jÅvitaæ, PahÃya vo gamissÃmi, katam me saraïam attano, Appamattà satÅmanto susÅlà hotha bhikkhavo SusamÃhita-saækappà sacittam anurakkhatha. #<[page 121]># %% Yo imasmiæ dhamma-vinaye appamatto vihessati PahÃya jÃti-saæsÃraæ dukkhass' antaæ karissatÅti.' Tatiyaka-BhÃïavÃraæ NiÂÂhitaæ. #<[page 122]># %<122 CHAPTER IV.>% 4.1. Atha kho Bhagavà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaram ÃdÃya VesÃliæ piï¬Ãya pÃvisi, VesÃliyaæ piï¬Ãya caritvà pacchÃ-bhattaæ piï¬apÃta-paÂikkanto nÃgÃpalokitaæ VesÃlim apaloketvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Idaæ pacchimakaæ ùnanda TathÃgatassa VesÃlidassanaæ bhavissati, ÃyÃm' ùnanda yena Bhaï¬agÃmo ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena Bhaï¬agÃmo tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà Bhaï¬agÃme viharati. 2. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Catunnaæ bhikkhave dhammÃnaæ ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca: katamesaæ catunnaæ? Ariyassa bhikkhave sÅlassa ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. Ariyassa bhikkhave samÃdhissa ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. AriyÃya bhikkhave pa¤¤Ãya ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. AriyÃya bhikkhave vimuttiyà ananubodhà appaÂivedhà evam idaæ dÅgham addhÃnaæ sandhÃvitaæ saæsaritaæ mama¤ c' eva tumhÃka¤ ca. Tayidaæ bhikkhave ariyaæ sÅlam anubuddhaæ paÂividdhaæ, #<[page 123]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ariyo samÃdhi anubuddho paÂividdho, ariyà pa¤¤Ã anubuddhà paÂividdhÃ, ariyà vimutti anubuddhà paÂividdhÃ, ucchinnà bhava-taïhà khÅïà bhava-netti, n' atthi dÃni punabbhavo' ti. 3. Idam avoca BhagavÃ, idaæ vatvà Sugato athÃparaæ etad avoca SatthÃ: `SÅlaæ samÃdhi pa¤¤Ã ca vimutti ca anuttarÃ, Anubuddhà ime dhammà Gotamena yasassinÃ. Iti Buddho abhi¤¤Ãya dhammam akkhÃsi bhikkhunaæ, Dukkhass' anta-karo Satthà cakkhumà parinibbuto' ti. 4. TatrÃpi sudaæ Bhagavà Bhaï¬agÃme viharanto etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅla-paribhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati, seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 5. Atha kho Bhagavà Bhaï¬agÃme yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena {Hatthi-gÃmo} . . . pe . . . AmbagÃmo . . . JambugÃmo . . . yena Bhoganagaraæ ten' upasaækamissÃmÃti.' 6. `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena Bhoganagaraæ tad avasari. 7. Tatra sudaæ Bhagavà Bhoganagare viharati ùnande cetiye. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: 4 `CattÃro 'me bhikkhave mahÃ-padese desessÃmi, taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasi-karotha bhÃsissÃmÅti.' #<[page 124]># %<124 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 7.>% `Evaæ bhante' ti kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: 8. `Idha bhikkhave bhikkhu evaæ vadeyya: "Sammukhà me taæ Ãvuso Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ, ayaæ Dhammo ayaæ Vinayo idaæ Satthu sÃsanan" ti, tassa bhikkhave bhikkhuno bhÃsitaæ n' eva abhinanditabbaæ na paÂikkositabbaæ. Anabhinanditvà appaÂikkositvà tÃni pada-vya¤janÃni sÃdhukaæ uggahetvà Sutte otÃretabbÃni Vinaye sandassetabbÃni. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni na c' eva Sutte otaranti na Vinaye sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ na c' eva tassa Bhagavato vacanaæ, imassa ca bhikkhuno duggahÅtan" ti, iti h' etaæ bhikkhave cha¬¬eyyÃtha. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni Sutte c' eva otaranti Vinaye ca sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ tassa Bhagavato vacanaæ imassa ca bhikkhuno suggahÅtan" ti. Idaæ bhikkhave paÂhamaæ mahÃ-padesaæ dhÃreyyÃtha. 9. `Idha pana bhikkhave bhikkhu evaæ vadeyya: "Amukasmiæ nÃma ÃvÃse saægho viharati satthero sapÃmokkho. Tassa me saæghassa sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ, ayaæ Dhammo ayaæ Vinayo idaæ Satthu sÃsanan" ti, tassa bhikkhave bhikkhuno bhÃsitaæ n' eva abhinanditabbaæ na paÂikkositabbaæ. Anabhinanditvà appaÂikkositvà tÃni pada-vya¤janÃni sÃdhukaæ uggahetvà Sutte otÃretabbÃni Vinaye sandassetabbÃni. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni {na} c' eva Sutte otaranti na Vinaye sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ na c' eva tassa Bhagavato vacanaæ, tassa ca saæghassa duggahÅtan" ti, iti h' etaæ bhikkhave cha¬¬eyyÃtha. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandissayamÃnÃni Sutte c' eva otaranti Vinaye ca sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: #<[page 125]># %% "Addhà idaæ tassa Bhagavato vacanaæ, tassa ca saæghassa suggahÅtan" ti. Idaæ bhikkhave dutiyaæ mahÃ-padesaæ dhÃreyyÃtha. 10. `Idha pana bhikkhave bhikkhu evaæ vadeyya: "Amukasmiæ nÃma ÃvÃse sambahulà therà bhikkhÆ viharanti bahussutà ÃgatÃgamà dhamma-dharà vinayadharà mÃtikÃ-dharÃ. Tesaæ me therÃnaæ sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ, ayaæ Dhammo ayaæ Vinayo ayaæ Satthu sÃsanan" ti, tassa bhikkhave bhikkhuno bhÃsitaæ n' eva abhinanditabbaæ na paÂikkositabbaæ. Anabhinanditvà appaÂikkositvà tÃni padavya¤janÃni sÃdhukaæ uggahetvà Sutte otÃretabbÃni Vinaye sandassetabbÃni. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni na c' eva Sutte otaranti na Vinaye sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ na c' eva tassa Bhagavato vacanaæ, tesa¤ ca therÃnaæ duggahÅtan" ti, iti h' etaæ bhikkhave cha¬{¬eyyÃtha}. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni Sutte c' eva otaranti Vinaye ca sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ tassa Bhagavato vacanaæ, tesa¤ ca therÃnaæ suggahÅtan" ti. Idaæ bhikkhave tatiyaæ mahÃ-padesaæ dhÃreyyÃtha. 11. Idha pana bhikkhave bhikkhu evaæ vadeyya: "Amukasmiæ nÃma ÃvÃse eko thero bhikkhu viharati bahussuto ÃgatÃgamo dhamma-dharo vinaya-dharo mÃtikÃ-dharo. Tassa me therassa sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ, ayaæ Dhammo ayaæ Vinayo idaæ Satthu sÃsanan" ti, tassa bhikkhave {bhikkhuno} bhÃsitaæ n' eva abhinanditabbaæ na paÂikkositabbaæ. Anabhinanditvà appaÂikositvà tÃni pada-vya¤janÃni sÃdhukaæ uggahetvà Sutte otÃretabbÃni Vinaye sandassetabbÃni. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni na c' eva Sutte otaranti na Vinaye sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: "Addhà idaæ na c' eva tassa Bhagavato vacanaæ, tassa ca therassa duggahÅtan" ti, iti h' etaæ bhikkhave cha¬¬eyyÃtha. TÃni ce Sutte otÃriyamÃnÃni Vinaye sandassiyamÃnÃni Sutte c' eva otaranti Vinaye ca sandissanti, niÂÂham ettha gantabbaæ: #<[page 126]># %<126 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 11.>% "Addhà idaæ tassa Bhagavato vacanaæ, tassa ca therassa suggahÅtan" ti. Idaæ bhikkhave {catutthaæ} mahÃpadesaæ dhÃreyyÃthÃti. `Ime kho bhikkhave cattÃro mahÃ-padese dhÃreyyÃthÃti.' 12. Tatra pi sudaæ Bhagavà Bhoganagare viharanto ùnande cetiye etad eva bahulaæ bhikkhÆnaæ dhammiæ kathaæ karoti: Iti sÅlaæ iti samÃdhi iti pa¤¤Ã, sÅlaparibhÃvito samÃdhi mahapphalo hoti mahÃnisaæso, samÃdhi-paribhÃvità pa¤¤Ã mahapphalà hoti mahÃnisaæsÃ, pa¤¤Ã-paribhÃvitaæ cittaæ sammad eva Ãsavehi vimuccati, seyyathÅdaæ kÃmÃsavà bhavÃsavà diÂÂhÃsavà avijjÃsavà ti. 13. Atha kho Bhagavà Bhoganagare yathÃbhirantaæ viharitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `{ùyÃm'} ùnanda yena PÃvà ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena PÃvà tad avasari. Tatra sudaæ Bhagavà PÃvÃyaæ viharati Cundassa kammÃra-puttassa ambavane. 14. Assosi kho Cundo kammÃra-putto: `Bhagavà kira PÃvaæ anuppatto PÃvÃyaæ viharati mayhaæ ambavane' ti. Atha kho Cundo kammÃra-putto yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi, ekamantaæ nisinnaæ kho Cundaæ kammÃra-puttaæ Bhagavà dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi. 15. Atha kho Cundo kammÃra-putto Bhagavatà dhammiyà kathÃya sandassito samÃdapito samuttejito sampahaæsito Bhagavantaæ etad avoca: `AdhivÃsetu me bhante Bhagavà svÃtanÃya bhattaæ saddhiæ bhikkhusaæghenÃti.' AdhivÃsesi Bhagavà tuïhÅ-bhÃvena. 16. Atha kho Cundo kammÃra-putto Bhagavato adhivÃsanaæ viditvÃ, #<[page 127]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkÃmi. 17. Atha kho Cundo kammÃra-putto tassà rattiyà accayena sake nivesane {païÅtaæ} khÃdaniyaæ bhojaniyaæ paÂiyÃdÃpetvà pahÆta¤ ca sÆkara-maddavaæ Bhagavato kÃlaæ ÃrocÃpesi: `KÃlo bhante niÂÂhitaæ bhattan' ti. 18. Atha kho Bhagavà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaram ÃdÃya saddhiæ bhikkhu-saæghena yena Cundassa kammÃra-puttassa nivesanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi, nisajja kho Bhagavà Cundaæ kammÃra-puttaæ Ãmantesi: `Yan te Cunda sÆkara-maddavaæ paÂiyattaæ, tena maæ parivisa, yaæ pan' a¤¤aæ khÃdaniyaæ bhojaniyaæ {paÂiyattaæ}, tena bhikkhu-saæghaæ parivisÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Cundo kammÃra-putto Bhagavato paÂissutvÃ, yaæ ahosi sÆkara-maddavaæ {paÂiyattaæ}, tena Bhagavantaæ parivisi, yaæ pan' a¤¤aæ khÃdaniyaæ bhojaniyaæ paÂiyattaæ tena bhikkhu-saæghaæ parivisi. 19. Atha kho Bhagavà Cundaæ kammÃra-puttaæ Ãmantesi: `Yan te Cunda sÆkara-maddavaæ avasiÂÂhaæ, taæ sobbhe nikhaïÃhi, nÃhan taæ Cunda passÃmi sadevake loke samÃrake sabrahmake sassamaïa-brÃhmaïiyà pajÃya sadeva-manussÃya yassa taæ paribhuttaæ sammÃpariïÃmaæ gaccheyya a¤¤atra TathÃgatassÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Cundo kammÃra-putto Bhagavato paÂissutvÃ, yaæ ahosi sÆkara-maddavaæ avasiÂÂhaæ taæ sobbhe nikhaïitvÃ, yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi, ekamantaæ nisinnaæ kho Cundaæ kammÃraputtaæ Bhagavà dhammiyà kathÃya sandassetvà samÃdapetvà samuttejetvà sampahaæsetvà uÂÂhÃy' Ãsanà pakkÃmi. 20. Atha kho Bhagavato Cundassa kammÃra-puttassa bhattaæ bhuttÃvissa kharo ÃbÃdho uppajji lohita-pakkhandikà pabÃÊhà vedanà vattanti mÃraïantikÃ. Tà sudaæ Bhagavà sato sampajÃno adhivÃsesi aviha¤¤amÃno. #<[page 128]># %<128 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 20.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena KusinÃrà ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evam bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Cundassa bhattaæ bhu¤jitvà kammÃrassÃti me sutaæ ùbÃdhaæ samphusÅ dhÅro pabÃÊhaæ mÃraïantikaæ. Bhuttassa ca sÆkara-maddavena {VyÃdhi ppabÃÊhÃ} udapÃdi Satthuno. ViriccamÃno Bhagavà avoca GacchÃm' ahaæ KusinÃraæ nagaran ti. 6 21. Atha kho {BhagavÃ} maggà okkamma yen' a¤¤ataraæ rukkha-mÆlaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ ùnanda catugguïaæ saæghÃÂiæ pa¤¤Ãpehi, kilanto 'smi ùnanda, nisÅdissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà catugguïaæ saæghÃÂiæ pa¤¤Ãpesi. 22. NisÅdi Bhagavà pa¤¤atte Ãsane, nisajja kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi, `IÇgha me tvaæ ùnanda pÃnÅyaæ Ãhara, pipÃsito 'smi, ùnanda, pivissÃmÅti.' Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `IdÃni bhante pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni atikkantÃni, {taæ} {cakka-cchinnaæ} udakaæ parittaæ luÊitaæ Ãvilaæ sandati. Ayaæ bhante Kakutthà nadÅ avidÆre acchodikà sÃtodikà sÅtodikà setakà supatitthà ramaïÅyÃ. #<[page 129]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ettha Bhagavà pÃnÅya¤ ca pivissati, gattÃni ca sÅtaæ karissatÅti.' 23. Dutiyam pi kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ ùnanda pÃnÅyaæ Ãhara, pipÃsito 'smi ùnanda, pivissÃmÅti.' Dutiyam pi kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `IdÃni bhante pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni atikkantÃni. Taæ {cakka-cchinnaæ} udakaæ parittaæ luÊitaæ Ãvilaæ sandati. Ayaæ bhante Kakutthà nadÅ avidÆre acchodikà sÃtodikà sÅtodikà setakà supatitthà ramaïÅyÃ. Ettha Bhagavà pÃnÅya¤ ca pivissati, gattÃni ca sÅtaæ karissatÅti.' 24. Tatiyam pi kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ ùnanda pÃnÅyaæ Ãhara, pipÃsito 'smi ùnanda, pivissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà pattaæ gahetvà yena sà nadikà ten' upasaækami. Atha kho sà nadikà {cakka-cchinnÃ} parittà luÊità Ãvilà sandamÃnà Ãyasmante ùnande upasaækamante acchà vippasannà anÃvilà sandittha. 25. {Atha} kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: "Acchariyaæ vata bho, abbhutaæ vata bho, TathÃgatassa mahiddhikatà mahÃnubhÃvatÃ! Ayaæ hi sà nadikà cakkacchinnà parittà luÊità Ãvilà sandamÃnÃ, mayi upasaækamante acchà vippasannà anÃvilà sandatÅti!' Pattena pÃnÅyaæ ÃdÃya yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante abbhutaæ bhante TathÃgatassa mahiddhikatà mahÃnubhÃvatÃ! IdÃni sà bhante nadikà cakkacchinnà parittà luÊità Ãvilà sandamÃnÃ, mayi upasaækamante acchà vippasannà anÃvilà sandittha! Pivatu Bhagavà pÃnÅyaæ, pivatu Sugato pÃnÅyan' ti. Atha kho Bhagavà pÃnÅyaæ apÃyi. #<[page 130]># %<130 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 26.>% 26. Tena kho pana samayena Pukkuso Malla-putto ùÊÃrassa KÃlÃmassa sÃvako KusinÃrÃya PÃvaæ addhÃnamagga-paÂipanno hoti. Addasà kho Pukkuso Malla-putto Bhagavantaæ a¤¤atarasmiæ rukkha-mÆle nisinnaæ, disvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Pukkuso Malla-putto Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante, {abbhutaæ} bhante, santena vata bhante pabbajità vihÃrena viharanti! 27. `BhÆta-pubbaæ bhante ùÊÃro KÃlÃmo addhÃnamagga-paÂipanno maggà okkamma avidÆre a¤¤atarasmiæ rukkha-mÆle divÃ-vihÃre nisÅdi. Atha kho bhante pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni ùÊÃraæ KÃlÃmaæ nissÃya nissÃya atikkamiæsu. Atha kho bhante a¤¤ataro puriso tassa sakaÂa-satthassa piÂÂhito Ãgacchanto yena ùÊÃro KÃlÃmo ten' upasaækami, upasaækamitvà ùÊÃraæ KÃlÃmaæ etad avoca: "`Api bhante pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni atikkamantÃni addasÃti?" "`Na kho ahaæ Ãvuso addasan" ti. "`Kim pana bhante saddaæ assosÅti?" "`Na kho ahaæ Ãvuso saddaæ assosin" ti. "`Kim pana bhante sutto ahosÅti?" "`Na kho ahaæ Ãvuso sutto ahosin" ti. "`Kim pana bhante sa¤¤Å ahosÅti?" "`Evam Ãvuso" ti. `So tvaæ bhante sa¤¤Å samÃno jÃgaro pa¤camattÃni {sakaÂa}-satÃni nissÃya nissÃya atikkamantÃni n' eva addasa na pana saddaæ assosi, api hi te bhante saæghÃÂi rajena okiïïÃ' ti. `Evam Ãvuso' ti. `Atha kho bhante tassa purisassa etad ahosi: "Acchariyaæ vata bho, abbhutaæ vata bho! Santena vata bho pabbajità vihÃrena viharanti yatra hi nÃma sa¤¤Å samÃno jÃgaro pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni nissÃya nissÃya atikkamantÃni n' eva dakkhiti na pana saddaæ sossatÅti." #<[page 131]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ùÊÃre KÃlÃme uÊÃraæ pasÃdaæ pavedetvà pakkÃmÅti.' 28. `Taæ kiæ ma¤¤asi Pukkusa? Kataman nu kho dukkarataraæ và durabhisambhavataraæ vÃ. yo sa¤¤Å samÃno jÃgaro pa¤camattÃni sakaÂa-satÃni nissÃya nissÃya atikkamantÃni n' eva passeyya na pana saddaæ suïeyya, yo và sa¤¤Å samÃno jÃgaro deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà n' eva passeyya na pana saddaæ suïeyyÃti?' 29. `Kiæ hi bhante tÃni karissanti pa¤ca và sakaÂasatÃni cha và sakaÂa-satÃni satta và sakaÂa-satÃni aÂÂha và sakaÂa-satÃni nava và sakaÂa-satÃni dasa và sakaÂasatÃni sakaÂa-sataæ và sakaÂa-sahassaæ vÃ? Atha kho etad eva dukkarataraæ c' eva durabhisambhavatara¤ ca yo sa¤¤Å samÃno jÃgaro deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà n' eva passeyya na saddaæ suïeyyÃti.' 30. `Ekaæ idÃhaæ Pukkusa samayaæ ùtumÃyaæ viharÃmi BhusÃgÃre. Tena kho pana samayena deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà BhusÃgÃrassa dve kassakà bhÃtaro hatà cattÃro ca balivaddÃ. Atha kho Pukkusa ùtumÃya mahÃ-jana-kÃyo nikkhamitvà yena te dve kassakà bhÃtaro hatà cattÃro ca balivaddà ten' upasaækami. 31. Tena kho panÃhaæ Pukkusa samayena BhusÃgÃrà nikkhamitvà BhusÃgÃra-dvÃre abbhokÃse caækamÃmi. Atha kho Pukkusa a¤¤ataro puriso tamhà mahÃ-janakÃyà yenÃhaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà maæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi, ekamantaæ Âhitaæ kho ahaæ Pukkusa taæ purisaæ etad avocaæ: 32. "`Kin nu kho so Ãvuso mahÃ-jana-kÃyo sannipatito"? ti. #<[page 132]># %<132 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 32.>% "`IdÃni bhante deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà dve kassakà bhÃtaro hatà cattÃro ca balivaddÃ. Etth' eso mahÃ-jana-kÃyo sannipatito, tvaæ pana bhante kva ahosÅti?" "`Idh' eva kho ahaæ Ãvuso ahosin" ti. "`Kim pana bhante addasÃti?" "`Na kho Ãvuso addasan" ti. "`Kim pana bhante saddaæ assosÅti?" "`Na kho ahaæ Ãvuso saddaæ assosin" ti. "`Kim pana bhante sutto ahosÅti?" "`Na kho ahaæ Ãvuso sutto ahosin" ti. "`Kim pana bhante sa¤¤Å ahosÅti"? "`Evam Ãvuso" ti. "`So tvaæ bhante sa¤¤Å samÃno jÃgaro deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà n' eva addasa na pana saddaæ assosÅti." "`Evam Ãvuso" ti. 33. `Atha kho Pukkusa tassa purisassa etad ahosi: "Acchariyaæ vata bho, abbhutaæ vata bho! Santena vata bho pabbajità vihÃrena viharanti yatra hi nÃma sa¤¤Å samÃno jÃgaro deve vassante deve gaÊagaÊÃyante vijjutÃsu niccharantÅsu asaniyà phalantiyà n' eva dakkhiti na pana saddaæ sossatÅti." Mayi uÊÃraæ pasÃdaæ pavedetvà maæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkÃmÅti.' 34. Evaæ vutte Pukkuso Malla-putto Bhagavantaæ etad avoca: `EsÃhaæ bhante yo me ùÊÃre KÃÊÃme pasÃdo taæ mahÃ-vÃte và opunÃmi sÅgha-sotÃya và nadiyà pavÃhemi. Abhikkantaæ bhante abhikkantaæ bhante! Seyyathà pi bhante nikkujjitaæ và ukkujjeyya, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và tela-pajjotam dhÃreyya cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti, evam eva Bhagavatà aneka-pariyÃyena dhammo pakÃsito! EsÃhaæ bhante Bhagavantaæ saraïaæ gacchÃmi Dhamma¤ ca Bhikkhu-Saægha¤ ca. #<[page 133]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ UpÃsakaæ maæ Bhagavà dhÃretu ajjat' agge pÃïupetaæ saraïaæ gatan' ti. 35. Atha kho Pukkuso Malla-putto a¤¤ataraæ purisaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ bhaïe siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ ÃharÃti.' `Evaæ bhante' ti kho so puriso Pukkusassa Malla-puttassa paÂissutvà taæ siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ Ãhari. Atha kho Pukkuso Malla-putto taæ siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ Bhagavato upanÃmesi: `Idaæ bhante siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ, tam me bhante Bhagavà paÂigaïhÃtu anukampaæ upÃdÃyÃti.' `Tena hi Pukkusa ekena maæ acchÃdehi ekena ùnandan' ti. `Evaæ bhante' ti kho Pukkuso Malla-putto Bhagavato paÂissutvà ekena Bhagavantaæ acchÃdesi, ekena Ãyasmantaæ ùnandaæ. 36. Atha kho Bhagavà Pukkusaæ Malla-puttaæ dhammiyà kathÃya sandassesi samÃdapesi samuttejesi sampahaæsesi. Atha kho Pukkuso Malla-putto Bhagavatà dhammiyà kathÃya sandassito samÃdapito samuttejito sampahaæsito uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkÃmi. 37. Atha kho Ãyasmà ùnando acira-pakkante Pukkuse Malla-putte taæ siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ Bhagavato kÃyaæ upanÃmesi, taæ Bhagavato kÃyaæ upanÃmitaæ vÅtaccikaæ viya khÃyati. Atha kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante, abbhutaæ bhante, yÃva parisuddho bhante TathÃgatassa chavi-vaïïo pariyodÃto! Idaæ bhante siÇgi-vaïïaæ yugaæ maÂÂaæ dhÃraïÅyaæ Bhagavato kÃyaæ upanÃmesiæ, #<[page 134]># %<134 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 37.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ taæ Bhagavato kÃyaæ upanÃmitaæ vÅtaccikaæ viya khÃyatÅti' ! `Evam etaæ ùnanda. DvÅsu kho ùnanda kÃlesu ativiya TathÃgatassa parisuddho hoti chavi-vaïïo pariyodÃto. Katamesu dvÅsu? Ya¤ ca ùnanda rattiæ TathÃgato anuttaraæ sammÃsambodhiæ abhisambujjhati, ya¤ ca rattiæ anupÃdisesÃya nibbÃna-dhÃtuyà parinibbÃyati, imesu kho {ùnanda} dvÅsu kÃlesu ativiya TathÃgatassa parisuddho hoti chavi-vaïïo pariyodÃto. 38. `Ajja kho pan' ùnanda rattiyà pacchima-yÃme KusinÃrÃyaæ Upavattane MallÃnaæ sÃla-vane antarena yamaka-sÃlÃnaæ TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati. ùyÃm' ùnanda yena Kakutthà nadÅ ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. SiÇgi-vaïïa-yugaæ maÂÂam Pukkuso abhihÃrayi. Tena acchÃdito Satthà hema-vaïïo asobhathÃti. 39. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena Kakutthà nadÅ ten' upasaækami, upasaækamitvà Kakutthaæ nadiæ {ajjhogÃhetvÃ} {nahatvÃ} ca pivitvà ca paccuttaritvà yena Ambavanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ Cundakaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ Cundaka catugguïaæ {saæghÃÂiæ} pa¤¤Ãpehi, kilanto 'smi Cundaka, nipajjissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà {Cundako} Bhagavato paÂissutvà catugguïaæ saæghÃÂiæ pa¤¤Ãpesi. 40. Atha kho Bhagavà dakkhiïena passena sÅha-seyyaæ kappesi, pÃde pÃdaæ accÃdhÃya, sato sampajÃno uÂÂhÃnasa¤¤aæ manasikaritvÃ. #<[page 135]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ùyasmà pana Cundako tatth' eva Bhagavato purato nisÅdi. 41. GantvÃna Buddho nadiyaæ Kakutthaæ Acchodi-sÃtodika-vippasannaæ, OgÃhi Satthà sukilanta-rÆpo TathÃgato appaÂimo va loke. Nahatvà pitvà c' udatÃri Satthà Purakkhato bhikkhu-gaïassa majjhe. Satthà pavattà Bhagavà 'dha dhamme UpÃgami {Ambavanaæ} mahesi. ùmantayi Cundakaæ nÃma bhikkhuæ, `Catugguïaæ patthara me nipajjaæ.' So modito bhÃvitattena Cundo Catugguïaæ patthari khippam eva. {Nipajji} Satthà sukilanta-rÆpo Cundo pi tattha pamukhe nisÅdÅti. 42. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Siyà kho pan' ùnanda Cundassa kammÃra-puttassa koci vippaÂisÃraæ upadaheyya: "Tassa te Ãvuso Cunda alÃbhÃ, tassa te dulladdhaæ, yassa te TathÃgato pacchimaæ piï¬apÃtaæ bhu¤jitvà parinibbuto" ti. Cundassa ùnanda kammÃra-puttassa evaæ vippaÂisÃro paÂivinetabbo: "`Tassa te Ãvuso lÃbhÃ, tassa te suladdhaæ, yassa te TathÃgato pacchimaæ piï¬apÃtaæ bhu¤jitvà parinibbuto. Sammukhà me taæ Ãvuso Cunda Bhagavato sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ, dve 'me piï¬apÃtà samasamaphalà samasama-vipÃkà ativiya a¤¤ehi piï¬apÃtehi mahapphalatarà ca mahÃnisaæsatarà ca. #<[page 136]># %<136 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 4. 42.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Katame dve? Ya¤ ca piï¬apÃtaæ bhu¤jitvà TathÃgato anuttaraæ sammÃsambodhiæ abhisambujjhati, ya¤ ca piï¬apÃtaæ bhu¤jitvà TathÃgato anupÃdisesÃya nibbÃna-dhÃtuyà parinibbÃyati. Ime dve piï¬apÃtà samasama-phalà samasama-vipÃkà ativiya a¤¤ehi piï¬apÃtehi mahapphalatarà ca mahÃnisaæsatarà ca. ùyu-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃra-puttena kammaæ upacitaæ, vaïïa-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃra-puttena kammaæ upacitaæ, sukha-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃra-puttena kammaæ upacitaæ, yasa-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃra-puttena kammaæ upacitaæ, sagga-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃraputtena kammaæ upacitaæ, Ãdhipateyya-saævattanikaæ Ãyasmatà Cundena kammÃra-puttena kammaæ upacitan" ti. `Cundassa ùnanda kammÃra-puttassa evaæ vippÃÂisÃro paÂivinetabbo' ti. 43. Atha kho Bhagavà etam atthaæ viditvà tÃyaæ velÃyaæ imam udÃnaæ udÃnesi: Dadato pu¤¤aæ pava¬¬hati, saæyamato veraæ na cÅyati, Kusalo ca jahÃti pÃpakaæ, {rÃga-dosa-moha-kkhayÃ} sa nibbuto ti. ùÊÃra-vedalla-BhÃïavÃraæ NiÂÂhitaæ Catutthaæ. #<[page 137]># %< 137>% CHAPTER V. 5.1. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `ùyÃm' ùnanda yena Hira¤¤avatiyà nadiyà pÃrimatÅraæ yena {KusinÃrÃ} Upavattanaæ MallÃnaæ sÃla-vanaæ ten' upasaækamissÃmÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. Atha kho Bhagavà mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ yena Hira¤¤avatiyà nadiyà pÃrima-tÅraæ yena {KusinÃrÃ} Upavattanaæ MallÃnaæ sÃla-vanaæ ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `IÇgha me tvaæ ùnanda antarena yamaka-{sÃlÃnaæ} uttara-sÅsakaæ ma¤cakaæ pa¤¤Ãpehi, kilanto 'smi ùnanda, nipajjissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà antarena yamaka-sÃlÃnaæ uttara-sÅsakaæ ma¤cakaæ pa¤¤Ãpesi. Atha kho Bhagavà dakkhiïena passena sÅha-seyyaæ kappesi pÃde pÃdaæ accÃdhÃya sato sampajÃno. 2. Tena kho pana samayena yamaka-sÃlà sabba-phÃliphullà honti akÃla-pupphehi. Te TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi mandÃrava-pupphÃni antalikkhà papatanti, tÃni TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi candana-cuïïÃni antalikkhà papatanti, tÃni TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya. #<[page 138]># %<138 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 2.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ DibbÃni pi turiyÃni antalikkhe vajjenti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi saÇgÅtÃni antalikkhe vattanti TathÃgatassa pÆjÃya. 3. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Sabba-phÃliphullà kho ùnanda yamaka-sÃlà akÃlapupphehi TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi mandÃrava-pupphÃni antalikkhà papatanti, tÃni TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya, dibbÃni pi candana-cuïïÃni antalikkhà papatanti, tÃni TathÃgatassa sarÅraæ okiranti ajjhokiranti abhippakiranti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi turiyÃni antalikkhe vajjenti TathÃgatassa pÆjÃya. DibbÃni pi saÇgÅtÃni antalikkhe vattanti TathÃgatassa pÆjÃya. `Na kho ùnanda ettÃvatà TathÃgato sakkato và hoti garukato và mÃnito và pÆjito và apacito vÃ. Yo kho ùnanda bhikkhu và bhikkhunÅ và upÃsako và upÃsikà và dhammÃnudhamma-paÂipanno viharati {sÃmÅci}-paÂipanno anudhamma-cÃrÅ, so TathÃgataæ sakkaroti garukaroti mÃneti pÆjeti paramÃya pÆjÃya. TasmÃt ih' ùnanda "dhammÃnudhamma-paÂipannà viharissÃma {sÃmÅci}-paÂipannà anudhamma-cÃrino" ti, evaæ hi vo ùnanda sikkhitabban' ti. 4. Tena kho pana samayena Ãyasmà UpavÃïo Bhagavato purato Âhito hoti Bhagavantaæ vÅjamÃno. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ UpavÃïaæ apasÃdesi: `Apehi bhikkhu, mà me purato aÂÂhÃsÅti.' Atha kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: `Ayaæ kho Ãyasmà UpavÃïo dÅgha-rattaæ Bhagavato upaÂÂhÃko santikÃvacaro samÅpa-cÃrÅ. #<[page 139]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha ca pana Bhagavà pacchime kÃle Ãyasmantaæ UpavÃïaæ apasÃdesi: "Apehi bhikkhu, mà me purato aÂÂhÃsÅti." Ko nu kho hetu ko paccayo yaæ Bhagavà Ãyasmantaæ UpavÃïaæ apasÃdesi: "Apehi bhikkhu, mà me purato aÂÂhÃsÅti?"' 5. Atha kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Ayaæ bhante Ãyasmà UpavÃïo dÅgha-rattaæ Bhagavato upaÂÂhÃko santikÃvacaro samÅpa-cÃrÅ, atha ca pana Bhagavà pacchime kÃle Ãyasmantaæ UpavÃïaæ apasÃdeti: "Apehi bhikkhu, mà me purato aÂÂhÃsÅti." Ko nu kho bhante hetu ko paccayo yaæ Bhagavà Ãyasmantaæ UpavÃïaæ apasÃdesi: "Apehi bhikkhu mà me purato {aÂÂhÃsÅti}"?' `Yebhuyyena ùnanda dasasu loka-dhÃtusu devatà sannipatità TathÃgataæ dassanÃya. YÃvatà ùnanda {KusinÃrÃ} Upavattanaæ MallÃnaæ sÃla-vanaæ {samantato} dvÃdasa yojanÃni n' atthi so padeso vÃlagga-koÂi-nittud{anamatto} pi mahesakkhÃhi devatÃhi apphuÂo. Devatà ùnanda ujjhÃyanti: "DÆrà vat' amhà Ãgatà TathÃgataæ dassanÃya. KadÃci karahaci TathÃgatà loke uppajjanti arahanto sammÃ-sambuddhÃ, ajja ca rattiyà pacchima-yÃme TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati, aya¤ ca mahesakkho bhikkhu Bhavagato purato Âhito ovÃrento, na mayaæ labhÃma pacchime kÃle TathÃgataæ dassanÃyÃti" devatà ùnanda ujjhÃyantÅti.' 6. `Kathaæ-bhÆtà pana bhante Bhagavà devatà manasikarotÅti' ? `Sant' ùnanda devatà ÃkÃse paÂhavi-sa¤¤iniyo, kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: #<[page 140]># %<140 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Atikhippaæ Bhagavà parinibbÃyissati, atikhippaæ Sugato parinibbÃyissati, atikhippaæ cakkhuæ loke antaradhÃyissatÅti!" `Sant' ùnanda devatà paÂhaviyà paÂhavi-sa¤¤iniyo, kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃ{taæ} papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: "Atikhippaæ Bhagavà parinibbÃyissati, atikhippaæ Sugato parinibbÃyissati, atikhippaæ cakkhuæ loke antaradhÃyissatÅti!" Yà pana tà devatà vÅta-rÃgÃ, tà satà sampajÃnà adhivÃsenti: "Aniccà saækhÃrÃ, taæ kut' ettha labbÃ?" ti.' 7. `Pubbe bhante disÃsu vassaæ vutthà bhikkhÆ Ãgacchanti TathÃgataæ dassanÃya, te mayaæ labhÃma manobhÃvanÅye bhikkhÆ dassanÃya labhÃma payirupÃsanÃya. Bhagavato pana mayaæ bhante accayena na labhissÃma manobhÃvanÅye bhikkhÆ dassanÃya na labhissÃma payirupÃsanÃyÃti.' 8. `CattÃr' imÃni ùnanda saddhassa kula-puttassa dassanÅyÃni saævejanÅyÃni ÂhÃnÃni. KatamÃni cattÃri? "`Idha TathÃgato jÃto" ti ùnanda saddhassa kulaputtassa dassanÅyaæ saævejanÅyaæ ÂhÃnaæ. "`Idha TathÃgato anuttaraæ sammÃ-sambodhiæ abhisambuddho" ti ùnanda saddhassa kula-puttassa dassanÅyaæ saævejanÅyaæ ÂhÃnaæ. "`Idha TathÃgatena anuttaraæ dhamma-cakkaæ pavattitan" ti ùnanda saddhassa kula-puttassa dassanÅyaæ saævejanÅyaæ ÂhÃnaæ. "`Idha TathÃgato anupÃdisesÃya nibbÃna-dhÃtuyà parinibbuto" ti ùnanda saddhassa kula-puttassa dassanÅyaæ saævejanÅyaæ ÂhÃnaæ. #<[page 141]># %% `ImÃni kho ùnanda cattÃri saddhassa kula-puttassa dassanÅyÃni saævejanÅyÃni ÂhÃnÃni. ùgamissanti kho ùnanda saddhà bhikkhu-bhikkhuniyo upÃsaka-upÃsikÃyo "Idha TathÃgato jÃto" ti pi, "`Idha TathÃgato anuttaraæ sammÃ-sambodhiæ abhisambuddho" ti pi, "Idha TathÃgatena anuttaraæ dhamma-cakkaæ pavattitan" ti pi, "Idha TathÃgato anupÃdisesÃya nibbÃnadhÃtuyà parinibbuto" ti pi. `Ye hi keci ùnanda cetiya-cÃrikaæ Ãhiï¬antà pasannacittà kÃlaæ karissanti, sabbe te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjissantÅti.' 9. `Kathaæ mayaæ bhante mÃtugÃme paÂipajjÃmÃti?' `Adassanaæ ùnandÃti.' `Dassane Bhagavà sati kathaæ paÂipajjitabban?' ti. `AnÃlÃpo ùnandÃti.' `ùlapantena pana bhante kathaæ paÂipajjitabban?' ti. `Sati ùnanda upaÂÂhÃpetabbÃ' ti. 10. `Kathaæ mayaæ bhante TathÃgatassa sarÅre {paÂipajjÃmÃti}?' `AvyÃvaÂà tumhe ùnanda hotha TathÃgatassa sarÅra{pÆjÃya}, iÇgha tumhe ùnanda sadatthe ghaÂatha, sadattham anuyu¤jatha, sadatthe appamattà ÃtÃpino pahitattà viharatha. Sant' ùnanda khattiya-paï¬ità pi brÃhmaïapaï¬ità pi gahapati-paï¬ità pi TathÃgate abhippasannÃ, te TathÃgatassa sarÅra-pÆjaæ karissantÅti.' 11. `Kathaæ pana bhante TathÃgatassa sarÅre {paÂipajjitabban}?' ti. `Yathà kho ùnanda ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti, evaæ TathÃgatassa sarÅre paÂipajjitabban' ti. `Kathaæ pana bhante ra¤¤o cakkavattissa sarÅre {paÂipajjantÅti}' ? `Ra¤¤o ùnanda cakkavattissa sarÅraæ ahatena vatthena veÂhenti. Ahatena vatthena veÂhetvà vihatena kappÃsena veÂhenti, vihatena kappÃsena veÂhetvà ahatena vatthena veÂhenti. #<[page 142]># %<142 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 11.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Etena upÃyena pa¤cahi yuga-satehi ra¤¤o cakkavattissa sarÅraæ veÂhetvà ayasÃya tela-doïiyà pakkhipitvà a¤¤issà ayasÃya doïiyà paÂikujjetvà sabbagandhÃnaæ citakaæ karitvà ra¤¤o cakkavattissa sarÅraæ jhÃpenti, cÃtummahÃpathe ra¤¤o cakkavattissa thÆpaæ karonti. Evaæ kho ùnanda ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti. `Yathà kho ùnanda ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti evaæ TathÃgatassa sarÅre paÂipajjitabbaæ. CÃtummahÃpathe TathÃgatassa thÆpo kÃtabbo. Tattha ye mÃlaæ và gandhaæ và vaïïakaæ và Ãropessanti abhivÃdessanti vÃ, cittaæ và pasÃdessanti, tesaæ taæ bhavissati dÅgharattaæ hitÃya sukhÃya. 12. `CattÃro 'me ùnanda thÆpÃrahÃ. Katame cattÃro? 6 `TathÃgato Arahaæ SammÃ-Sambuddho thÆpÃraho, Pacceka-Buddho thÆpÃraho, TathÃgata-sÃvako thÆpÃraho, rÃjà cakkavattÅ thÆpÃraho. `Katama¤ c' ùnanda attha-vasaæ paÂicca TathÃgato Arahaæ SammÃ-Sambuddho thÆpÃraho? "Ayaæ tassa Bhagavato arahato SammÃ-Sambuddhassa thÆpo" ti ùnanda bahujano cittaæ pasÃdeti, te tattha cittaæ pasÃdetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjanti. Idaæ kho ùnanda attha-vasaæ paÂicca TathÃgato Arahaæ SammÃ-Sambuddho thÆpÃraho. ` Katama¤ c' ùnanda attha-vasaæ paÂicca PaccekaSambuddho thÆpÃraho? "Ayaæ tassa Bhagavato Pacceka-Sambuddhassa thÆpo" ti ùnanda bahu-jano cittaæ pasÃdeti, #<[page 143]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ te tattha cittaæ pasÃdetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjanti. Idaæ kho ùnanda attha-vasaæ paÂicca Pacceka-Sambuddho thÆpÃraho. `Katama¤ c' ùnanda attha-vasaæ paÂicca TathÃgatasÃvako thÆpÃraho? "Ayaæ tassa Bhagavato Arahato SammÃ-Sambuddhassa sÃvaka-thÆpo" ti ùnanda bahujano cittaæ pasÃdeti, te tattha cittaæ pasÃdetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjanti. Idaæ kho ùnanda attha-vasaæ paÂicca TathÃgata-sÃvako thÆpÃraho. ` Katama¤ c' ùnanda attha-vasaæ paÂicca rÃjà cakkavattÅ thÆpÃraho? "Ayaæ tassa dhammikassa dhammara¤¤o thÆpo" ti ùnanda bahu-jano cittaæ pasÃdeti, te tattha cittaæ pasÃdetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjanti. Idaæ kho ùnanda attha-vasaæ paÂicca rÃjà cakkavattÅ thÆpÃraho. `Ime kho ùnanda cattÃro thÆpÃrahÃ' ti. 13. Atha kho Ãyasmà ùnando vihÃraæ pavisitvà kapisÅsaæ Ãlambitvà rodamÃno aÂÂhÃsi: "{Aha¤} ca vat' amhi sekho sakaraïÅyo, Satthu ca me parinibbÃnaæ bhavissati yo mamaæ anukampako' ti. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Kahan nu kho bhikkhave ùnando'? ti. `Eso bhante Ãyasmà ùnando vihÃraæ pavisitvà kapisÅsaæ Ãlambitvà rodamÃno Âhito: "Aha¤ ca vat' amhi sekho sakaraïÅyo, Satthu ca me parinibbÃnaæ bhavissati yo mamaæ anukampako" ti.' Atha kho Bhagavà a¤¤ataraæ bhikkhuæ Ãmantesi: `Ehi tvaæ bhikkhu, mama vacanena ùnandam Ãmantehi: "Satthà taæ Ãvuso ùnanda ÃmantetÅti."' #<[page 144]># %<144 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 13.>% `Evaæ bhante' ti kho so bhikkhu Bhagavato paÂissutvà yen' Ãyasmà ùnando ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: `Satthà taæ Ãvuso ùnanda ÃmantetÅti.' `Evaæ Ãvuso' ti kho Ãyasmà ùnando tassa bhikkhuno paÂissutvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. 14. Ekamantaæ nisinnaæ kho Ãyasmantaæ ùnandaæ Bhagavà etad avoca: `Alaæ ùnanda mà soci mà paridevi. Na nu etaæ ùnanda mayà {paÂigacc' eva} akkhÃtaæ, sabbeh' eva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃ-bhÃvo a¤¤athÃ-bhÃvo? Taæ kut' ettha ùnanda labbhÃ? yan taæ jÃtaæ bhÆtaæ saÇkhataæ paloka-dhammaæ, taæ vata mà palujjÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. DÅgha-rattaæ kho te ùnanda TathÃgato paccupaÂÂhito mettena kÃya-kammena hitena sukhena advayena appamÃïena, mettena vacÅ-kammena . . . pe . . . mettena mano-kammena hitena sukhena advayena appamÃïena. Katapu¤¤o 'si tvaæ ùnanda. PadhÃnaæ anuyu¤ja khippaæ hohisi anÃsavo' ti. 15. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Ye pi te bhikkhave ahesuæ atÅtam addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, tesam pi BhagavantÃnaæ eta-paramà yeva upaÂÂhÃkà ahesuæ seyyathà pi mayhaæ ùnando Ye pi te bhikkhave bhavissanti anÃgatam addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, tesam pi BhagavantÃnaæ eta-paramà yeva upaÂÂhÃkà bhavissanti seyyathà pi mayhaæ ùnando. `Paï¬ito kho bhikkhave ùnando, jÃnÃti: "Ayaæ kÃlo TathÃgataæ dassanÃya upasaækamituæ bhikkhÆnaæ, ayaæ kÃlo bhikkhunÅnaæ, ayaæ kÃlo upÃsakÃnaæ, ayaæ kÃlo upÃsikÃnaæ, #<[page 145]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ayaæ kÃlo ra¤¤o rÃja-mahÃmattÃnaæ titthiyÃnaæ titthiya-sÃvakÃnan" ti. 16. `CattÃro 'me bhikkhave acchariyà abbhutà dhammà ùnande. Katame cattÃro? `Sace bhikkhave bhikkhu-parisà ùnandaæ dassanÃya upasaækamati, dassanena sà attamanà hoti, tatra ce ùnando dhammaæ bhÃsati bhÃsitena pi sà attamanà hoti, atittà 'va bhikkhave bhikkhu-parisà hoti atha ùnando tuïhÅ hoti. `Sace bhikkhave bhikkhunÅ-parisà . . . upÃsaka-parisà . . . upÃsikÃ-parisà ùnandaæ dassanÃya upasaækamati, dassanena sà attamanà hoti, tatra ce ùnando dhammaæ bhÃsati bhÃsitena pi sà attamanà hoti, atittà 'va bhikkhave {upÃsikÃ}-parisà hoti atha ùnando tuïhÅ hoti. `CattÃro 'me bhikkhave acchariyà abbhutà dhammà ra¤¤e cakkavattimhi. `Sace bhikkhave khattiya-parisà . . . brÃhmaïa-parisà . . . gahapati-parisà . . . samaïa-parisà rÃjÃnaæ cakkavattiæ dassanÃya upasaækamati, dassanena sà attamanà hoti, tatra ce rÃjà cakkavattÅ bhÃsati bhÃsitena pi sà attamanà hoti, atittà 'va bhikkhave samaïa-parisà hoti atha rÃjà cakkavattÅ tuïhÅ hoti. #<[page 146]># %<146 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 16.>% `Evam eva kho bhikkhave cattÃro acchariyà abbhutà dhammà ùnande. Sace bhikkhave bhikkhu-parisà bhikkhunÅ-parisà . . . upÃsaka-parisà . . . upÃsikÃ-parisà ùnandaæ dassanÃya upasaækamati, dassanena pi sà attamanà hoti, tatra ce ùnando dhammaæ bhÃsati bhÃsitena pi sà attamanà hoti, atittà 'va bhikkhave upÃsikÃparisà hoti atha ùnando tuïhÅ hoti. `Ime kho bhikkhave cattÃro acchariyà abbhutà dhammà ùnande' ti. 17. Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Mà bhante Bhagavà imasmiæ ku¬¬a-nagarake ujjaÇgala-nagarake sÃkha-nagarake parinibbÃyatu. Santi hi bhante a¤¤Ãni mahÃ-nagarÃni seyyathÅdaæ Campà RÃjagahaæ SÃvatthi SÃketaæ Kosambi BÃrÃïasi. Ettha Bhagavà parinibbÃyatu, ettha bahÆ khattiya-mahÃsÃlà brÃhmaïa-{mahÃsÃlÃ} gahapati-mahÃsÃlà TathÃgate abhippasannÃ, te TathÃgatassa sarÅra-pÆjaæ karissantÅti.' `Mà h' evaæ ùnanda avaca, mà h' evaæ ùnanda avaca ku¬¬a-nagarakaæ ujjaÇgala-nagarakaæ sÃkha-nagarakan ti. 18. `BhÆta-pubbaæ ùnanda RÃjà MahÃ-Sudassano nÃma ahosi cakkavattÅ dhammiko dhamma-rÃjà cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto satta-ratana-samannÃgato. Ra¤¤o ùnanda MahÃ-Sudassanassa ayaæ KusinÃrà KusÃvÃtÅ nÃma rÃjadhÃnÅ ahosi, puratthimena ca pacchimena ca dvÃdasa yojanÃni ÃyÃmena uttarena ca dakkhiïena ca satta yojanÃni vitthÃrena. `KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃnÅ iddhà c' eva ahosi phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-manussà ca subhikkhà ca. #<[page 147]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Seyyathà pi ùnanda devÃnaæ ùÊakamandà nÃma rÃjadhÃnÅ iddhà c' eva phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-yakkhà ca subhikkhà ca, evam eva kho ùnanda KusÃvatÅ rÃjadhÃnÅ iddhà c' eva ahosi phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-manussà ca subhikkhà ca. `KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃnÅ dasahi saddehi avivittà ahosi divà c' eva rattÅ ca, seyyathÅdaæ hatthi-saddena assa-saddena ratha-saddena bheri-saddena mutiÇga-saddena vÅïÃ-saddena gÅta-saddena samma-saddena tÃlasaddena asnÃtha-pivatha-khÃdathÃti dasamena saddena. 19. `Gaccha tvaæ ùnanda, KusinÃrÃyaæ pavisitvà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ Ãrocehi: "Ajja kho VÃseÂÂhà rattiyà pacchime yÃme TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati. Abhikkhamatha VÃseÂÂhÃ! {abhikkamatha} VÃseÂÂhÃ! mà pacchà vippaÂisÃrino ahuvattha: AmhÃka¤ ca no gÃmakkhette TathÃgatassa parinibbÃnaæ ahosi, na mayaæ labhimhà pacchime kÃle TathÃgataæ dassanÃyÃti."' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paÂissutvà nivÃsetvà patta-cÅvaraæ ÃdÃya atta-dutiyo KusinÃrÃyaæ pÃvisi. 20. Tena kho pana samayena KosinÃrakà Mallà santhÃgÃre sannipatità honti kenacid eva karaïÅyena. Atha kho Ãyasmà ùnando yena KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ santhÃgÃraæ ten' upasaækami, upasaækamitvà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ Ãrocesi: `Ajja kho VÃseÂÂhà rattiyà pacchime yÃme TathÃgatassa parinibbÃnaæ bhavissati. {Abhikkamatha} VÃseÂÂhÃ! {abhikkamatha} VÃseÂÂhÃ! mà pacchà {vippaÂisÃrino} ahuvattha: `AmhÃka¤ ca no gÃmakkhette TathÃgatassa parinibbÃnaæ ahosi, #<[page 148]># %<148 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 20.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na mayaæ labhimhà pacchime kÃle TathÃgataæ dassanÃyÃti.' 21. Idam Ãyasmato ùnandassa sutvà Mallà ca Mallaputtà ca Malla-suïisà ca Malla-pajÃpatiyo ca aghÃvino dummanà ceto-dukkha-samappità app ekacce kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: `Atikhippam Bhagavà parinibbÃyissati, atikhippaæ Sugato parinibbÃyissati, atikhippaæ cakkhuæ loke antaradhÃyissatÅti.' Atha kho Mallà Malla-puttà ca Malla-suïisà ca MallapajÃpatiyo ca aghÃvino dummanà ceto-dukkha-samappità yena Upavattanaæ MallÃnaæ sÃla-vanaæ yen' Ãyasmà ùnando ten' upasaækamiæsu. 22. Atha kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: `Sace kho ahaæ KosinÃrake Malle ekam-ekaæ Bhagavantaæ vandÃpessÃmi, avandito Bhagavà KosinÃrakehi Mallehi bhavissati athÃyaæ ratti vibhÃyissati. Yan nÆnÃhaæ KosinÃrake Malle kula-parivattaso kula-parivattaso Âhapetvà Bhagavantaæ vandÃpeyyaæ: "ItthannÃmo bhante Mallo saputto sabhariyo sapariso sÃmacco Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti."' Atha kho Ãyasmà ùnando KosinÃrake Malle kula-parivattaso kula-parivattaso Âhapetvà Bhagavantaæ vandÃpesi: `ItthannÃmo bhante Mallo saputto sabhariyo sapariso sÃmacco Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti.' Atha kho Ãyasmà ùnando etena upÃyena paÂhamen' eva yÃmena KosinÃrake Malle Bhagavantaæ vandÃpesi. 23. Tena kho pana samayena Subhaddo nÃma paribbÃjako KusinÃrÃyaæ paÂivasati. Assosi kho Subhaddo paribbÃjako: `Ajj' eva kira rattiyà pacchime yÃme samaïassa Gotamassa parinibbÃnaæ bhavissatÅti.' #<[page 149]># %% Atha kho Subhaddassa paribbÃjakassa etad ahosi: `Sutaæ kho pana me taæ paribbÃjakÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: "KadÃci karahaci TathÃgatà loke uppajjanti Arahanto SammÃ-SambuddhÃ" ti. Ajja ca rattiyà pacchime yÃme samaïassa Gotamassa parinibbÃnaæ bhavissati. Atthi ca me ayaæ kaÇkhÃ-dhammo uppanno, evaæ pasanno ahaæ samaïe Gotame, pahoti me samaïo Gotamo tathà dhammaæ desetuæ yathà ahaæ imaæ kaÇkhÃ-dhammaæ pajaheyyan' ti. 24. Atha kho Subhaddo paribbÃjako yena Upavattanaæ MallÃnaæ sÃlavanaæ yen' Ãyasmà ùnando ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: `Sutaæ me taæ bho ùnanda paribbÃjakÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: "KadÃci karahaci TathÃgatà loke uppajjanti Arahanto SammÃ-SambuddhÃ" ti. Ajja ca rattiyà pacchime yÃme samaïassa Gotamassa parinibbÃnaæ bhavissati. Atthi ca me ayaæ kaÇkhÃ-dhammo uppanno, evaæ pasanno ahaæ samaïe Gotame, pahoti me samaïo Gotamo tathà dhammaæ desetuæ yathà ahaæ imaæ kaÇkhÃ-dhammaæ pajaheyyaæ. SvÃhaæ bho ùnanda labheyyaæ samaïaæ Gotamaæ dassanÃyÃti.' Evaæ vutte Ãyasmà ùnando Subhaddaæ paribbÃjakaæ etad avoca: `Alaæ Ãvuso Subhadda, mà TathÃgataæ viheÂhesi. Kilanto BhagavÃ' ti. Dutiyam pi kho Subhaddo paribbÃjako . . . pe . . . Tatiyam pi kho Subhaddo paribbÃjako Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: `Sutaæ me taæ bho ùnanda paribbÃjakÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: "KadÃci karahaci TathÃgatà loke uppajjanti Arahanto SammÃ-SambuddhÃ" ti. Ajja ca rattiyà pacchime yÃme samaïassa Gotamassa parinibbÃnaæ bhavissati. #<[page 150]># %<150 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 24.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atthi ca me ayaæ kaÇkhÃ-{dhammo} uppanno, evaæ pasanno ahaæ samaïe Gotame, pahoti me samaïo Gotamo tathà dhammaæ desetuæ yathà ahaæ imaæ kaÇkhÃdhammaæ pajaheyyaæ. SvÃhaæ bho ùnanda labheyyaæ samaïaæ Gotamaæ dassanÃyÃti.' Tatiyam pi kho Ãyasmà ùnando Subhaddaæ paribbÃjakaæ etad avoca: `Alaæ Ãvuso Subhadda, mà TathÃgataæ viheÂhesi. Kilanto BhagavÃ' ti. 25. Assosi kho Bhagavà Ãyasmato ùnandassa Subhaddena paribbÃjakena saddhiæ imaæ kathÃ-sallÃpaæ. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Alaæ ùnanda, mà Subhaddaæ vÃresi, labhataæ ùnanda Subhaddo TathÃgataæ dassanÃya. Yaæ ki¤ci maæ Subhaddo pucchissati, sabban taæ a¤¤Ã-pekho 'va pucchissati no vihesÃ-pekho, ya¤ c' assÃhaæ puÂÂho vyÃkarissÃmi taæ khippam eva ÃjÃnissatÅti.' Atha kho Ãyasmà ùnando Subhaddaæ paribbÃjakaæ etad avoca: `Gacch' Ãvuso Subhadda, karoti te Bhagavà okÃsan' ti. 26. Atha kho Subhaddo paribbÃjako yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavatà saddhiæ sammodi, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Subhaddo paribbÃjako Bhagavantaæ etad avoca: 3 `Ye ' me bho Gotama samaïa-brÃhmaïà saæghino gaïino gaïÃcariyà ¤Ãtà yasassino titthakarà sÃdhu-sammatà ca bahu-janassa, seyyathÅdaæ PÆraïo Kassapo, Makkhali GosÃlo, Ajita-KesakambalÅ, Pakudho KaccÃyano, Sa¤jayo BelaÂÂhi-putto, NigaïÂho NÃtha-putto, sabbe te sakÃya paÂi¤¤Ãya abbha¤¤aæsu, sabbe 'va na abbha¤¤aæsu, #<[page 151]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ekacce abbha¤¤aæsu ekacce na abbha¤¤aæsÆti' ? 1 `Alaæ Subhadda! TiÂÂhat' etaæ "Sabbe te sakÃya paÂi¤¤Ãya abbha¤¤aæsu, sabbe va na abbha¤¤aæsu, udÃhu ekacce abbha¤¤aæsu ekacce na abbha¤¤aæsÆti?" Dhammaæ te Subhadda desessÃmi, taæ suïÃhi, sÃdhukaæ manasi-karohi, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante' ti kho Subhaddo paribbÃjako Bhagavato paccassosi, Bhagavà etad avoca: 27. `Yasmiæ kho Subhadda dhamma-vinaye Ariyo AÂÂhaÇgiko Maggo na upalabbhati, samaïo pi tattha na upalabbhati, dutiyo pi tattha samaïo na upalabbhati, tatiyo pi tattha samaïo na upalabbhati, catuttho pi tattha samaïo na upalabbhati. Yasmi¤ ca kho Subhadda dhamma-vinaye Ariyo AÂÂhaÇgiko Maggo upalabbhati, samaïo pi tattha upalabbhati, dutiyo pi tattha samaïo upalabbhati, tatiyo pi tattha samaïo upalabbhati, catuttho pi tattha samaïo upalabbhati. Imasmiæ kho Subhadda dhamma-vinaye Ariyo AÂÂhaÇgiko Maggo upalabbhati, idh' eva Subhadda samaïo, idha dutiyo samaïo, idha tatiyo samaïo, idha catuttho samaïo. Su¤¤Ã parappavÃdà samaïehi a¤¤e, ime ca Subhadda bhikkhÆ sammà vihareyyuæ, asu¤¤o loko arahantehi assa. EkÆnatiæso vayasà Subhadda Yaæ pabbajiæ kiæ-kusalÃnuesÅ. VassÃni {pa¤¤Ãsa samÃdhikÃni} Yato ahaæ pabbajito Subhadda, ¥Ãyassa dhammassa padesa-vattÅ. Ito bahiddhà samaïo pi n' atthi, #<[page 152]># %<152 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 5. 27.>% dutiyo pi samaïo n' atthi, tatiyo pi samaïo n' atthi, catuttho pi samaïo n' atthi. Su¤¤Ã parappavÃdà samaïehi a¤¤e, ime ca Subhadda bhikkhÆ sammà vihareyyuæ, asu¤¤o loko arahantehi assÃti.' 28. Evaæ vutte Subhaddo paribbÃjako Bhagavantaæ etad avoca: `Abhikkantaæ bhante, abhikkantaæ bhante! Seyyathà pi bhante nikkujjitaæ và ukkujjeyya, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và telappajotaæ dhÃreyya cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti, evam eva Bhagavatà aneka-pariyÃyena dhammo pakÃsito. EsÃhaæ bhante Bhagavantaæ saraïaæ gacchÃmi dhamma¤ ca bhikkhu-saægha¤ ca. LabheyyÃhaæ Bhagavato santike pabbajjaæ, labheyyaæ upasampadan' ti. 3 `Yo kho Subhadda a¤¤a-titthiya-pubbo imasmiæ dhamma-vinaye ÃkaÇkhati pabbajjaæ, ÃkaÇkhati upasampadaæ, so cattÃro mÃse parivasati. Catunnaæ mÃsÃnaæ accayena Ãraddha-città bhikkhÆ pabbÃjenti upasampÃdenti bhikkhu-bhÃvÃya. Api ca m' ettha puggala-vemattatà viditÃ' ti. 29. `Sace bhante a¤¤a-titthiya-pubbà {imasmiæ} dhamma-vinaye ÃkaÇkhantà pabbajjaæ, ÃkaÇkhantà upasampadaæ, cattÃro mÃse parivasanti, catunnaæ mÃsÃnaæ accayena Ãraddha-città bhikkhÆ pabbÃjenti upasampÃdenti bhikkhu-bhÃvÃya, ahaæ cattÃri vassÃni parivasissÃmi, catunnaæ vassÃnaæ accayena Ãraddha-città bhikkhÆ pabbÃjentu upasampÃdentu bhikkhu-bhÃvÃyÃti.' Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Tena h' ùnanda Subhaddaæ pabbÃjethÃti.' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnando Bhagavato paccassosi. 30. Atha kho Subhaddo paribbÃjako Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avoca: `LÃbhà vo Ãvuso ùnanda, suladdhaæ vo Ãvuso ùnanda, ye ettha SatthÃrà sammukhà antevÃsÃbhisekena abhisittÃ' ti. #<[page 153]># %% Alattha kho Subhaddo paribbÃjako Bhagavato santike pabbajjaæ, alattha upasampadaæ. AcirÆpasampanno kho pan' Ãyasmà Subhaddo eko vÆpakaÂÂho appamatto ÃtÃpÅ pahitatto {viharanto Na} cirass' eva yass' atthÃya kulaputtà sammad eva agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajanti, tad anuttaraæ brahmacariya-pariyosÃnaæ diÂÂhe 'va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja vihÃsi: `KhÅïà jÃti, vusitaæ brahmacariyaæ, kataæ karaïÅyaæ, nÃparaæ itthattÃyÃti' abbha¤¤Ãsi. A¤¤ataro kho pan' Ãyasmà Subhaddo arahataæ ahosi. So Bhagavato pacchimo sakkhi-sÃvako ahosÅti. Hira¤¤avatiya-BhÃïavÃraæ NiÂÂhitaæ Pa¤camaæ. #<[page 154]># %<154 CHAPTER VI.>% 6.1. Atha kho Bhagavà Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Siyà kho pan' ùnanda tumhÃkam evam assa: "AtÅtasatthukaæ pÃvacanaæ, n' atthi no SatthÃ" ti. Na kho pan' etaæ ùnanda evaæ daÂÂhabbaæ. Yo vo ùnanda mayà Dhammo ca Vinayo ca desito pa¤¤atto, so vo mam' accayena SatthÃ. 2. `Yathà kho pan' ùnanda etarahi bhikkhÆ a¤¤ama¤¤aæ Ãvuso-vÃdena samudÃcaranti, na vo mam' accayena evaæ samudÃcaritabbaæ. Theratarena ùnanda bhikkhunà navakataro bhikkhu nÃmena và gottena và Ãvuso-vÃdena và samudÃcaritabbo, navakatarena bhikkhunà therataro bhikkhu "bhante" ti và "ÃyasmÃ" ti và samudÃcaritabbo. 3. `ùkaÇkhamÃno ùnanda saægho mam' accayena khuddÃnukhuddakÃni sikkhÃpadÃni samÆhantu. 4. `Channassa ùnanda bhikkhuno mam' accayena brahma-daï¬o kÃtabbo' ti. `Katamo pana bhante brahma-daï¬o' ti? `Channo ùnanda bhikkhu yaæ iccheyya taæ vadeyya, so bhikkhÆhi n' eva vattabbo na ovaditabbo na anusÃsitabbo' ti. 5. Atha Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Siyà kho pana bhikkhave eka-bhikkhussa pi kaÇkhà và vimati và Buddhe và dhamme và saæghe và magge và paÂipadÃya vÃ. Pucchatha bhikkhave. Mà pacchà vippaÂisÃrino ahuvattha: #<[page 155]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "SammukhÅ-bhÆto no Satthà ahosi, na mayaæ sakkhimha Bhagavantaæ sammukhà paÂipucchitun"' ti. Evaæ vutte te bhikkhÆ tuïhÅ ahesuæ. Dutiyam pi kho BhagavÃ. . . . Tatiyam pi kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Siyà kho pana bhikkhave eka-bhikkhussa pi kaÇkhà và vimati và Buddhe và dhamme và saæghe và magge và paÂipadÃya vÃ. Pucchatha bhikkhave. Mà pacchà vippaÂisÃrino ahuvattha: "SammukhÅ-bhÆto no Satthà ahosi, na mayaæ sakkhimha Bhagavantaæ sammukhà paÂipucchitun"' ti. Tatiyam pi kho te bhikkhÆ tuïhÅ ahesuæ. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: `Siyà kho pana bhikkhave Satthu-gÃravena pi na puccheyyÃtha. SahÃyako pi bhikkhave sahÃyakassa ÃrocetÆti.' Evaæ vutte te bhikkhÆ tuïhÅ ahesuæ. 6. Atha kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Acchariyaæ bhante abbhutaæ bhante! Evaæ pasanno ahaæ bhante imasmiæ bhikkhu-saæghe, n' atthi eka-bhikkhussa pi kaÇkhà và vimati và Buddhe và dhamme và saæghe và magge và paÂipadÃya vÃ' ti. `PasÃdà kho tvaæ ùnanda vadesi. {¥Ãïam} eva h' ettha ùnanda TathÃgatassa: "N' atthi imasmiæ bhikkhusaæghe, n' atthi eka-bhikkhussa pi kaÇkhà và vimati và Buddhe và dhamme và saæghe và magge và paÂipadÃya vÃ. Imesaæ hi ùnanda pa¤cannaæ bhikkhu-satÃnaæ yo pacchimako bhikkhu so sotÃpanno avinipÃta-dhammo niyato sambodhi-parÃyano' ti. 7. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi: #<[page 156]># %<156 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 7.>% `Handa dÃni bhikkhave ÃmantayÃmi vo: "Vayadhammà saækhÃrÃ, appamÃdena sampÃdethÃti." Ayaæ TathÃgatassa pacchimà vÃcÃ. 8. Atha kho Bhagavà paÂhamajjhÃnaæ samÃpajji. PaÂhamajjhÃnà vuÂÂhahitvà dutiyajjhÃnaæ samÃpajji. DutiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà tatiyajjhÃnaæ samÃpajji. TatiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà catutthajjhÃnaæ samÃpajji. CatutthajjhÃnà vuÂÂhahitvà ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samÃpajji. {ùkÃsÃna¤cÃyatana}-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samÃpajji. Vi¤¤Ãïa¤cÃyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samÃpajji. ùki¤ca¤¤Ãyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanaæ samÃpajji. {N'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà sa¤¤Ã-vedayita-nirodhaæ samÃpajji. Atha kho Ãyasmà ùnando {Ãyasmantaæ} Anuruddhaæ etad avoca: `Parinibbuto bhante Anuruddha BhagavÃ' ti. `Na Ãvuso ùnanda Bhagavà parinibbuto, sa¤¤Ã-vedayita-nirodhaæ samÃpanno' ti. 9. Atha kho Bhagavà sa¤¤Ã-vedayita-nirodha-sampattiyà vuÂÂhahitvà {n'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatanaæ samÃpajji. {N'eva-sa¤¤Ã}-nÃsa¤¤Ãyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà Ãki¤ca¤¤Ãyatanaæ samÃpajji. ùki¤ca¤¤Ãyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà vi¤¤Ãïa¤cÃyatanaæ samÃpajji. Vi¤¤Ãïa¤cÃyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà ÃkÃsÃna¤cÃyatanaæ samÃpajji. ùkÃsÃna¤cÃyatana-samÃpattiyà vuÂÂhahitvà catutthajjhÃnaæ samÃpajji. CatutthajjhÃnà vuÂÂhahitvà tatiyajjhÃnaæ samÃpajji. TatiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà dutiyajjhÃnaæ samÃpajji. DutiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà paÂhamajjhÃnaæ samÃpajji. PaÂhamajjhÃnà vuÂÂhahitvà dutiyajjhÃnaæ samÃpajji. DutiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà tatiyajjhÃnaæ samÃpajji. TatiyajjhÃnà vuÂÂhahitvà catutthajjhÃnaæ samÃpajji. CatutthajjhÃnà vuÂÂhahitvà samanantarà Bhagavà parinibbÃyi. 10. Parinibbute Bhagavati saha parinibbÃnà mahÃ{bhÆmi-cÃlo} ahosi bhiæsanako lomahaæso deva-dundubhiyo ca phaliæsu. #<[page 157]># %% Parinibbute Bhagavati saha parinibbÃnà Brahmà Sahampati imaæ gÃthaæ abhÃsi: `Sabbe 'va nikkhipissanti bhÆtà loke samussayaæ, Yathà etÃdiso Satthà loke appaÂipuggalo TathÃgato balappatto sambuddho parinibbuto' ti. Parinibbute Bhagavati saha parinibbÃnà Sakko devÃnam indo imaæ gÃthaæ abhÃsi: `Aniccà vata saækhÃrà uppÃda-vaya-dhammino, Uppajjitvà nirujjhanti, tesaæ vupasamo sukho' ti. Parinibbute Bhagavati saha parinibbÃnà Ãyasmà Anuruddho imà gÃthÃyo abhÃsi: `NÃhu assÃsa-passÃso Âhita-cittassa tÃdino. Anejo santim Ãrabbha yaæ kÃlam akarÅ munÅ AsallÅnena cittena vedanaæ ajjhavÃsayi: Pajjotass' eva nibbÃnaæ vimokho cetaso ahÆti.' Parinibbute Bhagavati saha parinibbÃnà Ãyasmà ùnando imaæ gÃthaæ abhÃsi: `Tadà 'si yaæ bhiæsanakaæ tadà 'si loma-haæsanaæ {SabbÃkÃra}-varÆpete Sambuddhe parinibbute' ti. Parinibbute Bhagavati tattha ye te bhikkhÆ avÅta-rÃgà {app ekacce} bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: `Atikhippaæ Bhagavà parinibbuto, #<[page 158]># %<158 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 10.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ atikhippaæ Sugato parinibbuto, atikhippaæ cakkhuæ loke antarahitan' ti. Ye pana te bhikkhÆ vÅta-rÃgà te satà sampajÃnà adhivÃsenti, `Aniccà saækhÃrÃ, taæ kut' ettha labbhÃ' ti. 11. Atha kho Ãyasmà Anuruddho bhikkhÆ Ãmantesi: `Alaæ Ãvuso mà socittha mà paridevittha. Na nu etaæ Ãvuso Bhagavatà paÂigacc' eva akkhÃtaæ, sabbeh' eva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃ-bhÃvo a¤¤athÃbhÃvo? Taæ kut' ettha Ãvuso labbhÃ? Yan taæ jÃtaæ bhÆtaæ saækhataæ paloka-dhammaæ {taæ} vata mà palujjÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. Devatà Ãvuso ujjhÃyantÅti.' 2 `Kathaæ-bhÆtà pana bhante Ãyasmà Anuruddho devatà manasikarotÅti?' `Sant' Ãvuso ùnanda devatà ÃkÃse paÂhavi-sa¤¤iniyo kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinnapapÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: "Atikhippaæ Bhagavà parinibbuto, atikhippaæ Sugato parinibbuto, atikhippaæ cakkhuæ loke antarahitan" ti. `Sant' Ãvuso {ùnando} devatà paÂhaviyà paÂhavi-sa¤¤iniyo kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: "Atikhippaæ Bhagavà parinibbuto, atikhippaæ Sugato parinibbuto, atikhippaæ cakkhuæ loke antarahitan" ti. `Yà pana devatà vÅta-rÃgà tà satà sampajÃnà adhivà senti, "Aniccà saækhÃrÃ, taæ kut' ettha labbhÃ"' ti. 12. Atha kho Ãyasmà ca Anuruddho Ãyasmà ca ùnando taæ rattÃvasesaæ dhammiyà kathÃya vÅtinÃmesuæ. Atha kho Ãyasmà Anuruddho Ãyasmantaæ ùnandaæ Ãmantesi: `Gacch' Ãvuso ùnanda, KusinÃraæ pavisitvà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ Ãrocehi: "Parinibbuto VÃseÂÂhà BhagavÃ, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤athÃti."' `Evaæ bhante' ti kho Ãyasmà ùnanda Ãyasmato Anuruddhassa paÂissutvà pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaraæ ÃdÃya atta-dutiyo KusinÃraæ pÃvisi. #<[page 159]># %% Tena kho pana samayena KosinÃrakà Mallà santhÃgÃre sannipatità honti ten' eva karaïÅyena. Atha kho Ãyasmà ùnando yena KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ santhÃgÃraæ ten' upasaækami, upasaækamitvà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ Ãrocesi: `Parinibbuto VÃseÂÂhà BhagavÃ, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤athÃti.' Idam Ãyasmato ùnandassa sutvà Mallà ca Malla-puttà ca Malla-suïisà ca Malla-pajÃpatiyo ca aghÃvino dummanà ceto-dukkha-samappità app ekacce kese pakiriya kandanti, bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtam papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: `Atikhippaæ Bhagavà parinibbuto, atikhippaæ Sugato parinibbuto, atikhippaæ cakkhuæ loke antarahitan' ti. 13. Atha kho KosinÃrakà Mallà purise ÃïÃpesuæ: `Tena hi bhaïe KusinÃrÃyaæ gandha-mÃla¤ ca sabba¤ ca tÃÊÃvacaraæ sannipÃtethÃti.' Atha kho KosinÃrakà Mallà gandha-mÃla¤ ca sabba¤ ca tÃÊÃvacaraæ pa¤ca ca dussa-yuga-satÃni ÃdÃya yena Upavattanaæ MallÃnaæ sÃla-vanaæ yena Bhagavato sarÅraæ ten'{upasaækamiæsu}, upasaækamitvà Bhagavato sarÅraæ naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà mÃnentà pÆjentà cela-vitÃnÃni karontà maï¬ala-mÃlÃni paÂiyÃdentà evaæ taæ divasaæ vÅtinÃmesuæ. Atha kho KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ etad ahosi: "AtivikÃlo kho ajja Bhagavato sarÅraæ jhÃpetuæ. Sve dÃni mayaæ Bhagavato sarÅraæ jhÃpessÃmÃti.' Atha kho KosinÃrakà Mallà Bhagavato sarÅraæ naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà mÃnentà pÆjentà cela-vitÃnÃni karontà maï¬ala-mÃlÃni paÂiyÃdentà dutiyam pi divasaæ vÅtinÃmesuæ, tatiyam pi divasaæ vÅtinÃmesuæ, catuttham pi divasaæ vÅtinÃmesuæ, pa¤camam pi divasaæ vÅtinÃmesuæ, chaÂÂham pi divasaæ vÅtinÃmesuæ. 14. Atha kho sattamaæ divasaæ KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ etad ahosi: #<[page 160]># %<160 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 14.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Mayaæ Bhagavato sarÅraæ naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà {mÃnentÃ} pÆjentÃ, dakkhiïena dakkhiïaæ nagarassa haritvà bÃhirena bÃhiraæ dakkhiïato nagarassa Bhagavato sarÅraæ jhÃpessÃmÃti.' Tena kho pana samayena aÂÂha Malla-pÃmokkhà sÅsaæ nahÃtà ahatÃni vatthÃni nivatthÃ: `Mayaæ Bhagavato sarÅraæ uccÃressÃmÃti,' na sakkonti uccÃretuæ. Atha kho KosinÃrakà Mallà Ãyasmantaæ Anuruddhaæ etad avocum: `Ko nu kho bhante hetu ko paccayo yena 'me aÂÂha Malla-pÃmokkhà sÅsaæ nahÃtà ahatÃni vatthÃni nivatthÃ, "Mayaæ Bhagavato sarÅraæ uccÃressÃmÃti," na sakkonti uccÃretun'? ti. `A¤¤athà kho VÃseÂÂhà tumhÃkaæ adhippÃyo, a¤¤athà devatÃnaæ adhippÃyo' ti. 15. `Kathaæ pana bhante devatÃnaæ adhippÃyo'? ti. `TumhÃkaæ kho VÃseÂÂhà adhippÃyo: "Mayaæ Bhagavato sarÅraæ naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà mÃnentà pÆjentÃ, dakkhiïena dakkhiïaæ nagarassa haritvÃ, bÃhirena bÃhiraæ dakkhiïato nagarassa Bhagavato sarÅraæ jhÃpessÃmÃti." DevatÃnaæ kho VÃseÂÂhà adhippÃyo: "Mayaæ Bhagavato sarÅraæ dibbehi naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà mÃnentà pÆjentÃ, uttarena uttaraæ nagarassa haritvÃ, uttarena dvÃrena nagaraæ pavesetvÃ, majjhena majjhaæ nagarassa haritvÃ, puratthimena dvÃrena nikkhamitvà puratthimato nagarassa MakuÂa-bandhanaæ nÃma MallÃnaæ cetiyaæ, ettha Bhagavato sarÅraæ jhÃpessÃmÃti."' `Yathà bhante devatÃnaæ adhippÃyo, tathà hotÆti.' 16. Tena kho pana samayena KusinÃrà yÃva sandhisamala-saÇkaÂÅrà jannu-mattena odhinà mandÃravapupphehi santhatà hoti. Atha kho devatà ca KosinÃrakà ca Mallà Bhagavato sarÅraæ dibbehi ca mÃnusakehi ca naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkarontà garukarontà mÃnentà pÆjentÃ, #<[page 161]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ uttarena uttaraæ nagarassa haritvÃ, uttarena dvÃrena nagaraæ pavesetvÃ, majjhena majjhaæ nagarassa haritvÃ, puratthimena dvÃrena nikkhamitvà -- puratthimato nagarassa MakuÂa-bandhanaæ nÃma MallÃnaæ cetiyaæ -- ettha Bhagavato sarÅraæ nikkhipiæsu. 17. Atha kho KosinÃrakà Mallà Ãyasmantaæ ùnandaæ etad avocum: `Kathaæ mayaæ bhante ùnanda TathÃgatassa sarÅre paÂipajjÃmÃti?' `Yathà kho VÃseÂÂhà ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti, evaæ TathÃgatassa sarÅre paÂipajjitabban' ti. `Kathaæ pana bhante ùnanda ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjantÅti?' `Ra¤¤o VÃseÂÂhà cakkavattissa sarÅraæ ahatena vatthena veÂhenti, ahatena vatthena veÂhetvà vihatena kappÃsena veÂhenti, vihatena kappÃsena veÂhetvà ahatena vatthena veÂhenti, etena upÃyena pa¤cahi yuga-satehi ra¤¤o cakkavattissa sarÅraæ veÂhetvà ayasÃya tela-doïiyà pakkhipitvÃ, a¤¤issà ayasÃya doïiyà paÂikujjitvÃ, sabbagandhÃnaæ citakaæ karitvà ra¤¤o cakkavattissa sarÅraæ jhÃpenti, cÃtummahÃpathe ra¤¤o cakkavattissa thÆpaæ karonti. Evaæ kho VÃseÂÂhà ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti. `Yathà kho VÃseÂÂhà ra¤¤o cakkavattissa sarÅre paÂipajjanti, evaæ TathÃgatassa sarÅre paÂipajjitabbaæ. CÃtummahÃpathe TathÃgatassa thÆpo kÃtabbo. Tattha ye mÃlaæ và gandhaæ và vaïïakaæ và Ãropessanti, abhivÃdessanti vÃ, cittaæ và pasÃdessanti, tesaæ taæ bhavissati dÅgharattaæ hitÃya sukhÃyÃti.' 18. Atha kho KosinÃrakà Mallà purise ÃïÃpesuæ, `Tena hi bhaïe MallÃnaæ vihataæ kappÃsaæ sannipÃtethÃti.' Atha kho KosinÃrakà Mallà Bhagavato sarÅraæ ahatena vatthena veÂhesuæ, ahatena vatthena veÂhetvà vihatena kappÃsena veÂhesuæ, vihatena kappÃsena veÂhetvà ahatena vatthena veÂhesuæ, #<[page 162]># %<162 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 18.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ etena upÃyena pa¤cahi yuga-satehi Bhagavato sarÅraæ veÂhetvà ayasÃya tela-doïiyà pakkhipitvà a¤¤issà ayasÃya doïiyà paÂikujjitvà sabba-gandhÃnaæ citakaæ karitvà Bhagavato sarÅraæ citakaæ Ãropesuæ. 19. Tena kho pana samayena Ãyasmà MahÃ-Kassapo PÃvÃya KusinÃraæ addhÃna-magga-paÂipanno hoti mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤camattehi bhikkhu-satehi. Atha kho Ãyasmà MahÃ-Kassapo maggà okkamma a¤¤atarasmiæ rukkhamÆle nisÅdi. Tena kho pana {samayena} a¤¤ataro ÃjÅvako KusinÃrÃya mandÃrava-pupphaæ gahetvà PÃvaæ addhÃna-maggapaÂipanno hoti. Addasà kho Ãyasmà MahÃ-Kassapo ÃjÅvakaæ dÆrato 'va Ãgacchantaæ. Disvà tam ÃjÅvakaæ etad avoca: `Ap' Ãvuso amhÃkaæ SatthÃraæ jÃnÃsÅti.' `ùma Ãvuso jÃnÃmi. Ajja sattÃha-parinibbuto samaïo Gotamo. Tato me idaæ mandÃrava-pupphaæ gahitan' ti. Tattha ye te bhikkhÆ avÅta-rÃgà app ekacce bÃhà paggayha kandanti, chinna-papÃtaæ papatanti ÃvaÂÂanti vivaÂÂanti: `Atikhippaæ Bhagavà parinibbuto, atikhippaæ Sugato parinibbuto, atikhippam cakkhuæ loke antarahitan' ti. Ye pana te bhikkhÆ vÅta-rÃgÃ, te satà sampajÃnà adhivÃsenti: `Aniccà saækhÃrÃ, taæ kut' ettha labbhÃ?' ti. 20. Tena kho pana samayena Subhaddo nÃma bu¬¬hapabbajito tassaæ parisÃyaæ nisinno hoti. Atha kho Subhaddo bu¬¬ha-pabbajito te bhikkhÆ etad avoca: `Alaæ Ãvuso mà socittha mà paridevittha. Sumuttà mayaæ tena mahÃ-samaïena. {UpaddutÃ} ca homa "Idaæ vo kappati, idaæ vo na kappatÅti," idÃni pana mayaæ yaæ icchissÃma taæ karissÃma, yaæ na icchissÃma taæ na karissÃmÃti.' Atha kho Ãyasmà MahÃ-Kassapo bhikkhÆ Ãmantesi: `Alaæ Ãvuso mà socittha mà paridevittha. Nanu etaæ Ãvuso Bhagavatà paÂigacc' eva akkhÃtaæ: #<[page 163]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Sabbeh' eva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃ-bhÃvo {a¤¤athÃ}bhÃvo, taæ kut' ettha Ãvuso labbhÃ? yan taæ jÃtaæ bhÆtaæ saækhataæ paloka-dhammaæ, taæ vata mà palujjÅti n' etaæ ÂhÃnaæ vijjatÅti."' 21. Tena kho pana samayena cattÃro Malla-pÃmokkhà sÅsaæ nahÃtà ahatÃni vatthÃni nivatthÃ: `Mayaæ Bhagavato citakaæ ÃlimpessÃmÃti' na sakkonti Ãlimpetuæ. Atha kho KosinÃrakà Mallà Ãyasmantaæ Anuruddhaæ etad avocuæ: `Ko nu kho bhante Anuruddha hetu ko paccayo yena 'me cattÃro Malla-pÃmokkhà sÅsaæ nahÃtà ahatÃni {vatthÃni} nivatthà `Mayaæ Bhagavato citakaæ ÃlimpessÃmÃti' na sakkonti Ãlimpetun?' ti. `A¤¤athà kho VÃseÂÂhà devatÃnaæ adhippÃyo' ti. `Kathaæ pana bhante devatÃnaæ adhippÃyo'? ti. `DevatÃnaæ kho VÃseÂÂhà adhippÃyo: "Ayaæ Ãyasmà MahÃ-Kassapo PÃvÃya KusinÃraæ addhÃna-magga-paÂipanno mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤camattehi bhikkhu-satehi, na tÃva Bhagavato citako pajjalissati yÃv' Ãyasmà MahÃ-Kassapo Bhagavato pÃde sirasà na vandissatÅti."' `Yathà bhante devatÃnaæ adhippÃyo tathà hotÆti.' 22. Atha kho Ãyasmà MahÃ-Kassapo yena {KusinÃrÃ} MakuÂa-bandhanaæ MallÃnaæ cetiyaæ yena Bhagavato citako ten' upasaækami, upasaækamitvà ekaæsaæ cÅvaraæ katvà {a¤jaliæ} païÃmetvà tikkhattuæ citakaæ padakkhiïaæ katvÃ, pÃdato vivaritvà Bhagavato pÃde sirasà vandi. TÃni pi kho pa¤ca bhikkhu-satÃni ekaæsaæ cÅvaraæ katvà a¤jalim païÃmetvà tikkhattuæ citakaæ padakkhiïaæ katvà Bhagavato pÃde sirasà vandiæsu. #<[page 164]># %<164 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 22.>% Vandite ca pan' Ãyasmatà MahÃ-Kassapena tehi ca pa¤cahi bhikkhu-satehi, sayam eva Bhagavato citako pajjali. 23. JhÃyamÃnassa pana Bhagavato sarÅrassa, yaæ ahosi chavÅti và camman ti và maæsan ti và nahÃrÆti và lasikà ti và tassa n' eva chÃrikà pa¤¤Ãyittha na masi, sarÅrÃn' eva avasissiæsu. Seyyathà pi nÃma sappissa và telassa và jhÃyamÃnassa n' eva chÃrikà pa¤¤Ãyati na masi, evam eva Bhagavato sarÅrassa jhÃyamÃnassa yaæ ahosi chavÅti và camman ti và maæsan ti và nahÃrÆti và lasikà ti và tassa n' eva chÃrikà pa¤¤Ãyittha na masi, sarÅrÃn' eva avasissiæsu. Tesa¤ ca pa¤cannaæ dussa-yuga-satÃnaæ dve va dussÃni ¬ayhiæsu ya¤ ca sabba-abbhantarimaæ ya¤ ca bÃhiraæ. Da¬¬he kho pana Bhagavato sarÅre antalikkhà udakadhÃrà pÃtu bhavitvà Bhagavato citakaæ nibbÃpesi,udakasÃlato pi abbhunnamitvà Bhagavato citakaæ nibbÃpesi. KosinÃrakà pi Mallà sabba-gandhodakena Bhagavato citakaæ nibbÃpesuæ. Atha kho KosinÃrakà Mallà Bhagavato sarÅrÃni sattÃhaæ santhÃgÃre satti-pa¤jaraæ karitvà dhanu-pÃkÃraæ parikkhipitvà naccehi gÅtehi vÃditehi mÃlehi gandhehi sakkariæsu parikariæsu mÃnesuæ pÆjesuæ. 24. Assosi kho RÃjà MÃgadho AjÃta-sattu Vedehi-putto: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho RÃjà MÃgadho AjÃta-sattu Vedehi-putto KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesi: `Bhagavà pi khattiyo {aham} pi khattiyo. Aham pi arahÃmi Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, aham pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÅti.' Assosuæ kho VesÃlikà LicchavÅ: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho VesÃlikà LicchavÅ KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesuæ: `Bhagavà pi khattiyo mayam pi khattiyÃ. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, #<[page 165]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' Assosuæ kho KÃpilavatthavà SakyÃ: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ {parinibbuto}' ti. Atha kho KÃpilavatthavà Sakyà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesuæ: `Bhagavà amhÃkaæ ¤Ãti-seÂÂho. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' Assosuæ kho Allakappakà Bulayo: `Bhagavà {kira} KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho Allakappakà Bulayo KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pahesuæ: `Bhagavà pi khattiyo mayam pi khattiyÃ. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' Assosuæ kho RÃmagÃmakà KoliyÃ: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho RÃmagÃmakà Koliyà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesuæ: `Bhagavà pi khÃttiyo mayam pi khattiyÃ. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' Assosi kho VeÂhadÅpako brÃhmaïo: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho VeÂhadÅpako brÃhmaïo KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesi: `Bhagavà pi khattiyo, aham asmi brÃhmaïo. Aham pi arahÃmi Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, aham pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÅti.' Assosuæ kho PÃveyyakà MallÃ: `Bhagavà kira KusinÃ{rÃyaæ} parinibbuto' ti. Atha kho PÃveyyakà Mallà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtam pahesuæ: `Bhagavà pi khattiyo mayam pi khattiyÃ. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgaæ, mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' 25. Evaæ vutte KosinÃrakà Mallà te saæghe gaïe etad avocuæ: #<[page 166]># %<166 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 25.>% `Bhagavà amhÃkaæ gÃma-kkhette parinibbuto. Na mayaæ dassÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ bhÃgan' ti. Evaæ vutte Doïo brÃhmaïo te saæghe gaïe etad avoca: Suïantu bhonto mama eka-vÃkyaæ. AmhÃkaæ Buddho ahu khanti-vÃdo. Na hi sÃdhu yaæ uttama-puggalassa SarÅra-bhaÇge siya sampahÃro. Sabbe {va} bhonto sahità samaggà SammodamÃnà karom' aÂÂha bhÃge, VitthÃrikà hontu disÃsu thÆpà Bahujjano cakkhumato pasanno' ti. `Tena hi brÃhmaïa tvaæ yeva Bhagavato sarÅrÃni aÂÂhadhà samaæ suvibhattaæ vibhajÃhÅti.' `Evaæ bho' ti kho Doïo brÃhmaïo tesaæ saæghÃnaæ gaïÃnaæ paÂissutvà Bhagavato sarÅrÃni aÂÂhadhà samaæ suvibhattaæ vibhajitvà te saæghe gaïe etad avoca: `Imaæ me bhonto kumbhaæ dadantu, aham pi kumbhassa thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÅti.' Adaæsu kho te Doïassa brÃhmaïassa kumbhaæ. 26. Assosuæ kho Pipphalivaniyà MoriyÃ: `Bhagavà kira KusinÃrÃyaæ parinibbuto' ti. Atha kho Pipphalivaniyà Moriyà KosinÃrakÃnaæ MallÃnaæ dÆtaæ pÃhesuæ: `Bhagavà pi khattiyo mayam pi khattiyÃ. Mayam pi arahÃma Bhagavato sarÅrÃnaæ {bhÃgaæ}, mayam pi Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca karissÃmÃti.' `N' atthi Bhagavato {sarÅrÃnaæ} bhÃgo, vibhattÃni Bhagavato sarÅrÃni, ito aÇgÃraæ harathÃti.' Te tato {aÇgÃraæ} hariæsu. 27. Atha kho RÃjà MÃgadho AjÃtasattu Vedehi-putto RÃjagahe Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca {maha¤} ca akÃsi. #<[page 167]># %% VesÃlikà pi LicchavÅ VesÃliyaæ Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. KÃpilavatthavà pi Sakyà kapila-vatthusmiæ Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. Allakappakà pi Bulayo {Allakappe} Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. RÃmagÃmakà pi Koliyà RÃmagÃme Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. VeÂhadÅpako pi brÃhmaïo VeÂhadÅpe Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akÃsi. PÃveyyakà pi Mallà PÃvÃyaæ Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. KosinÃrakà pi Mallà KusinÃrÃyaæ Bhagavato sarÅrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. Doïo pi brÃhmaïo kumbhassa thÆpa¤ ca maha¤ ca akÃsi. Pipphalivaniyà pi Moriyà Pipphalivane aÇgÃrÃnaæ thÆpa¤ ca maha¤ ca akaæsu. Iti aÂÂh' assa sarÅra-thÆpà navamo kumbha-thÆpo dasamo aÇgÃra-thÆpo. Evam etaæ bhÆta-pubban ti. 28. AÂÂha-doïaæ cakkhumato sarÅraæ, satta-doïaæ {JambudÅpe} mahenti, Eka¤ ca doïaæ purisa-varuttamassa RÃmagÃme nÃgarÃjà mahenti. Ekà pi dÃÂhà Tidivehi pÆjitÃ, ekà pana GandhÃra-pure mahÅyati, KÃliÇga-ra¤¤o vijite pun' ekaæ, ekaæ puna nÃga-rÃjà mahenti. Tass' eva tejena ayaæ vasundharà ÃyÃga-seÂÂhehi mahÅ alaækatÃ. Evam imaæ cakkhumato sarÅraæ susakkataæ sakkatasakkatehi. #<[page 168]># %<168 MAHù-PARINIBBùNA-SUTTANTA. [D. xvi. 6. 28.>% Devinda-nÃginda-narinda-pÆjito manussa-seÂÂhehi tath' eva pÆjito Taæ vandatha pa¤jalikà bhavitvÃ, Buddho have kappasatehi dullabho ti.] MahÃ-ParinibbÃna-Suttantaæ NiÂÂhitaæ. #<[page 169]># %< 169>% [xvii. MahÃ-Sudassana-Suttanta.] 1.1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà KusinÃrÃyaæ viharati Upavattane MallÃnaæ sÃla-vane antarena yamaka-sÃlÃnaæ parinibbÃna-samaye. 2. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando {Bhagavantaæ} etad avoca: `Mà bhante Bhagavà imasmiæ ku¬¬a-nagarake ujjaÇgala-nagarake sÃkha-nagarake parinibbÃyi. Santi bhante a¤¤Ãni mahÃ-nagarÃni seyyathÅdaæ Campà RÃjagahaæ SÃvatthi SÃketaæ Kosambi BÃrÃïasi, ettha Bhagavà parinibbÃyatu. Ettha bahÆ khattiyamahÃsÃlà brÃhmaïa-mahÃsÃlÃ, gahapati-mahÃsÃlà TathÃgate abhippasannÃ, te TathÃgatassa {sarÅra}-pÆjaæ karis{santÅti.} 3. `Mà h' evaæ ùnanda avaca "ku¬¬a-nagarakaæ ujjaÇgala-nagarakaæ sÃkha-nagarakan ti." BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano nÃma ahosi khattiyo muddhÃvasitto cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto. #<[page 170]># %<170 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 3.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa ayaæ KusinÃrà KusÃvatÅ nÃma rÃjadhÃni ahosi. Sà kho ùnanda KusÃvatÅ pacchimena ca puratthimena ca dvÃdasayojanÃni ahosi ÃyÃmena, uttarena ca dakkhiïena ca satta-yojanÃni vitthÃrena. KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃni iddhà c' eva ahosi phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-manussà ca subhikkhà ca. Seyyathà pi ùnanda devÃnaæ ùÊakamandà nÃma rÃjadhÃni iddhà c' eva phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-yakkhà ca subhikkhà ca, evam eva kho ùnanda KusÃvatÅ rÃjadhÃni iddhà c' eva ahosi phÅtà ca bahu-janà ca Ãkiïïa-manussà ca subhikkhà ca. KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃni dasahi saddehi avivittà ahosi divà c' eva rattÅ ca, seyyathÅdaæ hatthi-saddena assa-saddena rathasaddena bheri-saddena mutiÇga-saddena vÅïÃ-saddena gÅta-saddena samma-saddena tÃÊa-saddena "asnÃtha pivatha khÃdathÃti" dasamena saddena. 4. `KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃni sattahi pÃkÃrehi parikkhittà ahosi. Tattha eko pÃkÃro sovaïïamayo, eko rÆpimayo, eko veÊuriyamayo, eko phalikamayo, eko lohitaÇkamayo, eko masÃragallamayo, eko sabbaratanamayo. 5. `KusÃvatiyà ùnanda rÃjadhÃniyà catunnaæ vaïïÃnaæ dvÃrÃni ahesuæ. Ekaæ dvÃraæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriya-mayam, ekaæ phalikamayaæ. #<[page 171]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ekam-ekasmiæ dvÃre satta esikà nikhÃtà ahesuæ ti-porisaÇgà catu-porisà ubbedhena. Ekà esikà sovaïïamayÃ, ekà rÆpimayÃ, ekà veÊuriyamayÃ, ekà phalikamayÃ, ekà lohitaÇkamayÃ, ekà masÃragallamayÃ, ekà sabbaratana mayÃ. 6. `KusÃvatÅ ùnanda rÃjadhÃni sattahi tÃla-pantÅhi parikkhittà ahosi. Ekà tÃla-panti sovaïïamayà ekà rÆpimayÃ, ekà veÊuriyamayÃ, ekà phalikamayÃ, ekà lohitaÇkamayÃ, ekà masÃragallamayÃ, ekà sabbaratanamayÃ. Sovaïïamayassa tÃlassa sovaïïamayo khandho ahosi, {rÆpimayÃni} pattÃni ca phalÃni ca. RÆpimayassa tÃlassa rÆpimayo khandho ahosi sovaïïamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. VeÊuriyamayassa tÃlassa veÊuriyamayo khandho ahosi phalikamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. Phalikamayassa tÃlassa phalikamayo khandho ahosi veÊuriyamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. LohitaÇkamayassa tÃlassa lohitaÇkamayo khandho ahosi masÃragallamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. MasÃragallamayassa tÃlassa masÃragallamayo khandho ahosi lohitaÇkamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. Sabbaratanamayassa tÃlassa sabbaratanamayo khandho ahosi sabbaratana-mayÃni pattÃni ca phalÃni ca. TÃsaæ kho pan' ùnanda tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Seyyathà pi ùnanda pa¤caÇgikassa turiyassa suvinÅtassa suppaÂipatÃlitassa kusalehi samannÃhatassa saddo hoti vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca, #<[page 172]># %<172 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam eva kho ùnanda tÃsaæ tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Ye kho pan' ùnanda tena samayena KusÃvatiyà rÃjadhÃniyà dhuttà ahesuæ {soï¬Ã} pipÃsÃ, te tÃsaæ tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddena paricÃresuæ. 7. `RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano sattahi ratanehi samannÃgato ahosi catÆhi ca iddhÅhi. Katamehi sattahi? Idh' ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa tadahu 'posathe païïarase sÅsaæ nahÃtassa uposathikassa upari-pÃsÃdavara-gatassa dibbaæ cakka-ratanaæ pÃtur ahosi sahassÃraæ sanemikaæ sanÃbhikaæ sabbÃkÃra-paripÆraæ. Disvà {ra¤¤o} MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Sutaæ kho pana m' etaæ: `Yassa ra¤¤o khattiyassa muddhÃvasittassa tadahu 'posathe païïarase sÅsaæ nahÃtassa uposathikassa upari-pÃsÃda-vara-gatassa dibbaæ {cakka-ratanaæ} pÃtu bhavati sahassÃraæ sanemikaæ sanÃbhikaæ sabbÃkÃra-paripÆraæ, so hoti rÃjà cakkavattÅti. Assaæ nu kho ahaæ rÃjà cakkavattÅti." 8. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano uÂÂhÃy' ÃsanÃ, ekaæsaæ uttarÃsaÇgaæ karitvÃ, vÃmena hatthena bhiÇkÃraæ gahetvÃ, dakkhiïena hatthena cakkaratanaæ abbhukkiri: "Pavattatu bhavaæ cakkaratanaæ, abhivijinÃtu bhavaæ cakka-ratanan ti." Atha kho taæ ùnanda cakka-ratanaæ puratthimaæ disaæ pavatti, anvad eva rÃjà MahÃ-sudassano saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Yasmiæ kho pan' ùnanda padese cakka-ratanaæ patiÂÂhÃsi, #<[page 173]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tattha rÃjà MahÃ-sudassano vÃsaæ upagacchi saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. 9. `Ye kho pan' ùnanda puratthimÃya disÃya paÂirÃjÃno te rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: "`Ehi kho MahÃrÃja, sÃgataæ MahÃrÃja, sakan te MahÃrÃja, anusÃsa MahÃrÃjÃti." `RÃjà MahÃ-sudassano evam Ãha: "PÃïo na hantabbo. Adinnaæ n' ÃdÃtabbaæ. KÃmesu micchà na caritabbÃ. Musà na bhÃsitabbÃ. Majjaæ na pÃtabbaæ. Yathabhutta¤ ca bhu¤jathÃti." `Ye kho pan' ùnanda puratthimÃya disÃya paÂirÃjÃno te ra¤¤o MahÃ-sudassanassa anuyuttà ahesuæ. 10. `Atha kho taæ ùnanda cakka-ratanaæ puratthimaæ samuddaæ ajjhogahetvà paccuttaritvà dakkhiïaæ disaæ pavatti . . . pe . . . dakkhiïaæ samuddaæ ajjhogahetvà paccuttaritvà pacchimaæ disaæ pavatti . . . pe . . . pacchimaæ samuddaæ ajjhogahetvà paccuttaritvà uttaraæ disaæ pavatti, anvad eva rÃjà MahÃ-sudassano saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. Yasmiæ kho pan' ùnanda padese cakka-ratanaæ paÂiÂÂhÃsi, tattha rÃjà MahÃsudassano vÃsaæ upagacchi saddhiæ caturaÇginiyà senÃya. `Ye kho pan' ùnanda uttarÃya disÃya paÂirÃjÃno, te rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: "`Ehi kho MahÃrÃja, sÃgataæ MahÃrÃja, sakan te MahÃrÃja, anusÃsa MahÃrÃjÃti." `RÃjà MahÃ-sudassano eva Ãha: "PÃïo na hantabbo. Adinnaæ n' ÃdÃtabbaæ. KÃmesu micchà na caritabbÃ. #<[page 174]># %<174 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 10.>% Musà na bhÃsitabbÃ. Majjaæ na pÃtabbaæ. YathÃbhutta¤ ca {bhu¤jathÃti}." `Ye kho pan' ùnanda uttarÃya disÃya paÂirÃjÃno, te ra¤¤o MahÃ-sudassanassa anuyuttà ahesuæ. 11. `Atha kho taæ ùnanda cakka-ratanaæ samuddapariyantaæ paÂhaviæ abhivijinitvà KusÃvatiæ {rÃjadhÃniæ} paccÃgantvà ra¤¤o MahÃ-sudassanassa antepura-dvÃre attha-karaïa-pamukhe akkhÃhataæ ma¤¤e aÂÂhÃsi ra¤¤o MahÃ-sudassanassa ante-puraæ upasobhayamÃnaæ. {Ra¤¤o} ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ cakkaratanaæ pÃtur ahosi. 12. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa hatthi-ratanaæ pÃtur ahosi, sabba-seto sattappatiÂÂho iddhimà vehÃsaæ-gamo Uposatho nÃma nÃga-rÃjÃ. Disvà ra¤¤o MahÃ-sudassanassa cittaæ pasÅdi: "Bhaddakaæ vata bho hatthi-yÃnaæ sace damathaæ upeyyÃti." Atha kho tam ùnanda hatthi-ratanaæ seyyathà pi nÃma bhaddo hatthÃjÃnÅyo dÅgha-rattaæ suparidanto evam evaæ damathaæ upagacchi. BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tam eva hatthi-ratanaæ {vÅmaæsamÃno} pubbaïha-samayaæ abhirÆhitvà samudda-pariyantaæ paÂhaviæ anusaæsÃyitvà KusÃvatiæ rÃjadhÃniæ paccÃgantvà pÃtarÃsaæ akÃsi. Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ hatthi-ratanaæ pÃtur ahosi. 13. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa assa-ratanaæ pÃtur ahosi, sabba-seto kÃka-sÅso mu¤jakeso iddhimà vehÃsaæ-gamo ValÃhako nÃma assa-rÃjÃ. Disvà ra¤¤o MahÃ-sudassanassa cittaæ pasÅdi: "Bhaddakaæ vata bho assa-yÃnaæ sace damathaæ upeyyÃti." Atha kho taæ ùnanda assa-ratanaæ seyyathà pi nÃma bhaddo assÃjÃnÅyo dÅgha-rattaæ suparidanto evam evaæ damathaæ upagacchi. #<[page 175]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃsudassano tam eva assa-ratanaæ {vÅmaæsamÃno} pubbaïhasamayaæ abhirÆhitvà samudda-pariyantaæ paÂhaviæ anusÃyitvà KusÃvatiæ rÃjadhÃniæ paccÃgantvà pÃtarÃsam akÃsi. Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ assa-ratanaæ pÃtur ahosi. 14. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa maïi-ratanaæ pÃtur ahosi. So ahosi maïi-veÊuriyo subho jÃtimà {aÂÂhaæso} suparikamma-kato accho vippasanno sabbÃkÃra-sampanno. Tassa kho pan' ùnanda maïi-ratanassa Ãbhà samantà yojanaæ phuÂà ahosi. BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tam eva maïi-ratanaæ {vÅmaæsamÃno} caturaÇgini-senaæ sannayhitvà maïi-dhajaggaæ Ãropetvà rattandhakÃratimisÃyaæ pÃyÃti. Ye kho pan' ùnanda samantà gÃmà ahesuæ, te ten' obhÃsena kammante payojesuæ "Divà te" ma¤¤amÃnÃ. Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa {evarÆpaæ} maïi-ratanaæ pÃtur ahosi. 15. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-Sudassanassa itthi-ratanaæ pÃtur ahosi, abhirÆpà dassanÅyà pÃsÃdikà paramÃya vaïïa-pokkharatÃya samannÃgatÃ, {nÃtidÅghÃ} nÃtirassà nÃtikisà {nÃtithÆlÃ} nÃtikÃÊÅ nÃccodÃtÃ, atikkantà mÃnusaæ vaïïaæ appattà dibbaæ vaïïaæ. Tassa kho pan' ùnanda itthi-ratanassa evarÆpo kÃyasamphasso hoti, seyyathà pi nÃma tÆla-picuno và kappÃsapicuno vÃ. Tassa kho pan' ùnanda itthi-ratanassa sÅte uïhÃni gattÃni honti, uïhe sÅtÃni. Tassa kho pan' ùnanda itthi-ratanassa kÃyato candana-gandho vÃyati, mukhato uppala-gandho. Taæ kho pan' ùnanda itthiratanaæ ra¤¤o MahÃ-Sudassanassa pubbuÂÂhÃyinÅ ahosi pacchÃ-nipÃtinÅ kiækÃra-paÂissÃvinÅ manÃpa-cÃrinÅ piyavÃdinÅ. #<[page 176]># %<176 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 15.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Taæ kho pan' ùnanda itthi-ratanaæ rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ manasà pi no {aticÃri}, kuto pana kÃyena. Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ itthi-ratanaæ pÃtur ahosi. 16. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa gahapati-ratanaæ pÃtur ahosi. Tassa kamma-vipÃkajaæ dibba-cakkhuæ pÃtur ahosi yena nidhiæ passati sassÃmikam pi assÃmikam pi. So rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam Ãha: "Appossukko tvaæ deva hohi, ahaæ te dhanena dhana-karaïÅyaæ karissÃmÅti." `BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tam eva gahapati-ratanaæ {vÅmaæsamÃno} nÃvaæ abhirÆhitvà majjhe GaÇgÃya nadiyà sotaæ ogÃhetvà gahapatiratanaæ etad avoca: "`Attho me gahapati hira¤¤a-suvaïïenÃti." "`Tena hi mahÃ-rÃja ekaæ va tÅraæ nÃvà upetÆti." "`Idh' eva me gahapati attho hira¤¤a-suvaïïenÃti." `Atha kho taæ ùnanda gahapati-ratanaæ ubhohi hatthehi udakaæ omasitvà pÆraæ hira¤¤a-suvaïïassa kumbhiæ uddharitvà rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ etad avoca: "Alam ettÃvatà mahÃ-rÃja, katam ettÃvatà mahÃ-rÃjÃti?" `RÃjà MahÃ-sudassano evam Ãha: "Alam ettÃvatà gahapati, katam ettÃvatà gahapati, pÆjitam ettÃvatà gahapatÅti." #<[page 177]># %% `Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ gahapatiratanaæ pÃtur ahosi. 17. `Puna ca paraæ ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa pariïÃyaka-ratanaæ pÃtur ahosi, paï¬ito viyatto medhÃvÅ paÂibalo rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upayÃpetabbaæ upayÃpetuæ apayÃpetabbaæ apayÃpetuæ Âhapetabbaæ Âhapetuæ. So rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam Ãha: "Appossukko tvaæ deva hohi, aham anusÃsissÃmÅti." `Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa evarÆpaæ pariïÃyaka-ratanaæ pÃtur ahosi. `RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imehi sattahi ratanehi samannÃgato ahosi. 18. `Puna ca paraæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano catÆhi iddhÅhi samannÃgato ahosi. KatamÃhi catÆhi iddhÅhi? Idh' ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano abhirÆpo ahosi dassanÅyo pÃsÃdiko paramÃya vaïïa-pokkharatÃya samannÃgato ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imÃya paÂhamÃya iddhiyà samannÃgato ahosi. 19. `Puna ca paraæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano dÅghÃyuko ahosi ciraÂÂhitiko ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imÃya dutiyÃya iddhiyà samannÃgato ahosi. 20. `Puna ca paraæ ùnanda rÃjà MahÃ-{sudassano} appÃbÃdho ahosi appÃtaÇko sama-vepÃkiniyà gahaïiyà samannÃgato nÃtisÅtÃya nÃccuïhÃya ativiya a¤¤ehi manussehi. RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imÃya tatiyÃya iddhiyà samannÃgato ahosi. #<[page 178]># %<178 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 21.>% 21. `Puna ca paraæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano brÃhmaïa-gahapatikÃnaæ piyo ahosi manÃpo. Seyyathà pi ùnanda pità puttÃnaæ piyo hoti manÃpo, evam eva kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano brÃhmaïa-gahapatikÃnaæ piyo ahosi manÃpo. Ra¤¤o pi ùnanda MahÃ-sudassanassa brÃhmaïa-gahapatikà piyà ahesuæ manÃpÃ. Seyyathà pi ùnanda pitu puttà piyà honti manÃpÃ, evam eva kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa brÃhmaïa-gahapatikà piyà ahesuæ manÃpÃ. BhÆta-pubbaæ ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano caturaÇginiyà senÃya uyyÃna-bhÆmiæ niyyÃsi. Atha kho ùnanda brÃhmaïa-gahapatikà rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: "AtaramÃno deva yÃhi yathà taæ mayaæ cirataraæ passeyyÃmÃti." RÃjà pi ùnanda MahÃ-sudassano sÃrathiæ Ãmantesi: "AtaramÃno sÃrathi rathaæ pesehi yathà ahaæ brÃhmaïa-gahapatike cirataraæ passeyyan ti." RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imÃya catutthÃya iddhiyà samannÃgato ahosi. `RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano imÃhi catÆhi iddhÅhi samannÃgato ahosi. 22. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan nÆnÃhaæ imÃsu tÃlantarikÃsu dhanu-sate dhanu-sate pokkharaïÅyo mÃpeyyan ti." `MÃpesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tÃsu tÃlantarikÃsu dhanu-sate dhanu-sate pokkharaïÅyo. Tà kho pan' ùnanda pokkharaïÅyo catunnaæ vaïïÃnaæ {iÂÂhakÃhi} cità ahesuæ, ekà {iÂÂhakÃ} sovaïïamayÃ, ekà rÆpi mayÃ, ekà veÊuriyamayÃ, ekà phalikamayÃ. TÃsu kho pan' ùnanda pokkharaïÅsu cattÃri cattÃri sopÃnÃni ahesuæ catunnaæ vaïïÃnaæ, ekaæ sopÃnaæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriyamayaæ, ekaæ phalikamayaæ Sovaïïamayassa sopÃnassa sovaïïamayà thambhà ahesuæ, #<[page 179]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayassa sopÃnassa rÆpimayà thambhà ahesuæ, sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; veÊuriyamayassa sopÃnassa veÊuriyamayà thambhà ahesuæ, phalikamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; phalikamayassa sopÃnassa phalikamayà thambhà ahesuæ, veÊuriyamayà sÆciyo ca {uïhÅsa¤} ca. Tà kho pan' ùnanda pokkharaïÅyo dvÅhi vedikÃhi parikkhittà ahesuæ, ekà vedikà sovaïïamayà ekà rÆpimayÃ; sovaïïamayÃya vedikÃya sovaïïamayà thambhà ahesuæ rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayÃya vedikÃya rÆpimayà thambhà ahesuæ sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca. 23. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan nÆnÃhaæ imÃsu pokkharaïÅsu {evarÆpaæ} mÃlaæ ropÃpeyyaæ uppalaæ padumaæ kumudaæ puï¬arÅkaæ sabbotukaæ sabba-janassa anÃcÃran ti." RopÃpesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tÃsu pokkharaïÅsu evarÆpaæ mÃlaæ uppalaæ padumaæ kumudaæ puï¬arÅkaæ sabbotukaæ {sabba-janassa} anÃcÃraæ. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan nÆnÃhaæ imÃsaæ pokkharaïÅnaæ tÅre nahÃpake purise Âhapeyyaæ ye ÃgatÃgataæ janaæ nahÃpessantÅti." èhapesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tÃsaæ pokkharaïÅnaæ tÅre nahÃpake purise ye ÃgatÃgataæ janaæ nahÃpeyyuæ. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan nÆnÃhaæ imÃsaæ pokkharaïÅnaæ tÅre evarÆpaæ dÃnaæ paÂÂhapeyyaæ, annaæ annatthikassa pÃnaæ pÃnatthikassa vatthaæ vatthatthikassa {yÃnaæ} yÃnatthikassa sayanaæ sayanatthikassa itthiæ itthatthikassa hira¤¤aæ hira¤¤atthikassa suvaïïaæ suvaïïatthikassÃti." #<[page 180]># %<180 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 23.>% PaÂÂhapesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tÃsaæ pokkharaïÅnaæ tÅre evarÆpaæ dÃnaæ, annaæ annatthikassa pÃnaæ pÃnatthikassa vatthaæ vatthatthikassa yÃnaæ yÃnatthikassa sayanaæ sayanatthikassa itthiæ itthatthikassa hira¤¤aæ hira¤¤atthikassa suvaïïaæ suvaïïatthikassa. 24. `Atha kho ùnanda brÃhmaïa-gahapatikà pahÆtaæ sÃpateyyaæ ÃdÃya rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evam {Ãhaæsu}: "Idaæ deva pahÆtaæ sÃpateyyaæ devaæ yeva uddissa Ãhataæ, taæ devo {paÂigaïhatÆti}." "`Alaæ bho, mama pi pahÆtaæ sÃpateyyaæ dhammikena balinà abhisaækhataæ. Taæ vo hotu, ito ca bhÅyo harathÃti." "Te ra¤¤Ã paÂikkhittà ekamantaæ apakkamma evaæ samacintesuæ: "Na kho etaæ amhÃkaæ paÂirÆpaæ yaæ mayaæ imÃni sÃpateyyÃni punad eva sakÃni gharÃni paÂihÃrÃma. Yan nÆna mayaæ ra¤¤o MahÃ-sudassanassa nivesanaæ mÃpeyyÃmÃti." `Te rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ upasaækamitvà evaæ Ãhaæsu: "Nivesanaæ te deva mÃpessÃmÃti." "`AdhivÃsesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tuïhÅbhÃvena." 25. `Atha kho ùnanda Sakko devÃnaæ indo ra¤¤o MahÃ-sudassanassa cetasà ceto-parivitakkam a¤¤Ãya Vissakammaæ deva-puttaæ Ãmantesi: "Ehi tvaæ samma Vissakamma ra¤¤o MahÃ-sudassanassa nivesanaæ mÃpehi Dhammaæ nÃma pÃsÃdan ti." "`Evaæ bhaddan tavÃti" kho ùnanda Vissakammo deva-putto Sakkassa devÃnam indassa paÂissutvÃ, #<[page 181]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva devesu TÃvatiæsesu antarahito ra¤¤o MahÃ-sudassanassa purato pÃtur ahosi. Atha kho ùnanda Vissakammo deva-putto rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ etad avoca: "Nivesanan te deva mÃpessÃmi Dhammaæ nÃma pÃsÃdan ti." `AdhivÃsesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano tuïhÅbhÃvena. MÃpesi kho ùnanda Vissakammo deva-putto ra¤¤o MahÃ-sudassanassa nivesanaæ Dhammaæ nÃma pÃsÃdaæ. 26. `Dhammo ùnanda pÃsÃdo puratthimena ca pacchimena ca yojanaæ ÃyÃmena ahosi, uttarena ca dakkhiïena ca addha-yojanaæ vitthÃrena. `Dhammassa ùnanda pÃsÃdassa ti-porisaæ uccattanena vatthuæ citaæ ahosi catunnaæ vaïïÃnaæ iÂÂhakÃhi, ekà iÂÂhakà {sovaïïamayÃ}, ekà rÆpimayÃ, ekà veÊuriyamayÃ, ekà phalikamayÃ. `Dhammassa ùnanda pÃsÃdassa caturÃsÅti-thambhasahassÃni ahesuæ catunnaæ vaïïÃnaæ, eko thambho sovaïïamayo, eko rÆpimayo, eko veÊuriyamayo, eko phalikamayo. `Dhammo ùnanda pÃsÃdo catunnaæ vaïïÃnaæ phalakehi santhato ahosi, ekaæ phalakaæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriyamayaæ, ekaæ phalikamayaæ. `Dhammassa ùnanda pÃsÃdassa catu-vÅsati sopÃnÃni ahesuæ catunnaæ vaïïÃnaæ, ekaæ sopÃnaæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriyamayaæ, ekaæ phalikamayaæ. Sovaïïamayassa sopÃnassa sovaïïamayà thambhà ahesuæ, rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayassa sopÃnassa rÆpimayà thambhà ahesuæ, sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; veÊuriyamayassa sopÃnassa veÊuriyamayà thambhà ahesuæ, #<[page 182]># %<182 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 26.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ phalikamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; phalikamayassa sopÃnassa phalikamayà thambhà ahesuæ, veÊuriyamayà sÆciyo ca unhÅsa¤ ca. `Dhamme ùnanda pÃsÃde caturÃsÅti-kÆÂÃgÃra-sahassÃni ahesuæ catunnaæ vaïïÃnaæ; ekaæ kÆÂÃgÃraæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriyamayaæ, ekaæ phalikamayaæ. Sovaïïamaye kÆÂÃgÃre rÆpimayo pallaæko pa¤¤atto ahosi; rÆpimaye kÆÂÃgÃre sovaïïamayo pallaæko pa¤¤atto ahosi; veÊuriyamaye kÆÂÃgÃre dantamayo pallaæko pa¤¤atto ahosi; phalikamaye kÆÂÃgÃre sÃramayo pallaæko pa¤¤atto ahosi. Sovaïïamayassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre rÆpimayo tÃlo Âhito ahosi; tassa rÆpimayo khandho sovaïïamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. RÆpimayassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre sovaïïamayo tÃlo Âhito ahosi; tassa sovaïïamayo khandho rÆpimayÃni pattÃni ca phalÃni ca. VeÊuriyamayassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre phalikamayo tÃlo Âhito ahosi; tassa phalikamayo khandho veÊuriyamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. Phalikamayassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre veÊuriyamayo tÃlo Âhito ahosi; tassa veÊuriyamayo khandho phalikamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. 27. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan nÆnÃhaæ MahÃ-vyÆhassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre sabba-sovaïïamayaæ tÃla-vanaæ mÃpeyyaæ yattha divà vihÃraæ nisÅdissÃmÅti." `MÃpesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano mahÃ-vyÆhassa {kÆÂÃgÃrassa} dvÃre sabba-sovaïïamayaæ tÃla-vanaæ, yattha divà vihÃraæ nisÅdi. 28. `Dhammo ùnanda pÃsÃdo dvÅhi vedikÃhi parikkhitto ahosi, #<[page 183]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ekà vedikà sovaïïamayà ekà rÆpimayÃ; sovaïïamayÃya vedikÃya sovaïïamayà thambhà ahesuæ, rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayÃya vedikÃya rÆpimayà thambhà ahesuæ, sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca. 29. `Dhammo ùnanda pÃsÃdo dvÅhi kiÇkiïika-jÃlÃhi parikkhitto ahosi, ekaæ jÃlaæ sovaïïamayaæ ekaæ jÃlaæ rÆpimayaæ; sovaïïamayassa jÃlassa rÆpimayà kiÇkiïiyo ahesuæ, rÆpimayassa jÃlassa sovaïïamayà kiÇkiïiyo ahesuæ. Tesaæ kho pan' ùnanda kiÇkiïika-jÃlÃnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Seyyathà pi ùnanda pa¤caÇgikassa turiyassa suvinÅtassa suppaÂipatÃlitassa kusalehi samannÃhatassa saddo hoti vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca, evam eva kho ùnanda tesaæ kiÇkiïikajÃlÃnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Ye kho pan' ùnanda tena samayena KusÃvatiyà rÃjadhÃniyà dhuttà ahesuæ soï¬Ã pipÃsÃ, te tesaæ kiÇkiïika-jÃlÃnaæ vÃteritÃnaæ saddena paricÃresuæ. 30. `NiÂÂhito kho pan' ùnanda Dhammo pÃsÃdo dudikkho ahosi musati cakkhÆni. Seyyathà pi ùnanda vassÃnaæ pacchime mÃse sarada-samaye viddhe vigata-valÃhake deve Ãdicco nabhaæ abbhussukkamÃno dudikkho hoti musati cakkhÆni, #<[page 184]># %<184 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 1. 30.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam eva kho ùnanda Dhammo pÃsÃdo dudikkho ahosi musati cakkhÆni. 31. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Yan {nÆnÃhaæ} Dhammassa pÃsÃdassa purato Dhammaæ nÃma pokkharaïiæ mÃpeyyan ti." `MÃpesi kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano Dhammassa pÃsÃdassa purato Dhammaæ nÃma pokkharaïiæ. `Dhammo ùnanda pokkharaïÅ puratthimena ca pacchimena ca yojanaæ ÃyÃmena ca ahosi, uttarena ca dakkhiïena ca addha-yojanaæ vitthÃrena. `Dhammo ùnanda pokkharaïÅ catunnaæ vaïïÃnaæ iÂÂhakÃhi cità ahosi, ekà iÂÂhakà sovaïïamayÃ, ekà rÆpimayÃ, ekà {veÊuriyamayÃ}, ekà phalikamayÃ. `DhammÃya ca ùnanda pokkharaïiyà catu-vÅsatisopÃnÃni ahesuæ catunnaæ vaïïÃnaæ, ekaæ sopÃnaæ sovaïïamayaæ, ekaæ rÆpimayaæ, ekaæ veÊuriyamayaæ, ekaæ phalikamayaæ. Sovaïïamayassa sopÃnassa sovaïïamayà thambhà ahesuæ rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayassa sopÃnassa rÆpimayà thambhà ahesuæ sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; {veÊuriyamayassa} sopÃnassa {veÊuriyamayÃ} thambhà ahesuæ phalikamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; phalikamayassa sopÃnassa phalikamayà thambhà ahesuæ veÊuriyamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca. `Dhammo ùnanda pokkharaïÅ dvÅhi vedikÃhi parikkhittà ahosi, ekà vedikà sovaïïamayà ekà rÆpimayÃ; sovaïïamayÃya vedikÃya sovaïïamayà thambhà ahesuæ rÆpimayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca; rÆpimayÃya vedikÃya rÆpimayà thambhà ahesuæ sovaïïamayà sÆciyo ca uïhÅsa¤ ca. 32. `Dhammo ùnanda pokkharaïÅ sattahi tÃla-pantÅhi parikkhittà ahosi, ekà tÃla-panti sovaïïamayÃ, ekà rÆpimayÃ, ekà veÊuriyamayÃ, ekà phalikamayÃ, ekà lohitaÇkamayÃ, ekà masÃragallamayÃ, ekà sabbaratanamayÃ. Sovaïïamayassa tÃlassa sovaïïamayo khandho ahosi rÆpimayÃni pattÃni ca phalÃni ca. #<[page 185]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ RÆpimayassa tÃlassa rÆpimayo khandho ahosi sovaïïamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. VeÊuriyamayassa tÃlassa veÊuriyamayo khandho ahosi phalikamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. Phalikamayassa tÃlassa phalikamayo khandho ahosi veÊuriyamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. LohitaÇkamayassa tÃlassa lohitaÇkamayo khandho ahosi masÃragallamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. MasÃragallamayassa tÃlassa masÃragallamayo khandho ahosi lohitaÇkamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. Sabbaratanamayassa tÃlassa sabbaratanamayo khandho ahosi sabbaratanamayÃni pattÃni ca phalÃni ca. TÃsaæ kho pan' ùnanda tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Seyyathà pi ùnanda pa¤caÇgikassa turiyassa suvinÅtassa suppaÂipatÃlitassa kusalehi samannÃhatassa saddo hoti vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca, evam eva kho ùnanda tÃsaæ tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddo ahosi vaggu ca rajanÅyo ca kamanÅyo ca madanÅyo ca. Ye kho pan' ùnanda tena samayena KusÃvatiyà rajadhÃniyà dhuttà ahesuæ soï¬Ã pipÃsÃ, te tÃsaæ tÃla-pantÅnaæ vÃteritÃnaæ saddena paricÃresuæ. 33. `NiÂÂhite kho pan' ùnanda Dhamme ca pÃsÃde DhammÃya ca pokkharaïiyÃ, rÃjà MahÃ-sudassano ye tena samayena samaïesu và samaïa-sammatà brÃhmaïesu và brÃhmaïa-sammatà te sabba-kÃmehi santappetvà Dhammaæ pÃsÃdaæ abhirÆhi. PaÂhamaka-BhÃïavÃraæ. 2.1. `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Kissa nu kho me idaæ kammassa phalaæ, kissa kammassa vipÃko, yenÃhaæ etarahi evaæ mahiddhiko evaæ mahÃnubhÃvo ti?" #<[page 186]># %<186 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 1.>% `Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa etad ahosi: "Tiïïaæ kho me idaæ kammÃnaæ phalaæ, tiïïaæ kammÃnaæ vipÃko, yenÃhaæ etarahi evaæ mahiddhiko evaæ mahÃnubhÃvo, seyyathÅdaæ dÃnassa damassa saæyamassÃti." 2. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano yena MahÃvyÆhaæ kÆÂÃgÃraæ ten' upasaækami, upasaækamitvà MahÃ-vyÆhassa kÆÂÃgÃrassa dvÃre Âhito udÃnaæ udÃnesi: "TiÂÂha kÃma-vitakka! TiÂÂha vyÃpÃda-vitakka! TiÂÂha vihiæsÃ-vitakka! EttÃvatà kÃma-vitakka! EttÃvatà vyÃpÃda-vitakka! EttÃvatà vihiæsÃ-vitakkÃti!" 3. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano MahÃvyÆhaæ {kÆÂÃgÃraæ} pavisitvà sovaïïamaye pallaÇke nisinno, vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅti-sukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja vihÃsi. {Vitakka}-vicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodibhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ {pÅti}-sukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja vihÃsi. PÅtiyà ca virÃgà upekhako ca vihÃsi sato sampajÃno sukha¤ ca kÃyena paÂisaævedeti yan taæ ariyà Ãcikkhanti "upekhako satimà sukha-vihÃrÅ" ti tatiyajjhÃnaæ upasampajja vihÃsi. Sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubb' eva somanassa-domanassÃnaæ atthagamà {adukkha-æ-asukhaæ} upekhÃ-sati-pÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja vihÃsi. 4. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano MahÃvyÆhà kÆÂÃgÃrà nikkhamitvà sovaïïamayaæ kÆÂÃgÃraæ pavisitvà rÆpimaye pallaÇke nisinno mettÃ-sahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà vihÃsi, tathà dutiyaæ, tathà tatiyaæ, tathà catutthaæ. Iti uddham adho tiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ mettÃ-sahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena avyÃpajjhena pharitvà vihÃsi . . . karuïÃ-sahagatena cetasà . . . muditÃ-sahagatena cetasà . . . upekhÃsahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà vihÃsi, #<[page 187]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ tathà dutiyaæ tathà tatiyaæ, tathà catutthaæ. Iti uddham adho tiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ upekhÃ-sahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena avyÃpajjhena pharitvà vihÃsi. 5. `Ra¤¤o ùnanda MahÃ-sudassanassa caturÃsÅtinagara-sahassÃni ahesuæ KusÃvatÅ-rÃjadhÃni-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃni ahesuæ Dhamma-pÃsÃdapamukhÃni; `CaturÃsÅti-{kÆÂÃgÃra}-sahassÃni ahesuæ MahÃ-vyÆha{kÆÂÃgÃra}-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃni ahesuæ sovaïïamayÃni rÆpimayÃni dantamayÃni sÃramayÃni {goïakatthatÃni} paÂalikatthatÃni kadali-miga-paccattharaïÃni sa-uttaracchadanÃni ubhato lohitakÆpadhÃnÃni; `{CaturÃsÅti}-nÃga-sahassÃni ahesuæ sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni UposathanÃgarÃja-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-assa-sahassÃni ahesuæ sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni ValÃhakaassarÃja-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-ratha-sahassÃni ahesuæ sÅha-camma-parivÃrÃni vyaggha-camma-parivÃrÃni dÅpi-camma-parivÃrÃni paï¬u-kambala-parivÃrÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïadhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Vejayanta-ratha-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-maïi-sahassÃni ahesuæ maïi-ratana-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-itthi-sahassÃni ahesuæ Subhadda-devÅpamukhÃni; #<[page 188]># %<188 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 5.>% `CaturÃsÅti-gahapati-sahassÃni ahesuæ gahapati-ratanapamukhÃni; `CaturÃsÅti-khattiya-sahassÃni ahesuæ anuyuttÃni pariïÃyaka-ratana-pamukhÃni; `CaturÃsÅti-dhenu-sahassÃni ahesuæ dukÆla-sandanÃni {kaæsÆpadhÃraïÃni}; `CaturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃni ahesuæ khomasukhumÃnaæ kappÃsika-sukhumÃnaæ koseyya-sukhumÃnaæ kambala-sukhumÃnaæ; `CaturÃsÅti-thÃlipÃka-sahassÃni ahesuæ sÃyapÃtaæ bhattÃbhihÃro abhihariyittha. 6. `Tena kho pan' ùnanda samayena ra¤¤o MahÃsudassanassa caturÃsÅti-nÃga-sahassÃni sÃyapÃtaæ upaÂÂhÃnaæ Ãgacchanti. Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃsudassanassa etad ahosi: "ImÃni kho me caturÃsÅtinÃga-sahassÃni sÃyapÃtaæ upaÂÂhÃnaæ Ãgacchanti. Yan nÆna vassa-satassa vassa-satassa accayena dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni sakiæ sakiæ upaÂÂhÃnaæ Ãgaccheyyun ti." `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano pariïÃyakaratanaæ Ãmantesi: "ImÃni kho me samma pariïÃyakaratana caturÃsÅti-nÃga-sahassÃni sÃyapÃtaæ upaÂÂhÃnaæ Ãgacchanti, tena hi samma pariïÃyaka-ratana vassa-satassa vassa-satassa accayena dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni sakiæ sakiæ upaÂÂhÃnaæ ÃgacchantÆti." #<[page 189]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "`Evaæ devÃti" kho ùnanda pariïÃyaka-ratanaæ ra¤¤o MahÃ-sudassanassa paccassosi. Atha kho ùnanda ra¤¤o MahÃ-sudassanassa aparena samayena vassa-satassa vassa-satassa accayena dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni dve cattÃrÅsaæ nÃga-sahassÃni sakiæ sakiæ upaÂÂhÃnaæ Ãgamaæsu. 7. `Atha kho ùnanda SubhaddÃya deviyà bahunnaæ vassÃnaæ bahunnaæ vassa-satÃnaæ bahunnuæ vasa-satasahassÃnaæ accayena etad ahosi: "Cira-diÂÂho kho me rÃjà MahÃ-sudassano, yan nÆnÃhaæ rÃjÃnaæ MahÃsudassanaæ dassanÃya upasaækameyyan ti." `Atha kho ùnanda Subhaddà devÅ itthÃgÃraæ Ãmantesi: "Etha tumhe sÅsÃni nahÃyatha pÅtÃni vatthÃni pÃrÆpatha, cira-diÂÂho no rÃjà MahÃ-sudassano, rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ dassanÃya upasaækamissÃmÃti." "`Evaæ ayye ti" kho ùnanda itthÃgÃraæ SubhaddÃya deviyà paÂissutvà sÅsaæ nahÃyitvà pÅtÃni vatthÃni pÃrÆpitvà yena subhaddà devÅ ten' upasaækami. `Atha kho ùnanda Subhaddà devÅ pariïÃyaka-ratanaæ Ãmantesi: "Kappehi samma pariïÃyaka-ratana caturaÇginiæ senaæ. Cira-diÂÂho no rÃjà MahÃ-sudassano, rÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ dassanÃya upasaækamissÃmÃti." "`Evaæ devÅ" ti kho ùnanda pariïÃyaka-ratanaæ SubhaddÃya deviyà paÂissutvà caturaÇginiæ senaæ kappÃpetvà SubhaddÃya deviyà paÂivedesi: "Kappità kho te devi caturaÇgini-senÃ, yassa dÃni kÃlaæ ma¤¤asÅti." #<[page 190]># %<190 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 8.>% 8. `Atha kho ùnanda Subhaddà devÅ caturaÇginiyà senÃya saddhiæ itthÃgÃrena yena Dhammo pÃsÃdo ten' upasaækami, upasaækamitvà Dhammaæ pÃsÃdaæ abhirÆhitvà yena MahÃ-vyÆhaæ kÆÂÃgÃraæ ten' upasaækami, upasaækamitvà MahÃ-vyÆhassa kÆtÃgÃrassa dvÃra-bÃhaæ Ãlambitvà aÂÂhÃsi. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano: "Kin nu kho mahato viya jana-kÃyassa saddo?" ti MahÃvyÆhà kÆÂÃgÃrà nikkhamanto addasa Subhaddaæ deviæ dvÃra-bÃhaæ Ãlambitvà Âhitaæ. Disvà Subhaddaæ deviæ etad avoca: "Etth' eva devi tiÂÂha, mà pÃvisÅti." 9. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano a¤¤ataraæ purisaæ Ãmantesi: "Ehi tvaæ ambho purisa MahÃ-vyÆhà kÆÂÃgÃrà sovaïïamayaæ pallaÇkaæ nÅharitvà sabbasovaïïamaye tÃla-vane pa¤¤ÃpehÅti." "`Evaæ devÃti" kho ùnanda so puriso ra¤¤o MahÃsudassanassa paÂissutvà MahÃ-vyÆhà kÆÂÃgÃrà sovaïïamayaæ pallaÇkaæ nÅharitvà sabba-sovaïïamaye tÃla-vane pa¤¤Ãpesi. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano dakkhiïena passena sÅha-seyyaæ kappesi pÃde pÃdaæ accÃdhÃya sato sampajÃno. 10. `Atha kho ùnanda SubhaddÃya deviyà etad ahosi: "VippasannÃni kho ra¤¤o MahÃ-sudassanassa indriyÃni, parisuddho chavi-vaïïo pariyodÃto, mà h' eva kho rÃjà MahÃ-sudassano kÃlam akÃsÅti." `RÃjÃnaæ MahÃ-sudassanaæ etad avoca: "ImÃni kho te deva caturÃsÅti-nagara-sahassÃni KusÃvatÅ-rÃjadhÃnipamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. #<[page 191]># %% "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃni DhammapÃsÃda-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-kÆÂÃgÃra-sahassÃni MahÃvyÆha-kÆÂÃgÃra-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃni sovaïïamayÃni rÆpimayÃni dantamayÃni sÃramayÃni goïakatthatÃni paÂalikatthatÃni kadali-miga-paccattharaïÃni sauttaracchadanÃni ubhato lohitakÆpadhÃnÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-nÃga-sahassÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni UposathanÃgarÃja-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-assa-sahassÃni {sovaïïÃlaÇ}kÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni ValÃhakaassarÃja-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-ratha-sahassÃni sÅha-cammaparivÃrÃni vyaggha-camma-parivÃrÃni dÅpi-cammaparivÃrÃni paï¬u-kambala-parivÃrÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Vejayanta-rathapamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-maïi-sahassÃni Maïi-ratanapamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-itthi-sahassÃni Itthi-ratanapamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-gahapati-sahassÃni Gahapatiratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-khattiya-sahassÃni anuyuttÃni pariïÃyaka-ratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-dhenu-sahassÃni dukÆlasandanÃni {kaæsÆpadhÃrÃni}, #<[page 192]># %<192 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 10.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃni khomasukhumÃnaæ kappÃsika-sukhumÃnaæ koseyya-sukhumÃnaæ kambala-sukhumÃnaæ, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ karohi. "`ImÃni te deva thÃlipÃka-sahassÃni sÃyapÃtaæ bhattÃbhihÃro abhihariyittha, ettha deva chandaæ janehi, jÅvite apekhaæ kÃrohÅti." 11. `Evaæ vutte ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano Subhaddaæ deviæ etad avoca: "DÅgha-rattaæ kho maæ tvaæ devi iÂÂhehi kantehi manÃpehi samudÃcaritvÃ, atha ca pana maæ tvaæ pacchime kÃle aniÂÂhehi akantehi amanÃpehi samudÃcarasÅti." "`Katha¤ carahi taæ deva samudÃcarÃmÅti?" "`Evaæ kho maæ tvaæ devi samudÃcara: Sabbeh' eva deva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃ-bhÃvo a¤¤athÃ-bhÃvo. Mà kho tvaæ deva sÃpekho kÃlam akÃsi. Dukkhà sÃpekhassa kÃla-kiriyÃ, garahità ca sÃpekhassa kÃla-kiriyÃ. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-nagara-sahassÃni KusÃvatÅrÃjadhÃni-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃni DhammapÃsÃda-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. #<[page 193]># %% "`ImÃni te deva caturÃsÅti-kÆÂÃgÃra-sahassÃni MahÃvyÆha-kÆÂÃgÃra-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃni sovaïïamayÃni rÆpimayÃni dantamayÃni sÃramayÃni goïakatthatÃni paÂalikatthatÃni kadali-miga-paccattharaïÃni sauttaracchadanÃni ubhato lohitakÆpadhÃnÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}nÃga-sahassÃni, sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Uposatha-nÃgarÃja-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}assa-sahassÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni ValÃhaka-assarÃja-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}ratha-sahassÃni sÅha-cammaparivÃrÃni vyaggha-camma-parivÃrÃni paï¬u-kambalaparivÃrÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃlapaÂicchannÃni Vejayanta-ratha-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}maïi-sahassÃni Maïiratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}itthi-sahassÃni SubhaddÃdevi-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-gahapati-sahassÃni Gahapati-{ratana-}pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-khattiya-sahassÃni anuyuttÃni PariïÃyaka-ratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-dhenu-sahassÃni dukÆlasandanÃni {kaæsÆpadhÃraïÃni}, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. #<[page 194]># %<194 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 11.>% "`ImÃni te deva caturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃni khomasukhumÃnaæ kappÃsika-sukhumÃnaæ koseyya-sukhumÃnaæ kambala-sukhumÃnaæ, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-thÃlipÃka-sahassÃni sÃyapÃtaæ bhattÃbhihÃro abhihariyittha, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsÅti." 12. `Evaæ vutte ùnanda Subhaddà devÅ parodi assÆni pavattesi. Atha kho ùnanda Subhaddà devÅ assÆni pamajjitvà {rÃjÃnaæ} MahÃ-{sudassanaæ} etad avoca: "Sabbeh' eva deva piyehi manÃpehi nÃnÃ-bhÃvo vinÃbhÃvo a¤¤athÃ-bhÃvo. Mà kho tvaæ deva sÃpekho kÃlam akÃsi. Dukkhà sÃpekhassa kÃla-kiriyÃ, garahità ca sÃpekhassa kÃla-kiriyÃ. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-nagara-sahassÃni KusÃvatÅrÃjadhÃni-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃni DhammapÃsÃda-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà {akÃsi}. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-kÆÂÃgÃra-sahassÃni {MahÃ-} vyÆha-kÆÂÃgÃra-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃni sovaïïamayÃni rÆpimayÃni dantamayÃni sÃramayÃni goïakatthatÃni paÂalikatthatÃni kadali-miga-paccattharaïÃni sauttaracchadanÃni ubhato lohitakÆpadhÃnÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}nÃga-sahassÃni, sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Uposatha-nÃgarÃja-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}assa-sahassÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni ValÃhaka-assarÃja-pamukhÃni, #<[page 195]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}ratha-sahassÃni sÅhacamma-parivÃrÃni vyaggha-camma-parivÃrÃni paï¬ukambala-parivÃrÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Vejayanta-ratha-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}maïi-sahassÃni Maïiratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva {caturÃsÅti-}itthi-sahassÃni SubhaddÃdevi-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti{-gahapati-}sahassÃni Gahapati{ratana-}pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-khattiya-sahassÃni anuyuttÃni PariïÃyaka-ratana-pamukhÃni, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-dhenu-sahassÃni dukÆlasandanÃni {kaæsÆpadhÃraïÃni}, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃni khomasukhumÃnaæ kappÃsika-sukhumÃnaæ koseyya-sukhumÃnaæ kambala-sukhumÃnaæ, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsi. "`ImÃni te deva caturÃsÅti-thÃlipÃka-sahassÃni sÃyapÃtaæ bhattÃbhihÃro abhihariyittha, ettha deva chandaæ pajaha, jÅvite apekhaæ mà akÃsÅti." 13. `Atha kho ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano na cirass' eva kÃlam akÃsi. Seyyathà pi ùnanda gahapatissa và gahapati-puttassa và manu¤¤aæ {bhojanaæ} bhuttÃvissa bhatta-sammado hoti, evam eva kho ra¤¤o MahÃsudassanassa mÃraïantikà vedanà ahosi. #<[page 196]># %<196 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 13.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ KÃla-kato ùnanda rÃjà MahÃ-sudassano sugatiæ brahma-lokaæ uppajji. RÃjà ùnanda MahÃ-sudassano caturÃsÅti-vassasahassÃni kumÃra-kÅÊikaæ kÅÊi, caturÃsÅti-vassa-sahassÃni oparajjaæ kÃresi, caturÃsÅti-vassa-sahassÃni rajjaæ kÃresi caturÃsÅti-vassa-sahassÃni gihÅ-bhÆto Dhamme pÃsÃde brahmacariyaæ cari. So cattÃro brahma-vihÃre bhÃvetvà kÃyassa bhedà param maraïà BrahmalokÆpago ahosi. 14. `Siyà kho pana te ùnanda evam assa: "A¤¤o nÆna tena samayena rÃjà MahÃ-sudassano ahosÅti." Na kho pana taæ ùnanda evaæ daÂÂhabbaæ. Ahaæ tena samayena rÃjà MahÃ-sudassano ahosiæ. `Mama tÃni caturÃsÅti-nagara-sahassÃni KusÃvatÅrÃjadhÃni-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃni DhammapÃsÃda-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-{kÆÂÃgÃra}-sahassÃni MahÃvyÆha{kÆÂÃgÃra}-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃni sovaïïamayÃni {rÆpimayÃni} dantamayÃni sÃramayÃni {goïakatthatÃni} paÂalikatthatÃni kadali-miga-paccattharaïÃni sa-uttaracchadanÃni ubhato lohitakÆpadhÃnÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-nÃga-sahassÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Uposatha-nÃgarÃja-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-assa-sahassÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni ValÃhaka-assarÃja-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-ratha-sahassÃni sÅha-cammaparivÃrÃni vyaggha-camma-parivÃrÃni dÅpi-cammaparivÃrÃni paï¬u-kambala-parivÃrÃni sovaïïÃlaÇkÃrÃni sovaïïa-dhajÃni hema-jÃla-paÂicchannÃni Vejayanta-rathapamukhÃni; #<[page 197]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Mama tÃni caturÃsÅti-maïi-sahassÃni maïi-ratanapamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-itthi-sahassÃni Subhadda-devÅpamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-gahapati-sahassÃni gahapatiratana-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-khattiya-sahassÃni anuyuttÃni pariïÃyaka-ratana-pamukhÃni; `Mama tÃni caturÃsÅti-dhenu-sahassÃni dukÆla-sandanÃni {kaæsÆpadhÃraïÃni}; `Mama tÃni caturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃni khomasukhumÃnaæ kappÃsika-sukhumÃnaæ koseyya-sukhumÃnam kambala-sukhumÃnaæ; `Mama tÃni caturÃsÅti-thÃlipÃka-sahassÃni sÃyapÃtaæ bhattÃbhihÃro abhihariyittha. 15. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-nagara-sahas{sÃnaæ} ekaæ yeva taæ nagaraæ hoti yan tena samayena ajjhÃvasÃmi, yadidaæ KusÃvatÅ rÃja-dhÃnÅ. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-pÃsÃda-sahassÃnaæ eko yeva so pÃsÃdo hoti yan tena samayena ajjhÃvasÃmi yadidaæ Dhammo pÃsÃdo. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-{kÆÂÃgÃra}-sahassÃnaæ ekaæ yeva taæ {kÆÂÃgÃraæ} hoti, yan tena samayena ajjhÃvasÃmi, yadidaæ MahÃ-vyÆhaæ {kÆÂÃgÃraæ}. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-pallaÇka-sahassÃnaæ, eko yeva so pallaÇko hoti yan tena samayena paribhu¤jÃmi yadidaæ sovaïïamayo và rÆpimayo và dantamayo và sÃramayo vÃ. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-nÃga-sahassÃnaæ eko yeva so nÃgo hoti yan tena samayena abhirÆhÃmi yadidaæ Uposatho nÃga-rÃjÃ. #<[page 198]># %<198 MAHù-SUDASSANA-SUTTANTA. [D. xvii. 2. 15.>% `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-assa-{sahassÃnaæ}, eko yeva asso hoti yan tena samayena abhirÆhÃmi, yadidaæ ValÃhako assa-rÃjÃ. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-ratha-sahassÃnaæ eko yeva so ratho hoti yan tena samayena abhirÆhÃmi, yadidaæ {Vejayanta-}ratho. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-itthi-sahassÃnaæ ekà yeva sà itthi hoti yà maæ tena samayena paccupaÂÂhÃti {khattiyÃnÅ} và {velÃmikÃnÅ} vÃ. `Tesaæ kho pan' ùnanda caturÃsÅti-vattha-koÂi-sahassÃnaæ ekaæ yeva taæ dussa-yugaæ hoti yan tena samayena paridahÃmi khoma-sukhumaæ và kappÃsikasukhumaæ và koseyya-sukhumaæ và kambala-sukhumaæ vÃ. `Tesaæ kho pan' ùnanda {caturÃsÅti-}thÃlipÃka-sahassÃnaæ eko yeva so thÃlipÃko hoti yato nÃÊikodanaparamaæ bhu¤jÃmi tadÆpiya¤ ca sÆpeyyaæ. 16. `Pass' ùnanda sabbe te saækhÃrà atÅtà niruddhà vipariïatÃ. Evaæ aniccà kho ùnanda saækhÃrÃ, evaæ addhuvà kho ùnanda saækhÃrÃ, evaæ anassÃsikà kho ùnanda saækhÃrÃ, yÃva¤ c' idaæ ùnanda alam eva sabbasaækhÃresu nibbindituæ, alaæ virajjituæ alaæ vimuccituæ. 17. `Chakkhattuæ kho panÃhaæ ùnanda abhijÃnÃmi imasmiæ padese sarÅraæ nikkhipitaæ, ta¤ ca kho rÃjà vasamÃno cakkavattÅ dhammiko dhamma-rÃjà cÃturanto vijitÃvÅ janapadatthÃvariyappatto satta-ratana-samannÃgato, ayaæ sattamo sarÅra-nikkhepo. Na kho panÃhaæ ùnanda taæ padesaæ samanupassÃmi sadevake loke samÃrake sabrahmake sassamaïa-brÃhmaïiyà pajÃya sadeva-manussÃya yattha TathÃgato aÂÂhamaæ sarÅraæ nikkhipeyyÃti.' #<[page 199]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idam avoca BhagavÃ. Idaæ vatvà Sugato athÃparaæ etad avoca SatthÃ: `Aniccà vata saækhÃrà uppÃdavaya-dhammino, Uppajjitvà nirujjhanti, tesaæ vÆpasamo sukho ti.' MahÃ-Sudassana-Suttantaæ NiÂÂhitaæ. #<[page 200]># %< 200>% [xviii. Janavasabha Suttanta.] Evam me sutaæ. 1. Ekaæ samayaæ Bhagavà NÃdike viharati Gi¤jakÃvasathe. Tena kho pana samayena Bhagavà parito parito janapadesu paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu vyÃkaroti KÃsi-Kosalesu Vajji-Mallesu Ceti-{Vaæsesu} Kuru-Pa¤cÃlesu Maccha-SÆrasenesu: `Asu amutra uppanno,asu amutra uppanno. Paro-pa¤¤Ãsa NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikÃ, tattha parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. SÃdhikà navuti NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino, sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti. SÃtirekÃni pa¤ca-satÃni NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃta-dhammà niyatà sambodhi-parÃyanÃ' ti. #<[page 201]># %% 2. Assosuæ kho NÃdikiyà paricÃrakÃ: `Bhagavà kira parito parito janapadesu paricÃrake abbhatÅte kÃla-kate uppattÅsu vyÃkaroti KÃsi-Kosalesu Vajji-Mallesu {Ceti-vaæsesu} Kuru-Pa¤cÃlesu Maccha-SÆrasenesu: `Asu amutra uppanno, asu amutra uppanno. Paro-pa¤¤Ãsa NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃla-katà pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikÃ, tattha parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. SÃdhikà navuti NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino, sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti. SÃtirekÃni pa¤ca-satÃni NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannÃ, avinipÃta-dhammà niyatà sambodhi-parÃyanÃ"' ti. Tena ca NÃdikiyà paricÃrakà attamanà ahesuæ pamudità {pÅti-somanassa}-jÃtà Bhagavato {pa¤ha-}veyyÃkaraïaæ sutvÃ. 3. Assosi kho Ãyasmà ùnando: `Bhagavà kira parito parito janapadesu paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu vyÃkaroti KÃsi-Kosalesu Vajji-Mallesu {Ceti-vaæsesu} KuruPa¤cÃlesu Maccha-SÆrasenesu: `Asu amutra uppanno asu amutra uppanno. Paro-pa¤¤Ãsa NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃla-katà {pa¤cannaæ} orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikÃ, tattha parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. SÃdhikà navuti NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino, sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti. SÃtirekÃni pa¤ca satÃni NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃta-dhammà niyatà sambodhi-parÃyanÃ" ti. Tena ca NÃdikiyà paricÃrakà attamanà ahesuæ pamudità pÅtisomanassa-jÃtà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvÃ' ti. 4. Atha kho Ãyasmato ùnandassa etad ahosi: `Ime kho pana pi ahesuæ MÃgadhakà paricÃrakà bahÆ {c' eva} ratta¤¤Æ ca abbhatÅtà kÃlakatÃ, #<[page 202]># %<202 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 4.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ su¤¤Ã ma¤¤e AÇgaMagadhà MÃgadhakehi paricÃrakehi abbhatÅtehi kÃlakatehi. Te kho pana pi ahesuæ Buddhe pasannà Dhamme pasannà Saæghe pasannÃ, sÅlesu paripÆrakÃrino. Te abbhatÅtà kÃlakatà Bhagavatà avyÃkatÃ, tesam p' assa sÃdhu veyyÃkaraïaæ, bahujano pasÅdeyya, tato gaccheyya {sugatiæ}. Ayaæ kho pana pi ahosi rÃjà MÃgadho Seniyo BimbisÃro dhammiko dhamma-rÃjà hito brÃhmaïa-gahapatikÃnaæ negamÃna¤ c' eva jÃnapadÃna¤ ca. Api ssudaæ manussà kittayamÃna-rÆpà viharanti: "Evaæ no so dhammiko dhamma-rÃjà sukhÃpetvà kÃlakato, evaæ mayaæ tassa dhammikassa dhamma-ra¤¤o vijite phÃsu viharimhÃti." So kho pana pi ahosi Buddhe pasanno Dhamme pasanno Saæghe pasanno sÅlesu paripÆrakÃrÅ. Api ssudaæ manussà evam Ãhaæsu: "YÃva maraïa-kÃlà pi rÃjà MÃgadho Seniyo BimbisÃro Bhagavantaæ kittayamÃna-rÆpo kÃlakato" ti. So abbhatÅto kÃlakato Bhagavatà avyÃkato, tassa p' assa sÃdhu veyyÃkaraïaæ, bahujano pasÅdeyya, tato gaccheyya sugatiæ. Bhagavato kho pana sambodhi Magadhesu. Yattha kho pana Bhagavato sambodhi Magadhesu, kathaæ tattha Bhagavà MÃgadhake paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu na vyÃkareyya? Bhagavà ce kho pana MÃgadhake paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu na vyÃkareyya dÅnamÃnà tena 'ssu MÃgadhakà paricÃrakÃ. #<[page 203]># %% Yena kho pana 'ssu dÅnamÃnà MÃgadhakà paricÃrakÃ, kathaæ taæ Bhagavà na vyÃkareyyÃti?' 5. Idam Ãyasmà ùnando MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha eko raho anuvicintetvÃ, rattiyà paccÆsa-samayaæ paccuÂÂhÃya, yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Sutaæ me taæ bhante: Bhagavà kira parito parito janapadesu paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu vyÃkaroti KÃsi-Kosalesu Vajji-Mallesu Ceti-Vaæsesu KuruPa¤cÃlesu Maccha-SÆrasenesu: "Asu amutra uppanno, asu amutra uppanno. Paro-pa¤¤Ãsa NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikÃ, tattha parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. SÃdhikà navuti NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà {kÃlakatÃ} tiïïaæ, saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karissanti. SÃtirekÃni pa¤ca satÃni NÃdikiyà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannÃ, avinipÃta-dhammà niyatà sambodhi-parÃyanÃ" ti. Tena ca NÃdikiyà paricÃrakà attamanà pamudità pÅtisomanassa-jÃtà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvÃ. 6. `Ime kho pana pi bhante ahesuæ MÃgadhakà paricÃrakà bahÆ c' eva ratta¤¤Æ ca abbhatÅtà {kÃlakatÃ}. Su¤¤Ã ma¤¤e AÇga-Magadhà MÃgadhakehi paricÃrakehi abbhatÅtehi kÃlakatehi. Te kho pana pi bhante ahesuæ Buddhe pasannà Dhamme pasannà Saæghe pasannÃ, sÅlesu paripÆrakÃrino. Te abbhatÅtà kÃlakatà Bhagavatà avyÃkatÃ. Tesaæ p' assa sÃdhu veyyÃkaraïaæ, bahujano pasÅdeyya, tato gaccheyya sugatiæ. Ayaæ kho pana pi bhante ahosi rÃjà MÃgadho Seniyo BimbisÃro dhammiko dhamma-rÃjà hito brÃhmaïa-gahapatikÃnaæ negamÃna¤ c' eva {janapadÃna¤} ca. #<[page 204]># %<204 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Api ssudaæ manussà kittayamÃna-rÆpà viharanti: "Evaæ no so dhammiko dhammarÃjà sukhÃpetvà kÃlakato, evaæ mayaæ tassa dhammikassa dhamma-ra¤¤o vijite phÃsu viharimhÃti." So kho pana pi bhante ahosi Buddhe pasanno Dhamme pasanno Saæghe pasanno, sÅlesu paripÆrakÃrÅ. Api ssudaæ manussà evam Ãhaæsu: "YÃva maraïa-kÃlà pi rÃjà MÃgadho Seniyo BimbisÃro Bhagavantaæ kittayamÃnarÆpo kÃlakato" ti. So abbhatÅto kÃlakato Bhagavatà avyÃkato, tassa p' assa sÃdhu veyyÃkaraïaæ, bahujano pasÅdeyya, tato gaccheyya sugatiæ. Bhagavato kho pana bhante sambodhi Magadhesu. Yattha kho pana bhante Bhagavato sambodhi Magadhesu, kathaæ tattha Bhagavà MÃgadhake paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu na vyÃkareyya? Bhagavà ce kho pana bhante MÃgadhake paricÃrake abbhatÅte kÃlakate uppattÅsu na vyÃkareyya, dÅnamÃnà tena 'ssu MÃgadhakà paricÃrakÃ. Yena kho pana 'ssu bhante dÅnamÃnà MÃgadhakà paricÃrakÃ, kathaæ taæ Bhagavà na vyÃkareyyÃti?' Idam Ãyasmà ùnando MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha Bhagavato sammukhà parikathaæ katvà uÂÂhÃy' Ãsanà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà pakkÃmi. 7. Atha kho Bhagavà acira-pakkante {Ãyasmato} ùnande pubbaïha-samayaæ nivÃsetvà patta-cÅvaraæ ÃdÃya NÃdikaæ piï¬Ãya pÃvisi. NÃdike piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ piï¬apÃta-paÂikkanto pÃde pakkhÃletvà Gi¤jakÃvasathaæ pavisitvà MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha aÂÂhikatvà manasikatvà sabba-cetaso samannÃharitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdi: `Gatiæ tesaæ jÃnissÃmi abhisamparÃyaæ, yaæ-gatikà te bhavanto yam-abhisamparÃyÃ' ti. Addasà kho Bhagavà MÃgadhake paricÃrake yaæ-gatikà te bhavanto yam-abhisamparÃyÃ. #<[page 205]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho Bhagavà sÃyaïha-samayaæ patisallÃnà vuÂÂhito Gi¤jakÃvasathà nikkhamitvà vihÃra-pacchÃyÃyaæ pa¤¤atte Ãsane nisÅdi. 8. Atha kho Ãyasmà ùnando yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinno kho Ãyasmà ùnando Bhagavantaæ etad avoca: `Upasantappadisso bhante BhagavÃ, bhÃti-r-iva Bhagavato mukha-vaïïo pasannattà indriyÃnaæ. Santena nÆn' ajja bhante Bhagavà vihÃrena vihÃsÅti.' 9. `Yad eva kho me tvaæ ùnanda MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha sammukhà parikathaæ katvÃ, uÂÂhÃy' Ãsanà pakkanto, tad evÃhaæ NÃdike piï¬Ãya caritvà pacchÃbhattaæ {piï¬apÃto} paÂikkanto pÃde pakkhÃletvà Gi¤jakÃvasathaæ pavisitvà MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha aÂÂhikatvà manasikatvà sabba-cetaso samannÃharitvà pa¤¤atte Ãsane nisÅdiæ: "Gatiæ tesaæ jÃnissÃmi abhisamparÃyaæ, yaæ-gatikà te bhavanto yam-abhisamparÃyà ti." Addasaæ kho ahaæ ùnanda MÃgadhake paricÃrake yaæ-gatikà te bhavanto yam-abhisamparÃyÃ. Atha kho ùnanda antarahito yakkho saddam anussÃvesi: "Janavasabho ahaæ BhagavÃ, Janavasabho ahaæ SugatÃti." AbhijÃnÃsi no tvaæ ùnanda ito pubbe evarÆpam nÃmadheyyaæ sutvà yadidaæ Janavasabho ti?' `Na kho ahaæ bhante abhijÃnÃmi ito pubbe evarÆpaæ nÃma-dheyyaæ sutvà yadidaæ Janavasabho ti. Api hi me bhante lomÃni naÂÂhÃni "Janavasabho" ti nÃmadheyyaæ sutvÃ. Tassa mayhaæ bhante etad ahosi: "Na ha nÆna so orako yakkho bhavissati {yass' idaæ} evarÆpaæ nÃma-dheyyaæ yadidaæ Janavasabho ti."' #<[page 206]># %<206 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 9.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 10. `Anantarà kho ùnanda sadda-pÃtubhÃvà uÊÃravaïïo so me yakkho sammukhe pÃtur ahosi. Dutiyakam pi saddam anussÃvesi: "BimbisÃro ahaæ BhagavÃ, BimbisÃro ahaæ Sugata. Idaæ sattamaæ kho ahaæ bhante Vessavaïassa mahÃrÃjassa sahavyataæ uppajjÃmi. So tato cuto manussa-rÃjÃ, amanussa-rÃjà divi homi. Ito satta tato satta saæsÃrÃni catuddasa NivÃsam abhijÃnÃmi yattha me vusitaæ pure. "`DÅgha-rattaæ kho ahaæ bhante avinipÃto avinipÃtaæ sa¤jÃnÃmi, Ãsà ca pana me santiÂÂhati sakadÃgÃmitÃyÃti." `Acchariyam idaæ Ãyasmato Janavasabhassa yakkhassa, abbhutam idaæ Ãyasmato Janavasabhassa yakkhassa: `DÅgha-rattaæ kho ahaæ bhante avinipÃto avinipÃtaæ sa¤jÃnÃmÅti' ca vadesi, `ùsà ca pana me santiÂÂhati sakadÃgÃmitÃyÃti' ca vadesi. Kuto nidÃnaæ pan' Ãyasmà Janavasabho yakkho evarÆpaæ uÊÃraæ visesÃdhigamaæ sa¤jÃnÃtÅti?' 11. "`Na a¤¤attha Bhagavà tava sÃsanÃ, na a¤¤attha Sugata tava sÃsanÃ. Yad-agge ahaæ bhante Bhagavati ekantagato abhipasanno, tad-agge ahaæ bhante dÅgharattaæ avinipÃto avinipÃtaæ sa¤jÃnÃmi, #<[page 207]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ãsà ca pana me santiÂÂhati sakadÃgÃmitÃya. IdhÃhaæ bhante Vessavaïena mahÃrÃjena pesito VirÆÊhakassa mahÃrÃjassa santike kenacid eva karaïÅyena addasaæ Bhagavantaæ antarà magge Gi¤jakÃvasathaæ pavisitvà MÃgadhake paricÃrake Ãrabbha aÂÂhikatvà manasikatvà sabba-cetaso samannÃharitvà nisinnaæ: `Gatiæ tesaæ jÃnissÃmi abhisamparÃyaæ, yaæ-gatikà te bhavanto yam-abhisamparÃyÃti.' Anacchariyaæ kho pan' etaæ bhante yaæ Vessavaïassa mahÃrÃjassa yaæ parisÃyaæ bhÃsato sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahitaæ `{yaæ-gatikÃ} te bhavanto yam-abhisaæparÃyà {ti}.' Tassa mayhaæ bhante etad ahosi: `Bhagavanta¤ ca dakkhÃmi ida¤ ca Bhagavato ÃroceyyÃmÅti.' Ime kho bhante dve paccayà Bhagavantaæ dassanÃya pakkamituæ. 12. PurimÃni bhante divasÃni purimatarÃni tadahu 'posathe païïarase vassÆpanÃyikÃya puïïÃya puïïamÃya rattiyà kavalakappà ca deva TÃvatiæsà SudhammÃyaæ sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, mahatÅ ca dibbà parisà samantato nisinnà honti, cattÃro ca mahÃrÃjà catuddisà nisinnà honti. PuratthimÃya disÃya DhataraÂÂho mahÃrÃjà pacchÃmukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. DakkhiïÃya disÃya VirÆÊhako mahÃrÃjà uttarÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. PacchimÃya disÃya VirÆpakkho mahÃrÃjà puratthimÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. UttarÃya disÃya Vessavaïo mahÃrÃjà dakkhiïÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. #<[page 208]># %<208 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 12.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yadà bhante kevalakappà ca devà TÃvatiæsà {SudhammÃyaæ} sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, mahatÅ ca dibbà parisà samantato nisinnà honti cattÃro ca mahÃrÃjà catuddisà nisinnà honti, idaæ tesaæ hoti Ãsanasmiæ. Atha pacchà amhÃkaæ Ãsanaæ hoti. Ye te bhante devà Bhagavati brahmacariyaæ caritvà adhunuppannà TÃvatiæsakÃyaæ, te a¤¤e deve atirocanti vaïïena c' eva yasasà ca. Tena sudaæ bhante devà TÃvatiæsà attamanà honti pamudità pÅtisomanassa-jÃtÃ: "Dibbà vata bho kÃyà paripÆrenti hÃyanti {asura-kÃyÃti}'. 13. Atha kho bhante Sakko devÃnam Indo devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sampasÃdaæ viditvà imÃhi gÃthÃhi anumodi: `Modanti vata bho devà TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà Dhammassa ca sudhammataæ. Nave va deve passantà vaïïavante yasassino Sugatasmiæ brahmacaryaæ caritvÃna idhÃgate, Te a¤¤e atirocanti vaïïena yasasÃyunà SÃvakà BhÆri-pa¤¤assa visesÆpagatà idha. Idaæ disvÃna nandanti TÃvatiæsà sahindakà TathÃgataæ namassantà Dhammassa ca sudhammatan' ti. #<[page 209]># %% Tena sudaæ bhante devà TÃvatiæsà bhÅyoso mattÃya attamanà honti pamudità pÅti-somanassa-jÃtÃ: `Dibbà vata bho kÃyà paripÆrenti, hÃyanti asura-kÃyÃ' ti. 14. Atha bhante yen' atthena devà TÃvatiæsà SudhammÃyaæ sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, taæ atthaæ cintayitvà taæ atthaæ mantayitvÃ, vutta-vacanà pi taæ cattÃro mahÃrÃjà tasmiæ atthe honti, paccanusiÂÂha-vacanà pi taæ cattÃro mahÃrÃjà tasmiæ atthe honti sakesu Ãsanesu Âhità avipakkantÃ. Te vutta-vÃkyà rÃjÃno paÂigayhÃnusÃsaniæ Vippasanna-manà santà aÂÂhaæsu samhi Ãsane ti. 15. Atha kho bhante uttarÃya disÃya uÊÃro Ãloko sa¤jÃyi, obhÃso pÃtur ahosi, atikkamm' eva devÃnam devÃnubhÃvaæ. Atha bhante Sakko devÃnam indo deve TÃvatiæse Ãmantesi: `Yathà kho mÃrisà nimittà dissanti Ãloko sa¤jÃyati obhÃso pÃtu bhavati Brahmà pÃtu bhavissati, Brahmuno etaæ pubba-nimittaæ pÃtubhÃvÃya yadidaæ Ãloko sa¤jÃyati obhÃso pÃtu bhavatÅti.' Yathà nimittà dissanti Brahmà pÃtu bhavissati, Brahmuno h' etaæ nimittaæ obhÃso vipulo mahà ti. 16. Atha kho bhante devà TÃvatiæsà sakesu Ãsanesu nisÅdiæsu: `ObhÃsam etaæ ¤assÃma {yaæ-vipÃko} bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti.' CattÃro pi mahÃrÃjà yathà sakesu Ãsanesu nisÅdiæsu: `ObhÃsam etaæ ¤assÃma {yaæ-vipÃko} bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti.' #<[page 210]># %<210 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 16.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idaæ sutvà devà TÃvatiæsà ekaggà samÃpajjiæsu: `ObhÃsam etaæ ¤assÃma {yaæ-vipÃko} bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti.' 17. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, oÊÃrikaæ attabhÃvaæ abhinimminitvà pÃtu bhavati. Yo kho pana bhante Brahmuno pakati-vaïïo anabhisambhavanÅyo so devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ cakkhu-pathasmiæ. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, so a¤¤e deve atÅrocati vaïïena c' eva yasasà ca. Seyyathà pi bhante sovaïïa-viggaho manussa-viggahaæ atirocati, evam eva kho bhante yadà Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, so a¤¤e deve atirocati vaïïena c' eva yasasà ca. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, na tassa parisÃyaæ koci devo abhivÃdeti và paccuÂÂheti và Ãsanena và nimanteti. Sabbe va tuïhÅ-bhÆtà pa¤jalikà pallaÇke na nisÅdanti `Yassa dÃni devassa icchissati Brahmà SanaækumÃro, tassa devassa pallaÇke nisÅdissatÅti.' Yassa kho pana bhante devassa Brahmà SanaækumÃro pallaÇke nisÅdati, uÊÃraæ so labhati devo veda-paÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati devo somanassapaÂilÃbhaæ. Seyyathà pi bhante rÃjà khattiyo muddhÃvasitto adhunÃbhisitto rajjena, uÊÃraæ so labhati vedapaÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati somanassa-paÂilÃbhaæ, evam eva kho bhante yassa devassa Brahmà SanaækumÃro pallaÇke nisÅdati, uÊÃraæ so labhati devo vedapaÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati devo somanassa-paÂilÃbham. #<[page 211]># %% 18. Atha bhante Brahmà SanaækumÃro oÊÃrikaæ attabhÃvaæ abhinimminitvà kumÃra-vaïïÅ hutvà Pa¤casikho devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtur ahosi. So vehÃsaæ abbhuggantvà ÃkÃse antalikkhe pallaÇkena nisÅdi. Seyyathà pi bhante balavà puriso supaccatthate và pallaÇke same và bhÆmi-bhÃge pallaÇkena nisÅdeyya, evam eva kho bhante Brahmà SanaækumÃro vehÃsaæ abbhuggantvà ÃkÃse antalikkhe pallaÇkena nisÅditvà devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sampasÃdaæ viditvà imÃhi gÃthÃhi anumodi: `Modanti vata bho devà TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà Dhammassa ca sudhammataæ, Nave va deve passantà vaïïavante yasassino, Sugatasmiæ brahmacariyaæ caritvÃna idhÃgate. Te a¤¤e atirocanti vaïïena yasasÃyunà SÃvakà BhÆri-pa¤¤assa visesÆpagatà idha. Idaæ disvÃna nandanti TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà Dhammassa ca sudhammatan' ti. 19. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmuno SanaækumÃrassa bhÃsato aÂÂhaÇga-samannÃgato saro hoti vissaÂÂho ca vi¤¤eyyo ca ma¤jÆ ca savanÅyo ca bindu ca avisÃrÅ ca gambhÅro ca ninnÃdÅ ca. Yathà parisaæ kho pana bhante Brahmà SanaækumÃro sarena vi¤¤Ãpeti, na c' assa bahiddhà parisÃya ghoso niccharati. Yassa kho pana bhante evaæ aÂÂhaÇga-samannÃgato saro hoti, so vuccati Brahmassaro ti. 20. Atha kho bhante Brahmà SanaækumÃro tettiæse attabhÃve abhinimminitvà devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pacceka-pallaÇkesu pallaÇkena nisÅditvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: #<[page 212]># %<212 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 20.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Taæ kiæ ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva ca so Bhagavà bahujana-hitÃya paÂipanno bahujanasukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya devamanussÃnaæ. Ye hi keci bho Buddhaæ saraïaæ gatà dhammaæ saraïaæ gatà saæghaæ saraïaæ gatà sÅlesu paripÆrakÃrino, te kÃyassa bhedà param maraïà app ekacce Parinimmita-VasavattÅnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjanti, app ekacce {NimmÃnaratÅnaæ} devÃnaæ sahavyataæ uppajjanti, app ekacce TusitÃnaæ devÃnaæ . . . YÃmÃnaæ devÃnaæ . . . TÃvatiæsÃnaæ devÃnaæ . . . {CÃtummahÃrÃjikÃnaæ} devÃnaæ sahavyataæ uppajjanti. Ye sabbanihÅnaæ kÃyaæ paripÆrenti, te gandhabbakÃyaæ paripÆrentÅti.' 21. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmuno SanaækumÃrassa bhÃsato ghoso yeva devo ma¤¤ati `Yo 'yaæ mama pallaÇke, {so 'yaæ} eko va bhÃsatÅti.' Ekasmiæ bhÃsamÃnasmiæ sabbe bhÃsanti nimmitÃ, Ekasmiæ tuïhÅm ÃsÅne sabbe tuïhÅ bhavanti te. Tadà su devà ma¤¤anti TÃvatiæsà sahindakÃ, Yo ayaæ mama pallaÇke so 'yaæ eko va bhÃsatÅti. 22. Atha kho bhante Brahmà SanaækumÃro ekante attÃnaæ upasaæhÃsi, ekante attÃnaæ upasaæharitvà Sakkassa devÃnam indassa pallaÇkena nisÅditvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: #<[page 213]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Taæ kiæ ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva suppa¤¤attà v' ime tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena cattÃro iddhipÃdà iddhipahutÃya iddhi-visavitÃya iddhi-vikubbanatÃya. Katame cattÃro? Idha bho bhikkhu chanda-samÃdhi-padhÃnasaækhÃra-samannÃgataæ iddhipÃdaæ bhÃveti, viriyasamÃdhi . . . citta-samÃdhi . . . vÅmaæsÃ-samÃdhipadhÃna-saækhÃra-samannÃgataæ iddhipÃdaæ bhÃveti. Ime kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena cattÃro iddhipÃdà pa¤¤attà iddhipahutÃya iddhi-visavitÃya iddhi-vikubbanatÃya. Ye hi keci bho atÅtam addhÃnam samaïà và brÃhmaïà và anekavihitaæ iddhi-vidhaæ paccanubhosuæ, sabbe te imesaæ yeva catunnaæ iddhipÃdÃnaæ bhÃvitattà bahulÅ-katattÃ. Ye hi pi keci bho anÃgatam addhÃnaæ {samaïÃ} và brÃhmaïà aneka-vihitaæ iddhi-vidhaæ paccanubhossanti, sabbe te imesaæ yeva catunnaæ iddhipÃdÃnaæ bhÃvitattÃ. bahulÅ-katattÃ. Ye hi pi keci bho etarahi samaïà và brÃhmaïà và aneka-vihitaæ iddhi-vidhaæ paccanubhonti, sabbe te imesaæ yeva catunnaæ iddhipÃdÃnaæ bhÃvitattà bahulÅ-katattÃ. Passanti no bhonto devà TÃvatiæsà mama pi naæ evarÆpaæ iddhÃnubhÃvan' ti? `Evaæ Brahme' ti. `Aham pi kho bho imesaæ yeva catunnaæ iddhipÃdÃnaæ bhÃvitattà bahulÅ-katattà evam mahiddhiko evam mahÃnubhÃvo' ti. #<[page 214]># %<214 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 22.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 23. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro bhÃsitvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: `Taæ {kiæ} ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva¤ c' idaæ tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammà sambuddhena tayo okÃsÃdhigamà anubuddhà sukhassÃdhigamÃya. Katame tayo? `Idha bho ekacco saæsaÂÂho viharati kÃmehi, saæsaÂÂho akusalehi dhammehi. so aparena samayena ariyaæ dhammaæ suïÃti, yoniso manasikaroti, dhammÃnudhammaæ paÂipajjati. So ariya-dhamma-savanaæ Ãgamma yoniso manasikÃraæ dhammÃnudhammapaÂipattiæ {asaæsaÂÂho} viharati kÃmehi, asaæsaÂÂho akusalehi dhammehi. Tassa asaæsaÂÂhassa kÃmehi asaæsaÂÂhassa akusalehi dhammehi uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Seyyathà pi bho mudà pÃmujjaæ jÃyetha, evam eva kho bho asaæsaÂÂhassa kÃmehi asaæsaÂÂhassa akusalehi dhammehi uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Ayaæ kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena paÂhamo okÃsÃdhigamo anubuddho sukhassÃdhigamÃya. 24. `Puna ca paraæ bho idh' ekaccassa oÊÃrikà kÃyasaækhÃrà appaÂippassaddhà honti, oÊÃrikà vacÅ-saækhÃrà . . . pe . . . citta-saækhÃrà {appaÂippassaddhÃ} honti. So aparena samayena ariya-dhammaæ suïÃti, yoniso manasikaroti, dhammÃnudhammaæ paÂipajjati. Tassa ariya-dhamma-savanaæ Ãgamma yoniso-manasikÃraæ dhammÃnudhamma-paÂipattiæ oÊÃrikà kÃya-saækhÃrà paÂippassambhanti, oÊÃrikà vacÅ-saækhÃrà . . . pe . . . citta-saækhÃrà paÂippassambhanti. #<[page 215]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tassa oÊÃrikÃnaæ kÃya-saækhÃrÃnaæ paÂippassaddhiyÃ, oÊÃrikÃnaæ vacÅsaækhÃrÃnaæ . . . citta-saækhÃrÃnaæ paÂippassaddhiyà uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Seyyathà pi bho mudà pÃmujjam jÃyetha, evam eva kho bho oÊÃrikÃnaæ kÃya-saækhÃrÃnaæ paÂippassaddhiyà oÊÃrikÃnaæ vacÅ-saækhÃrÃnaæ . . . citta-saækhÃrÃnaæ paÂippassaddhiyà uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Ayaæ kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena dutiyo okÃsÃdhigamo anubuddho sukhassÃdhigamÃya. 25. `Puna ca paraæ bho idh' ekacco `idaæ kusalan' ti yathÃbhÆtaæ {na ppajÃnÃti}, `idaæ akusalan' ti yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti, `idaæ sÃvajjaæ idaæ anavajjaæ, idaæ sevitabbaæ idaæ na sevitabbaæ, idaæ hÅnaæ idaæ païÅtaæ, idaæ kaïha-sukka-sappaÂibhÃgan' ti yathÃbhÆtaæ nappajÃnÃti. So aparena samayena ariyaæ dhammam suïÃti, {yoniso} manasikaroti, {dhammÃnudhammaæ} paÂipajjati. So ariya-dhamma-savanaæ Ãgamma yoniso-manasikÃraæ dhammÃnudhamma-paÂipattiæ, `idaæ kusalan' ti yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti, `idaæ akusalan' ti yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti, `idaæ sÃvajjaæ idaæ anavajjaæ, idaæ sevitabbaæ idaæ na sevitabbaæ, idaæ {hÅnaæ} idaæ païÅtaæ, idaæ kaïha-sukka-sappaÂibhÃgan' ti {yathÃbhÆtaæ} pajÃnÃti. Tassa evaæ jÃnato evaæ passato avijjà pahÅyati, vijjà uppajjati. Tass' avijjÃvirÃgà vijjuppÃdà uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Seyyathà pi bho mudà pÃmujjaæ jÃyetha, evam eva kho bho avijjÃ-virÃgà vijjuppÃdà uppajjati sukhaæ, sukhà bhÅyo somanassaæ. Ayaæ kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena tatiyo okÃsÃdhigamo anubuddho sukhassÃdhigamÃya. #<[page 216]># %<216 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 25.>% `Ime kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena tayo okÃsÃdhigamà anubuddhà sukhassÃdhigamÃyÃti.' 26. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmà sanaækumÃro bhÃsitvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: `Taæ {kiæ} ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva suppa¤¤attà v' ime tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃsambuddhena cattÃro satipaÂÂhÃnà kusalassÃdhigamÃya. Katame cattÃro? Idha bho bhikkhu ajjhattaæ kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhà domanassaæ. Ajjhattaæ kÃye kÃyÃnupassÅ viharanto tattha sammà samÃdhiyati sammà vippasÅdati. So tattha sammà samÃhito sammà vippasanno bahiddhà para-kÃye ¤Ãïa-dassanaæ abhinibbatteti. Ajjhattaæ vedanÃsu . . . pe . . . citte . . . pe . . . dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhà domanassaæ. Ajjhattaæ dhammesu dhammÃnupassÅ viharanto tattha sammà samÃdhiyatÅ sammà vippasÅdati. So tattha sammà {samÃhito} sammà vippasanno bahiddhà paradhammesu ¤Ãïadassanaæ abhinibbatteti. `Ime kho bho tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena cattÃro satipaÂÂhÃnà pa¤¤attà kusalassÃdhigamÃyÃti.' 27. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro bhÃsitvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: `Taæ {kiæ} ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva suppa¤¤attà v' ime tena Bhagavatà jÃnatà passatà arahatà sammÃ-sambuddhena satta samÃdhi-parikkhÃrà sammÃ-samÃdhissa bhÃvanÃya samÃdhissa pÃripÆriyÃ. Katame satta? SeyyathÅdaæ sammÃ-diÂÂhi, sammÃsaækappo, sammÃ-vÃcÃ, sammÃ-kammanto, sammÃÃjÅvo, #<[page 217]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sammÃ-vÃyÃmo, sammÃ-sati. Yà kho bho imehi satta aÇgehi cittass' ekaggatà parikkhatÃ, ayaæ vuccati bho ariyo sammÃ-samÃdhi sa-upaniso iti pi saparikkhÃro iti pi. SammÃ-diÂÂhissa bho sammÃ-saækappo pahoti, sammÃ-saækappassa sammÃ-vÃcà pahoti, sammÃ-vÃcassa sammÃ-kammanto pahoti, sammÃ-kammantassa sammÃ-ÃjÅvo pahoti, sammÃ-ÃjÅvassa sammÃvÃyÃmo pahoti, sammÃ-vÃyÃmassa sammÃ-sati pahoti, sammÃ-satissa sammÃ-samÃdhi pahoti, sammÃ-samÃdhissa sammÃ-¤Ãïaæ pahoti, sammÃ-¤Ãïassa sammÃvimutti pahoti. `Yaæ hi taæ bho {sammÃ} vadamÃno vadeyya: "SvÃkkhÃto Bhagavatà dhammo sandiÂÂhiko akÃliko ehipassiko opanayiko paccattaæ veditabbo vi¤¤ÆhÅti, ApÃrÆtà amatassa dvÃrà ti" idam eva taæ {sammÃ} vadamÃno vadeyya. SvÃkkhÃto hi bho Bhagavatà dhammo sandiÂÂhiko akÃliko ehipassiko opanayiko paccattaæ veditabbo vi¤¤Æhi, apÃrÆtà amatassa dvÃrÃ. `Ye hi keci bho Buddhe aveccappasÃdena samannÃgatÃ, Dhamme aveccappasÃdena samannÃgatÃ, Saæghe aveccappasÃdena samannÃgatÃ, ariya-kantehi sÅlehi samannÃgatÃ, #<[page 218]># %<218 JANAVASABHA SUTTANTA. [D. xviii. 27.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ye hi kec' ime opapÃtikà dhamma-vinÅtà sÃtirekÃni catu-vÅsati-sata-sahassÃni MÃgadhakà paricÃrakà abbhatÅtà kÃlakatà tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà avinipÃta-dhammà niyatà sambodhiparÃyanÃ, atthi c' ev' ettha sakadÃgÃmino, AthÃyaæ itarà pajà Pu¤¤ÃbhÃgà ti me mano SaÇkhÃtuæ no pi sakkomi MusÃ-vÃdassa ottappan ti.' 28. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha. Idam atthaæ bhante Brahmuno SanaækumÃrassa bhÃsato {Vessavaïassa} MahÃrÃjassa evaæ cetaso parivitakko udapÃdi: `Acchariyaæ vata bho, abbhutaæ vata bho, evarÆpo pi {nÃma} uÊÃro satthà bhavissati, evarÆpaæ uÊÃraæ dhammakkhÃnaæ, evarÆpà uÊÃrà visesÃdhigamà pa¤¤ÃyissantÅti.' Atha bhante Brahmà SanaækumÃro {Vessavaïassa} MahÃrÃjassa cetasà ceto-parivitakkam a¤¤Ãya {Vessavaïaæ} MahÃrÃjaæ etad avoca: `Taæ {kiæ} ma¤¤ati bhavaæ {Vessavaïo} MahÃrÃjÃ? AtÅtam pi addhÃnaæ evarÆpo uÊÃro satthà ahosi, evarÆpaæ uÊÃraæ dhammakkhÃnaæ, evarÆpà uÊÃrà visesÃdhigamà pa¤¤Ãyiæsu. AnÃgatam pi addhÃnaæ evarÆpo uÊÃro satthà bhavissati, evarÆpaæ uÊÃraæ dhammakkhÃnaæ, evarÆpà uÊÃrà visesÃdhigamà pa¤¤ÃyissantÅti.' 29. Idam atthaæ Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ abhÃsi. Idam atthaæ {Vessavaïo} MahÃrÃjà Brahmuno SanaækumÃrassa devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ bhÃsato sammukhà sutvà sammukhà paÂiggahetvà saparisÃyaæ Ãrocesi. #<[page 219]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Idam atthaæ Janavasabho yakkho {Vessavaïassa} MahÃrÃjassa parisÃyaæ bhÃsato sammukhà sutvà sammukhà paÂiggahetvà Bhagavato Ãrocesi. Idam atthaæ Bhagavà Janavasabhassa yakkhassa sammukhà sutvà sammukhà paÂiggahetvà sÃma¤ ca abhi¤¤Ãya Ãyasmato ùnandassa Ãrocesi. Idam atthaæ Ãyasmà ùnando Bhagavato sammukhà sutvà sammukhà paÂiggahetvà Ãrocesi bhikkhÆnaæ {bhikkhunÅnaæ} upÃsakÃnaæ {upÃsikÃnaæ}. Tayidaæ brahmacariyaæ iddha¤ c' eva phÅta¤ ca vitthÃritaæ bÃhuja¤¤aæ puthubhÆtaæ yÃvad eva manussehi suppakÃsitan ti. Janavasabha-Suttantaæ NiÂÂhitaæ. #<[page 220]># %< 220>% [xix. MahÃ-Govinda Suttanta.] 1 Evam me sutaæ. 1. Ekaæ samayaæ Bhagavà RÃjagahe viharati GijjhakÆÂe pabbate. Atha kho Pa¤casikho Gandhabba-putto abhikkantÃya rattiyà abhikkanta-vaïïo {kevalakappaæ} GijjhakÆÂaæ obhÃsetvà yena Bhagavà ten' upasaækami, upasaækamitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho Pa¤casikho Gandhabbaputto Bhagavantaæ etad avoca: `Yam me bhante devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sammukhà sutaæ sammukhà {paÂiggahÅtaæ}, Ãrocem' etaæ bhante Bhagavato ti.' `ùrocehi me tvaæ Pa¤casikhÃti,' Bhagavà avoca. 2. PurimÃni bhante divasÃni purimatarÃni, tadahu 'posathe païïarase pavÃraïÃya puïïamÃya rattiyà kevalakappà ca devà TÃvatiæsà SudhammÃyaæ sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, mahatÅ ca dibbà parisà samantato nisinnà hoti, cattÃro ca {MahÃrÃjÃ} cÃtuddisà nisinnà honti. PuratthimÃya disÃya DhataraÂÂho MahÃrÃjà pacchÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. DakkhiïÃya disÃya VirÆÊhako MahÃrÃjà uttarÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. PacchimÃya disÃya VirÆpakkho MahÃrÃjà puratthÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. #<[page 221]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ UttarÃya disÃya Vessavaïo MahÃrÃjà dakkhiïÃbhimukho nisinno hoti deve purakkhatvÃ. Yadà bhante kevalakappà ca devà TÃvatiæsà SudhammÃyaæ sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, mahatÅ ca dibbà parisà samantato nisinnà honti, cattÃro ca mahÃrÃjà catuddisà nisinnà honti, idaæ tesaæ hoti Ãsanasmiæ, atha pacchà amhÃkaæ Ãsanaæ hoti. Ye te bhante devà Bhagavati brahmacariyaæ caritvà adhun-uppannà TÃvatiæsa-kÃyÃ, te a¤¤e deve atirocanti vaïïena c' eva yasasà ca. Tena sudaæ bhante devà TÃvatiæsà attamanà honti pamudità pÅti-somanassa-jÃtÃ: "Dibbà vata bho kÃyà paripÆrenti, hÃyanti asura-kÃyà ti." 3. Atha bhante Sakko devÃnam Indo devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃsÃdaæ viditvà imÃhi gÃthÃhi anumodi: `Modanti vata bho devà TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà dhammassa ca sudhammataæ, Nave va deve passantà vaïïavante yasassino, Sugatasmiæ brahmacariyaæ caritvÃna idhÃgate. Te a¤¤e atirocanti vaïïena yasasÃyunÃ, SÃvakà BhÆri-pa¤¤assa visesÆpagatà idha. Idaæ disvÃna nandanti TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà dhammassa ca sudhammatan ti.' #<[page 222]># %<222 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix.3.>% Tena sudaæ bhante devà TÃvatiæsà bhÅyoso mattÃya attamanà honti pamudità pÅti-somanassa-jÃtÃ: "Dibbà vata bho kÃyà paripÆrenti, hÃyanti asura-kÃyà ti." 4. Atha bhante Sakko devÃnam indo devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sampasÃdaæ viditvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: "IccheyyÃtha no tumhe mÃrisà tassa Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe sotun ti?" "IccheyyÃma mayaæ mÃrisa tassa Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe sotun ti." Atha bhante Sakko devÃnam indo devÃnaæ TÃvaÂiæsÃnaæ Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe payirudÃhÃsi. 5. "Taæ {kiæ} ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva c' assa so Bhagavà bahujana-hitÃya paÂipanno bahujanasukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya devamanussÃnaæ, evaæ bahujana-hitÃya paÂipannaæ bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ, iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ, n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 6. "SvÃkkhÃto kho pana tassa Bhagavato dhammo sandiÂÂhiko akÃliko ehipassiko opanayiko paccattaæ veditabbo vi¤¤Æhi. Evam opanayikassa dhammassa desetÃraæ, iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ, n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 7. "Idaæ kusalan ti kho pana tena Bhagavatà suppa¤¤attaæ, idam akusalan ti suppa¤¤attaæ, idaæ sÃvajjaæ idam anavajjaæ, #<[page 223]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ idaæ sevitabbaæ idaæ na sevitabbaæ, idaæ hÅnaæ idaæ païÅtaæ, idaæ kaïhasukka-sappaÂibhÃgan ti suppa¤¤attaæ. Evaæ kusalÃkusala-sÃvajjÃnavajja-sevitabbÃsevitabba-hÅnappaïÅtakaïhasukka-sappaÂibhÃgÃnaæ dhammÃnaæ pa¤¤ÃpetÃraæ, iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ, n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 8. "Suppa¤¤attà kho pana tena Bhagavatà sÃvakÃnaæ nibbÃna-gÃminÅ paÂipadÃ, saæsandati nibbÃna¤ ca paÂipadà ca. Seyyathà pi nÃma GaÇgodakaæ Yamunodakena saæsandati sameti, evam eva suppa¤¤attà tena Bhagavatà sÃvakÃnam nibbÃna-gÃminÅ paÂipadÃ, saæsandati nibbÃna¤ ca paÂipadà ca.{Evaæ} nibbÃnagÃmini-paÂipadÃya pa¤¤ÃpetÃraæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 9. "Laddha-sahÃyo kho pana so Bhagavà sekhÃna¤ c' eva paÂipadÃnaæ khÅïÃsavÃna¤ ca vusitavataæ, te Bhagavà apanujja ekÃrÃmataæ anuyutto viharati. Evaæ ekÃrÃmataæ anuyuttaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 10. "Abhinippanno kho pana tassa Bhagavato lÃbho, abhinippanno siloko, yÃva ma¤¤e khattiyà sampiyÃyamÃna-rÆpà viharanti, vigata-mado kho pana so Bhagavà ÃhÃraæ ÃhÃreti. Evaæ vigata-madaæ ÃhÃraæ ÃhariyamÃnaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, #<[page 224]># %<224 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 10.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 11. "YathÃ-vÃdÅ kho pana so Bhagavà tathÃ-kÃrÅ, yathÃ-kÃrÅ tathÃ-vÃdÅ. Iti yathÃ-vÃdÅ tathÃ-kÃrÅ {yathÃ}kÃrÅ tathÃ-vÃdÅ evaæ dhammÃnudhamma-paÂipannaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 12. "Tiïïa-vicikiccho kho pana so Bhagavà vigatakathaækatho pariyosita-saækappo ajjhÃsayaæ Ãdi-brahmacariyaæ. Evaæ tiïïa-vicikicchaæ vigata-kathaÇkathaæ pariyosita-saækappaæ ajjhÃsayaæ Ãdi-brahmacariyaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi {a¤¤atra} tena BhagavatÃ" ti. Ime kho bhante Sakko devÃnam indo devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe payirudÃhÃsi. Tena sudaæ bhante devà TÃvatiæsà bhÅyoso mattÃya attamanà honti, pamudità pÅti-somanassa-jÃtà Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe sutvÃ. 13. Tatra kho bhante ekacce devà evam Ãhaæsu:-- "Aho vata mÃrisà cattÃro SammÃ-sambuddhà loke uppajjeyyuæ, dhamma¤ ca deseyyuæ, yathariva BhagavÃ. Tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Ekacce devà evam Ãhaæsu:-- "TiÂÂhantu mÃrisà cattÃro sammÃ-sambuddhÃ. Aho vata mÃrisà tayo sammÃ-sambuddhà loke uppajjeyyuæ dhamma¤ ca deseyyuæ, yathariva BhagavÃ. Tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Ekacce devà evam Ãhaæsu:-- "TiÂÂhantu mÃrisà tayo sammÃ-sambuddhÃ. Aho vata mÃrisà dve sammÃ-sambuddhà loke uppajjeyyuæ, dhamma¤ ca deseyyuæ, yathariva BhagavÃ. Tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. #<[page 225]># %% 14. Evaæ vutte bhante Sakko devÃnam indo deve TÃvatiæse etad avoca:-- "AÂÂhÃnaæ kho etaæ mÃrisà anavakÃso yaæ ekissà loka-dhÃtuyà dve arahanto sammÃ-sambuddhà apubbaæ acarimaæ uppajjeyyuæ. N' etaæ ÂhÃnaæ vijjati. Aho vata mÃrisà so Bhagavà appÃbÃdho appÃtaÇko ciraæ dÅgham addhÃnaæ tiÂÂheyya. Tad assa bahujana-hitÃya bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnan" ti. Atha bhante yen' atthena devà TÃvatiæsà SudhammÃya sabhÃyaæ sannisinnà honti sannipatitÃ, taæ atthaæ cintayitvà taæ atthaæ mantayitvà vutta-vacanà pi taæ cattÃro MahÃrÃjà {tasmiæ} atthe honti, paccanusiÂÂha-vacanà pi taæ cattÃro MahÃrÃjà tasmiæ atthe honti sakesu Ãsanesu Âhità avippakantÃ. Te vutta-vÃkyà rÃjÃno {paÂiggayhÃnusÃsaniæ} Vippasanna-manà santà aÂÂhaæsu samhi Ãsane ti. 15. Atha bhante uttarÃya disÃya uÊÃro Ãloko sa¤jÃyi obhÃso pÃtur ahosi atikamm' eva devÃnaæ devÃnubhÃvaæ. Atha bhante Sakko devÃnam indo deve TÃvatiæse Ãmantesi: 14 "Yathà kho mÃrisà nimittà dissanti Ãloko sa¤jÃyati obhÃso pÃtu bhavati Brahmà pÃtu bhavissati. Brahmuno etaæ pubba-nimittaæ pÃtubhÃvÃya yadidaæ Ãloko sa¤jÃyati obhÃso pÃtu bhavatÅti. Yathà nimittà dissanti, Brahmà pÃtu bhavissati, Brahmuno h' etaæ nimittaæ obhÃso vipulo mahà ti. #<[page 226]># %<226 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 15.>% Atha bhante devà TÃvatiæsà yathà sakesu Ãsanesu nisÅdiæsu: "ObhÃsam etaæ ¤assÃma, {yaæ-vipÃko} bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti." CattÃro ca MahÃrÃjà yathà sakesu Ãsanesu nisÅdiæsu: "ObhÃsam etaæ ¤assÃma, yaæ vipÃko bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti." Idaæ sutvà devà TÃvatiæsà ekaggatà {samÃpajjiæsu:} "ObhÃsam etaæ ¤assÃma, {yaæ-vipÃko} bhavissati, sacchikatvà va naæ gamissÃmÃti." 16. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, {oÊÃrikaæ} attabhÃvaæ abhinimminitvà pÃtu bhavati. Yo kho pana bhante Brahmuno pakati-vaïïo anabhisambhavanÅyo, so devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ cakkhu-pathasmiæ. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, so a¤¤e deve atirocati vaïïena c' eva yasasà ca. Seyyathà pi bhante sovaïïo viggaho mÃnusaæ viggahaæ atirocati, evam eva kho bhante yadà Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, so a¤¤e deve atirocativaïïena c' eva yasasà ca. Yadà bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtu bhavati, na tassa parisÃyaæ koci devo abhivÃdeti và paccuÂÂheti và Ãsanena nimanteti vÃ. Sabbe tuïhÅ-bhÆtà pa¤jalikà pallaÇkena nisÅdanti: "Yassa dÃni devassa icchissati Brahmà SanaækumÃro, tassa devassa pallaÇke nisÅdissatÅti." Yassa kho pana bhante devassa Brahmà SanaækumÃro pallaÇke nisÅdati, uÊÃraæ so labhati devo vedapaÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati devo somanassa-paÂilÃbhaæ. #<[page 227]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Seyyathà pi bhante rÃjà khattiyo muddhÃvasitto adhunÃbhisitto rajjena, uÊÃraæ so labhati veda-paÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati somanassa-paÂilÃbhaæ, evam eva kho bhante yassa devassa Brahmà SanaækumÃro pallaÇke nisÅdati, uÊÃraæ so labhati devo veda-paÂilÃbhaæ, uÊÃraæ so labhati devo somanassa-paÂilÃbhaæ. 17. Atha bhante Brahmà SanaækumÃro devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sampasÃdaæ viditvà antarahito imÃhi gÃthÃhi anumodi: Modanti vata bho devà TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgatam namassantà dhammassa ca sudhammataæ, Nave va deve passantà vaïïavante yasassino, Sugatasmiæ brahmacariyaæ caritvÃna idhÃgate. Te a¤¤e atirocanti vaïïena yasasÃyunà SÃvakà BhÆri-pa¤¤assa visesÆpagatà idha. Idaæ disvÃna nandanti TÃvatiæsà sahindakÃ, TathÃgataæ namassantà dhammassa ca sudhammatan ti. 18. Idam atthaæ bhante Brahmà SanaækumÃro abhÃsittha, idam atthaæ bhante Brahmuno SanaækumÃrassa bhÃsato aÂÂhaÇga-samannÃgato saro hoti vissaÂÂho ca vi¤¤eyyo ca ma¤ju ca savanÅyo ca bindu ca avisÃrÅ ca gambhÅro ca ninnÃdÅ ca. YathÃ-parisaæ kho pana bhante Brahmà SanaækumÃro sarena vi¤¤Ãpeti, na c' assa bahiddhà parisÃya ghoso niccharati. Yassa kho pana bhante evaæ aÂÂhaÇga-samannÃgato saro hoti, so vuccati Brahmassaro ti. 19. Atha bhante devà TÃvatiæsà BrahmÃ-SanaækumÃraæ etad avocuæ: "SÃdhu Brahme, etad eva mayaæ saÇkhÃya modÃma, atthi ca Sakkena devÃnam indena tassa Bhagavato aÂÂha yathÃbhuccà vaïïà bhÃsitÃ, #<[page 228]># %<228 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 19.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ te ca mayaæ saÇkhÃya modÃmÃti." Atha kho bhante Brahmà SanaækumÃro Sakkaæ devÃnam indaæ etad avoca:-- "SÃdhu {devÃnam} inda, mayam pi tassa Bhagavato aÂÂha yathÃbhucce vaïïe suïeyyÃmÃti." "Evaæ MahÃ-Brahme" ti kho bhante Sakko devÃnam indo Brahmuno SanaækumÃrassa Bhagavato aÂÂha yathÃbhucce {vaïïe} payirudÃhÃsi. 20. "Taæ {kiæ} ma¤¤ati bhavaæ MahÃ-BrahmÃ? YÃva ca so Bhagavà bahujana-hitÃya paÂipanno bahujanasukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya devamanussÃnaæ, evaæ bahujana-hitÃya paÂipannaæ bahujanasukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya devamanussÃnaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 21. "SvÃkkhÃto kho pana tassa Bhagavato dhammo sandiÂÂhiko akÃliko ehipassiko opanayiko paccattaæ veditabbo vi¤¤Æhi. Evaæ opanayikassa dhammassa desetÃraæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 22. "Idaæ kusalan ti kho pana tena Bhagavatà suppa¤¤attaæ, idaæ akusalan ti suppa¤¤attaæ, idaæ sÃvajjaæ idaæ anavajjaæ, idaæ sevitabbaæ idaæ na sevitabbaæ, idaæ hÅnaæ idaæ païÅtaæ, idaæ kaïhasukka-sappaÂibhÃgan ti suppa¤¤attaæ. Evaæ kusalÃkusala-sÃvajjÃnavajja-sevitabbÃsevitabba-hÅnappaïÅtakaïhasukka-sappaÂibhÃgÃnaæ dhammÃnaæ pa¤¤ÃpetÃraæ, iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ, n' eva atÅtaæse samanupassÃma na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. #<[page 229]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ 23. "Suppa¤¤attà kho pana tena Bhagavatà sÃvakÃnaæ nibbÃna-{gÃminÅ} paÂipadÃ, saæsandati nibbÃna¤ ca paÂipadà ca. Seyyathà pi nÃma GaÇgodakaæ Yamunodakena saæsandati sameti, evam eva suppa¤¤attà tena Bhagavatà sÃvakÃnaæ nibbÃna-gÃminÅ paÂipadÃ, saæsandati nibbÃna¤ ca paÂipadà ca. Evaæ nibbÃna-gÃminipaÂipadÃya pa¤¤ÃpetÃraæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 24. "Laddha-sahÃyo kho pana so Bhagavà sekhÃna¤ c' eva {paÂipadÃnaæ} khÅïÃsavÃna¤ ca vusitavataæ, te Bhagavà apanujja ekÃrÃmataæ anuyutto viharati. Evaæ ekÃrÃmataæ anuyuttaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi {a¤¤atra} tena BhagavatÃ. 25. "Abhinippanno kho pana tassa Bhagavato lÃbho, abhinippanno siloko, yÃva ma¤¤e khattiyà sampiyÃyamÃna-rÆpà viharanti, vigata-mado kho pana so Bhagavà ÃhÃraæ ÃhÃreti. Evaæ vigata-madaæ ÃhÃraæ ÃhariyamÃnaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 26. "YathÃ-vÃdÅ kho pana so Bhagavà tathÃ-kÃrÅ, yathÃ-kÃrÅ tathÃ-vÃdÅ. Iti yathÃ-vÃdÅ tathÃ-kÃrÅ, yathÃkÃrÅ tathÃ-vÃdÅ evaæ dhammÃnudhamma-paÂipannaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ. 27. "Tiïïa-vicikiccho kho pana so Bhagavà vigatakathaÇkatho pariyosita-saækappo ajjhÃsayaæ Ãdi-brahmacariyaæ. #<[page 230]># %<230 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 27.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evaæ tiïïa-vicikicchaæ vigata-kathaÇkathaæ pariyosita-saækappaæ ajjhÃsayaæ Ãdi-brahmacariyaæ iminà p' aÇgena samannÃgataæ satthÃraæ n' eva atÅtaæse samanupassÃma, na pan' etarahi a¤¤atra tena BhagavatÃ" ti. Ime kho bhante Sakko devÃnam indo Brahmuno SanaækumÃrassa Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe payirudÃhÃsi. Tena sudaæ bhante Brahmà SanaækumÃro attamano hoti pamudito pÅti-somanassa-jÃto Bhagavato aÂÂha yathÃ-bhucce vaïïe sutvÃ. 28. Atha bhante Brahmà SanaækumÃro {oÊÃrikaæ} attabhÃvaæ abhinimminitvà kumÃra-vaïïÅ hutvà Pa¤casikho devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ pÃtur ahosi vehÃsaæ abbhuggantvà ÃkÃse antalikkhe pallaÇkena nisÅditvÃ. Seyyathà pi bhante balavà puriso supaccatthate và pallaÇke same và bhÆmi-bhÃge pallaÇkena nisÅdeyya, evam eva kho bhante Brahmà SanaækumÃro vehÃsaæ abbhuggantvà ÃkÃse antalikkhe pallaÇkena nisÅditvà deve TÃvatiæse Ãmantesi:-- 29. Taæ {kiæ} ma¤¤anti bhonto devà TÃvatiæsÃ? YÃva dÅgha-rattaæ mahÃ-pa¤¤o ca so Bhagavà ahosi. BhÆta-pubbaæ bho rÃjà DisampatÅ nÃma ahosi. Disampatissa ra¤¤o Govindo nÃma brÃhmaïo purohito ahosi. Disampatissa ra¤¤o Reïu nÃma kumÃro putto ahosi. Govindassa brÃhmaïassa JotipÃlo nÃma mÃïavo putto ahosi. Iti Reïu ca rÃjaputto JotipÃlo ca mÃïavo a¤¤e ca chakkhattiyà icc ete aÂÂha sahÃyà ahesuæ. #<[page 231]># %% Attha kho ahorattÃnaæ accayena Govindo brÃhmaïo kÃlam akÃsi. Govinde brÃhmaïe kÃlakate rÃjà DisampatÅ paridevesi:-- `Yasmiæ vata bho mayaæ samaye Govinde brÃhmaïe sabba-kiccÃni {sammavossajjitvÃ} pa¤cahi kÃma-guïehi samappità samaÇgi-bhÆtà paricÃrema, tasmiæ samaye Govindo brÃhmaïo kÃlakato' ti. Evaæ vutte bho Reïu rÃjaputto rÃjÃnaæ Disampatiæ etad avoca:-- `Mà kho tvaæ deva Govinde brÃhmaïe kÃlakate atibÃÊhaæ paridevesi. Atthi deva Govindassa brÃhmaïassa JotipÃlo nÃma mÃïavo putto paï¬itataro c' eva pitarà alamatthadasataro {c' eva} pitarÃ. Ye pi 'ssa pità atthe anusÃsi, te pi JotipÃlass' eva mÃïavassa anusÃsaniyÃ' ti. `Evaæ kumÃrÃti' ? `Evaæ devÃti.' 30. Atha kho bho rÃjà Disampati a¤¤ataraæ purisaæ Ãmantesi:-- `Ehi tvaæ ambho purisa, yena JotipÃlo mÃïavo ten' upasaækama, upasaækamitvà JotipÃlaæ mÃïavaæ evaæ vadehi: Bhavam atthu bhavantaæ JotipÃlaæ mÃïavaæ, rÃjà Disampati bhavantaæ JotipÃlaæ mÃïavaæ Ãmantayati. RÃjà Disampati bhoto JotipÃlassa mÃïavassa dassana-kÃmo' ti. `Evaæ devÃti' bho so puriso Disampatissa ra¤¤o paÂissutvà yena JotipÃlo mÃïavo ten' upasaækami, upasaækamitvà JotipÃla-mÃïavaæ etad avoca:-- `Bhavam atthu bhavantaæ JotipÃlaæ mÃïavaæ. RÃjà Disampati bhavantaæ JotipÃlaæ mÃïavaæ Ãmantayati. #<[page 232]># %<232 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 30.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ RÃjà Disampati bhoto JotipÃlassa mÃïavassa dassana-kÃmo' ti. `Evaæ bho' ti kho bho JotipÃlo mÃïavo tassa purisassa paÂissutvà yena rÃjà Disampati ten' upasaækami, upasaækamitvà Disampatinà ra¤¤Ã saddhiæ sammodi, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho bho JotipÃlaæ mÃïavaæ rÃjà Disampati etad avoca:-- `AnusÃsatu no bhavaæ JotipÃlo mÃïavo, mà bhavaæ JotipÃlo anusÃsaniyà paccavyÃhÃsi. Pettike taæ ÂhÃne ÂhapayissÃmi, Govindiye abhisi¤cissÃmÅti.' `Evaæ bho' ti kho bho JotipÃlo mÃïavo Disampatissa ra¤¤o paccassosi. 31. Atha kho bho rÃjà Disampati JotipÃlaæ mÃïavaæ Govindiye abhisi¤ci, pettike ÂhÃne Âhapesi. Abhisitto JotipÃlo mÃïavo Govindiye pettike ÂhÃne Âhapito ye pi 'ssa pità atthe anusÃsi, te atthe anusÃsati; ye pi 'ssa pità atthe nÃnusÃsi, te pi atthe nÃnusÃsati. Ye pi 'ssa pità kammante abhisambhosi, te pi kammante abhisambhoti; ye pi 'ssa pità kammante nÃbhisambhosi te pi kammante nÃbhisambhoti. Tam enaæ manussà evam Ãhaæsu: `Govindo vata bho brÃhmaïo, mahà Govindo vata bho brÃhmaïo' ti. Iminà kho etaæ bho pariyÃyena JotipÃlassa mÃïavassa MahÃ-Govindo MahÃ-Govindo tv eva sama¤¤Ã udapÃdi. 32. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena te chakkhattiyà ten' upasaækami, upasaækamitvà te chakkhattiye etad avocÃ:-`Disampati bho rÃjà jiïïo vuddho mahallako addhagato vayo-anuppatto. #<[page 233]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ko nu kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ? èhÃnaæ kho pan' etaæ vijjati yaæ Disampatimhi ra¤¤e kÃlakate, rÃja-kattÃro Reïuæ rÃja-puttaæ rajje abhisi¤ceyyuæ. ùyantu bho bhonto, yena Reïu rÃja-putto ten' upasaækamatha, upasaækamitvà Reïuæ rÃja-puttaæ evaæ vadetha: "Mayaæ bhoto Reïussa sahÃyà piyà manÃpà appaÂikkÆlÃ, {yaæ-sukho} bhavaæ {taæ-sukhÃ} mayaæ, {yaæ-dukkho} bhavaæ, {taæ-dukkhÃ} mayaæ. Disampati bho rÃjà jiïïo vuddho mahallako addha-gato vayo-anuppatto. Ko nu kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ? èhÃnaæ kho pan' etaæ vijjati yaæ Disampatimhi ra¤¤e kÃlakate rÃja-kattÃro bhavantaæ Reïuæ rajje abhisi¤ceyyuæ. Sace bhavaæ Reïu rajjaæ labhetha, saævibhajetha no rajjenÃti."' 33. `Evaæ bho' ti kho bho te {chakkhattiyÃ} MahÃGovindassa BrÃhmaïassa paÂissutvà yena Reïu rÃja-putto ten' {upasaækamiæsu}, upasaækamitvà Reïuæ rÃja-puttaæ etad avocuæ:-- `Mayaæ bhoto Reïussa sahÃyà piyà manÃpà appaÂikkÆlÃ, {yaæ-sukho} bhavaæ {taæ-sukhÃ} mayaæ, {yaæ-dukkho} bhavaæ {taæ-dukkhÃ} mayaæ. Disampati kho bho rÃjà jiïïo vuddho mahallako addha-gato vayo-anuppatto. Ko nu kho bho pana jÃnÃti jÅvitÃnaæ? èhÃnaæ kho pan' etaæ vijjati yaæ Disampatimhi {ra¤¤e} kÃlakate rÃjakattÃro bhavantaæ Reïuæ rajje abhisi¤ceyyuæ. Sace bhavaæ {Reïu} rajjaæ labhetha, saævibhajetha no rajjenÃti.' `Ko no kho bho a¤¤o mama vijite sukham edheyyÃtha a¤¤atra bhavantehi? SacÃhaæ bho rajjaæ labhissÃmi, saævibhajissÃmi vo rajjenÃti.' #<[page 234]># %<234 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 34.>% 34. Atha kho bho ahorattÃnaæ accayena rÃjà Disampati kÃlam akÃsi. Disampatimhi ra¤¤e kÃlakate rÃjakattÃro Reïuæ rÃja-puttaæ rajje abhisi¤ciæsu. Abhisitto Reïu rajjena pa¤cahi kÃma-guïehi samappito samaÇgibhÆto paricÃreti. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena te chakkhattiyà ten' upasaækami, upasaækamitvà te chakkhattiye etad avoca:-- `Disampati kho bho rÃjà kÃlakato, abhisitto bhavaæ Reïu rajjena pa¤cahi kÃma-guïehi samappito samaÇgibhÆto paricÃreti. Ko nu kho pana bho jÃnÃti? MadanÅyà kÃmÃ. ùyantu bhonto, yena Reïu rÃjà ten' upasaækamatha, upasaækamitvà Reïuæ rÃjÃnaæ evaæ vadetha: "Disampati kho bho rÃjà kÃlakato, abhisitto bhavaæ Reïu rajjena, sarati bhavan tam vacanan" ti?' `Evaæ bho' ti kho bho te chakkhattiyà MahÃGovindasa BrÃhmaïassa paÂissutvà yena Reïu rÃjà ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà Reïuæ rÃjÃnaæ etad avocuæ:-- `Disampati kho bho rÃjà kÃlakato, abhisitto bhavaæ Reïu rajjena, sarati bhavan taæ vacanan' ti? `{SarÃm'} ahaæ bho taæ vacanaæ. Ko nu kho bho pahoti imaæ mahÃ-paÂhaviæ uttarena Ãyataæ dakkhiïena sakaÂamukhaæ sattadhà samaæ suvibhattaæ vibhajitun' ti? `Ko nu kho bho a¤¤o pahoti a¤¤atra MahÃ-Govindena brÃhmaïenÃti?' 35. Atha kho bho Reïu rÃjà a¤¤ataraæ purisaæ Ãmantesi:-- `Ehi tvaæ ambho purisa yena MahÃ-Govindo brÃhmaïo ten' {upasaækama}, upasaækamitvà MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ evaæ vadehi: "RÃjà taæ bhante Reïu ÃmantetÅti."' #<[page 235]># %% `Evaæ devo' ti kho bho so puriso Reïussa ra¤¤o paÂissutvà yena MahÃ-Govindo brÃhmaïo ten' upasaækami, upasaækamitvà MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ etad avoca: `RÃjà taæ bhante Reïu ÃmantetÅti.' `Evaæ bho' ti kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo tassa purisassa paÂissutvà yena Reïu rÃjà ten' upasaækami, {upasaækamitvÃ} Reïunà ra¤¤Ã saddhiæ sammodi, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. Ekamantaæ nisinnaæ kho MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ Reïu rÃjà etad avoca: `Etu bhavaæ Govindo imaæ mahÃ-paÂhaviæ uttarena Ãyataæ dakkhiïena sakaÂamukhaæ sattadhà samaæ suvibhattaæ vibhajatÆti. `Evaæ bho' ti kho MahÃ-Govindo brÃhmaïo Reïussa ra¤¤o paÂissutvÃ, imaæ mahÃ-paÂhaviæ uttarena Ãyataæ dakkhiïena sakaÂamukhaæ sattadhà samaæ suvibhattaæ vibhaji, sabbÃni sakaÂamukhÃni aÂÂhapesi. 36. Tatra sudaæ majjhe Reïussa ra¤¤o janapado hoti. Dantapuraæ KÃliÇgÃnaæ AssakÃna¤ ca {Potanaæ} MÃhissatÅ AvantÅnaæ SovÅrÃna¤ ca Rorukaæ Mithilà ca VidehÃnaæ Campà AÇgesu mÃpitÃ, BÃrÃïasÅ ca KÃsÅnaæ, ete Govinda-mÃpità ti. #<[page 236]># %<236 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 36.>% Atha kho bho te chakkhattiyà yathà sakena lÃbhena attamanà ahesuæ paripuïïa-saækappÃ: `Yaæ vata no ahosi icchitaæ yaæ ÃkaÇkhitaæ yaæ adhippetaæ yaæ adhipatthitaæ, taæ no laddhan ti. SattabhÆ BrahmadÃtto ca VessabhÆ Bharato saha, Reïu dve ca DhataraÂÂhà tadÃsuæ satta BhÃratà ti. PaÂhama-bhÃïavÃraæ niÂÂhitaæ. 37. Atha kho bho te chakkhattiyà yena MahÃ-Govindo BrÃhmaïo ten' upasaækamiæsu, upasaækamitvà MahÃGovindaæ BrÃhmaïaæ etad avocuæ: `Yathà bhavaæ Govindo Reïussa ra¤¤o sahÃyo piyo manÃpo appaÂikkÆlo, evam eva bhavam Govindo amhÃkaæ pi sahÃyo piyo manÃpo appaÂikkÆlo. AnusÃsatu no bhavaæ Govindo, mà no bhavaæ Govindo anusÃsaniyà paccavyÃhÃsÅti. `Evaæ bho' ti kho bho MahÃ-Govindo BrÃhmaïo tesaæ channaæ khattiyÃnaæ paccassosi. Atha kho bho MahÃGovindo BrÃhmaïo satta ca rÃjÃno khattiye muddhÃvasitte rajje anusÃsi, satta ca brÃhmaïa-{mahÃsÃle} satta ca nahÃtaka-satÃni mante vÃcesi. #<[page 237]># %% 38. Atha kho bho MahÃ-Govindassa BrÃhmaïassa aparena samayena evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhugga¤chi: `SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, sakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti.' Atha kho bho MahÃGovindassa brÃhmaïassa etad ahosi: `Mayhaæ kho evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, sakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na BrahmÆnà sallapÃmi, na Brahmunà mantemi. Sutaæ kho pana m' etaæ brÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnam: Yo vassike cattÃro mÃse patisallÅyati, karuïaæ jhÃnaæ jhÃyati, so BrahmÃnaæ passati Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. {YannÆnÃhaæ} vassike cattÃro mÃse patisallÅyeyyaæ karuïaæ jhÃnaæ jhÃyeyyan' ti. 39. Atha kho bho MahÃ-Govindo BrÃhmaïo yena Reïu rÃjà ten' upasaækami, upasaækamitvà Reïuæ rÃjÃnaæ etad avoca: `Mayhaæ kho bho evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, sakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ bho BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na Brahmunà sallapÃmi, na Brahmunà mantemi. Sutaæ kho pana m' etaæ brÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: Yo vassike cattÃro mÃse patisallÅyati karuïaæ jhÃnaæ jhÃyati, so BrahmÃnaæ passati, Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. IcchÃm' ahaæ bho vassike cattÃro mÃse patisallÅyituæ, karuïaæ jhÃnaæ jhÃyituæ. N' amhi kenaci upasaækamitabbo a¤¤atra ekena bhattÃbhihÃrenÃti.' `Yassa dÃni bhavaæ Govindo kÃlaæ ma¤¤atÅti.' #<[page 238]># %<238 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 40.>% 40. Atha kho MahÃ-Govindo BrÃhmaïo yena te chakkhattiyà ten' upasaækami, upasaækamitvà te chakkhattiye etad avoca: `Mayhaæ kho evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, {sakkhÅ} MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na Brahmunà sallapÃmi, na Brahmunà mantemi. Sutaæ kho pana m' etaæ BrÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: Yo vassike cattÃro mÃse patisallÅyati, karuïaæ jhÃnaæ jhÃyati, so BrahmÃnaæ passati Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. IcchÃm' ahaæ bho vassike cattÃro mÃse patisallÅyituæ, karuïaæ jhÃyaæ jhÃyituæ. {N' amhi} kenaci upasaækamitabbo a¤¤atra ekena bhattÃbhihÃrenÃti. `Yassa dÃni bhavaæ Govindo kÃlaæ ma¤¤atÅti.' 41. Atha kho bho MahÃ-Govindo BrÃhmaïo yena satta ca BrÃhmaïa-mahÃ-sÃlà satta ca nahÃtaka-satÃni ten' upasaækami, upasaækamitvà satta ca BrÃhmaïa-mahÃsÃle satta ca nahÃtaka-satÃni etad avoca:-- `Mayhaæ kho bho evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, sakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ kho BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na Brahmunà sallapÃmi, na Brahmunà mantemi. Sutaæ kho pana m' etaæ brÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: Yo vassike cattÃro mÃse patisallÅyati, karuïaæ jhÃnaæ jhÃyati, so Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Tena hi bho yathà sute yathà pariyatte mante vitthÃrena sajjhÃyaæ karotha, a¤¤am a¤¤a¤ ca mante vÃcetha. IcchÃm' ahaæ bho vassike cattÃro mÃse patisallÅyituæ karuïaæ jhÃnaæ jhÃyituæ. {N' amhi} kenaci upasaækamitabbo a¤¤atra ekena bhattÃbhihÃrenÃti.' `Yassa dÃni bhavaæ Govindo kÃlaæ ma¤¤atÅti.' #<[page 239]># %% 42. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena cattÃrÅsà bhariyà sÃdisiyo ten' upasaækami, upasaækamitvà {cattÃrÅsÃ} bhariyà sÃdisiyo etad avoca: `Mayhaæ kho {bhoti} evaæ kalyÃïo kittisaddo {abbhuggato}: SakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ passati, sakkhÅ MahÃ-Govindo brÃhmaïo Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ bhoti BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na BrÃhmunà sallapÃmi, na Brahmunà mantemi. Sutaæ kho pana m' etaæ brÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ bhÃsamÃnÃnaæ: Yo vassike cattÃro mÃse {paÂisallÅyati} karuïaæ jhÃnaæ jhÃyati, so BrahmÃnaæ passati, Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. IcchÃm' ahaæ bhoti vassike cattÃro mÃse {patisallÅyituæ} karuïaæ jhÃnaæ jhÃyituæ. {N' amhi} kenaci upasaækamitabbo a¤¤atra ekena bhattÃbhihÃrenÃti.' `Yassa dÃni bhavaæ Govindo kÃlaæ ma¤¤atÅti.' 43. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo puratthimena nagarassa navaæ santhÃgÃraæ kÃrÃpetvà vassike cattÃro mÃse {patisallÅyi}, karuïaæ jhÃnaæ jhÃyi, nÃssuda koci upasaækami a¤¤atra ekena bhattÃbhihÃrena. Atha kho bho MahÃ-Govindassa brÃhmaïassa catunnaæ mÃsÃnaæ accayena ahud eva ukkaïÂhanà ahu paritassanÃ: Sutaæ kho pana m' etaæ BrÃhmaïÃnaæ vuddhÃnaæ mahallakÃnaæ Ãcariya-pÃcariyÃnaæ {bhÃsamÃnÃnaæ}: Yo vassike cattÃro mÃse patisallÅyati karuïaæ jhÃyaæ jhÃyati, so BrahmÃnaæ passati, Brahmunà sÃkaccheti sallapati mantetÅti. Na kho panÃhaæ BrahmÃnaæ passÃmi, na Brahmunà sÃkacchemi, na Brahmunà sallapÃmi, na Brahmunà mantemÅti. 44. Atha kho bho Brahmà SanaækumÃro MahÃGovindassa BrÃhmaïassa cetasà {ceto-}parivitakkam a¤¤Ãya, #<[page 240]># %<240 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 44.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam eva Brahma-loke antarahito MahÃ-Govindassa brÃhmaïassa pamukhe pÃtur ahosi. Atha kho bho MahÃGovindassa brÃhmaïassa ahud eva bhayaæ ahu chambhitattaæ ahu lomahaæso yathà taæ adiÂÂha-pubbaæ rÆpaæ disvÃ. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo bhÅto saæviggo loma-haÂÂha-jÃto BrahmÃnaæ SanaækumÃraæ gÃthÃya ajjhabhÃsi:-- `Vaïïavà yasavà sirimÃ, ko nu tvam asi mÃrisa? AjÃnantà tam pucchÃma kathaæ jÃnemu taæ mayaæ?' `Maæ ve kumÃraæ jÃnanti Brahma-loke sanantanaæ, Sabbe jÃnanti maæ devÃ, evaæ Govinda jÃnahi.' `ùsanaæ udakaæ pajjaæ madhu-pÃka¤ ca brahmuno, Agghe Bhavantaæ pucchÃma. Agghaæ kurutu no Bhavaæ.' `{PaÂigaïhÃma} te agghaæ yaæ tvaæ Govinda bhÃsasi. DiÂÂha-dhamma-hitatthÃya samparÃya-sukhÃya ca, KatÃvakÃso puccha ssu yaæ ki¤ci abhipatthitan' ti. 45. Atha kho bho MahÃ-Govindassa brÃhmaïassa etad ahosi: `KatÃvakÃso kho 'mhi Brahmunà SanaækumÃrena. Kin nu kho ahaæ BrahmÃnaæ SanaækumÃraæ puccheyyaæ diÂÂha-dhammikaæ và atthaæ samparÃyikaæ và ti?' #<[page 241]># %% Atha kho bho MahÃ-Govindassa brÃhmaïassa etad ahosi: `Kusalo kho ahaæ diÂÂha-dhammikÃnaæ atthÃnaæ. A¤¤e pi maæ diÂÂha-dhammikaæ atthaæ pucchanti. YannÆnÃhaæ BrahmÃnaæ SanaækumÃraæ samparÃyikaæ yeva atthaæ puccheyyan' ti. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo BrahmÃnaæ SanaækumÃraæ gÃthÃya ajjhabhÃsi: `PucchÃmi BrahmÃnaæ SanaækumÃraæ KaÇkhÅ akaÇkhiæ paravediyesu KatthaÂÂhito kimhi ca sikkhamÃno Pappoti macco amataæ Brahma-lokan ti?' `Hitvà mamattaæ manujesu brahme EkodibhÆto karuïÃdhimutto NirÃmagandho virato methunasmà EtthaÂÂhito ettha ca sikkhamÃno Pappoti macco amataæ Brahma-lokan ti.' 46. `Hitvà mamattaæ tÃhaæ bhoto ÃjÃnÃmi. Idh' ekacco appaæ và bhogakkhandhaæ pahÃya mahantaæ và bhogakkhandhaæ pahÃya appaæ và ¤Ãti-parivaÂÂaæ pahÃya mahantaæ và ¤ati-parivaÂÂaæ pahÃya kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajati. Iti hitvà mamattaæ tÃhaæ bhoto ÃjÃnÃmi. #<[page 242]># %<242 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 46.>% `EkodibhÆto ti cÃhaæ bhoto ÃjÃnÃmi. Idh' ekacco vivittaæ senÃsanaæ bhajati ara¤¤aæ rukkha-mÆlaæ pabbataæ kandaraæ giri-guhaæ susÃnaæ vana-patthaæ abbhokÃsaæ palÃla-pu¤jaæ. Iti ekodibhÆto ti p' ahaæ bhoto ÃjÃnÃmi. `KaruïÃdhimutto ti p' ahaæ bhoto ÃjÃnÃmi. Idh' ekacco karuïÃ-sahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà viharati, tathà dutiyaæ tathà tatiyaæ tathà catutthaæ. Iti uddham adho tiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ karuïÃ-sahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena avyÃpajjhena pharitvà viharati. Iti karuïÃdhimutto ti p' ahaæ bhoto ÃjÃnÃmi. `ùmagandhe va kho ahaæ bhoto bhÃsamÃnassa na ÃjÃnÃmi. `Ke Ãmagandhà manujesu Brahme? Ete avidvà idha brÆhi dhÅra. Ken' ÃvaÂà vÃti pajà kuruÂÂharÆ ùpÃyikà nÅvuta-brahmalokà ti.' #<[page 243]># %% `Kodho mosa-vajjaæ nikatÅ ca dobho Kadariyatà atimÃno usuyyà Icchà vicikicchà para-heÂhanà ca Lobho ca doso ca mado ca moho Etesu yuttà anirÃmagandhà ùpÃyikà nÅvuta-brahmalokà ti.' `Yathà kho ahaæ bhoto Ãmagandhe bhÃsamÃnassa ÃjÃnÃmi, te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Yassa dÃni bhavaæ Govindo kÃlaæ ma¤¤atÅti.' 47. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena Reïu rÃjà ten' upasaækami, upasaækamitvà Reïu-{rÃjÃnaæ} etad avoca: `A¤¤aæ dÃni bhavaæ purohitaæ pariyesatu, yo bhoto rajjaæ anusÃsissati. IcchÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajituæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `ùmantayÃmi rÃjÃnaæ Reïuæ bhÆmi-patiæ ahaæ, Tvaæ pajÃnassu rajjena, nÃhaæ porohacce rame.' `Sace te Ænaæ kÃmehi ahaæ paripÆrayÃmi te, Yo taæ hiæsati vÃremi bhÆmi-senÃpatÅ ahaæ, Tvaæ pità 'si ahaæ putto mà no Govinda pÃjahi.' `Na m' atthi Ænaæ kÃmehi hiæsità me na vijjati Amanussa-vaco sutvà tasmà 'haæ na gahe rame.' #<[page 244]># %<244 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 47.>% `Amanusso kathaæ-vaïïo, kan te atthaæ abhÃsatha, Yaæ sutvà pajÃhÃsi no gehe amhe ca kevale.' `Upavutthassa me pubbe yatthu-kÃmassa me sato Aggi pajjalito Ãsi kusapatta-paritthato. Tato me Brahmà pÃtur ahu Brahma-lokà Sanantano, So me pa¤haæ viyÃkÃsi taæ sutvà na gahe rame.' `SaddahÃmi ahaæ bhoto yaæ tvaæ Govinda bhÃsasi, Amanussa-vaco sutvà kathaæ vattetha a¤¤athÃ, Te taæ anuvattissÃma satthà Govinda no bhava. Maïi yathà veÊuriyo akÃco vimalo subho, Evaæ suddhà carissÃma GovindassÃnusÃsane ti.' `Sace bhavaæ Govindo agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissati, aham pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃmi. Atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' 48. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena te chakkhattiyà ten' upasaækami, upasaækamitvà chakkhattiye etad avoca: `A¤¤aæ dÃni bhavanto purohitaæ pariyesantu, yo bhavantÃnaæ rajje anusÃsissati. IcchÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajituæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. Atha kho bho chakkhattiyà ekamantaæ apakkamma evaæ samacintesuæ: #<[page 245]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Ime kho brÃhmaïà nÃma dhanaluddhÃ, yan nÆna mayaæ MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ dhanena sikkheyyÃmÃti.' Te MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: `Saævijjati kho bho imesu sattasu rajjesu pahÆtaæ sÃpateyyaæ. Tato bhoto yÃvatakena attho tÃvatakaæ Ãhareyyatan ti. `Alaæ bho! Mama p' idaæ pahÆtaæ sÃpateyyaæ bhavantÃnaæ yeva vÃhasÃ, tam ahaæ yasaæ pahÃya agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃmi. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa, te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. 49. Atha kho bho te chakkhattiyà ekamantaæ apakkamma evaæ samacintesuæ: `Ime kho brÃhmaïà nÃma itthi-luddhÃ. Yan nÆna mayaæ MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ itthÅhi sikkheyyÃmÃti?' Te MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ upasaækamitvà evam Ãhaæsu: `{Saævijjante}' kho bho imesu sattasu rajjesu pahÆtà itthiyo. Tato bhoto yÃvatikÃhi attho, tÃvatikà Ãniyyatan' ti. `Alaæ bho! mama p' imà {cattÃrÅsÃ} bhariyà sÃdisiyo. Tà p' ahaæ sabbà pahÃya agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃmi. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa, te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. #<[page 246]># %<246 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 50.>% 50. `Sace bhavaæ Govindo agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissati, mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' `Sace jahÃtha kÃmÃni yattha satto puthujjano ùrabhavho daÊhà hotha khanti-bala-samÃhitÃ. Esa maggo uju maggo esa maggo anuttaro Saddhammo sabbhi rakkhito BrahmalokÆpapattiyà ti.' 51. `Tena hi bhavaæ Govindo satta vassÃni Ãgametu, sattannaæ vassÃnaæ accayena mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' `Aticiraæ kho bho satta vassÃni. NÃhaæ sakkomi bhavante satta vassÃni Ãgametuæ. Ko kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ. GamanÅyo samparÃyo, mantÃya {bodhabbaæ}, kattabbaæ kusalaæ, caritabbaæ brahmacariyaæ, n' atthi jÃtassa amaraïaæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. 52. `Tena hi bhavaæ Govindo cha vassÃni Ãgametu . . . pe . . . pa¤ca vassÃni Ãgametu . . . [pe] . . . cattÃri vassÃni Ãgametu . . . [pe] . . . tÅïi vassÃni Ãgametu . . . [pe] . . . dve vassÃni Ãgametu . . . [pe] . . . ekaæ vassaæ Ãgametu. Eka-vassassa accayena mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti? 53. `Aticiraæ kho bho ekaæ vassaæ. NÃhaæ sakkomi bhavante ekaæ vassaæ Ãgametuæ. #<[page 247]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ko kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ. GamanÅyo samparÃyo, mantÃya bodhabbaæ, kattabbaæ kusalaæ, caritabbaæ brahmacariyaæ, n' atthi jÃtassa amaraïaæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà {agÃraæ} ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Tena hi bhavaæ Govindo satta mÃsÃni Ãgametu. Sattannaæ mÃsÃnaæ accayena mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' 54. `Aticiraæ kho bho satta mÃsÃni. NÃhaæ sakkomi bhavante satta mÃsÃni Ãgametuæ. Ko kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ? GamanÅyo samparÃyo, mantÃya bodhabbaæ, kattabbaæ kusalaæ, caritabbaæ brahmacariyaæ, n' atthi jÃtassa amaraïaæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Tena hi bhavaæ Govindo cha mÃsÃni Ãgametu . . . pe . . . pa¤ca mÃsÃni Ãgametu . . . [pe] . . . cattÃri mÃsÃni Ãgametu . . . [pe] . . . tÅïi mÃsÃni Ãgametu . . . [pe] . . . dve mÃsÃni Ãgametu . . . [pe] . . . mÃsaæ Ãgametu . . . [pe] . . . addha-mÃsaæ Ãgametu. Addha-mÃsassa accayena mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati {bhavissatÅti.} 55. `Aticiraæ kho bho addhamÃso. NÃhaæ sakkomi bhavante addhamÃsam Ãgametuæ. Ko kho pana bho jÃnÃti jÅvitÃnaæ? GamanÅyo samparÃyo, mantÃya {bodhabbaæ}, kattabbaæ kusalaæ, caritabbaæ brahmacariyaæ, n' atthi jÃtassa amaraïaæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe {bhÃsamÃnassa} te na sunimmadayà agÃrasmà ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' aham bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. #<[page 248]># %<248 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 55.>% `Tena hi bhavaæ Govindo sattÃhaæ Ãgametu yÃva mayaæ sake putta- bhÃtaro rajje anusÃsÃma. SattÃhassa accayena mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' `Na ciraæ kho bho sattÃhaæ, ÃgamissÃm' ahaæ bhavante sattÃhan' ti. 56. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena te satta brÃhmaïà mahÃ-sÃlà satta ca nahÃtaka-satÃni ten' upasaækami, upasaækamitvà satta brÃhmaïa-mahÃsÃle satta ca nahÃtaka-satÃni etad avoca: `A¤¤aæ dÃni bhavanto Ãcariyaæ pariyesantu, yo bhavantÃnaæ mante vÃcessati. IcchÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajituæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Mà bhavaæ Govindo agÃrasmà anagÃriyaæ pabbaji, pabbajjà bho appesakkhà ca appalÃbhà ca, brahma¤¤aæ mahesakkha¤ ca mahÃlÃbha¤ cÃti.' `Mà bhavanto evaæ avacuttha: "Pabbajjà appesakkhà ca appalÃbhà ca, brahma¤¤aæ mahesakkha¤ ca mahÃlÃbha¤ cÃti." Ko nu kho bho a¤¤o mayà mahesakkhataro và mahÃlÃbhataro vÃ. Ahaæ hi bho etarahi rÃjà ca ra¤¤aæ Brahmà ca brÃhmaïÃnaæ devatà ca gahapatikÃnaæ, taæ p' ahaæ sabbaæ pahÃya agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃmi. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, #<[page 249]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ pabbajissÃm' ahaæ bho agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Sace bhavaæ Govindo agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissati, mayam pi agÃrasmà anagariyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' 57. Atha kho bho MahÃ-Govindo brÃhmaïo yena cattÃrÅsà bhariyà sÃdisiyo ten' {upasaækami}, upasaækamitvà cattÃrÅsà bhariyà sÃdisiyo etad avoca: `Yà bhoti naæ icchati sakÃni va ¤Ãti-kulÃni gacchatu, a¤¤aæ bhattÃraæ pariyesatu. IcchÃm' ahaæ bhoti agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajituæ. Yathà kho pana me sutaæ Brahmuno Ãmagandhe bhÃsamÃnassa te na sunimmadayà agÃraæ ajjhÃvasatÃ, pabbajissÃm' ahaæ bhoti agÃrasmà anagÃriyan' ti. `Tvaæ yeva no ¤Ãti ¤Ãti-kÃmÃnaæ. Tvaæ pana bhattà bhattu-kÃmÃnaæ. Sace bhavaæ Govindo agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissati, mayam pi agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajissÃma, atha yà te gati sà no gati bhavissatÅti.' 58. Atha kho bho Mahà Govindo brÃhmaïo tassa sattÃhassa accayena kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà agÃrasmà anagÃriyam pabbaji. Pabbajita¤ ca pana MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ satta ca rÃjÃno khattiyà muddhÃvasittà satta ca brÃhmaïa-mahÃsÃlà satta ca nahÃtaka-satÃni cattÃrÅsà ca bhariyà sÃdisiyo anekÃni ca khattiya-sahassÃni anekÃni ca brÃhmaïa-sahassÃni anekÃni ca gahapati-sahassÃni anekà ca itthÃgÃrehi itthikÃyo kesa-massuæ ohÃretvà kÃsÃyÃni vatthÃni acchÃdetvà MahÃ-Govindaæ brÃhmaïaæ agÃrasmà anagÃriyaæ pabbajitaæ anupabbajiæsu. TÃya sudaæ bho parisÃya parivuto MahÃ-Govindo brÃhmaïo gÃma-nigama-rÃjadhÃnÅsu cÃrikaæ carati. #<[page 250]># %<250 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 58.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yaæ kho pana bho tena samayena MahÃ-Govindo brÃhmaïo gÃmaæ và nigamaæ và upasaækamati, tattha rÃjà va hoti ra¤¤aæ Brahmà va brÃhmaïÃnaæ devatà va gahapatikÃnaæ. Ye ca kho pana bho tena samayena manussà khipanti và upakkhalanti vÃ, te evam {Ãhaæsu}: `Nam' atthu MahÃGovindassa {brÃhmaïassa}, nam' atthu satta-purohitassÃti.' 59. MahÃ-Govindo bho brÃhmaïo mettÃ-sahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà vihÃsi, tathà dutiyaæ, tathà tatiyaæ, tathà catutthaæ. Iti uddham adho tiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ mettÃsahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena avyÃpajjhena pharitvà vihÃsi. KaruïÃ-sahagatena cetasà . . . muditÃ-sahagatena cetasà . . . upekhÃ-sahagatena cetasà ekaæ disaæ pharitvà vihÃsi tathà dutiyaæ tathà tatiyaæ tathà catutthaæ. Iti udham adho tiriyaæ sabbadhi sabbattatÃya sabbÃvantaæ lokaæ upekhÃ-sahagatena cetasà vipulena mahaggatena appamÃïena averena avyÃpajjhena pharitvà vihÃsi, sÃvakÃna¤ ca Brahmaloka-sahavyatÃya maggaæ desesi. 60. Ye kho pana bho tena samayena MahÃ-Govindassa brÃhmaïassa sÃvakà sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃniæsu, te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ Brahma-lokaæ upapajjiæsu. Ye na sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃniæsu, te kÃyassa bhedà param maraïà app ekacce Paranimmita-VasavattÅnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjiæsu, app ekacce NimmÃna-ratÅnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjiæsu, app ekacce TusitÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ {uppajjiæsu}, app ekacce YÃmÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjiæsu, #<[page 251]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ app ekacce TÃvatiæsÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjiæsu, app ekacce CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajjiæsu. Ye sabbe sabba-nihÅna-kÃyaæ paripÆresuæ te gandhabba-kÃyaæ paripÆresuæ. Iti kho bho sabbesaæ yeva tesaæ kula-puttÃnaæ amoghà pabbajjà ahosi ava¤jhà saphalà sa-uddisà ti. 61. `Sarati taæ Bhagavà ti?' `SarÃm' ahaæ Pa¤casikha. Ahaæ tena samayena MahÃ-Govindo brÃhmaïo ahosiæ. Ahaæ tesaæ sÃvakÃnaæ Brahmaloka-sahavyatÃya maggaæ desesiæ. Taæ kho pana Pa¤casikha brahmacariyaæ na nibbidÃya na virÃgÃya na nirodhÃya na upasamÃya na abhi¤¤Ãya na sambodhÃya na {nibbÃnÃya} saævattati, yÃvad eva BrahmalokÆpapattiyÃ. Idaæ kho pana me Pa¤casikha brahmacariyaæ ekanta-nibbidÃya virÃgÃya nirodhÃya upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati, ayaæ eva ariyo aÂÂhaÇgiko Maggo, seyyathÅdaæ sammÃdiÂÂhi sammÃ-saækappo sammÃ-vÃcà sammÃ-kammanto sammÃ-ÃjÅvo sammÃ-vÃyÃmo sammÃ-sati sammÃ-samÃdhi. Idaæ kho taæ Pa¤casikha brahmacariyaæ ekantanibbidÃya virÃgÃya nirodhÃya upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya saævattati. 62. `Ye kho pana me Pa¤casikha sÃvakà sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃnanti, te {ÃsavÃnaæ} khayà anÃsavaæ ceto-vimuttiæ pa¤¤Ã-vimuttiæ diÂÂhe va dhamme sayaæ abhi¤¤Ã sacchikatvà upasampajja viharanti. #<[page 252]># %<252 MAHù-GOVINDA SUTTANTA. [D. xix. 62.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Ye na sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃnanti {app ekacce} pa¤cannaæ orambhÃgiyÃnaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà opapÃtikà honti, tattha parinibbÃyino anÃvatti-dhammà tasmà lokÃ. Ye na sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃnanti app ekacce tiïïam saæyojanÃnaæ parikkhayà rÃga-dosa-mohÃnaæ tanuttà sakadÃgÃmino honti sakid eva imaæ lokaæ Ãgantvà dukkhass' antaæ karonti. Ye na sabbena sabbaæ sÃsanaæ ÃjÃnanti app ekacce tiïïaæ saæyojanÃnaæ parikkhayà sotÃpannà honti avinipÃta-dhammà niyatà sambodhi-parÃyanÃ. Iti kho Pa¤casikha sabbesaæ yeva imesaæ kula-puttÃnaæ amoghà pabbajjà ava¤jhà saphalà sa-uddisÃ' ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamano Pa¤casikho Gandhabbaputto Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà padakkhiïaæ katvà tatth' ev' antaradhÃyÅti. MAHù-GOVINDA-SUTTANTAõ NIèèHITAõ. #<[page 253]># %< 253>% [xx. MahÃ-Samaya Suttanta.] 1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Sakkesu viharati Kapilavatthusmiæ MahÃvane mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤ca-mattehi bhikkhu-satehi sabbeh' eva arahantehi, dasahi ca loka-dhÃtÆhi devatà yebhuyyena sannipatità honti Bhagavantaæ dassanÃya bhikkhu-saægha¤ ca. 2. Atha kho catunnaæ SuddhÃvÃsakÃyikÃnaæ devÃnaæ etad ahosi: `Ayaæ kho Bhagavà Sakkesu viharati Kapila-vatthusmiæ MahÃvane mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤ca-mattehi bhikkhu-satehi sabbeh' eva arahantehi, dasahi ca loka-dhÃtÆhi devatà yebhuyyena sannipatità honti Bhagavantaæ dassanÃya bhikkhu-saægha¤ ca. Yan nÆna mayam pi yena Bhagavà ten' upasaækameyyÃma, upasaækamitvà Bhagavato santike pacceka-gÃthaæ bhÃseyyÃmÃti.' 3. Atha kho tà devatà seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya, pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, #<[page 254]># %<254 MAHù-SAMAYA SUTTANTA. [D. xx. 3.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam evaæ SuddhÃvÃsesu devesu antarahità Bhagavato purato pÃtur ahaæsu. Atha kho tà devatà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ {aÂÂhaæsu}, ekamantaæ Âhità kho ekà devatà Bhagavato santike imaæ gÃthaæ abhÃsi:-- `MahÃ-samayo pavanasmiæ, deva-kÃyà samÃgatÃ, ùgat' amha imaæ dhamma-samayaæ dakkhitÃye aparÃjita-saæghan ti.' Atha kho aparà devatà Bhagavato santike imaæ gÃthaæ abhÃsi:-- `Tatra bhikkhavo samÃdahaæsu cittaæ attano ujukam akaæsu, SÃrathi va nettÃni gahetvà indriyÃni rakkhanti paï¬ità ti.' Atha kho aparà devatà Bhagavato santike imaæ gÃthaæ abhÃsi:-- `Chetvà khilaæ chetvà palighaæ inda-khÅlaæ Æhacca-m-anejÃ, Te caranti suddhà vimalà cakkhumatà sudantà susunÃgà ti.' #<[page 255]># %% Atha kho aparà devatà Bhagavato santike imaæ gÃthaæ abhÃsi:-- `Ye keci Buddhaæ saraïaæ gatÃse na te gamissanti {apÃyaæ}, PahÃya mÃnusaæ dehaæ deva-kÃyaæ paripÆressantÅti.' 4. Atha kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi:-- `Yebhuyyena bhikkhave dasasu loka-dhÃtusu devatà sannipatità TathÃgatam dassanÃya bhikkhu-saægha¤ ca. Ye pi te bhikkhave ahesuæ atÅtam addhÃnaæ arahanto sammÃ-sambuddhÃ, tesam pi BhagavantÃnaæ eta-paramà yeva devatà sannipatità ahesuæ seyyathà pi mayhaæ etarahi. Ye pi te bhikkhave bhavissanti anÃgatam addhÃnaæ arahanto sammÃsambuddhÃ, tesam pi BhagavantÃnaæ eta-paramà yeva devatà sannipatità bhavissanti seyyathà pi mayhaæ etarahi. ùcikkhissÃmi bhikkhave devakÃyÃnaæ nÃmÃni, kittayissÃmi bhikkhave devakÃyÃnaæ nÃmÃni, desissÃmi bhikkhave devakÃyÃnaæ nÃmÃni. Taæ suïÃtha sÃdhukaæ manasikarotha, bhÃsissÃmÅti.' `Evaæ bhante ti' kho te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca:-- 5. `Silokam anukassÃmi; yattha bhummà tad assitÃ, Ye sità giri-gabbharaæ pahitattà samÃhità PuthÆ sÅhà va sallÅnà lomahaæsÃbhisambhuno OdÃta-manasà suddhà vippasannÃ-m-anÃvilà #<[page 256]># %<256 MAHù-SAMAYA SUTTANTA. [D. xx. 5.>% BhÅyyo pa¤ca-sate ¤atvà vane KÃpilavatthave.' Tato Ãmantayi Satthà sÃvake sÃsane rate: `Deva-kÃyà abhikkantà te vijÃnÃtha bhikkhavo.' Te ca Ãtappam akaruæ sutvà Buddhassa sÃsanaæ. 6. Tesaæ pÃtur ahÆ ¤Ãïaæ amanussÃna dassanaæ App eke satam addakkhuæ sahassaæ atha sattatiæ Sataæ eke sahassÃnaæ amanussÃnam addasuæ App eke 'nantam addakkhuæ, disà sabbà phuÂà ahÆ. Ta¤ ca sabbaæ abhi¤¤Ãya vavakkhitvÃna cakkhumà Tato Ãmantayi Satthà sÃvake sÃsane rate: `Deva-kÃyà abhikkantà te vijÃnÃtha bhikkhavo, Ye vo 'haæ kittayissÃmi girÃhi anupubbaso. 7. Satta sahassà va yakkhà bhummà KÃpilavatthavà Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Cha-sahassà Hemavatà yakkhà nÃnatta-vaïïino, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. SÃtÃgirà ti-sahassà yakkhà nÃnatta-vaïïino, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Icc ete soÊasa-sahassà yakkhà nÃnatta-vaïïino, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. #<[page 257]># %% 8. VessÃmittà pa¤ca-satà yakkhà nÃnatta-vaïïino, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. KumbhÅro RÃjagahiko Vepullassa nivesanaæ, Bhiyyo naæ sata-sahassaæ yakkhÃnaæ payirupÃsati, KumbhÅro RÃjagahiko so p' Ãga samitiæ vanaæ. 9. Purima¤ ca disaæ rÃjà DhataraÂÂho pasÃsati, GandhabbÃnaæ Ãdhipati MahÃrÃjà yasassi so. Puttà pi tassa bahavo Inda-nÃmà mahabbalÃ, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Dakkhiïa¤ ca disaæ rÃjà VirÆÊho taæ pasÃsati, Kumbhaï¬Ãnaæ Ãdhipati MahÃrÃjà yasassi so. Puttà pi tassa bahavo Inda-nÃmà mahabbalÃ, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Pacchima¤ ca disaæ rÃjà VirÆpakkho pasÃsati, NÃgÃnaæ va Ãdhipati MahÃrÃjà yasassi so. Puttà pi tassa bahavo Inda-nÃmà mahabbalÃ, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Uttara¤ ca disaæ rÃjà Kuvero taæ pasÃsati YakkhÃnaæ va Ãdhipati MahÃrÃjà yasassi so. #<[page 258]># %<258 MAHù-SAMAYA SUTTANTA. [D. xx. 9.>% Puttà pi tassa bahavo Inda-nÃmà mahabbalÃ, Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino, ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. Purimaæ disaæ DhataraÂÂho dakkhiïena VirÆÊhako Pacchimena VirÆpakkho Kuvero uttaraæ disaæ. CattÃro te MahÃrÃjà samantà caturo disÃ, DaddallamÃnà aÂÂhaæsu vane KÃpilavatthave. 10. Tesaæ mÃyÃvino dÃsà Ãgu va¤canikà saÂhà MÃyà KuÂeï¬u VeÂeï¬u ViÂuc ca ViÂucco saha Candano KÃmaseÂÂho ca Kinnughaï¬u Nighaï¬u ca PanÃdo Opama¤¤o ca devasÆto ca MÃtali. Cittaseno ca gandhabbo Nalo rÃjà Janesabho ùgu Pa¤casikho c' eva TimbarÆ SuriyavaccasÃ. Ete c' a¤¤e ca rÃjÃno gandhabbà saha rÃjubhi ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 11. Ath' Ãgu NÃbhasà nÃgà VesÃlà saha TacchakÃ, Kambalassatarà Ãgu PÃyÃgà saha ¤Ãtibhi. YÃmunà DhataraÂÂhà ca Ãgu nÃgà yasassino, {ErÃvaïo} mahÃ-nÃgo so p' Ãga samitiæ vanaæ. Ye nÃga-rÃje sahasà haranti Dibbà dijà pakkhi visuddha-cakkhÆ #<[page 259]># %% VehÃsayà te vana-majjha-pattà Citrà Supaïïà iti tesaæ nÃmaæ. Abhayan tadà nÃga-rÃjÃnam Ãsi, Supaïïato khemam akÃsi Buddho. SaïhÃhi vÃcÃhi upavhayantà NÃgà Supaïïà saraïaæ agaæsu Buddhaæ. 12. Jità Vajira-hatthena samuddaæ Asurà sità BhÃtaro VÃsavass' ete iddhimanto yasassino KÃlaka¤jà mahÃbhiæsà asurà DÃnaveghasà Vepacitti Sucitti ca PahÃrÃdo NamucÅ saha Sata¤ ca Bali-puttÃnaæ sabbe Veroca-nÃmakà Sannayhitvà baliæ senaæ RÃhubhaddam upÃgamuæ: `Samayo dÃni bhaddan te bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ.' 13. ùpo ca devà PaÂhavÅ Tejo VÃyo tad Ãgamuæ, Varuïà VÃruïà devà Somo ca Yasasà saha, MettÃ-karuïÃ-kÃyikà Ãgu devà yasassino. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 14. VeïhÆ ca devà SahaÊÅ ca Asamà ca duve YamÃ, CandassÆpanisà devà Candam Ãgu purakkhatvÃ, SuriyassÆpanisà devà Suriyam Ãgu purakkhatvÃ, NakkhattÃni purakkhatvà Ãgu Manda-valÃhakÃ, #<[page 260]># %<260 MAHù-SAMAYA SUTTANTA. [D. xx. 14.>% VasÆnaæ VÃsavo seÂÂho Sakko p' Ãga purindado. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 15. Ath' Ãgu SahabhÆ devà jalam aggi-sikhÃ-r-iva, AriÂÂhakà ca Rojà ca ummÃ-puppha-nibhÃsino, Varuïà Saha-dhammà ca Accutà ca AnejakÃ, SÆleyya-rucirà Ãgu,Ãgu VÃsavanesino. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 16. SamÃnà MahÃ-samÃnà MÃnusà MÃnusuttamà Khi¬¬Ã-padÆsikà Ãgu, Ãgu Mano-padÆsikÃ, Ath' Ãgu Harayo devà ye ca Lohita-vÃsino PÃragà MahÃ-pÃragà Ãgu devà yasassino. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 17. Sukkà Karumhà Aruïà Ãgu Veghanasà saha, OdÃta-gayhà pÃmokkhà Ãgu devà VicakkhaïÃ, SadÃmattà HÃragajà Missakà ca yasassino, Thanayaæ Ãga Pajjunno yo disà abhivassati. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. #<[page 261]># %% 18. Khemiyà Tusità YÃmà KaÂÂhakà ca yasassino, LambÅtakà LÃma-seÂÂhà Joti-nÃmà ca ùsavÃ, NimmÃna-ratino Ãgu, ath' Ãgu ParanimmitÃ. Das' ete dasadhà kÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino Iddhimanto jutÅmanto vaïïavanto yasassino ModamÃnà abhikkÃmuæ bhikkhÆnaæ samitiæ vanaæ. 19. SaÂÂh' ete deva-nikÃyà sabbe nÃnatta-vaïïino, NÃmanvayena Ãga¤chuæ ye c' a¤¤e sadisà saha. `Pavuttha-jÃtiæ akhilaæ ogha-tiïïaæ anÃsavaæ Dakkhem' ogha-taraæ nÃgaæ candaæ va asitÃtigaæ.' 20. Subrahmà Paramatto ca puttà iddhimato saha Sanaæ-kumÃro Tisso ca so p' Ãga samitiæ vanaæ. Sahassa-BrahmalokÃnaæ MahÃ-Brahmà 'bhitiÂÂhati, Upapanno jutÅmanto bhismÃ-kÃyo yasassi so. Das' ettha issarà Ãgu pacceka-vasavattino, Tesa¤ ca majjhato Ãga HÃrito parivÃrito. 21. Te ca sabbe abhikkante sa-Inda-deve sa-Brahmake, MÃra-senà abhikkÃmi, passa Kaïhassa mandiyaæ. #<[page 262]># %<262 MAHù-SAMAYA SUTTANTA. [D. xx. 21.>% `Etha gaïhatha bandhatha rÃgena baddham atthu ve Samantà parivÃretha mà vo mu¤cittha koci naæ.' Iti tattha MahÃ-seno Kaïha-senaæ apesayi, PÃïinà talam Ãhacca saraæ katvÃna bheravaæ. Yathà pÃvussako megho thanayanto savijjuko, Tadà so paccudÃvatti saækuddho asayaævasÅ. 22. Ta¤ ca sabbaæ abhi¤¤Ãya vavakkhitvÃna cakkhumà Tato Ãmantayi Satthà sÃvake sÃsane rate: `MÃra-senà abhikkantÃ, te vijÃnÃtha bhikkhavo.' Te ca Ãtappam akaruæ sutvà Buddhassa sÃsanaæ. VÅta-rÃgehi pakkÃmuæ na saæ lomaæ pi i¤jayuæ. Sabbe vijita-saægÃmà bhayÃtÅtà yasassino Modanti saha bhÆtehi sÃvakà te jane sutà ti. MAHù-SAMAYA-{SUTTANTAõ}7 NIèèHITAõ. #<[page 263]># %< 263>% [xxi. Sakka-Pa¤ha Suttanta.] 1.1. Evam me sutaæ. Ekaæ samayaæ Bhagavà Magadhesu viharati, pÃcÅnato RÃjagahassa Ambasaï¬Ã nÃma brÃhmaïagÃmo, tass' uttarato Vediyake pabbate IndasÃla-guhÃyaæ. Tena kho pana samayena Sakkassa devÃnam indassa ussukkam udapÃdi Bhagavantaæ dassanÃya. Atha kho Sakkassa devÃnam indassa etad ahosi: `Kahan nu kho Bhagavà etarahi viharati arahaæ sammÃsambuddho ti?' Addasà kho Sakko devÃnam indo Bhagavantaæ Magadhesu viharantaæ, pÃcÅnato RÃjagahassa Ambasaï¬Ã nÃma brÃhmaïa-gÃmo, tass' uttarato Vediyake pabbate IndasÃla-guhÃyaæ. Disvà deve TÃvatiæse Ãmantesi: `Ayaæ mÃrisà Bhagavà Magadhesu viharati, pÃcÅnato RÃjagahassa Ambasaï¬Ã nÃma brÃhmaïagÃmo, tass' uttarato Vediyake pabbate IndasÃla-guhÃyaæ. Yadi pana mÃrisà mayan taæ Bhagavantaæ dassanÃya upasaækameyyÃma arahantaæ sammÃ-sambuddhan ti.' `Evaæ bhaddan tavÃti' kho devà TÃvatiæsà Sakkassa devÃnam indassa paccassosuæ. 2. Atha kho Sakko devÃnam indo {Pa¤casikhaæ} Gandhabba-puttaæ Ãmantesi: #<[page 264]># %<264 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 2.>% `Ayaæ tÃta Pa¤casikha Bhagavà Magadhesu viharati, pÃcÅnato RÃjagahassa Ambasaï¬Ã nÃma brÃhmaïa-gÃmo, tass' uttarato Vediyake pabbate IndasÃla-guhÃyaæ. Yadi pana tÃta Pa¤casikha mayan taæ Bhagavantaæ dassanÃya upasaækameyyÃma arahantaæ sammÃ-sambuddhan ti.' `Evaæ bhaddan tavÃti' kho Pa¤casikho Gandhabbaputto Sakkassa devÃnam indassa paÂissutvà beluva-paï¬u{vÅïaæ} ÃdÃya Sakkassa devÃnam indassa anucariyaæ upÃgami. Atha kho Sakko devÃnam indo devehi TÃvatiæsehi parivuto Pa¤casikhena Gandhabba-puttena purakkhato, seyyathà pi nÃma balavà puriso sammi¤jitaæ và bÃhaæ pasÃreyya pasÃritaæ và bÃhaæ sammi¤jeyya, evam evaæ devesu TÃvatiæsesu antarahito Magadhesu, pÃcÅnato RÃjagahassa Ambasaï¬Ã nÃma brÃhmaïa-gÃmo, tass' uttarato Vediyake pabbate paccuÂÂhÃsi. 3. Tena kho pana samayena Vediyako pabbato atiriva obhÃsa-jÃto hoti, Ambasaï¬Ã ca brÃhmaïa-gÃmo, yathà taæ devÃnaæ devÃnubhÃvena. Api 'ssudaæ parito gÃmesu manussà evam Ãhaæsu: `ùditt' assu {nÃm'} ajja Vediyako pabbato, pajjhÃyit' assu nÃm' ajja Vediyako pabbato, jalit' assu nÃm' ajja Vediyako pabbato. Kiæ su nÃm' ajja Vediyako pabbato atiriva obhÃsa-jÃto, Ambasaï¬Ã ca brÃhmaïa-gÃmo' ti saæviggà lomahaÂÂha-jÃtà ahesuæ. 4. Atha kho Sakko devÃnam indo Pa¤casikhaæ Gandhabba-puttaæ Ãmantesi: #<[page 265]># %% `Durupasaækamà kho tÃta Pa¤casikha TathÃgatà mÃdisena, jhÃyÅ jhÃna-ratà tadanantaraæ patisallÅnÃ. Yadi pana tÃta Pa¤casikha Bhagavantaæ {paÂhamaæ} pasÃdeyyÃsi, tayà tÃta paÂhamaæ pasÃditaæ pacchà mayaæ taæ Bhagavantaæ dassanÃya upasaækameyyÃma arahantaæ sammÃ-sambuddhan ti.' `Evaæ bhaddan tavÃti' kho Pa¤casikho Gandhabbaputto Sakkassa devÃnam indassa paÂissutvà beluva-paï¬u-vÅïaæ ÃdÃya yena IndasÃla-guhà ten' upasaækami. UpasaækamitvÃ: `EttÃvatà me Bhagavà n' eva atidÆre bhavissati na accÃsanne, sadda¤ ca kho sossatÅti' ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhito kho Pa¤casikho Gandhabbaputto beluva-paï¬u-vÅïaæ assÃvesi imà ca gÃthà abhÃsi BuddhÆpasaæhità dhammÆpasaæhità arahantÆpasaæhità kÃmÆpasaæhitÃ: 5. `Vande te pitaraæ bhadde Timbaruæ Suriya-vaccase, Yena jÃtà 'si kalyÃïi Ãnanda-jananÅ mama. VÃto va sedakaæ kanto pÃnÅyaæ va pipÃsino AÇgÅrasÅ piyà me 'si dhammo arahatÃm iva, #<[page 266]># %<266 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 5.>% ùturass' eva bhesajjaæ, bhojanaæ va jighacchato, ParinibbÃpaya bhadde jalantam iva varinÃ. SÅtodakiæ pokkharaïiæ yuttaæ ki¤jakkha-reïunà NÃgo ghammÃbhitatto va ogahe te thanÆdaraæ. AccaÇkuso va nÃgo ca jitaæ me tutta-tomaraæ, KÃraïaæ nappajÃnÃmi sammatto lakkhaïÆrasÃ. Tayi gathita-citto 'smi cittaæ vipariïÃmitaæ, PaÂigantuæ na sakkomi vaÇka-ghasto va ambujo. VÃmurÆ saja maæ bhadde saja maæ {manda-locane}, Palissaja maæ kalyÃïi etam me abhipatthitaæ. Appako vata me santo kÃmo vellita-kesiyà Aneka-bhÃgo sampÃdi Ãrahante va dakkhiïÃ. Yam me atthi kataæ pu¤¤aæ arahantesu tÃdisu, Tam me sabbaÇga-kalyÃïi tayà saddhiæ vipaccataæ. #<[page 267]># %% Yam me atthi kataæ pu¤¤aæ asmiæ puthuvimaï¬ale, Tam me sabbaÇga-kalyÃïi tayà saddhiæ vipaccataæ. Sakya-putto va jhÃnena ekodi nipako sato Amataæ muni jigiæsÃno tam ahaæ Suriyavaccase. Yathà pi muni nandeyya patvà sambodhim uttamaæ, Evaæ nandeyya kalyÃïi missÅ-bhavaæ gato tayÃ. Sakko ca me varaæ dajjà TÃvatiæsÃnam issaro, TÃhaæ bhadde vareyyÃhe evaæ kÃmo daÊho mama. SÃlaæ va na ciraæ phullaæ pitaraæ te sumedhase VandamÃno namassÃmi yassa s' etÃdisÅ pajà ti.' 6. Evaæ vutte Bhagavà Pa¤casikhaæ Gandhabbaputtaæ etad avoca: `Saæsandati kho pana te Pa¤casikha tantissaro gÅtassarena gÅtassaro ca tantissarena, na ca pana te Pa¤casikha tantissaro ativaïïati gÅtassaraæ, gÅtassaro và tantissaraæ. Kadà saæyÆÊhà pana te Pa¤casikha imà gÃthà BuddhÆpasaæhità dhammÆpasaæhità arahantÆpasaæhità kÃmÆpasaæhità ti?' `Ekam ida bhante samayaæ Bhagavà UruvelÃyaæ viharati najjà Nera¤jarÃya tÅre AjapÃla-nigrodha-mÆle paÂhamÃbhisambuddho. #<[page 268]># %<268 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tena kho panÃhaæ bhante samayena, Bhaddà nÃma Suriya-vaccasà Timbaruno Gandhabba-ra¤¤o dhÅtÃ, tam abhikaækhÃmi. Sà kho pana bhante bhaginÅ {para-kÃminÅ} hoti, Sikhaddhi nÃma MÃtalissa saÇgÃhakassa putto, tam abhikaækhati. Yato kho ahaæ bhante taæ bhaginiæ nÃlatthaæ kenaci pariyÃyena, athÃhaæ beluva-paï¬u-vÅïaæ ÃdÃya yena Timbaruno Gandhabba-ra¤¤o nivesanaæ ten' upasaækamiæ, upasaækamitvà beluva-paï¬u-vÅïaæ assÃvesiæ, imà ca gÃthà abhÃsiæ BuddhÆpasaæhità dhammÆpasaæhità arahantÆpasaæhità kÃmÆpasaæhitÃ:-- 7. `Vande te pitaraæ bhadde Timbaruæ Suriyavaccase Yena jÃtà {'si} {kalyÃïi} Ãnanda-jananÅ mama. . . . pe . . . SÃlaæ va na ciraæ phullaæ pitaraæ te sumedhase VandamÃno namassÃmi yassa s' etÃdisÅ pajà ti.' `Evaæ vutte bhante Bhaddà Suriya-vaccasà maæ etad avoca: "`Na kho me mÃrisa so Bhagavà sammukhà diÂÂho, api ca suto yeva me so Bhagavà devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ SudhammÃyaæ sabhÃyaæ upanaccantiyÃ. Yato kho tvaæ mÃrisa taæ Bhagavantaæ kittesi, hotu no ajja samÃgamo ti." #<[page 269]># %% `So yeva no bhante tassà bhaginiyà saddhiæ samÃgamo ahosi, na ca dÃni, tato pacchà ti.' 8. Atha kho Sakkassa devÃnam indassa etad ahosi: `PaÂisammodati kho Pa¤casikho Gandhabba-putto BhagavatÃ, Bhagavà ca Pa¤casikhenÃti.' Atha kho Sakko devÃnam indo Pa¤casikhaæ Gandhabba-puttaæ Ãmantesi: `AbhivÃdehi me tvaæ tÃta Pa¤casikha Bhagavantaæ: Sakko bhante devÃnam indo sÃmacco saparijano Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti. `Evaæ bhaddan tavÃti' kho Pa¤casikho Gandhabbaputto Sakkassa devÃnam indassa paÂissutvà Bhagavantaæ abhivÃdesi: `Sakko bhante devÃnam Indo sÃmacco saparijano Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti.' `SukhÅ hotu Pa¤casikha Sakko devÃnam indo sÃmacco saparijano, sukha-kÃmà hi deva manussà Asurà NÃgà Gandhabbà ye c' a¤¤e santi puthu-kÃyà ti.' Eva¤ ca pana TathÃgatà evarÆpe mahesakkhe abhivadanti. AbhivÃdito Sakko devÃnam indo Bhagavato IndasÃla-guhaæ pavisitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi, devà pi TÃvatiæsà IndasÃlaguhaæ pavisitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhaæsu, Pa¤casikho pi Gandhabba-putto IndasÃlaguhaæ pavisitvà Bhagavantaæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. 9. Tena kho pana samayena IndasÃla-guhà visamà {santÅ} samà sampÃdi, sambÃdhà {santÅ} urundà sampÃdi, andha-kÃra-guhÃyaæ Ãloko udapÃdi, yathà taæ devÃnaæ devÃnubhÃvena. #<[page 270]># %<270 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 9.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho Bhagavà Sakkaæ devÃnaæ indaæ etad avoca: `Acchariyam idaæ Ãyasmato Kosiyassa, abbhutam idaæ Ãyasmato Kosiyassa, tÃva {bahu-kiccassa} {bahu-karaïÅyassa}, yad idaæ idhÃgamanan ti?' `Cira-paÂikÃhaæ bhante Bhagavantaæ dassanÃya upasaækamitu-kÃmo, api ca devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ kehici kehici kicca-karaïÅyehi vyÃvaÂo evÃhaæ nÃsakkhiæ Bhagavantaæ dassanÃya upasaækamituæ. Ekam ida bhante samayaæ Bhagavà SÃvatthiyaæ viharati SalaÊÃgÃrake. Atha kho 'ham bhante SÃvatthiyaæ agamÃsiæ Bhagavantaæ dassanÃya. 10. `Tena kho pana bhante samayena Bhagavà a¤¤atareïa samÃdhinà nisinno hoti, {Bhu¤jatÅ} ca nÃma Vessavaïassa paricÃrikà Bhagavantaæ paccupaÂÂhità hoti pa¤jalikà namassamÃnÃ. Atha kho 'haæ bhante Bhu¤jatiæ etad avocaæ: "AbhivÃdehi tvaæ me bhagini Bhagavantaæ: Sakko bhante devÃnam indo sÃmacco saparijano Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti." `Evaæ vutte Bhu¤jatÅ maæ etad avoca: "AkÃlo kho mÃrisa Bhagavantaæ dassanÃya, patisallÅno Bhagavà ti." #<[page 271]># %% "`Tena hi bhagini yadà Bhagavà tamhà samÃdhimhà vuÂÂhito hoti, atha mama vacanena Bhagavantaæ abhivÃdehi: Sakko bhante devÃnam indo sÃmacco saparijano Bhagavato pÃde sirasà vandatÅti." Kacci me sà bhante bhaginÅ Bhagavantaæ abhivÃdesi, sarati Bhagavà tassà bhaginiyà vacanan ti?' `AbhivÃdesi maæ sà devÃnam inda bhaginÅ. SarÃm' ahaæ tassà bhaginiyà vacanaæ. Api cÃhaæ Ãyasmato ca nemi-saddena tamhà samÃdhimhà vuÂÂhito ti.' 11. `Ye te bhante devà amhehi paÂhamataram TÃvatiæsa-kÃyaæ uppannÃ, tesam me sammukhà sutaæ sammukhà paÂiggahÅtaæ: "Yadà TathÃgatà loke uppajjanti arahanto sammÃ-sambuddhÃ, dibbà kÃyà paripÆrenti, hÃyanti asura-kÃyà ti." Tam me idaæ bhante sakkhi-diÂÂhaæ yato TathÃgato loke uppanno arahaæ sammÃ-sambuddho, dibbà kÃyà paripÆrenti hÃyanti asurakÃyà ti. Idh' eva bhante Kapilavatthusmiæ Gopikà nÃma Sakya-dhÅtà ahosi Buddhe pasannà dhamme pasannà saæghe pasannà sÅlesu paripÆrakÃrinÅ. Sà itthicittaæ virÃjetvà purisa-cittaæ bhÃvetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppannà devÃnaæ TÃvatiæsÃnam sahavyataæ, amhÃkaæ puttattaæ ajjhÆpagatÃ. Tatra pi naæ evaæ jÃnanti: Gopako deva-putto Gopako deva-putto ti. A¤¤e pi bhante tayo bhikkhÆ Bhagavati brahmacariyaæ caritvà hÅnaæ GandhabbakÃyaæ uppannÃ. Te pa¤cahi kÃma-guïehi samappità samaÇgi-bhÆtà paricÃrayamÃnà amhÃkaæ upaÂÂhÃnaæ Ãgacchanti amhÃkaæ pÃricariyaæ. Te amhÃkaæ upaÂÂhÃnaæ Ãgate amhÃkaæ pÃricariyaæ Gopako deva-putto paÂicodesi: #<[page 272]># %<272 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 11.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Kuto-mukhà nÃma tumhe mÃrisà tassa Bhagavato dhammaæ assutvÃ? Ahaæ hi itthikà samÃnà Buddhe pasannà dhamme pasannà saæghe pasannà sÅlesu paripÆrakÃrinÅ itthi-cittaæ virÃjetvà purisacittaæ bhÃvetvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppannÃ, devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ Sakkassa devÃnam Indassa puttattaæ ajjhÆpagatÃ. Idha pi maæ evaæ jÃnanti: Gopako deva-putto Gopako deva-putto ti. Tumhe pana mÃrisà Bhagavati brahmacariyaæ caritvà hÅnaæ Gandhabba-kÃyaæ uppannÃ. DuddiÂÂha-rÆpaæ vata addasÃma, ye mayaæ addasÃma sahadhammike hÅnaæ Gandhabba-kÃyaæ uppanne ti." Tesaæ bhante Gopakena deva-puttena paÂicoditÃnaæ dve devà diÂÂhe va dhamme satiæ paÂilabhiæsu kÃyaæ Brahmapurohitaæ. Eko pana devo te va kÃme ajjhÃvasi.' 12. `UpÃsikà cakkhumato ahosiæ nÃmam pi mayhaæ ahu Gopikà ti, Buddhe ca dhamme ca abhippasannà saægha¤ c' upaÂÂhÃsiæ pasanna-cittÃ. Tass' eva Buddhassa sudhammatÃya Sakkassa putto 'mhi mahÃnubhÃvo MahÃ-jutiko TidivÆpapanno, jÃnanti pi maæ idha Gopako ti. Ath' addasaæ bhikkhavo diÂÂha-pubbe Gandhabba-kÃyÆpagate vasÅne, Ime hi te Gotama-sÃvakÃse ye ca mayaæ pubbe manussa-bhÆtà Annena pÃnena upaÂÂhahimhà pÃdÆpasaægayha sake nivesane. #<[page 273]># %% Kuto-mukhà nÃma ime bhavanto Buddhassa dhammaæ na paÂiggahesuæ. Paccattaæ veditabbo hi dhammo sudesito cakkhumatÃnubuddho. Aham pi tumhe ca upÃsamÃnà sutvÃna ariyÃna subhÃsitÃni, Sakkassa putto 'mhi mahÃnubhÃvo mahÃjutiko TidivÆpapanno. Tumhe pana seÂÂham upÃsamÃnà anuttare brahmacariyaæ caritvÃ, HÅna-kÃyaæ upapannà bhavanto anÃnulomà bhavatÆpapatti. DuddiÂÂharÆpaæ vata addasÃma sadhammike hÅna-kÃyÆpapanne, Gandhabba-kÃyÆpagatà bhavanto devÃnam Ãgacchatha pÃricariyaæ. AgÃre vasato mayhaæ idaæ passa visesataæ, Itthi hutvà svajja pumo 'mhi devo dibbehi kÃmehi samaÇgibhÆto.' Te codità Gotama-sÃvakena saævegam ÃpÃdu samecca Gopakaæ: `Handa vitÃyÃma viyÃyamÃma mà no mayaæ parapessà ahumha.' #<[page 274]># %<274 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 1. 12.>% Tesaæ duve vÅriyam Ãrabhiæsu, anussarà GotamasÃsanÃni Idh' eva cittÃni virÃjayitvà kÃmesu ÃdÅnavam addasiæsu. Te kÃma-saæyojana-bandhanÃni pÃpima-yogÃni duraccayÃni NÃgo va sandÃna-guïÃni bhetvà deve TÃvatiæse atikkamiæsu. Sa-Inda-devà sa-PajÃpatÅkà sabbe SudhammÃya sabhÃy' uviÂÂhÃ. Te sannisinnÃnam atikkamiæsu vÅrà virÃgà virajaæ karontÃ. Te disvà saævegam akÃsi VÃsavo devÃbhibhÆ devagaïassa majjhe: `Ime hi te hÅna-kÃyÆpapannà deve TÃvatiæse atikkamanti.' Saævega-jÃtassa vaco nisamma so Gopako VÃsavaæ ajjhabhÃsi: `Buddho pan' Ind' atthi manussa-loke kÃmÃbhibhÆ SakyamunÅti ¤Ãyati, Tass' ete puttà satiyà vihÅnà cÆtà mayà te sati paccalatthuæ. #<[page 275]># %% Tiïïaæ tesaæ avasÅn' ettha eko Gandhabba-kÃyÆpagato vasÅno Dve c' eva sambodhi-pathÃnusÃrino deve pi hÅÊenti samÃhitattÃ. EtÃdisÅ dhamma-pakÃsan' ettha na tattha kiæ kaækhati koci sÃvako. Nittiïïa-oghaæ vicikiccha-chinnaæ Buddhaæ namassÃma jinaæ janindaæ, Yan te dhammaæ idh' a¤¤Ãya visesaæ ajjhagaæsu te KÃyaæ brahma-purohitaæ duve tesaæ visesagÆ. Tassa dhammassa pattiyà Ãgat' amhÃse mÃrisa, KatokÃsà Bhagavatà pa¤haæ pucchemu mÃrisÃti.' 13. Atha kho Bhagavato etad ahosi: `DÅgha-rattaæ visuddho kho ayaæ Sakko. Yaæ ki¤ci maæ pa¤haæ pucchissati sabbaæ taæ attha-saæhitaæ yeva pucchissati no anattha-saæhitaæ, yam assÃhaæ puÂÂho vyÃkarissÃmi taæ khippam eva ÃjÃnissatÅti.' Atha kho Bhagavà Sakkaæ devÃnam indaæ gÃthÃya ajjhabhÃsi:-`Puccha VÃsava maæ pa¤haæ yaæ ki¤ci manas' icchasi, Tassa tass' eva pa¤hassa ahaæ antaæ karomi te ti.' PAèHAMAKA-BHù×AVùRAõ. #<[page 276]># %< 276>% CHAPTER II. 2.1. KatÃvakÃso Sakko devÃnam indo Bhagavantaæ imaæ paÂhamaæ pa¤haæ pucchi: `Kiæ-saæyojanà nu kho mÃrisa devà manussà asurà nÃgà gandhabbà ye c' a¤¤e santi puthukÃyÃ, te: averà adaï¬Ã asapattà avyÃpajjhà viharemu averino ti iti ce nesaæ hoti atha ca pana saverà sadaï¬Ã sasapattà savyÃpajjhà viharanti verino ti?' Itthaæ Sakko devÃnam indo Bhagavantaæ imaæ paÂhamaæ pa¤haæ apucchi. Tassa Bhagavà pa¤haæ puÂÂho vyÃkÃsi: `IssÃ-macchariya-saæyojanà kho devÃnam inda devà manussà asurà nÃgà gandhabbà ye c' a¤¤e santi puthukÃyà te averà adaï¬Ã asapattà avyÃpajjhà viharemu averino ti iti ce nesaæ hoti atha ca pana saverà sadaï¬Ã sasapattà savyÃpajjhà viharanti verino ti.' Itthaæ Bhagavà Sakkassa devÃnam indassa pa¤haæ puÂÂho vyÃkÃsi. Attamano Sakko devÃnam indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandi anumodi: `Evam etaæ Bhagavà evam etaæ Sugata, tiïïà m' ettha kaækhà vigatà kathaækathà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvà ti.' 2. Iti ha Sakko devÃnaæ indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ uttariæ pa¤haæ apucchi: #<[page 277]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `IssÃ-macchariyaæ pana mÃrisa kiæ-nidÃnaæ kiæsamudayaæ kiæ-jÃtikaæ kiæ-pabhavaæ, kismiæ sati issÃ-macchariyaæ hoti, kismiæ asati issÃ-macchariyaæ na hotÅti?' `IssÃ-macchariyaæ kho devÃnam inda piyÃppiya-nidÃnaæ piyÃppiya-samudayaæ piyÃppiya-jÃtikaæ piyÃppiyapabhavaæ, piyÃppiye hi sati issÃ-macchariyaæ hoti, piyÃppiye asati issÃ-macchariyaæ na hotÅti.' `PiyÃppiyaæ pana mÃrisa kiæ-nidÃnaæ kiæ-samudayaæ kiæ-jÃtikaæ kiæ-pabhavaæ, kismiæ sati piyÃppiyaæ hoti, kismiæ asati piyÃppiyaæ na hotÅti.' `PiyÃppiyaæ kho devÃnam inda chanda-nidÃnaæ chanda-samudayaæ chanda-jÃtikaæ chanda-ppabhavaæ, chande sati piyÃppiyaæ hoti chande asati piyÃppiyaæ na hotÅti.' `Chando pana mÃrisa kiæ-nidÃno kiæ-samudayo kiæjÃtiko kiæ-pabhavo, kismiæ sati chando hoti, kismiæ asati chando na hotÅti?' `Chando kho devÃnam inda vitakka-nidÃno vitakkasamudayo vitakka-jÃtiko vitakka-pabhavo, vitakke sati chando hoti, vitakke asati chando na hotÅti.' `Vitakko pana mÃrisa kiæ-nidÃno kiæ-samudayo kiæ-jÃtiko kiæ-pabhavo, kismiæ sati vitakko hoti, kismiæ asati vitakko na hotÅti?' `Vitakko kho devÃnam inda papa¤ca-sa¤¤Ã-saÇkhÃnidÃno papa¤ca-sa¤¤Ã-saÇkhÃ-samudayo papa¤ca-sa¤¤ÃsaÇkhÃ-jÃtiko papa¤ca-sa¤¤Ã-saÇkhÃ-pabhavo, papa¤casa¤¤Ã-saÇkhÃya sati vitakko hoti, papa¤ca-sa¤¤Ã-saÇkhÃya asati vitakko na hotÅti.' 3. `Kathaæ-paÂipanno pana mÃrisa bhikkhu papa¤casa¤¤Ã-saÇkhÃ-nirodha-sÃruppa-gÃmini-paÂipadaæ paÂipanno hotÅti?' #<[page 278]># %<278 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 2. 3.>% `Somanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbaæ pi asevitabbam pi. Domanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. Upekhaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. "Somanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti," iti kho pan' etaæ {vuttaæ}. Ki¤ c' etaæ {paÂicca} vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã somanassaæ: Imaæ kho me somanassaæ sevato akusalà dhammà abhivì¬hanti kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpam somanassaæ na sevitabbam. Tattha yaæ ja¤¤Ã somanassaæ: Imaæ kho me somanassaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hantÅti, evarÆpaæ somanassaæ sevitabbaæ. Tattha ya¤ ce savitakkaæ savicÃraæ, ya¤ ce avitakkaæ avicÃraæ, ye avitakke avicÃre se païÅtatare. "Somanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ idam etaæ {paÂicca} vuttaæ. "Domanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti," iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ {paÂicca} vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã domanassaæ: Imaæ kho me domanassaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpaæ domanassaæ na sevitabbaæ. Tattha yaæ ja¤¤Ã domanassaæ: Imaæ kho me domanassaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hantÅti, evarÆpaæ domanassaæ sevitabbaæ. Tattha ya¤ ce savitakkaæ savicÃraæ, ya¤ ce avitakkaæ avicÃraæ, ye avitakke avicÃre se païÅtatare. "Domanassaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" #<[page 279]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ iti yan taæ vuttaæ idam etaæ {paÂicca} vuttaæ. "Upekhaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã upekhaæ: Imaæ kho me upekhaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpà upekhà na sevitabbÃ. Tattha yaæ ja¤¤Ã upekhaæ: Imaæ kho me upekhaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hantÅti, evarÆpà upekhà sevitabbÃ. Tattha ya¤ ce savitakkaæ savicÃraæ, ya¤ ce avitakkaæ avicÃraæ, ye avitakke avicÃre se païÅtatare. "Upekhaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ idaæ etaæ paÂicca vuttaæ. "Evaæ paÂipanno kho devÃnam inda bhikkhu papa¤casa¤¤Ã-saÇkhÃ-nirodha-sÃruppa-gÃmini-paÂipadaæ paÂipanno hotÅti." Itthaæ Bhagavà Sakkassa devÃnam indassa pa¤haæ puÂÂho vyÃkÃsi. Attamano Sakko devÃnam Indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandi anumodi: `Evam etaæ Bhagavà evam etaæ Sugata, tiïïà m' ettha kaÇkhà vigatà kathaÇkathà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvà ti.' 4. Iti ha Sakko devÃnam indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ uttariæ pa¤haæ apucchi: `Kathaæ-paÂipanno pana mÃrisa bhikkhu pÃtimokkhasaævarÃya paÂipanno hotÅti?' `KÃya-{samÃcÃraæ} p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. VacÅ-samÃcÃraæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. Pariyesanaæ p' ahaæ devÃnaæ inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. #<[page 280]># %<280 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 2. 4.>% "KÃya-samÃcÃraæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti," iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã kÃya-samÃcÃraæ: Imaæ kho me kÃya-samÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti, kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpo kÃya-samÃcÃro na sevitabbo. Tattha yaæ ja¤¤Ã kÃya-samÃcÃraæ: Imaæ kho me kÃya-samÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hantÅti, evarÆpo kÃya-samÃcÃro sevitabbo. "KÃya-samÃcÃraæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vÃdÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. "VacÅ-{samÃcÃraæ} p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti," iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã vacÅ-samÃcÃraæ: Imaæ kho me vacÅ-samÃcÃraæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti, kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpo vacÅ-samÃcÃro na sevitabbo. Tattha yaæ ja¤¤Ã vacÅ-samÃcÃraæ: Imaæ kho me vacÅ-samÃcÃraæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà {abhiva¬¬hantÅti}, evarÆpo vacÅ-samÃcÃro sevitabbo. "VacÅ-samÃcÃraæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. "Pariyesanaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti kho pan' etaæ vuttaæ. Ki¤ c' etaæ paÂicca vuttaæ? Tattha yaæ ja¤¤Ã pariyesanaæ: Imaæ kho me pariyesanaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyantÅti, evarÆpà pariyesanà na sevitabbÃ. Tattha yaæ ja¤¤Ã pariyesanaæ: Imaæ kho me pariyesanaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hantÅti, evarÆpà pariyesanà sevitabbÃ. "Pariyesanaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti" iti yan taæ vuttaæ idam etaæ paÂicca vuttaæ. #<[page 281]># %% "Evaæ paÂipanno kho devÃnam inda bhikkhu pÃtimokkha-saævarÃya paÂipanno hotÅti.' Itthaæ Bhagavà Sakkassa devÃnam Indassa pa¤haæ puÂÂho vyÃkÃsi. Attamano Sakko devÃnam Indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandi anumodi: `Evam etaæ BhagavÃ, evam etaæ Sugata, tiïïà m' ettha kaÇkhà vigatà kathaÇkathà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvà ti.' 5. Iti ha Sakko devÃnam indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ uttariæ pa¤haæ apucchi: `Kathaæ-paÂipanno pana mÃrisa bhikkhu indriya{saævarÃya} paÂipanno hotÅti?' `Cakkhu-vi¤¤eyyaæ rÆpaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pi. Sotavi¤¤eyyaæ saddaæ p' ahaæ devÃnam inda . . . pe . . . GhÃna-vi¤¤eyyaæ gandhaæ p' ahaæ devÃnam inda . . . pe . . . JivhÃ-vi¤¤eyyaæ rasaæ p' ahaæ devÃnam inda . . . pe . . . KÃya-vi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ p' ahaæ devÃnam inda . . . pe . . . Mano-vi¤¤eyyaæ dhammaæ p' ahaæ devÃnam inda duvidhena vadÃmi, sevitabbam pi asevitabbam pÅti.' Evaæ vutte Sakko devÃnam indo Bhagavantaæ etad avoca: `Imassa kho ahaæ bhante Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa evaæ {vitthÃrena} atthaæ ÃjÃnÃmi. YathÃrÆpaæ bhante cakkhu-vi¤¤eyyaæ rÆpaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpaæ cakkhu-vi¤¤eyyaæ rÆpaæ na sevitabbaæ; yathÃrÆpa¤ ca kho bhante cakkhu-vi¤¤eyyaæ rÆpaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpaæ cakkhu-{vi¤¤eyyaæ} rÆpaæ #<[page]># %< SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi...>% sevitabbaæ. YathÃrÆpaæ ca kho bhante sota-vi¤¤eyyaæ saddaæ sevato . . . pe . . . ghÃna-vi¤¤eyyaæ gandhaæ sevato . . . pe . . . jivhÃ-vi¤¤eyyaæ rasaæ sevato . . . pe . . . kÃya-vi¤¤eyyaæ phoÂÂhabbaæ sevato . . . pe . . . mano-vi¤¤eyyaæ dhammaæ sevato akusalà dhammà abhiva¬¬hanti kusalà dhammà parihÃyanti, evarÆpo mano-vi¤¤eyyo dhammo na sevitabbo. YathÃrÆpa¤ ca kho bhante mano-vi¤¤eyyaæ dhammaæ sevato akusalà dhammà parihÃyanti kusalà dhammà abhiva¬¬hanti, evarÆpo mano-vi¤¤eyyo dhammo sevitabbo -Imassa kho me bhante Bhagavatà saækhittena bhÃsitassa evaæ {vitthÃrena} atthaæ ÃjÃnato tiïïà m' ettha kaÇkhà vigatà kathaÇkathà Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvà ti.' 6. Iti ha Sakko devÃnam indo Bhagavato {bhÃsitaæ} abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ uttariæ pa¤haæ apucchi: `Sabbe va nu kho mÃrisa samaïa-brÃhmaïà ekantavÃdà ekanta-sÅlà ekanta-chandà ekanta-ajjhosÃnà ti?' `Na kho devÃnam inda sabbe samaïa-brÃhmaïà ekantavÃdà ekanta-sÅlà ekanta-chandà ekanta-ajjhosÃnà ti.' `Kasmà pana mÃrisa na sabbe samaïa-brÃhmaïà ekanta-vÃdà ekanta-sÅlà ekanta-chandà ekanta-ajjhosÃnà ti?' `Aneka-dhÃtu nÃnÃ-dhÃtu kho devÃnam inda loko. Tasmiæ {aneka-dhÃtu}-{nÃnÃ-dhÃtusmiæ} loke yaæ yad eva sattà dhÃtuæ abhinivisanti taæ tad eva thÃmasà parÃmassa abhinivissa voharanti: "Idam eva saccaæ mogham a¤¤an ti." Tasmà na sabbe samaïa-brÃhmaïà ekanta-vÃdà ekanta-sÅlà ekanta-chandà ekanta-ajjhosÃnà ti.' `Sabbe va nu kho mÃrisa samaïa-brÃhmaïà accantaniÂÂhà accanta-yogakkhemÅ accanta-brahmacÃrÅ accantapariyosÃnà ti?' #<[page 283]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Na kho devÃnam inda samaïa-brÃhmaïà accantaniÂÂhà accanta-yogakkhemÅ accanta-brahmacÃrÅ accantapariyosÃnà ti.' `Kasmà pana mÃrisa na sabbe samaïa-brÃhmaïà accanta-niÂÂhà accanta-yogakkhemÅ accanta-brahmacÃrÅ accanta-pariyosÃnà ti?' `Ye kho te devÃnam inda samaïa-brÃhmaïà taïhÃsaÇkhaya-vimuttÃ, te accanta-niÂÂhà accanta-yogakkhemÅ accanta-brahmacÃrÅ accanta-pariyosÃnÃ. Tasmà na sabbe samaïa-brÃhmaïà accanta-niÂÂhà accanta-yogakkhemÅ accanta-brahmacÃrÅ accanta-pariyosÃnà ti.' Itthaæ Bhagavà Sakkassa devÃnam indassa pa¤haæ puÂÂho vyÃkÃsi. Attamano Sakko devÃnam Indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinandi anumodi: `Evam etaæ BhagavÃ, evam etaæ Sugata, tiïïà m' ettha kaÇkhÃ, vigatà kathaÇkathÃ, Bhagavato pa¤ha-veyyÃkaraïaæ sutvà ti.' 7. Iti ha Sakko devÃnam indo Bhagavato bhÃsitaæ abhinanditvà anumoditvà Bhagavantaæ etad avoca: `Ejà bhante rogo ejà gaï¬o ejà sallaæ ejà imaæ purisaæ parika¬¬hati tassa tass' eva bhavassa abhinipphattiyÃ, tasmà ayaæ puriso uccÃvacam Ãpajjati. YesÃhaæ bhante pa¤hÃnaæ ito bahiddhà a¤¤esu samaïa-brÃhmaïesu okÃsakammam pi nÃlatthaæ, te me Bhagavatà vyÃkatà dÅgharattÃnusayino, ya¤ ca pana me vicikicchÃ-kathaÇkathÃsallaæ ta¤ ca Bhagavatà abbÆÊhan ti.' #<[page 284]># %<284 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 2. 7.>% `AbhijÃnÃsi no tvaæ devÃnam inda ime pa¤he a¤¤e samaïa-brÃhmaïe pucchittho ti?' "AbhijÃnÃm' ahaæ bhante ime pa¤he a¤¤e samaïabrÃhmaïe pucchità ti.' `YathÃ-kathaæ pana te devÃnam inda vyÃkaæsu, sace te agaru, bhÃsassÆti.' `Na kho me bhante garu yatth' assa Bhagavà nisinno Bhagavanta-rÆpà và ti.' `Tena hi devÃnam inda bhÃsassÆti.' `Ye sÃhaæ bhante ma¤¤Ãmi samaïa-brÃhmaïe: "Ãra¤¤akà panta-senÃsanÃ" ti tyÃhaæ upasaækamitvà ime pa¤he pucchÃmi. Te mayà puÂÂhà na sampÃyanti, asampÃyantà mamaæ yeva paÂipucchanti: "Ko nÃmo Ãyasmà ti?" TesÃhaæ puÂÂho vyÃkaromi: "Ahaæ kho mÃrisa Sakko devÃnam indo ti." Te mamaæ yeva uttariæ paÂipucchanti: "Kim pan' Ãyasmà devÃnam indo kammaæ katvà imaæ ÂhÃnaæ patto ti?" TesÃhaæ yathÃ-sutaæ yathÃ-pÃriyattaæ dhammaæ desemi. Te tÃvaken' eva attamanà honti: "Sakko ca no devÃnam indo diÂÂho, ya¤ ca no apucchimhà ta¤ ca no vyÃkÃsÅti." Te a¤¤adatthu mamaæ yeva sÃvakà sampajjanti, na cÃhaæ tesaæ, ahaæ kho pana bhante Bhagavato sÃvako, sotÃpanno avinipÃta-dhammo niyato sambodhi-parÃyano ti.' `AbhijÃnÃsi no tvaæ devÃnam inda ito pubbe evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhan ti?' #<[page 285]># %% `AbhijÃnÃm' ahaæ bhante ito pubbe evarÆpaæ vedapaÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhan ti.' `YathÃ-kathaæ pana tvaæ devÃnam inda abhijÃnÃsi ito pubbe evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhan ti?' `BhÆtapubbaæ bhante devÃsura-saægÃmo {samupabbÆÊho} ahosi. Tasmiæ kho pana bhante saægÃme devà jiniæsu, asurà parÃjiæsu. Tassa mayhaæ bhante taæ saægÃmaæ abhivijinitvà vijita-saægÃmassa etad ahosi: "Yà c' eva dÃni dibbà ojÃ, yà va asura-ojÃ, ubhayam etaæ devà paribhu¤jissantÅti." Yo kho pana me bhante veda-paÂilÃbho somanassa-paÂilÃbho sadaï¬Ãvacaro sasatthÃvacaro na nibbidÃya na virÃgÃya na nirodhÃya na upasamÃya na abhi¤¤Ãya na sambodhÃya na nibbÃnÃya saævattati. Yo kho pana me ayaæ bhante Bhagavato dhammaæ sutvà veda-paÂilÃbho somanassa-paÂilÃbho, so adaï¬Ãvacaro asatthÃvacaro ekanta-nibbidÃya virÃgÃya nirodhÃya upasamÃya abhi¤¤Ãya sambodhÃya nibbÃnÃya {saævattatÅti}.' 8. `Kim pana tvaæ devÃnam inda atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedesÅti?' `Cha kho ahaæ bhante atthavase sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `Idh' eva tiÂÂhamÃnassa deva-bhÆtassa me sato Punar Ãyu ca me laddho evaæ jÃnÃhi mÃrisÃti. `Imaæ kho ahaæ bhante paÂhamaæ atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassapaÂilÃbhaæ pavedemi. #<[page 286]># %<286 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 2. 8.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `CutÃhaæ diviyà kÃyà Ãyuæ hitvà amanusaæ, AmÆÊho gabbham issÃmi yattha me ramatÅ mano ti. `Imaæ kho ahaæ bhante dutiyaæ atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `So 'haæ amÆÊha-pa¤h' assu viharaæ sÃsane rato, ¥Ãyena viharissÃmi sampajÃno paÂissato ti. `Imaæ kho ahaæ bhante tatiyaæ atthavasaæ saæpassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `¥Ãyena ca me carato sambodhi ce bhavissati, A¤¤Ãtà viharissÃmi sveva anto bhavissatÅti. `Imaæ kho ahaæ bhante catutthaæ atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `CutÃhaæ mÃnusà kÃyà Ãyuæ hitvÃna mÃnusaæ, Puna devo bhavissÃmi deva-lokasmiæ uttamo ti. `Imaæ kho ahaæ bhante pa¤camaæ atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `Te païÅtatarà devà AkaniÂÂhà yasassino, Antime vattamÃnamhi so nivÃso bhavissatÅti. #<[page 287]># %% `Imaæ kho ahaæ bhante chaÂÂhaæ atthavasaæ sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. `Ime kho ahaæ bhante cha atthavase sampassamÃno evarÆpaæ veda-paÂilÃbhaæ somanassa-paÂilÃbhaæ pavedemi. 9. `Apariyosita-saækappo vicikicchÅ kathaækathÅ, VicarÅ dÅgham addhÃnaæ anvesanto TathÃgataæ. Y' assu ma¤¤Ãmi samaïe pavivitta-vihÃrino Sambuddho iti ma¤¤Ãno gacchÃmi te upÃsituæ. Kathaæ ÃrÃdhanà hoti kathaæ hoti virÃdhanÃ, Iti puÂÂhà na sambhonti magge paÂipadÃsu ca. TyÃssu yadà maæ jÃnanti Sakko devÃnam Ãgato, TyÃssu mam eva pucchanti kiæ katvà pÃpuïÅ idaæ. Tesaæ yathà sutaæ dhammaæ desayÃmi jane sutaæ, Ten' ass' attamanà honti {diÂÂho} no VÃsavo ti ca. Yadà ca Buddhaæ addakkhiæ vicikicchÃ-vitÃ- raïaæ, So 'mhi vÅtabhayo ajja sambuddhaæ {payirupÃsiya}. TaïhÃ-sallassa hantÃraæ Buddhaæ appaÂipuggalaæ, Ahaæ vande mahÃvÅraæ {vandÃm'}20 Ãdicca-bandhunaæ. #<[page 288]># %<288 SAKKA-PA¥HA SUTTANTA. [D. xxi. 2. 9.>% Yaæ karomase {Brahmuno} samaæ devehi mÃrisa Tad ajja tuyhaæ kassÃma handa sÃmaæ karoma te. Tuvam ev' asi sambuddho tuvaæ satthà anuttaro, Sadevakasmiæ lokasmiæ n' atthi te paÂipuggalo ti.' 10. Atha kho Sakko devÃnam indo Pa¤casikhaæ gandhabba-puttaæ Ãmantesi: `BahÆpakÃro kho me 'si tvaæ, tÃta Pa¤casikha, yaæ tvaæ Bhagavantaæ paÂhamaæ pasÃdesi. Tayà tÃta paÂhamaæ pasÃditaæ pacchà mayaæ Bhagavantaæ dassanÃya upasaækamimha arahantaæ sammÃ-sambuddhaæ. Pettike ÂhÃne ÂhapayissÃmi, Gandhabba-rÃjà bhavissasi, Bhadda¤ ca te Suriya-vaccasaæ dammi, sà hi te abhipatthità ti.' Atha kho Sakko devÃnam indo pÃïinà paÂhaviæ parÃmasitvà tikkhattuæ udÃnaæ udÃnesi: `Namo tassa Bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa! Namo tassa Bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassa! Namo tassa Bhagavato arahato sammÃ-sambuddhassÃti!' Imasmi¤ ca pana veyyÃkaraïasmiæ bha¤¤amÃne Sakkassa devÃnam indassa virajaæ vÅtamalaæ dhammacakkhuæ udapÃdi: `Yaæ ki¤ci samudaya-dhammaæ sabban taæ nirodha-dhamman' ti, a¤¤esa¤ ca asÅtiyà devatÃ-sahassÃnaæ. #<[page 289]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iti ha Sakkena devÃnam indena ajjhittà pa¤hà puÂÂhÃ, te Bhagavatà vyÃkatÃ. Tasmà imassa veyyÃkaraïassa Sakka-pa¤ho t' eva adhivacanan ti. SAKKA-PA¥HA-SUTTANTAõ NIèèHITAõ. #<[page 290]># %< 290>% [xxii. MahÃ-SatipaÂÂhÃna Suttanta.]* Evam me sutaæ. 1. Ekaæ samayaæ Bhagavà KurÆsu viharati. KammÃssadhammaæ nÃma KurÆnaæ nigamo. Tatra kho Bhagavà bhikkhÆ Ãmantesi `Bhikkhavo' ti. `Bhadante' ti te bhikkhÆ Bhagavato paccassosuæ. Bhagavà etad avoca: EkÃyano ayaæ bhikkhave maggo sattÃnaæ visuddhiyà soka-pariddavÃnaæ samatikkamÃya dukkha-domanassÃnaæ atthagamÃya ¤Ãyassa adhigamÃya nibbÃnassa sacchikiriyÃya, yadidaæ cattÃro satipaÂÂhÃnÃ. Katame cattÃro? Idha bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ -- vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ -- citte cittÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ -- dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimÃ, vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ. #<[page 291]># %% 2. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati? Idha bhikkhave bhikkhu ara¤¤a-gato và rukkha-mÆlagato và su¤¤ÃgÃra-gato và nisÅdati pallaÇkaæ Ãbhujitvà ujuæ kÃyaæ païidhÃya parimukhaæ satiæ upaÂÂhapetvÃ. So sato va assasati, sato passasati. DÅghaæ và assasanto `DÅghaæ assasÃmÅti' pajÃnÃti, {dÅghaæ} và passasanto `DÅghaæ passasÃmÅti' pajÃnÃti. Rassaæ và assasanto `Rassaæ assasÃmÅti' pajÃnÃti, rassaæ và passasanto `Rassaæ passasÃmÅti' pajÃnÃti. `Sabba-kÃya-paÂisaævedi assasissÃmÅti' sikkhati `Sabba-kÃya-paÂisaævedÅ passasissÃmÅti' sikkhati. `Passambhayaæ kÃya-saækhÃraæ assasissÃmÅti' sikkhati, `passambhayaæ kÃya-saækhÃraæ passasissÃmÅti' sikkhati. Seyyathà pi bhikkhave dakkho bhamakÃro và bhamakÃrantevÃsÅ và dÅghaæ và a¤chanto `DÅghaæ a¤chÃmÅti' pajÃnÃti, rassaæ và a¤chanto `Rassaæ {a¤chÃmÅti}' pajÃnÃti, evam eva kho bhikkhave bhikkhu dÅghaæ và assasanto `DÅghaæ assasÃmÅti' pajÃnÃti, dÅghaæ và passasanto `DÅghaæ passasÃmÅti' pajÃnÃti, rassaæ và assasanto `Rassaæ assasÃmÅti' pajÃnÃti, rassaæ và passasanto `Rassaæ passasÃmÅti' pajÃnÃti. `SabbakÃya-paÂisaævedÅ {assasissÃmÅti}' sikkhati, `sabbakÃyapaÂisaævedÅ passasissÃmÅti' sikkati. `Passambhayaæ kÃya-saækhÃraæ assasissÃmÅti' sikkati, `passambhayaæ kÃya-saækhÃraæ passasissÃmÅti' sikkhati. #<[page 292]># %<292 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 2.>% `Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo' ti và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 3. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu gacchanto và `GacchÃmÅti' pajÃnÃti, Âhito và `èhito 'mhÅti' pajÃnÃti, nisinno và `Nisinno 'mhÅti' pajÃnÃti, sayÃno và `SayÃno 'mhÅti' pajÃnÃti. Yathà yathà và pan' assa kÃyo païihito hoti, tathà tathà naæ pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye {kÃyÃnupassÅ} viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo' ti và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 4. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu abhikkante paÂikkante sampajÃna-kÃrÅ hoti. ùlokite vilokite sampajÃna-kÃrÅ hoti. Sammi¤jite pasÃrite sampajÃna-kÃrÅ hoti. SaÇghÃÂi-patta-cÅvara-dhÃraïe sampajÃna-kÃrÅ hoti. Asite pÅte khÃyite sÃyite sampajÃna-kÃrÅ hoti. UccÃra-passÃvakamme sampajÃna-kÃrÅ hoti. Gate Âhite nisinne sutte jÃgarite bhÃsite tuïhÅ-bhÃve sampajÃna-kÃrÅ hoti. #<[page 293]># %% Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-{dhammÃnupassÅ} và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo' ti và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 5. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu imam eva kÃyaæ uddhaæ pÃdatalà adho kesa-matthakà taca-pariyantaæ pÆraæ nÃnappakÃrassa asucino paccavekkhati: `Atthi imasmiæ kÃye kesà lomà nakhà dantà taco maæsaæ nahÃrÆ aÂÂhÅ aÂÂhi-mi¤jà vakkaæ hadayaæ yakanaæ kilomakaæ pihakaæ papphÃsaæ antaæ anta-guïaæ udariyaæ karÅsaæ pittaæ semhaæ pubbo lohitaæ sedo medo assu vasà kheÊo siÇghÃïikà lasikà muttan ti.' Seyyathà pi bhikkhave ubhato-mukhà mutoli pÆrà nÃnÃ-vihitassa dha¤¤assa, seyyathÅdaæ sÃlÅnaæ vÅhÅnaæ muggÃnaæ mÃsÃnaæ tilÃnaæ taï¬ulÃnaæ, tam enaæ cakkhumà puriso mu¤citvà paccavekkheyya: `Ime sÃlÅ, ime vÅhÅ, ime muggÃ, ime mÃsÃ, ime tilÃ, ime taï¬ulà ti' -- evam eva kho bhikkhave bhikkhu imam eva kÃyaæ uddhaæ pÃdatalà adho kesa-matthakà taca-pariyantaæ pÆraæ nÃnappakÃrassa asucino paccavekkhati: `Atthi imasmiæ kÃye kesà lomà nakhà dantà taco maæsaæ nahÃrÆ aÂÂhÅ aÂÂhi-mi¤jà vakkaæ hadayaæ yakanaæ kilomakaæ pihakaæ papphÃsaæ antaæ anta-guïaæ udariyaæ karÅsaæ pittaæ semhaæ pubbo lohitaæ sedo medo assu vasà kheÊo siÇghÃïikà lasikà muttan ti.' #<[page 294]># %<294 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 5.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi {kÃyo} ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati, na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 6. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu imam eva kÃyaæ yathÃ-Âhitaæ yathÃ-païihitaæ dhÃtuso paccavekkhati: `Atthi imasmiæ kÃye paÂhavÅ-dhÃtu Ãpo-dhÃtu tejo-dhÃtu vÃyo-dhÃtÆti.' SeyyathÃpi bhikkhave dakkho {goghÃtako} và goghÃtakantevÃsÅ và gÃviæ vadhitvà cÃtummahÃpathe bilaso paÂivibhajitvà nisinno assa, evam eva kho bhikkhave bhikkhu imam eva kÃyaæ yathÃ-{Âhitaæ} yathÃ-païihitaæ dhÃtuso paccavekkhati: `Atthi imasmiæ kÃye paÂhavÅ-dhÃtu ÃpodhÃtu tejo-dhÃtu vÃyo-dhÃtÆti.' Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, #<[page 295]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo ti' và pan' assa sati paccuÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 7. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu seyyathà pi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃya cha¬¬itaæ ekÃhamataæ và dvÅhamataæ và tÅhamataæ và uddhumÃtakaæ vinÅlakaæ vipubbaka-jÃtaæ, so imam eva kÃyaæ upasaæharati: `Ayam pi kho kÃyo evaæ-dhammo evaæ-bhÃvÅ etaæ anatÅto ti.' Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 8. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu seyyathà pi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃya {cha¬¬itaæ} kÃkehi và khajjamÃnaæ kulalehi và khajjamÃnaæ gijjhehi và khajjamÃnaæ supÃïehi và khajjamÃnaæ sigÃlehi và khajjamÃnaæ vividhehi và pÃïaka-jÃtehi khajjamÃnaæ, so imam eva kÃyaæ upasaæharati: `Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæ-bhÃvÅ etaæ anatÅto ti.' #<[page 296]># %<296 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 8.>% Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo ti' và pan' assa {sati paccupaÂÂhitÃ} hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati, na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 9. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu seyyathà pi passeyya sarÅraæ sÅvathikÃya cha¬¬itaæ aÂÂhi-saÇkhalikaæ sa-maæsa-lohitaæ nahÃru-{sambandhaæ}, . . . pe . . . aÂÂhi-saÇkhalikaæ nimmaæsaæ lohitamakkhitaæ nahÃru-sambandhaæ, . . . pe . . . aÂÂhi-saÇkhalikaæ apagata-maæsa-lohitaæ nahÃru-sambandhaæ . . . pe . . . {aÂÂhikÃni} apagata-sambandhÃni disÃ-vidisÃsu vikkhittÃni a¤¤ena hatthaÂÂhikaæ a¤¤ena pÃdaÂÂhikaæ a¤¤ena jaÇghaÂÂhikaæ a¤¤ena ÆraÂÂhikaæ a¤¤ena kaÂaÂÂhikaæ a¤¤ena piÂÂhi-kaïÂakaæ a¤¤ena sÅsa-kaÂÃhaæ, #<[page 297]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ so imam eva kÃyaæ upasaæharati: `Ayam pi kho kÃyo evaædhammo evaæ-bhÃvÅ etaæ anatÅto ti.' Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo' ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-{mattÃya}. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evam pi bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 10. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu seyyathà pi passeyya sarÅraæ {sÅvathikÃya} cha¬¬itaæ aÂÂhikÃni setÃni saÇkha-vaïïÆpanibhÃni, . . . pe . . . aÂÂhikÃni pu¤jakitÃni terovassikÃni, . . . pe . . . aÂÂhikÃni pÆtÅni cuïïaka-jÃtÃni, so imam eva kÃyaæ upasaæharati: `Ayam pi kho kÃyo evaæ-dhammo evaæ-bhÃvÅ etaæ anatÅto ti.' Iti ajjhattaæ và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. #<[page 298]># %<298 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 10.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Samudaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và kÃyasmiæ viharati. `Atthi kÃyo ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdayati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati. 11. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati? Idha bhikkhave bhikkhu sukhaæ vedanaæ vediyamÃno `Sukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti, dukkhaæ vedanaæ vediyamÃno `Dukkhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. {Adukkha-m-asukhaæ} vedanaæ vediyamÃno `{Adukkha-m-asukhaæ} vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. SÃmisaæ và sukhaæ vedanaæ vediyamÃno `SÃmisaæ sukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. NirÃmisaæ và sukhaæ vedanaæ vediyamÃno `NirÃmisaæ sukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. SÃmisaæ và dukkhaæ vedanaæ vediyamÃno `SÃmisaæ dukkhaæ vedanaæ vediyÃnÅti' pajÃnÃti. NirÃmisaæ và dukkhaæ vedanaæ vediyamÃno `NirÃmisaæ dukkhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. SÃmisaæ và {adukkha-m-asukhaæ} vedanaæ vediyamÃno `SÃmisaæ {adukkha-m-asukhaæ vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. NirÃmisaæ và {adukkha-m-asukhaæ} vedanaæ vediyamÃno `NirÃmisaæ {adukkha-m-asukhaæ} vedanaæ vediyÃmÅti' pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati, bahiddhà và vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati, ajjhattabahiddhà và vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và vedanÃsu viharati, vayadhammÃnupassÅ và vedanÃsu viharati, #<[page 299]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ samudaya-vayadhammÃnupassÅ và vedanÃsu viharati. `Atthi vedanà ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤aïamattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu vedanÃsu vedanÃnupassÅ viharati. 12. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu citte cittÃnupassÅ viharati? Idha bhikkhave bhikkhu sarÃgaæ và cittaæ `sarÃgaæ cittan ti' pajÃnÃti, vÅtarÃgaæ và cittaæ `vÅtarÃgaæ cittan ti' pajÃnÃti, sadosaæ và cittaæ `sadosaæ cittan ti' pajÃnÃti, vÅtadosaæ và cittaæ `vÅtadosaæ cittan ti' pajÃnÃti, samohaæ và cittaæ `samohaæ cittan ti' pajÃnÃti, vÅtamohaæ và cittaæ `vÅtamohaæ cittan ti' pajÃnÃti, saækhittaæ và cittaæ `saækhittaæ cittan ti' pajÃnÃti, vikkhittaæ và cittaæ `vikkhittaæ cittan ti' pajÃnÃti, mahaggataæ và cittaæ `mahaggataæ cittan ti' pajÃnÃti, amahaggataæ và cittaæ `amahaggataæ cittan ti' pajÃnÃti, sa-uttaraæ và cittaæ `sa-uttaraæ cittan ti' pajÃnÃti, anuttaraæ và cittaæ `anuttaraæ cittan ti' pajÃnÃti, samÃhitaæ và cittaæ `samÃhitaæ cittan ti' pajÃnÃti, asamÃhitaæ và cittaæ `asamÃhitaæ cittan ti' pajÃnÃti, vimuttaæ và cittaæ `vimuttaæ cittan ti' pajÃnÃti, avimuttaæ và cittaæ `avimuttaæ cittan ti' pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và citte cittÃnupassÅ viharati, bahiddhà và citte cittÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và citte cittÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và cittasmiæ viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và cittasmiæ viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và cittasmiæ viharati. `Atthi cittan ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissati-mattÃya. #<[page 300]># %<300 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 12.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu citte cittÃnupassÅ viharati. 13. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati? Idha bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤casu nÅvaraïesu. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤casu nÅvaraïesu? Idha bhikkhave bhikkhu santaæ và ajjhattaæ kÃmacchandaæ `Atthi me ajjhattaæ kÃmacchando ti' pajÃnÃti, asantaæ và ajjhattaæ kÃmacchandaæ `N' atthi me ajjhattaæ kÃmacchando ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa kÃmacchandassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa kÃmacchandassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa kÃmacchandassa Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Santaæ và ajjhattaæ vyÃpÃdaæ `Atthi me ajjhattaæ vyÃpÃdo ti' pajÃnÃti, asantaæ và ajjhattaæ vyÃpÃdaæ `N' atthi me ajjhattaæ vyÃpÃdo ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa vyÃpÃdassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa vyÃpÃdassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa vyÃpÃdassa Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Santaæ và ajjhattaæ thÅna-middhaæ `Atthi me ajjhattaæ thÅna-middhan ti' pajÃnÃti, asantaæ và ajjhattaæ thÅna-middham `N' atthi me ajjhattaæ thÅnamiddhan ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa thÅnamiddhassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa thÅna-middhassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa thÅna-middhassa Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Santaæ và ajjhattaæ uddhacca-kukkuccaæ `Atthi me ajjhattaæ uddhacca-kukkuccan ti' pajÃnÃti, #<[page 301]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ asantaæ và ajjhattaæ uddhacca-kukkuccaæ `N' atthi me ajjhattaæ uddhacca-kukkuccan ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa uddhacca-kukkuccassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa uddhacca-kukkucassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa uddhacca-kukkuccassa Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Santaæ và ajjhattaæ vicikiccahaæ `Atthi me ajjhattaæ vicikicchà ti' pajÃnÃti, asantaæ và ajjhattaæ vicikicchaæ `N' atthi me ajjhattaæ vicikicchà ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannÃya vicikicchÃya uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannÃya vicikicchÃya pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnÃya vicikicchÃya Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ajjhattabahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati. `Atthi dhammà ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤ÃïamattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤casu nÅvaraïesu. 14. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤cas' upÃdÃnakkhandhesu. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤cas' upÃdÃnakkhandhesu? Idha bhikkhave bhikkhu `Iti rÆpaæ, iti rÆpassa samudayo, iti rÆpassa atthagamo -- iti vedanÃ, iti vedanÃya samudayo, iti vedanÃya atthagamo -- iti sa¤¤Ã, iti sa¤¤Ãya samudayo, iti sa¤¤Ãya atthagamo -- iti saækhÃrÃ, iti {saækhÃrÃnaæ} samudayo, #<[page 302]># %<302 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 14>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ iti {saækhÃrÃnaæ} atthagamo -iti vi¤¤Ãïaæ, iti vi¤¤Ãïassa samudayo, iti vi¤¤Ãïassa atthagamo ti,' Iti ajjhattaæ và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ajjhatta-bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati. `Atthi dhammà ti' và pan' assa sati paccupaÂÂhità hoti yÃvad eva ¤Ãïa-mattÃya patissatimattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati pa¤cas' upÃdÃnakkhandhesu. 15. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati chasu ajjhattika-bÃhiresu Ãyatanesu. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati chasu ajjhattika-bÃhiresu Ãyatanesu? Idha bhikkhave bhikkhu cakkhu¤ ca pajÃnÃti, rÆpe ca pajÃnÃti, ya¤ ca tad ubhayaæ paÂicca uppajjati saæyojanaæ ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca anuppannassa saæyojanassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa saæyojanassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa saæyojanassa Ãyatiæ anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti . . . sota¤ ca pajÃnÃti, sadde ca pajÃnÃti . . . pe . . . ghÃna¤ ca pajÃnÃti, gandhe ca pajÃnÃti . . . pe . . . jivha¤ ca pajÃnÃti, rase ca pajÃnÃti . . . pe . . . kÃya¤ ca pajÃnÃti, phoÂÂhabbe ca pajÃnÃti . . . pe . . . mana¤ ca pajÃnÃti, dhamme ca pajÃnÃti, ya¤ ca tad ubhayaæ {paÂicca} uppajjati saæyojanaæ ta¤ ca pajÃnÃti, #<[page 303]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ yathà ca anuppannassa saæyojanassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa saæyojanassa pahÃnaæ hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca pahÅnassa saæyojanassa Ãyatim anuppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ajjhattabahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati. `Atthi dhammà ti' và pan' assa sati {paccupaÂÂhitÃ} hoti yÃvad eva ¤ÃïamattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ajjhattika-bÃhiresu Ãyatanesu. 16. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati sattasu bojjhaÇgesu. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati sattasu bojjhaÇgesu? Idha bhikkhave bhikkhu santaæ và ajjhattaæ satisambojjhaÇgaæ `Atthi me ajjhattaæ sati-sambojjhaÇgo {ti} pajÃnÃti. Asantaæ và ajjhattaæ sati-sambojjhaÇgaæ `N' atthi me ajjhattaæ sati-sambojjhaÇgo ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa sati-sambojjhaÇgassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa sati-sambojjhaÇgassa bhÃvanÃya pÃripÆrÅ hoti ta¤ ca pajÃnÃti. . . . santaæ và ajjhattaæ dhamma-vicaya-sambojjhaÇgaæ . . . pe . . . . . . santaæ và ajjhattaæ viriya-sambojjhaÇgaæ . . . pe . . . . . . santaæ và ajjhattaæ pÅti-sambojjhaÇgaæ . . . pe . . . #<[page 304]># %<304 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 16.>% . . . santaæ và ajjhattaæ passaddhi-sambojjhaÇgaæ . . . pe . . . . . . santaæ và ajjhattaæ samÃdhi-sambojjhaÇgaæ . . . pe . . . . . . santaæ và ajjhattaæ upekhÃ-sambojjhaÇgaæ `Atthi me ajjhattaæ upekhÃ-sambojjhaÇgo ti' pajÃnÃti. Asantaæ và ajjhattaæ upekhÃ-sambojjhaÇgaæ `N' atthi me ajjhattaæ upekhÃ-sambojjhaÇgo ti' pajÃnÃti. Yathà ca anuppannassa upekhÃ-sambojjhaÇgassa uppÃdo hoti ta¤ ca pajÃnÃti, yathà ca uppannassa upekhÃ-sambojjhaÇgassa bhÃvanÃya pÃripÆrÅ hoti ta¤ ca pajÃnÃti. Iti ajjhattaæ và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ajjhattabahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, samudaya-vaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati. `Atthi dhammà ti' và pan' assa sati {paccuppaÂÂhitÃ} hoti yÃvad eva ¤ÃïamattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati sattasu sambojjhaÇgesu. 17. Puna ca paraæ bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati catusu ariya-saccesu. Katha¤ ca bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati catusu ariya-saccesu? Idha bhikkhave bhikkhu `Idaæ dukkhan ti' yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti, `Ayaæ dukkha-samudayo ti' yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti, `Ayaæ dukkha-nirodho ti' yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti, `Ayaæ dukkha-nirodha-gÃminÅ paÂipadà ti' yathÃbhÆtaæ pajÃnÃti. #<[page 305]># %% 18. Katama¤ ca bhikkhave dukkhaæ ariya-saccaæ? JÃti pi dukkhÃ, jarà pi dukkhà [vyÃdhi pi dukkhÃ], maraïam pi dukkhaæ, soka-parideva-dukkha-domanassupÃyÃsà pi dukkhÃ, yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ, saækhittena {pa¤cupÃdÃna-kkhandhÃ} dukkhÃ. Katamà ca bhikkhave jÃti? Yà tesaæ tesaæ sattÃnaæ tamhi tamhi satta-nikÃye jÃti sa¤jÃti okkanti abhinibbatti khandÃnaæ pÃtu-bhÃvo ÃyatanÃnaæ paÂilÃbho, ayaæ vuccati bhikkhave jÃti. Katamà ca bhikkhave jarÃ? Yà tesaæ tesaæ {sattÃnaæ} tamhi tamhi satta-nikÃye jarà jÅraïatà khaï¬iccaæ pÃliccaæ valittacatà Ãyuno saæhÃni indriyÃnaæ paripÃko, ayaæ vuccati bhikkhave jarÃ. Katama¤ ca bhikkhave maraïaæ? Yam tesaæ tesaæ sattÃnaæ tamhà tamhà satta-nikÃyà cuti cavanatà bhedo antaradhÃnaæ maccu maraïaæ kÃla-kiriyà khandhÃnaæ bhedo kaÊebarassa nikkhepo, idaæ vuccati bhikkhave maraïaæ. Katamo ca bhikkhave soko? Yo kho bhikkhave a¤¤atara¤¤atarena vyasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkha-dhammena phuÂÂhassa soko socanà socitattaæ anto-soko anto-parisoko, #<[page 306]># %<306 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 18.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ayaæ vuccati bhikkhave soko. Katamo ca bhikkhave paridevo? Yo kho bhikkhave a¤¤atara¤¤atarena vyasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkha-dhammena phuÂÂhassa Ãdevo paridevo Ãdevanà paridevanà Ãdevitattaæ paridevitattaæ, ayaæ vuccati bhikkhave paridevo. Katama¤ ca bhikkhave dukkhaæ? Yaæ kho bhikkhave kÃyikaæ dukkhaæ kÃyikaæ asÃtaæ kÃya-samphassajaæ dukkhaæ asÃtaæ vedayitaæ, idaæ vuccati bhikkhave dukkhaæ. Katama¤ ca bhikkhave domanassaæ? Yaæ kho bhikkhave cetasikaæ dukkhaæ cetasikaæ asÃtaæ manosamphassajaæ dukkhaæ asÃtaæ vedayitaæ, idaæ vuccati bhikkhave domanassaæ. Katamo ca bhikkhave upÃyÃso? Yo kho bhikkhave a¤¤atara¤¤atarena vyasanena samannÃgatassa a¤¤atara¤¤atarena dukkha-dhammena phuÂÂhassa ÃyÃso upÃyÃso ÃyÃsitattaæ upÃyÃsitattaæ, ayaæ vuccati bhikkhave upÃyÃso. #<[page 307]># %% Katama¤ ca bhikkhave yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ? JÃti-dhammÃnaæ bhikkhave sattÃnaæ evaæ icchà uppajjati: `Aho vata mayaæ na jÃti-dhammà assÃma, na ca vata no jÃti ÃgaccheyyÃti.' Na kho pan' etaæ icchÃya pattabbaæ. Idam pi yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ. JarÃ-dhammÃnaæ bhikkhave sattÃnaæ . . . pe . . . vyÃdhi-dhammÃnaæ bhikkhave sattÃnaæ . . . pe . . . maraïa-dhammÃnaæ bhikkhave sattÃnaæ . . . pe . . . soka-parideva-dukkha-domanassupÃyÃsa-dhammÃnaæ bhikkhave sattÃnaæ evaæ icchà uppajjati: `Aho vata mayaæ na soka-parideva-dukkhadomanassa-upÃyÃsa-dhammà assÃma, na ca vata no soka-parideva-dukkha-domanassa-upÃyÃsà Ãgaccheyyun ti.' Na kho pan' etaæ icchÃya pattabbaæ. Idam pi yam p' icchaæ na labhati tam pi dukkhaæ. Katame ca bhikkhave saækhittena {pa¤cupÃdÃna-kkhandhÃ} dukkhÃ? SeyyathÅdaæ {rÆpÆpÃdÃna-kkhandho} {vedanÆpÃdÃna-kkhandho} {sa¤¤ÆpÃdÃna-kkhandho} {saækhÃrÆpÃdÃna-kkhandho} {vi¤¤ÃïÆpÃdÃnakkhandho}, ime vuccanti bhikkhave saækhittena {pa¤cupÃdÃna-kkhandhÃ} dukkhÃ. Idaæ vuccati bhikkhave dukkhaæ ariya-saccaæ. #<[page 308]># %<308 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 19.>% 19. Katama¤ ca bhikkhave dukkha-samudayaæ ariya-saccaæ? YÃyaæ taïhà ponobhavikà nandi-rÃga-sahagatà tatra tatrÃbhinandinÅ, seyyathÅdaæ kÃma-taïhà bhava-taïhà vibhava-taïhÃ. Sà kho pan' esà bhikkhave taïhà kattha uppajjamÃnà uppajjati, kattha nivisamÃnà nivisati? Yaæ loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. Ki¤ci loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ? Cakkhuæ loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. Sotaæ loke . . . pe . . . GhÃnaæ loke . . . pe . . . Jivhà loke . . . pe . . . KÃyo loke . . . pe . . . Mano loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpà loke . . . pe . . . Saddà loke . . . pe . . . Gandhà loke . . . pe . . . Rasà loke . . . pe . . . PhoÂÂhabbà loke . . . pe . . . Dhammà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. Cakkhu-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . Sota-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . GhÃna-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . JivhÃ-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . KÃya-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . Mano-vi¤¤Ãïaæ loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. Cakkhu-samphasso loke . . . pe . . . Sota-samphasso loke . . . pe . . . GhÃna-samphasso loke . . . pe . . . #<[page 309]># %% JivhÃ-samphasso loke . . . pe . . . KÃya-samphasso loke . . . pe . . . Mano-samphasso loke piya-rÆpaæ sÃtarÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. Cakkhu-samphassajà vedanà loke . . . pe . . . Sotasamphassajà vedanà loke . . . pe . . . GhÃna-samphassajà vedanà loke . . . pe . . . JivhÃ-samphassajà vedanà loke . . . pe . . . KÃya-samphassajà vedanà loke . . . pe . . . Mano-samphassajà vedanà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpa-sa¤¤Ã loke, . . . pe . . . Sadda-sa¤¤Ã loke . . . pe . . . Gandha-sa¤¤Ã loke, . . . pe . . . Rasa-sa¤¤Ã loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-sa¤¤Ã loke . . . pe . . . Dhamma-sa¤¤Ã loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpa-sa¤cetanà loke . . . pe . . . Sadda-sa¤cetanà loke . . . pe . . . Gandha-sa¤cetanà loke . . . pe . . . Rasa-sa¤cetanà loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-sa¤cetanà loke . . . pe . . . Dhamma-sa¤cetanà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpa-taïhà loke . . . pe . . . Sadda-taïhà loke . . . pe . . . Gandha-taïhà loke . . . pe . . . Rasa-taïhà loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-taïhà loke . . . pe . . . Dhamma-taïhà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpa-vitakko loke . . . pe . . . Sadda-vitakko loke . . . pe . . . Gandha-vitakko loke . . . pe . . . Rasa-vitakko loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-vitakko loke . . . pe . . . Dhamma-vitakko loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, ettha nivisamÃnà nivisati. RÆpa-vicÃro loke . . . pe . . . Sadda-vitakko loke . . . pe . . . Gandha-vicÃro loke . . . pe . . . Rasa-vicÃro loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-vicÃro loke . . . pe . . . Dhamma-vicÃro loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà uppajjamÃnà uppajjati, #<[page 310]># %<310 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 19.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ ettha nivisamÃnà nivisati. Idaæ vuccati bhikkhave dukkha-samudayaæ ariyasaccaæ. 20. Katama¤ ca bhikkhave dukkha-nirodhaæ ariyasaccaæ? Yo tassà yeva taïhÃya asesa-virÃga-nirodho cÃgo paÂinissaggo mutti anÃlayo. Sà kho pan' esà bhikkhave taïhà kattha pahÅyamÃnà pahÅyati, kattha nirujjhamÃnà nirujjhati? Yaæ loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Ki¤ci loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ? Cakkhuæ loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Sotaæ loke . . . pe . . . GhÃnaæ loke . . . pe . . . Jivhà loke . . . pe . . . KÃyo loke . . . pe . . . Mano loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpà loke . . . pe . . . Saddà loke . . . pe . . . Gandhà loke . . . pe . . . Rasà loke . . . pe . . . PhoÂÂhabbà loke . . . pe . . . Dhammà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Cakkhu-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . Sota-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . GhÃna-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . JivhÃ-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . KÃya-vi¤¤Ãïaæ loke . . . pe . . . Mano-vi¤¤Ãïaæ loke piya-rÆpaæ sÃtarÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Cakkhu-samphasso loke . . . pe . . .Mano-samphasso loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, #<[page 311]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Cakkhu-samphassajà vedanà loke . . . pe . . . Manosamphassajà vedanà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpa-sa¤¤Ã loke . . . pe . . . Dhamma-sa¤¤Ã loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpa-sa¤cetanà loke . . . pe . . . Dhamma-sa¤cetanà loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpa-taïhà loke . . . pe . . . Dhamma-taïhà loke . . . piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpa-vitakko loke . . . pe . . . Sadda-vitakko loke . . . pe . . . Gandha-vitakko loke . . . pe . . . Rasa-vitakko loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-vitakko loke . . . pe . . . Dhamma-vitakko loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. RÆpa-vicÃro loke . . . pe . . . Sadda-vicÃro loke . . . pe . . . Gandha-vicÃro loke . . . pe . . . Rasa-vicÃro loke . . . pe . . . PhoÂÂhabba-vicÃro loke . . . pe . . . Dhamma-vicÃro loke piya-rÆpaæ sÃta-rÆpaæ, etth' esà taïhà pahÅyamÃnà pahÅyati, ettha nirujjhamÃnà nirujjhati. Idaæ vuccati bhikkhave dukkha-nirodhaæ ariya-saccaæ. 21. Katama¤ ca bhikkhave dukkha-nirodha-gÃminÅpaÂipadà ariya-saccaæ? Ayam eva Ariyo {AÂÂhaÇgiko} Maggo, seyyathÅdaæ sammÃ-diÂÂhi sammÃ-saækappo sammÃ-vÃcà sammÃkammanto sammÃ-ÃjÅvo sammÃ-vÃyÃmo sammÃ-sati sammÃ-samÃdhi. 4 `Katamà ca bhikkhave sammÃ-diÂÂhi? #<[page 312]># %<312 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 21.>% Yaæ kho bhikkhave dukkhe ¤Ãïaæ dukkha-samudaye ¤Ãïaæ dukkha-nirodhe ¤Ãïaæ dukkha-nirodha-gÃminiyà paÂipadÃya ¤Ãïaæ, ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-diÂÂhi. Katamo ca bhikkhave sammÃ-saækappo? Nekkhamma-saækappo avyÃpÃda-saækappo avihiæsÃsaækappo, ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-saækappo. Katamà ca bhikkhave sammÃ-vÃcÃ? MusÃ-vÃdà veramaïÅ, pisuïÃya vecÃya veramaïÅ, pharusÃya vÃcÃya veramaïÅ, samphappalÃpà veramaïÅ, ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-vÃcÃ. Katamo ca bhikkhave sammÃ-kammanto? PÃïÃtipÃtà veramaïÅ, adinnÃdÃnà verammaïÅ, kÃmesu micchÃcÃrà veramaïÅ, ayaæ vuccati bhikkhave sammÃkammanto. Katamo ca bhikkhave sammÃ-ÃjÅvo? Idha bhikkhave ariya-sÃvako micchÃ-ÃjÅvaæ pahÃya sammÃ-ÃjÅvena jÅvikaæ kappeti, ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-ÃjÅvo. Katamo ca bhikkhave sammÃ-vÃyÃmo? Idha bhikkhave bhikkhu anuppannÃnaæ pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ anuppÃdÃya chandaæ janeti vÃyamati, viriyaæ Ãrabhati, cittaæ paggaïhÃti padahati. UppannÃnaæ pÃpakÃnaæ akusalÃnaæ dhammÃnaæ pahÃnÃya chandaæ janeti vÃyamati, viriyaæ Ãrabhati, cittaæ paggaïhÃti padahati. AnuppannÃnaæ kusalÃnaæ dhammÃnaæ uppÃdÃya chandaæ janeti vÃyamati, viriyaæ Ãrabhati, cittaæ paggaïhÃti padahati. UppannÃnaæ kusalÃnaæ dhammÃnaæ Âhitiyà asammosÃya bhiyyobhÃvÃya vepullÃya bhÃvanÃya pÃripÆriyà chandaæ janeti vÃyamati, #<[page 313]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ viriyaæ Ãrabhati, cittaæ paggaïhÃti padahati. Ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-vÃyÃmo. Katamà ca bhikkhave sammÃ-sati? Idha bhikkhave bhikkhu kÃye kÃyÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ, vedanÃsu . . . pe . . . citte . . . pe . . . dhammesu dhammÃnupassÅ viharati ÃtÃpÅ sampajÃno satimà vineyya loke abhijjhÃ-domanassaæ. Ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-sati. Katamo ca bhikkhave sammÃ-samÃdhi? Idha bhikkhave bhikkhu vivicc' eva kÃmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaæ savicÃraæ vivekajaæ pÅti-sukhaæ paÂhamajjhÃnaæ upasampajja viharati. Vitakka-vicÃrÃnaæ vÆpasamà ajjhattaæ sampasÃdanaæ cetaso ekodi-bhÃvaæ avitakkaæ avicÃraæ samÃdhijaæ pÅti-sukhaæ dutiyajjhÃnaæ upasampajja viharati. PÅtiyà ca virÃgà upekhako viharati sato ca sampajÃno, sukha¤ ca kÃyena {paÂisaævedeti} yan taæ ariyà Ãcikkhanti: `upekhako satimà sukha-vihÃrÅ ti' {tatiyajjhÃnaæ} upasampajja viharati. Sukhassa ca pahÃnà dukkhassa ca pahÃnà pubb' eva somanassa-domanassÃnaæ atthagamà {adukkha-m-asukhaæ} upekhÃ-sati-pÃrisuddhiæ catutthajjhÃnaæ upasampajja viharati. Ayaæ vuccati bhikkhave sammÃ-samÃdhi. Idaæ vuccati bhikkhave dukkha-nirodha-gÃminÅpaÂipadà ariya-saccaæ. Iti ajjhattaæ và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, #<[page 314]># %<314 MAHù-SATIPAèèHùNA SUTTANTA. [D. xxii. 21.>% bahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati, ajjhattabahiddhà và dhammesu dhammÃnupassÅ viharati. Samudaya-dhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, vayadhammÃnupassÅ và dhammesu viharati, samudaya-vayadhammÃnupassÅ và dhammesu viharati. "Atthi dhammà ti" và pan' assa sati {paccuppaÂÂhitÃ} hoti yÃvad eva ¤ÃïamattÃya patissati-mattÃya. Anissito ca viharati na ca ki¤ci loke upÃdiyati. Evaæ kho bhikkhave bhikkhu dhammesu dhammÃnupassÅ viharati catusu ariyasaccesu. 22. Yo hi koci bhikkhave ime cattÃro satipaÂÂhÃne evaæ bhÃveyya satta-vassÃni, tassa dvinnaæ phalÃnaæ a¤¤ataraæ phalaæ pÃÂikaÇkhaæ, diÂÂhe va dhamme a¤¤Ã sati và upÃdisese anÃgÃmitÃ. TiÂÂhantu bhikkhave sattavassÃni, yo hi koci bhikkhave ime {cattÃro satipaÂÂhÃne} evaæ bhÃveyya cha vassÃni . . . pe . . . pa¤cavassÃni . . . cattÃri vassÃni . . . tÅïi vassÃni . . . dve vassÃni . . . ekaæ vassaæ, tassa dvinnaæ phalÃnaæ a¤¤ataraæ phalaæ pÃÂikaÇkhaæ, diÂÂhe va dhamme a¤¤Ã sati và upÃdisese anÃgÃmitÃ. TiÂÂhatu bhikkhave ekaæ vassaæ, yo hi koci bhikkhave ime cattÃro satipaÂÂhÃne evaæ bhÃveyya satta-mÃsÃni, tassa dvinnaæ phalÃnaæ a¤¤ataraæ phalaæ {pÃÂikaÇkhaæ} diÂÂhe {va dhamme} a¤¤Ã sati và upÃdisese anÃgÃmitÃ. TiÂÂhantu bhikkhave sattamÃsÃni, yo hi koci bhikkhu ime cattÃro satipaÂÂhÃne evaæ bhÃveyya cha-mÃsÃni . . . pe . . . pa¤ca-mÃsÃni . . . cattÃri mÃsÃni . . . tÅïi mÃsÃni . . . dve mÃsÃni . . . #<[page 315]># %% ekaæ mÃsaæ . . . a¬¬ha-mÃsaæ, tassa dvinnaæ phalÃnaæ a¤¤ataraæ phalaæ pÃÂikaÇkhaæ, diÂÂhe va dhamme a¤¤Ã sati và upÃdisese anÃgÃmitÃ. TiÂÂhatu bhikkhave a¬¬ha-mÃso, yo hi koci bhikkhave ime cattÃro satipaÂÂhÃne evaæ bhÃveyya sattÃhaæ, tassa dvinnaæ phalÃnaæ a¤¤ataraæ phalaæ pÃÂikaÇkhaæ, diÂÂhe va dhamme a¤¤Ã sati và upÃdisese anÃgÃmitÃ. `EkÃyano ayaæ bhikkhave maggo sattÃnaæ visuddhiyà sokaparidavÃnaæ samatikkamÃya dukkha-domanassÃnaæ atthagamÃya ¤Ãyassa adhigamÃya nibbÃnassa sacchikiriyÃya yad idaæ cattÃro satipaÂÂhÃnà ti' iti yan taæ vuttaæ, idam etaæ paÂicca vuttan ti. Idam avoca BhagavÃ. Attamanà te bhikkhÆ Bhagavato bhÃsitaæ abhinandun ti. MAHù-SATIPAèèHùNA-SUTTANTAõ NIèèHITAõ. #<[page 316]># %< 316>% [xxiii. PÃyÃsi Suttanta.] Evam me sutaæ. 1. Ekaæ samayaæ {ÃyasmÃ} KumÃra-kassapo Kosalesu cÃrikaæ caramÃno mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤ca-mattehi bhikkhu-satehi yena Setavyà nÃma KosalÃnaæ nagaraæ tad avasari. Tatra sudaæ Ãyasmà KumÃra-kassapo SetavyÃyaæ viharati uttarena Setavyà SiæsapÃ-vane. Tena kho pana samayena PÃyÃsi rÃja¤¤o Setavyaæ ajjhÃvasati sattussadaæ satiïakaÂÂhodakaæ sadha¤¤aæ rÃja-bhoggaæ ra¤¤Ã Pasenadi-Kosalena dinnaæ rÃja-dÃyaæ brahma-deyyaæ. 2. Tena kho pana samayena PÃyÃsi-rÃja¤¤assa evarÆpaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ uppannaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukatadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. #<[page 317]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Assosuæ kho Setavyakà brÃhmaïa-gahapatikÃ: `Samaïo khalu bho KumÃra-kassapo samaïassa Gotamassa SÃvako Kosalesu cÃrikaæ caramÃno mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤ca-mattehi bhikkhu-satehi Setavyaæ anuppatto SetavyÃyaæ viharati uttarena Setavyà SiæsapÃ-vane. Taæ kho pana bhavantaæ KumÃra-kassapaæ evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: "Paï¬ito vyatto medhÃvÅbahussuto citta-kathÅ kalyÃïa-paÂibhÃno vu¬¬ho c' eva arahà ca. SÃdhu kho pana tathÃrÆpÃnaæ arahataæ {dassanaæ} hotÅti."' Atha kho Setavyakà {brÃhmaïa}-gahapatikà SetavyÃya nikkhamitvà saæghà saæghÅ gaïÅbhÆtà uttarena-mukhà gacchanti yena SiæsapÃ-vanaæ ten' upasaækamanti. 3. Tena kho pana samayena PÃyÃsi rÃja¤¤o uparipÃsÃde divÃ-seyyaæ upagato hoti. Addasà kho PÃyÃsi rÃja¤¤o Setavyake brÃhmaïa-gahapatike SetavyÃya nikkhamitvà {saæghÃ} saæghÅ gaïÅ-bhÆte uttarena-mukhe gacchante yena SiæsapÃ-vanaæ ten' upasaækamante. Disvà khattaæ Ãmantesi: `Kin nu kho bho khatte Setavyakà brÃhmaïa-gahapatikà SetavyÃya nikkhamitvà saæghà saæghÅ gaïÅ-bhÆtà uttarena-mukhà gacchanti yena SiæsapÃ-vanan ti' ? #<[page 318]># %<318 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 3.>% `Atthi kho bho samaïo KumÃra-kassapo samaïassa Gotamassa sÃvako Kosalesu cÃrikaæ caramÃno mahatà bhikkhu-saæghena saddhiæ pa¤ca-mattehi bhikkhusatehi Setavyaæ anuppatto SetavyÃyaæ viharati uttarena Setavyà SiæsapÃ-vane. Taæ kho pana bhavantaæ KumÃra-kassapaæ evaæ kalyÃïo kittisaddo abbhuggato: "Paï¬ito vyatto medhÃvÅ bahussuto citta-kathÅ kalyÃïapaÂibhÃno vu¬¬ho c' eva arahà cÃti." Tam enaæ bhavantaæ KumÃra-kassapaæ dassanÃya upasaækamantÅti.' `Tena hi bho khatte yena Setavyakà brÃhmaïa-gahapatikà ten' upasaækama, upasaækamitvà Setavyake brÃhmaïa-gahapatike evaæ vadehi: "PÃyÃsi bho rÃja¤¤o evam Ãha: ùgamentu kira bhavanto, PÃyÃsi rÃja¤¤o samaïaæ KumÃra-kassapaæ dassanÃya upasaækamissatÅti." Purà samaïo KumÃra-kassapo Setavyake brÃhmaïagahapatike bÃle avyatte sa¤¤Ãpeti: "Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti." N' atthi hi bho khatte paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Evaæ bho ti' kho so khattà PÃyÃsissa rÃja¤¤assa paÂissutvà yena Setavyakà brÃhmaïa-gahapatikà ten' upasaækami, upasaækamitvà Setavyake brÃhmaïa-gahapatike etad avoca: `PÃyÃsi bho rÃjä¤o evam Ãha: "ùgamentu kira bhavanto, PÃyÃsi rÃja¤¤o samaïaæ KumÃra-kassapaæ dassanÃya upasaækamissatÅti."' 4. Atha kho PÃyÃsi rÃja¤¤o Setavyakehi brÃhmaïagahapatikehi parivuto yena SiæsapÃ-vanaæ yen' Ãyasmà KumÃra-kassapo ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmatà KumÃra-kassapena saddhiæ sammodi sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdi. #<[page 319]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Setavyakà pi kho brÃhmaïa-gahapatikà {app ekacce} Ãyasmantaæ KumÃra-kassapaæ abhivÃdetvà ekamantaæ nisÅdiæsu, {app ekacce} Ãyasmatà KumÃra-kassapena saddhiæ sammodiæsu, sammodanÅyaæ kathaæ sÃrÃïÅyaæ vÅtisÃretvà ekamantaæ nisÅdiæsu, {app ekacce} yen' Ãyasmà KumÃra-kassapo ten' a¤jalim païÃmetvà ekamantaæ nisÅdiæsu, {app ekacce} nÃma-gottaæ sÃvetvà ekamantaæ nisÅdiæsu, {app ekacce} tuïhÅ-bhÆtà ekamantaæ nisÅdiæsu. 5. Ekamantaæ nisinno kho PÃyÃsi rÃja¤¤o Ãyasmantaæ KumÃra-kassapam etad avoca: `Ahaæ hi bho Kassapa evaæ-vÃdÅ evaæ-diÂÂhÅ: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `NÃhaæ RÃja¤¤a evaæ-vÃdiæ evaæ-diÂÂhiæ addasaæ và assosiæ vÃ. Kathaæ hi nÃma evaæ vadeyya: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ {vipÃko} ti. Tena hi RÃja¤¤a taæ yev' ettha paÂipucchissÃmi, yathà te khameyya tathà naæ vyÃkareyyÃsi. Taæ kiæ ma¤¤asi rÃja¤¤a, ime candima-suriyà imasmiæ loke parasmiæ vÃ, devà te manussà và ti?' `Ime bho Kassapa candima-suriyà parasmiæ loke na imasmiæ, devà te na manussà ti.' `Iminà kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 6. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evaæ me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukatÃ-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo yena te pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?' #<[page 320]># %<320 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 6.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Atthi bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ kÃmesu micchÃcÃrÅ musÃ-vÃdÅ pisuïÃvÃcà pharusÃ-vÃcà samphappalÃpÅ abhijjhÃlÆ vyÃpannacittà micchÃ-diÂÂhÅ. Te aparena samayena ÃbÃdhikà honti dukkhità bÃÊha-gilÃnÃ. Yadà 'haæ jÃnÃmi: "Na dÃn' ime imamhà ÃbÃdhà vuÂÂhahissantÅti" tyÃhaæ upasaækamitvà evaæ {vadÃmi}: "Santi kho bho eke samaïabrÃhmaïà evaæ-vÃdino evaæ-diÂÂhino:-- Ye te pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ kÃmesu micchÃcÃrÅ musÃ-vÃdÅ pisuïÃ-vÃcà pharusÃ-vÃcà samphappalÃpÅ {abhijjÃlu} vyÃpanna-città micchÃ-diÂÂhÅ, te kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjantÅti. Bhavanto kho pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ kÃmesu {micchÃcÃrÅ} musÃ-vÃdÅ pisuïÃ-vÃcà pharusÃ-vÃcà samphappalÃpÅ {abhijjÃlu} vyÃpanna-città micchÃ-diÂÂhÅ. Sace tesam bhavataæ samaïabrÃhmaïÃnaæ saccaæ vacanaæ, bhavanto kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjissanti. Sace bho kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppajjeyyÃtha, yena me Ãgantvà ÃroceyyÃtha: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. Bhavanto kho pana me saddÃyikà paccayikÃ, yaæ bhavantehi diÂÂhaæ yathà sÃmaæ diÂÂhaæ, evam etaæ bhavissatÅti." Te me "SÃdhÆti paÂissutvà n' eva Ãgantvà Ãrocenti, #<[page 321]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na pana dÆtaæ pahiïanti. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 7. `Tena hi RÃja¤¤a taæ yev' ettha paÂipucchissÃmi, yathà te khameyya tathà naæ vyÃkareyyÃsi. Taæ kiæ ma¤¤asi RÃja¤¤a? Idha te purisà coraæ Ãgu-cÃriæ gahetvà dasseyyuæ: "Ayan te bhante coro Ãgu-cÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti." Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho imaæ purisaæ daÊhÃya rajjuyà pacchÃ-bÃhaæ gÃÊha-bandhanaæ bandhitvÃ, khuramuï¬aæ karitvÃ, kharassarena païavena rathiyÃya rathiyaæ siÇghÃÂakena siÇghÃÂakaæ parinetvÃ, dakkhiïena dvÃrena nikkhamitvÃ, dakkhiïato nagarassa ÃghÃtane sÅsaæ chindathÃti." Te "{SÃdhÆti}" paÂisuïitvÃ, taæ purisaæ daÊhÃya rajjuyà pacchÃ-bÃhaæ gÃÊhabandhanaæ bandhitvÃ, khura-{muï¬aæ} karitvÃ, kharassarena païavena rathiyÃya rathiyaæ {siÇghÃÂakena} siÇghÃtakaæ parinetvÃ, dakkhiïena dvÃrena nikkhamitvÃ, dakkhiïato nagarassa ÃghÃtane nisÅdÃpeyyuæ. Labheyya nu kho so coro cora-ghÃtesu: "ùgamentu tÃva bhavanto cora-ghÃtÃ, amukasmiæ me gÃme và nigame và mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohitÃ, yÃvÃhaæ tesaæ uddassetvà ÃgacchÃmÅti?" #<[page 322]># %<322 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 7.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ UdÃhu vippalapantass' eva cora-ghÃtà sÅsaæ chindeyyun ti?' `Na hi so bho Kassapa coro labheyya cora-ghÃtesu: "ùgamentu tÃva bhavanto cora-ghÃtÃ, amukasmiæ me gÃme và nigame và mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohitÃ, yÃvÃhaæ tesaæ uddassetvà ÃgacchÃmÅti." Atha kho naæ {vippalapantass'} eva cora-ghÃtà sÅsaæ chindeyyun ti.' `So hi nÃma RÃja¤¤a coro manusso manussa-bhÆtesu cora-ghÃtesu na labhissati: "ùgamentu tÃva bhavanto cora-ghÃtÃ, amukasmiæ me gÃme và nigame và mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohitÃ, yÃvÃhaæ tesaæ uddassetvà ÃgacchÃmÅti." Kiæ pana te mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtÅ adinnÃdÃyÅ kÃmesu micchÃcÃrÅ musÃ-vÃdÅ {pisuïÃ}-vÃcà pharusÃ-vÃcà samphappalÃpÅ abhijjhÃlÆ vyÃpanna-città micchÃ-diÂÂhÅ kÃyassa bhedà param maraïà apÃyaæ duggatiæ vinipÃtaæ nirayaæ uppannà labhissanti nirayapÃlesu: "ùgamentu tÃva bhavanto niraya-pÃlà yÃva mayaæ PÃyÃsissa {RÃja¤¤assa} gantvà Ãrocema: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti"? Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 8. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo yena te pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?' `Atthi bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà {pisuïÃya} #<[page 323]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ vÃcÃyà paÂiviratà pharusÃya vÃcÃya paÂiviratà samphappalÃpà paÂiviratà anabhijjhÃlÆ avyÃpanna-città sammÃ-diÂÂhÅ. Te aparena samayena ÃbÃdhikà honti dukkhità bÃÊha-gilÃnÃ. YadÃhaæ jÃnÃmi: "Na dÃn' ime imamhà ÃbÃdhà vuÂÂhahissantÅti," tyÃhaæ upasaækamitvà evaæ vadÃmi: "Santi kho bho eke samaïa-brÃhmaïà {evaæ-}vÃdino {evaæ-}diÂÂhino -- Ye te pÃïÃtipÃtà paÂivirÃtà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà pisuïÃya vÃcÃya paÂiviratà pharusÃya vÃcÃya paÂiviratà samphappalÃpà paÂiviratà anabhijjhÃlÆ avyÃpanna-città sammÃ-diÂÂhÅ, te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjantÅti. Bhavanto kho pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà pisuïÃya vÃcÃya paÂiviratà pharusÃya vÃcÃya paÂiviratà samphappalÃpà paÂiviratà anabhijjhÃlÆ avyÃpanna-città sammÃ-diÂÂhÅ. Sace tesam bhavataæ samaïa-brÃhmaïÃnaæ saccaæ vacanaæ, bhavanto kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjissanti. Sace bho kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjeyyÃtha, yena me Ãgantvà ÃroceyyÃtha: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. Bhavanto kho pana me saddhÃyikà paccayikÃ, yaæ bhavantehi {diÂÂhaæ}, yathà sÃmaæ diÂÂhaæ, evam etaæ bhavissatÅti." Te me "{SÃdhÆti}" paÂisuïitvà n' eva Ãgantvà Ãrocenti na pana dÆtaæ pahiïanti. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: #<[page 324]># %<324 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 8.>% Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 9. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya pi idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. Seyyathà pi RÃja¤¤a puriso gÆtha-kÆpe sasÅsako nimuggo assa. Atha tvaæ purise ÃïÃpeyyÃsi: "Tena hi bho taæ purisaæ tamhà gÆtha-kÆpà uddharathÃti." Te "SÃdhÆti" paÂissuïitvà taæ purisaæ tamhà gÆtha-kÆpà uddhareyyuæ. Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho tassa purisassa kÃyà {veÊu}-pesikÃhi gÆthaæ sunimmajjitaæ nimmajjathÃti." Te "SÃdhÆti" paÂissuïitvà tassa purisassa kÃyà {veÊu}-pesikÃhi gÆthaæ sunimmajjitaæ nimmajjeyyuæ. Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho tassa purisassa kÃyaæ paï¬umattikÃya tikkhattuæ subbaÂÂitaæ ubbaÂÂethÃti." Te tassa purisassa kÃyaæ paï¬umattikÃya tikkhattuæ subbaÂÂitaæ ubbaÂÂeyyuæ. Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho taæ purisaæ telena abbha¤jitvà sukhumena cuïïena tikkhattuæ suppadhotaæ karothÃti." Te taæ purisaæ telena abbha¤jitvà sukhumena cuïïena tikkhattuæ suppadhotaæ kareyyuæ. Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho tassa purisassa kesa-massuæ kappethÃti." Te tassa purisassa kesamassuæ kappeyyuæ. Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho tassa purisassa mahaggha¤ ca mÃlaæ mahaggha¤ ca vilepanaæ mahagghÃni ca vatthÃni upaharathÃti." Te tassa purisassa mahaggha¤ ca mÃlaæ mahaggha¤ ca vilepanaæ mahagghÃni ca vatthÃni upahareyyuæ. #<[page 325]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Te tvaæ evaæ vadeyyÃsi: "Tena hi bho taæ purisaæ pÃsÃdaæ ÃropetvÃ, pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhapethÃti." Te taæ purisaæ pÃsÃdaæ Ãropetvà pa¤ca kÃma-guïÃni upaÂÂhapeyyuæ. Taæ {kiæ} ma¤¤asi RÃja¤¤a? Api nu tassa purisassa sunahÃtassa suvilittassa kappita-kesamassussa Ãmutta-mÃlÃbharaïassa odÃta-vattha-vasanassa upari-pÃsÃda-vara-gatassa pa¤cahi kÃmaguïehi samappitassa samaÇgibhÆtassa paricÃriyamÃnassa punad eva tasmiæ gÆtha-kÆpe nimmujjitukÃmatà assÃti?' `No h' idaæ bho Kassapa.' `Taæ kissa hetu?' `Asuci bho Kassapa gÆtha-kÆpo, asuci c' eva asucisaækhÃto ca duggandho ca duggandha-saækhÃto ca jeguccho ca jeguccha-saækhÃto ca paÂikkÆlo ca paÂikkÆlasaækhÃto cÃti.' `Evam eva kho RÃja¤¤a manussà devÃnam asucÅ c' eva asuci-saækhÃtà ca duggandhà ca duggandha-saækhÃtà ca jegucchà ca jeguccha-saækhÃtà ca paÂikkÆlà ca paÂikkÆlasaækhÃtà ca. Yojana-sataæ kho RÃja¤¤a manussa-{gandho} deve ubbÃhati. Kim pana te mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà pisuïÃya vÃcÃya paÂiviratà pharusÃya vÃcÃya paÂiviratà samphappalÃpà paÂiviratà anabhijjhÃlÆ avyÃpanna-città sammÃ-diÂÂhÅ kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppannà Ãgantvà Ãrocessanti: "Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?" #<[page 326]># %<326 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 9.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 10. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .' `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . .' `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà surÃ-meraya-majjapamÃdaÂÂhÃnà paÂiviratÃ. Te aparena samayena ÃbÃdhikà honti dukkhità bÃÊha-gilÃnÃ. YadÃhaæ jÃnÃmi: "Na idÃn' ime imamhà ÃbÃdhà vuÂÂhahissantÅti," tyÃhaæ upasaækamitvà evaæ vadÃmi: "Santi kho bho eke samaïa-brÃhmaïà {evaæ-}vÃdino {evaæ-}{diÂÂhino} -- Ye te pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà surÃ-merayamajja-pamÃdaÂÂhÃnà paÂiviratÃ, te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjanti devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyatan ti. Bhavanto kho pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà kÃmesu micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà surÃ-meraya-majjapamÃdaÂÂhÃnà pativiratÃ. Sace tesaæ bhavataæ samaïa-brÃhmaïÃnaæ saccaæ vacanaæ, bhavanto kÃyassa bhedà param maraïà sugatim saggaæ lokaæ uppajjissanti devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ. Sace bho kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajjeyyÃtha devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ, yena me Ãgantvà ÃroceyyÃtha -- Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. Bhavanto kho pana me saddhÃyikà paccayikÃ, yaæ bhavantehi diÂÂhaæ, yathà sÃmaæ diÂÂhaæ, #<[page 327]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evam etaæ bhavissatÅti." Te me "SÃdhÆti" paÂisuïitvà n' eva Ãgantvà Ãrocenti na pana dÆtaæ pahiïanti. Ayam pi kho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko n' atthi sattà opapÃtikà n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 11. `Tena hi RÃja¤¤a taæ yev' ettha paÂipucchissÃmi, yathà te khameyya tathà naæ vyÃkareyyÃsi. Yaæ kho RÃja¤¤a mÃnusakaæ vassa-sataæ, devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ eso eko rattindivo. TÃya rattiyà tiæsa rattiyo mÃso, tena mÃsena dvÃdasa-mÃsiyo saævaccharo, tena saævaccharena dibbaæ vassa-sahassaæ devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ ÃyuppamÃïaæ. Ye te mittÃmaccà ¤Ãti-sÃlohità pÃïÃtipÃtà paÂiviratà adinnÃdÃnà paÂiviratà {kÃmesu} micchÃcÃrà paÂiviratà musÃ-vÃdà paÂiviratà surÃ-merayamajja-pamÃdaÂÂhÃnà paÂiviratÃ, te kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppannà devÃnam TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ. Sace pana tesaæ evaæ bhavissati: "YÃva mayaæ dve và tÅïi và rattindivÃni dibbehi pa¤cakÃma-guïehi samappità samaÇgibhÆtà paricÃrema, atha mayaæ PÃyÃsissa RÃja¤¤assa gantvà ÃrocessÃma: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti," api nu te Ãgantvà Ãroceyyuæ: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?' `No h' idaæ bho Kassapa. Api hi mayaæ bho Kassapa ciram kÃlakatà pi bhaveyyÃma. Ko pan' etaæ bhoto Kassapassa Ãroceti: "Atthi devà TÃvatiæsÃ" ti vÃ, "Evaæ dÅghÃyukà devà TÃvatiæsÃ" ti vÃ. Na mayaæ bhoto Kassapassa saddahÃma "Atthi devà TÃvatiæsÃ" ti và "Evaæ {dÅghÃyukÃ} devà TÃvatiæsÃ" ti vÃ. #<[page 328]># %<328 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 11.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Seyyathà pi RÃja¤¤a jaccandho puriso yo na passeyya kaïha-sukkÃni rÆpÃni, na passeyya nÅlakÃni rÆpÃni, na passeyya pÅtakÃni rÆpÃnÅ, na passeyya lohitakÃni rÆpÃni, na passeyya ma¤jiÂÂhikÃni rÆpÃni, na passeyya samavisamaæ, na passeyya tÃraka-{rÆpÃni} na passeyya candima-suriye. So evaæ vadeyya: "N' atthi kaïhasukkÃni rÆpÃni, n' atthi kaïha-sukkÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi nÅlakÃni rÆpÃni, n' atthi nÅlakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi pÅtakÃni rÆpÃni, n' atthi pÅtakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi lohitakÃni rÆpÃni, n' atthi lohitakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi ma¤jiÂÂhikÃni rÆpÃni, n' atthi ma¤jiÂÂhikÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi sama-visamaæ, n' atthi sama-visamassa dassÃvÅ, n' atthi tÃraka-{rÆpÃni}, n' atthi tÃraka-rÆpÃnaæ dassÃvÅ, n' atthi candima-suriyÃ, n' atthi candima-suriyÃnaæ {dassÃvÅ}. Aham etaæ na jÃnÃmi, aham etaæ na passÃmi, tasmà taæ n' atthÅti." Sammà nu kho so RÃja¤¤a vadamÃno vadeyyÃti?' `No h' idaæ bho Kassapa. Atthi kaïha-sukkÃni rÆpÃni, atthi kaïha-sukkÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, atthi nÅlakÃni rÆpÃni, atthi nÅlakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, atthi {pÅtakÃni} rÆpÃni, atthi pÅtakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, atthi lohitakÃni rÆpÃni, atthi lohitakÃnaæ rÆpÃnaæ dassÃvÅ, atthi ma¤jiÂÂhakÃni rÆpÃni, atthi {ma¤jiÂÂhakÃnaæ} rÆpÃnaæ dassÃvÅ, #<[page 329]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ atthi sama-visamaæ, atthi sama-visamassa dassÃvÅ, atthi tÃraka-{rÆpÃni}, atthi tÃraka-rÆpÃnaæ dassÃvÅ, atthi candima-suriyÃ, atthi candima-suriyÃnaæ dassÃvÅ. "Aham etaæ na jÃnÃmi, aham etaæ na passÃmi, tasmà taæ n' atthÅti," na hi so bho Kassapa sammà vadamÃno vadeyyÃti.' `Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a jaccandhÆpamo ma¤¤e paÂibhÃsi, yaæ maæ tvaæ evaæ vadesi: "Ko pan' etaæ bhoto Kassapassa Ãroceti: `Atthi devà TÃvatiæsÃ' ti vÃ, `Evaæ dÅghÃyukà devà TÃvatiæsÃ' ti vÃ. Na mayaæ bhoto Kassapassa saddahÃma: `Atthi devà TÃvatiæsÃ' ti và `Evaæ dÅghÃyukà devà TÃvatiæsÃ' ti vÃ." `Na kho RÃja¤¤a evaæ paraloko daÂÂhabbo yathà tvaæ ma¤¤asi iminà maæsa-{cakkhunÃ}. Ye kho te RÃja¤¤a samaïa-brÃhmaïà ara¤¤e vanapatthÃni pantÃni senÃsanÃni paÂisevanti appa-saddÃni appa-nigghosÃni, te tattha appamattà ÃtÃpino pahitattà viharantà dibbaæ cakkhuæ visodhenti, te dibbena cakkhunà visuddhena atikkamanta-mÃnusakena imam eva lokaæ passanti param eva, satte ca opapÃtike. Evaæ kho RÃja¤¤a para-loko daÂÂhabbo,na tveva yathà tvaæ ma¤¤asi iminà maæsa-cakkhunÃ. Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 12. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: #<[page 330]># %<330 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 12.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .? `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . . `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `IdhÃhaæ bho Kassapa passÃmi samaïa-brÃhmaïe sÅlavante kalyÃïa-dhamme jÅvitu-kÃme amaritu-kÃme sukha-kÃme dukkha-paÂikkÆle. Tassa mayhaæ bho Kassapa evaæ hoti: Sace kho ime bhonto samaïabrÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïa-dhammà evaæ jÃneyyum: "Ito no matÃnaæ seyyo bhavissatÅti," idÃn' ime bhonto samaïa-brÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïa-dhammà visaæ và khÃdeyyuæ, satthaæ và Ãhareyyuæ, ubbandhitvà và kÃlaæ kareyyuæ, papÃte và papateyyuæ. Yasmà ca kho ime bhonto samaïa-brÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïadhammà na evaæ jÃnanti: "Ito no matÃnaæ seyyo bhavissatÅti," tasmà ime bhonto samaïa-brÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïa-dhammà jÅvitu-kÃmà amaritu-kÃmà sukha-kÃmà dukkha-paÂikkÆlÃ. Ayam pi bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 13. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a a¤¤atarassa brÃhmaïassa dve pajÃpatiyo ahesuæ. Ekissà putto ahosi dasavassuddesiko và dvÃdasavassuddesiko vÃ, ekà gabbhinÅ upavija¤¤Ã, atha kho so brÃhmaïo kÃlam akÃsi. Atha kho so mÃïavako mÃtu-sapattiæ etad avoca: "Yam idaæ bhoti dhanaæ và dha¤¤aæ và rajataæ và jÃtarÆpaæ và sabban taæ mayhaæ. #<[page 331]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ N' atthi tumh' ettha ki¤ci, pitu me bhoti dÃyajjaæ {niyyÃtehÅti}." Evaæ vutte sà brÃhmaïÅ taæ mÃïavakaæ etad avoca: "{ùgamehi} tÃva tÃta yÃva vijÃyÃmi. Sace kumÃrako bhavissati, tassa pi eka-deso bhavissati; sace kumÃrikà bhavissati, sà pi te opabhoggà bhavissatÅti." `Dutiyam pi kho mÃïavako mÃtu-sapattiæ etad avoca: "Yam idaæ bhoti dhanaæ và dha¤¤aæ và rajataæ và jÃtarÆpam và sabban taæ mayhaæ. N' atthi tumh' ettha ki¤ci, pitu me bhoti dÃyajjaæ {niyyÃtehÅti}." Dutiyam pi kho sà brÃhmaïÅ taæ mÃïavakaæ etad avoca: "ùgamehi tÃva tÃta yÃva vijÃyÃmi. Sace kumÃrako bhavissati tassa pi eka-deso bhavissati; sace kumÃrikà bhavissati, sà pi te opabhoggà bhavissatÅti." `Tatiyam pi kho so mÃïavako mÃtu-sapattiæ etad avoca: "Yam idaæ hoti dhanaæ và dha¤¤aæ và rajataæ và jÃtarÆpaæ và sabban taæ mayhaæ. N' atthi tumh' ettha ki¤ci, pitu me bhoti dÃyajjaæ {niyyÃtehÅti}." Atha kho sà brÃhmaïÅ satthaæ gahetvà ovarakaæ pavisitvà udaraæ opÃdesi: "YÃva jÃnÃmi yadi và kumÃrako yadi và kumÃrikà ti." Sà attÃna¤ c' eva jÅvitaæ gabbhaæ sÃpateyya¤ ca [vinÃsesi] {yathÃ} taæ bÃlà avyattà anaya-vyasanaæ ÃpannÃ, ayoniso dÃyajjaæ gavesantÅ. Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a bÃlo avyatto anaya-vyasanaæ Ãpajjissasi ayoniso paralokaæ gavesanto, #<[page 332]># %<332 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 13.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ seyyathà pi sà brÃhmaïÅ bÃlà avyattà anayavyasanaæ Ãpannà ayoniso dÃyajjaæ gavesantÅ. Na kho RÃja¤¤a samaïa-brÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïa-dhammà apakkaæ paripÃcenti, api ca paripÃkaæ Ãgamenti paï¬itÃ. Attho hi RÃja¤¤a samaïa-brÃhmaïÃnaæ sÅlavantÃnaæ kalyÃïa-dhammÃnaæ jÅvitena. Yathà yathà kho RÃja¤¤a samaïa-brÃhmaïà sÅlavanto kalyÃïadhammà ciraæ dÅgham addhÃnaæ tiÂÂhanti, tathà tathà bahuæ pu¤¤aæ pasavanti, bahujana-hitÃya ca paÂipajjanti bahujana-sukhÃya lokÃnukampakÃya atthÃya hitÃya sukhÃya deva-manussÃnaæ. Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 14. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .? `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . . `Kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa purisà coraæ Ãgu-cÃriæ gahetvà dassenti: "Ayaæ te bhante coro Ãgu cÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti." TyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imaæ purisaæ jÅvantaæ yeva kumbhiyà pakkhipitvà mukhaæ pidahitvà allena cammena onandhitvà allÃya mattikÃya bahalÃvalepanaæ karitvà uddhanaæ Ãropetvà aggiæ dethÃti." #<[page 333]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Te me "{sÃdhÆti}" paÂisuïitvà taæ purisaæ jÅvantaæ yeva kumbhiyà pakkhipitvà mukhaæ pidahitvà allena cammena onandhitvà allÃya mattikÃya bahalÃvalepanaæ karitvà uddhanaæ Ãropetvà aggiæ denti. Yadà mayaæ jÃnÃma: "KÃlakato so puriso ti," atha naæ kumbhiæ oropetvà ubbhinditvà mukhaæ vivaritvà saïikaæ nillokema: "App eva nÃm' assa jÅvaæ nikkhamantaæ passeyyÃmÃti." N' ev' assa mayaæ jÅvaæ nikkhamantaæ passÃma. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtika, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 15. `Tena hi RÃja¤¤a taæ yev' ettha paÂipucchissÃmi, yathà te khameyya tathà naæ vyÃkareyyÃsi. AbhijÃnÃsi no tvaæ RÃja¤¤a divÃ-seyyaæ upagato supinakaæ passitvà ÃrÃma-rÃmaïeyyakaæ vana-rÃmaïeyyakaæ bhÆmirÃmaïeyyakaæ pokkharaïÅ-rÃmaïeyyakan ti?' `AbhijÃnÃm' ahaæ bho Kassapa divÃ-seyyaæ upagato supinakaæ passitvà ÃrÃma-rÃmaïeyyakaæ vana-rÃmaïeyyakan ti.' `Rakkhanti taæ tamhi samaye khujjà pi vÃmanikà pi velÃmikà pi komÃrikà pÅti?' `Evam pi bho Kassapa rakkhanti maæ tamhi samaye khujjà pi vÃmanikà pi velÃmikà pi komÃrikà pÅti.' `Api nu tà tumhaæ jÅvaæ passanti pavisantaæ và nikkhamantaæ và ti?' #<[page 334]># %<334 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 15.>% `No h' idaæ bho Kassapa.' `Tà hi nÃma RÃja¤¤a tumhaæ jÅvantassa jÅvantiyo jÅvaæ na passissanti pavisantaæ và nikkhamantaæ vÃ. Kim pana tvaæ kÃlakatassa jÅvam passissanti pavisantaæ và nikkhamantaæ vÃ? Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 16. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnam kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .? `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . . `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa purisà coraæ Ãgu-cÃriæ gahetvà dassenti: "Ayan te bhante coro ÃgÆ-cÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti." TyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imaæ purisaæ jÅvantaæ yeva tulÃya tuletvà jiyÃya anassÃsakaæ mÃretvà punad eva tulÃya tulethÃti." Te me "SÃdhÆti" paÂisuïitvà purisaæ jÅvantaæ yeva tulÃya tuletvà jiyÃya anassÃsakaæ mÃretvà punad eva tulÃya tulenti. Yadà so jÅvati, tadà lahutaro ca hoti mudutaro ca kamma¤¤ataro ca. Yadà pana so kÃlakato hoti, tadà garutaro ca hoti patthÅnataro ca akamma¤¤ataro ca. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti." 17. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya pi idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. #<[page 335]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Seyyathà pi RÃja¤¤a puriso divasa-santattaæ ayo-guÊaæ Ãdittaæ sampajjalitaæ {sajoti-bhÆtaæ} tulÃya toleyya, tam enaæ aparena samayena sÅtaæ nibbutaæ tulÃya toleyya. Kadà nu kho so ayo-guÊo lahutaro và hoti mudutaro và kamma¤¤ataro vÃ? Yadà và Ãditto sampajjalito sajotibhÆto, yadà và sÅto nibbuto ti?' `Yadà so bho Kassapa ayo-guÊo tejo-sahagato ca hoti vÃyo-sahagato Ãditto sampajjalito sajoti-bhÆto, tadà lahutaro ca hoti mudutaro ca kamma¤¤ataro ca. Yadà pana so ayo-guÊo n' eva tejo-sahagato hoti na vÃyosahagato sÅto nibbuto, tadà garutaro ca hoti patthÅnataro ca akamma¤¤ataro cÃti.' `Evam eva kho RÃja¤¤a yadà 'yaæ kÃyo Ãyusahagato ca hoti usmÃ-sahagato ca vi¤¤Ãïa-sahagato ca, tadà lahutaro ca hoti mudutaro ca kamma¤¤ataro ca. Yadà panÃyaæ kÃyo n' eva Ãyu-sahagato ca hoti na usmÃsahagato na vi¤¤Ãïa-sahagato, tadà garutaro ca hoti patthÅnataro ca akamma¤¤ataro ca. Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 18. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapa evam Ãha, atha kho evaæ me ettha hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .?' `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . .' `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa purisà coraæ Ãgu-cÃriæ gahetvà dassenti: "Ayan te bhante coro Ãgu-cÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti." #<[page 336]># %<336 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 18.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ TyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imaæ purisaæ anupahacca chavi¤ ca camma¤ ca maæsa¤ ca nahÃru¤ ca aÂÂhi¤ ca aÂÂhimi¤ja¤ ca jÅvità voropethÃti." Te me "SÃdhÆti" paÂisuïitvà taæ purisaæ anupahacca chavi¤ ca camma¤ ca maæsa¤ ca nahÃru¤ ca aÂÂhi¤ ca aÂÂhimi¤ja¤ ca jÅvità voropenti. Yadà so addhamato hoti, tyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imaæ purisaæ uttÃnaæ nipÃtetha, app eva nÃm' assa jÅvaæ nikkhamantaæ passeyyÃmÃti." Te taæ purisaæ uttÃnaæ nipÃtenti, n' eva assa mayaæ jÅvaæ nikkhamantam passÃma. TyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imaæ purisaæ avakujjaæ nipÃtetha . . . pe . . . passena nipÃtetha . . . dutiyena passena nipÃtetha . . . uddhaæ Âhapetha . . . omuddhakaæ Âhapetha . . . pÃïinà ÃkoÂetha . . . le¬¬unà ÃkoÂetha . . . daï¬ena ÃkoÂetha . . . satthena ÃkoÂetha . . . {odhunÃtha} . . . sandhunÃtha . . . niddhunÃtha, app eva nÃm' assa jÅvaæ nikkhamantaæ passeyyÃmÃti." Te taæ purisaæ odhunanti sandhunanti niddhunanti, n' eva assa mayaæ {jÅvaæ} nikkhamantaæ passÃma. Tassa ca tad eva cakkhuæ hoti te rÆpà ta¤ c' Ãyatanaæ nappaÂisaævedeti, tad eva sotaæ hoti te saddà ta¤ c' Ãyatanaæ nappaÂisaævedeti, tad eva ghÃnaæ hoti te gandhà ta¤ c' Ãyatanaæ nappaÂisaævedeti, #<[page 337]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ sà yeva jivhà hoti te rasà ta¤ c' Ãyatanaæ nappaÂisaævedeti, so yeva kÃyo hoti te phoÂÂhabbà ta¤ c' Ãyatanaæ nappaÂisaævedeti. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti." 19. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya p' idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a a¤¤ataro saÇkha-dhamo saÇkhaæ ÃdÃya paccantimaæ janapadaæ agamÃsi. So yen' a¤¤ataro gÃmo ten' upasaækami, upasaækamitvà majjhe gÃmassa Âhito tikkhattuæ saÇkhaæ upaÊÃsitvà saÇkhaæ bhÆmiyaæ nikkhipitvà ekamantaæ nisÅdi. Atha kho RÃja¤¤a tesaæ paccantajÃnaæ manussÃnaæ etad ahosi: "Kissa nu kho eso saddo evaæ rajanÅyo evaæ kamanÅyo evaæ madanÅyo evaæ bandhanÅyo evaæ mucchanÅyo ti?" Sannipatitvà taæ saÇkha-{dhammaæ} etad avocuæ: "Ambho kissa nu kho eso saddo evaæ rajanÅyo evaæ kamanÅyo evaæ madanÅyo evaæ bandhanÅyo evaæ mucchanÅyo ti?" "Eso kho bho saÇkho nÃma yass' eso saddo evaæ rajanÅyo evaæ kamanÅyo evaæ madanÅyo evaæ bandhanÅyo evaæ mucchanÅyo ti." Te taæ saÇkhaæ-uttÃnaæ nipÃtesuæ: "Vadehi bho saÇkha, vadehi bho saÇkhÃti." N' eva so saÇkho saddam akÃsi. Te taæ saÇkhaæ avakujjaæ nipÃtesuæ . . . passena nipÃtesuæ . . . dutiyena passena nipÃtesuæ . . . uddhaæ Âhapesuæ . . . omuddhakaæ {Âhapesum} . . . #<[page 338]># %<338 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 19.>% pÃïinà ÃkoÂesuæ . . . le¬¬unà {Ãkotesum} . . . daï¬ena ÃkoÂesuæ . . . satthena ÃkoÂesuæ . . . odhuniæsu . . . sandhuniæsu . . . niddhuniæsu: "Vadehi bho saÇkha, vadehi bho saÇkhÃti." N' eva so saÇkho saddam akÃsi. Atha kho RÃja¤¤a tassa saÇkha-dhamassa etad ahosi: "YÃva bÃlà ime paccantajà manussÃ! Kathaæ hi nÃma ayoniso saÇkha-saddaæ gavesissantÅti!" Tesaæ pekkhamÃnÃnaæ saÇkhaæ gahetvà tikkhattuæ saÇkhaæ upaÊÃsitvà saÇkhaæ ÃdÃya pakkÃmi. Atha kho RÃja¤¤a tesaæ paccantajÃnaæ manussÃnaæ etad ahosi: "Yadà kira bho ayaæ saÇkho nÃma purisa-sahagato ca hoti vÃyÃma-sahagato ca vÃyo-sahagato ca, tadÃyaæ saÇkho saddaæ karoti. Yadà panÃyaæ saÇkho n' eva purisa-sahagato hoti na vÃyÃma-sahagato na vÃyosahagato, nÃyaæ saÇkho saddaæ karotÅti." Evam eva kho RÃja¤¤a yadÃyaæ kÃyo Ãyu-sahagato ca hoti usmÃsahagato ca vi¤¤Ãïa-sahagato ca, tadà abhikkamati pi paÂikkamati pi tiÂÂhati pi nisÅdati pi seyyam pi kappeti, cakkhunà pi rÆpaæ passati, sotena pi saddaæ suïÃti, ghÃnena pi gandhaæ ghÃyati, jivhÃya pi rasaæ sÃyati, kÃyena pi {phoÂÂhabbaæ} phusati, manasà pi dhammaæ vijÃnÃti. Yadà panÃyaæ kÃyo n' eva Ãyu-sahagato ca hoti, na usmÃ-sahagato ca, na vi¤¤Ãïa-sahagato, tadà n' eva abhikkamati na paÂikkamati na tiÂÂhati na nisÅdati na seyyaæ kappeti, cakkhunà pi rÆpaæ na passati, sotena pi saddaæ na suïÃti, ghÃnena pi gandhaæ na ghÃyati, {jivhÃya} pi rasaæ na sÃyati, kÃyena pi phoÂÂhabbaæ na phusati, manasà pi dhammaæ na vijÃnÃti. Iminà pi kho te RÃja¤¤a pariyÃyena evaæ hotu: Iti pi atthi paraloko, atthi sattà opapÃtikÃ, atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 20. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho evam me ettha hoti: #<[page 339]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' `Atthi pana RÃja¤¤a pariyÃyo . . . pe [322] . . .?' `Atthi bho Kassapa pariyÃyo . . . pe . . .' `Yathà kathaæ viya RÃja¤¤Ãti?' `Idha me bho Kassapa purisà coraæ Ãgu-cÃriæ gahetvà dassenti: "Ayaæ te bhante coro Ãgu-cÃrÅ, imassa yaæ icchasi taæ daï¬aæ païehÅti." TyÃhaæ evaæ vadÃmi: `Tena hi bho imassa purisassa chaviæ chindatha, app eva nÃm' assa jÅvaæ passeyyÃmÃti." Te tassa purisassa chaviæ chindanti, n' ev' assa mayaæ jÅvaæ passÃma. TyÃhaæ evaæ vadÃmi: "Tena hi bho imassa purisassa cammaæ chindatha . . . maæsaæ chindatha . . . nahÃruæ chindatha . . . aÂÂhiæ chindatha . . . aÂÂhi-mi¤jaæ chindatha, app eva nÃm' assa jÅvaæ passeyyÃmÃti." Te tassa purisassa aÂÂhi-mi¤jaæ chindanti, n' ev' assa mayaæ jÅvaæ passÃma. Ayam pi kho bho Kassapa pariyÃyo yena me pariyÃyena evaæ hoti: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti.' 21. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya pi idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a aggiko jaÂilo ara¤¤Ãyatane païïa-kuÂiyà vasati. Atha kho RÃja¤¤a a¤¤ataro janapada-padeso vuÂÂhÃsi. Atha kho so sattho tassa aggikassa jaÂilassa assamassa sÃmantà eka-rattiæ vasitvà pakkÃmi. Atha kho RÃja¤¤a tassa aggikassa jaÂilassa etad ahosi: #<[page 340]># %<340 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 21.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ "Yan nÆnÃhaæ yena so sattha-vÃso ten' upasaækameyyaæ, app eva nÃm' ettha ki¤ci upakaraïaæ adhigaccheyyan ti." Atha kho so aggiko jaÂilo kÃlass' eva vuÂÂhÃya yena so sattha-vÃso ten' upasaækami, upasaækamitvà addasa tasmiæ satthavÃse daharaæ kumÃraæ mandaæ uttÃna-seyyakaæ cha¬¬itaæ. DisvÃn' assa etad ahosi: "Na kho me taæ paÂirÆpaæ yam me pekkhamÃnassa manussa-bhÆto kÃlaæ kareyya. Yan nÆnÃhaæ imaæ dÃrakaæ assamaæ netvà ÃpÃdeyyaæ poseyyaæ va¬¬heyyan ti." Atha kho so aggiko jaÂilo taæ dÃrakaæ assamaæ Ãnetvà ÃpÃdesi posesi va¬¬hesi. Yadà so dÃrako dasavassuddesiko và hoti dvÃdasavassuddesiko vÃ, ath' assa aggikassa jaÂilassa janapade ki¤cid eva karaïÅyaæ uppajji. Atha kho so aggiko jaÂilo taæ dÃrakaæ etad avoca: "IcchÃm' ahaæ tÃta janapadaæ gantuæ, aggiæ paricareyyÃsi, mà ca te aggi nibbÃyi. Sace va te aggi nibbÃyeyya, ayaæ vÃsÅ, imÃni kaÂÂhÃni, idaæ araïi-sahitaæ, aggiæ nibbattetvà aggiæ paricareyyÃsÅti." Atha kho so aggiko {jaÂilo} taæ dÃrakaæ evam anusÃsitvà janapadaæ agamÃsi. Tassa khi¬¬Ã-pasutassa aggi nibbÃyi. Atha kho tassa dÃrakassa etad ahosi: "Pità kho maæ evaæ avaca: `Aggiæ tÃta paricareyyÃsi, mà ca te aggi nibbÃyi. Sace va te aggi nibbÃyeyya ayaæ vÃsÅ imÃni kaÂÂhÃni idaæ araïisahitaæ, aggiæ nibbattetvà aggiæ paricareyyÃsÅti.' Yan nÆnÃhaæ aggiæ nibbattetvà aggiæ paricareyyan ti." #<[page 341]># %% Atha kho so dÃrako araïi-sahitaæ vÃsiyà tacchi: "App eva nÃma aggiæ adhigaccheyyan ti." N' eva so aggiæ adhigacchi. Araïi-sahitaæ dvidhà phÃlesi, tidhà phÃlesi, catudhà phÃlesi, pa¤cadhà phÃlesi, dasadhà phÃlesi, satadhà phÃlesi, sakalikaæ sakalikaæ akÃsi, sakalikaæ sakalikaæ karitvà udukkhale koÂÂhesi, udukkhale koÂÂhetvà mahÃ-vÃte opuni: "App eva nÃma aggiæ adhigaccheyyan ti." N' eva so aggiæ adhigacchi. Atha kho so aggiko jaÂilo janapade taæ karaïÅyaæ tÅretvÃ, yena sako assamo ten' upasaækami, upasaækamitvà taæ dÃrakaæ etad avoca: "Kacci te tÃta aggi nibbuto ti?" "Idha me tÃta khi¬¬Ã-pasutassa aggi nibbÃyi. Tassa me etad ahosi: Pità kho maæ evaæ avaca: `Aggiæ tÃta paricareyyÃsi, mà ca te aggi nibbÃyi. Sace va te aggi nibbÃyeyya ayaæ vÃsÅ imÃni kaÂÂhÃni idaæ araïi-sahitaæ, aggiæ nibbattetvà aggiæ paricareyyÃsÅti.' Yan nÆnÃhaæ aggiæ nibbattetvà aggiæ paricareyyan ti. Atha kho ahaæ tÃta araïi-sahitaæ vÃsiyà tacchiæ: `App eva nÃma aggiæ adhigaccheyyan ti.' N' evÃhaæ aggiæ adhigacchiæ. Araïi-sahitaæ dvidhà phÃlesiæ, tidhà phÃlesiæ, catudhà phÃlesiæ, pa¤cadhà phÃlesiæ, dasadhà phÃlesiæ, satadhà phÃlesim, sakalikaæ sakalikaæ akÃsiæ, sakalikaæ sakalikaæ karitvà udukkhale koÂÂhesiæ, udukkhale koÂÂhetvà mahÃ-vÃte opuniæ: `App eva nÃma aggiæ adhigaccheyyan ti.' N' evÃhaæ aggiæ adhigacchin ti." Atha kho tassa aggikassa jaÂilassa etad ahosi: "YÃva bÃlo ayaæ dÃrako avyatto. Kathaæ hi nÃma ayoniso aggiæ gavesissatÅti?" Tassa pekkhamÃnassa araïi-sahitaæ gahetvà aggiæ nibbattetvà taæ dÃrakaæ etad avoca: "Evaæ kho tÃta aggi nibbattetabbo, #<[page 342]># %<342 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 21.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ na tv eva yathà tvaæ bÃlo avyatto ayoniso aggiæ gavesissasÅti." Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a bÃlo avyatto ayoniso paralokaæ gavesasi. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. Mà te ahosi dÅgha-rattaæ ahitÃya dukkhÃyÃti.' 22. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho n' evÃhaæ sayhÃmi idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ paÂinissajjituæ. RÃjà pi maæ Pasenadi-kosalo jÃnÃti tiro-rÃjÃno pi: "PÃyÃsi rÃja¤¤o evaæ-vÃdÅ evaæ-diÂÂhÅ: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti." `SacÃhaæ bho Kassapa imaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ {paÂinissajjissÃæi}, bhavissanti me vattÃro: "YÃva bÃlo PÃyÃsi rÃja¤¤o avyatto duggahÅta-gÃhÅ ti." Kopena pi naæ harissÃmi, makkhena pi naæ harissÃmi, paÊÃsena pi naæ harissÃmÅti.' 23. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya p' idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a mahà sakaÂa-sattho sakaÂasahassaæ puratthimà janapadà pacchimaæ janapadaæ agamÃsi. So yena yena gacchati khippam eva pariyÃdiyati tiïa-kaÂÂhodakaæ haritaka-vaïïam. Tasmiæ kho pana satthe dve satthavÃhà ahesuæ, eko pa¤cannaæ sakaÂa-satÃnaæ eko pa¤cannaæ sakaÂasatÃnaæ. #<[page 343]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Atha kho tesaæ satthavÃhÃnaæ etad ahosi: "`Ayaæ kho pana mahà sakaÂa-sattho sakaÂa-sahassaæ. Te mayaæ yena yena gacchÃma khippam eva pariyÃdiyati tiïa-kaÂÂhodakaæ haritaka-vaïïaæ. Yan nÆna mayaæ imaæ satthaæ dvidhà vibhajeyyÃma ekato pa¤ca {sakaÂa}-satÃni." `Te taæ satthaæ dvidhà vibhajiæsu ekato pa¤ca sakaÂa-satÃni ekato pa¤ca {sakaÂa-}satÃni. Eko tÃva satthavÃho bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca Ãropetvà satthaæ pÃyÃpesi. DvÅha-tÅha-pÃyÃto kho pana so sattho addasa purisaæ kÃÊaæ lohitakkhiæ apanaddha-kalÃpaæ kumuda-mÃliæ alla-vatthaæ allakesaæ kaddama-makkhitehi cakkehi gadrabha-rathena paÂipathaæ Ãgacchantaæ. Disvà etad avoca: "Kuto bho ÃgacchasÅti?" "`Amukamhà janapadà ti." "`Kuhiæ gamissasÅti?" "`Amukaæ nÃma janapadan ti." "`Kacci bho purato kantÃre mahÃ-megho abhippavaÂÂo ti?" "`Evaæ kho bho purato kantÃre mahÃ-megho abhippavaÂÂo, ÃsittodakÃni vaÂumÃni, bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca, #<[page 344]># %<344 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 23.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ cha¬¬etha bho purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, lahu-bhÃrehi sakaÂehi sÅghaæ sÅghaæ gacchatha, mà yoggÃni kilamethÃti." `Atha kho so satthavÃho satthike Ãmantesi: "Ayaæ bho puriso evam Ãha: Purato kantÃre mahÃ-megho {abhippavaÂÂo}, ÃsittodakÃni vaÂumÃni, bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca, cha¬¬etha bho purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, lahu-bhÃrehi sakaÂehi sÅghaæ sÅghaæ gacchatha, mà yoggÃni kilamethÃti -- cha¬¬etha bho purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, lahu-bhÃrehi sakaÂehi satthaæ pÃyÃpethÃti." "Evam bho ti" kho te satthikà tassa satthavÃhassa paÂissutvÃ, cha¬¬etvà purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni lahu-bhÃrehi sakaÂehi satthaæ pÃyÃpesuæ. Te paÂhame pi sattha-vÃse na addasaæsu tiïaæ và kaÂÂhaæ và udakaæ vÃ, dutiye pi sattha-vÃse . . . tatiye pi satthavÃse . . . catutthe pi sattha-vÃse . . . pa¤came pi sattha-vÃse . . . chaÂÂhe pi sattha-vÃse . . . sattame pi sattha-vÃse na addasaæsu tiïaæ và kaÂÂhaæ và udakaæ vÃ, sabbe va anaya-vyasanaæ Ãpajjiæsu. Ye ca tasmiæ satthe ahesuæ manussà và pasÆ và sabbe so yakkho amanusso bhakkhesi, aÂÂhikÃn' eva sesesi. `Yadà a¤¤Ãsi dutiyo satthavÃho: "Bahu-nikkhanto kho dÃni so sattho ti," bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca Ãropetvà satthaæ pÃyÃpesi. DvÅha-tÅha-pÃyÃto kho pan' eso sattho addasa purisaæ kÃÊaæ lohitakkhiæ apanaddha-kalÃpaæ kumuda-mÃliæ alla-vatthaæ allakesaæ kaddama-makkhitehi cakkehi gadrabha-rathena paÂipathaæ Ãgacchantaæ. #<[page 345]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Disvà etad avoca: "Kuto bho ÃgacchasÅti?" "`Amukamhà janapadà ti." "`Kuhiæ gamissasÅti?" "`Amukaæ nÃma janapadan ti." "`Kacci bho purato kantÃre mahÃ-megho abhippavaÂÂo ti?" "`Evaæ bho purato kantÃre mahÃ-megho abhippavaÂÂo, ÃsittodakÃni vaÂumÃni, bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca, cha¬¬etha bho purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, lahu-bhÃrehi sakaÂehi sÅghaæ sÅghaæ gacchatha, mà yoggÃni kilamethÃti." `Atha kho so satthavÃho satthike Ãmantesi: "Ayaæ bho puriso evam Ãha -- Purato kantÃre mahÃ-megho abhippavaÂÂo, ÃsittodakÃni vaÂumÃni bahuæ tiïa¤ ca kaÂÂha¤ ca udaka¤ ca, cha¬¬etha bho purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, lahu-bhÃrehi sakaÂehi sÅgham sÅghaæ gacchatha, mà yoggÃni kilamethÃti. Ayaæ kho bho puriso n' ev' amhÃkaæ mitto na pi ¤Ãti-sÃlohito, kathaæ mayaæ imassa saddhÃya gamissÃma? Na kho cha¬¬etabbÃni purÃïÃni tiïÃni kaÂÂhÃni udakÃni, yathÃ-katena bhaï¬ena satthaæ pÃyÃpetha, na vo purÃïaæ cha¬¬essÃmÃti." "`Evaæ bho" ti kho te satthikà tassa satthavÃhassa paÂissutvà yathÃ-katena bhaï¬ena satthaæ pÃyÃpesuæ. Te paÂhame pi sattha-vÃse na addasaæsu tiïaæ và kaÂÂhaæ và udakaæ vÃ, #<[page 346]># %<346 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 23.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ dutiye pi satthavÃse . . . tatiye pi satthavÃse . . . catutthe pi satthavÃse . . . pa¤came pi satthavÃse . . . chaÂÂhe pi satthavÃse . . . sattame pi satthavÃse na addasaæsu tiïaæ và kaÂÂhaæ và udakaæ vÃ, ta¤ ca satthaæ addasaæsu anaya-vyasanaæ Ãpannaæ. Ye va tasmiæ satthe ahesuæ manussà và pasÆ vÃ, tesa¤ ca aÂÂhikÃn' eva addasaæsu tena yakkhena amanussena bhakkhitÃnaæ. `Atha kho so satthavÃho satthike Ãmantesi: "Ayaæ kho bho so sattho anaya-vyasanaæ Ãpanno yathà tam tena bÃlena satthavÃhena pariïÃyakena. Tena hi bho yÃn' asmÃkaæ satthe appa-sÃrÃni païiyÃni, tÃni cha¬¬etvÃ, yÃni imasmiæ satthe mahÃ-sÃrÃni païiyÃni tÃni ÃdiyathÃti." "Evaæ bho ti" kho te satthikà tassa satthavÃhassa paÂissutvà yÃni sakasmiæ satthe appa-sÃrÃni païiyÃni tÃni cha¬¬etvÃ, yÃni tasmiæ satthe mahÃ-sÃrÃni païiyÃni tÃni ÃdiyitvÃ, sotthinà taæ kantÃraæ nitthariæsu yathà taæ paï¬itena satthavÃhena pariïÃyakena. Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a bÃlo avyatto anayavyasanaæ Ãpajjissasi ayoniso paralokaæ gavesanto, seyyathà pi so puriso satthavÃho. Ye pi tava sotabbaæ saddahÃtabbaæ ma¤¤issanti, te pi anaya-vyasanaæ Ãpajjissanti, seyyathà pi te satthikÃ. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. Mà te ahosi dÅgha-rattaæ ahitÃya dukkhÃyÃti.' 24. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho n' evÃhaæ sayhÃmi idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ paÂinissajjituæ. RÃjà pi maæ Pasenadi-kosalo jÃnÃtÅti tirorÃjÃno pi: "PÃyÃsi RÃja¤¤o evaæ-vÃdÅ evaæ-diÂÂhÅ: Iti pi n' atthi paraloko, #<[page 347]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti." SacÃhaæ bho Kassapa idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ paÂinissajjissÃmi, bhavissanti me vattÃro: "YÃva bÃlo PÃyÃsi RÃja¤¤o avyatto duggahÅta-gÃhÅ ti," kopena pi naæ harissÃmi, makkhena pi naæ harissÃmi, paÊÃsena pi naæ harissÃmÅti.' 25. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya p' idh' ekacce vi¤¤Æ bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a a¤¤ataro sÆkara-posako puriso sakamhà gÃmà a¤¤aæ gÃmaæ agamÃsi. Tatth' addasa pahÆtaæ sukkha-gÆthaæ cha¬¬itaæ. DisvÃn' assa etad ahosi: "Ayaæ me bahuko sukkha-gÆtho cha¬¬ito mama¤ ca sÆkara-bhattaæ. Yan nÆnÃhaæ ito sukkha-gÆthaæ hareyyan ti." So uttarÃ-saÇgaæ pattharitvà pahÆtaæ sukkha-gÆthaæ Ãharitvà bhaï¬ikaæ bandhitvà sÅse ubbÃhetvà agamÃsi. Tassa antarÃmagge mahà akÃlamegho pÃvassi. So uggharantaæ paggharantaæ yÃva agga-nakhà gÆthena makkhito gÆtha-bhÃraæ ÃdÃya agamÃsi. Tam enaæ manussà disvà evam Ãhaæsu: "Kacci no tvaæ bhaïe ummatto, kacci veceto? kathaæ hi nÃma uggharantaæ paggharantaæ yÃva agganakhà gÆthena makkhito gÆtha-bhÃraæ harissasÅti?" "Tumhe khvattha bhaïe ummattà tumhe vecetà tathà hi pana me sÆkara-bhattan ti." #<[page 348]># %<348 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 25.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a gÆtha-hÃrikÆpamo ma¤¤e paÂibhÃsi. PaÂinissajj' etaæ {RÃja¤¤a} pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. Mà te ahosi dÅgha-rattaæ ahitÃya dukkhÃyÃti.' 26. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho n' evÃhaæ sayhÃmi idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ paÂinissajjituæ. RÃjà pi maæ Pasenadi-kosalo jÃnÃtÅti tiro-rÃjano pi: `PayÃsi RÃja¤¤o evaæ-vÃdÅ {evaæ}-diÂÂhÅ: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. SacÃhaæ bho Kassapa idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ patinissajjissÃmi, bhavissanti me vattÃro: "YÃva bÃlo PÃyÃsi RÃja¤¤o avyatto duggahÅta-gÃhÅ ti." Kopena pi naæ harissÃmi, makkhena pi naæ harissÃmi, paÊÃsena pi naæ harissÃmÅti.' 27. `Tena hi RÃja¤¤a upaman te karissÃmi. UpamÃya p' idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a dve akkhadhuttà akkhehi dibbiæsu. Eko akkhadhutto ÃgatÃgataæ kaliæ gilati. Addasà kho dutiyo akkhadhutto taæ akkhadhuttaæ ÃgatÃgataæ kaliæ gilantaæ. Disvà akkhadhuttaæ etad avoca: "Tvaæ kho samma ekantikena jinÃsi, dehi samma akkhe, pajohissÃmÅti." "Evaæ sammÃti" kho so akkhadhutto tassa akkhadhuttassa akkhe pÃdÃsi. Atha kho so akkhadhutto akkhe visena paribhÃvetvà taæ akkhadhuttaæ etad avoca: "Ehi kho samma akkhehi dibbissÃmÃti." "Evaæ sammÃti" kho so akkhadhutto tassa akkhadhuttassa paccassosi. Dutiyaæ pi kho te akkhadhuttà akkhehi dibbiæsu, dutiyam pi kho so akkhadhutto ÃgatÃgataæ kaliæ gilati. #<[page 349]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Addasà kho dutiyo akkhadhutto taæ akkhadhuttaæ dutiyam pi ÃgatÃgataæ kaliæ gilantaæ. Disvà taæ akkhadhuttaæ etad avoca:-- "Littaæ paramena tejasà gilam akkhaæ puriso na bujjhati gila re gila pÃpa-dhuttaka pacchà te kaÂukaæ bhavissatÅti." `Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a akkhadhuttÆpamo ma¤¤e paÂibhÃsi. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ, paÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhigataæ. Mà te ahosi dÅgha-rattaæ ahitÃya dukkhÃyÃti.' 28. `Ki¤cÃpi bhavaæ Kassapo evam Ãha, atha kho n' evÃhaæ sayhÃmi idaæ pÃpakaæ {diÂÂhi}-gataæ paÂinissajjituæ. RÃjà pi maæ Pasenadi-kosalo jÃnÃti, tiro-rÃjÃno pi: `PÃyÃsi RÃja¤¤o evaæ-vÃdÅ evaæ-diÂÂhÅ: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. SacÃhaæ bho Kassapa idaæ pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ paÂinissajjissÃmi, bhavissanti me vattÃro: "YÃva bÃlo PÃyÃsi RÃja¤¤o avyatto duggahÅta-gÃhÅ ti." Kopena pi naæ harissÃmi, makkhena pi naæ harissÃmi, paÊÃsena pi naæ harissÃmÅti.' 29. `Tena hi RÃja¤¤a, upaman te karissÃmi. UpamÃya pi idh' ekacce vi¤¤Æ purisà bhÃsitassa atthaæ ÃjÃnanti. BhÆtapubbaæ RÃja¤¤a a¤¤ataro janapado vuÂÂhÃsi. Atha kho sahÃyako sahÃyakaæ Ãmantesi: "ùyÃma samma, yena so janapado ten' upasaækamissÃma, app eva nÃm' ettha ki¤ci dhanaæ adhigaccheyyÃmÃti." "Evaæ sammÃti" kho sahÃyako sahÃyakassa paccassosi. Te yena so janapado yen' a¤¤ataraæ gÃma-paddhanaæ ten' upasaækamiæsu. #<[page 350]># %<350 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 29.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Tatth' addasaæsu pahÆtaæ sÃïaæ cha¬¬itaæ. Disvà sahÃyako sahÃyakaæ Ãmantesi: "Idaæ kho samma pahÆtaæ sÃïaæ cha¬¬itaæ, tena hi samma tva¤ ca sÃïa-bhÃraæ bandha, aha¤ ca sÃïabhÃraæ bandhissÃmi, ubho sÃïa-bhÃraæ ÃdÃya gamissÃmÃti." "Evaæ sammÃti" kho sahÃyako sahÃyakassa paÂissutvà sÃïa-bhÃraæ bandhi. `Te ubho sÃïa-bhÃraæ ÃdÃya yen' a¤¤ataraæ gÃmapaddhanaæ ten' upasaækamiæsu. Tatth' addasaæsu pahÆtaæ sÃïa-suttaæ cha¬¬itaæ. Disvà sahÃyako sahÃyakaæ ÃmantesÅ: "Yassa kho samma atthÃya iccheyyÃma sÃïaæ idaæ pahÆtaæ sÃïa-suttaæ cha¬¬itaæ. Tena hi samma tva¤ ca sÃïa-bhÃraæ cha¬¬ehi, aha¤ ca sÃïabhÃraæ cha¬¬essÃmi, ubho sÃïa-sutta-bhÃraæ ÃdÃya gamissÃmÃti." "Ayaæ kho me samma sÃïa-bhÃro durÃbhato ca susannaddho ca, alam me, tvaæ pajÃnÃhÅti." Atha kho so sahÃyako sÃïa-bhÃraæ cha¬¬etvà sÃïa-suttabhÃraæ Ãdiyi. `Te yen' a¤¤ataraæ gÃma-paddhanaæ ten' upasaækamiæsu. Tatth' addasaæsu pahÆtà sÃïiyo cha¬¬itÃ. Disvà sahÃyako sahÃyakaæ Ãmantesi: "Yassa kho samma atthÃya iccheyyÃma sÃïaæ và sÃïa-suttaæ vÃ, imà pahÆtà sÃïiyo cha¬¬itÃ. Tena hi samma tva¤ ca sÃïa-bhÃraæ cha¬¬ehi, aha¤ ca sÃïa-sutta-bhÃraæ cha¬¬essÃmi, ubho sÃïi-bhÃraæ ÃdÃya gamissÃmÃti." "Ayaæ kho me samma sÃïa-bhÃro durÃbhato ca susannaddho ca, alam me, tvaæ pajÃnÃhÅti." Atha kho so sahÃyako sÃïa-suttabhÃraæ cha¬¬etvà sÃïi-bhÃraæ Ãdiyi. #<[page 351]># %% Te yen' a¤¤ataraæ gÃma-paddhanaæ ten' upakamiæsu. Tatth' addasaæsu pahÆtaæ khomaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ khoma-suttaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ khoma-dussaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ kappÃsaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ kappÃsika-suttaæ cha¬¬itam. Disvà . . . pahÆtaæ kappÃsika-dussaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ ayaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ lohaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ tipuæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ sÅsaæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ sajjhuæ cha¬¬itaæ. Disvà . . . pahÆtaæ suvaïïaæ cha¬¬itaæ. Disvà sahÃyako sahÃyakaæ Ãmantesi; "Yassa kho samma atthÃya iccheyyÃma sÃïaæ và sÃïasuttaæ và sÃïiyo và khomaæ và khoma-suttaæ và khoma-dussaæ và kappÃsaæ và kappÃsika-suttaæ và kappÃsika-dussaæ và ayaæ và lohaæ và tipuæ và sÅsaæ và sajjhuæ vÃ, idaæ pahÆtaæ suvaïïaæ cha¬¬itaæ. Tena hi samma tva¤ ca sÃïa-bhÃraæ cha¬¬ehi, aha¤ ca sajjhu-bhÃraæ cha¬¬essÃmi, ubho suvaïïa-bhÃraæ ÃdÃya gamissÃmÃti." "Ayaæ kho me samma sÃïa-bhÃro durÃbhato ca susannaddho ca, alaæ me, tvaæ pajÃnÃhÅti." Atha kho sahÃyako sajjhu-bhÃraæ cha¬¬etvà suvaïïabhÃraæ Ãdiyi. `Te yena sako gÃmo ten' upasaækamiæsu. Tattha yo so sahÃyako sÃïa-bharaæ ÃdÃya agamÃsi, tassa n' eva mÃtÃ-pitaro abhinandiæsu, na putta-dÃrà abhinandiæsu, na mittÃmaccà abhinandiæsu, na ca tato-nidÃnaæ sukhaæ somanassaæ adhigacchi. #<[page 352]># %<352 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 29.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ Yo pana so sahÃyako suvaïïabhÃraæ ÃdÃya agamÃsi, tassa mÃtÃ-pitaro abhinandiæsu, putta-dÃrà pi {abhinandiæsu}, [mittÃmaccà pi abhinandiæsu], tato-nidÃna¤ ca sukhaæ somanassaæ adhigacchati. `Evam eva kho tvaæ RÃja¤¤a {sÃïa-bhÃrakÆpamo} ma¤¤e paÂibhÃsi. PaÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhigataæ, paÂinissajj' etaæ RÃja¤¤a pÃpakaæ diÂÂhi-gataæ. Mà te ahosi dÅgha-rattaæ ahitÃya dukkhÃyÃti.' 30. `Purimen' evÃhaæ opammena bhoto Kassapassa attamano abhiraddho, api cÃhaæ imÃni vicitrÃni pa¤hapaÂibhÃnÃni sotu-kÃmo, evÃhaæ bhavantaæ Kassapaæ paccanÅkÃtabbaæ ama¤¤issaæ. Abhikkantaæ bho Kassapa, abhikkantaæ bho Kassapa! Seyyathà pi bho Kassapa nikkujjitaæ và ukkujjeyya, paÂicchannaæ và vivareyya, mÆÊhassa và maggaæ Ãcikkheyya, andhakÃre và tela-pajjotaæ dhÃreyya: "cakkhumanto rÆpÃni dakkhintÅti" -- evam eva bhotà Kassapena aneka-pariyÃyena dhammo pakÃsito. EsÃhaæ bho Kassapa taæ bhagavantaæ Gotamaæ saraïaæ gacchÃmi dhamma¤ ca bhikkhu-saægha¤ ca. UpÃsakam maæ bhavaæ Kassapo dhÃretu, ajjatagge pÃïupetaæ saraïaæ gataæ. IcchÃmi cÃhaæ bho Kassapa mahÃ-ya¤¤aæ yajitum. AnusÃsatu maæ bhavaæ Kassapo yaæ mamaæ assa dÅgha-rattaæ hitÃya sukhÃyÃti.' 31. `YathÃrÆpe kho RÃja¤¤a ya¤¤e gÃvo và ha¤¤anti, ajeÊakà và ha¤¤anti, kukkuÂa-sÆkarà và ha¤¤anti, vividhà và pÃïà saæghÃtaæ Ãpajjanti, paÂiggÃhakà ca honti micchÃ-diÂÂhÅ micchÃ-saækappà micchÃ-vÃcà micchÃ-kammantà micchÃ-ÃjÅvà micchÃ-vÃyÃmà micchÃ-satÅ micchÃsamÃdhÅ, #<[page 353]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ evarÆpo kho RÃja¤¤a ya¤¤o nÃma na mahapphalo hoti na mahÃnisaæso na mahÃ-jutiko na mahÃvipphÃro. Seyyathà pi RÃja¤¤a kassako bÅja-{naÇgalaæ} ÃdÃya vanaæ paviseyya. So tattha dukkhatte dubbhÆme avihata-khÃnuke bÅjÃni patiÂÂhÃpeyya khaï¬Ãni pÆtÅni {vÃtÃtapa-hatÃni} asÃradÃni asukha-sayitÃni, devo ca na kÃlena kÃlaæ sammÃ-dhÃraæ anuppaveccheyya. Api nu tÃni bÅjÃni vuddhiæ virÆÊhiæ vepullaæ Ãpajjeyyuæ, kassako và vipula-phalaæ adhigaccheyyÃti?' `No h' idaæ bho Kassapa.' `Evam eva kho RÃja¤¤a yathÃrÆpe ya¤¤e gÃvo và ha¤¤anti ajeÊakà và ha¤¤anti kukkuÂa-sÆkarà và ha¤¤anti vividhà và pÃïà saæghÃtaæ Ãpajjanti, paÂiggÃhakà ca honti micchÃ-diÂÂhÅ micchÃ-saækappà micchÃ-vÃcà micchÃkammantà micchÃ-ÃjÅvà micchÃ-vÃyÃmà micchÃ-satÅ micchÃ-samÃdhÅ, evarÆpo kho RÃja¤¤a ya¤¤o na mahapphalo hoti na mahÃnisaæso na mahÃ-jutiko na mahÃ-vipphÃro. YathÃrÆpe ca kho RÃja¤¤a ya¤¤e n' eva gÃvo ha¤¤anti na ajeÊakà ha¤¤anti na kukkuÂa-sÆkarà ha¤¤anti na vividhà pÃïà saæghÃtam Ãpajjanti, paÂiggÃhakà ca honti sammÃ-diÂÂhÅ sammÃ-saækappà sammÃ-vÃcà sammÃ-kammantà sammÃ-ÃjÅvà sammÃ-vÃyÃmà sammÃ-satÅ sammÃsamÃdhÅ, evarÆpo kho RÃja¤¤a ya¤¤o mahapphalo hoti mahÃnisaæso mahÃ-jutiko mahÃ-vipphÃro. Seyyathà pi RÃja¤¤a kassako bÅja-naÇgalaæ ÃdÃya vanaæ paviseyya. So tattha sukhatte subhÆme suvihata-khÃnuke bÅjÃni patiÂÂhÃpeyya akkhaï¬Ãni apÆtÅni avÃtÃtapa-hatÃni sÃradÃni sukha-sayitÃni, #<[page 354]># %<354 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 31.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ devo ca kÃlena kÃlaæ sammÃdhÃraæ anuppaveccheyya. Api nu tÃni bÅjÃni vuddhiæ virÆÊhiæ vepullaæ Ãpajjeyyuæ, kassako và vipulaphalaæ adhigaccheyyÃti? `Evaæ bho Kassapa.' `Evam eva kho RÃja¤¤a yathÃrÆpe ya¤¤e n' eva gÃvo ha¤¤anti na ajeÊakà ha¤¤anti na kukkuÂa-sÆkarà ha¤¤anti na vividhà pÃïà saæghÃtaæ Ãpajjanti, paÂiggÃhakà ca honti sammÃ-diÂÂhÅ sammÃ-{saækappÃ} sammÃ-vÃcà sammÃ-kammantà sammÃ-ÃjÅvà sammÃ-vÃyÃmà sammÃsatÅ sammÃ-samÃdhÅ, evarÆpo kho RÃja¤¤a ya¤¤o mahapphalo hoti mahÃnisaæso mahÃ-jutiko mahÃ-vipphÃro ti.' 32. Atha kho PÃyÃsi rÃja¤¤o dÃnaæ paÂÂhapesi samaïabrÃhmaïa-kapaïiddhika-vaïibbaka-yÃcakÃnaæ. Tasmiæ kho pana dÃne evarÆpaæ bhojanaæ diyyati kaïÃjakaæ bilaÇga-dutiyaæ therakÃni ca vatthÃni guÊa-vÃlakÃni. Tasmiæ kho pana dÃne Uttaro nÃma mÃïavo vyÃvaÂo ahosi. So dÃnaæ datvà evam anuddisati: `Iminà dÃnena PÃyÃsi-rÃja¤¤am eva imasmiæ loke samÃga¤chiæ mà parasmin ti.' Assosi kho PÃyÃsi rÃja¤¤o: #<[page 355]># %% `Uttaro kira mÃïavo dÃnaæ datvà evam anuddisati: Iminà dÃnena PÃyÃsi-RÃja¤¤am eva imasmiæ loke samÃga¤chiæ mà parasmin ti.' Atha kho PÃyÃsi-rÃja¤¤o Uttaraæ mÃïavaæ ÃmantÃpetvà etad avoca: `Saccaæ kira tvaæ tÃta Uttara dÃnaæ datvà evam anuddisasi: Iminà dÃnena PÃyÃsi-rÃja¤¤aæ eva imasmiæ loke samÃga¤chiæ mà parasmin ti' ?' `Evaæ bho ti.' `Kissa pana tvaæ tÃta Uttara dÃnaæ datvà evam anuddisasi -- "Iminà dÃnena PÃyÃsi-{rÃja¤¤am} eva imasmiæ loke samÃga¤chiæ mà parasmin ti"? Na nu mayaæ tÃta Uttara pu¤¤atthikà dÃnass' eva phalaæ pÃÂikaÇkhino ti?' `Bhoto kho pana dÃne evarÆpaæ bhojanaæ diyyati: {kaïÃjakaæ} bilaÇga-dutiyaæ yam bhavaæ pÃdà pi na iccheyya chupituæ, kuto bhu¤jituæ; therakÃni ca vatthÃni guÊa-vÃlakÃni yÃni bhavaæ pÃdà pi na iccheyya samphusituæ, kuto paridahituæ. Bhavaæ kho pan' asmÃkaæ piyo manÃpo, kathaæ mayaæ piyaæ manÃpaæ amanÃpena saæyojemÃti?' `Tena hi tvaæ tÃta Uttara yÃdisÃhaæ bhojanaæ bhu¤jÃmi tÃdisaæ bhojanaæ paÂÂhapehi, yÃdisÃni cÃhaæ vatthÃni paridahÃmi tÃdisÃni ca vatthÃni paÂÂhapehÅti.' `Evaæ bho ti' kho Uttaro mÃïavo PÃyÃsi-rÃja¤¤assa paÂissutvà yÃdisaæ bhojanaæ PÃyÃsi-rÃja¤¤o bhu¤jati tÃdisaæ bhojanaæ paÂÂhapesi, yÃdisÃni ca vatthÃni PÃyÃsi rÃja¤¤o paridahati tÃdisÃni ca vatthÃni paÂÂhapesi. #<[page 356]># %<356 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 32.>% Atha kho PÃyÃsi rÃja¤¤o asakkaccaæ dÃnaæ datvà asahatthà dÃnaæ datvà acittikataæ dÃnaæ datvà apaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppajji su¤¤aæ SerÅsakaæ vimÃnaæ. Yo pana tassa dÃne vyÃvaÂo ahosi Uttaro nÃma mÃïavo so sakkaccaæ dÃnaæ datvà sahatthà dÃnaæ datvà citti-katvà dÃnaæ datvà anapaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppajji devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ. 33. Tena kho pana samayena Ãyasmà Gavampati abhikkhaïaæ su¤¤aæ SerÅsakaæ vimÃnaæ divÃ-vihÃraæ gacchati. Atha kho PÃyÃsi-devaputto yen' {ÃyasmÃ} Gavampati ten' upasaækami, upasaækamitvà Ãyasmantaæ Gavampatiæ abhivÃdetvà ekamantaæ aÂÂhÃsi. Ekamantaæ Âhitaæ kho PÃyÃsi-devaputtaæ Ãyasmà Gavampati etad avoca: `Ko 'si tvaæ Ãvuso ti?' `Ahaæ bhante PÃyÃsi-rÃja¤¤o ti.' `Na nu tvaæ Ãvuso evaæ-diÂÂhiko ahosi -- Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂa-dukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti?' `SvÃhaæ bhante evaæ-diÂÂhiko ahosiæ: Iti pi n' atthi paraloko, n' atthi sattà opapÃtikÃ, n' atthi sukaÂadukkaÂÃnaæ kammÃnaæ phalaæ vipÃko ti. Api cÃhaæ ayyena KumÃra-kassapena etasmà pÃpakà diÂÂhi-gatà vivecito ti.' #<[page 357]># %% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ `Yo pana te Ãvuso dÃne vyÃvaÂo ahosi Uttaro nÃma mÃïavo, so kuhiæ uppanno ti?' `Yo me bhante dÃne vyÃvaÂo ahosi Uttaro nÃma mÃïavo, so sakkaccaæ dÃnaæ datvà sahatthà dÃnaæ datvà citti-kataæ dÃnaæ datvà anapaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppanno devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyataæ. Ahaæ pana asakkaccaæ dÃnaæ datvà asahatthà dÃnaæ datvà acittikataæ dÃnaæ datvà apaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppanno su¤¤aæ SerÅsakaæ vimÃnaæ. Tena hi bhante Gavampati manussa-lokaæ gantvà evam Ãrocehi: "Sakkaccaæ dÃnaæ detha, sahatthà dÃnaæ detha, citti-kataæ dÃnaæ detha, anapaviddhaæ dÃnaæ detha. PÃyÃsi rÃja¤¤o asakkaccaæ dÃnaæ datvà asahatthà dÃnaæ datvà {acittikataæ} dÃnaæ datvà apaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppanno su¤¤aæ SerÅsakaæ vimÃnaæ. Yo pana tassa dÃne vyÃvaÂo ahosi Uttaro nÃma mÃïavo, so sakkaccaæ dÃnaæ datvà sahatthà dÃnaæ datvà citti-kataæ dÃnaæ datvà anapaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatiæ saggaæ lokaæ uppanno DevÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyatan ti."' 34. Atha kho Ãyasmà Gavampati manussa-lokaæ {ÃgantvÃ} evam Ãrocesi: `Sakkaccaæ dÃnaæ detha, sahatthà dÃnaæ detha, citti-kataæ dÃnaæ detha, anapaviddhaæ dÃnaæ detha. PÃyÃsi rÃja¤¤o asakkaccaæ dÃnaæ datvà asahatthà dÃnaæ datvà acitti-dÃnaæ datvà apaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà CÃtummahÃrÃjikÃnaæ devÃnaæ sahavyataæ uppanno su¤¤aæ SerÅsakaæ vimÃnaæ. Yo pana tassa dÃne vyÃvaÂo ahosi, Uttaro nÃma mÃïavo, so sakkaccaæ dÃnaæ datvà sahatthà dÃnaæ datvà citti-kataæ dÃnaæ datvà anapaviddhaæ dÃnaæ datvà kÃyassa bhedà param maraïà sugatim saggaæ lokaæ uppanno devÃnaæ TÃvatiæsÃnaæ sahavyatan ti.' #<[page 358]># %<358 PùYùSI SUTTANTA. [D. xxiii. 34.>% \<[... content straddling page break has been moved to the page above ...]>/ PùYùSI-SUTTANTAõ NIèèHITAõ. MAHù-VAGGO. ApadÃnaæ NidÃna¤ ca NibbÃna¤ ca Sudassanaæ Janavasabha-Govindaæ Samayaæ Sakkam eva ca SatipaÂÂhÃna-PÃyÃsi MahÃvaggassa saÇgaho.