VATSYAYANA: KAMASUTRA (with notes) input by Jean Fezas ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! ³ ³ COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. ³ ³ ³ ³ Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for ³ ³ WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes ³ ³ BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): ³ ³ ³ ³ description character = ASCII ³ ³ ³ ³ long a à 195 ³ ³ long A ù 249 ³ ³ long i Å 197 ³ ³ long I ý 253 ³ ³ long u Æ 198 ³ ³ long U ô 244 ³ ³ vocalic r ­ 173 ³ ³ vocalic R ã 227 ³ ³ long vocalic r Ì 204 ³ ³ vocalic l Ê 202 ³ ³ long vocalic l Ë 203 ³ ³ velar n Ç 199 ³ ³ velar N § 167 ³ ³ palatal n ¤ 164 ³ ³ palatal N ¥ 165 ³ ³ retroflex t  194 ³ ³ retroflex T è 232 ³ ³ retroflex d ¬ 172 ³ ³ retroflex D Ö 214 ³ ³ retroflex n ï 239 ³ ³ retroflex N × 215 ³ ³ palatal s Ó 211 ³ ³ palatal S Á 193 ³ ³ retroflex s « 171 ³ ³ retroflex S å 229 ³ ³ anusvara æ 230 ³ ³ capital anusvara õ 245 ³ ³ visarga ÷ 247 ³ ³ capital visarga ê 234 ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ livre 1 sÃdhÃraïaæ nÃma prathamam adhikaraïam le‡on 1 atha ÓÃstra-saægraha÷ prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa) 1 1.1.1 dharmÃrtha-kÃmebhyo nama÷. 1.1.2 ÓÃstre prak­tatvÃt((1)). 1.1.3 tatsamayÃvabodhakebhyaÓ ca ÃcÃryebhya÷. iti. 1.1.4 tat-saæbandhÃt. iti. 1.1.5 prajÃpatir hi prajÃ÷ s­«Âvà tÃsÃæ sthiti-nibandhanaæ trivargasya sÃdhanam adhyÃyÃnÃæ ÓatasahasreïÃgre provÃca. 1.1.6 tasyaikadeÓikaæ manu÷ svÃyaæbhuvo dharmÃdhikÃrikaæ p­thak cakÃra. 1.1.7 b­haspatir arthÃdhikÃrikam. 1.1.8 mahÃdevÃnucaraÓ ca nandÅ sahasreïÃdhyÃyÃnÃæ p­thak kÃma-sÆtraæ provÃca. 1.1.9 tad eva tu pa¤cabhir adhyÃya-Óatair auddÃliki÷ Óvetaketu÷ saæcik«epa. 1.1.10 tad eva tu punar adhy:ardhenÃdhyÃyaÓatena [1]sÃdhÃraïa-[2]sÃæprayogika-[3]kanyÃ-saæprayuktaka-[ 4]bhÃryÃdhikÃrika-[5]pÃradÃrika-[6]vaiÓika-[7]aupani«adikai÷ saptabhir adhikaraïair bÃbhravya÷ päcÃla÷ saæcik«epa. 1.1.11 tasya «a«Âaæ vaiÓikam adhikaraïaæ pÃÂaliputrakÃïÃæ gaïikÃnÃæ niyogÃd dattaka÷ p­thak cakÃra. 1.1.12 tat-prasaÇgÃc cÃrÃyaïa÷ sÃdhÃraïam adhikaraïaæ provÃca. suvarïanÃbha÷ sÃæprayogikam. ghoÂakamukha÷ kanyÃ-saæprayuktakam. gonardÅyo bhÃryÃdhikÃrikam. goïikÃputra÷ pÃradÃrikam. kucumÃra aupani«adikam iti. 1.1.13 evaæ bahubhir ÃcÃryais tac chÃstraæ khaï¬aÓa÷ praïÅtam utsanna-kalpam abhÆt. 1.1.14 tatra dattakÃdibhi÷ praïÅtÃnÃæ ÓÃstrÃvayavÃnÃm ekadeÓatvÃt mahad iti ca bÃbhravÅyasya dur:ÃdhyeyatvÃt saæk«ipya sarvam artham alpena granthena kÃmasÆtram idaæ praïÅtam. 1.1.15 tasyÃyaæ prakaraïÃdhikaraïa-samuddeÓa÷ 1.1.16 ÓÃstra-saægraha÷. trivarga-pratipatti÷. vidyÃsamuddeÓa÷. nÃgaraka-v­ttam. nÃyaka-sahÃya-dÆtÅ-karmavimarÓa÷. iti sÃdhÃraïaæ prathamÃdhikaraïam adhyÃya÷ pa¤ca prakaraïÃni pa¤ca. 1.1.17 pramÃïa-kÃlÃ-bhÃvebhyo ratÃvasthÃpanam. prÅti-viÓe«Ã÷. ÃliÇgana-vicÃrÃ÷. cumbana-vikalpÃ÷..nakharadana-jÃtaya÷. daÓana-cchedya-vidhaya÷. deÓyà upacÃrÃ÷ saæveÓana-prakÃrÃ÷ citra-ratÃni prahaïa-yoga÷ tad-yuktÃÓ ca sÅtk­topakramÃ÷ puru«Ãyitam puru«opas­ptÃni aupari«Âakam ratÃrambhÃvasÃnikam rata-viÓe«Ã÷ praïaya-kalaha÷ iti sÃæprayogikaæ dvitÅyam adhikaraïam. adhyayà daÓa prakaraïÃni saptadaÓa. 1.1.18 varaïa-vidhÃnam sambandha-nirïaya÷ kanyÃ-visrambhaïam bÃlÃyÃ÷ upakramÃ÷ iÇgitÃkÃra-sÆcanam eka-puru«Ãbhiyoga÷ prayojyasyopÃvartaïam abhiyogataÓ ca kanyÃyÃ÷ pratipatti÷ vivÃha-yoga÷ iti kanyÃ-saæprayuktakaæ t­tÅyÃdhikaraïam. adhyÃyÃ÷ pa¤ca prakaraïÃni nava 1.1.19 ekacÃriïÅ-v­ttam pravÃsacÃryà sapatnÅ«u jye«ÂhÃ-v­ttam kani«ÂhÃ-v­ttam punarbhÆ-v­ttam durbhagÃ-v­ttam Ãnta÷purikam puru«asya bahvÅ«u pratipatti÷ iti bhÃryÃdhikÃrikaæ caturtham adhikaraïam adhyÃyau dvau prakaraïÃny a«Âau 1.1.20 strÅ-puru«a-ÓÅlÃvasthÃpanam vyÃvarttana-kÃraïÃni strÅ«u siddhÃ÷ puru«Ã÷ a:yatna-sÃdhyà yo«ita÷ paricaya-kÃraïÃni abhiyogÃ÷ bhÃva-parÅk«Ã dÆtÅ-karmÃïi ÅÓvarakÃmitam anta÷purikaæ dÃra-rak«itakam iti pÃradÃrikaæ pa¤camam adhikaraïam adhyÃyÃ÷ «a prakaraïÃni daÓa((2)) 1.1.21 gamya-cintà gamana-kÃraïÃni upÃvartana-vidhi÷ kÃntÃnuvartanam arthÃgamopÃyÃ÷ virakta-liÇgÃni virakta-pratipatti÷ ni«kÃsana-prakÃrÃ÷ viÓÅrïa-pratisaædhÃnam.lÃbhaviÓe«a÷ arthÃnarthÃnubandha-saæÓaya-vicÃra÷ veÓyÃ-viÓe«ÃÓ ca iti vaiÓikaæ «a«Âam adhikaraïam adhyÃya÷ «a prakaraïÃni dvÃdaÓa. 1.1.22 subhagaæ-karaïam vaÓÅ-karaïam v­«yÃÓ ca yogÃ÷ na«Âa-rÃga-pratyÃnayanam v­ddhi-vidhaya÷ citrÃÓ ca yogÃ÷ ity aupani«adikaæ saptamam adhikaraïam adhyÃyau dvau prakaraïÃni «aÂ. 1.1.23 evaæ «aÂtriæÓad adhyÃyÃ÷ catu÷Óa«Âi÷ prakaraïÃni((3)) adhikaraïÃni sapta sa:pÃdaæ Óloka-sahasram iti ÓÃstrasya saægraha÷. 1.1.24v saæk«epam imam uktvÃsya vistÃro 'ta÷ pravak«yate. i«Âaæ hi vidu«Ãæ loke samÃsa-vyÃsa-bhëaïam.. 1.1c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃdhÃraïe prathame 'dhikaraïe ÓÃstra-saægraha÷ prahamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 atha trivarga-pratipatti-nÃmako dvitÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa) 2 a) anu«ÂhÃna 1.2.1 ÓatÃyur vai puru«o vibhajya kÃlam anyonyÃnubaddhaæ parasparasyÃnupaghÃtakaæ trivargaæ seveta. 1.2.2 bÃlye vidyÃ-grahaïÃdÅn arthÃn. 1.2.3 kÃmaæ ca yauvane. 1.2.4 sthÃvire dharmaæ mok«aæ ca. 1.2.5 a:nityatvÃd Ãyu«o yathopapÃdaæ và seveta. 1.2.6 brahmacaryam eva tv à vidyÃ-grahaïÃt. b) avabodha÷ 1.2.7 a:laukikatvÃd a:d­«ÂÃrthatvÃd a:prav­ttÃnÃæ aj¤ÃdÅnÃæ ÓÃstrÃt pravartanam lauki[ka]tvÃd d­«ÂÃrthatvÃc ca prav­ttebhyaÓ ca mÃæsa-bhak«aïÃdibhya÷ ÓÃstrÃd eva nivÃraïaæ dharma÷. 1.2.8 taæ Óruter dharmaj¤a-samavÃyÃc ca pratipadyeta. 1.2.9 vidyÃ-bhÆmi-hiraïya-paÓu-dhÃnya-bhÃï¬opaskara-mitrÃdÅnÃm arjanam arjitasya vivardhanam artha÷. 1.2.10 tam adhyak«a-pracÃrÃd vÃrtÃ-samaya-vidbhyo vaïigbhyaÓ ceti. 1.2.11 Órotra-tvak-caksur-jihvÃ-ghrÃïÃnÃm Ãtma-saæyuktena manasÃdhi«ÂhitÃnÃæ sve«u sve«u vi«aye«v ÃnukÆlyata÷ prav­tti÷ kÃma÷. 1.2.12 sparÓa-viÓe«a-vi«ayÃt tv asyÃbhimÃnika-sukhÃnuviddhà phalavaty artha-pratÅti÷ prÃdhÃnyÃt kÃma÷. 1.2.13 taæ kÃma-sÆtrÃn nÃgarika-jana-samavÃyÃc ca pratipadyeta. 1.2.14 e«Ãæ samavÃye pÆrva÷ pÆrvo garÅyÃn. 1.2.15 arthaÓ ca rÃj¤a÷. tan-mÆlatvÃl loka-yÃtrÃyÃ÷. veÓyÃyÃÓ ca iti trivarga-pratipatti÷((4)). c) saæpratipatti÷ 1.2.16 dharmasyÃ:laukikatvÃt tad-abhidÃyakaæ ÓÃstraæ yuktam. upÃya-pÆrvakatvÃd artha-siddhe÷. upÃya-pratipatti÷ ÓÃstrÃt. 1.2.17 tiryag-yoni«v api tu svayaæ prav­ttatvÃt kÃmasya nityatvÃc ca na ÓÃstreïa k­tyam astÅty ÃcÃryÃ÷. 1.2.18 saæprayoga-parÃdhÅnatvÃt strÅ-puæsayor upÃyam apek«ate. 1.2.19 sà copÃya-pratipatti÷ kÃma-sÆtrÃd iti vÃtsyÃyana÷. 1.2.20 tiryag-yoni«u punar an:Ãv­tatvÃt ÓtrÅ-jÃteÓ ca ­tau yÃvad arthaæ prav­tter a:buddhi-pÆrvakatvÃc ca prav­ttÅnÃm an:upÃya÷ pratyaya÷. 1.2.21 na dharmÃæÓ caret. e«yat-phalatvÃt. saæÓayikatvÃc ca. 1.2.22 ko hy a:bÃliÓo hasta-gataæ para-gataæ kuryÃt. 1.2.23 varam adya kapota÷ Óvo mayÆrÃt. 1.2.24 varaæ sÃæÓayikÃn ni«kÃd a:sÃæÓayika÷ kÃr«Ãpaïa÷. iti laukÃyatikÃ÷..1.2.25 ÓÃstrasyÃn:abhiÓaÇkatvÃd abhicÃrÃnuvyÃhÃrayoÓ ca kva cit phala-darÓanÃn nak«atra-candra- sÆrya-tÃrÃ-graha-cakrasya lokÃrthaæ buddhi-pÆrvakam iva prav­tter darÓanÃd varïÃÓramÃcÃra-sthiti-lak«aïatvÃc ca lokayÃtrÃyà hasta-gatasya ca bÅjasya bhavi«yata÷ sasyÃrthe tyÃga-darÓanÃc cared dharmÃn iti vÃtsyÃyana÷. 1.2.26 nÃrthÃæÓ caret. prayatnato 'pi hy ete 'nu«ÂhÅyamÃnà naiva kadà cit syu÷ an:anu«ÂhÅyamÃnà api yad­cchayà bhaveyu÷. 1.2.27 tat sarvaæ kÃla-kÃritam iti. 1.2.28 kÃla eva hi puru«Ãn arthÃnarthayor jaya-parÃjayayo÷ sukha-du÷khayoÓ ca sthÃpayati. 1.2.29 kÃlena balir indra÷ k­ta÷. kÃlena vyaparopita÷. kÃla eva punar apy enaæ karteti kÃlakÃraïikÃ÷. 1.2.30 puru«a-kÃra-pÆrvakatvÃt sarva-prav­ttÅnÃm upÃya÷ pratyaya÷. 1.2.31 a:vaÓyaæ-bhÃvino 'py arthasyopÃya-pÆrvakatvÃd eva. na ni«karmaïo bhadram astÅti vÃtsyÃyana÷. 1.2.32 na kÃmÃæÓ caret. dharmÃrthayo÷ pradhÃnayor evam anye«Ãæ ca satÃæ pratyanÅkatvÃt. anarthajana-saæsargam asad-vyavasÃyam aÓaucam an:Ãyatiæ caite puru«asya janayanti. 1.2.33 tathà pramÃdaæ lÃghavam a:pratyayam a:grÃhyatÃæ ca. 1.2.34 bahavaÓ ca kÃma-vaÓa-gÃ÷ sa:gaïà eva vina«ÂÃ÷ ÓrÆyante. 1.2.35 yathà dÃï¬akyo nÃma bhoja÷ kÃmÃd brÃhmaïa-kanyÃm abhimanyamÃna÷ sa:bandhu-rëÂro vinanÃÓa((5)). 1.2.36 devarÃjaÓ ca_ahalyÃm ati-balaÓ ca kÅcako draupadÅæ rÃvaïaÓ ca sÅtÃm apare cÃnye ca bahavo d­Óyante kÃma-vaÓa-gà vina«Âà ity arthacintakÃ÷. 1.2.37 ÓarÅra-sthiti-hetutvÃd ÃhÃra-sa:dharmÃïo hi kÃmÃ÷. phala-bhÆtÃÓ ca dharmÃrthayo÷. 1.2.38 boddhavyaæ tu do«e«v iva. na hi bhik«ukÃ÷ santÅti sthÃlyo nÃdhiÓrÅyante. na hi m­gÃ÷ santÅti yavà nopyanta iti vÃtsyÃyana÷. 1.2.39 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 1.2.39v evam arthaæ ca kÃmaæ ca dharmaæ copÃcaran nara÷. ihÃmutra ca ni÷Óalyam atyantaæ sukham aÓnute.. 1.2.40v1 kiæ syÃt paratrety ÃÓaÇkà kÃrye yasmin na jÃyate. na cÃrtha-ghnaæ sukhaæ ceti Ói«ÂÃs tatra vyavasthitÃ÷.. 1.2.40v2 trivarga-sÃdhakaæ yat syÃd dvayor ekasya và puna÷. kÃryaæ tad api kurvÅta na tv ekÃrthaæ dvi-bÃdhakam.. 1.2c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃdhÃraïe prathame 'dhikaraïe trivarga-pratipattir dvitÅyo 'dhyÃya÷.((6)) ************************************************************************** le‡on 3 atha vidyÃsamuddeÓa-prakaraïa-nÃmaka÷ t­tÅyo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa) 3 1.3.1 dharmÃrthÃÇgavidyÃ-kÃlÃn an:uparodhayan kÃma-sÆtraæ tad-aÇga-vidyÃÓ ca puru«o 'dhÅyÅta. 1.3.2 prÃg yauvanÃt strÅ. prattà ca patyur abhiprÃyÃt. 1.3.3 yo«itÃæ ÓÃstra-grahaïasyÃbhÃvÃd an:arthakam iha ÓÃstre strÅ-ÓÃsanam ity ÃcÃryÃ÷. 1.3.4 prayoga-grahaïaæ tv ÃsÃm. prayogasya ca ÓÃstra-pÆrvakatvÃd iti vÃtsyÃyana÷. 1.3.5 tan na kevalam ihaiva. sarvatra hi loke kati cid eva ÓÃstra-j¤Ã÷. sarva-jana-vi«ayaÓ ca prayoga÷. 1.3.6 prayogasya ca dÆrastham api ÓÃstram eva hetu÷. 1.3.7 asti vyÃkaraïam ity avaiyÃkaraïà api yÃj¤ikà Æhaæ kratu«u prayu¤jate. 1.3.8 asti jyauti«am iti puïyÃhe«u karma kurvate. 1.3.9 tathÃÓvÃrohà gajÃrohÃÓ cÃÓvÃn gajÃæÓ cÃn:adhigata-ÓÃstrà api vinayante. 1.3.10 tathÃsti rÃjeti dÆrasthà api janapadà na maryÃdÃm ativartante tadvad etat. 1.3.11 santy api khalu ÓÃstra-prahata-buddhayo gaïikà rÃja-putryo mahÃmÃtra-duhitaraÓ ca. 1.3.12 tasmÃd vaiÓvÃsikÃj janÃd rahasi prayogä chÃstram ekadeÓaæ và strÅ g­hïÅyÃt. 1.3.13 abhyÃsa-prayojyÃæÓ ca cÃtu÷«a«ÂikÃn yogÃn kanyà rahasy ekÃkiny abhyaset. 1.3.14 ÃcÃryÃs tu kanyÃnÃæ prav­tta-puru«a-saæprayogà saha:saæprav­ddhà dhÃtreyikÃ. tathÃ:bhÆtà và nir:atyaya-saæbhëaïà sakhÅ. savayÃÓ ca mÃt­-ÓvasÃ. visrabdhà tat-sthÃnÅyà v­ddha-dÃsÅ. pÆrva-saæs­«Âà và bhik«ukÅ. svasà ca viÓvÃsa-prayogÃt. 1.3.15 gÅtam (1), vÃdyam (2), n­tyam (3), Ãlekhyam (4), viÓe«akacchedyam (5), taï¬ula-kusuma-vali- vikÃrÃ÷ (6), pu«pÃstaraïam (7), daÓana-vasanÃgarÃga÷ (8), maïi-bhÆmikÃ-karma (9), Óayana-racanam (10), udaka-vÃdyam (11), udakÃghÃta÷ (), citrÃÓ ca yogÃ÷ (13), mÃlya-grathana- vikalpÃ÷ (14), ÓekharakÃpŬa-yojanam (15), nepathya-prayogÃ÷ (16), karïa-pattra- bhaÇgÃ÷ (17), gandha-yukti÷ (18), bhÆ«aïa-yojanam (19), aindrajÃlÃ÷ (20), kaucumÃrÃÓ ca (21), hasta-lÃghavam (22), vicitra-ÓÃka-yÆ«a-bhak«ya-vikÃra-kriyà (23),.pÃnakarasarÃgÃsava-yojanam (24), sÆcÅvÃna-karmÃïi (25), sÆtrakrŬà (26), vÅïÃ-¬amaruka-vÃdyÃni (27), prahelikà (28), pratimÃlà (29), durvÃcaka-yogÃ÷ (30), pustaka-vÃcanam (31), nÃÂakÃkhyÃyikÃ-darÓanam (32), kÃvya-samasyÃpÆraïam (33), paÂÂikÃvÃna-vetra-vikalpÃ÷ (34),tak«a-karmÃïi (35), tak«aïam (36), vÃstu-vidyà (37), rÆpya-parÅk«Ã (38), dhÃtu-vÃda÷ (39), maïi-rÃgÃkara-j¤Ãnam (40), v­k«Ãyurveda-yogÃ÷ (41), me«a-kukkuÂa-lÃvaka-yuddha-vidhi÷ (42), Óuka-sÃrikÃ-pralÃpanam (43), utsÃdane saævÃhane keÓamardane ca kauÓalam (44),ak«ara-mu«tikÃkathanam (45), mlecchita-vikalpÃ÷ (46), deÓa-bhëÃ-vij¤Ãnam (47), pu«pa-ÓakaÂikà (48), nimitta-j¤Ãnam (49), yantra-mÃt­kà (50), dhÃraïa-mÃt­kà (51), sampÃÂhyam (52), mÃnasÅ kÃvya-kriyà (53), abhidhÃnakoÓa÷ (54), chando-j¤Ãnam (55), kriyÃ-kalpa÷ (56), chalitaka-yogÃ÷ (57), vastragopanÃni (58), dyÆta-viÓe«a÷ (59), Ãkar«a-krŬà (60), bÃla-krŬanakÃni (61), vainayikÅnÃm (62), vaijayikÅnÃm (63), vyÃyÃmikÅnÃæ ca (64) vidyÃnÃæ j¤Ãnam iti catu÷-«a«Âir aÇga-vidyÃ. kÃmasÆtrÃvayavinya÷. 1.3.16 päcÃlikÅ ca catu÷«a«Âir aparÃ. tasyÃ÷ prayogÃn anvavetya sÃæprayogike vak«yÃma÷. kÃmasya tad-ÃtmakatvÃt. 1.3.17v Ãbhir abhyucchrità veÓyà ÓÅla-rÆpa-guïÃnvitÃ. labhate gaïikÃ-Óabdaæ sthÃnaæ ca jana-saæsadi.. 1.3.18v pÆjità sà sadà rÃj¤Ã guïavadbhiÓ ca saæstutÃ. prÃrthanÅyÃbhigamyà ca lak«ya-bhÆtà ca jÃyate.. 1.3.19v yoga-j¤Ã rÃja-putrÅ ca mahÃmÃtra-sutà tathÃ. sahasrÃnta÷-puram api sva-vaÓe kurute patim.. 1.3.20v tathà pati-viyoge ca vyasanaæ dÃruïaæ gatÃ. deÓÃntare 'pi vidyÃbhi÷ sà sukhenaiva jÅvati.. 1.3.21v nara÷ kalÃsu kuÓalo vÃcÃlaÓ cÃÂu-kÃraka÷. a:saæstuto 'pi nÃrÅïÃæ cittam ÃÓv eva vindati.. 1.3.22v kalÃnÃæ grahaïÃd eva saubhÃgyam upajÃyate. deÓa-kÃlau tv apek«yÃsÃæ prayoga÷ saæbhaven na vÃ.. 1.3c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃdhÃraïe prathame 'dhikaraïe vidyÃ-samuddeÓa÷ t­tÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 4 nÃgaraka-v­tta-nÃmaka÷ caturtho 'dhyÃya÷ section (prakaraïa) 4 1.4.1 g­hÅta-vidya÷ pratigraha-jaya-kraya-nirveÓÃdhigatair arthair anvayÃgatair ubhayair và gÃrhasthyam adhigamya nÃgaraka-v­ttaæ varteta. 1.4.2 nagare pattane kharvaÂe mahati và saj-janÃÓraye sthÃnam. yÃtrÃ-vaÓÃd vÃ. 1.4.3 tatra bhavanam Ãsannodakaæ v­k«a-vÃÂikavad vibhakta-karma-kak«aæ dvi-vÃsa-g­haæ kÃrayet. 1.4.4 bÃhye ca vÃsa-g­he su:Ólak«ïam ubhayopadhÃnaæ madhye vinataæ Óuklottara-cchadaæ ÓayanÅyaæ syÃt. pratiÓayyikà ca. tasya Óiro-bhÃge kÆrca-sthÃnaæ vedikà ca. tatra rÃtri-Óe«am anulepanaæ mÃlyaæ siktha-karaï¬akaæ saugandhika-puÂikà mÃtuluÇga-tvacas tÃmbÆlÃni ca syu÷. bhÆmau patadgraha÷. nÃga-dantÃvasaktà vÅïÃ. citra-phalakam. vartikÃsamudgaka÷. ya÷ kaÓ cit pustaka÷. kuraïÂaka-mÃlÃÓ ca. nÃtidÆre bhÆmau v­ttÃstaraïaæ samastakam. Ãkar«a-phalakaæ dyÆta-phalakaæ ca. tasya bahi÷ krŬÃ-Óakuni- pa¤jarÃïi. ekÃnte ca tak«a-tak«a¤a-sthÃnam anyÃsÃæ ca krŬÃnÃm. sv:ÃstÅrïà preÇkhadolà v­k«a-vÃÂikÃyÃæ sa:pracchÃyÃ. sthaï¬ila-pÅÂhikà ca sa:kusumeti bhavana-nyÃsa÷. 1.4.5 sa prÃtar utthÃya k­ta-niyata-k­tya÷ g­hÅta-danta-dhÃvana÷ mÃtrayÃnulepanaæ dhÆpaæ srajam iti ca g­hÅtvà dattvà sikthakam alaktakaæ ca d­«ÂvÃdarÓe mukhm g­hÅta-mukha-vÃsa- tÃmbÆla÷ kÃryÃïy anuti«Âhet. 1.4.6 nityaæ snÃnam. dvitÅyakam utsÃdanam. t­tÅyaka÷ phenaka÷. caturthakam Ãyu«yam. pa¤camakaæ daÓamakaæ và pratyÃyu«yam ity a:hÅnam. sÃtatyÃc ca saæv­ta-kak«ÃsvedÃpanoda÷. 1.4.7 pÆrvÃhïÃparÃhïayor bhojanam. sÃyaæ cÃrÃyaïasya. 1.4.8 bhojanÃnataraæ Óuka-sÃrikÃ-pralÃpana-vyÃpÃrÃ÷. lÃvaka-kukkuÂa-me«a-yuddhÃni tÃs tÃÓ ca kalÃ-krŬÃ÷. pÅÂhamarda-viÂa-vidÆ«akÃyattà vyÃpÃrÃ÷. divÃ-Óayyà ca. 1.4.9 g­hÅta-prasÃdhanasyÃparÃhïe go«ÂhÅ-vihÃrÃ÷. 1.4.10 prado«e ca saægÅtakÃni. tad-ante ca prasÃdhite vÃsa-g­he saæcÃrita-surabhi-dhÆpe sa:sahÃyasya ÓayyÃyÃm abhisÃrikÃïÃæ pratÅk«aïam. 1.4.11 dÆtÅnÃæ pre«aïam svayaæ và gamanam. 1.4.12 ÃgatÃnÃæ ca manoharair ÃlÃpair upacÃraiÓ ca sa:sahÃyasyopakramÃ÷..1.4.13 var«a-pram­«Âa-nepathyÃnÃæ dur:dinÃbhisÃrikÃïÃm svayam eva punar-maï¬anam mitra-janena và paricaraïam ity ÃhorÃtrikam. 1.4.14 ghaÂÃ-nibandhanam go«ÂhÅ-samavÃya÷ samÃpÃnakam udyÃna-gamanam samasyÃ÷ krŬÃÓ ca pravartayet. 1.4.15 pak«asya mÃsasya và praj¤Ãte 'hani sarasvatyà bhavane niyktÃnÃæ nityaæ samÃja÷. 1.4.16 kuÓÅlavÃÓ cÃgantava÷ prek«aïakam e«Ãæ dadyu÷. dvitÅye 'hani tebhya÷ pÆjà niyataæ labheran. tato yathÃ-Óraddham e«Ãæ darÓanam utsargo vÃ. vyasanotsave«u cai«Ãæ parsparasyaika-kÃryatÃ. 1.4.17 ÃgantÆnÃæ ca k­ta-samavÃyÃnÃæ pÆjanam abhyupattiÓ ca. 1.4.17c ity gaïa-dharma÷. 1.4.18 etena taæ taæ devatÃ-viÓe«am uddiÓya saæbhÃvita-sthitayo ghaÂà vyÃkhyÃtÃ÷. 1.4.19 veÓyÃ-bhavane sabhÃyÃm anyatamasyodvasite và samÃna-vidyÃ-buddhi-ÓÅla-vitta-vayasÃæ saha veÓyÃbhir anurÆpair ÃlÃpair Ãsana-bandho go«ÂhÅ. 1.4.20 tatra caiÓÃæ kÃvya-samasyà kalÃ-samasyà vÃ. 1.4.21 tasyÃm ujjvalà loka-kÃntÃ÷ pÆjyÃ÷. prÅti-samÃnÃÓ cÃhÃrita÷. 1.4.22 paraspara-bhavane«u cÃpÃnakÃni. 1.4.23 tatra madhu-maireya-surÃn vividha-lavaïa-phala-harita-ÓÃka-tikta-kaÂukÃmlopadaæÓÃn veÓyÃ÷ pÃyayeyur anupibeyuÓ ca. 1.4.24 etenodyÃna-gamanaæ vyÃkhyÃtam. 1.4.25 pÆrvÃhïa eva sv:alaæk­tÃs turagÃdhirƬhà veÓyÃbhi÷ saha paricÃrakÃnugatà gaccheyu÷. daivasikÅæ ca yÃtrÃæ tatrÃnubhÆya kukkuÂa-yuddha-dyÆtai÷ prek«Ãbhir anukÆlaiÓ ca ce«Âitai÷ kÃlaæ gamayitvà aparÃhïe g­hÅta-tad-upabhoga-cihnÃs tathaiva pratyÃvrajeyu÷. 1.4.26 etena racitodgrÃhodakÃnÃæ grÅ«me jala-krŬÃ-gamanaæ vyÃkhyÃtam. 1.4.27 yak«a-rÃtri÷. kaumudÅ-jÃgara÷. su:vasantaka÷. 1.4.28 saha-kÃra-bha¤jikÃ, abhyÆ«akhÃdikà bisakhÃdikà nava-pattrikà udaka-k«ve¬ikà päcÃlÃnuyÃnam ekaÓÃlmalÅ kadamba-yuddhÃni tÃs tÃÓ ca mÃhimÃnyo deÓyÃÓ ca krŬà janebhyo viÓi«Âam Ãcareyu÷. iti saæbhÆya-krŬÃ÷. 1.4.29 ekacÃriïaÓ ca vibhava-sÃmarthyÃt. 1.4.30 gaïikÃyà nÃyikÃyÃÓ ca sakhÅbhir nÃgarakaiÓ ca saha caritam etena vyÃkhyÃtam. 1.4.31 a:vibhavas tu ÓarÅra-mÃtro mallikÃ-phenaka-ka«Ãya-mÃtra-paricchada÷ pÆjyÃd deÓÃd Ãgata÷ kalÃsu vicak«aïas tad-upadeÓena go«ÂhyÃæ veÓocite ca v­tte sÃdhayed ÃtmÃnam iti pÅÂha-marda÷. 1.4.32 bhukta-vibhavas tu guïavÃn sa:kalatro veÓe go«ÂhyÃæ ca bahu-matas tad-upajÅvÅ ca viÂa÷. 1.4.33 eka-deÓa-vidyas tu krŬanako viÓvÃsyaÓ ca vidÆ«aka÷. vaihÃsiko vÃ. 1.4.34 ete veÓyÃnÃæ nÃgarakÃïÃæ ca mantriïa÷ saædhi-vigraha-niyuktÃ÷. 1.4.35 tair bhik«ukya÷ kalÃ-vidagdhà muï¬Ã v­«alyo v­ddha-gaïikÃÓ ca vyÃkhyÃtÃ÷. 1.4.36 grÃma-vÃsÅ ca sa:jÃtÃn vicak«aïÃn kautÆhalikÃn protsÃhya nÃgaraka-janasya v­ttaæ varïaya¤ ÓradhÃæÓ ca janayaæs tad evÃnukurvÅta. go«ÂhÅÓ ca pravartayet. saægatyà janam anura¤jayet. karmasu ca sÃhÃyyena cÃnug­hïÅyÃt. upakÃrayec ca. 1.4.36c iti nÃgaraka-v­ttam. 1.4.37v nÃtyantaæ saæsk­tenaiva nÃtyantaæ deÓa-bhëayÃ. kathÃæ go«ÂhÅ«u kathayaæl loke bahu-mato bhavet.. 1.4.38v yà go«ÂhÅ loka-vidvi«Âà yà ca svaira-visarpiïÅ. para-hiæsÃtmikà yà ca na tÃm avatared budha÷.. 1.4.39v loka-cittÃnuvartinyà krŬÃ-mÃtraika-kÃryayÃ. go«Âhyà saha-caran vidvÃæl loke siddhiæ niyacchati.. 1.4c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃdhÃraïe prathame 'dhikaraïe nÃgaraka-v­ttaæ caturtho 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 5 atha nÃyaka-sahÃya-dÆta-karma-vimarÓa-nÃmaka÷ pa¤camo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa) 5 1.5.1 kÃmaÓ catur«u varïe«u sa:varïata÷ ÓÃstrataÓ cÃn:anya-pÆrvÃyÃæ prayujyamÃna÷ putrÅyo yaÓasyo laukikaÓ ca bhavati. 1.5.2 tad-viparÅta uttama-varnÃsu paraparig­hÅtÃsu ca. prati«iddho 'vara-varïÃsv a:niravasitÃsu. veÓyÃsu punarbhÆ«u ca na Ói«Âo na prati«iddha÷. sukhÃrthatvÃt. 1.5.3 tatra nÃyikÃs tisra÷ kanyà punarbhÆr veÓyà ca. iti. 1.5.4 anya-kÃraïa-vaÓÃt para-parig­hÅtÃpi pÃk«ikÅ caturthÅti goïikÃputra÷. 1.5.5 sa yadà manyate svairiïÅyam..1.5.6 anyato 'pi bahuÓo vyavasita-cÃritrà tasyÃæ veÓyÃyÃm iva gamanam uttama-varïinyÃm api na dharma-pŬÃæ kari«yati punarbhÆr iyam. 1.5.7 anyapÆrvÃvaruddhà nÃtra ÓaÇkÃsti. 1.5.8 patiæ và mahÃntam ÅÓvaram asmad-a:mitra-saæs­«Âam iyam avag­hya prabhutvena carati. sà mayà saæs­«Âà snehÃd enaæ vyÃvartayi«yati. 1.5.9 vi:rasaæ và mayi Óaktam apakartu-kÃmaæ ca prak­tim ÃpÃdayi«yati. 1.5.10 tayà và mitrÅ-k­tena mitra-kÃryam a:mitra-pratÅghÃtam anyad và du«:pratipÃdakaæ kÃryaæ sÃdhayi«yÃmi. 1.5.11 saæs­«Âo vÃnayà hatvÃsyÃ÷ patim asmad-bhÃvyaæ tad-aiÓvaryam evam adhigami«yÃmi. 1.5.12 nir:atyayaæ vÃsyà gamanam arthÃnubaddham. ahaæ ca ni÷:sÃratvÃt k«Åïa-v­tty-upÃya÷. so 'ham anenopÃyena tad-dhanam atimahad a:k­cchrÃd adhigami«yÃmi. 1.5.13 marma-j¤Ã và mayi d­¬ham abhikÃmà sà mÃm an:icchantaæ do«a-vikhyÃpanena dÆ«ayi«yati. 1.5.14 a:sad-bhÆtaæ và do«aæ Óraddheyaæ du«:parihÃraæ mayi k«epsyati yena me vinÃÓa÷ syÃt. 1.5.15 Ãyatimantaæ và vaÓyaæ patiæ matto vibhidya dvi«ata÷ saægrÃhayi«yati. 1.5.16 svayaæ và tai÷ saha saæs­jyeta. mad-avarodhÃnÃæ và dÆ«ayità patir asyÃs tad asyÃham api dÃrÃn eva dÆ«ayan pratikari«yÃmi. 1.5.17 rÃja-niyogÃc cÃntar:vartinaæ Óatruæ vÃsya nirhani«yÃmi. 1.5.18 yÃm anyÃæ kÃmayi«ye sÃsyà vaÓagÃ. tÃm anena saækrameïÃdhigami«yÃmi. 1.5.19 kanyÃm a:labhyÃæ vÃtmÃdhÅnÃm artha-rÆpavatÅæ mayi saækrÃmayi«yati. 1.5.20 mamÃ:mitro vÃsyÃ÷ patyà sahaikÅ:bhÃvam upagatas tam anayà rasena yojayi«yÃmÅty evam:Ãdibhi÷ kÃraïai÷ para-striyam api prakurvÅta. 1.5.21 iti sÃhasikyaæ na kevalaæ rÃgÃd eva. 1.5.21c iti para-parigraha-gamaïa-kÃraïÃni. 1.5.22 etair eva kÃraïair mahÃ-mÃtra-saæbaddhà rÃja-saæbaddhà và tatraika-deÓa-cÃriïÅ kà cid anyà và kÃrya-saæpÃdinÅ vidhavà pa¤camÅti cÃrÃyaïa÷. 1.5.23 saiva pravrajità «a«ÂhÅti suvarïanÃbha÷. 1.5.24 gaïikÃyà duhità paricÃrikà vÃn:anya-pÆrvà saptamÅti ghoÂakamukha÷. 1.5.25 utkrÃnta-bÃla-bhÃvà kula-yuvatir upacÃrÃnyatvÃd a«ÂamÅti gonardÅya÷. 1.5.26 kÃryÃntarÃ:bhÃvÃd etÃsÃm api pÆrvÃsv evopalak«aïam tasmÃc catasra eva nÃyikà iti vÃtsyÃyana÷. 1.5.27 bhinnatvÃt t­tÅya-prak­ti÷ pa¤camÅty eke. 1.5.28 eka eva tu sÃrvalaukiko nÃyaka÷. pracchannas tu dvitÅya÷. viÓe«ÃlÃbhÃt. uttamÃdhama-madhyamatÃæ tu guïa-guïato vidyÃt. tÃæs tÆbhayor api guïÃ:guïÃn vaiÓike vak«yÃma÷. 1.5.29 a:gamyÃs tv evaitÃ÷ ku«Âhiny unmattà patità bhinna-rahasyà prakÃÓa-prÃrthinÅ gata-prÃya- yauvanÃtiÓvetÃtik­«ïà dur:gandhà saæbandhinÅ sakhÅ pravrajità saæbandhi-sakhi-Órotriya- rÃja-dÃrÃÓ ca. 1.5.30 d­«Âa-pa¤ca-puru«Ã nÃ:gamyà kà cid astÅti bÃbhravÅyÃ÷. 1.5.31 saæbandhi-sakhi-Órotriya-rÃja-dÃra-varjam iti goïikÃputra÷. 1.5.32 saha-pÃæsu-krŬitam upakÃra-saæbaddhaæ samÃna-ÓÅla-vyasanaæ sahÃdhyÃyinaæ yaÓ cÃsya marmaïi rahasyÃni ca vidyÃt yasya cÃyaæ vidyÃd và dhÃtr-apatyaæ saha-saæv­ddhaæ mitram. 1.5.33 pit­-paitÃmaham a:visaævÃdakam a:d­«Âa-vaik­taæ vaÓyaæ dhruvam a:lobha-ÓÅlam a:parihÃryam a:mantra-visrÃvÅti mitra-saæpat. 1.5.34 rajaka-nÃpita-mÃlÃkÃra-gÃndhika-saurika-bhik«uka-gopÃlaka-tÃmbÆlika-sauvarïika-pÅÂhamarda- viÂa-vidÆ«akÃdayo mitrÃïi. tad-yo«in mitrÃÓ ca nÃgarakÃ÷ syur iti vÃtsyÃyana÷. 1.5.35 yad ubhayo÷ sÃdhÃraïam ubhayatrodÃraæ viÓe«ato nÃyikÃyÃ÷ su:visrabdhaæ tatra dÆta-karma. 1.5.36 paÂutà dhëÂryam iÇgitÃkÃra-j¤atà pratÃraïa-kÃla-j¤atà vi«ahya-buddhitvaæ laghvÅ pratipatti÷ sopÃyà ca 1.5.36c iti dÆta-guïÃ÷. 1.5.37 bhavati cÃtra Óloka÷. 1.5.37v ÃtmavÃn mitravÃn yukto bhÃvaj¤o deÓa-kÃla-vit. a:labhyÃm apy a:yatnena striyaæ saæsÃdhayen nara÷.. 1.5c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃdhÃraïe prathame 'dhikaraïe nÃyaka-sahÃya-dÆtÅ-karma-vimarÓa÷ pa¤camo 'dhyÃya÷..livre 2 sÃæprayogikaæ dvitÅyam adhikaraïam ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)6 ratÃvasthÃpana-prakaraïam 2.1.1 ÓaÓo v­«o 'Óva iti liÇgato nÃyaka-viÓe«Ã÷. nÃyikà punar m­gÅ ba¬avà hastinÅ ceti. 2.1.2 tatra sa:d­Óa-saæprayoge sama-ratÃni trÅïi. 2.1.3 viparyayeïa vi:«amÃïi «aÂ. vi:«ame«v api puru«Ãdhikyaæ ced an:antara-saæprayoge dve ucca-rate. vyavahitam ekam ucca-tara-ratam. viparyaye punar dve nÅca-rate. vyavahitam ekaæ nÅca-tara-rataæ ca. te«u samÃni Óre«ÂhÃni. tara-ÓabdÃÇkite dve kani«Âhe. Óe«Ãïi madhyamÃni. 2.1.4 sÃmye 'py uccÃÇkaæ nÅcÃÇkÃj jyÃya÷. iti pramÃïato nava-ratÃni. 2.1.5 yasya saæprayoga-kÃle prÅtir udÃsÅnà vÅryam alpaæ k«atÃni ca na sahate sa manda-vega÷. 2.1.6 tad-viparyayau madhyama-caï¬a-vegau bhavata÷. tathà nÃyikÃpi. 2.1.7 tatrÃpi pramÃïavad eva nava-ratÃni. 2.1.8 tadvat kÃlato 'pi ÓÅghra-madhya-cira-kÃlà nÃyakÃ÷. 2.1.9 tatra striyÃæ vivÃda÷. 2.1.10 na strÅ puru«avad eva bhÃvam adhigacchati. 2.1.11 sÃtatyÃt tv asyÃ÷ puru«eïa kaï¬Ætir apanudyate. 2.1.12 sà punar ÃbhimÃnikena sukhena saæs­«Âà rasÃntaraæ janayati tasmin sukha-buddhir asyÃ÷. 2.1.13 puru«a-pratÅteÓ cÃn:abhij¤atvÃt kathaæ te sukham iti pra«Âum a:ÓakyatvÃt. 2.1.14 katham etad upalabhyata iti cet puru«o hi ratim adhigamya svecchayà viramati na striyam apek«ate na tv evaæ strÅty auddÃlika÷. 2.1.15 tatraitat syÃt cira-vege nÃyake striyo 'nurajyante ÓÅghra-vegasya bhÃvam an:ÃsÃdyÃvasÃne 'bhyasÆyinyo bhavanti. tat sarvaæ bhÃva-prÃpter a:prÃpteÓ ca lak«aïam. 2.1.16 tac ca na. kaï¬Æti-pratÅkÃro 'pi hi dÅrgha-kÃlaæ priya iti. etad upapadyata eva. tasmÃt saædigdhatvÃd a:lak«aïam iti. 2.1.17v saæyoge yo«ita÷ puæsà kaï¬Ætir apanudyate. tac cÃbhimÃna-saæs­«Âaæ sukham ity abhidhÅyate.. 2.1.18 sÃtatyÃd yuvatir ÃrambhÃt prabh­ti bhÃvam adhigacchati. puru«a÷ punar anta eva. etad upapannataram. na hy a:satyÃæ bhÃva-prÃptau garbha-saæbhava iti bÃbhravÅyÃ÷. 2.1.19 tatrÃpi tÃv evÃÓaÇkÃ-parihÃrau bhÆya÷. 2.1.20 tatraitat syÃt ï sÃtatyena rasa-prÃptÃv Ãrambha-kÃle madhyastha-cittatà nÃti:sahi«ïutà ca. tata÷ krameïÃdhiko rÃga-yoga÷ ÓarÅre nir:apek«atvam ante ca virÃmÃbhÅpsety etad upapannam iti. 2.1.21 tac ca na. sÃmÃnye 'pi bhrÃnti-saæskÃre kulÃla-cakrasya bhramarakasya và bhrÃntÃv eva vartamÃnasya prÃrambhe manda-vegatà tataÓ ca krameïa pÆraïaæ vegasyety upapadyate. dhÃtu-k«ayÃc ca virÃmÃbhÅpseti. tasmÃd an:Ãk«epa÷. 2.1.22v suratÃnte sukhaæ puæsÃæ strÅïÃæ tu satataæ sukham. dhÃtu-k«aya-nimittà ca virÃmecchopajÃyate.. 2.1.23 tasmÃt puru«avad eva yo«ito 'pi rasa-vyaktir dra«ÂavyÃ. 2.1.24 kathaæ hi samÃnÃyÃm evÃk­tÃv ekÃrtham abhiprapannayo÷ kÃrya-vailak«aïyaæ syÃt. 2.1.25 upÃya-vailak«aïyÃd abhimÃna-vailak«aïyÃc ca. 2.1.26 katham upÃya-vailak«aïyaæ tu sargÃt. kartà hi puru«o 'dhikaraïaæ yuvati÷. anyathà hi kartà kriyÃæ pratipadyate 'nyathà cÃdhÃra÷. tasmÃc copÃya-vailak«aïyÃt sargÃd abhimÃna-vailak«aïyam api bhavati. abhiyoktÃham iti puru«o 'nurajyate. abhiyuktÃham aneneti yuvatir iti vÃtsyÃyana÷. 2.1.27 tatraitat syÃd upÃya-vailak«aïyavad eva hi kÃrya-vailak«aïyam api kasmÃn na syÃd iti. tac ca na. hetumad upÃya-vailak«aïyam. tatra kartr-ÃdhÃrayor bhinna-lak«aïatvÃd a:hetumat-kÃrya-vailak«aïyam anyÃyyaæ syÃt. Ãk­ter a:bhedÃd iti. 2.1.28 tatraitat syÃt. saæhatya kÃrakair eko 'rtho 'bhinirvartyate. p­thak p­thak svÃrtha-sÃdhakau punar imau tad a:yuktam iti. 2.1.29 tac ca na. yugapad an:ekÃrtha-siddhir api d­Óyate. yathà me«ayor abhighÃte kapitthayor bhede mallayor yuddha iti. na tatra kÃraka-bheda iti ced ihÃpi na vastu-bheda iti. upÃya-vailak«aïyaæ tu sargÃd iti tad abhihitaæ purastÃt. tenobhayor api sad­ÓÅ sukha-pratipattir iti. 2.1.30v jÃter a:bhedÃd daæpatyo÷ sa:d­Óam sukham i«yate. tasmÃt tathopacaryà strÅ yathÃgre prÃpnuyÃd ratim...2.1.31 sa:d­Óatvasya siddhatvÃt kÃla-yogÅny api bhÃvato 'pi kÃlata÷ pramÃïavad eva nava ratÃni. 2.1.32 raso rati÷ prÅtir bhÃvo rÃgo vega÷ samÃptir iti rati-paryÃyÃ÷. saæprayogo rataæ raha÷ Óayanaæ mohanaæ surata-paryÃyÃ÷. 2.1.33 pramÃïa-kÃla-bhÃva-jÃnÃæ saæprayogÃnÃm ekaikasya nava-vidhatvÃt te«Ãæ vyatikare surata-saækhyà na Óakyate kartum. ati:bahutvÃt. 2.1.34 te«u tarkÃd upacÃrÃn prayojayed iti vÃtsyÃyana÷. 2.1.35 prathama-rate caï¬a-vegatà ÓÅghra-kÃlatà ca puru«asya tad-viparÅtam uttare«u. yo«ita÷ punar etad eva viparÅtam. à dhÃtu-k«ayÃt. 2.1.36 prÃk ca strÅ-dhÃtu-k«ayÃt puru«a-dhÃtu-k«aya iti prÃyovÃda÷. 2.1.37v m­dutvÃd upam­dyatvÃn nisargÃc caiva yo«ita÷. prÃpnuvanty ÃÓu tÃ÷ prÅtim ity ÃcÃryà vyavasthitÃ÷.. 2.1.38v etÃvad eva yuktÃnÃæ vyÃkhyÃtaæ sÃmprayogikam. mandÃnÃm avabodhÃrthaæ vistaro 'ta÷ pravak«yate((7)). section (prakaraïa)7 2.1.39v abhyÃsÃd abhimÃnÃc ca tathà saæpratyayÃd api. vi«ayebhyaÓ ca tantra-j¤Ã÷ prÅtim ÃhuÓ catur-vidhÃm.. 2.1.40v ÓabdÃdibhyo bahir:bhÆtà yà karmÃbhyÃsa-lak«aïÃ. prÅti÷ sÃbhyÃsikÅ j¤eyà m­gayÃdi«u karmasu.. 2.1.41v an:abhyaste«v api purà karmasv a:vi«ayÃtmikÃ. saækalpÃj jÃyate prÅtir yà sà syÃd ÃbhimÃnikÅ.. 2.1.42v prak­ter yà t­tÅyasyÃ÷ striyÃÓ caivopari«Âake. te«u te«u ca vij¤eyà cumabanÃdi«u karmasu.. 2.1.43v nÃnyo 'yam iti yatra syÃd anyasmin prÅti-kÃraïe. tantra-j¤ai÷ kathyate sÃpi prÅti÷ saæpratyayÃtmikÃ.. 2.1.44v pratyak«Ã lokata÷ siddhà yà prÅtir vi«ayÃtmikÃ. pradhÃna-phalavattvÃt sà tad-arthÃÓ cetarà api.. 2.1.45v prÅtÅr etÃ÷ parÃm­Óya ÓÃstrata÷ ÓÃstra-lak«aïÃ÷. yo yathà vartate bhÃvas taæ tathaiva prayojayet((8)).. 2.1c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe pramÃïa-kÃla-bhÃvebhyo ratÃvasthÃpanaæ prÅti-viÓe«Ã iti prathamo 'dhyÃya÷. Ãdita÷ «a«Âha÷((9)). ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)8 ÃliÇgana-vicÃra-prakaraïam 2.2.1 saæprayogÃÇgaæ catu÷«a«Âir ity Ãcak«ate. catu÷«a«Âi-prakaraïatvÃt. 2.2.2 ÓÃstram evedaæ catu÷«a«Âir ity ÃcÃrya-vÃda÷. 2.2.3 kalÃnÃæ catu÷«a«ÂitvÃt tÃsÃæ ca saæprayogÃÇga-bhÆtatvÃt kalÃ-samÆho và catu÷«a«Âir iti. ­cÃæ daÓatayÅnÃæ ca saæj¤itatvÃt. ihÃpi tad-artha-saæbandhÃt. pa¤cÃla-saæbandhÃc ca bahv-­cair e«Ã pÆjÃrthaæ saæj¤Ã pravartità ity eke. 2.2.4 ÃliÇgana-cumbana-nakha-cchedya-daÓana-cchedya-saæveÓana-sÅt:k­ta-puru«Ãyitaupari«ÂakÃnÃm ëÂÃnÃm a«Âadhà vikalpa-bhedÃd a«ÂÃv a«ÂakÃÓ catu÷«a«Âir iti bÃbhravÅyÃ÷. 2.2.5 vikalpa-vargÃïÃm a«ÂÃnÃæ nyÆnÃdikatva-darÓanÃt prahaïa-viruta-puru«opas­pti-citra-ratÃdÅnÃm anye«Ãm api vargÃïÃm iha praveÓanÃt prÃyo-vÃdo 'yam. yathà sapta-parïo v­k«a÷ pa¤ca-varïo balir iti vÃtsyÃyana÷. 2.2.6 tatrÃ:samÃgatayo÷ prÅti-liÇga-dyotanÃrtham ÃliÇgana-catu«Âayam. [1] sp­«Âakam [2] viddhakam [3] udgh­«Âakam [4] pŬitakam iti. 2.2.7 sarvatra saæj¤Ãrthenaiva karmÃtideÓa÷. 2.2.8 saæmukhÃgatÃyÃæ prayojyÃyÃm anyÃpadeÓena gacchato gÃtreïa gÃtrasya sparÓanaæ [1] sp­«Âakam. 2.2.9 prayojyaæ sthitam upavi«Âaæ và vi:jane kiæ cid g­hïÃti payo-dhareïa viddhyet. nÃyako 'pi tÃm avapŬya g­hïÅyÃd iti [2] viddhakam. 2.2.10 tad ubhayam an:ati:prav­tta-saæbhëaïayo÷. 2.2.11 tamasi jana-saæbÃdhe vi:jane vÃtha Óanakair gacchator nÃti:hrasva-kÃlam udghar«aïaæ paras-parasya gÃtrÃïÃm [3] udgh­«Âakam. 2.2.12 tad eva ku¬ya-saædeÓena stambha-saædeÓena và sphuÂakam avapŬayed iti [4] pŬitakam. 2.2.13 tad ubhayam avagata-parasparÃkÃrayo÷. 2.2.14 [1] latÃve«Âitakaæ [2] v­k«ÃdhirƬhakaæ [3] tila-taï¬ulakaæ [4] k«Åra-nÅrakam iti catvÃri saæprayoga-kÃle..2.2.15 lateva ÓÃlam Ãve«ÂayantÅ cumbanÃrthaæ mukham avanamayet. uddh­tya manda-sÅtk­tà tam ÃÓrità và kiæcid rÃmaïÅyakaæ paÓyet tal [1] latÃve«Âitakam. 2.2.16 caraïena caraïam Ãkramya dvitÅyenoru-deÓam ÃkramantÅ ve«ÂayantÅ và tat-p­«Âha-saktaika- bÃhur dvitÅyenÃæsam avanamayantÅ Å«an manda-sÅtk­ta-kÆjità cumabanÃrtham evÃdhiro¬hum icched iti [2] v­k«ÃdhirƬhakam. 2.2.17 tad ubhayam sthita-karma. 2.2.18 Óayana-gatÃv evoru-vyatyÃsaæ bhuja-vyatyÃsaæ ca sa:saæghar«am iva ghanaæ saæsvajete tat [3] tila-taï¬ulakam. 2.2.19 rÃgÃndhÃv an:apek«itÃtyayau parasparam anuviÓata ivotsaÇga-gatÃyÃm abhimukhopavi«ÂÃyÃæ Óayane veti [4] k«Åra-jalakam. 2.2.20 tad ubhayaæ rÃga-kÃle. 2.2.21 ity upagÆhana-yogà bÃbhravÅyÃ÷. 2.2.22 suvarïanÃbhasya tv adhikam ekÃÇgopagÆhana-catu«Âayam. 2.2.23 tatroru-saædaæÓenaikam Ærum Ærudvayaæ và sarvaprÃïaæ pŬayed ity ÆrÆpagÆhanam[1]. 2.2.24 jaghanena jaghanam avapŬya prakÅryamÃïa-keÓa-hastà nakha-daÓana-prahaïana-cumbana- prayojanÃya tad upari laÇghayet taj jaghanopagÆhanam[2]. 2.2.25 stanÃbhyÃm ura÷ praviÓya tatraiva bhÃram Ãropayed iti stanÃliÇganam[3]. 2.2.26 mukhe mukham ÃsajyÃk«iïÅ ak«ïor lalÃÂena lalÃÂam ÃhanyÃt sÃlalÃÂikÃ[4]. 2.2.27 saævÃhanam apy upagÆhana-prakÃram ity eke manyante. saæsparÓatvÃt. 2.2.28 p­thak-kÃlatvÃd bhinna-prayojanatvÃd a:sÃdhÃraïatvÃn neti vÃtsyÃyana÷ 2.2.29v p­cchatÃæ Ó­ïvatÃæ vÃpi tathà kathayatÃm api. upagÆha-vidhiæ k­tsnaæ riraæsà jÃyate n­ïÃm.. 2.2.30v ye 'pi hy a:ÓÃstritÃ÷ kecit saæyogà rÃga-vardhanÃ÷. Ãdareïaiva te 'py atra prayojyÃ÷ sÃæprayogikÃ÷.. 2.2.31v ÓÃstrÃïÃæ vi«ayas tÃvad yÃvan manda-rasà narÃ÷. raticakre-prav­tte tu naiva ÓÃstram na ca krama÷.. 2.2c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe ÃliÇgana-vicÃrà dvitÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 3 t­tÅyo 'dhyaya÷ section (prakaraïa)9 2.3.1 cumbana-nakha-daÓana-cchedyÃnÃæ na paurvÃparyam asti. rÃga-yogÃt prÃk saæyogÃd e«Ãæ prÃdhÃyena prayoga÷. prahaïa-sÅtk­tayoÓ ca saæprayoge. 2.3.2 sarvaæ sarvatra. rÃgasyÃn:apek«itatvÃt. iti vÃtsyÃyana÷. 2.3.3 tÃni prathama-rate nÃtivyaktÃni viÓrabdhikÃyÃæ vikalpena ca prayu¤jÅta. tathÃ-bhÆtatvÃd rÃgasya. tata÷ param atitvarayà viÓe«avat samuccayena rÃga-saædhuk«aïÃrtham. 2.3.4 lalÃÂÃlaka-kapola-nayana-vak«a÷-stano«ÂhÃntar:mukhe«u cumbanam. 2.3.5 Æru-saædhi-bÃhu-nÃbhi-mÆlayor lÃÂÃnÃm. 2.3.6 rÃga-vaÓÃd deÓa-prav­tteÓ ca santi tÃni tÃni sthÃnÃni na tu sarva-jana-prayojÃnÅti vÃtsyÃyana÷. 2.3.7 tad yathà ï [1] nimittikaæ [2] sphuritakaæ [3] ghaÂÂitakam iti trÅïi kanyÃ-cumbanÃni. 2.3.8 balÃt-kÃreïa niyuktà mukham Ãdhatte na tu vice«Âata iti [1] nimittakam. 2.3.9 vadane praveÓitaæ cau«Âhaæ manÃg apatrapÃvagrahÅtum icchantÅ spandayati svam o«Âhaæ nottaram utsahata iti [2] sphuritakam. 2.3.10 Å«at parig­hya vi:nimÅlita-nayanà kareïa ca tasya nayane avacchÃdayanti jihvÃgreïa ghaÂÂayatÅti [3] ghaÂÂitakam. 2.3.11 samaæ tiryag udbhrÃntam avapŬitakam iti caturvidham apare. 2.3.12 aÇguli-saæpuÂena piï¬Å-k­tya nirdaÓanam o«Âha-puÂenÃvapŬayed ity avapŬitakaæ pa¤camam api karaïam. 2.3.13 dyÆtaæ cÃtra pravartayet. 2.3.14 pÆrvam adhara-saæpÃdanena jitam idaæ syÃt. 2.3.15 tatra jità sÃrdha-ruditaæ karaæ vidhunuyÃt praïuded daÓet parivartayed balÃd Ãh­tà vivadet punar apy astu païa iti brÆyÃt. tatrÃpi jità dvi-guïam Ãyasyaet. 2.3.16 viÓrabdhasya pramattasya vÃdharam avag­hya daÓanÃntargatam a:nirgamaæ k­tvà hased utkriÓet tarjayed valged Ãhlayet pranartitat-bhrÆïà ca vicala-nayanena mukhena vihasantÅtÃni tÃni ca brÆyÃt. iti cumbana-dyÆta-kalaha÷. 2.3.17 etena nakha-daÓana-cchedya-prahaïana-dyÆta-kalahà vyÃkhyÃtÃ÷. 2.3.18 caï¬a-vegayor eva tv e«Ãæ prayoga÷. tat-sÃtmyÃt. 2.3.19 tasyÃæ cumbantyÃm ayam apy uttaraæ g­hïÅyÃt. ity uttara-cumbitam..2.3.20 o«Âha-saædaæÓenÃvag­hyÃu«Âha-dvayam api cumbeta. iti saæpuÂakaæ striyÃ÷ puæso vÃ:jÃta-vya¤janasya. 2.3.21 tasminn itaro 'pi jihvayÃsyà daÓanÃn ghaÂÂayet tÃlu jihvÃæ ceti jihvÃ-yuddham. 2.3.22 etena balÃd vadana-radana-grahaïaæ dÃnaæ ca vyÃkhyÃtam. 2.3.23 samaæ pŬitam a¤citaæ m­du Óe«ÃÇge«u cumbanaæ sthÃna-viÓe«a-yogÃt. iti cumbana-viÓe«Ã÷. 2.3.24 suptasaya mukham avalokayantyà svÃbhiprÃyeïa cumbanaæ rÃga-dÅpanam. 2.3.25 pramattasya vivadamÃnasya vÃnyato 'bhimukhasya suptÃbhimukhasya và nidrÃ-vyÃghÃtÃrthaæ calitakam. 2.3.26 cira-rÃtrÃv Ãgatasya Óayana-suptÃyÃ÷ svÃbhiprÃya-cumbanaæ prÃtibodhakam. 2.3.27 sÃpi tu bhÃva-jij¤ÃsÃrthinÅ nÃyakasyÃgamana-kÃlaæ saælak«ya vyÃjena suptà syÃt. 2.3.28 ÃdarÓe ku¬ye salile và prayojyÃyÃÓ chÃyÃ-cumbanam ÃkÃra-pradarÓanÃrtham eva kÃryam. 2.3.29 bÃlasya citra-karmaïa÷ pratimÃyÃÓ ca cumbanaæ saækrÃntakam ÃliÇganaæ ca. 2.3.30 tathà niÓi prek«aïake svajana-samÃje và samÅpe gatasya prayojyÃyà hastÃÇguli-cumbanaæ saævi«Âasya và pÃdÃÇguli-cumbanam. 2.3.31 saævÃhikÃyÃs tu nÃyakam ÃkÃrayantyà nidrÃ-vaÓÃd a:kÃmÃyà iva tasyorvor vadanasya nidhÃnam Æru-cumbanaæ cety ÃbhiyogikÃni. 2.3.32 bhavati cÃtra Óloka÷. 2.3.32v k­te pratik­taæ kuryÃd tìite pratitìitam. karaïena ca tenaiva cumbite praticumbitam.. 2.3c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe cumbana-vikalpÃs t­tÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 4 caturthe 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)10 2.4.1 rÃga-v­ddhau saæghar«Ãtmakaæ nakha-vilekhanam. 2.4.2 tasya prathama-samÃgame pravÃsa-pratyÃgamane pravÃsa-gamane kruddha-prasannÃyÃæ mattÃyÃæ ca prayoga÷. na nityam a:caï¬a-vegayo÷. 2.4.3 tathà daÓana-cchedyasya sÃtmya-vaÓÃd vÃ. 2.4.4 tad [1] Ãcchuritakam [2] ardha-candro [3] maï¬alaæ [4] rekhà [5] vyÃghra-nakhaæ [6] mayÆra-padakaæ [7] ÓaÓa-plutakam [8] utpala-pattrakam iti rÆpato '«Âa-vikalpam. 2.4.5 kak«au stanau gala÷ p­«Âhaæ jaghanam ÆrÆ ca sthÃnÃni. 2.4.6 prav­tta-rati-cakrÃïÃæ na sthÃnam a:sthÃnaæ và vidyata iti suvarïanÃbha÷. 2.4.7 tatra savya-hastÃni praty:agra-ÓikharÃïi dvi-tri-ÓikharÃïi caï¬a-vegayor nakhÃni syu÷. 2.4.8 anugata-rÃji samam ujjvalam a:malinam a:vipÃÂitaæ vivardhi«ïu m­du snigdha-darÓanam iti nakha-guïÃ÷. 2.4.9 dÅrghÃïi hasta-ÓobhÅny Ãloke ca yo«itÃæ citta-grÃhÅïi gau¬ÃïÃæ nakhÃni syu÷. 2.4.10 hrasvÃni karma-sahi«ïÆni vikalpa-yojanÃsu ca svecchÃpÃtÅni dÃk«iïatyÃnÃm. 2.4.11 madhyamÃny ubhaya-bhäji mahÃrëÂrakÃïÃm iti. 2.4.12 tai÷ su:niyamitair hanu-deÓe stanayor adhare và laghu-karaïam an:udgata-lekhaæ sparÓa-mÃtra-jananÃd romäca-karam ante saænipÃta-vardhamÃna-Óabdam [1] Ãcchuritakam. 2.4.13 prayojyÃyÃæ ca tasyÃÇga-saævÃhane Óirasa÷ kaï¬Æyane piÂaka-bhedane vyÃkulÅ-karaïe bhÅ«aïena prayoga÷. 2.4.14 grÅvÃyÃæ stana-p­«Âhe ca vakro nakha-pada-niveÓo [2] ardha-candra÷. 2.4.15 tÃv eva dvau parsa-parÃbhimukhau maï¬alam. 2.4.16 nÃbhi-mÆla-kakundara-vaæk«aïe«u((10)) tasya prayoga÷. 2.4.17 sarva-sthÃne«u nÃti:dÅrghà [4] lekhÃ((11)). 2.4.18 saiva vakrà [5] vyÃghra-nakhakam à stana-mukham. 2.4.19 pa¤cabhir abhimukhair lekhà cÆcukÃbhimukhÅ((12)) [6] mayÆra-padakam. 2.4.20 tat-saæprayoga-ÓlÃghÃyÃ÷ stana-cÆcuke saænik­«ÂÃni pa¤ca-nakha-padÃni [7] ÓaÓa-plutakam. 2.4.21 stana-p­«Âhe mekhalÃ-pathe cotpala-pattrÃk­tÅty [8] utpala-pattrakam. 2.4.22 Ærvo÷ stana-p­«Âhe ca pravÃsaæ gacchata÷ smÃraïÅyakaæ saæhatÃÓ catasras tisro và lekhÃ÷. 2.4.22c iti nakha-karmÃïi. 2.4.23 Ãk­ti-vikÃra-yuktÃni cÃnyÃny api kurvÅta. 2.4.24 vikalpÃnÃm an:antatvÃd ÃnantyÃc ca kauÓala-vidher abhyÃsasya ca sarva-gÃmitvÃd rÃgÃtmakatvÃc chedyasya prakÃrÃn ko 'bhisamÅk«itum arhatÅty ÃcÃryÃ÷..2.4.25 bhavati hi rÃge 'pi citrÃpek«Ã. vaicitryÃc ca parasparaæ rÃgo janayitavya÷. vaicak«aïya-yuktÃÓ ca gaïikÃs tat-kÃminaÓ ca parasparaæ prÃrthanÅyà bhavanti. dhanur-vedÃdi«v api hi Óastra-karma-ÓÃstre«u vaicitryam evÃpek«yate kiæ punar iheti vÃtsyÃyana÷. 2.4.26 na tu para-parig­hÅtÃsv evaæ kuryÃt. pracchanne«u pradeÓe«u tÃsÃm anusmaraïÃrthaæ rÃga-vardhanÃc ca viÓe«Ãn darÓayet. 2.4.27v nakha-k«atÃni paÓyantyà gƬha-sthÃne«u yo«ita÷. cirots­«ÂÃpy abhinavà prÅtir bhavati peÓalÃ((13)).. 2.4.28v ciros­«Âe«u rÃge«u prÅtir gacchet parÃbhavam. rÃgÃyatana-saæsmÃri yadi na syÃn nakha-k«atam.. 2.4.29v paÓyato yuvatiæ dÆrÃn nakhocchi«Âa-payodharÃm. bahu-mÃna÷ parasyÃpi rÃga-yogaÓ ca jÃyate.. 2.4.30v puru«aÓ ca pradeÓe«u nakha-cihnair vicihnita÷. cittaæ sthiram api prÃyaÓ calayaty eva yo«ita÷.. 2.4.31v nÃnyat paÂutaraæ kiæ cid asti rÃga-vivardhanam. nakha-danta-samutthÃnÃæ karmaïÃæ gatayo yathÃ. 2.4c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe caturtho 'dhyÃya÷. Ãdito navama÷. ************************************************************************** le‡on 5 pa¤camo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)11 2.5.1 uttarau«Âham antar:mukhaæ nayanam iti muktvà cumbanavad daÓana-radana-sthÃnÃni. 2.5.2 samÃ÷ snigdha-cchÃyà rÃga-grÃhiïo yukta-pramÃïà niÓ:chidrÃs tÅk«ïÃgrà iti daÓana-guïÃ÷. 2.5.3 kuïÂhà rÃjy-udgatÃ÷ paru«Ã÷ vi«amÃ÷ Ólak«ïÃ÷ p­thavo viralà iti ca do«Ã÷. 2.5.4 [1] gƬhakam [2] ucchÆnakaæ((14)) [3] bindur [4] bindu-mÃlà [5] pravÃla-maïir [6] maïi-mÃlà [7] khaï¬Ãbhrakaæ [8] varÃha-carvitakam iti daÓana-cchedan-vikalpÃ÷. 2.5.5 nÃtilohitena rÃga-mÃtreïa vibhÃvanÅyaæ [1] gƬhakam. 2.5.6 tad eva pŬanÃd [2] ucchÆnakam. 2.5.7 tad ubhayaæ bindur adhara-madhya iti. 2.5.8 ucchÆnakaæ pravÃla-maïiÓ ca kapole. 2.5.9 karïapÆra-cumbanaæ nakha-daÓana-cchedyam iti savya-kapola-maï¬anÃni. 2.5.10 dantau«Âha-saæyogÃbhyÃsa-ni«pÃdanatvÃt [5] pravÃla-maïi-siddhi÷. 2.5.11 sarvasyeyaæ [6] maïi-mÃlÃyÃÓ ca. 2.5.12 alpa-deÓÃyÃÓ ca tvaco daÓana-dvaya-saædaæÓa-jà [3] bindu-siddhi÷ 2.5.13 sarvair [4] bindu-mÃlÃyÃÓ ca. 2.5.14 tasmÃn mÃlÃ-dvayam api gala-kak«a-vaæk«aïa-pradeÓe«u. 2.5.15 lalÃÂe corvor bindu-mÃlÃ. 2.5.16 maïdalam iva vi«ama-kÆÂaka-yuktaæ [7] khaï¬Ãbhrakaæ stana-p­«Âha eva. 2.5.17 saæhatÃ÷ pradÅrghà bahvyo daÓana-pada-rÃjayas tÃmrÃntarÃlà [8] varÃha-carvitakam. stana-p­«Âha eva. 2.5.18 tad ubhayam api caï¬a-vegayo÷. 2.5.18c iti daÓana-cchedyÃni. 2.5.19 viÓe«ake karïapÆre pu«pa-pŬe tÃmbÆla-palÃÓe tamÃla-pattre ceti prayojyÃgÃmi«u nakha-daÓana- cchedyÃdÅny abhiyogikÃni. section (prakaraïa)12 2.5.20 deÓa-sÃtmyÃc ca yo«ita upacaret. 2.5.21 madhya-deÓyà Ãrya-prÃyÃ÷ Óucy-upacÃrÃÓ cumbana-nakha-danta-pada-dve«iïya÷. 2.5.22 bÃhlÅka-deÓyà ÃvÃntikÃÓ ca. 2.5.23 citra-rate«u tv ÃsÃm abhiniveÓa÷. 2.5.24 pari«vaÇga-cumbana-nakha-danta-cÆ«aïa-pradhÃnÃ÷ k«ata-varjitÃ÷ prahanaïa-sÃdhyà mÃlavya ÃbhÅryaÓ ca. 2.5.25 sindhu«a«Â÷ÃnÃæ ca nadÅnÃm antarÃlÅyà aupari«Âaka-sÃtmyÃ÷. 2.5.26 caï¬a-vegà manda-sÅtk­tà ÃparÃntikà lÃÂyaÓ ca. 2.5.27 d­¬ha-prahaïana-yoginya÷ khara-vegà eva apadravya-pradhÃnÃ÷ strÅrÃjye koÓÃlÃyÃæ ca. 2.5.28 prak­tyà m­dvyo rati-priyà a:Óuci-rucayo nir:ÃcÃrÃÓ ca Ãndhrya÷. 2.5.29 sakala-catu÷«aÓÂi-prayoga-rÃgiïyo 'ÓlÅla-paru«a-vÃkya-priyÃ÷ Óayane ca sa:rabhasopakramà mahÃrëÂrikÃ÷. 2.5.30 tathÃ-vidhà eva rahasi prakÃÓante nÃgarikÃ÷((15)). 2.5.31 m­dyamÃnÃÓ cÃbhiyogÃn mandaæ mandaæ prasi¤cante dravi¬ya÷..2.5.32 madhyama-vegÃ÷ sarva-sahÃ÷ svÃÇga-pracchÃdinya÷ parÃÇga-hÃsinya÷ kutsitÃÓlÅla-paru«a- parihÃriïyo vÃnavÃsikÃ÷. 2.5.33 m­du-bhëiïyo 'nurÃgavatyo m­dvyaÇgyaÓ((16)) ca gau¬ya÷. 2.5.34 deÓa-sÃtmyÃt prak­ti-sÃtmyaæ balÅya iti suvarïanÃbha÷. na tatra deÓyà upacÃrÃ÷. 2.5.35 kÃla-yogÃc ca deÓÃd deÓÃntaram upacÃra-ve«a-lÅlÃÓ cÃnugacchanti tac ca vidyÃt. 2.5.36 upagÆhanÃdi«u ca rÃga-vardhanaæ pÆrvaæ pÆrvaæ vicitram uttaram uttaraæ ca. 2.5.37v vÃryamÃïaÓ ca puru«o yat kuryÃt tad anu k«atam. a:m­«yamÃïà dvi-guïaæ tad eva pratiyojayet.. 2.5.38v bindo÷ pratikriyà mÃlà mÃlÃyÃÓ cÃbhrakhaï¬akam. iti krodhÃd ivÃvi«Âà kalahÃn pratiyojayet.. 2.5.39v sakacagraham unnamya mukhaæ tasya tata÷ pibet. nilÅyeta daÓec caiva tatra tatra maderitÃ.. 2.5.40v unnamya kaïÂhe kÃntasya saæÓrità vak«asa÷ sthalÅm. maïi-mÃlÃæ prayu¤jÅta yac canyad api lak«itam.. 2.5.41v divÃpi janasaæbÃdhe nÃyakena pradarÓitam. uddiÓya sva-k­taæ cihnaæ hased anyair a:lak«itÃ.. 2.5.42v vikÆïayantÅva((17)) mukhaæ kutsayantÅva((18)) nÃyakam. sva-gÃtra-sthÃni cihnÃni sÃsÆyeva pradarÓayet.. 2.5.43v parasparÃnukÆlyena tad evam lajjamÃnayo÷. saævatsara-ÓatenÃpi prÅtir na parihÅyate.. 2.5c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe daÓana-cchedya--vidhayo deÓyÃÓ copacÃrÃ÷ pa¤camo 'dhyÃya÷. Ãdito daÓama÷. ************************************************************************** le‡on 6 «a«Âho 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)13 2.6.1 rÃga-kÃle viÓÃlayanty eva jaghanaæ m­gÅ saæviÓed uccarate. 2.6.2 avahrÃsayantÅva hastinÅ nÅca-rate. 2.6.3 nyÃyyo yatra yogas tatra samap­«Âham. 2.6.4 ÃbhyÃæ ba¬avà vyÃkhyÃtÃ. 2.6.5 tatra jaghanena nÃyakaæ pratig­hïÅyÃt. 2.6.6 apadravyÃïi ca sa:viÓe«aæ nÅcarate. 2.6.7 [1] utphullakaæ [2] vij­mbhitakam [3] indrÃïikaæ ceti tritayaæ m­gyÃ÷ prÃyeïa. 2.6.8 Óiro vinipÃtyordhvaæ jaghanam [1] utphullakam. 2.6.9 tatrÃpasÃraæ dadyÃt. 2.6.10 a:nÅce sakthinÅ((19)) tiryag avasajya pratÅched iti [2] vij­mbhitakam. 2.6.11 pÃrÓvayo÷ samam ÆrÆ vinyasya pÃrÓvayor jÃnunÅ nidadhyÃd ity abhyÃsa-yogÃd [3] indrÃïÅ. 2.6.12 tayoccatara-ratasyÃpi parigraha÷. 2.6.13 saæpuÂena pratigraho nÅca-rate. 2.6.14 etena nÅca-tara-rate 'pi hastinyÃ÷. 2.6.15 [1] saæpuÂakaæ [2] pŬitakaæ [3] ve«Âitakaæ [4] bìavakam iti. 2.6.16 ­ju-prasÃritÃv ubhÃv apy ubhayo÷ caranÃv iti [1] saæpuÂa÷. 2.6.17 sa dvi-vidha÷ ï pÃrÓva-saæpuÂa uttÃna-saæpuÂÃÓ ca. tathà karma-yogÃt. 2.6.18 pÃrÓveïa tu ÓayÃno dak«iïena nÃrÅm adhiÓayÅteti sÃrvatrikam etat. 2.6.19 saæpuÂaka-prayukta-yantreïaiva d­¬ham ÆrÆ pŬayed iti [2] pŬitakam. 2.6.20 ÆrÆ vyatyasyed iti [3] ve«Âitakam. 2.6.21 ba¬aveva ni«Âhuram avag­hïÅyÃd iti [4] bìavakam ÃbhyÃsikam. 2.6.22 tad ÃndhrÅ«u prÃyeïa. iti saæveÓana-prakÃrà bÃbhravÅyÃ÷. 2.6.23 sauvarïanÃbhÃs tu. 2.6.24 ubhÃv apy ÆrÆ ÆrdhvÃv iti tad bhugnakam((20)). 2.6.25 caraïÃv Ærdhvaæ nÃyako 'syà dhÃrayed iti j­mbhitakam. 2.6.26 tat-ku¤citÃv utpŬitakam. 2.6.27 tad ekasmin prasÃrite 'rdha-pŬitakam. 2.6.28 nÃyakasyÃæsa eko dvitÅyaka÷ prasÃrita iti puna÷ punar vyatyÃsena veïu-dÃritakam. 2.6.29 eka÷ Óirasa upari gacched dvitÅya÷ prasÃrita iti ÓÆlacitakam ÃbhyÃsikam. 2.6.30 saækucitau svasti-deÓe nidadhyÃd iti kÃrkaÂakam. 2.6.31 ÆrdhvÃv ÆrÆ vyatyasyed iti pŬitakam. 2.6.32 jaÇghÃ-vyatyÃsena padmÃsanavat. 2.6.33 p­«Âhaæ pari«vajamÃnÃyÃ÷ parÃÇmukheïa parÃv­ttakam ÃbhyÃsikam..2.6.34 jale ca saævi«Âopavi«Âa-sthitÃtmakÃæÓ citrÃn yogÃn upalak«ayet. tathà su:karatvÃd iti suvarïanÃbha÷. 2.6.35 vÃrtaæ tu tat. Ói«Âair apasm­tatvÃd iti vÃtsyÃyana÷. section (prakaraïa)14 2.6.36 atha citra-ratÃni. 2.6.37 Ærdhva-sthitayor yÆno÷ parasparÃpÃÓrayayo÷ ku¬ya-stambhÃpÃÓritayor và sthita-ratam. 2.6.38 ku¬yÃpÃÓritasya kaïÂhÃvasakta-bÃhu-pÃÓÃyÃs tad-dhasta-pa¤jaropavi«ÂÃyà Æru-pÃÓena jaghanam abhive«Âayantyà ku¬ye caraïa-krameïa valantyà avalambitakaæ ratam. 2.6.39 bhÆmau và catu«padavad ÃsthitÃyà v­«alÅlayÃvaskandanaæ dhenukam. 2.6.40 tatra p­«Âham ura÷-karmÃïi labhate. 2.6.41 etenaiva yogena Óaunam aiïeyaæ chÃgalaæ gardabhÃkrÃntaæ mÃrjÃra-lalitakaæ vyÃghrÃvaskandanaæ gajopamarditaæ varÃha-gh­«Âakaæ turagÃdhirƬhakam iti yatra yatra viÓe«o yogo ':pÆrvas tat tad upalak«ayet. 2.6.42 miÓrÅ-k­ta-sadbhÃvÃbhyÃæ dvÃbhyÃæ saha saæghÃÂakaæ ratam. 2.6.43 bahvÅbhiÓ ca saha go-yÆthikam. 2.6.44 vÃri-krŬitakaæ chÃgalam aiïeyam iti tat-karmÃnuk­ti-yogÃt. 2.6.45 grÃmanÃrÅ-vi«aye((21)) strÅrÃjye ca bÃhlÅke bahavo yuvÃno 'nta÷pura-sa:dharmÃïa ekaikasyÃ÷ parigraha-bhÆtÃ÷. 2.6.46 te«Ãm ekaikaÓo yugapac ca yathÃ:sÃtmyaæ yathÃ:yogaæ ca ra¤jayeyu÷. 2.6.47 eko dhÃrayed enÃm anyo ni«eveta. anyo jaghanaæ mukham anyo madhyam anya iti vÃraæ vÃreïa vyatikareïa cÃnuti«Âheyu÷. 2.6.48 etayà go«ÂhÅ-parigrahà veÓyà rÃja-yo«Ã-parigrÃhaÓ ca vyÃkhyÃta÷. 2.6.49 adhorataæ pÃyÃv api dÃk«iïatyÃnÃm. iti citra-ratÃni. 2.6.50 puru«opas­ptakÃni puru«Ãyite vak«yÃma÷. 2.6.51 bhavataÓ cÃtra Ólokau 2.6.51v paÓÆnÃæ m­ga-jÃtÅnÃæ pataÇgÃnÃæ ca vibhramai÷. tais tair upÃyaiÓ cittaj¤o rati-yogÃn vivardhayet.. 2.6.52v tat-sÃtmyÃd deÓa-sÃtmyÃc ca tais tair bhÃvai÷ prayojitai÷. strÅïÃæ snehaÓ ca rÃgaÓ ca bahumÃnaÓ ca jÃyate.. 2.6c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe saæveÓana-prakÃrÃÓ citra-ratÃni ca «a«Âho 'dhyÃya÷. Ãdito ekadaÓa÷. ************************************************************************** le‡on 7 saptamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)15-16 prahaïana-sÅtkÃra-prakaraïam. 2.7.1 kalaha-rÆpaæ su:ratam Ãcak«ate. vivÃdÃtmakatvÃd vÃma-ÓÅlatvÃc ca kÃmasya. 2.7.2 tasmÃt prahaïanan-sthÃnam aÇgam. skandhau Óira÷ stanÃntaraæ p­«Âhaæ jaghanaæ pÃrÓva iti sthÃnÃni. 2.7.3 tac catur-vidham ï [1] apahastakaæ [2] pras­takaæ [3] mu«Âi÷ [4] samatalakam iti. 2.7.4 tad-udbhÃvaæ ca sÅtk­tam. tasyÃti:rÆpatvÃt. tad an:eka-vidham. 2.7.5 virutÃni cëÂau. 2.7.6 [Ã]hiækÃra-[a2]stanita-[a3]kÆjita-[a4]rudita-[a5]sÆtk­ta-[a6]dÆtk­ta-[a7]phÆtk­tÃni. 2.7.7 ambÃrthÃ÷ Óabdà vÃraïÃrthà mok«aïÃrthÃÓ cÃlam-arthÃs te te [a8] cÃtha-yogÃt. 2.7.8 [b1]pÃrÃvata-[b2]parabh­ta-[b3]hÃrÅta-[b4]Óuka-[b5]madhukara-[b6]dÃtyÆha-[b7]haæsa-[ b8]kÃraï¬ava-[b9]lÃvaka-virutÃni sÅt-k­ta-bhÆyi«ÂhÃni vikalpaÓa÷ prayu¤jÅta. 2.7.9 utsaÇgopavi«ÂÃyÃ÷ p­«Âhe mu«Âinà prahÃra÷. 2.7.10 tatra sÃsÆyÃyà iva [a2]stanita-[a4]rudita-[a3]kÆjitÃni pratighÃtaÓ ca syÃt. 2.7.11 yukta-yantrÃyÃ÷ stanÃntare [1] apahastakena praharet. 2.7.12 mandopakramaæ vardhamÃna-rÃgam à parisamÃpte÷. 2.7.13 tatra [a8]hiækÃrÃdÅnÃm a:niyamenÃbhyÃsena vikalpena ca tat-kÃlam eva prayoga÷. 2.7.14 Óirasi kiæ cid Ãku¤citÃgulinà kareïa vivadantyÃ÷ [a7]phÆtk­tya prahaïanaæ tat [2] pras­takam. 2.7.15 tatrÃntarmukhena [a3]kÆjitaæ [a7]phÆtk­taæ ca. 2.7.16 ratÃnte ca ÓvÃsita-rudite. 2.7.17 pheïor iva sphuÂata÷ ÓabdÃnukaraïaæ [a6]dÆtk­tam. 2.7.18 apsu badarasyeva((22)) nipatata÷ [a7]phÆtk­tam. 2.7.19 sarvatra cumbanÃdi«v apakrÃntÃyÃ÷ sa:sÅtk­taæ tenaiva pratyuttaram. 2.7.20 rÃga-vaÓÃt prahaïanÃbhyÃse [a8]vÃraïa-mok«aïÃlam arthÃnÃæ ÓabdÃnÃæ ambÃrthÃnÃæ ca sa:tÃnta-ÓvÃsita-rudita-stanita-miÓrÅ-k­ta-prayogà virutÃnÃæ ca. rÃgÃvasÃna-kÃle jaghana-parÓvayos((23)) tìanam ity a:tvarayà cà parisamÃpte÷. 2.7.21 tatra [b9]lÃvaka-[b7]haæsa-vikÆjitaæ tvarayaiva. iti stanana-prahaïana-yogÃ÷..2.7.22 bhavataÓ cÃtra Ólokau. 2.7.22v pÃru«yaæ rabhasatvaæ ca pauru«aæ teja ucyate. a:Óaktir Ãrtir vyÃv­ttir a:balatvaæ ca yo«ita÷.. 2.7.23v rÃgÃt prayoga-sÃtmyÃc ca vyatyayo 'pi kva cid bhavet. na ciraæ tasya caivÃnte prak­ter eva yojanam.. 2.7.24 kÅlÃm usari kartarÅæ Óirasi viddhÃæ kapolayo÷ saædaæÓikÃæ stanayo÷ pÃrÓvayoÓ ceti pÆrvai÷ saha prahaïanam a«Âa-vidham iti dÃk«iïÃtyÃnÃm. tad-yuvatÅnÃm usari kÅlÃni d­Óyante. deÓa-sÃtmyam etat. 2.7.25 ka«Âam an:Ãrya-v­ttam an:Ãd­tam iti vÃtsyÃyana÷. 2.7.26 tathÃnyad api deÓa-sÃtmyÃt prayuktam anyatra na prayu¤jÅta. 2.7.27 Ãtyayikaæ tu tatrÃpi pariharet. 2.7.28 rati-yoge hi kÅlayà gaïikÃæ citrasenÃæ colarÃjo jaghÃna. 2.7.29 kartaryà kuïÂala÷ ÓÃtakarïi÷ ÓÃtavÃhano mahÃ-devÅæ malayavatÅm. 2.7.30 naradeva÷ kupÃïir((24)) viddhayà nÃÂÅæ kÃïÃæ cakÃra((25)). 2.7.31 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 2.7.31v nÃsty atra kà cin na ca ÓÃstra-parigraha÷. prav­tte rati-saæyoge rÃga evÃtra kÃraïam.. 2.7.32v svapne«u na d­Óyante te bhÃvÃs te ca vibhramÃ÷. surata-vyavahÃre«u ye syus tat-k«aïa-kalpitÃ÷.. 2.7.33v yathà hi pa¤camÅæ dhÃrÃm ÃsthÃya turaga÷ pathi. sthÃnuæ Óvabhraæ darÅæ vÃpi vegÃndho na samÅk«ate.. 2.7.33v2 evaæ su:rata-saæmarde rÃgÃndhau kÃminÃv api. caï¬a-vegau pravartete samÅk«eta na cÃtyayam.. 2.7.34 tasmÃn m­dutvaæ caï¬atvaæ yuvatyà balam eva ca. ÃtmanaÓ ca balaæ j¤Ãtvà tathà yu¤jÅta ÓÃstravit.. 2.7.35 na saravadà na sarvÃsu prayogÃ÷ sÃæprayogikÃ÷. sthÃne deÓe ca kÃle ca yoga e«Ãæ vidhÅyate.. 2.7c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe prahaïana-prayogÃs tad-yuktÃÓ ca sÅtk­ta-kramÃ÷ saptamo 'dhyÃya÷. Ãdito dvÃdaÓa÷. ************************************************************************** le‡on 8 section (prakaraïa)17a((26)) puru«Ãyita-prakaraïam. 2.8.1 nÃyakasya saætatÃbhyÃsÃt praiÓramam upalabhya rÃgasya cÃn:upaÓamam anumatà tena tam adho 'vapÃtya puru«Ãyitena sÃhÃyyaæ dadyÃt. 2.8.2 svÃbhiprÃyÃd và vikalpa-yojanÃrthinÅ. 2.8.3 nayaka-kutÆhalÃd vÃ. 2.8.4 tatra yukta-yantreïaivetareïotthÃpyamÃnà tam adha÷ pÃtayet. evaæ ca ratam a:vichinna-rasaæ tathà prav­ttam eva syÃt. ity eko 'py ayaæ mÃrga÷. 2.8.5 punar ÃrambheïÃdita evopakramet. iti dvitÅya÷. 2.8.6 sà prakÅryamÃïa-keÓa-kusumà ÓvÃsa-vicchinna-hÃsinÅ vaktra-saæsargÃrthaæ stanÃbhyÃm ura÷ pŬayantÅ puna÷ puna÷ Óiro nÃmayantÅ yÃÓ ce«ÂÃ÷ pÆrvam asau darÓitavÃæs tà eva prakurvÅta. pÃtità pratipÃtayÃmÅti hasantÅ tarjayantÅ pratighnatÅ ca brÆyÃt. punaÓ ca vrŬÃæ((27)) darÓayet. Óramaæ virÃmÃbhÅpsÃæ ca. puru«opas­ptair evopasarpet. 2.8.7 tÃni ca vak«yÃma÷((28)) section (prakaraïa)18 2.8.8 puru«a÷ ÓayanasthÃyà yo«itas tad-vacana-vyÃk«ipta-cittÃyà iva nÅvÅæ viÓle«ayet. tatra vivadamÃnÃæ kapola-cumbanena paryÃkulayet. 2.8.9 sthira-liÇgaÓ ca tatrainÃæ parisp­Óet. 2.8.10 prathama-saægatà cet saæhatorvor antare ghaÂÂanam. 2.8.11 kanyÃyÃÓ ca. 2.8.12 tathà stanayo÷ saæhatayor hastayo÷ kak«ayor aæsayor grÅvÃyÃm iti ca. 2.8.13 svairiïyÃæ yathÃ:sÃtmyaæ yathÃ-yogaæ ca. alake cumbanÃrtham enÃæ nirdayam avalambet hanu-deÓe cÃÇguli-saæputena. 2.8.14 tatretarasya vrŬà nimÅlanaæ ca. prathama-samÃgame kanyÃyÃÓ ca. 2.8.15 rati-saæyoge cainÃæ katham anurajyata iti prav­ttyà parÅk«eta. 2.8.16 yukta-yantreïopas­pyamÃnà yato d­«Âim Ãvartayet tata evainÃæ pŬayet. etad rahasyaæ yuvatÅnÃm iti suvarïanÃbha÷. 2.8.17 gÃtrÃïÃæ sraæsanaæ netra-nimÅlanaæ vrŬÃ-nÃÓa÷ samadhikà ca rati-yojaneti strÅïÃæ bhÃva-lak«aïam..2.8.18 hastau vidhunoti svidyati daÓaty utthÃtuæ na dadÃti pÃdenÃhanti ratÃvamÃne ca puru«ÃtivartinÅ. 2.8.19 tasyÃ÷ prÃg yantra-yogÃt kareïa saæbÃdhaæ gaja iva k«obhayet. à m­du-bhÃvÃt. tato yantra-yojanam. 2.8.20 upas­ptakaæ [1]manthanaæ [2]hulo((29)) [3]avamardanaæ [4]pŬitakaæ [5]nirghÃto [6]varÃha-ghÃto [7]v­«a-ghÃtaÓ [8]caÂaka-vilasitaæ [9]saæpuÂa iti puru«opas­ptÃni. 2.8.21 nyÃyyam ­ju-saæmiÓraïam upas­ptakam. 2.8.22 hastena liÇgaæ sarvato bhrÃmayed iti [1]manthanam. 2.8.23 nÅcÅ-k­tya jaghanam upari«ÂÃd ghaÂÂayed iti [2]hula÷. 2.8.24 tad eva viparÅtaæ sa:rabhasam [3]avamardanam. 2.8.25 liÇgena samÃhatya pŬayaæÓ ciram avati«Âheteti [4]pŬitakam. 2.8.26 su:dÆram utk­«ya vegena sva-jaghanam avapÃtayed iti [5]nirghÃta÷. 2.8.27 ekata eva bhÆyi«Âham avalikhed iti [6]varÃha-ghÃta÷. 2.8.28 sa evobhayata÷ paryÃyeïa [7]v­«ÃghÃta÷. 2.8.29 sak­n miÓritam a:ni«kramayya dvis triÓ catur iti ghaÂÂayed iti [8]caÂaka-vilasitam. 2.8.30 rÃgÃvasÃnikaæ vyÃkhyÃtaæ karaïaæ [9]saæpuÂam iti((30)). 2.8.31 te«Ãæ strÅ-sÃtmyÃd vikalpena prayoga÷. section (prakaraïa)17b((31)) 2.8.32 puru«Ãyite tu [1]saædaæÓo [2]bhramaraka÷ [3]preÇkholitam((32)) ity adhikÃni. 2.8.33 bìavena liÇgam avag­hya ni«kar«antyÃ÷ pŬayantyà và cirÃvasthÃnaæ [1]saædaæÓa÷. 2.8.34 yukta-yantrà cakravad bhramed iti [2]bhramaraka ÃbhyÃsika÷. 2.8.35 tatretara÷ sva-jaghanam utk«ipet. 2.8.36 jaghanam eva dolÃyamÃnaæ sarvato bhrÃmayed iti [3]preÇkholitakam. 2.8.37 yukta-yantraiva lalÃÂe lalÃÂaæ nidhÃya viÓrÃmyeta. 2.8.38 viÓrÃntÃyÃæ ca puru«asya punar Ãvartanam. iti puru«ÃyitÃni. 2.8.39 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 2.8.39v pracchÃdita-svabhÃvÃpi gƬhÃkÃrÃpi kÃminÅ. viv­ïoty eva bhÃvaæ svaæ rÃgÃd uparivartinÅ.. 2.8.40v yathÃ-ÓÅlà bhaven nÃrÅ yathà ca rati-lÃlasÃ. tasyà eva vice«ÂÃbhis tat sarvam upalak«ayet.. 2.8.41v na tv eva rtau na prasÆtÃæ na m­gÅæ na ca garbhiïÅm. na cÃti:vyÃyatÃæ((33)) nÃrÅæ yojayet puru«Ãyite.. 2.8c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe puru«opas­ptÃni puru«Ãyitaæ cëÂamo 'dhyÃya÷. Ãditas trayodaÓa÷. ************************************************************************** le‡on 9 navamo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)19 aupari«Âaka-prakaraïam. 2.9.1 dvividhà t­tÅya-prak­ti÷ strÅ-rÆpiïÅ puru«a-rÆpiïÅ ca. 2.9.2 tatra strÅ-rÆpiïÅ striyà ve«am ÃlÃpaæ lÅlÃæ bhÃvaæ m­dutvaæ bhÅrutvaæ mugdhatÃm a:sahi«ïutÃæ vrŬÃæ cÃnukurvÅta. 2.9.3 tasya vadane jaghana-karma. tad aupari«Âakam Ãcak«ate. 2.9.4 sà tato ratim ÃbhimÃnikÅæ v­ttiæ ca lipset. 2.9.5 veÓyÃvac caritaæ prakÃÓayet. iti strÅ-rÆpiïÅ. 2.9.6 puru«a-rÆpiïÅ tu prachanna-kÃmà puru«aæ lipsamÃnà saævÃhaka-bhÃvam upajÅvet. 2.9.7 saævÃhane pari«vajamÃneva gÃtrair ÆrÆ nÃyakasya m­dnÅyÃt. 2.9.8 pras­ta-paricayà coru-mÆlaæ sa:jaghanam iti saæsp­Óet. 2.9.9 tatra sthira-liÇgatÃm upalabhya cÃsya pÃïi-manthena parighaÂÂayet. cÃpalam((34)) asya kutsayantÅva haset. 2.9.10 k­ta-lak«aïenÃpy upalabdha-vaik­tenÃpi na codyata iti cet svayam upakramet. 2.9.11 puru«eïa ca codyamÃnà vivadet. k­cchreïa cÃbhyupagacchet. 2.9.12 tatra karmëÂa-vidhaæ samuccaya-prayojyam. 2.9.13 [1]nimitaæ [2]pÃrÓvato-da«Âaæ [3]bÃhi÷-saædaæÓo [4]anta÷-saædaæÓaÓ [5]cumbitakaæ [6]parim­«Âakam [7]Ãmra-cÆ«itakaæ [8]saægara iti. 2.9.14 te«v ekaikam abhyupagamya virÃmÃbhÅpsÃæ darÓayet. 2.9.15 itaraÓ ca pÆrvasminn abhyupagate tad uttaram evÃparaæ nirdiÓet. tasminn api siddhe tad-uttaram iti. 2.9.16 karÃvalambitam o«Âhayor upari vinyastam apavidhya((35)) mukhaæ vidhunuyÃt((36)). tan [1]nimitaæ. 2.9.17 hastenÃgram avacchÃdya pÃrÓvato nirdaÓanam o«ÂhÃbhyÃm avapŬya bhavatv etÃvad iti sÃntvayet. tat [2]pÃrÓvato-da«Âam..2.9.18 bhÆyaÓ codità saæmÅlitau«ÂhÅ tasyÃgraæ ni«pŬya kar«ayantÅva cumbet. iti [3] bÃhi÷-saædaæÓa÷. 2.9.19 tasminn evÃbhyarthanayà kiæ cid adhikaæ praveÓayet. sÃpi cÃgram o«ÂhÃbhyÃæ ni«pŬya ni«ÂhÅvet((37)). iti [4]anta÷-saædaæÓa÷. 2.9.20 karÃvalambitasyau«Âhavad grahaïaæ [5]cumbitakam. 2.9.21 tat k­tvà jihvÃgreïa sarvato ghaÂÂanam agre ca vyadhanam iti [6]parim­«Âakam. 2.9.22 tathÃ:bhÆtam eva rÃga-vaÓÃd ardha-pravi«Âaæ nirdayam avapŬyÃvapŬya mu¤cet. ity [7] Ãmra-cÆ«itakam. 2.9.23 puru«ÃbhiprÃyÃd eva giret pŬayec cÃparisamÃpte÷. iti [7]saægara÷. 2.9.24 yathÃrthaæ cÃtra stanana-prahaïanayo÷ prayoga÷. ity aupari«Âakam. 2.9.25 kulaÂÃ÷((38)) svairiïya÷ paricÃrikÃ÷ saævÃhikÃÓ cÃpy etat prayojayanti. 2.9.26 tad etat tu na kÃryam. samaya-virodhÃd((39)) a:sabhyatvÃc ca. punar api hy ÃsÃæ vadana-saæsarge svayam evÃrtiæ prapadyeta. ity ÃcÃryÃ÷. 2.9.27 veÓyÃ-kÃmino 'yam a:do«a÷((40)). anyato 'pi parihÃrya÷ syÃt. iti vÃtsyÃyana÷. 2.9.28 tasmÃd yÃs tv aupari«Âakam Ãcaranti na tÃbhi÷ saha saæs­jyante prÃcyÃ÷. 2.9.29 veÓyÃbhir eva na saæs­jyante ÃhicchatrikÃ÷ saæs­«Âà api mukha-karma tÃsÃæ pariharanti. 2.9.30 nir:apek«Ã÷ sÃketÃ÷((41)) saæs­jyante. 2.9.31 na tu svayam aupari«Âakam Ãcaranti nÃgarakÃ÷. 2.9.32 sarvam a:viÓaÇkayà prayojayanti saurasenÃ÷. 2.9.33 evaæ hy Ãhu÷ ï ko hi yo«itÃæ ÃcÃraæ caritraæ pratyayaæ vacanaæ và Órad:dhÃtum arhati. nisargÃd eva hi malina-d­«Âayo bhavanty età na parityÃjyÃ÷. tasmÃd ÃsÃæ sm­tita eva Óaucam anve«Âavyam. evaæ hy Ãhu÷ 2.9.33v vatsa÷ prasravaïe medhya÷ Óvà m­ga-grahaïe Óuci÷. Óakuni÷ phala-pÃte tu strÅ-mukhaæ rati-saægame.. iti. 2.9.34 Ói«Âa-vipratipatte÷ sm­ti-vÃkyasya ca sÃvakÃÓatvÃd deÓa-sthiter ÃtmanaÓ ca v­tti-pratyayÃnurÆpaæ pravarteta. iti vÃtsyÃyana÷. 2.9.35 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ pram­«Âa-kuï¬alÃÓ((42)) cÃpi yuvÃna÷ paricÃrakÃ÷. ke«Ãæ cid eva kurvanti narÃïÃm aupari«Âakam.. 2.9.36 tathà nÃgarakÃ÷ ke cid anyonyasya hitai«iïa÷. kurvanti rƬha-viÓvÃsÃ÷ paraspara-parigraham.. 2.9.37 puru«ÃÓ ca tathà strÅ«u karmaitat kila kurvate. vyÃsas tasya ca vij¤eyo mukha-cumbanavad vidhi÷.. 2.9.38 parivartita-dehau tu strÅ-puæsau yat paras-param. yugapat saæprayujyete sa kÃma÷ kÃkila÷((43)) sm­ta÷.. 2.9.39 tasmÃd guïavatas tyaktvà caturÃæs tyÃgino narÃn. veÓyÃ÷ khale«u rajyante dÃsa-hastipakÃdi«u.. 2.9.40 na tv etad brÃhmaïo vidvÃn mantrÅ và rÃja-dhÆrdhara÷. g­hÅta-pratyayo vÃpi kÃrayed aupari«Âakam.. 2.9.41 na ÓÃstram astÅty etÃvat prayoge kÃraïaæ bhavet. ÓÃstrÃrthÃn vyÃpino vidyÃt prayogÃæs tv eka-deÓikÃn.. 2.9.42 rasa-vÅrya-vipÃkà hi Óva-mÃæsasyÃpi vaidyake. kÅrtità iti tat kiæ syÃd bhak«aïÅyaæ vicak«aïai÷.. 2.9.43 santy eva puru«Ã÷ kecit santi deÓÃs tathÃ:vidhÃ÷. santi kÃlÃÓ ca ye«v ete yogà na syur nir:arthakÃ÷.. 2.9.44 tasmÃd deÓaæ ca kÃlaæ ca prayogaæ ÓÃstram eva ca. ÃtmÃnaæ cÃpi saæprek«ya yogÃn yu¤jÅta và na vÃ.. 2.9.45 arthasyÃsya rahasyatvÃc calatvÃn manasas tathÃ. ka÷ kadà kiæ kuta÷ kuryÃd iti ko j¤Ãtum arhati.. 2.9c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe aupari«Âakaæ navamo 'dhyÃya÷. ÃditaÓ caturdaÓa÷. ************************************************************************** le‡on 10 section (prakaraïa)20 [ratÃrambhÃvasÃnika-prakaraïam] 2.10.1 nÃgaraka÷ saha mitra-janena paricÃrakaiÓ ca k­ta-pu«popahÃre saæcÃrita-surabhi-dhÆpe raty-ÃvÃse prasÃdhite vÃsa-g­he k­ta-snÃna-prasÃdhanÃæ yuktyÃpÅtÃæ striyaæ sÃntvanai÷ puna÷ pÃnena copakramet..2.10.2 dak«iïataÓ cÃsyà upaveÓanam. keÓa-haste vastrÃnte nÅvyÃm ity avalambanam. raty-arthaæ savyena bÃhunÃnuddhata÷ pari«vaÇga÷. 2.10.3 pÆrva-prakaraïa-saæbaddhai÷ parihÃsÃnurÃgair vacobhir anuv­tti÷. gƬhÃÓlÅlÃnÃæ ca vastÆnÃæ samasyayà paribhëaïam.. 2.10.4 sa:n­ttaæ a:n­taæ và gÅtaæ vÃditram. kalÃsu saækathÃ÷. puna÷ pÃnenopacchandanam. 2.10.5 jÃtÃnurÃgÃyÃæ kusumÃnulepana-tÃmbÆla-dÃnena ca Óe«a-jana-vis­«Âi÷. vi:jane ca yathoktair ÃliÇganÃdibhir enÃm uddhar«ayet. tato nÅvÅ-viÓle«aïÃdi yathoktam upakrameta. 2.10.5 ity ayaæ ratÃrambha÷. 2.10.6 ratÃvasÃnikaæ rÃgam ativÃhyÃ:saæstutayor iva sa:vrŬayo÷ parasparam a:paÓyato÷ p­thak p­thag ÃcÃra-bhÆmi-gamanam. pratiniv­ttya cÃ:vrŬÃyamÃnayor ucita-deÓopavi«Âayos tÃmbÆla-grahaïam acchÅ-k­taæ((44)) candanam anyad vÃnulepanaæ tasyà gÃtre svayam eva niveÓayet. 2.10.7 savyena bÃhunà cainÃæ parirabhya ca«aka-hasta÷((45)) sÃntvayan pÃyayet. jalÃnupÃnaæ và khaï¬aka-khÃdyakam anyad và prak­ti-sÃtmya-yuktam ubhÃv apy upayu¤jÅyÃtÃm. 2.10.8 accha-rasaka-yÆ«am((46)) amla-yavÃgÆæ((47)) bh­«Âa-mÃæsopadaæÓÃni((48)) pÃnakÃni cÆta-phalÃni((49)) Óu«ka-mÃæsaæ mÃtuluÇga-cukrakÃïi((50)) sa:ÓarkarÃïi((51)) ca yathÃ:deÓa-sÃtmyaæ ca. tatra madhuram idaæ m­du viÓadam iti ca vidaÓya vidaÓya tat tad upahÃret. 2.10.9 harmya-tala-sthitayor và candrikÃsevanÃrtham Ãsanam. tatrÃnukÆlÃbhi÷ kathÃbhir anuvarteta. tad-aÇka-saælÅnÃyÃÓ candramasaæ paÓyantyà nak«atra-paÇkti-vyaktÅ: karaïam. arundhatÅ-dhruva-saptar«i-mÃlÃ-darÓanaæ ca. 2.10.9c iti ratÃvasÃnikam. 2.10.10 tatraitad bhavati. 2.10.10v avasÃne 'pi ca prÅtir upacÃrair upask­tÃ. sa:visrambha-kathÃ-yogai ratiæ janayate parÃm.. 2.10.11v paraspara-prÅti-karair Ãtma-bhÃvÃnuvartanai÷. k«aïÃt krodha-parÃv­ttai÷ k«aïÃt prÅti-vilokitai÷.. 2.10.12v hallÅsaka-krŬanakair((52)) gÃyanair lÃÂa-rÃsakai÷. rÃga-lolÃrdra-nayanaiÓ candra-maï¬ala-vÅk«ïai÷.. 2.10.13v1 Ãdye saædarÓane jÃte pÆrvaæ ye syur manorathÃ÷. punar-viyoge du÷khaæ ca tasya sarvasya kÅrtanai÷.. 2.10.13v2 kÅrtanÃnte ca rÃgeïa pari«vaÇgai÷ sa:cumbanai÷. tais taiÓ ca bhÃvai÷ saæyukto yÆno rÃgo vivardhate.. section (prakaraïa)21((53)) 2.10.14 [1]rÃgavad [2]ÃhÃrya-rÃgaæ [3]k­trima-rÃgaæ [4]vyavahita-rÃgaæ [5]poÂÃ-rataæ [6]khala-ratam [7]a:yantrita-ratam iti rata-viÓe«Ã÷. 2.10.15 saædarÓanÃt prabh­ty ubhayor api prav­ddha-rÃgayo÷ prayatna-k­te samÃgame pravÃsa-pratyÃgamane và kalaha-viyoga-yoge tad [1]rÃgavat. 2.10.16 tatrÃtmÃbhiprÃyÃd yÃvad-arthaæ ca prav­tti÷. 2.10.17 madhyastha-rÃgayor Ãrabdhaæ yad anurajyate tad [2]ÃhÃrya-rÃgam. 2.10.18 tatra cÃtu÷«a«Âikair yogai÷ sÃtmyÃnuviddhai÷ saædhuk«ya saædhuk«ya rÃgam pravarteta. 2.10.19 tat kÃrya-hetor anyatra saktayor và [3]k­trima-rÃgam. 2.10.20 tatra samuccayena yogä ÓÃstrata÷ paÓyet. 2.10.21 puruÓas tu h­daya-priyÃm anyÃæ manasi nidhÃya vyavaharet. saæprayogÃt prabh­ti ratiæ yÃvat. atas tad [4]vyavahita-rÃgam. 2.10.22 nyÆnÃyÃæ kumbha-dÃsyÃæ paricÃrikÃyÃæ và yÃvad-arthaæ saæprayogas tat [5]poÂÃ-ratam(( 54)). 2.10.23 tatropacarÃn nÃdriyeta. 2.10.24 tathà veÓyÃyà grÃmÅïena saha yÃvad-artham [6]khala-ratam. 2.10.25 grÃma-vraja-pratyanta-yo«idbhiÓ ca nÃgarasya. 2.10.26 utpanna-visrambhayoÓ ca parasparÃnukÆlyÃd [7]a:yantrita-ratam. 2.10.26c iti ratÃni. section (prakaraïa)22((55)) 2.10.27 vardhamÃïa-praïayà tu nayikà sapatnÅ-nÃma-grahaïaæ tad-ÃÓrayam ÃlÃpaæ và gotra-skhalitaæ và na mar«ayet. nÃyaka-vyalÅkaæ ca. 2.10.28 tatra su:bh­Óa÷ kalaho ruditam ÃyÃsa÷ Óiro-ruhÃïÃm avak«odanaæ((56)) prahaïanam ÃsanÃc chayanÃd và mahyÃæ patanaæ mÃlya-bhÆ«aïÃvamok«o bhÆmau ÓayyÃ((57)) ca. 2.10.29 tatra yukta-rÆpeïa sÃmnà pÃda-patanena và prasanna-manÃs tÃm anunayann upakramya Óayanam Ãrohayet..2.10.30 tasya ca vacanam uttareïa yojayantÅ viv­ddha-krodhà sa:kaca-graham asyÃsyam unnamayya pÃdena bÃhau Óirasi vak«asi p­«Âhe và sak­d dvis trir hanyÃt. dvÃra-deÓaæ gacchet. tatropaviÓyÃÓru-karaïam iti. 2.10.31 ati:kruddhÃpi tu na dvÃra-deÓÃd bhÆyo gacchet. do«avattvÃt. iti dattaka÷. tatra yuktito 'nun~ÅyamÃnà prasÃdam ÃkÃÇk«et. prasannÃpi tu sa:ka«Ãyair((58)) eva vÃkyair enaæ tudatÅva prasanna-rati-kÃÇk«iïÅ nÃyakena parirabhyeta. 2.10.32 sva-bhavanasthà tu nimittÃt kalahità tathÃ:vida-ce«Âaiva nÃyakam abhigacchet. 2.10.33 tatra pÅÂhamarda-viÂa-vidÆ«akair nÃyaka-prayuktair upaÓamita-ro«Ã tair evÃninÅtà tai÷ sahaiva tad-bhavanam adhigacchet. tatra ca vaset. 2.10.33c iti praïaya-kalaha÷. 2.10.34 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 2.10.34v evam etÃæ catu÷«a«Âiæ bÃbhravyeïa prakÅrtitÃm. prayu¤jÃno vara-strÅ«u siddhiæ gacchati nÃyaka÷.. 2.10.35v bruvann api anya-ÓÃstrÃïi catu÷«a«Âi-vivarjita÷. vidvat-saæsadi nÃty:arthaæ kathÃsu paripÆjyate.. 2.10.36v varjito 'py anya-vij¤Ãnair etayà yas tv alaæk­ta÷. sa go«ÂhyÃæ nara-nÃrÅïÃæ kathÃsv agraæ vigÃhate((59)).. 2.10.37v vidvadbhi÷ pÆjitÃm enÃæ khalair api su:pÆjitam. pÆjitÃæ gaïikÃ-saÇghair nandinÅæ ko na pÆjayet.. 2.10.38v nandinÅ su:bhagà siddhà su:bhagaæ-karaïÅti ca. nÃrÅ-priyeti cÃcÃryai÷ ÓÃstre«v e«Ã nirucyate.. 2.10.39v kanyÃbhi÷ para-yo«idbhir gaïikÃbhiÓ ca bhÃvata÷. vÅk«yate bahu-mÃnena catu÷«a«Âi-vicak«aïa÷.. 2.10c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre sÃæprayogike dvitÅye 'dhikaraïe ratÃrambhÃvasÃnikaæ rata-viÓe«Ã÷ praïaya-kalahaÓ ca daÓamo 'dhyÃya÷. Ãdita÷ pa¤cadaÓa÷..livre 3 kanyÃ-saæprayuktakaæ t­tÅyam adhikaraïam ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)23 [varaïa-saævidhÃna-prakaraïam] 3.1.1 sa:varnÃyÃm an:anyapÆrvÃyÃæ ÓÃstrato 'dhigatÃyÃæ dharmo 'rtha÷ putrÃ÷ saæbandha÷ pak«a-v­ddhir an:upask­tÃ((60)) ratiÓ ca((61)). 3.1.2 tasmÃt kanyÃm abhijanopetÃæ mÃtÃ-pit­matÅæ tri-var«Ãt prabh­ti nyÆna-vayasaæ ÓlÃghyÃcÃre dhanavati pak«avati kule saæbandhi-priye saæbandhibhir Ãkule prasÆtÃæ prabhÆta-mÃt­-pit­-pak«Ãæ rÆpa-ÓÅla-lak«aïa-saæpannÃm a:nyÆnÃdhikÃ:vina«Âa-danta-nakha- karïa-ke«Ãk«i-stanÅm a:rogi-prak­ti-ÓarÅrÃæ tathÃ:vidha eva Órutavä ÓÅlayet((62)). 3.1.3 yà g­hÅtvà k­tinam ÃtmÃnaæ manyeta na ca samÃnair nindyeta tasyÃæ prav­ttir iti ghoÂakamukha÷. 3.1.4 tasyà varaïe mÃtÃ-pitarau saæbandhinaÓ ca prayateran. mitrÃïi ca g­hÅta-vÃkyÃny ubhaya-saæbaddhÃni. 3.1.5 tÃny anye«Ãæ varayitÌïÃæ do«Ãn pratyak«Ãn ÃgamikÃæÓ ca ÓrÃvayeyu÷. kaulÃn pauru«eyÃn abhiprÃya-saævardhakÃæÓ ca nÃyaka-guïÃn. viÓe«ataÓ ca kanyÃ-mÃtur anukÆlÃæs tadÃtvÃyati-yuktÃn darÓayeyu÷. 3.1.6 daiva-cintaka-rÆpaÓ ca Óakuna-nimitta-graha-lagna-bala-lak«aïa-darÓanena nÃyakasya bhavi«yantam artha-saæyogaæ kalyÃïam anuvarïayet. 3.1.7 apare punar asyÃnyato viÓi«Âena kanyÃ-lÃbhena kanyÃ-mÃtaram unmÃdayeyu÷. 3.1.8 daiva-nimitta-ÓakunopaÓrutÅnÃm Ãnulomyena kanyÃæ varayed dadyÃc ca. 3.1.9 na yad­cchayà kevala-mÃnu«Ãyeti ghoÂakamukha÷. 3.1.10 suptÃæ rudatÅæ ni«krÃntÃæ varaïe parivarjayet. 3.1.11 a:praÓasta-nÃmadheyÃæ ca guptÃæ dattÃæ ghonÃæ((63)) p­«atÃm((64)) ­«abhÃæ((65)) vinatÃæ vikaÂÃæ((66)) vimuï¬Ãæ((67)) Óuci-dÆ«itÃæ((68)) sÃækarikÅæ((69)) rÃkÃæ((70)) phalinÅæ mitrÃæ svanujÃæ var«akarÅæ ca varjayet. 3.1.12v nak«atrÃkhyÃæ nadÅ-nÃmnÅæ v­k«a-nÃmnÅæ ca garhitÃm. la-kÃra-rephopÃntÃæ ca varaïe parivarjayet.. 3.1.13 yasyÃæ manaÓ-cak«or nibandhas tasyÃm ­ddhi÷. netarÃm Ãdriyeta. ity eke. 3.1.14 tasmÃt pradÃna-samaye kanyÃm udÃra-ve«Ãæ sthÃpayeyu÷. aparÃhïikaæ ca. nityaæ prÃsÃdhitÃyÃ÷ sakhÅbhi÷ saha krŬÃ. yaj¤a-vivÃhÃdi«u jana-saædrÃve«u prÃyatnikaæ darÓanam. tathotsave«u ca. païya-sa:dharmatvÃt. 3.1.15 varaïÃrtham upagatÃæÓ ca bhadra-darÓanÃn pradak«iïa-vÃcaÓ ca tat-saæbandhi-saÇgatÃn puru«Ãn maÇgalai÷ pratig­hïÅyu÷. 3.1.16 kanyÃæ cai«Ãm alaæk­tÃm anyÃpadeÓena darÓayeyu÷. 3.1.17 daivaæ parÅk«aïaæ cÃvadhiæ sthÃpayeyu÷. à pradÃna-niÓcayÃt. 3.1.18 snÃnÃdi«u niyujyamÃnà varayitÃra÷ sarvaæ bhavi«yatÅty uktvà na tad-ahar evÃbhyupagaccheyu÷. 3.1.19 deÓa-prav­tti-sÃtmyÃd và brÃhma-prÃjÃpatyÃr«a-daivÃnÃm anyatamena vivÃhena ÓÃstrata÷ pariïayet. 3.1.19c iti varaïavidhÃnam((71)). section (prakaraïa)24 3.1.20 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 3.1.20v samasyÃdyÃ÷ saha-krŬà vivÃhÃ÷ saÇgatÃni ca. samÃnair eva karyÃïi nottamair nÃpi vÃdhamair.. 3.1.21v kanyÃæ g­hÅtvà varteta pre«yavad yatra nÃyaka÷. taæ vidyÃd ucca-saæbandhaæ parityaktaæ manasvibhi÷.. 3.1.22v svÃmivad vicared yatra bÃndhavai÷ svai÷ puras:k­ta÷. a:ÓlÃghyo hÅna-saæbandha÷ so 'pi sadbhir vinindyate.. 3.1.23v paraspara-sukhÃsvÃdà krŬà yatra prayujyate. viÓe«ayantÅ cÃnyonyaæ saæbandha÷ sa vidhÅyate.. 3.1.24v k­tvÃpi cocca-saæbandhaæ paÓcÃj j¤Ãti«u saænamet. na tv eva hÅna-saæbandhaæ kuryÃt sadbhir vininditam((72)).. 3.1 iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃma-sÆtre sÃæprayogike t­tÅye 'dhikaraïe varaïa-vidhÃnaæ saæbandha-niÓcayaÓ ca prathamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)25 kanyÃ-visrambhaïa-prakaraïam..3.2.1 saægatayos tri-rÃtram adha÷ Óayyà brahmacaryaæ k«Ãra-lavaïa-varjam ÃhÃras tathà saptÃhaæ satÆrya-maÇgala-snÃnaæ prasÃdhanaæ saha-bhojanaæ ca prek«Ã saæbandhinÃæ ca pÆjanam. iti sÃrvavarïikam. 3.2.2 tasminn etÃæ niÓi vi:jane m­dubhir upacÃrair upakrameta. 3.2.3 tri-rÃtram a:vacanaæ hi stambham iva nÃyakaæ paÓyantÅ kanyà nirvidyeta paribhavec ca t­tÅyÃm iva prak­tim. iti bÃbhravÅyÃ÷. 3.2.4 upakrameta visrambhayec ca na tu brahmacaryam ativarteta. iti vÃtsyÃyÃna÷. 3.2.5 upakramamÃïaÓ ca na prasahya kiæ cid Ãcaret. 3.2.6 kusuma-sa:dharmÃïo hi yo«ita÷ su:kumÃropakramÃ÷. tÃs tv an:adhigata-viÓvÃsai÷ prasabham upakramyamÃïa÷ saæprayoga-dve«iïyo bhavanti. tasmÃt sÃmnaivopacaret. 3.2.7 yuktyÃpi tu yata÷ prasaram upalabhet tenaivÃnu praviÓet. 3.2.8 tat-priyeïÃliÇgenÃcaritena nÃti:kÃlatvÃt. 3.2.9 pÆrva-kÃyeïa copakramet. vi«ahyatvÃt. 3.2.10 dÅpÃloke vigìha-yauvanÃyÃ÷ pÆrva-saæstutÃyÃ÷. bÃlÃyà a:pÆrvÃyÃÓ cÃndhakÃre. 3.2.11 aÇgÅ-k­ta-pari«vaÇgÃyÃÓ ca vadanena tÃmbÆla-dÃnam. tad-a:pratipadyamÃnÃæ ca sÃntvanair vÃkyai÷ Óapathai÷ pratiyÃcitai÷ pÃda-patanaiÓ ca grÃhayet. vrŬÃ-yuktÃpi yo«id aty:anta-kruddhÃpi na pÃda-patanam ativartate iti sÃrvatrikam. 3.2.12 tad-dÃna-prasaÇgeïa m­du viÓadam a:kÃhalam asyÃÓ cumbanam. 3.2.13 tatra siddhÃm ÃlÃpayet. 3.2.14 tac-chravaïÃrthaæ yat kiæ cid alpÃk«aram abhidheyam a:jÃnann iva p­cchet. 3.2.15 tatra ni«:pratipattim an:udvejayan sÃntvanÃ-yuktaæ bahuÓa eva p­cchet. 3.2.16 yatrÃpi a:vadantÅæ nirbadhnÅyÃt. 3.2.17 sarvà eva hi kanyÃ÷ puru«eïa prayujyamÃnaæ vacanaæ vi«ahante. na tu laghu-miÓrÃm api vÃcaæ vadanti. iti ghoÂakamukha÷. 3.2.18 nirbadhyamÃnà tu Óira÷-kampena prativacanÃni yojayet. kalahe tu na Óira÷ kampayet. 3.2.19 icchasi mÃæ necchasi và kiæ te 'ham rucito na rucito veti p­«Âà ciraæ sthitvà nirbadhyamÃnà tad-Ãnukulyena Óira÷ kampayet. prapa¤cyamÃnà tu vivadet. 3.2.20 saæstutà cet sakhÅm anukÆlÃm ubhayato 'pi visrabdhÃæ tÃm antarà k­tvà kathÃæ yojayet. tasminn adho-mukhÅ vihaset. tÃæ cÃti:vÃdinÅm adhik«iped vivadec ca. sà tu parihÃsÃrtham idam anayoktam iti cÃnuktam api brÆyÃt. tatra tÃm apanudya prativacanÃrtham abhyarthyamÃnà tÆ«ïÅm ÃsÅta. nirbadhyamÃnà tu nÃham evaæ bravÅmÅty a:vyaktÃk«aram an:avasitÃrthaæ vacanaæ brÆyÃt. nÃyakaæ tu vihasantÅ kadà cit kaÂÃk«ai÷ prek«eta. ity ÃlÃpa-yojanam. 3.2.21 evaæ jÃta-paricayà cÃ:nirvadantÅ tat-samÅpe yÃcitaæ tÃmbÆlaæ vilepanaæ srajaæ nidadhyÃt. uttarÅye vÃsya nibadhnÅyÃt. 3.2.22 yathÃ:yuktÃm Ãcchuritakena((73)) stana-mukulayor((74)) upari sp­Óet. 3.2.23 vÃryamÃïaÓ ca tvam api mÃæ pari«vajasva tato naivam Ãcari«yÃmÅti sthityà pari«va¤jayet. svaæ ca hastam à nÃbhideÓÃt prasÃrya nirvartayet. krameïa cainÃm utsaÇgam ÃropyÃdhikam adhikam upakramet. a:pratipadyamÃnÃæ ca bhÅ«ayet. 3.2.24 ahaæ khalu tava dantapadÃny adhare kari«yÃmi stana-p­«Âhe ca nakha-padam. ÃtmanaÓ ca svayaæ k­tvà tvayà k­tam iti te sakhÅ-janasya purata÷ kathayi«yÃmi. sà tvaæ kim atra vak«yasÅti bÃla-vibhÅ«ikair bÃla-pratyÃyanaiÓ ca Óanair enÃæ pratÃrayet. 3.2.25 dvitÅyasyÃæ t­tÅyasyÃæ ca rÃtrau kiæ cid adhikaæ visrambhitÃæ hastena yojayet. 3.2.26 sarvÃÇgikaæ cumbanam upakrameta. 3.2.27 ÆrvoÓ copari vinyasta-hasta÷ saævÃhana-kriyÃyÃæ siddhÃyÃæ krameïoru-mÆlam api saævÃhayet. nivÃrite saævÃhane ko do«a ity Ãkulayed enÃm. tac ca sthirÅ:kuryÃt. tatra siddhÃyà guhya-deÓÃbhimarÓanam. 3.2.28 raÓana-viyojanaæ nÅvÅ-visraæsanaæ vasana-parivartanam Æru-mÆla-saævÃhanaæ ca. ete cÃsyÃnyÃpadeÓÃ÷. yukta-yantrÃæ ra¤jayet. na tv a:kÃle vrata-khaï¬anam. 3.2.29 anuÓi«yÃc ca. ÃtmÃnurÃgaæ darÓayet. manorathÃæÓ ca pÆrva-kÃlikÃn anuvarïayet. ÃyatyÃæ ca tad-ÃnukÆlyena prav­ttiæ pratijÃnÅyÃt. sa:patnÅbhyaÓ ca sÃdhvasam avacchindyÃt. kÃlena ca krameïa vimukta-kanyÃ-bhÃvÃm an:udvejayann upakrameta. iti kanyÃ-visrambhanam. 3.2.30 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 3.2.30v evaæ cittÃnurÃgo bÃlÃm upÃyena prasÃdhayet. tathÃsya sÃnuraktà ca su:visrabdhà prajÃyate.. 3.2.31v naty:antam Ãnulomyena na cÃti:prÃtilomyata÷. siddhiæ gacchati kanyÃsu tasmÃn madhyena sÃdhayet.. 3.2.32v Ãtmana÷ prÅti-jananaæ yo«itÃæ mÃna-vardhanam. kanyÃ-visrambhaïaæ vetti ya÷ sa tÃsÃæ priyo bhavet.. 3.2.33v ati:lajjÃnvÅtety evaæ yas tu kanyÃm upek«ate. so 'n:abhiprÃya-vedÅti paÓuvat paribhÆyate...3.2.34v sahasà vÃpy upakrÃntà kanyÃ-cittam a:vindatÃ. bhayaæ vitrÃsam udvegaæ sadyo dve«aæ ca gacchati.. 3.2.35v sà prÅti-yogam a:prÃptà tenodvegena dÆ«itÃ. puru«a-dve«iïÅ và syÃd vidvi«Âà và tato 'nya-gÃ((75)).. 3.2 iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃma-sÆtre kanyÃ-saæprayuktake t­tÅye 'dhikaraïe kanyÃ-visrambhaïaæ dvitÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 3 t­tÅyo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)26 bÃlopakramaïam 3.3.1 dhana-hÅnas tu guïa-yukto 'pi madhyastha-guïo hÅnÃpadeÓo và sadhano và prÃtiveÓya÷ mÃt­-pit­-bhrÃt­«u ca paratantra÷ bÃla-v­ttir ucita-praveÓo và kanyÃm alabhyatvÃn na varayet. 3.3.2 bÃlyÃt prabh­ti cainÃæ svayam evÃnura¤jayet. 3.3.3 tathÃ-yuktaÓ ca mÃtula-kulÃnuvartÅ dak«iïapathe bÃla eva mÃtrà pitrà ca viyukta÷ paribhÆta-kalpo dhanotkar«Ãd a:labhyÃæ mÃtula-duhitaram anyasmai và pÆrva-dattÃæ sÃdhayet. 3.3.4 anyÃm api bÃhyÃæ sp­hayet. 3.3.5 bÃlÃyÃm evaæ sati dharmÃdhigame saævananaæ((76)) ÓlÃghyam iti ghoÂakamukha÷. 3.3.6 tayà saha pu«pÃvacayaæ grathanaæ g­hakaæ duhit­kÃ-krŬÃyojanaæ bhakta-pÃna-karaïam iti kurvÅta. paricayasya vayasaÓ cÃnurÆpyÃt. 3.3.7 Ãkar«a-krŬà paÂÂikÃ-krŬà mu«Âi-dyÆta-k«ullakÃdi-dyÆtÃni madhyamÃÇguli-grahaïaæ «aÂ-pëÃïakÃdÅni ca deÓyÃni tat:sÃtmyÃt tad-apta-dÃsa-ceÂibhis tayà ca sahÃnukrŬeta. 3.3.8 k«veditakÃni su:nimilita-kÃm ÃrabdhikÃæ lavaïa-vÅthikÃm anila-tìitakÃæ godhÆma-pa¤jikÃm aÇguli-tìikÃæ sakhÅbhir anyÃni ca deÓyÃni. 3.3.9 yÃæ ca viÓvÃsyÃm asyÃæ manyeta tayà saha nir:antarÃæ prÅtiæ kuryÃt. paricayÃæÓ ca budhyeta. 3.3.10 dhÃtreyikÃæ cÃsyÃ÷ priya-hitÃbhyÃm adhikam upag­hïÅyÃt. sà hi prÅyamÃïà viditÃkÃrÃpy a:pratyÃdiÓantÅ taæ tÃæ ca yojayituæ ÓaknutyÃt. an:abhihitÃpi pratyÃcÃryakam. 3.3.11 a:viditÃkÃrÃpi hi guïÃn evÃnurÃgÃt prakÃÓayet. yathà prayojyÃnurajyeta. 3.3.12 yatra yatra ca kautukaæ prayojyÃyÃs tad anu praviÓya sÃdhayet. 3.3.13 krŬanaka-dravyÃïi yÃny a:pÆrvÃïi yÃny anyÃsÃæ viralaÓo vidyeraæs tÃny asyà a:yatnena saæpÃdayet. 3.3.14 tatra kandukam an:eka-bhakti-citram alpa-kÃlÃntaritam anyad anyac ca saædarÓayet. tathà sÆtra-dÃru-gavala-gaja-dantamayÅr duhit­kà madhÆcchi«Âa-pi«Âa-m­nmayÅÓ ca. 3.3.15 bhakta-pÃkÃrtham asyà mahÃnasikasya ca darÓanam. 3.3.16 këÂha-me¬hrakayoÓ ca saæyuktayoÓ ca strÅ-puæsayor ajai¬akÃnÃæ((77)) deva-kula-g­hakÃïÃæ ca Óuka-parabh­ta-madana-sÃrikÃ-lÃva-kukkuÂa-tiri-pi¤jarakÃïÃæ ca vicitrÃk­ti-saæyuktÃnÃæ jala-bhÃjanÃnÃæ ca yantrikÃïÃæ vÅïikÃnÃæ paÂolikÃnÃm alaktaka-mana÷ÓilÃ-haritÃla-hiÇgulaka-ÓyÃmavarïakÃdÅnÃæ tathà candana-kuÇkumayo÷ pÆga-phalÃnÃæ pattrÃïÃæ kÃla-yuktÃnÃæ ca sakti-vi«aye pracchannaæ dÃnaæ prakÃÓa-dravyÃïÃæ ca prakÃÓam. yathà ca sarvÃbhiprÃya-saævardhakam enaæ manyeta tathà prayatitavyam. 3.3.18 prachanna-dÃnasya tu kÃraïam Ãtmano guru-janÃd bhayaæ khyÃpayet. deyasya cÃnyena sp­haïÅyatvam iti. 3.3.19 vardhamÃnÃnurÃgaæ cÃkhyÃnake mana÷ kurvatÅm anvarthÃbhi÷ kathÃbhiÓ citta-hÃriïÅbhiÓ ca ra¤jayet. 3.3.20 vismaye«u prasahyamÃnÃm indra-jÃlai÷ prayogair vismÃpayet. kalÃsu kautukinÅæ tat-kauÓalena gÅta-priyÃæ Óruti-harair gÅtai÷. ÃÓva-yujyÃm a«ÂamÅ-candrake kaumudyÃm utasave«u yÃtrÃyÃæ grahaïe g­hÃcÃre và vicitrair ÃpŬai÷ karïa-pattra-bhaÇgai÷ sikthaka-pradhÃnair vastrÃÇgulÅyaka-bhÆ«aïa-dÃnaiÓ ca. no ced do«a-karÃïi manyeta. 3.3.21 anya-puru«a-viÓe«Ãbhij¤atayà dhÃtreyikÃsyÃ÷ puru«a-prav­ttau cÃtu÷-«a«ÂikÃn yogÃn grÃhayet. 3.3.22 tad-grahaïopadeÓena ca prayojyÃyÃæ rati-kauÓalam Ãtmana÷ prakÃÓayet. 3.3.23 udÃra-ve«aÓ ca svayam an:upahata-darÓanaÓ ca syÃt. bhÃvaæ ca kurvatÅm iÇgitÃkÃrai÷ sÆcayet. 3.3.24 yavatayo hi saæs­«Âam abhÅk«ïa-darÓanaæ ca puru«aæ prathamaæ kÃmayante. kÃmayamÃnà api tu nÃbhiyu¤jata iti prÃyo:vÃda÷. 3.3.24c iti bÃlÃyÃm upakramÃ÷((78)). section (prakaraïa)27 3.3.25 tÃn iÇgitÃkÃrÃn vak«yÃma÷((79))..3.3.26 saæmukhaæ taæ tu na vÅk«ate. vÅk«ità vrŬÃæ darÓayati. rucyam Ãtmano 'Çgam apadeÓena prakÃÓayati. pramattaæ pracchannaæ nÃyakam atikrÃntaæ ca vÅk«ate. 3.3.27 p­«Âà ca kiæ cit sa:smitam a:vyaktÃk«aram an:avasitÃrtaæ ca mandaæ mandam adho-mukhÅ kathayati. tat-samÅpe ciraæ sthÃnam abhinandati. dÆre sthità paÓyatu mÃm iti manyamÃnà parijanaæ sa:vadana-vikÃram Ãbhëate. taæ deÓaæ na mu¤cati. 3.3.28 yat kiæ cid d­«Âvà vihasitaæ karoti. tatra kathÃm avasthÃnÃrtham anubadhnÃti. bÃlasyÃÇka-gatasyÃliÇganaæ cumbanaæ ca karoti. paricÃrikÃyÃs tilakaæ ca racayati. parijanÃn ava«Âabhya tÃs tÃÓ ca lÅlà darÓayati. 3.3.29 tan-mitre«u viÓvÃsiti. vacanaæ cai«Ãæ bahu manyate karoti ca. tat-paricÃrakai÷ saha prÅtiæ saækathÃæ dyÆtam iti ca karoti. sva-karmasu ca prabhavi«ïur ivaitÃn niyuÇkte. te«u ca nÃyaka-saækathÃm anyasya kathayatsv avahitÃtÃæ Ó­ïoti. 3.3.30 dhÃtreyikà codità nÃyakayodavasitaæ praviÓati. tÃm antarà k­tvà tena saha dyÆtaæ krŬÃm ÃlÃpaæ cÃyojayitum icchati. an:alaæk­tà darÓana-pathaæ pariharati. karïa-pattram aÇgulÅyakaæ srajaæ và tena yÃcità sa:dhÅram eva gÃtrÃd avatÃrya sakhyà haste dadÃti. tena ca dattaæ nityaæ dhÃrayati. anya-vara-saækathÃsu vi«aïïà bhavati. tat-pak«akaiÓ ca saha na saæs­jyata iti. 3.3.31 bhavataÓ cÃtra Ólokau. 3.3.31v d­«ÂvaitÃn bhÃva-saæyuktÃn ÃkÃrÃn iÇgitÃni ca. kanyÃyÃ÷ saæprayogÃrthaæ tÃæs tÃn yogÃn vicintayet.. 3.3.32v bÃla-krŬanakair bÃlà kalÃbhir yauvane sthitÃ. vatsalà cÃpi saægrÃhyà viÓvÃsya-jana-saægrahÃt((80)). 3.3c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃma-sÆtre kanyÃ-saæprayuktake t­tÅye 'dhikaraïe bÃkopakramà iÇitÃkÃra-sÆcanaæ t­tÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 4 caturtho 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)28 eka-puru«Ãbhiyoga-prakaraïam. 3.4.1 darÓiteÇgitÃkÃrÃæ kanyÃm upÃyato 'bhiyu¤jÅta. 3.4.2 dyÆte krŬanake«u ca vivadamÃna÷ sÃkÃram asyÃ÷ pÃïim avalambeta. 3.4.3 yathoktaæ ca sp­«ÂakÃdikam((81)) ÃliÇgana-vidhiæ vidadhyÃt. 3.4.4 pattra-cchedya-kriyÃyÃæ ca svÃbhiprÃya-sÆcakaæ mithunam asyà darÓayet. 3.4.5 evam anyad viralaÓo((82)) darÓayet. 3.4.6 jala-krŬÃyÃæ tad-dÆrato 'psu nimagna÷ samÅpam asyà gatvà sp­«Âvà cainÃæ tatraivonmajjayet. 3.4.7 navapattrikÃdi«u ca sa:viÓe«a-bhÃva-nivedanam. 3.4.8 Ãtma-du÷khasyÃnirvedena kathanam. 3.4.9 svapnasya ca bhÃva-yuktasyÃnyÃpadeÓena. 3.4.10 prek«aïake sva-jana-samÃje và samÅpopaveÓanam. tatrÃnyÃpadi«Âaæ sparÓanam. 3.4.11 apÃÓrayÃrthaæ ca caraïena caraïasya pŬanam. 3.4.12 tata÷ Óanakair ekaikÃm aÇgulim abhisp­Óet. 3.4.13 pÃdÃÇu«Âhena ca nakhÃgrÃïi ghaÂÂayet. 3.4.14 tatra siddha÷ padÃt padam adhikam ÃkÃÇk«et. 3.4.15 k«Ãnty-arthaæ ca tad evÃbhyaset. 3.4.16 pÃda-Óauce pÃdÃÇguli-saædaæÓena tad-aÇguli-pŬanam. 3.4.17 dravyasya samarpaïe pratigrahe và tad-gato vikÃra÷. 3.4.18 ÃcamanÃnte codakenÃseka÷. 3.4.19 vijane tamasi ca dvandvam ÃsÅna÷ k«Ãntiæ kurvÅta. samÃna-deÓa-ÓayyÃyÃæ ca. 3.4.20 tatra yathÃrtham an:udvejayato bhÃva-nivedanam. 3.4.21 vivikte ca kiæ cid asti kathayitavyam ity uktvà nirvacanaæ bhÃvaæ ca tatropalak«ayet. yathà pÃradÃrike vak«yÃma÷. 3.4.22 vidita-bhÃvas tu vyÃdhim apadiÓyainÃæ vÃrtÃ-grahaïÃrthaæ svam udavasitam Ãnayet. 3.4.23 ÃgatÃyÃÓ ca Óira÷-pŬane niyoga÷. pÃïim avalambya cÃÓyÃ÷ sÃkÃraæ nayanayor lalÃÂe ca nidadhyÃt. 3.4.24 auÓÃdhÃpadeÓÃrthaæ cÃsyÃ÷ karma vinirdiÓet. 3.4.25 idaæ tvayà kartavyam. na hy etad-­te kanyÃyà anyena kÃryam iti gacchantÅæ punar ÃgamanÃnubandham enÃæ vis­jet. 3.4.26 asya ca yogasya trirÃtraæ trisaædhyaæ ca prayukti÷. 3.4.27 abhÅk«ïa-darÓanÃrtham ÃgatÃyÃÓ ca go«ÂhÅæ vardhayet. 3.4.28 anyÃbhir api saha viÓvÃsanÃrtham adhikam adhikaæ cÃbhiyu¤jÅta. na tu vacà nirvadet. 3.4.29 dÆra-gata-bhÃvo 'pi hi kanyÃsu na nirvedena sidhyÃtÅti ghoÂakamukha÷. 3.4.30 yadà tu bahu-siddhÃæ manyeta tadaivopakramet..3.4.31 prado«e niÓi tamasi ca yo«ito manda-sÃdhvasÃ÷((83)) su:rata-vyavasÃyinyo rÃgavatyaÓ ca bhavanti. na tu puru«aæ pratyÃcak«ate. tasmÃt tat-kÃlaæ prayojayitavyà iti prÃyovÃda÷. 3.4.32 eka-puru«ÃbhiyogÃnÃæ tv a:saæbhave g­hÅtÃrthayà dhÃtreyikayà sakhyà và tasyÃm antar:bhÆtayà tam artham a:nirvadantyà sahainÃm aÇkam ÃnÃyayet. tato yathoktam abhiyu¤jÅta. 3.4.33 svÃæ và paricÃrikÃm ÃdÃv eva sakhÅtvenÃsyÃ÷ praïidadhyÃt. 3.4.34 yaj¤e vivÃhe yÃtrÃyÃm utsave vyasane prek«aïaka-vyÃp­te((84)) jane tatra tatra ca d­«ÂeÇgitÃkÃrÃæ parÅk«ita-bhÃvÃm ekÃkinÅm upakrameta. 3.4.35 na hi d­«Âa-bhÃvà yo«ito deÓe kÃle ca prayujyamÃnÃ((85)) vyÃvartanta iti vÃtsyÃyana÷. # 28 ity ekapuru«Ãbhiyoga÷((86)). section (prakaraïa)29 3.4.36 mandÃpadeÓÃ((87)) guïavaty api kanyà dhana-hÅnà kulÅnÃpi samÃnair a:yÃcyamÃnà mÃtÃpit­-viyuktà và j¤Ãti-kula-vartinÅ và prÃpta-yauvanà pÃïi-grahaïaæ svayam abhÅpseta. 3.4.37 sà tu guïavantaæ Óaktaæ su:darÓanaæ bÃla-prÅtyÃbhiyojayet. 3.4.38 yaæ và manyeta mÃtÃpitror a:samÅk«ayà svayam apy ayam indriya-daurbalyÃn mayi pravarti«yata iti priya-hitopacÃrair abhÅk«ïa-saædarÓanena ca tam Ãvarjayet. 3.4.39 mÃtà cainÃæ sakhÅbhir dhÃtreyikÃbhiÓ ca saha tad-abhimukhÅæ kuryÃt. 3.4.40 pu«pa-gandha-tÃmbÆla-hastÃyà vi:jane vi:kÃle ca tad-upasthÃnam. kalÃ-kauÓala-prakÃÓane và saævÃhane Óirasa÷ pŬane caucitya-darÓanam. prayojyasya sÃtmya-yuktÃ÷ kathÃ-yogÃ÷ bÃlÃyÃm upakrame«u yathoktam Ãcaret((88)). 3.4.41 na caivÃntarÃpi((89)) puru«aæ svayam abhiyu¤jÅta. svayam abhiyoginÅ hi yuvati÷ saubhÃgyaæ jahÃtÅty ÃcÃryÃ÷. 3.4.42 tat-prayuktÃnÃæ tv abhiyogÃnÃm Ãnulomyena grahaïam. 3.4.43 pari«vaktÃ((90)) ca na vik­tiæ bhajet. Ólak«ïam((91)) ÃkÃram a:jÃnatÅva pratig­hÅyÃt. vadana-grahaïe balÃt-kÃra÷. 3.4.44 rati-bhÃvanÃm abhyarthyamÃnÃyÃ÷ k­cchrÃd guhya-saæsparÓanam. 3.4.45 abhyarthitÃpi nÃtiviv­tà svayaæ syÃt. anyatrÃ:niÓcaya-kÃlÃt((92)). 3.4.46 yadà tu manyetÃnurakto mayi na vyÃvartayi«yata iti tadaivainam abhiyu¤jÃnaæ bÃla-bhÃva- mok«Ãya tvaret. 3.4.47 vimukta-kanyÃ-bhÃvà ca viÓvÃsye«u prakÃÓayet. 3.4.47c iti prayojyasyopÃvartanam((93)). section (prakaraïa)30 3.4.48 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 3.4.48v kanyÃbhiyujyamÃnà tu yaæ manyetÃÓrayaæ sukham. anukÆlaæ ca vaÓyaæ ca tasya kuryÃt parigraham.. 3.4.49v an:apek«ya guïÃn yatra rÆpam aucityam eva ca. kurvÅta dhana-lobhena patiæ sÃpatnake«v api.. 3.4.50v tatra yukta-guïaæ vaÓyaæ Óaktam balavad arthinam. upÃyair abhiyu¤jÃnaæ kanyà na pratilobhayet.. 3.4.51v varaæ vaÓyo daridro 'pi nir:guïo 'py Ãtma-dhÃraïa÷. guïair yukto 'pi na tv evaæ bahu-sÃdhÃraïa÷.. 3.4.52v prÃyeïa dhaninÃæ dÃrà bahavo nir:avagrahÃ÷. bÃhye saty upabhoge 'pi nirvisrambhà bahi÷-sukhÃ÷.. 3.4.53v nÅco yas tv abhiyu¤jÅta puru«a÷ palito 'pi vÃ. vi:deÓa-gati-ÓÅlaÓ ca na sa saæyogam arhati.. 3.4.54v yad­cchayÃbhiyukto yo dambha-dyÆtÃdhiko 'pi. sa:patnÅkaÓ ca sÃpatyo na sa saæyogam arhati.. 3.4.55v guïa-sÃmye 'bhiyoktÌïÃm eko varayità vara÷. tatrÃbhiyoktari Órai«Âhyam anurÃgÃtmako hi sa÷((94)).. 3.4c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃma-sÆtre kanyÃ-saæprayuktake t­tÅye 'dhikaraïe eka-puru«Ãbhiyogà abhiyogataÓ ca kanyÃyÃ÷ pratipattiÓ caturtho 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 5 pa¤camo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)31 [vivÃha-yoga-prakaraïam] 3.5.1 prÃcuryeïa((95)) kanyÃyà vivikta-darÓanasyÃlÃbhe dhÃtreyikÃæ priya-hitÃbhyÃm upag­hyopasarpet. 3.5.2 sà cainÃm a:vidità nÃma nÃyakasya bhÆtvà tad-guïair anura¤jayet. tasyÃÓ ca rucyÃn nÃyaka-guïÃn bhÆyi«Âham upavarïayet. 3.5.3 anye«Ãæ varayitÌïÃæ do«Ãn abhiprÃya-viruddhÃn pratipÃdayet..3.5.4 mÃtÃpitroÓ ca guïÃn:abhij¤atÃæ lubdhatÃæ ca capalatÃæ ca bÃndhavÃnÃm. 3.5.5 yÃÓ cÃnyà api samÃna-jÃtÅyÃ÷ kanyÃ÷ ÓakuntalÃdyÃ÷ sva-buddhyà bhartÃraæ prÃpya saæprayuktà modante sma((96)) tÃÓ cÃsyà nidarÓayet. 3.5.6 mahÃ-kule«u sÃpatnakair bÃdhyamÃnà vidvi«ÂÃ÷ du÷khitÃ÷ parityaktÃÓ ca d­Óyante. 3.5.7 Ãyatiæ cÃsya varïayet. 3.5.8 sukham an:upahatam eka-cÃritÃyÃæ nÃyakÃnurÃgaæ ca varïayet. 3.5.9 sa:manorathÃyÃÓ cÃsyà apÃyaæ sÃdhvasaæ vrŬÃæ ca hetubhir avacchindyÃt. 3.5.10 dÆtÅ-kalpaæ ca sakalam Ãcaret((97)). 3.5.11 tvÃm a:jÃnatÅm iva nÃyako balÃd grahÅ«yatÅti tathà su:parig­hÅtaæ syÃd iti yojayet. 3.5.12 pratipannÃm abhipretÃvakÃÓa-vartinÅæ nÃyaka÷ ÓrotriyÃgÃrÃd agnim Ãnayya kuÓÃn ÃstÅrya yathÃ-sm­ti hutvà ca tri÷ parikramet. 3.5.13 tato mÃtari pitari ca prakÃÓayet. 3.5.14 agni-sÃk«ikà hi vivÃhà na nivartanta ity ÃcÃrya-samaya÷. 3.5.15 dÆ«ayitvà cainÃæ Óanai÷ sva-jane prakÃÓayet. 3.5.16 tad-bÃndhavÃÓ ca yathà kulasyÃghaæ pariharanto daï¬a-bhayÃc((98)) ca tasmà evainÃæ dadyus tathà yojayet. 3.5.17 an:antaraæ ca prÅty-upagraheïa rÃgeïa tad-bÃndhavÃn prÅïayed((99)) iti. 3.5.18 gÃndharveïa vivÃhena và ce«Âeta. 3.5.19 a:pratipadyamÃnÃyÃm antaÓ-cÃriïÅm anyÃæ kula-pramadÃæ pÆrva saæs­«ÂÃæ prÅyamÃïÃæ copag­hya tayà saha vi«ahyam avakÃÓam enÃm anya-kÃryÃpadeÓenÃnÃyayet. 3.5.20 tata÷ ÓrotriyÃgÃrÃd agnim iti samÃnaæ pÆrveïa((100)). 3.5.21 Ãsanne ca vivÃhe mÃtaram asyÃs tad-abhimata-do«air anuÓayaæ((101)) grÃhayet. 3.5.22 tatas tad-anumatena prÃtiveÓyÃ-bhÃvane((102)) niÓi nÃyakam ÃnÃyya ÓrotriyÃgÃrÃd agnim iti sam~Ãnaæ pÆrveïa. 3.5.23 bhrÃtaram asyà và samÃna-vayasaæ veÓyÃsu para-strÅ«u và prasaktam a:sukareïa sÃhÃyya-dÃnena priyopagrahaÓ ca su:dÅrgha-kÃlam anura¤jayet. ante ca svÃbhiprÃyaæ grÃhayet. 3.5.24 prÃyeïa hi yuvÃna÷ samÃna-ÓÅla-vyasana-vayasÃæ vayasyÃnÃm arthe jÅvitam api tyajanti. tatas tenaivÃnya-kÃryÃt tÃm ÃnÃyayet. vi«ahyaæ sÃvakÃÓam((103)) iti samÃnaæ pÆrveïa. 3.5.25 a«ÂamÅ-candrikÃdi«u ca dhÃtreyikà madanÅyam enÃæ pÃyayitvà kiæ cid Ãtmana÷ kÃryam uddiÓya nÃyakasya vi«ahyaæ deÓam Ãnayet. tatrainÃæ madÃt saæj¤Ãm a:pratipadyamÃnÃæ dÆ«ayitveti samÃnaæ pÆrveïa. 3.5.26 suptÃæ caikacÃriïÅæ dhÃtreyikÃæ vÃrayitvà saæj¤Ãm a:pratipadyamÃnÃæ dÆ«ayitveti samÃnaæ pÆrveïa((104)). 3.5.27 grÃmÃntaram udyÃnaæ và gacchantÅæ viditvà su:saæbh­ta-sahÃyo nÃyakas tadà rak«iïo vitrÃsya hatvà và kanyÃm apaharet((105)). 3.5.27c iti vivÃha-yogÃ÷. 3.5.28v pÆrva÷ pÆrva÷ pradhÃnaæ syÃd vivÃho dharmata÷ sthite÷. pÆrvÃbhÃve tata÷ kÃryo yo ya uttara uttara÷.. 3.5.29v vyƬhÃnÃæ hi vivÃhÃnÃm anurÃga÷ phalaæ yata÷. madhyamo 'pi hi sad-yogo gÃndharvas tena pÆjita÷.. 3.5.30v sukhatvÃd a:bahu-kleÓÃd api cÃvaraïÃd iha. anurÃgÃtmakatvÃc ca gÃndharva÷ pravaro mata÷((106)).. 3.5c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃma-sÆtre kanyÃ-saæprayuktake t­tÅye 'dhikaraïe vivÃha-yogÃ÷ pa¤camo 'dhyÃya÷..livre 4 bhÃryÃdhikÃrikaæ caturtham adhikaraïam. ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)32 [eka-cÃriïÅ-v­tta-prakaraïam] 4.1.1 bhÃryaikacariïÅ gƬha-viÓrambhÃ((107)) devavat patim Ãnukulyena varteta. 4.1.2 tan-matena kuÂumba-cintÃm Ãtmani saæniveÓayet. 4.1.3 veÓma ca Óuci su:saæm­«Âa-sthÃnaæ viracita-vividha-kusumaæ Ólak«ïa-bhÆmi-talaæ h­dya-darÓanaæ((108)) tri«avaïÃcarita-bali-karma pÆjita-devatÃyatanaæ kuryÃt. 4.1.4 na hy ato 'nyad g­hasthÃnÃæ citta-grÃhakam astÅti gonardÅya÷. 4.1.5 guru«u bh­tya-varge«u nÃyaka-bhaginÅ«u((109)) tat-pati«u ca yathÃrhaæ pratipatti÷((110)). 4.1.6 paripÆte«u ca harita-ÓÃka-vaprÃn ik«u-stambä jÅraka-sar«apÃjamoda-Óatapu«pÃ-tamÃla-gulmÃæÓ ca kÃrayet((111)). 4.1.7 kubjakÃmalaka-mallikÃ-jÃtÅ-kuraïÂaka-navamÃlikÃ-tagara-nandyÃvartajapÃ-gulmÃn anyÃæÓ ca bahu-pu«pÃn bÃla-koÓÅraka-pÃtÃlikÃæÓ ca v­k«a-vÃÂikÃyÃæ ca sthaï¬ilÃïi mano-j¤Ãni kÃrayet((112)). 4.1.8 madhye kÆpaæ vÃpÅæ dÅrghikÃæ và khÃnayet. 4.1.9 bhik«ukÅ-ÓramÃïÃ-k«apaïÃ-kulaÂÃ-kuhakek«aïikÃ-mÆla-kÃrikÃbhir na saæs­jyeta. 4.1.10 bhojane ca rucitam idam asmai dve«yam idaæ pathyam idam a:pathyam idam iti ca vindyÃt. 4.1.11 svaraæ bahir upaÓrutya bhavanam Ãgacchata÷ kiæ k­tyam iti bruvatÅ sajjÃ((113)) bhavana-madhye ti«Âhet. 4.1.12 paricÃrikam apanudya svayaæ pÃdau prak«Ãlayet. 4.1.13 nÃyakasya ca na vimukta-bhÆ«aïaæ vijane saædarÓane ti«Âhet. 4.1.14 ati:vyayam a:sad-vyayaæ và kurvÃïaæ rahasi bodhayet. 4.1.15 ÃvÃhe vivÃhe yaj¤e gamanaæ sakhÅbhi÷ saha go«ÂhÅæ devatÃbhigamanm ity anuj¤Ãtà kuryÃt. 4.1.16 sarva-krŬÃsu ca tad-Ãnulomyena prav­tti÷. 4.1.17 paÓcÃt saæveÓanaæ pÆrvam utthÃnam an:avabodhanaæ ca suptasya. 4.1.18 mahÃnasaæ ca su:guptaæ syÃd darÓanÅyaæ ca. 4.1.19 nÃyakÃpacÃre«u kiæ cit kalu«ità nÃty:arthaæ nirvadet. 4.1.20 sÃdhik«epa-vacanaæ tv enaæ mitra-jana-madhya-stham ekÃkinaæ vÃpy upÃlabheta. na ca mÆla-kÃrikà syÃt. 4.1.21 na hy ato 'nyad a:pratyaya-kÃraïam astÅti gonardÅya÷. 4.1.22 dur:vyÃh­taæ dur:nirÅk«itam anyato mantraïaæ dvÃra-deÓÃvasthÃnaæ nirÅk«aïaæ và ni«kuÂe«u((114)) mantraïaæ vivikte«u ciram avasthÃnam iti varjayet. 4.1.23 sveda-danta-paÇka-dur:gandhÃæÓ ca budhyeteti virÃga-kÃraïam. 4.1.24 bahu-bhÆ«aïaæ vividha-kusumÃnulepanaæ vividhÃÇga-rÃga-samujjvalaæ vÃsa ity ÃbhigÃmiko ve«a÷. 4.1.25 pratanu-Ólak«ïÃlpa-dukÆlatà parimitam Ãbharaïaæ su:gandhità nÃty:ulvaïam((115)) anulepanam. tathà ÓuklÃny anyÃni pu«pÃïÅti vaihÃriko ve«a÷. 4.1.26 nÃyakasya vratam upavÃsaæ ca svayam api karaïenÃnuvarteta. vÃritÃyÃæ ca nÃham atra nirbandhanÅyeti tad-vacaso nivartanam. 4.1.27 m­d-vidala-këÂha-carma-loha-bhÃï¬ÃnÃæ ca kÃle sam:argha-grahaïam((116)). 4.1.28 tathà lavaïa-snehayoÓ ca gandha-dravya-kaÂuka-bhÃï¬au«adhÃnÃæ ca dur:labhÃnÃæ bhavane«u pracchannaæ nidhÃnam. 4.1.29 mÆlakÃluka-pÃlaÇkÅ-damanakÃmrÃtakairvÃruka-trapu-savÃrtÃka-kÆ«mÃï¬ÃlÃbu-sÆraïa-ÓukanÃsÃ- svayamguptÃ-tila-parïikÃgnimantha-laÓuna-palÃï¬u-prabh­tÅnÃæ sarvau«adhÅnÃæ ca bÅja-grahaïaæ kÃle vÃpaÓ ca. 4.1.30 svasya ca sÃrasya parebhyo nÃkhyÃnaæ bhart­-mantritasya ca. 4.1.31 samÃnÃÓ ca striya÷ kauÓalenojjvalatayà pÃkena mÃnena tathopacÃrair atiÓayÅta. 4.1.32 sÃævatsarikam Ãyaæ saækhyÃya tad-anurÆpaæ vyayaæ kuryÃt. 4.1.33 bhojanÃvaÓi«ÂÃd go-rasÃd gh­ta-karaïam tathà tela-gu¬ayo÷. karpÃsasya ca sÆtra-kartanam sÆtrasya vÃnam. Óikya-rajju-pÃÓa-valkala-saægrahaïam. kuÂÂana-kaï¬anÃvek«aïam. Ãma-cÃmaï¬a-tu«aka-khakuÂy-aÇgÃrÃïÃm upayojanam. bh­tya-vetana- bharaïa-j¤Ãnam. k­«i-paÓu-pÃlana-cintÃ-vÃhana-vidhÃna-yogÃ÷. me«a-kukkuÂa-lÃvaka- Óuka-ÓÃrikÃ-parabh­ta-mayÆra-vÃnara-m­gÃïÃm avek«aïam. daivasikÃya-vyaya-piï¬Å- karaïam iti ca vidyÃt. 4.1.34 taj-jaghanyÃnÃæ ca jÅrïa-vÃsasÃæ saæcayas tair vividha-rÃgai÷ Óuddhair và k­ta-karmaïÃæ paricÃrakÃïÃm anugraho mÃnÃrthe«u ca dÃnam anyatra vopayoga÷..4.1.35 surÃ-kumbhÅnÃm Ãsava-kumbhÅnÃæ ca sthÃpanaæ tad-upayoga÷ kraya-vikrayÃv Ãya-vyÃyÃvek«aïam. 4.1.36 nÃyaka-mitrÃïÃæ ca srag-anulepana-tÃmbÆla-dÃnai÷ pÆjanaæ nyÃyata÷. 4.1.37 ÓvaÓrÆ-svaÓura-paricaryà tat-pÃratantryam an:uttara-vÃdità parimitÃ:pracaï¬ÃlÃpa-karaïam an:uccair hÃsa÷ tat-priyÃ:priye«u sva-priyÃ:priye«v iva v­tti÷. 4.1.38 bhoge«v an:utseka÷. 4.1.39 parijane dÃk«iïyam. 4.1.40 nÃyakasyÃ:nivedya na kasmai cid dÃnam. 4.1.41 sva-karmasu bh­tya-jana-niyamanam utsave«u cÃsya pÆjanam. 4.1.41c ity ekacÃriïÅ-v­ttam((117)). section (prakaraïa)33 [pravÃsa-caryyÃ-prakaraïam] 4.1.42 pravÃse maÇgala-mÃtrÃbharaïà devatopavÃsa-parà vÃrtÃyÃæ sthità g­hÃn avek«eta. 4.1.43 Óayyà ca guru-jana-mÆle. tad-abhimatà kÃrya-ni«patti÷. nÃyakÃbhimatÃnÃæ cÃrthÃnÃm arjane pratisaæskÃre ca yatna÷. 4.1.44 nitya-naimittike«u karmasÆcito vyaya÷. tad-ÃrabdhÃnÃæ ca karmaïÃæ samÃpane mati÷. 4.1.45 j¤Ãti-kulasyÃn:abhigamanam anyatra vyasanotsavÃbhyÃm((118)). tatrÃpi nÃyaka-parijanÃdhi«ÂhitÃyà nÃtikÃlam avasthÃnam a:parivartita-pravÃsa-ve«atà ca. 4.1.46 guru-janÃnuj¤ÃtÃnÃæ karaïam upavÃsÃnÃm. paricÃrakai÷ Óucibhir Ãj¤Ãdhi«Âhitair anumatena kraya-vikraya-karmaïà sÃrasyÃpÆraïaæ tanÆ-karaïaæ ca Óaktyà vyayÃnÃm. 4.1.47 Ãgate ca prak­tisthÃyà eva prathamato darÓanaæ daivata-pÆjanam upahÃrÃïÃæ cÃharaïam. 4.1.47c iti pravÃsa-caryÃ((119)). 4.1.48 bhavataÓ cÃtra Ólokau. 4.1.48v sad-v­ttam((120)) anuvarteta nÃyakasya hitai«iïÅ. kula-yo«Ã punarbhÆr và veÓyà vÃpy ekacÃriïÅ.. dharmam arthaæ tathà kÃmaæ labhante sthÃnam eva ca. ni÷:sapatnaæ ca bhartÃraæ nÃrya÷ sad-v­ttam ÃÓritÃ÷.. 4.1c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre bhÃryÃdhikÃrike caturthe 'dhikaraïe ekacÃriïÅ-v­ttaæ pravÃsa-cÃryà ca prathamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)34 [jye«ÂhÃdi-v­tta-prakaraïam] 4.2.1 jìya-dau÷ÓÅlya-daurbhÃgyebhya÷ prajÃn:utpatter ÃbhÅk«ïyena dÃrikotpatter nÃyaka-cÃpalÃd và sapatny-adhivedanam. 4.2.2 tad Ãdita eva bhakti-ÓÅla-vaidagdhya-khyÃpanena parijihÅr«et. prajÃ:nutpattau ca svayam eva sÃpatnake codayet. 4.2.3 adhividyamÃnà ca yÃvac chakti-yogÃd Ãtmano 'dhikatvena sthitiæ kÃrayet. 4.2.4 ÃgatÃæ cainÃæ bhaginÅvad Åk«eta. nayaka-viditaæ ca prÃdo«ikaæ vidhimatÅva yatnÃd asyÃ÷ kÃrayet. saubhÃgyajaæ vaik­tam utsekaæ vÃsyà nÃdriyeta. 4.2.5 bhartari pramÃdyantÅm upek«eta. yatra manyetÃrtham iyaæ svayam api pratipatsyata iti tatrainÃm Ãdarata evÃnuÓi«yÃt. 4.2.6 nÃyaka-saæÓrave ca rahasi viÓe«Ãn adhikÃn darÓayet. 4.2.7 tad-apatyesv a:viÓe«a÷. parijana-varge 'dhikÃnukampÃ. mitra-varge prÅti÷. Ãtma-j¤Ãti«u nÃty:Ãdara÷. taj-j¤Ãti«u cÃti:saæbhrama÷. 4.2.8 bahvÅbhis tv adhivinnà a:vyavahitayà saæs­jyeta. 4.2.9 yÃæ tu nÃyako 'dhikÃæ cikÅr«et tÃæ bhÆta-pÆrva-subhagayà protsÃhya kalahayet. 4.2.10 tataÓ cÃnukampeta. 4.2.11 tÃbhir ekatvenÃdhikÃæ cikir«ÅtÃæ svayam a:vivadamÃnà dur:janÅ:kuryÃt. 4.2.12 nÃyakena tu kalahitÃm enÃæ pak«apÃtÃvalambanopab­mhitÃm ÃÓvÃsayet. 4.2.13 kalahaæ ca vardhayet. 4.2.14 mandaæ và kalaham upalabhya svayam eva saædhuk«ayet. 4.2.15 yadi nÃyako 'syÃm adyÃpi sÃnunaya iti manyeta tadà svayameva sandhau prayateta. 4.2.15c iti jye«ÂhÃ-v­ttam((121)). section (prakaraïa)35 4.2.16 kani«Âhà tu mÃt­vat sa:patnÅæ paÓyet. 4.2.17 j¤Ãti-dÃyam api tasyà a:viditaæ nopayu¤jÅta. 4.2.18 Ãtma-v­ttÃntÃæs tad-adhi«ÂhitÃn kuryÃt. 4.2.19 anuj¤Ãtà patim adhiÓayÅta. 4.2.20 na và tasyà vacanam anyasyÃ÷ kathayet. 4.2.21 tad-apatyÃni svebhyo 'dhikÃni paÓyet..4.2.22 rahasi patim adhikam upacaret. 4.2.23 ÃtmanaÓ ca sapatnÅ-vikÃra-jaæ du÷khaæ nÃcak«Åta. 4.2.24 patyu« ca sa:viÓe«akaæ gƬhaæ mÃnaæ lipset. 4.2.25 anena khalu pathya-dÃnena jÅvÃmÅti brÆyÃt. 4.2.26 tat tu ÓlÃghayà rÃgeïa và bÃhir nÃcak«Åta. 4.2.27 bhinna-rahasyà hi bhartur avaj¤Ãæ labhate. 4.2.28 jye«ÂhÃ-bhayÃc ca nigƬha-saæmÃnÃrthinÅ syÃd iti gonardÅya÷. 4.2.29 dur:bhÃgam an:apatyÃæ ca jye«ÂhÃm anukampeta nÃyakena cÃnukampayet. 4.2.30 prasahya tv enÃm ekacÃriïÅ-v­ttam anuti«Âhet 4.2.30c iti kani«ÂhÃ-v­ttam((122)). section (prakaraïa)36 4.2.31 vidhavà tv indriya-daurbalyÃd Ãturà bhoginaæ guïa-saæpannaæ ca yà punar vindet sà punarbhÆ÷. 4.2.32 yatas tu svecchayà punar api ni«kramaïaæ nir:guïo 'yam iti tadÃnyaæ kÃÇk«ed iti bÃbhravÅyÃ÷. 4.2.33 saukhyÃrthinÅ sà kilÃnyaæ punar vindeta. 4.2.34 guïe«u sopabhoge«u sukha-sÃkalyaæ tasmÃt tato viÓe«a iti gonardÅya÷. 4.2.35 ÃtmanaÓ cittÃnukÆlyÃd iti vÃtsyÃyana÷. 4.2.36 sà bÃndhavair nÃyakÃd ÃpÃnakodyÃna-ÓraddhÃ-dÃna-mitra-pÆjanÃdi vyaya-sahi«ïu karma lipseta. 4.2.37 Ãtmana÷ sÃreïa vÃlaÇkÃraæ tadÅyam ÃtmÅyaæ và bibh­yÃt. 4.2.38 prÅti-dÃye«v a:niyama÷. 4.2.39 svecchayà ca g­hÃn nirgacchatÅ prÅti-dÃyÃd anyan nÃyaka-dattaæ jÅyeta. ni«kÃsyamÃnà tu na kiæ cid dadyÃt. 4.2.40 sà prabhavi«ïur iva tasya bhavanam ÃpnuyÃt. 4.2.41 kulajÃsu tu prÅtyà varteta. 4.2.42 dÃk«iïyena parijane sarvatra sa:parihÃsà mitre«u pratipatti÷. kalÃsu kauÓalam adhikasya ca j¤Ãnam. 4.2.43 kalaha-sthÃne«u ca nÃyakaæ svayam upalabheta. 4.2.44 rahasi ca kalayà catu÷«a«ÂyÃnuvarteta. sa:patnÅnÃæ ca svayam upakuryÃt. tÃsÃm apatye«v ÃbhÃraïa-dÃnam. te«u svÃmivad upacÃra÷. maï¬anakÃni ve«ÃnÃdareïa kurvÅta. parijane mitravarge cÃdhikaæ viÓrÃïanam((123)). samÃjÃpÃnakodyÃna-yÃtrÃ-vihÃra-ÓÅlatà ca. 4.2.44c iti punarbhÆv­ttam((124)). section (prakaraïa)37 4.2.45 durbhagà tu sÃpatnaka-pŬità yà tÃsÃm adhikam iva patyÃv upacaret tÃm ÃÓrayet. prakÃÓyÃni ca kalÃ-vij¤ÃnÃni darÓayet. daurbhÃgyÃd rahasyÃnÃm a:bhÃva÷. 4.2.46 nÃyakÃpatyÃnÃæ dhÃtreyikÃni kuryÃt. 4.2.47 tan-mitrÃïi copag­hya tair bhaktim Ãtmana÷ prakÃÓayet. 4.2.48 dharma-k­tye«u ca puraÓ-cÃriïÅ syÃd vratopavÃsayoÓ ca. 4.2.49 parijane dÃk«iïyam. na cÃdhikam ÃtmÃnaæ paÓyet. 4.2.50 Óayane tat-sÃtmyenÃtmano 'nurÃga-pratyÃnayanam. 4.2.51 na copÃlabheta vÃmatÃæ ca na darÓayet. 4.2.52 yayà ca kalahita÷ syÃt kÃmaæ tÃm Ãvartayet. 4.2.53 yÃæ ca pracchannÃæ kÃmayet tÃm anena saha saægamayed gopayec ca. 4.2.54 yathà ca pativratÃtvam a:ÓÃÂhyaæ nÃyako manyeta tathà pratividadhyÃt. 4.2.54c iti durbhagÃ-v­ttam((125)). section (prakaraïa)38 4.2.55 anta÷-purÃïÃæ ca v­ttam ete«v eva prakaraïe«u lak«ayet((126)). 4.2.56 mÃlyÃnulepana-vÃsÃæÓi cÃsÃæ ka¤cukÅyà mahattarikà và rÃj¤o nivedayeyur devÅbhi÷ prahitam iti. 4.2.57 tad ÃdÃya rÃjà nirmÃlyam ÃsÃæ pratiprÃbh­takaæ dadyÃt. 4.2.58 alaæk­taÓ ca sv:alaæk­tÃni cÃparÃhne sarvÃïy anta÷purÃïy aikadhyena paÓyet. 4.2.59 tÃsÃæ yathÃ-kÃlaæ yathÃrhaæ ca sthÃna-mÃnÃnuv­tti÷ sa:parihÃsÃÓ ca kathÃ÷ kuryÃt. 4.2.60 tad-an:antaraæ punarbhuvas tathaiva paÓyet. 4.2.61 tatpo veÓyà Ãbhyantarikà nÃÂakÅyÃÓ ca. 4.2.62 tÃsÃæ yathokta-kak«Ãïi sthÃnÃni. 4.2.63 vÃsakapÃlyas tu yasyà vÃsako yasyÃÓ cÃtÅto yasyÃÓ ca ­tus tat-paricÃrikÃnugatà divà Óayyotthitasya rÃj¤as tÃbhyÃæ prahitam aÇgulÅyakÃÇkam anulepanam ­tuæ vÃsakaæ ca nivedayeyu÷. 4.2.64 tatra rÃjà yad g­hïÅyÃt tasyà vÃsakam Ãj¤Ãpayet. 4.2.65 utsave«u ca sarvÃsÃm anurÆpeïa pÆjÃpÃnakaæ ca. saægÅta-darÓane«u ca..4.2.66 anta÷-pura-cÃriïÅnÃæ bahir a:ni«kramo bÃhyÃnÃæ cÃ:praveÓa÷. anyatra vidita-ÓaucÃbhya÷. a:parikli«ÂaÓ ca karmayoga÷. 4.2.66c ity Ãnta÷purikam((127)). section (prakaraïa)39 4.2.67 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 4.2.67v puru«as tu bahÆn darÃn samÃh­tya samo bhavet. na cÃvajnÃæ cared Ãsu vyÃlikÃn na saheta ca.. 4.2.68v ekasyÃæ yà rati-krŬà vaik­taæ và ÓarÅrajam. visrambhÃd vÃpy upÃlambhas tam anyÃsu na kÅrtayet.. 4.2.69v na dadyÃt prasaraæ strÅïÃæ sa:patnyÃ÷ kÃraïe kva cit. tathopÃlabhamÃnÃæ ca do«ais tÃm eva yojayet.. 4.2.70v anyÃæ rahasi visrambhair anyÃæ pratyak«a-pÆjanai÷. bahu-mÃnais tathà canyÃm ity evaæ ra¤jayet striya÷.. 4.2.71v udyÃna-gamanair bhogair dÃnais taj-j¤Ãti-pÆjanai÷. rahasyai÷ prÅti-yogaiÓ cety ekaikÃm anura¤jayet.. 4.2.72v yuvatiÓ ca jita-krodhà yathÃ-ÓÃstra-pravartinÅ. karoti vaÓyaæ bhartÃraæ sa:patnÅÓ cÃdhiti«Âhati((128)).. 4.2c iti ÓrÅvÃtyÃyanÅye kÃmasÆtre bhÃryÃdhikÃrike caturthe 'dhikaraïe sapatnÅ«u jye«ÂhÃ-v­ttaæ kani«ÂhÃ-v­ttaæ punarbhÆ-v­ttaæ dur :bhÃgÃ-v­ttam Ãnta÷purikaæ puru«asya bhvÅ«u pratipattir dvitÅyo 'dhyÃya÷..livre 5 pÃradÃrikaæ pa¤camam adhikaraïam. ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)39((129)) [strÅ-puru«a-ÓÅlÃvasthÃpana-prakaraïam] 5.1.1 vyÃkhyÃta-kÃraïÃ÷ para-parigrahopagamÃ÷((130)). 5.1.2 te«u sÃdhyatvam an:atyayaæ gamyatvam Ãyatiæ v­ttiæ cÃdita eva parÅk«eta. 5.1.3 yadà tu sthÃnÃt sthÃnÃntaraæ kÃmaæ pratipadyamÃnaæ paÓyet tadÃtma-ÓarÅropaghÃta-trÃïÃrthaæ para-parigrahÃn abhyupagacchet. 5.1.4 daÓa tu kÃmasya sthÃnÃni. 5.1.5 [1]cak«u÷-prÅtir [2]mana÷-saÇga÷ [3]saækalpotpattir [4]nidrÃcchedas [5]tanutà [6]vi«ayebhyo vyÃv­ttir [7]lajjÃ-pranÃÓa [8]unmÃdo [9]mÆrcchà [10]maraïam iti te«Ãæ liÇgÃni. 5.1.6 tatrÃk­tito lak«aïataÓ ca yuvatyÃ÷ ÓÅlaæ satyaæ Óaucaæ sÃdhyatÃæ caï¬avegatÃæ ca lak«ayed ity ÃcÃryÃ÷. 5.1.7 vyabhicÃrÃd Ãk­ti-lak«aïa-yogÃnÃm iÇgitÃkÃrÃbhyÃm eva prav­ttir boddhavyà yo«ita iti vÃtsyÃyana÷. 5.1.8 yaæ kiæ cid ujjvalaæ puru«aæ d­«tvà strÅ kÃmayate. tathà puru«o 'pi yo«itÃm. apek«ayà tu na pravartate iti goïikÃputra÷. 5.1.9 tatra striyaæ prati viÓe«a÷. 5.1.10 na strÅ dharmam a:dharmaæ cÃpek«ate kÃmayata eva. kÃryÃpek«ayà tu nÃbhiyuÇkte. 5.1.11 svabhÃvÃc ca puru«eïÃbhiyujyamÃnà cikÅr«anty api vyÃvartate. 5.1.12 puna÷ punar abhiyuktà siddhyati. 5.1.13 puru«as tu dharma-sthitim Ãrya-samayaæ cÃpek«ya kÃmayamÃno 'pi vyÃvartate. 5.1.14 tathÃ-buddhiÓ cÃbhiyujyamÃno 'pi na siddhyati. 5.1.15 ni«:kÃraïam abhiyuÇkte. abhiyujyÃpi punar nÃbhiyuÇkte. siddhÃyÃæ ca mÃdhyasthyaæ gacchati. 5.1.16 su:labhÃm avamanyate. dur:labhÃm ÃkaÇk«ata iti prÃyovÃda÷((131)). section (prakaraïa)40 5.1.17 tatra vyÃvartana-kÃraïÃni((132)). 5.1.18 patyÃv anurÃga÷. 5.1.19 apatyÃpek«Ã. 5.1.20 atikrÃntavayastvam. 5.1.21 du÷khÃbhibhava÷. 5.1.22 virahÃn:upalambha÷. 5.1.23 avaj¤ayopamantrayata iti krodha÷. 5.1.24 a:pratarkya iti saækalpa-varjanam. 5.1.25 gami«yatÅty an:Ãyatir anyatra prasakta-matir iti ca. 5.1.26 asaæv­tÃkÃra ity udvega÷. 5.1.27 mitre«u nis­«ta-bhÃva iti te«v apek«Ã. 5.1.28 Óu«kÃbhiyogÅty ÃÓaÇkÃ. 5.1.29 tejasvÅti sÃdhvasam. 5.1.30 caï¬a-vega÷ samartho veti bhayaæ m­gyÃ÷. 5.1.31 nÃgaraka÷ kalÃsu vicak«aïa iti vrŬÃ. 5.1.32 sakhitvenopacarita iti ca. 5.1.33 a:deÓa-kÃla-j¤a ity asÆyÃ. 5.1.34 paribhava-sthÃnam ity a:bahu-mÃna÷. 5.1.35 ÃkÃrito 'pi nÃvabudhyata ity avaj¤Ã. 5.1.36 Óaso manda-vega iti ca hastinyÃ÷. 5.1.37 matto 'sya mà bhÆd an:i«Âam ity anukampÃ. 5.1.38 Ãtmani do«a-darÓanÃn nirveda÷. 5.1.39 vidità satÅ sva-jana-bahi«:k­tà bhavi«yÃmÅti bhayam. 5.1.40 palita ity an:Ãdara÷. 5.1.41 patyà prayukta÷ parÅk«ata iti vimarÓa÷. 5.1.42 dharmÃpek«Ã ceti. 5.1.43 te«u yadÃtmani lak«ayet tadÃdita eva paricchindyÃt. 5.1.44 Ãryatva-yuktÃni rÃga-vardhanÃt. 5.1.45 a:Óakti-jÃny upÃya-pradarÓanÃt. 5.1.46 bahu-mÃna-k­tÃny ati:paricayÃt. 5.1.47 paribhava-k­tÃny ati:Óauï¬ÅryÃd((133)) vaicak«aïyÃc ca. 5.1.48 tat-paribhava-jÃni praïatyÃ.. 5.1.49 bhaya-yuktÃny ÃÓvasanÃd iti((134)). section (prakaraïa)41 5.1.50 puru«Ãs tv amÅ prÃyeïa siddhÃ÷ ï kÃmasÆtra-j¤a÷ kathÃkhyÃna-kuÓalo bÃlyÃt prabh­ti saæs­«Âa÷ prav­ddha-yauvana÷ krŬana-karmÃdinÃgata-viÓvÃsa÷ pre«aïasya kartocita-saæbhëaïa÷ priyasya kartÃnyasya bhÆta-pÆrvo dÆto marma-j¤a uttamayà prÃrthita÷ sakhyà pracchannaæ saæs­«Âa÷ subhagÃbhikhyÃta÷ saha-saæv­ddha÷ prÃtiveÓya÷ kÃma-ÓÅlas tathÃ-bhÆtaÓ ca paricÃrako dhÃtreyikÃ-parigraho nava-varaka÷ prek«odyÃna-tyÃga- ÓÅlo v­«a iti siddha-pratÃpa÷ sÃhasika÷ ÓÆro vidyÃ-rÆpa-guïopabhogai÷ patyur atiÓayità mahÃrha-ve«opacÃraÓ ceti((135)). section (prakaraïa)42 5.1.51 yathÃtmana÷ siddhatÃæ paÓyed evaæ yo«ito 'pi. 5.1.52 a:yatna-sÃdhyà yo«itas tv imÃ÷ ï abhiyoga-mÃtra-sÃdhyÃ÷. dvÃra-deÓÃvasthÃyinÅ. prÃsÃdÃd rÃja-mÃrgÃvalokinÅ. taruïa-prÃtiveÓya-g­he go«ÂhÅ-yojinÅ. satata-prek«iïÅ. prek«ità pÃrÓva-vilokinÅ. ni«:kÃraïaæ sa:patnyÃdhivinnÃ. bhart­-dve«iïÅ vidvi«Âà ca. parihÃra-hÅnÃ. nir:apatyÃ. 5.1.53 j¤Ãti-kula-nityÃ. vipannÃpatyÃ. go«ÂhÅ-yojinÅ. prÅti-yojinÅ. kuÓÅlava-bhÃryÃ. m­ta-patikà bÃlÃ. daridrà bahÆpabhogÃ. jye«Âha-bhÃryà bahu-devarakÃ. bahu-mÃninÅ nyÆna-bhart­kÃ. kauÓalÃbhimÃninÅ bhartur maurkhyeïodvignÃ. a:viÓe«atayà lobhena. 5.1.54 kanyÃ-kÃle yatnena vÃrità kathaæ cid a:labdhÃbhiyuktà ca sà tadÃnÅm. samÃna-buddhi-ÓÅla- medhÃ-pratipatti-sÃtmyÃ. prak­tyà pak«apÃtinÅ. an:aparÃdhe vimÃnitÃ.tulya-rupÃbhiÓ cÃdha÷ k­tÃ. pro«ita-patiketi. År«yÃlu-pÆti-cok«a-klÅba-dÅrgha-sÆtra-kÃpuru«a-kubja-vÃmana- virÆpa-maïikÃra-grÃmya-dur:gandhi-rogi-v­ddha-bhÃryÃÓ ceti. 5.1.55 ÓlokÃv atra bhavata÷. 5.1.55v icchà svabhÃvato jÃtà kriyayà parib­æhitÃ. buddhyà saæÓodhitodvegà sthirà syÃd an:apÃyinÅ.. 5.1.56v siddhatÃm Ãtmano j¤Ãtvà liÇgÃny unnÅya yo«itÃm. vyÃv­tti-kÃraïocchedÅ naro yo«itsu sidhyati((136)).. 5.1c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe strÅ-puru«a-ÓÅlÃvasthÃpanaæ vyÃvartana-kÃraïÃni strÅ«u siddhÃ÷ puru«Ã a:yatna-sÃdhyà yo«ita÷ prathamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)43 [paricaya-kÃraïÃbhiyoga-prakaraïam] 5.2.1 yathà kanyà svayam abhi-yoga-sÃdhyà na tathà dÆtyÃ. para-striyas tu sÆk«ma-bhÃvà dÆtÅ-sÃdhyà na tathÃtmanety ÃcÃryÃ÷. 5.2.2 sarvatra Óakti-vi«aye svayaæ sÃdhanam upapannatarakaæ dur:upapÃdatvÃt tasya dÆtÅ-prayoga iti vÃtsyÃyana÷. 5.2.3 prathama-sÃhasà a:niyantraïa-saæbhëÃÓ ca svayaæ pratÃryÃ÷. tad-viparÅtÃÓ((137)) ca dÆtyeti prÃyo-vÃda÷. 5.2.4 svayam abhiyok«yamÃïas tv ÃdÃv eva paricayaæ kuryÃt. 5.2.5 tasyÃ÷ svÃbhÃvikaæ darÓanaæ prÃyatnikaæ ca. 5.2.6 svÃbhÃvikam Ãtmano bhavana-saænikar«e prÃyatnikaæ mitra-j¤Ãti-mahÃmÃtra-vaidya-bhavana- saænikar«e vivÃha-yaj¤otsava-vyasanodyÃna-gamanÃdi«u. 5.2.7 darÓane cÃsyÃ÷ satataæ sÃkÃraæ prek«aïaæ keÓa-saæyamanaæ nakhÃcchuraïam Ãbharaïa-prahlÃdanam adharau«Âha-vimardanaæ tÃs tÃÓ ca lÅlà vayasyai÷ saha prek«amÃïÃyÃs tat-saæbaddhÃ÷ parÃpadeÓinyaÓ ca kathÃs tyÃgopabhoga-prakÃÓanaæ sakhyur utsaÇga-ni«aïïasya sÃÇa-bhaÇgaæ j­mbhaïam eka-bhrÆ-k«epaïaæ manda-vÃkyatà tad-vÃkya-Óravaïaæ tÃm uddiÓya bÃlenÃnya-janena và sahÃnyopadi«Âà vyarthà kathà tasyÃæ svayaæ manorathÃvedanam anyÃpadeÓena tÃm evoddiÓya bÃla-cumbanam ÃliÇganaæ ca jihvayà cÃsya tÃmbÆla-dÃnaæ pradeÓinyà hanu-deÓa-ghaÂÂanaæ tat tad-yathÃ- yogaæ yathÃvakÃÓaæ ca prayoktavyam. 5.2.8 tasyÃÓ cÃÇka-gatasya bÃlasya lÃlanaæ bÃla-krŬanakÃnÃæ cÃsya dÃnaæ grahaïaæ tena saænik­«ÂatvÃt kathÃ-yojanaæ tat-saæbhëaïa-k«ameïa janena ca prÅtim ÃsÃdya kÃryaæ tad-anubandhaæ ca gamanÃgamanasya yojanaæ saæÓraye cÃsyÃs tÃm a:paÓyato nÃma kÃma-sÆtra-saækathÃ. 5.2.9 pras­te tu paricaye tasyà haste nyÃsaæ nik«epaæ ca nidadhyÃt. tat prati-dinaæ prati-k«aïaæ caikadeÓato g­hïÅyÃt. saugandhikaæ pÆga-phalÃni ca. 5.2.10 tÃm Ãtmano dÃrai÷ saha visrambha-go«ÂhyÃæ viviktÃsane ca yojayet. 5.2.11 nitya-darÓanÃrthaæ viÓvÃsanÃrthaæ ca..5.2.12 suvarïakÃra-maïikÃra-vaikaÂika-nÅlÅ-kusumbha-ra¤jakÃdi«u ca kÃmÃrthinyÃæ sahÃtmano vaÓyaiÓ cai«Ãæ tat-saæpÃdane svayaæ prayateta. 5.2.13 tad-anu«ÂhÃna-niratasya loka-vidito dÅrgha-kÃlaæ saædarÓana-yoga÷. 5.2.14 tasmiæÓ cÃnye«Ãm api karmaïÃm anusandhÃnam. 5.2.15 yena karmaïà dravyeïa kauÓalena cÃrthinÅ syÃt tasya prayogam utpattim Ãgamam upÃyaæ vij¤Ãnaæ cÃtmÃyattaæ darÓayet. 5.2.16 pÆrva-prav­tte«u loka-carite«u dravya-guïa-parÅk«Ãsu ca tayà tat-parijanena ca saha vivÃda÷. 5.2.17 tatra nirdi«ÂÃni païitÃni te«v enÃæ prÃÓnikatvena yojayet. 5.2.18 tayà tu vivadamÃno 'ty:antÃdbhÆtamiti brÆyÃd. 5.2.18c iti paricaya-kÃraïÃni((138)). section (prakaraïa)44 5.2.19 k­ta-paricayÃæ darÓiteÇitÃkÃrÃæ kanyÃm ivopÃyato 'bhiyu¤jÅteti. prÃyeïa tatra sÆk«mà abhiyogÃ÷. kanyÃnÃm a:saæprayuktatvÃt. itarÃsu tÃn eva sphuÂam upadadhyÃt. saæprayuktatvÃt. 5.2.20 saædarÓitÃkÃrÃyÃæ nirbhinna-sad-bhÃvÃyÃæ samupabhoga-vyatikare tadÅyÃny upayu¤jÅta. 5.2.21 tatra mahÃrha-gandham uttarÅyaæ kusumaæ syÃd aÇgulÅyakaæ ca. tad-dhastÃd g­hÅta-tÃmbÆlayà go«ÂhÅ-gamanodyatasya keÓa-hasta-pu«pa-yÃcanam. 5.2.22 tatra mahÃrha-gandhaæ sp­haïÅyaæ sva-nakha-daÓana-pada-cihnitaæ sÃkÃraæ dadyÃt. 5.2.23 adhikair adhikaiÓ cÃbhiyogai÷ sÃdhvasa-vicchedanam. 5.2.24 krameïa ca vivikta-deÓe gamanam ÃliÇganaæ cumbanaæ tÃmbÆlasya grÃhaïaæ dÃnÃnte dravyÃïÃæ parivartanaæ guhya-deÓÃbhimarÓanaæ cety abhiyogÃ÷. 5.2.25 yatra caikÃbhiyuktà na tatrÃparÃm abhiyu¤jÅta. 5.2.26 tatra yà v­ddhÃnubhÆta-vi«ayà priyopagrahaiÓ ca tÃm upag­hïÅyÃt. 5.2.27 ÓlokÃv atra bhavata÷ 5.2.27v anyatra d­«Âa-saæcÃras tad-bhartà yatra nÃyaka÷. na tatra yo«itaæ kÃæ cit suprÃpÃm api laÇghayet.. 5.2.28v ÓaÇkitÃæ rak«itÃæ bhÅtÃæ sa:ÓvaÓrÆkÃæ ca yo«itam. na tarkayeta medhÃvÅ jÃnan pratyayam Ãtmana÷((139)).. 5.2c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe paricaya-kÃraïÃny abhiyogÃ÷ dvitÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 3 t­tÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)45 [bhÃva-parÅk«Ãprakaraïam] 5.3.1 abhiyu¤jÃno yo«ita÷ prav­ttiæ parÅk«eta. tayà bhÃva÷ parÅk«ito bhavati. abhiyogÃæÓ ca pratig­hïÅyÃt. 5.3.2 mantram a:vrïvÃnÃæ dÆtyainÃæ sÃdhayet. 5.3.3 a:pratig­hyÃbhiyogaæ punar api saæs­jyamÃnÃæ dvidhÃ-bhÆta-mÃnasÃæ vidyÃt. tÃæ krameïa sÃdhayet. 5.3.4 a:pratig­hyÃbhiyogaæ sa:viÓe«am alaæk­tà ca punar d­Óeta tathaiva tam abhigacchec ca vivikte balÃd grahaïÅyÃæ vidyÃt. 5.3.5 bahÆn api vi«ahate 'abhiyogÃn na cireïÃpi prayacchaty ÃtmÃnaæ sà Óu«ka-pratigrÃhiïÅ paricaya-vighaÂana-sÃdhyÃ. 5.3.6 manu«ya-jÃteÓ cittÃ:nityatvÃt. 5.3.7 abhiyuktÃpi pariharati na ca saæs­jyate. na ca pratyÃca«Âe. tasminn Ãtmani ca gauravÃbhimÃnÃt. sÃtiparicayÃt k­cchra-sÃdhyÃ. marma-j¤ayà dÆtyà tÃæ sÃdhayet. 5.3.8 sà ced abhiyujyamÃnà pÃru«yeïa pratyÃdiÓaty upek«yÃ. 5.3.9 paru«ayitvÃpi tu prÅti-yojinÅæ sÃdhayet. 5.3.10 kÃraïÃt saæsparÓanaæ sahate nÃvabudhyate nÃma dvidhÃ-bhÆta-manasà sÃtatyena k«Ãntyà và sÃdhyÃ. 5.3.11 samÅpe ÓayÃnÃyÃ÷ supto nÃma karam upari vinyaset. sÃpi suptevopek«ate. jÃgratÅ tv apanuded bhÆyo 'bhiyogÃkÃÇk«iïÅ. 5.3.12 etena pÃdasyopari pÃdanyÃso vyÃkhyÃta÷((140)). 5.3.13 tasmin pras­te bhÆya÷ supta-saæÓle«aïam upakramet. 5.3.14 tad a:sahamÃnÃm utthitÃæ dvitÅye 'hani prak­ti-vartinÅm abhiyogÃrthinÅæ vidyÃt. a:d­ÓyamÃnÃæ tu dÆtÅ-sÃdhyÃm. 5.3.15 ciram a:d­«ÂÃpi prak­tisthaiva saæs­jyate k­ta-lak«aïÃæ tÃæ darÓitÃkÃrÃm upakramet..5.3.16 a:nabhiyuktÃpy ÃkÃrayati. vivikte cÃtmÃnaæ darÓayati. sa:vepathu-gadgadaæ vadati. svinna-kara-caranÃÇguli÷ svinna-mukhÅ ca bhavati. Óira÷-pŬane saævÃhane corvor ÃtmÃnaæ nÃyake niyojayati. 5.3.17 ÃturÃsaævÃhikà caikena hastena saævÃhayantÅ dvitÅyena bÃhunà sparÓam Ãvedayati Óle«ayati ca. vismita-bhÃvÃ. 5.3.18 nidrÃndhà và parisp­ÓyorubhyÃæ bÃhubhyÃm api ti«Âhati. alikaikadeÓam Ærvor upari pÃtayati. Æru-mÆla-saævÃhane niyuktà na pratilomayati. tatraiva hastam ekam a:vicalaæ nyasyati. aÇga-saædaæÓena ca pŬitaæ cirÃd apanayati. 5.3.19 pratig­hyaivaæ nÃyakÃbhiyogÃn punar dvitÅye 'hani saævÃhanÃyopagacchati. 5.3.20 nÃtyarthaæ saæs­jyate. na ca pariharati. 5.3.21 vivikte bhÃvaæ darÓayati ni«kÃraïaæ cÃ:gƬham anyatra prachanna-pradeÓÃt. 5.3.22 saænik­«Âa-paricÃrakopabhogyà sà ced ÃkÃritÃpi tathaiva syÃt sà marmaj¤ayà dÆtyà sÃdhyÃ. 5.3.23 vyÃvartamÃnà tu tarkaïÅyà 5.3.23c iti bhÃva-parÅk«Ã((141)). 5.3.24 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 5.3.24v Ãdau paricayaæ kuryÃt tataÓ ca paribhëaïam. paribhëaïa-saæmiÓraæ mithaÓ cÃkÃravedanam.. 5.3.25v pratyuttareïa paÓyec ced ÃkÃrasya parigraham. tato 'bhiyu¤jÅta nara÷ striyaæ vigata-sÃdhvasa÷.. 5.3.26v ÃkÃreïÃtmano bhÃvaæ yà nÃrÅ prÃk prayojayet. k«ipram evÃbhiyojyà sà prathame tv eva darÓane.. 5.3.27v Ólak«ïam ÃkÃrità yà tu darÓayet sphuÂam uttaram. sÃpi tat-k«aïa-siddheti vij¤eyà rati-lÃlasÃ.. 5.3.28v dhÅrÃyÃm a:pragalbhÃyÃæ parÅk«iïyÃæ ca yo«iti. e«a sÆk«mo vidhi÷ proktÃ÷ siddhà eva sphuÂaæ striya÷.. 5.3c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe bhÃva-parÅk«Ã t­itÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 4 caturtho 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)46 [dÆtÅ-karma-prakaraïam] 5.4.1 darÓiteÇgitÃkÃraæ tu pravirala-darÓanÃm((142)) a:pÆrvÃæ ca dÆtyopasarpayet. 5.4.2 sainÃæ ÓÅlato 'nupraviÓyÃkhyÃna-kapaÂai÷ subhagaæ-karaïa-yogair loka-v­ttÃntai÷ kavi-kathÃbhi÷ pÃradÃrika-kathÃbhiÓ ca tasyÃÓ ca rÆpa-vij¤Ãna-dÃk«iïya-ÓÅlÃnupraÓaæsÃbhiÓ ca tÃæ ra¤jayet. 5.4.3 katham evaæ-vidhÃyÃs tavÃyam itthaæ-bhÆta÷ patir iti cÃnuÓayaæ grÃhayet. 5.4.4 na tava subhage dÃsyam api kartuæ yukta iti brÆyÃt. 5.4.5 manda-vegatÃm År«yÃlutÃæ ÓaÂhatÃm a:k­ta-j¤atÃæ cÃsaæbhoga-ÓÅlatÃæ kadaryatÃæ capalatÃm anyÃni ca yÃni tasmin guptÃny asyà abhyÃÓe sati sad-bhÃve 'tiÓayena bhëeta. 5.4.6 yena ca do«eïodvignÃæ lak«ayet tenaivÃnupraviÓet. 5.4.7 yadÃsau m­gÅ tadà naiva ÓaÓatÃ-do«a÷. 5.4.8 etenaiva ba¬ava-hastinÅ-vi«ayaÓ cokta÷. 5.4.9 nÃyikÃyà eva tu viÓvÃsyatÃm upalabhya dÆtÅtvenopasarpayet prathama-sÃhasÃyÃæ sÆk«ma-bhÃvÃyÃæ ceti goïikÃputra÷. 5.4.10 sà nÃyakasya caritam anulomatÃæ kÃmitÃni ca kathayet. 5.4.11 pras­ta-sadbhÃvÃyÃæ ca yuktyà kÃrya-ÓarÅram itthaæ vadet. 5.4.12 Ó­ïu vicitram idaæ subhage tvÃæ kila d­«tvÃmutrÃsÃv itthaæ gotra-putro nÃyakaÓ cittonmÃdam anubhavati. prak­tyà su:kumÃra÷ kadà cid anyatrÃparikli«Âa-pÆrvas tapasvÅ. tato 'dhunà Óakyam anena maraïam apy anubhavitum iti varïayet. 5.4.13 tatra siddhà dvitÅye 'hani vÃci vaktre d­«ÂyÃæ ca prasÃdam upalak«ya punar api kathÃæ pravartayet. 5.4.14 Ó­ïvatyÃæ cÃhalyÃvimÃraka-ÓÃkuntalÃdÅny anyÃny api laukikÃni ca kathayet tad-yuktÃni. 5.4.15 v­«atÃæ catu÷«a«Âi-vij¤atÃæ saubhÃgyaæ ca nÃyakasya. ÓlÃghanÅyatÃæ cÃsya pracchannaæ saæprayogaæ bhÆtam a:bhÆta-pÆrvaæ và varïayet. 5.4.16 ÃkÃraæ cÃsya lak«ayet. 5.4.17 sa:vihasitaæ d­«Âvà saæbhëate. 5.4.18 Ãsane copanimantrayate. 5.4.19 kvÃsitaæ kva Óayitaæ kva bhuktaæ kva ce«Âitaæ kiæ và k­tam iti p­cchati. 5.4.20 vivikte darÓayaty ÃtmÃnam. 5.4.21 ÃkhyÃnakÃni niyuÇkte..5.4.22 cintayantÅ ni÷ÓvÃsÅti vij­mbhate ca. 5.4.23 prÅti-dÃyaæ ca dadÃti. 5.4.24 i«Âe«Ætsave«u ca smarati. 5.4.25 punar-darÓanÃnubandhaæ vis­jati. 5.4.26 sÃdhu-vÃdinÅ satÅ kim idam a:Óobhanam abhidhatsa iti kathÃm anubadhnÃti. 5.4.27 nÃyakasya ÓÃÂhya-cÃpalya-saæbaddhÃn do«Ãn dadÃti. 5.4.28 pÆrva-prav­ttaæ ca tat-saædarÓanaæ kathÃbhiyogaæ ca svayam a:kathayantÅ tayocyamÃnam ÃkÃÇk«ati. 5.4.29 nÃyaka-manorathe«u ca kathyamÃne«u sa:paribhavaæ nÃma hasati. na ca nirvadatÅti. 5.4.30 dÆty enÃæ darÓitÃkÃrÃæ nÃyakÃbhij¤Ãnair upab­æhayet. 5.4.31 a:saæstutÃæ tu guïa-kathanair anurÃga-kathÃbhiÓ cÃvarjayet. 5.4.32 nÃsaæstutÃd­«ÂÃkÃrayor dÆtyam astÅty auddÃlaki÷. 5.4.33 a:saæstutayor api saæs­«ÂÃkÃrayor astÅti bÃbhravÅyÃ÷. 5.4.34 saæstutayor apy a:saæs­«ÂÃkÃrayor astÅti goïikÃputra÷. 5.4.35 a:saæstutayor a:d­«ÂÃkÃrayor api dÆtÅ-pratyayÃd iti vÃtsyÃyana÷. 5.4.36 tÃsÃæ mano-harÃïy upÃyanÃni tÃmbÆlam anulepanaæ srajam aÇgulÅyakaæ vÃso và tena prahitaæ darÓayet. 5.4.37 te«u nÃyakasya yathÃrthaæ nakha-daÓana-padÃni tÃni tÃni ca cihnÃni syu÷. 5.4.38 vÃsasi ca kuÇkumÃÇkam a¤jaliæ nidadyÃt. 5.4.39 patra-cchedyÃni nÃnÃbhiprÃyÃk­tÅni darÓayet. lekha-pattra-garbhÃïi karïa-pattrÃïy ÃpŬÃæÓ ca. 5.4.40 te«u sva-manorathÃkhyÃpanam. pratiprÃbh­ta-dÃne((143)) cainÃæ niyojayet. 5.4.41 evaæ k­ta-paraspara-parigrahayoÓ ca dÆtÅ-pratyaya÷ samÃgama÷. 5.4.42 sa tu devatÃbhigamane yÃtrÃyÃm udyÃna-krŬÃyÃæ jalÃvataraïe vivÃhe yaj¤a-vyasanotsave«v agny-utpÃte caura-vibhrame janapadasya cakrÃrohaïe prek«a-vyÃpÃre«u te«u te«u ca kÃrye«v iti bÃbhravÅyÃ÷. 5.4.43 sakhÅ-bhik«ukÅ-k«apaïikÃ-tÃpasÅ-bhavane«u sukhopÃya iti goïikÃputra÷. 5.4.44 tasyà eva tu gehe vidita-ni«krama-praveÓe cintitÃtyaya-pratÅkÃre praveÓanam upapannaæ ni«kramaïam a:vij¤Ãta-kÃlaæ ca tan nityaæ sukhopÃyaæ ceti vÃtsyÃyana÷. 5.4.45 nis­«ÂÃrthÃ[1] parimitÃrthÃ[2] patra-hÃrÅ[3] svayaædÆtÅ[4] mƬha-dÆtÅ[5] bhÃryÃ-dÆtÅ[6] mÆka-dÆtÅ[7] vÃta-dÆtÅ[8] ceti dÆtÅ-viÓe«Ã÷. 5.4.46 nÃyakasya nÃyikÃyÃÓ ca yathÃmanÅ«itam artham upalabhya sva-buddhyà kÃrya-saæpÃdinÅ nis­«ÂÃrthÃ[1]. 5.4.47 sà prÃyeïa saæstuta-saæbhëaïayo÷. 5.4.48 nÃyikayà prayuktà a:saæstuta-saæbhëaïayor api. 5.4.49 kautukÃc cÃnurÆpau yuktÃv imau parasparasyety a:saæstutayor api. 5.4.50 kÃryaikadeÓam abhiyogaikadeÓaæ copalabhya Óe«aæ saæpÃdayatÅti parimitÃrthÃ[2]. 5.4.51 sà d­«Âa-parasparÃkÃrayo÷ pravirala-darÓanayo÷. 5.4.52 saædeÓa-mÃtraæ prÃpayatÅti patra-hÃrÅ[3]. 5.4.53 sà pragìha-sadbhÃvayo÷ saæs­«ÂayoÓ ca deÓa-kÃla-saæbodhanÃrtham. 5.4.54 dautyena prahitÃnyayà svayam eva nÃyakam abhigacched ajÃnatÅ nÃma tena sahopabhogaæ svÃpne và kathayet. gotra-skhalitaæ bhÃryÃæ cÃsya nindet. td-vyapadeÓena svayam År«yÃæ darÓayet. nakha-daÓana-cihnitaæ và kiæ cid dadyÃt. bhavate 'ham Ãdau dÃtuæ saækalpiteti cÃbhidadhÅta. mama bhÃryÃyà kà ramaïÅyeti vivikte paryanuyu¤jÅta sà svayaæ-dÆtÅ[4]. 5.4.55 tasya vivikte darÓanaæ pratigrahaÓ ca. 5.4.56 pratigraha-cchalenÃnyÃm abhisaædhÃyÃsyÃ÷ saædeÓÃÓravaïa-dvÃreïa nÃyakaæ sÃdhayet tÃæ copahanyÃt sÃpi svayaæ-dÆtÅ[4]. 5.4.57 etayà nÃyako 'py anya-dÆtaÓ ca vyÃkhyÃta÷. 5.4.58 nÃyaka-bhÃryÃæ mugdhÃæ viÓvÃsyÃyantraïayÃnupraviÓya nÃyakasya ce«ÂitÃni p­cchet. yogä Óik«ayet. sÃkÃraæ maï¬ayet. kopam enÃæ grÃhayet. evaæ ca pratipadyasveti ÓrÃvayet. svayaæ cÃsyÃæ nakha-daÓanapadÃni nirvartayet. tena dvÃreïa nÃyÃkam ÃkÃrayet sà mƬha-dÆtÅ[5]. 5.4.59 tasyÃs tayaiva pratyuttarÃïi yojayet. 5.4.60 sva-bhÃryÃæ và mƬhaæ prayojya tayà saha viÓvÃsena yojayitvà tayaivÃkÃrayet. ÃtmanaÓ ca vaicak«aïyaæ prakÃÓayet. sà bhÃryÃ-dutÅ[6] tasyÃs tayaivÃkÃra-grahaïam. 5.4.61 bÃlÃæ và paricÃrikÃm a:do«a-j¤Ãm a:du«ÂenopÃyena prahiïuyÃt. tatra sraji karïapattre và gƬha-lekha-nidhÃnaæ nakha-daÓana-padam và sà mÆka-dÆtÅ[7]. tasyÃs tayaiva pratyuttara-prÃrthanam. 5.4.62 pÆrva-prastutÃrtha-liÇga-saæbaddham anya-janÃ:grahaïÅyaæ laukikÃrthaæ vyarthaæ và vacanam udÃsÅnà yà ÓrÃvayet sà vÃta-dÆtÅ[8]. tasyà api tayaiva pratyuttara-prÃrthanam 5.4.62c iti tÃsÃæ viÓe«Ã÷..5.4.63 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 5.4.63v vidhavek«aïikà dÃsÅ bhik«ukÅ Óilpa-kÃrikÃ. praviÓaty Ãsu viÓvÃsaæ dÆtÅ-kÃryaæ ca vindati.. 5.4.64 saæk«epeïa dÆtÅ-karmÃïy Ãha 5.4.64v vidve«aæ grÃhayet patyau ramaïÅyÃni varïayet. citrÃn surata-saæbhogÃn anyÃsÃm api darÓayet.. 5.4.65v nÃyakasyÃnurÃgaæ ca punaÓ ca rati-kauÓalam. prÃrthanÃæ cÃdhika-strÅbhir ava«Âambhaæ ca varïayet.. 5.4.66v a:saækalpitam apy artham uts­«Âaæ do«a-kÃraïÃt. punar Ãvartayaty eva dÆtÅ vacana-kauÓalÃt((144)).. 5.4c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe dÆtÅ-karmÃïi caturtho 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 5 pa¤camo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)47 [ÅÓvara-kÃmita-prakaraïam] 5.5.1 na rÃj¤Ãæ mahÃmÃtrÃïÃæ và para-bhavana-praveÓo vidyate.mahÃjanena hi caritam e«Ãæ d­Óyate 'nuvidhÅyate ca. 5.5.2 savitÃram udyantaæ trayo lokÃ÷ paÓyanti anÆdyante ca. gacchantam api paÓyanty anuprati«Âhante ca. 5.5.3 tasmÃd a:ÓakyatvÃd garhaïÅyatvÃc ceti na te v­thà kiæ cid Ãcareyu÷. 5.5.4 a:vaÓyaæ tv Ãcaritavye yogÃn prayu¤jÅran. 5.5.5 grÃmÃdhipater Ãyuktakasya halotthav­tti-putrasya((145)) yÆno grÃmÅïa-yo«ito vacana-mÃtra- sÃdhyÃ÷. tÃÓ car«aïya((146)) ity Ãcak«ate viÂÃ÷. 5.5.6 tÃbhi÷ saha vi«Âi-karmasu ko«ÂhÃgÃra-praveÓe dravyÃïÃæ ni«kramaïa-praveÓanayor bhavana-pratisaæskÃre k«etra-karmaïi karpÃsorïÃtasÅ-Óaïa-valkalÃdÃne sÆtra-pratigrahe dravyÃïÃæ kraya-vikraya-vinimaye«u te«u te«u ca karmasu prayoga÷. 5.5.7 tathà vraja-yo«idbhi÷ gavÃdhyak«asya. 5.5.8 vidhavÃnÃthÃ-pravrajitÃbhi÷ saha sÆtrÃdhyak«asya. 5.5.9 marmaj¤ÃtvÃd rÃtrÃv aÂane cÃÂantÅbhir nÃgarasya. 5.5.10 kraya-vikraye païyÃdhyak«asya. 5.5.11 a«ÂamÅ-candrakaumudÅ-su:vasantakÃdi«u pattana-nagara-kharvaÂa-yo«itÃm ÅÓvara-bhavane sahÃnta÷:purikÃbhi÷ prÃyeïa krŬÃ. 5.5.12 tatra cÃpÃnakÃnte nagara-striyo yathÃ-paricayam anta÷:purikÃnÃæ p­thak p­thag bhogÃvÃsakÃn praviÓya kathÃbhir Ãsitvà pÆjitÃ÷ pratÅtÃÓ copaprado«aæ ni«krÃmayeyu÷. 5.5.13 tatra praïihità rÃja-dÃsÅ prayojyÃyÃ÷ pÆrva-saæs­«Âà tÃæ tatra saæbhëeta. 5.5.14 rÃmaïÅyaka-darÓanena yojayet. 5.5.15 prÃg eva sva-bhavana-sthÃæ brÆyÃt. amu«yÃæ krŬÃyÃæ tava rÃja-bhavana-sthÃnÃni rÃmaïÅyakÃni darÓayi«yÃmÅti kÃle ca yojayet. bahi÷:pravÃla-kuÂÂimaæ((147)) te darÓayi«yÃmi. 5.5.16 maïi-bhÆmikÃæ v­k«a-vÃÂikÃæ m­dvÅkÃ-maï¬apaæ((148)) samudra-g­ha-prÃsÃdÃn gƬha-bhitti-saæcÃrÃæÓ citra-karmÃïi krŬÃ-m­gÃn yantrÃïi ÓakunÃn vyÃghra-siæha-pa¤jarÃdÅni ca yÃni purastÃd varïitÃni syu÷. 5.5.17 ekÃnte ca tad-gatam ÅÓvarÃnurÃgaæ ÓrÃvayet. 5.5.18 saæprayoge cÃturyaæ cÃbhivarïayet. 5.5.19 a:mantra-Óravaæ ca pratipannÃæ yojayet. 5.5.20 a:pratipadyamÃnÃæ svayam eveÓvara ÃgatyopacÃrai÷ sÃntvitÃæ ra¤jayitvà saæbhÆya ca sÃnurÃgaæ vis­jet. 5.5.21 prayojyÃyÃÓ ca patyur anugrahocitasya dÃrÃn nityam anta÷:puram aucityÃt praveÓayet. tatra praïihità rÃja-dÃsÅti samÃnaæ pÆrveïa. 5.5.22 anta÷:purikà và prayojyayà saha sva:ceÂikÃ-saæpre«aïena prÅtiæ kuryÃt. pras­ta-prÅtiæ ca sÃpadeÓaæ darÓane niyojayet. pravi«ÂÃæ pÆjitÃæ pÅtavatÅæ praïihità rÃja-dÃsÅti samÃnaæ pÆrveïa. 5.5.23 yasmin và vij¤Ãne prayojyà vikhyÃtà syÃt tad-darÓanÃrtham anta÷:purikà sopacÃraæ tÃm Ãhvayet. pravi«ÂÃæ praïihità rÃja-dÃsÅti samÃnaæ pÆrveïa. 5.5.24 udbhÆtÃn:arthasya bhÅtasya và bhÃryÃæ bhik«ukÅ brÆyÃt asÃv anta÷:purikà rÃjani siddhà g­hÅta-vÃkyà mama vacanaæ Ó­ïoti. sva-bhÃvataÓ ca k­pÃ-ÓÅlà tÃm anenopÃyenÃdhigami«yÃmi. aham eva te praveÓaæ kÃrayi«yÃmi. sà ca te bhartur mahÃntam an:arthaæ nivartayi«yatÅti pratipannÃæ dvis trir iti praveÓayet. anta÷:purikà cÃsyà a:bhayaæ dadyÃt. a:bhaya-ÓravaïÃc ca saæprah­«ÂÃæ praïihità rÃja-dÃsÅti samÃnaæ pÆrveïa..5.5.25 etayà v­tty-arthinÃæ mahÃmÃtrÃbhitaptÃnÃæ balÃd vig­hÅtÃnÃæ vyavahÃre dur:balÃnÃæ sva-bhogenÃ:saætu«ÂÃnÃæ rÃjani prÅti-kÃmÃnÃæ rÃjya-jane«u paÇktim icchatÃæ sa-jÃtair bÃdhyamÃnÃnÃæ sa:jÃtÃn bÃdhitu-kÃmÃnÃæ sÆcakÃnÃm anye«Ãm kÃrya-vaÓinÃæ jÃyà vyÃkhyÃtÃ÷. 5.5.26 anyena và prayojyÃæ saha saæs­«ÂÃæ saægrÃhya dÃsyam upanÅtÃæ krameïÃnta÷:puraæ praveÓayet. 5.5.27 praïidhinà cÃyatim asyÃ÷ saædÆ«ya rÃjani vidvi«Âa iti kalatrÃvagrahopÃyenainÃm anta÷:puraæ praveÓayet. iti pracchanna-yogÃ÷((149)). ete rÃja-putre«u prÃyeïa. 5.5.28 na tv evaæ para-bhavanam ÅÓvara÷ praviÓet. 5.5.29 ÃbhÅraæ koÂÂa-rÃjaæ((150)) para-bhavana-gataæ bhrÃt­-prayukto rajako jaghÃna. kÃÓi-rÃjaæ jayasenam aÓvÃdhyak«a iti. 5.5.30 prakÃÓa-kÃmitÃni tu deÓa-prav­tti-yogÃt. 5.5.31 prattà janapada-kanyà daÓame 'hani kiæ cid aupÃyanikam upag­hya praviÓanty anta÷:puram upabhuktà eva vis­jyanta ity ÃndhrÃïÃm((151)). 5.5.32 mahÃmÃtreÓvarÃïÃm anta÷:purÃïi niÓi sevÃrthaæ rÃjÃnam upagacchanti vÃtsagulmakÃnÃm. 5.5.33 rÆpavatÅr janapada-yo«ita÷ prÅty-apadeÓena mÃsaæ mÃsÃrdhaæ vÃtivÃsayanty anta÷:purikà vaidarbhÃïÃm. 5.5.34 darÓanÅyÃ÷ sva-bhÃryÃ÷ prÅti-dÃyam eva mahÃmÃtra-rÃjabhyo dadaty aparÃntakÃnÃm. 5.5.35 rÃja-krŬÃrthaæ nagara-striyo janapada-striyaÓ ca saÇghaÓa ekaÓaÓ ca rÃjakulaæ praviÓanti saurëÂrakÃïÃm iti. 5.5.36 ÓlokÃv atra bhavata÷ 5.5.36v ete cÃnye ca bahava÷ prayogÃ÷ pÃradÃrikÃ÷. deÓe deÓe pravartante rÃjabhi÷ saæpravartitÃ÷.. 5.5.37v na tv evaitÃn prayu¤jÅta rÃjà loka-hite rata÷. nig­hÅtÃri-«a¬-vargas tathà vijayate mahÅm((152)).. 5.5c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe ÅÓvara-kÃmitam pa¤camo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 6 «a«Âho 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)48 [anta÷:purikÃ-v­tta-prakaraïam] 5.6.1 nÃnta÷:purÃïÃæ rak«aïa-yogÃt puru«a-saædarÓanaæ vidyate patyuÓ caikatvÃd an:eka-sÃdhÃraïatvÃc cÃ:t­pti÷. tasmÃt tÃni prayogata eva paras-paraæ ra¤jayeyu÷. 5.6.2 dhÃtreyikÃæ sakhÅæ dÃsÅæ và puru«avad alaæk­tyÃk­ti-saæyuktai÷ kanda-mÆla-phalÃvayavair apadravyair vÃtmÃbhiprÃyaæ nivartayeyu÷. 5.6.3 puru«a-pratimà a:vyakta-liÇgÃÓ cÃdhiÓayÅran. 5.6.4 rÃjÃnaÓ ca k­pÃ-ÓÅlà vinÃpi bhÃva-yogÃd ÃyojitÃpadravyà yÃvad artham ekayà rÃtryà bahvÅbhir api gacchanti. yasyÃæ tu prÅtir vÃsaka ­tur và tatrÃbhiprÃyata÷ pravartanta iti prÃcyopacÃrÃ÷. 5.6.5 strÅ-yogeïaiva puru«ÃïÃm apy a:labdha-v­ttÅnÃæ viyoni«u vijÃti«u strÅ-pratimÃsu kevalopamardanÃc cÃbhiprÃya-niv­ttir vyÃkhyÃtÃ. 5.6.6 yo«Ãve«ÃæÓ ca nÃgarakÃn prÃyeïÃnta:purikÃ÷ paricÃrikÃbhi÷ saha praveÓayanti. 5.6.7 te«Ãm upÃvartane dhÃtreyikÃÓ cÃbhyantara-saæs­«Âà Ãyatiæ darÓayantya÷ prayateran. 5.6.8 sukha-praveÓitÃm apasÃra-bhÆmiæ viÓalatÃæ veÓmana÷ pramÃdaæ rak«iïÃm a:nityatÃæ parijanasya varïayeyu÷. 5.6.9 na cÃ:sad-bhÆtenÃrthena praveÓayituæ janam Ãvartayeyur do«Ãt. 5.6.10 nÃgarakas tu su:prÃpam apy anta÷:puram apÃya-bhÆyi«ÂhatvÃn na praviÓed iti vÃtsyÃyana÷. 5.6.11 sÃpasÃraæ tu pramada-vanÃvagìhaæ vibhakta-dÅrgha-kÃk«yam alpa-pramatta-rak«akaæ pro«ita-rÃjakaæ kÃraïÃni samÅk«ya bahu«a ÃhÆyamÃno 'rtha-buddhyà kak«yÃ-praveÓaæ ca d­«Âvà tÃbhir eva vihitopÃya÷ praviÓet. 5.6.12 Óakti-vi«aye ca prati:dinaæ ni«krÃmet. 5.6.13 bahiÓ ca rak«ibhir anyad eva kÃraïam apadiÓya saæs­jeta. 5.6.14 antaÓ:cÃriïyÃæ ca paricÃrikÃyÃæ viditÃrthÃyÃæ saktam ÃtmÃnaæ rÆpayet. tad-a:lÃbhÃc ca Óokam anta÷:praveÓinÅbhiÓ ca dÆtÅ-kalpaæ sakalam Ãcaret. 5.6.15 rÃja-pranidhÅæÓ ca budhyeta. 5.6.16 dÆtyÃs tv a:saæcÃre yatra g­hÅtÃkÃrÃyÃ÷ prayojyÃyà darÓana-yogas tatrÃvasthÃnam. 5.6.17 tasminn api tu rak«i«u paricÃrikÃ-vyapadeÓa÷. 5.6.18 cak«ur anubadhnantyÃm iÇgitÃkÃra-nivedanam..5.6.19 yatra saæpÃto 'syÃs tatra citra-karmaïas tad-yuktasya vyarthÃnÃæ gÅta-vastukÃnÃæ krŬanakÃnÃæ k­ta-cihnÃnÃm ÃpÅnakÃnÃm((153)) aÇgulÅyakasya ca nidhÃnam. 5.6.20 praty:uttaraæ tayà dattaæ prapaÓyet. tata÷ praveÓane yateta. 5.6.21 yatra cÃsya niyataæ gamanam iti vidyÃt tatra prachannasya prÃg evÃvasthÃnam. 5.6.22 rak«i-puru«a-rÆpo và tad-anuj¤Ãta-velÃyÃæ praviÓet. 5.6.23 Ãstaraïa-prÃvaraïa-ve«Âitasya và praveÓa-nirhÃrau. 5.6.24 puÂÃ:puÂa-yogair và na«ÂacchÃyÃ-rÆpa÷. 5.6.25 tatrÃyaæ prayoga÷ ï nakula-h­dayaæ corakatumbÅ-phalÃni sarpÃk«Åïi cÃntardhÆmena pacet. tato '¤janena sama-bhÃgena pe«ayet. anenÃbhyakta-nayano na«Âa-cchÃyÃ-rÆpaÓ carati [anyai« ca jala-brahma-k«ema-Óira÷-praïÅtair bÃhya-pÃnakair vÃ. 5.6.26 rÃtri-kaumudÅ«u ca dÅpikÃ-saæbÃdhe suraÇgayà vÃ. 5.6.27 tatraitad bhavati((154)). 5.6.27v dravyÃïÃm api nirhÃre pÃnakÃnÃæ praveÓane. ÃpÃnakotsavÃrthe 'pi ceÂikÃnÃæ ca saæbhrame.. 5.6.27v vyatyÃse veÓmanÃæ caiva rak«iïÃæ ca viparyaye. udyÃna-yÃtrÃ-gamane yÃtrÃtaÓ ca praveÓane.. 5.6.27v dÅrgha-kÃlodayÃæ yÃtrÃæ pro«ite cÃpi rÃjani. praveÓanaæ bhavet prÃyo yÆnÃæ ni«kramaïaæ tathÃ.. 5.6.28v parasparasya kÃryÃïi j¤Ãtvà cÃnta÷purÃlayÃ÷. eka-kÃryÃs tata÷ kuryu÷ Óe«ÃïÃm api bhedanam.. 5.6.28v dÆ«ayitvà tato 'nyonyam eka-kÃryÃrpaïe sthira÷. a:bhedyatÃæ gata÷ sadyo yathe«Âaæ phalam aÓnute.. 5.6.29 tatra rÃja-kula-cÃriïya eva lak«aïyÃn puru«Ãn anta÷:puraæ praveÓayanti nÃti:su:rak«atvÃd aparÃntikÃnÃm. 5.6.30 k«atriya-saæj¤akair anta÷:pura-rak«ibhir evÃrthaæ sÃdhayanty ÃbhÅrakÃïÃm. 5.6.31 pre«yÃbhi÷ saha tad-ve«Ãn nÃgaraka-putrÃn praveÓayanti vÃtsagulmakÃnÃm. 5.6.32 svair eva putrair anta÷:purÃïi kÃma-cÃrair jananÅ-varjam upayujyante vaidarbhakÃnÃm. 5.6.33 tathà praveÓibhir eva j¤Ãti-saæbandhibhir nÃnyair upayujyante strairÃjakÃnÃm. 5.6.34 brÃhmaïair mitrair bh­tyair dÃsa-ceÂaiÓ ca gau¬ÃnÃm. 5.6.35 parispandÃ÷ karmakarÃÓ cÃnta÷:pure«v a:ni«idddhà anye 'pi tad-rÆpÃÓ ca saindhavÃnÃm. 5.6.36 arthena rak«iïam upag­hya sÃhasikÃ÷ saæhatÃ÷ praviÓanti haimavatÃnÃm. 5.6.37 pu«pa-dÃna-niyogÃn nagara-brÃhmaïà rÃja-viditam anta÷:purÃïi gacchanti. paÂÃntaritaÓ cai«Ãm ÃlÃpa÷. tena prasaÇgena vyatikaro bhavati baÇga-aÇga-kaliÇgakÃnÃm. 5.6.38 saæhatya navadaÓety ekaikaæ yuvÃnaæ pracchÃdayanti prÃcyÃnÃm iti. evaæ para-striya÷ prakurvÅta. 5.6.38c ity anta÷:purikÃ-v­ttam((155)). section (prakaraïa)49 5.6.39 ebhya eva ca kÃraïebhya÷ sva-dÃrÃn rak«et. 5.6.40 kÃmopadhÃ-ÓuddhÃn((156)) rak«iïo 'nta÷:pure sthÃpayed ity ÃcÃryÃ÷. 5.6.41 te hi bhayena cÃrthena cÃnyaæ prayojayeyus tasmÃt kÃma-bhayÃrthopadhÃ-ÓuddhÃn iti goïikÃputra÷((157)). 5.6.42 a:droho dharmas tam api bhayÃj jahyÃd ato dharma-bhayopadhÃ-ÓuddhÃn iti vÃtsyÃyana÷. 5.6.43 vÃkyÃbhidhÃyinÅbhiÓ ca gƬhÃkÃrÃbhi÷ pramÃdabhir Ãtma-dÃrÃn((158)) upadadhyÃc chaucÃ:Óauca-parij¤ÃnÃrtham iti bÃbhravÅyÃ÷ 5.6.44 du«ÂÃnÃæ yuvati«u siddhatvÃn nÃ:kasmÃd a:du«Âa-dÆ«aïam Ãcared iti vÃtsyÃyana÷((159)). 5.6.45 ati:go«ÂhÅ nir:aÇkuÓatvaæ bhartu÷ svairatà puru«ai÷ sahÃ:niyantraïatà pravÃse 'vasthÃnaæ videÓe nivÃsa÷ sva-v­tty-upaghÃta÷ svairiïÅ-saæsarga÷ patyur År«yÃlutà ceti strÅïÃæ vinÃÓa-kÃraïÃni. 5.6.46v saæd­Óya ÓÃstrato yogÃn pÃradÃrika-lak«itÃn. na yÃti cchalanÃæ kaÓ cid sva-dÃrÃn prati ÓÃstravit.. 5.6.47v pÃk«ikatvÃt prayogÃïÃm apÃyÃnÃæ ca darÓanÃt. dharmÃrthayoÓ ca vailomyÃn nÃcaret pÃradÃrikam.. 5.6.48v tad etad dÃra-gupty-artham Ãrabdhaæ Óreyase n­ïÃm. prajÃnÃæ dÆ«aïÃyaiva na vij¤eyo 'sya saævidhi÷((160)).. 5.6c iti ÓrivÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre pÃradÃrike pa¤came 'dhikaraïe ÅÓvarkÃmitaæ pa¤camo 'dhyÃya÷..livre 6 vaiÓikaæ «a«Âam adhikaraïam. ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)50 [sahÃya-gamyÃ:gamya-gamana-kÃraïa-cintÃ-prakaraïam] 6.1.1 veÓyÃnÃæ puru«Ãdhigame ratir v­ttiÓ ca sargÃt. 6.1.2 ratita÷ pravartanaæ svÃbhÃvikaæ k­trimam arthÃrtham. 6.1.3 tad api svÃbhÃvikavad rÆpayet. 6.1.4 kÃma-parÃsu hi puæsÃæ viÓvÃsa-yogÃt. 6.1.5 a:lubdhatÃæ ca khyÃpayet tasya nidarÓanÃrtham. 6.1.6 na cÃn:upÃyenÃrthÃn sÃdhayed Ãyati-saærak«aïÃrtham. 6.1.7 nityam alaÇkÃra-yoginÅ rÃja-mÃrgÃvalokinÅ d­ÓyamÃnà na cÃtiv­ttà ti«Âhet. païya-sa: dharmatvÃt. 6.1.8 yair nÃyakam Ãvarjayed anyÃbhyaÓ cÃvacchindyÃd ÃtmanaÓ cÃn:arthaæ pratikuryÃd arthaæ ca sÃdhayen na ca gamyai÷ paribhÆyeta tÃn sahÃyÃn kuryÃt. 6.1.9 te tv Ãrak«aka-puru«Ã dharmÃdhikaraïasthÃ((161)) daiva-j¤Ã vikrÃntÃ÷ ÓÆrÃ÷ samÃna-vidyÃ÷ kalÃ-grÃhiïa÷ pÅÂhamarda-vÅÂa-vidÆ«aka-mÃlÃkÃra-gÃndhika-Óauï¬ika-rajaka-nÃpita- bhik«ukÃs teca te ca kÃrya-yogÃt. 6.1.10 kevalÃrthÃs tv amÅ gamyÃ÷ ï sva-tantra÷ pÆrve vayasi vartamÃno vittavÃn a:parok«a-v­ttir adhikaraïavÃn a:k­cchrÃdhigata-vitta÷. saæghar«avÃn santatÃya÷ subhaga-mÃnÅ ÓlÃghanaka÷ paï¬akaÓ((162)) ca puæ-ÓabdÃrthÅ. samÃna-spardhÅ sva-bhÃvatas tyÃgÅ. rÃjani mahÃmÃtre và siddho daiva-pramÃïo vittÃvamÃnÅ gurÆïÃæ ÓÃsanÃtiga÷ sa:jÃtÃnÃæ lak«ya-bhÆta÷ sa:vitta eka-putro liÇgÅ pracchanna-kÃma÷ ÓÆro vaidyaÓ ceti. 6.1.11 prÅti-yaÓo-'rthÃs tu guïato 'dhigamyÃ÷. 6.1.12 mahÃ-kulÅno vidvÃn sarva-samaya-j¤a÷ kavir ÃkhyÃna-kuÓalo vÃgmÅ pragalbho vividha-Óilpa- j¤o v­ddha-darÓÅ sthÆla-lak«o mahotsÃho d­¬ha-bhaktir an:asÆyakas tyÃgÅ mitra-vatsalo ghaÂÃ-go«ÂhÅ-prek«aïaka-samÃja-samasyÃ-krŬana-ÓÅlo nÅrujo ':vyaÇga-ÓarÅra÷ prÃïavÃn a:madya-po v­«o maitra÷ strÅïÃæ pranetà lÃlayità ca. na cÃsÃæ vaÓa-ga÷ sva-tantra- v­ttir a:ni«Âhuro 'n:År«yÃlur an:avaÓaÇkÅ ceti nÃyaka-guïÃ÷. 6.1.13 nÃyikÃyÃ÷ punà rÆpa-yauvana-lak«aïa-mÃdhurya-yoginÅ guïe«v anuraktà na tathÃrthe«u prÅti-saæyoga-ÓÅlà sthira-matir eka-jÃtÅyà viÓe«ÃrthinÅ nityam a:kadarya-v­ttir go«ÂhÅ-kalÃ-priyà ceti nÃyikÃ-guïÃ÷. 6.1.14 nÃyikà punar buddhi-ÓÅlÃcÃra Ãrjavaæ k­ta-j¤atà dÅrgha-dÆra-darÓitvaæ a:visaævÃdità deÓa-kÃla-j¤atà nÃgarakatà dainyÃtihÃsa-paiÓunya-parivÃda-krodha-lobha-stambha-cÃpala- varjanaæ pÆrvÃbhibhëità kÃma-sÆtra-kauÓalaæ tad-aÇga-vidyÃsu ceti sÃdhÃraïa-guïÃ÷. 6.1.15 guïa-viparyaye do«Ã÷. 6.1.16 k«ayÅ rogÅ k­mi-Óakrd vÃyasÃsya÷ priya-kalatra÷ paru«a-vÃk kadaryo nirgh­ïo guru-jana-parityakta÷ steno dambha-ÓÅlo mÆla-karmaïi prasakto mÃnÃpamÃnayor an:apek«Å dve«yair apy artha-hÃryo vilajja ity a:gamyÃ÷. 6.1.17 rÃgo bhayam artha÷ saæghar«o vaira-niryÃtanaæ jij¤Ãsà pak«a÷ khedo dharmo yaÓo 'nukampà suh­d-vÃkyaæ hrÅ÷ priya-sÃd­Óyaæ dhanyatà rÃgÃpanaya÷ sÃjÃtyaæ sÃhaveÓyaæ sÃtatyam ÃyatiÓ ca gamana-kÃraïÃni bhavantÅty ÃcÃryÃ÷. 6.1.18 artho 'n:artha-pratÅghÃta÷ prÅtiÓ ceti vÃtsyÃyana÷. 6.1.19 arthas tu prÅtyà na bÃdhita÷. asya prÃdhÃnyÃt. 6.1.20 bhayÃdi«u tu guru-lÃghavaæ parÅk«yam # 50c iti sahÃya-gamyÃgamya-[gamana-]kÃraïa-cintÃ((163)). section (prakaraïa)51 6.1.21 upamantritÃpi gamyena sahasà na pratijÃnÅyÃt. puru«ÃïÃæ su:labhÃvamÃnitvÃt. 6.1.22 bhÃva-jij¤ÃsÃrthaæ paricÃraka-mukhÃn saævÃhaka-gÃyana-vaihÃsikÃn gamye tad-bhaktÃn và praïidadhyÃt. 6.1.23 tad-a:bhÃve pÅÂhamardÃdÅn. tebhyo nÃyakasya ÓaucÃ:Óaucaæ rÃgÃparÃgau saktÃ:saktatÃæ dÃnÃ:dÃne ca vidyÃt. 6.1.24 saæbhÃvitena ca saha viÂa-purogÃæ prÅtiæ yojayet. 6.1.25 lÃvaka-kukkuÂa-me«a-yuddha-Óuka-ÓÃrikÃ-pralÃpana-prek«aïaka-kalÃ-vyapadeÓena pÅÂhamardo nÃyakaæ tasyà udavasitam Ãnayet. 6.1.26 tÃæ và tasya. 6.1.27 Ãgatasya prÅti-kautuka-jananaæ kiæ cid dravya-jÃtaæ svayam idam a:sÃdhÃraïopabhogyam iti prÅti-dÃyaæ dadyÃt. 6.1.28 yatra ca ramate tayà go«Âhyainam upacÃraiÓ ca ra¤jayet. 6.1.29 gate ca sa:parihÃsa-pralÃpÃæ sopÃyanÃæ paricÃrikÃm abhÅk«ïaæ pre«ayet..6.1.30 sa:pÅÂhamardÃyÃÓ ca kÃraïÃpadeÓena svayaæ gamanam # 51c iti gamyopÃvartanam((164)). 6.1.31 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷. 6.1.31v tÃmbÆlÃni srajaÓ caiva saæsk­taæ cÃnulepanam. ÃgatasyÃharet prÅtyà kalÃ-go«ÂhÅÓ ca yojayet.. 6.1.32v dravyÃïi praïaye dadyÃt kuryÃc ca parivartanam. saæprayogasya cÃkÆtam nijenaiva prayojayet.. 6.1.33v prÅti-dÃyair upanyÃsair upacÃraiÓ ca kevalai÷. gamyena saha saæs­«Âà ra¤jayet taæ tata÷ param((165)).. 6.1c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe sahÃya-gamyÃ:gamya-cintà gamana-kÃraïaæ gamyopÃvartanaæ prathamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)52 [kÃntÃnuv­tta-prakaraïam] 6.2.1 saæyuktà nÃyakena tad-raïjanÃrtham ekacÃriïÅ-v­ttam anuti«Âhet((166)). 6.2.2 ra¤jayen na tu sajjeta saktavac ca vice«Âeteti saæk«epokti÷. 6.2.3 mÃtari ca krÆra-ÓÅlÃyÃm artha-parÃyÃæ cÃyattà syÃt. 6.2.4 tad-a:bhÃve mÃt­kÃyÃm. 6.2.5 sà tu gamyena nÃtiprÅyeta. 6.2.6 prasahya ca duhitaram Ãnayet. 6.2.7 tatra tu nÃyikÃyÃ÷ saætatam a:ratir nirvedo vrŬÃæ bhayaæ ca. 6.2.8 na tv eva ÓÃsanÃtiv­tti÷. 6.2.9 vyÃdhiæ caikam a:nimittam a:jugupsitam a:cak«ur-grÃhyam a:nityaæ ca khyÃpayet. 6.2.10 sati kÃraïe tad-apadeÓaæ ca nÃyakÃn:abhigamanam. 6.2.11 nir:mÃlyasya tu nÃyikà ceÂikÃæ pre«ayet tÃmbÆlasya ca. 6.2.12 vyavÃye tad-upacÃre«u vismaya÷. 6.2.13 catu÷«a«ÂyÃæ Ói«yatvam. 6.2.14 tad-upadi«ÂÃnÃæ ca yogÃnÃm ÃbhÅk«ïyenÃnuyoga÷. 6.2.15 tat-sÃtmyÃd rahasi v­tti÷. 6.2.16 manorathÃnÃm ÃkhyÃnam. 6.2.17 guhyÃnÃæ vaik­ta-pracchÃdanam. 6.2.18 Óayane parÃv­ttasyÃnupek«aïam. 6.2.19 Ãnulomyaæ guhya-sparÓane. 6.2.20 suptasya cumbanam ÃliÇganaæ ca. 6.2.21 prek«aïam anya-manaskasya. rÃja-mÃrge ca prÃsÃda-sthÃyÃs tatra viditÃyà vrŬà ÓÃÂhya-nÃÓa÷. 6.2.22 tad-dve«ye dve«yatÃ. tat-priye priyatÃ. tad-ramya rati÷. tam anu har«a-Óokau. strÅ«u jij¤ÃsÃ. kopaÓ cÃ:dÅrga÷. 6.2.23 sva-k­te«v api nakha-daÓana-cihne«v anyÃÓaÇkÃ. 6.2.24 anuragasyÃ:vacanam. 6.2.25 ÃkÃratas tu darÓayet. 6.2.26 mada-svapna-vyÃdhi«u tu nirvacanam. 6.2.27 ÓlÃghyÃnÃæ nÃyaka-karmaïÃæ ca. 6.2.28 tasmin bruvÃïe vÃkyÃrtha-grahaïam. tad avadhÃrya praÓaæsÃvi«aye bhëaïam. tad-vÃkyasya cottareïa yojanam. bhaktimÃæÓ cet. 6.2.29 kathÃsv anuv­ttir anyatra sa:patnyÃ÷. 6.2.30 ni÷ÓvÃse j­mbhate skhalite patite và tasya cÃrtim ÃÓaæsÅta. 6.2.31 k«uta-vyÃh­ta-vismite«u jÅvety udÃharaïam. 6.2.32 daurmanasye vyÃdhi-daurh­dÃpadeÓa÷. 6.2.33 guïata÷ parasyÃ:kÅrtanam. 6.2.34 na nindà samÃna-do«asya. 6.2.35 dattasya dhÃraïam. 6.2.36 v­thÃparÃdhe tad-vyasane vÃlaÇkÃrasyÃ:grahaïam a:bhojanaæ ca. 6.2.37 tad-yuktÃÓ ca vilÃpÃ÷. 6.2.38 tena saha deÓa-mok«aæ rocayet rÃjani ni«krayaæ ca. 6.2.39 sÃmarthyam Ãyu«yas tad-avÃptau. 6.2.40 tasyÃrthÃdhigame 'bhipreta-siddhau ÓarÅropacaye và pÆrva-saæbhëita i«Âa-devatopahÃra÷. 6.2.41 nityam alaÇkÃra-yoga÷. parimito 'bhyavahÃra÷..6.2.42 gÅte ca nÃma-gotrayor grahaïam. glÃnyÃm urasi lalÃÂe ca karaæ kurvÅta. tat-sukham upalabhya nidrÃ-lÃbha÷. 6.2.43 autsaÇge cÃsyopaveÓanaæ svapanaæ ca. gamanaæ viyoge. 6.2.44 tasmÃt putrÃrthinÅ syÃt. Ãyu«o nÃdhikyam icchet. 6.2.45 etasyÃ:vij¤Ãtam arthaæ rahasi na brÆyÃt. 6.2.46 vratam upavÃsaæ cÃsya nirvartayet mayi do«a iti. a:Óakye svayam api tad-rÆpà syÃt. 6.2.47 vivÃde tenÃpy a:Óakyam ity artha-nirdeÓa÷. 6.2.48 tadÅyam ÃtmÅyaæ và svayam a:viÓe«eïa paÓyet. 6.2.49 tena vinà go«Âhy-ÃdÅnÃm a:gamanam iti. 6.2.50 nir:mÃlya-dhÃraïe ÓlÃghà ucchi«Âa-bhojane ca. 6.2.51 kula-ÓÅla-Óilpa-jÃti-vidyÃ-varïa-vitta-deÓa-mitra-guïa-vayo-mÃdhurya-pÆjÃ. 6.2.52 gÅtÃdi«u codanam abhij¤asya. 6.2.53 bhaya-ÓÅto«ïa-var«Ãïy an:apek«ya tad-abhigamanam. 6.2.54 sa eva ca me syÃd ity aurdhvadehike«u vacanam. 6.2.55 tad-i«Âa-rasa-bhÃva-ÓÅlÃnuvartanam. 6.2.56 mÆla-karmÃbhiÓaÇkÃ. 6.2.57 tad-abhigamane ca jananyà saha nityo vivÃda÷. 6.2.58 balÃtkÃreïa ca yady anyatra tayà nÅyeta tadà vi«am an:aÓanaæ Óastraæ rajjum iti kÃmayeta. 6.2.59 pratyÃyanaæ ca praïidhibhir nÃyakasya. svayaæ vÃtmano v­tti-grahaïam. 6.2.60 na tv evÃrthe«u vivÃda÷. 6.2.61 mÃtrà vinà kiæ cin na ce«Âeta. 6.2.62 pravÃse ÓÅghrÃgamanÃya ÓÃpa-dÃnam. 6.2.63 pro«ite m­jÃniyamaÓ cÃlaÇkÃrasya prati«edha÷. maÇgalaæ tv apek«yam. ekaæ ÓaÇkha-valayaæ và dhÃrayet. 6.2.64 smaraïam atÅtÃnÃm. gamanam Åk«aïikopaÓrutÅnÃm. nak«atra-candra-sÆrya-tÃrÃbhya÷ sp­haïam. 6.2.65 i«ÂasvapnapradarÓane tat-saÇgamo mamÃstv iti vacanam. 6.2.66 udvego 'n:i«Âe sÃnti-karma ca. 6.2.67 pratyÃgate kÃma-pÆjÃ. 6.2.68 devatopahÃrÃïÃæ karaïam. 6.2.69 sakhÅbhi÷ pÆrïa-pÃtrasyÃharaïam. 6.2.70 vÃyasa-pÆjà ca. 6.2.71 prathama-samÃgamÃn:antaraæ caitad eva vÃyasa-pÆjÃ-varjam. 6.2.72 saktasya cÃnumaraïaæ brÆyÃt. 6.2.73 nis­«Âa-bhÃva÷ samÃna-v­tti÷ prayojana-kÃrÅ nir:ÃÓaÇko nir:apek«o 'rthe«v iti sakta-lak«aïÃni. 6.2.74 tad etan nidarÓanÃrthaæ dattaka-ÓÃsanÃd uktam. an:uktaæ ca lokata÷ ÓÅlayet puru«a-prak­titaÓ ca. 6.2.75 bhavataÓ cÃtra Ólokau 6.2.75v sÆk«matvÃd ati:lobhÃc ca prak­tyÃj¤Ãnatas tathÃ. kÃma-lak«ma tu dur:jÃnaæ strÅïÃæ tad-bhÃvitair api.. 6.2.76v kÃmayante virajyante ra¤jayanti tyajanti ca. kar«ayantyo 'pi sarvÃrthä j¤Ãyante naiva yo«ita÷((167)).. 6.2c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe kÃntÃnuv­ttaæ dvitÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 3 t­tÅyo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)53 [arthÃgamopÃya-prakaraïam] 6.3.1 saktÃd vittÃdÃnaæ svÃbhÃvikam upÃyataÓ ca. 6.3.2 tatra svÃbhÃvikaæ saækalpÃt samadhikaæ và labhamÃnà nopÃyÃn prayu¤jÅtety ÃcÃryÃ÷. 6.3.3 viditam apy upÃyai÷ pari«k­taæ dvi-guïaæ dÃsyatÅti vÃtsyÃyana÷. 6.3.4 alaækÃra-bhak«ya-bhojya-peya-mÃlya-vastra-gandha-dravyÃdÅnÃæ vyavahÃri«u kÃlikam uddhÃrÃrttham artha-pratinayanena. 6.3.5 tat-samak«aæ tad-vitta-praÓaæsÃ. 6.3.6 vrata-v­k«ÃrÃma-devakula-ta¬ÃgodyÃnotsava-prÅti-dÃya-vyapadeÓa÷. 6.3.7 tad-abhigamana-nimitto rak«ibhiÓ caurair vÃlaÇkÃra-parimo«a÷. 6.3.8 dÃhÃt ku¬ya-cchedÃt pramÃdÃd bhavane cÃrtha-nÃÓa÷. 6.3.9 tathà yÃcitÃlaÇkÃrÃïÃæ nÃyakÃlaÇkÃrÃïÃæ ca tad-abhigamanÃrthasya vyayasya praïidhibhir nivedanam. 6.3.10 tad-artham ­ïa-grahaïam. jananyà saha tad-udbhavasya vyayasya vivÃda÷..6.3.11 suh­t-kÃrye«v an:abhigamanam an:abhihÃra-heto÷. 6.3.12 taiÓ ca pÆrvam Ãh­tà guravo 'bhihÃrÃ÷ pÆrvam upanÅtÃ÷ pÆrvaæ ÓrÃvitÃ÷ syu÷. 6.3.13 ucitÃnÃæ kriyÃïÃæ vicchitti÷. 6.3.14 nÃyakÃrthaæ ca Óilpi«u kÃryam. 6.3.15 vaidya-mahÃmÃtrayor upakÃra-kriyà kÃrya-heto÷. 6.3.16 mitrÃïÃæ copakÃriïÃæ vyasane«v abhyupapatti÷. 6.3.17 g­ha-karma sakhyÃ÷ putrasyotsa¤janam dohado vyÃdhir mitrasya du÷khÃpanayanam iti. 6.3.18 alaækÃraika-deÓa-vikrayo nÃyakasyÃrthe. 6.3.19 tayà ÓÅlitasya cÃlaÇkÃrasya bhÃï¬opaskarasya và vaïijo vikrayÃrthaæ darÓanam. 6.3.20 prati:gaïikÃnÃæ ca sad­Óasya bhÃï¬asya vyatikare prativiÓi«Âasya grahaïam. 6.3.21 pÆrvopakÃrÃïÃm a:vismaraïam anukÅrtanaæ ca. 6.3.22 praïidhibhi÷ prati:gaïikÃnÃæ lÃbhÃtiÓayaæ ÓrÃvayet. 6.3.23 tÃsu nÃyaka-samak«am Ãtmano 'bhyadhikaæ lÃbhaæ bhÆtam a:bhÆtaæ và vrŬità nÃma varïayet. 6.3.24 pÆrva-yoginÃæ ca lÃbhÃtiÓayena puna÷ sandhÃne yatamÃnÃnÃm Ãvi«:k­ta÷ prati«edha÷. 6.3.25 tat-spardhinÃæ tyÃga-yoginÃæ nidarÓanam. 6.3.26 na punar e«yatÅti bÃla-yÃcitakam. # 53 ity arthÃgamopÃyÃ÷((168)). section (prakaraïa)54 6.3.27 vi:raktaæ ca nityam eva prak­ti-vikriyÃto vidyÃn mukha-varïÃc ca. 6.3.28 Ænam atiriktaæ và dadÃti. 6.3.29 pratilomai÷ sambadhyate. 6.3.30 vyapadiÓyÃnyat karoti. 6.3.31 ucitam Ãcchinatti. 6.3.32 pratij¤Ãtaæ vismarati. anyathà và yojayati. 6.3.33 sv:pak«ai÷ saæj¤ayà bhëate. 6.3.34 mitra-kÃryam apadiÓyÃnyatra Óete. 6.3.35 pÆrva-saæs­«ÂÃyÃÓ ca parijanena mitha÷ kathayati. 6.3.36 tasya sÃra-dravyÃïi prÃg avabodhÃd anyÃpadeÓena haste kurvÅta. 6.3.37 tÃni cÃsyà hastÃd uttama-rïa÷ prasahya g­hïÅyÃt. 6.3.38 vivadamÃnena saha dharmasthe«u((169)) vyavahared # 54 iti virakta-pratipatti÷((170)). section (prakaraïa)55 6.3.39 saktaæ tu pÆrvopakÃriïam apy alpa-phalaæ vyÃlÅkenÃnupÃlayet. 6.3.40 a:sÃraæ tu ni«pratipattikam upÃyato 'pavÃhayet. anyam ava«Âabhya. 6.3.41 tad-an:i«Âa-sevÃ. ninditÃbhyÃsa÷. o«Âha-nirbhoga÷. pÃdena bhÆmer abhighÃta÷. a:vij¤Ãta-vi«ayasya saækathÃ. tad-vij¤Ãte«v a:vismaya÷ kutsà ca. darpa-vighÃta÷ adhikai÷ saha saævÃsa÷. an:apek«aïam. samÃna-do«ÃïÃæ nindÃ. rahasi cÃvasthÃnam. 6.3.42 jugupsÃ. pari«vaÇge bhujamayyà sÆcyà vyavadhÃnam. stabdhatà gÃtrÃïÃm. sakthnor vyatyÃsa÷. nidrÃ-paratvaæ ca. ÓrÃntam upalabhya codanÃ. a:Óaktau hÃsa÷. ÓaktÃv an:abhinandanam. divÃpi. bhÃvam upalabhya mahÃjanÃbhigamanam. 6.3.43 vÃkye«u cchala-grahaïam. a:narmaïi hÃsa÷. narmaïi cÃnyam apadiÓya hasati vadati tasmin kaÂÃk«eïa parijanasya prek«aïaæ tìanaæ ca. Ãhatya cÃsya kathÃm anyÃ÷ kathÃ÷. tad-vyÃlÅkÃnÃæ vyasanÃnÃæ cÃ:parihÃryÃïÃm anukÅrtanam. marmaïÃæ ca ceÂikayopak«epaïam. 6.3.44 Ãgate cÃ:darÓanam. a:yÃcya-yÃcanam. ante svayaæ mok«aÓ ceti parigrahakasyeti dattakasya. 6.3.45 bhavataÓ cÃtra Ólokau 6.3.45v parÅk«ya gamyai÷ saæyoga÷ saæyuktasyÃnura¤janam. raktÃd arthasya cÃdÃnam ante mok«aÓ ca vaiÓikam.. 6.3.46v evam etena kalpena sthità veÓyà parigrahe. nÃtisandhÅyate gamyai÷ karoty arthÃæÓ ca pu«kalÃn((171)).. 6.3c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe 'rthÃgamopÃyà virakta-liÇgÃni virakta-pratipattir ni«kÃsana-kramÃs t­tÅyo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 4 caturthe 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)56 [viÓÅrïa-pratisaædhÃna-prakaraïam] 6.4.1 vartamÃnaæ ni«pŬitÃrtham uts­jantÅ pÆrva-saæs­«Âena saha sandadhyÃt. 6.4.2 sa ced avasitÃrtho vittavÃn sÃnurÃgaÓ ca tata÷ sandheya÷. 6.4.3 anyatra gatas tarkayitavya÷. sa kÃrya-yuktyà «a¬-vidha÷. 6.4.4 ita÷ svayam apas­tas tato 'pi svayam evÃpas­ta÷ [1]..6.4.5 itas tataÓ ca ni«kÃsitÃpas­ta÷ [2.] 6.4.6 ita÷ svayam apas­tas tato ni«kÃsitÃpas­ta÷ [3]. 6.4.7 ita÷ svayam apas­tas tatra sthita÷ [4]. 6.4.8 ito ni«kÃsitÃpas­tas tata÷ svayam apas­ta÷ [5]. 6.4.9 ito ni«kÃsitÃpas­tas tatra sthita÷ [6]. 6.4.10 itas tataÓ ca svayam evÃpas­tyopajapati ced ubhayor guïÃn apek«Å cala-buddhir a:sandheya÷ [1]. 6.4.11 itas tataÓ ca ni«kÃsitÃpas­ta÷ sthira-buddhi÷. sa ced anyato bahu labhamÃnayà ni«kÃsita÷ syÃt sa:sÃro 'pi tayà ro«ito mamÃ:mar«Ãd bahu dÃsyatÅti saædheya÷ [2a]. 6.4.12 ni÷sÃratayà kadaryatayà và tyakto na ÓreyÃn [2b]. 6.4.13 ita÷ svayam apas­tas tato ni«kÃsitÃpas­to yady atiriktam Ãdau ca dadyÃt tata÷ pratigrÃhya÷ [3]. 6.4.14 ita÷ svayam apas­tya tatra sthita upajapaæs tarkayitavya÷. 6.4.15 viÓe«ÃrthÅ cÃgatas tato viÓe«am a:pasyann Ãgantu-kÃmo mayi mÃæ jij¤Ãsitu-kÃma÷ sà Ãgatya sÃnurÃgatvÃd dÃsyati. tasyÃæ và do«Ãn d­«Âvà mayi bhÆyi«ÂhÃn guïÃn adhunà paÓyati sa guïa-darÓÅ bhÆyi«Âhaæ dasyÃti [4a]. 6.4.16 bÃlo và naikatra-d­«Âir atisaædhÃna-pradhÃno và haridrÃ-rÃgo và yat-kiæ-cana-kÃrÅ vety avetya saædadhyÃn na và [4b]. 6.4.17 ito ni«kÃsitÃpas­tas tata÷ svayam upas­ta upajapaæs tarkayitavya÷. 6.4.18 anurÃgÃd Ãgantu-kÃma÷ sa bahu dÃsyati. mama guïair bhÃvito yo 'nyasyÃæ na ramate [5a]. 6.4.19 pÆrvam a:yogena và mayà ni«kÃsita÷ sa mÃæ ÓÅlayitvà vairaæ niryÃtayitu-kÃmo dhanam abhiyogÃd và mayÃsyÃpah­taæ tad-viÓvÃsya pratÅpam ÃdÃtu-kÃmo nirve«Âu-kÃmo và mÃæ vartamÃnÃd bhedayitvà tyaktu-kÃma ity a:kalyÃïa-buddhir a:sandheya÷ [5b]. 6.4.20 anyathÃ-buddhi÷ kÃlena lambhayitavya÷ [5c]. 6.4.21 ito ni«kÃsitas tatra sthita upajapann etena vyÃkhyÃta÷ [6]. 6.4.22 te«Æpajapatsv anyatra sthita÷ svayam upajapet. 6.4.23 vyÃlÅkÃrthaæ ni«kÃsito mayÃsÃv anyatra gato yatnÃd Ãnetavya÷. 6.4.24 ita÷ prav­tta-saæbhëo và tato bhedam avÃpsyati. 6.4.25 tad-arthÃbhighÃtaæ kari«yati. 6.4.26 arthÃgama-kÃle vÃsya. sthÃna-v­ddhir asya jÃtÃ. labdham anenÃdhikaraïam. dÃrair viyukta÷ pÃratantryÃd vyÃv­tta÷. pitrà bhrÃtrà và vibhakta÷. 6.4.27 anena và pratibaddham anena sandhiæ k­tvà nÃyakaæ dhaninam avÃpsyÃmi. 6.4.28 vimÃnità và bhÃryayà tam eva tasyÃæ vikramayi«yÃmi. 6.4.29 asya và mitraæ mad-dve«iïÅæsa:patnÅæ kÃmayate tad amunà bhedayi«yÃmi. 6.4.30 cala-cittatayà và lÃghavam enam ÃpÃdayi«yÃmÅti. 6.4.31 tasya pÅÂhamardÃdayo mÃtur dau÷ÓÅlyena nÃyikÃyÃ÷ saty apy anurÃge vivaÓÃyÃ÷ pÆrvaæ ni«kÃsanaæ varïayeyu÷. 6.4.32 vartamÃnena cÃ:kÃmÃyÃ÷ saæsargaæ vidve«aæ ca. 6.4.33 tasyÃÓ ca sÃbhij¤Ãnai÷ pÆrvÃnurÃgair enaæ pratyÃpayeyu÷. 6.4.34 abhij¤Ãnaæ ca ta-k­topakÃra-saæbaddhaæ syÃd # 56 iti viÓÅrïa-pratisaædhÃnam((172)). 6.4.35 a:pÆrva-pÆrva-saæs­«Âayo÷ pÆrva-saæs­«Âa÷ ÓreyÃn. sa hi vidita-ÓÅlo d­«Âa-rÃgaÓ ca sÆpacÃro bhavatÅty ÃcÃryÃ÷. 6.4.36 pÆrva-saæs­«Âa÷ sarvato ni«pŬitÃrthatvÃn nÃty:artham artha-do du÷khaæ ca punar viÓvÃsayitum. a:pÆrvas tu sukhenÃnurajyata iti vÃtsyÃyana÷. 6.4.37 tathÃpi puru«a-prak­tito viÓe«a÷. 6.4.38 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 6.4.38v anyÃæ bhedayituæ gamyÃd anyato gamyam eva vÃ. sthitasya copaghÃtÃrthaæ puna÷ saædhÃnam i«yate.. 6.4.39v bibhety anyasya saæyogÃd vyÃlÅkÃni ca nek«ate. ati:sakta÷ pumÃn yatra bayÃd bahu dadÃti ca.. 6.4.40v a:saktam abhinandeta saktaæ paribhavet tathÃ. anya-dÆtÃnupÃte ca ya÷ syÃd ati:viÓÃrada÷.. 6.4.41v tatropayÃyinaæ pÆrvaæ nÃrÅ kÃlena yojayet. bhavec cÃ:cchinna-saædhÃnà na ca saktaæ parityajet.. 6.4.42v saktaæ tu vaÓinaæ nÃrÅ saæbhÃvyÃpy anyato vrajet. tataÓ cÃrtham upÃdÃya saktam evÃnura¤jayet.. 6.4.43v Ãyatiæ prasamÅk«yÃdau lÃbhaæ prÅtiæ ca pu«kalÃm. sauh­daæ pratisaædadhyÃd viÓÅrïaæ strÅ vicak«aïÃ((173)).. 6.4c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe viÓÅrïa-pratisaædhÃnaæ caturtho 'dhyÃya÷..le‡on 5 pa¤camo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)57 [lÃbha-viÓe«a-prakaraïam] 6.5.1 gamya-bÃhulye bahu prati:dinaæ ca labhamÃnà naikaæ pratig­hïÅyÃt. 6.5.2 deÓaæ kÃlaæ sthitim Ãtmano guïÃn saubhÃgyaæ cÃnyÃbhyo nyÆnÃtiriktÃæ cÃvek«ya rajanyÃm((174)) arthaæ sthÃpayet. 6.5.3 gamye dÆtÃæÓ ca prayojayet. tat-pratibaddhÃæÓ ca svayaæ prahiïuyÃt. 6.5.4 dvis triÓ catur iti lÃbhÃtiÓaya-grahÃrtham ekasyÃpi gacchet. parigrahaæ ca caret. 6.5.5 gamya-yaugapadye tu lÃbha-sÃmye yad dravyÃrthinÅ syÃt tad dÃyini viÓe«a÷ praty:ak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.6 a:praty:ÃdeyatvÃt sarva-kÃryÃïÃæ tan-mÆlatvÃd hiraïya-da iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.7 suvarïa-rajata-tÃmra-kÃæsya-loha-bhÃï¬opaskÃrÃstaraïa-prÃvaraïa-vÃso-viÓe«a-gandha-dravya- kaÂuka-bhÃï¬a-v­ta-taila-dhÃnya-paÓu-jÃtÅnÃæ pÆrva-pÆrvato viÓe«a÷. 6.5.8 yat tatra sÃmyÃd và dravya-sÃmye mitra-vÃkyÃd ati:pÃtitvÃd Ãyatito gamya-guïata÷ prÅtitaÓ ca viÓe«a÷. 6.5.9 rÃgi-tyÃginos tyÃgini viÓe«a÷ pratyak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.10 Óakyo hi rÃgiïi tyÃga ÃdhÃtum. 6.5.11 lubdho 'pi hi raktas tyajati na tu tyÃgÅ nirbandhÃd rÃjyata iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.12 tatrÃpi dhanavad-a:dhanavator dhanavati viÓe«a÷. tyÃgi-prayojana-kartro÷ prayojana-kartari viÓe«a÷ pratyak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.13 prayojana-kartà sak­t k­tvà k­tinam ÃtmÃnaæ manyate tyÃgÅ punar atÅtaæ nÃpek«ata iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.14 tatrÃpy Ãtyayikato viÓe«a÷. 6.5.15 k­taj¤a-tyÃginos tyÃgini viÓe«a÷ pratyak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.16 ciram ÃrÃdhito 'pi tyÃgÅ vyalÅkam ekam upalabhya pratigaïikayà và mithyÃ-dÆ«ita÷ Óramam atÅtaæ nÃpek«ate. 6.5.17 prÃyeïa hi tejasvina ­javo 'n:Ãd­tÃÓ ca tyÃgino bhavanti. 6.5.18 k­taj¤as tu pÆrva-ÓramÃpek«Å na sahasà virajyate. parÅk«ita-ÓÅlatvÃc ca na mithyà dÆ«yata iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.19 tatrÃpy Ãyatito viÓe«a÷. 6.5.20 mitra-vacanÃrthÃgamayor arthÃgame viÓe«a÷ pratyak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.21 so pi hy arthÃgÃmo bhavitÃ. mitraæ tu sak­d-vÃkye pratihate kalu«itaæ syÃd iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.22 tatrÃpy atipÃtato viÓe«a÷. 6.5.23 tatra kÃrya-saædarÓanena mitram anunÅya Óvo-bhÆte vacanam astv iti tato 'tipÃtinam arthaæ pratig­hïÅyÃt. 6.5.24 arthÃgamÃn:artha-pratighÃtayor arthÃgame viÓe«a÷ pratyak«a ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.25 artha÷ parimitÃvaccheda÷ an:artha÷ puna÷ sak­t-pras­to na j¤Ãyate kvÃvati«Âhata iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.26 tatrÃpi guru-lÃghava-k­to viÓe«a÷. 6.5.27 etenÃrtha-saæÓayÃd an:artha-pratÅkÃre viÓe«o vyÃkhyÃta÷. 6.5.28 deva-kula-ta¬ÃgÃrÃmÃïÃæ karaïam sthalÅnÃm agni-caityÃnÃæ nibandhanam go-sahasrÃïÃæ pÃtrÃntaritaæ brÃhmaïebhyo dÃnam devatÃnÃæ pÆjopahÃra-pravartanam tad-vyaya-sahi«ïor và dhanasya parigrahaïam ity uttama-gaïikÃnÃæ lÃbhÃtiÓaya÷. 6.5.29 sÃrvÃÇgiko 'kaÇkÃra-yogo g­hasyodÃrasya karaïam. mahÃrhair bhÃï¬ai÷ paricÃrakaiÓ ca g­ha-paricchÃdasyojjvalateti rÆpa-jÅvÃnÃæ lÃbhÃtiÓaya÷. 6.5.30 nityaæ Óuklam ÃcchÃdanam apak«udam anna-pÃnaæ nityaæ saugandhikena tÃmbÆlena ca yoga÷ sa:hiraïya-bhÃgam alaÇkaraïam iti kumbha-dÃsÅnÃæ lÃbhÃtiÓaya÷. 6.5.31 etena pradeÓena madhyamÃdhamÃnÃm api lÃbhÃtiÓayÃn sarvÃsÃm eva yojayed ity ÃcÃryÃ÷. 6.5.32 deÓa-kÃla-vibhÃva-sÃmarthyÃnurÃga-loka-prav­tti-vaÓÃd a:niyata-lÃbhÃd iyam a:v­ttir iti vÃtsyÃyana÷. 6.5.33 gamyam anyato nivÃrayitu-kÃmà saktam anyasyÃm apahartu-kÃmà và anyÃæ và lÃbhato viyuyuk«amÃïÃ:gamya-saæsargÃd Ãtmana÷ sthÃnaæ v­ddhim Ãyatim abhigamyatÃæ ca manyamÃnà an:artha-pratÅkÃre và sÃhÃyyam enaæ kÃrayitu-kÃmà saktasya vÃnyasya vyalÅkÃrthinÅ pÆrvopakÃram a:k­tam iva paÓyantÅ kevala-prÅty-arthinÅ và kalyÃïa-buddher alpam api lÃbhaæ pratig­hïÅyÃt. 6.5.34 Ãyaty-arthinÅ tu tam ÃÓritya cÃn:arthaæ praticikÅr«antÅ naiva pratig­hïÅyÃt. 6.5.35 tyak«yÃmy enam anyata÷ pratisandhÃsyÃmi gami«yati dÃrair yok«yate nÃÓayi«yaty an:arthÃn aÇkuÓa-bhÆta uttarÃdhyak«o 'syÃgami«yati svÃmÅ pità và sthÃna-bhraæÓo vÃsya bhavi«yati cala-cittaÓ ceti manyamÃnà tadÃtve tasmÃl lÃbham icchet..6.5.36 pratij¤Ãtam ÅÓvareïa pratigrahaæ lapsyate adhikaraïaæ sthÃnaæ và prÃpsyati v­tti-kÃlo 'sya và Ãsanna÷ vÃhanam asyÃgami«yati sthala-pattraæ và sasyam asya pak«yate k­tam asmin na naÓyati nityam a:visaævÃdako vety ÃyatyÃm icchet. parigraha-kalpaæ vÃcaret. 6.5.37 bhavanti cÃtra ÓlokÃ÷ 6.5.37v k­cchrÃdhigata-vittÃæÓ ca rÃja-vallabha-ni«ÂhurÃn. ÃyatyÃæ ca tadÃtve ca dÆrÃd eva vivarjayet.. 6.5.38v a:artho varjane ye«Ãæ gamane 'bhyudayas tathÃ. prayatnenÃpi tÃn g­hya sÃpadeÓam upakramet.. 6.5.39v prasannà ye prayacchanti sv:alpe 'py a:gaïitaæ vasu. sthÆla-lak«Ãn mahotsÃhÃæs tÃn gacchet svair api vyayai÷((175)).. 6.5c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe lÃbha-viÓe«Ã÷ pa¤camo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 6 «a«Âho 'dyÃya÷ section (prakaraïa)58 [arthÃn:arthÃnubandha-saæÓaya-vicÃra-prakaraïam] 6.6.1 arthÃn ÃcaryamÃïÃn an:arthà apyanÆdbhavanty anubandhÃ÷ saæÓayÃÓ ca((176)). 6.6.2 te buddhi-daurbalyÃd ati:rÃgÃd aty:abhimÃnÃd ati:dambhÃd aty:ÃrjavÃd ati:viÓvÃsÃd ati:krodhÃt pramÃdÃt sÃhasÃd daiva-yogÃc ca syu÷. 6.6.3 te«Ãæ phalaæ k­tasya vyayasya ni«:phalatvam an:Ãyatir Ãgami«yato 'rthasya nivartanam Ãptasya ni«kramaïaæ pÃru«yasya prÃptir gamyatà ÓarÅrasya praghÃta÷ keÓÃnÃæ chedanaæ pÃtanam aÇga-vaikalyÃpatti÷. 6.6.4 tasmÃt tÃn Ãdita eva parijihÅr«ed artha-bhÆyi«ÂhÃæÓ copek«eta. 6.6.5 artho dharma÷ kÃma ity artha-trivarga÷. 6.6.6 an:artho ':dharmo dve«a ity an:artha-trivarga÷. 6.6.7 te«v ÃcaryamÃïe«v anyasyÃpi ni«pattir anubandha÷. 6.6.8 saædigdhÃyÃæ tu phala-prÃptau syÃd và na veti Óuddha-saæÓaya÷. 6.6.9 idaæ và syÃd idaæ veti saækÅrïa÷. 6.6.10 ekasmin kriyamÃïe kÃrye kÃrya-dvayasyotpattir ubhayato:yoga÷. 6.6.11 samantÃd utpatti÷ samantato:yoga iti tÃn udÃhari«yÃma÷. 6.6.12 vicÃrita-rÆpo 'rtha-trivarga÷. tad-viparÅta evÃn:artha-trivarga÷. 6.6.13 yasyottamasyÃbhigamane praty:ak«ato 'rtha-lÃbho grahaïÅyatvam Ãyatir Ãgama÷ prÃrthanÅyatvaæ cÃnye«Ãæ syÃt so 'rtho 'rthÃnubandha÷. 6.6.14 lÃbha-mÃtre kasya cid anyasya gamanaæ so 'rtho nir:anubandha÷. 6.6.15 anyÃrtha-parigrahe saktÃd Ãyati-cchedanam arthasya ni«kramaïaæ loka-vidvi«Âasya và nÅcasya gamanam Ãyati-ghnam artho 'n:arthÃnubandha÷. 6.6.16 svena vyayena ÓÆrasya mahÃmÃtrasya prabhavato và lubdhasya gamanaæ ni«:phalam api vyasana-pratÅkÃrÃrthaæ mahataÓ cÃrtha-ghnasya nimittasya praÓamanam Ãyati-jananaæ so 'n:artho 'rthÃnubandha÷. 6.6.17 kadaryasya subhaga-mÃnina÷ k­ta-ghnasya vÃti:sandhÃna-ÓÅlasya svair api vyayais tathÃrÃdhanam ante ni«:phalaæ so 'n:artho nir:anubandha÷. 6.6.18 tasyaiva rÃja-vallabhasya kraurya-prabhÃvÃdhikasya tathaivÃrÃdhanam ante ni«:phalaæ ni«kÃsanaæ ca do«a-karaæ so 'n:artho 'n:arthÃnubandha÷. 6.6.19 evaæ dharma-kÃmayor apy anubandhÃn yojayet. 6.6.20 paraspareïa ca yuktyà saækired 6.6.20c ity anubandhÃ÷((177)). 6.6.21 parito«ito 'pi dÃsyati na vety artha-saæÓaya÷. 6.6.22 ni«pŬitÃrtham a:phalam uts­jantyà artham a:labhamÃnÃyà dharma÷ syÃn na veti dharma-saæÓaya÷. 6.6.23 abhipretam upalabhya paricÃrakam anyaæ và k«udraæ gatvà kÃa÷ syÃn na veti kÃma-saæÓaya÷. 6.6.24 prabhÃvavÃn k«udro 'n:abhigato 'n:arthaæ kari«yati na vety an:artha-saæÓaya÷. 6.6.25 aty:anta-ni«:phala÷ sakta÷ parityakta÷ pit­-lokaæ yÃyÃt tatrÃ:dharma÷ syÃn na vety a:dharma-saæÓaya÷. 6.6.26 rÃgasyÃpi vivak«ÃyÃm abhipretaman:upalabhya virÃga÷ syÃn na veti dve«a-saæÓaya÷. 6.6.26c iti Óuddha-saæÓayÃ÷. 6.6.27 atha saækÅrïÃ÷((178)). 6.6.28 Ãgantor a:vidita-ÓÅlasya vallabha-saæÓrayasya prabhavi«ïor và samupasthitasyÃrÃdhanam artho 'n:artha iti saæÓaya÷. 6.6.29 Órotriyasya brahmacÃriïo dÅk«itasya vratino liÇgino và mÃæ d­«Âvà jÃta-rÃgasya mumÆr«or mitra-vÃkyÃd Ãn­ÓaæsyÃc ca gamanaæ dharmo ':dharma iti saæÓaya÷..6.6.30 lokÃd evÃ:k­ta-pratyayÃd a:guïo guïavÃn vety an:avek«ya gamanaæ kÃmo dve«a iti saæÓaya÷. 6.6.31 saækirec ca paraspareïa. 6.6.31c iti saækÅrïa-saæÓayÃ÷. 6.6.32 yatra parasyÃbhigamane 'rtha÷ saktÃc ca saæghar«ata÷ sa ubhayato 'rtha÷. 6.6.33 yatra svena vyayena ni«:phalam abhigamanaæ saktÃc cÃ:mar«itÃd vitta-pratyÃdÃnaæ sa ubhayato 'n:artha÷. 6.6.34 yatrÃbhigamane 'rtho bhavi«yati na vety ÃÓaÇkà sakto 'pi saæghar«Ãd dÃsyati na veti sa ubhayato 'rtha-saæÓaya÷. 6.6.35 yatrÃbhigamane vyayavati pÆrvo viruddha÷ krodhÃd apakÃraæ kari«yati na veti sakto vÃmar«ito dattaæ praty:ÃdÃsyati na veti sa ubhayato 'n:artha-saæÓaya÷. 6.6.35c ity auddÃlaker ubhayato-yogÃ÷. 6.6.36 bÃbhravÅyÃs tu((179)). 6.6.37 yatrÃbhigamane 'rtho 'n:abhigamane ca saktÃd artha÷ sa ubhayato:'rtha÷. 6.6.38 yatrÃbhigamane ni«:phalo vyayo 'n:abhigamane ca ni«:pratÅkÃro 'n:artha÷ sa ubhayato:'n:artha÷ 6.6.39 yatrÃbhigamane nir:vyayo dÃsyati na veti saæÓayo 'n:abhigamane sakto dÃsyati na veti sa ubhayato:'rtha-saæÓaya÷. 6.6.40 yatrÃbhigamane vyayavati pÆrvo viruddha÷ prabhÃvavÃn prÃpsyate na veti saæÓayo 'n:abhigamane ca krodhÃd an:arthaæ kari«yati na veti sa ubhayato:'n:artha-saæÓaya÷. 6.6.41 ete«Ãm eva vyatikare 'nyato 'rtho 'nyato 'n:artha÷ anyato 'rtho 'nyato 'rtha-saæÓaya÷ anyato 'rtho 'nyato 'n:artha-saæÓaya÷. 6.6.41c iti «aÂ-saækÅrïa-yogÃ÷. 6.6.42 te«u sahÃyai÷ saha vim­Óya yato 'rtha-bhÆyi«Âho 'rtha-saæÓayo gurur an:artha-praÓamo và tata÷ pravarteta. 6.6.43 evaæ dharma-kÃmÃv apy anayaiva yuktyodÃharet((180)). saækirec ca paraspareïa vyati«a¤jayec ca 6.6.43c ity ubhayato:yogÃ÷. 6.6.44 saæbhÆya ca viÂÃ÷ parig­hïÃnty ekÃm asau go«ÂhÅ-parigraha÷. 6.6.45 sà te«Ãm itas tata÷ saæs­jyamÃnà praty:ekaæ saæghar«Ãd arthaæ nirvartayet. 6.6.46 su:vasantakÃdi«u ca yoge yo me imam amuæ ca saæpÃdayi«yati tasyÃdya gami«yati me duhiteti mÃtrà vÃcayet. 6.6.47 te«Ãæ ca saæghar«aje 'bhigamane kÃryÃïi lak«ayet. 6.6.48 ekato 'rtha÷ sarvato 'rtha÷ ekato 'n:artha÷ sarvato 'n:artha÷. ardhato 'rtha÷ sarvato 'rtha÷ ardhato 'n:artha÷ sarvato 'n:artha÷. 6.6.48c iti samantato yogÃ÷. 6.6.49 artha-saæÓayam an:artha-saæÓayaæ ca pÆrvavad yojayet. saækirec ca tathà dharma-kÃmÃv api. 6.6.49c ity arthÃn:arthÃnubandha-saæÓaya-vicÃrÃ÷((181)). 6.6.50 kumbhadÃsÅ paricÃrikà kulaÂà svairiïÅ naÂÅ ÓilpakÃrikà prakÃÓavina«Âà rÆpÃjÅvà gaïikà ceti ve«yÃ-viÓe«Ã÷. 6.6.51 sarvÃsÃæ cÃnurÆpeïa gamyÃ÷ sahÃyÃs tas-upara¤janam arthÃgamopÃyà ni«kÃsanaæ puna÷ saædhÃnaæ lÃbha-viÓe«Ãnubandhà arthÃn:arthÃnubandha-saæÓaya-vicÃrÃÓ ca # 58 iti vaiÓikam((182)). 6.6.52 bhavataÓ cÃtra Ólokau 6.6.52v raty-arthÃ÷ puru«Ã yena raty-arthÃÓ caiva yo«ita÷. ÓÃstrasyÃrtha-pradhÃnatvÃt tena yogo 'tra yo«itÃm.. 6.6.53v santi rÃga-parà nÃrya÷ santi cÃrtha-parà api. prÃk tatra varïito rÃgo veÓyÃ-yogÃÓ ca vaiÓike((183)).. 6.6c iti ÓrÅ vÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre vaiÓike «a«Âhe 'dhikaraïe 'thÃn:arthÃnubandha-saæÓaya-vicÃrà veÓyÃ-viÓe«ÃÓ ca «a«Âho 'dhyÃya÷..livre 7 aupani«adikaæ nÃma saptamam adhikaraïam ************************************************************************** le‡on 1 prathamo 'dhyÃya÷ section (prakaraïa)59 [subhagaæ-karaïÃdi-prakaraïam] 7.1.1 vyÃkhyÃtaæ ca kÃma-sÆtram. 7.1.2 tatroktes tu vidhibhir abhipretam artham an:adhigacchan aupani«adikam Ãcaret. 7.1.3 rÆpaæ guïo vayas-tyÃga iti subhagaæ-karaïam. 7.1.4 tagara-ku«Âha-tÃlÅsa-pattrakÃnulepanaæ subhagaæ-karaïam. 7.1.5 etair eva su:pi«Âair vartim ÃlipyÃk«a-tailena narakapÃle sÃdhitam a¤janaæ ca. 7.1.6 punar navÃsahadevÅsÃrivÃkuraïÂotpala-pattraiÓ ca siddhaæ tailam abhya¤janam. 7.1.7 tad-yuktà eva srajaÓ ca. 7.1.8 padmotpala-nÃgakesarÃïÃæ Óo«itÃnÃæ cÆrïaæ madhu-gh­tÃbhyÃm avalihya subhago bhavati. 7.1.9 tÃny eva nagaratÃlÅsa-tamÃla-pattra-yuktÃny anulipya. 7.1.10 mayÆrasyÃk«i tarak«or và suvarïenÃvalipya dak«iïa-hastena dhÃrayed 7.1.10c iti subhagaæ-karaïam((184)). 7.1.11 tathà bÃdara-maïiæ ÓaÇkha-maïiæ ca tathaiva te«u cÃtharvaïÃn yogÃn gamayet. 7.1.12 vidyÃ-tantrÃc ca vidyÃ-yogÃt prÃpta-yauvanÃæ paricÃrikÃæ svÃmÅ saævatsara-mÃtram anyato vÃrayet. tato vÃtitÃæ bÃlÃæ vÃmatvÃl lÃlasÅ:bhÆte«u gamye«u yo 'syai saæghar«eïa bahu dadyÃt tasmai vis­jed iti saubhÃgya-vardhanam. 7.1.13 gaïikà prÃpta-yauvanÃæ svÃæ duhitaraæ tasyà vij¤Ãna-ÓÅla-rÆpÃnurÆpyeïa tÃn abhinimantrya sÃreïa yo 'syà idam idaæ ca dadyÃt sa pÃïiæ g­hïÅyÃd iti saæbhëya rak«ayed iti. 7.1.14 sà ca mÃtur a:vidità nÃma nÃgarika-putrair dhanibhir aty:arthaæ prÅyeta. 7.1.15 te«Ãæ kalÃ-grahaïe gandharva-ÓÃlÃyÃæ bhÅk«ukÅ-bhavane tatra tatra ca saædarÓana-yogÃ÷. 7.1.16 te«Ãæ yathokta-dÃyinÃæ mÃtà pÃïiæ grÃhayet. 7.1.17 tÃvad artham a:labhamÃnà tu svenÃpy eka-deÓena duhitra etad dattam aneneti khyÃpayet. 7.1.18 ƬhÃyà và kanyÃ-bhÃvaæ vimocayet. 7.1.19 pracchannaæ và tai÷ saæyojya svayam a:jÃnatÅ bhÆtvà tato vidite«v etaæ dharmasthe«u((185)) nivedayet. 7.1.20 sakhyaiva tu dÃsyà và mocita-kanyÃ-bhÃvÃæ su:g­hÅta-kÃma-sÆtrÃm ÃbhyÃsike«u yoge«u prati«ÂhitÃæ prati«Âhite vayasi saubhÃgye ca duhitaram avas­janti gaïikà iti prÃcyopacÃrÃ÷. 7.1.21 pÃïi-grahaÓ ca saævatsaram a:vyabhicÃryas tato yathà kÃminÅ syÃt. 7.1.22 Ærdhvam api saævatsarÃt pariïÅtena nimantryamÃïà lÃbham apy uts­jya tÃæ rÃtriæ tasyÃgacchet. 7.1.22c iti veÓyÃyÃ÷ pÃïi-grahaïa-vidhi÷ saubhÃgya-vardhanaæ ca. 7.1.23 etena raÇgopajÅvinÃæ kanyà vyÃkhyÃtÃ÷. 7.1.24 tasmai tu tÃæ dadyur ya e«Ãæ tÆrye viÓi«Âam upakuryÃt. # 59c iti su:bhagaæ-karaïam((186)). section (prakaraïa)60 7.1.25 dhattÆraka-marica-pippalÅ-cÆrïair madhu-miÓrair lipta-liÇgasya samprayogo vaÓÅ-karaïam. 7.1.26 vÃtodbhÃnta-pattraæ m­taka-nirmÃlyaæ mayÆrÃsthi-cÆrïÃvacÆrïaæ vaÓÅ-karaïam. 7.1.27 svayaæ m­tÃyà maï¬ala-kÃrikÃyÃÓ cÆrïaæ madhu-saæyuktaæ sahÃmalakai÷ snÃnaæ vaÓÅ-karaïam. 7.1.28 vajra-snuhÅ-gaï¬akÃni khaï¬aÓa÷ k­tÃni mana÷ÓilÃ-gandha-pëÃïa-cÆrïenÃbhyajya saptak­tva÷ Óo«itÃni cÆrïayitvà madhunà lipta-liÇgasya saæprayogo vaÓÅ-karaïam. 7.1.29 etenaiva rÃtrau dhÆmaæ k­tvà tad-dhÆma-tiras:k­taæ sauvarïaæ candramasaæ darÓayati. 7.1.30 etair eva cÆrïitair vÃnara-purÅ«a-miÓritair yÃæ kanyÃm avakiret ÓÃnyasmai na dÅyate. 7.1.31 vacÃgaï¬akÃni sahakÃra-taila-liptÃni ÓiÓapÃ-v­k«a-skandham utkÅrya «aï-mÃsaæ nidadhyÃt tata÷ «a¬bhir mÃsair apanÅtÃni devakÃntam anulepanaæ vaÓÅ-karaïaæ cety Ãcak«ate. 7.1.32 tathà khadira-sÃra-jÃni ÓakalÃni tanÆni yaæ v­k«am utkÅrya «aï-mÃsaæ nidadhyÃt tat pu«pa-gandhÃni bhavanti gandharva-kÃntam anulepanaæ vaÓÅ-karaïaæ cety Ãcak«ate. 7.1.33 priyaÇgavas tagara-miÓrÃ÷ sahakÃra-taila-digdhà nÃga-v­k«am utkÅrya «aï-mÃsaæ nihità nÃga-kÃntam anu-lepanaæ vaÓÅ-karaïam ity Ãcak«ate..7.1.34 u«ÂrÃsthi bh­garÃja-rasena bhÃvitaæ dagdham a¤janaæ nalikÃyÃæ nihitam u«ÂrÃsthi-ÓalÃkayaiva snÃto '¤jana-sahitaæ puïyaæ cak«u«yaæ vaÓÅ-karaïaæ cety Ãcak«ate. 7.1.35 etena Óyena-bhÃsa-mayÆrÃsthi-mayÃny a¤janÃni vyÃkhyÃtÃni((187)). section (prakaraïa)61 7.1.36 uccaÂÃ-kandaÓ cavyà ya«ÂhÅ-madhukaæ ca sa:Óarkareïa payasà pÅtvà v­«Å-bhavati. 7.1.37 me«a-vasta-mu«ka-siddhasya payasa÷ sa:sÓarkarasya pÃnaæ v­«atva-yoga÷. 7.1.38 tathà vidÃryÃ÷ k«ÅrikÃyÃ÷ svayaæ-guptÃyÃÓ ca k«Åreïa pÃnam. 7.1.39 tathà priyÃla-bÅjÃnÃæ moraÂÃ-vidÃryoÓ ca k«Åreïaiva. 7.1.40 Ó­ÇgÃÂaka-kaserukÃ-madhÆlikÃni k«ÅrakÃkolyà saha pi«ÂÃni saÓarkareïa payasà gh­tena mandÃgninotkarikÃæ paktvà yÃvad arthaæ bhak«itavÃn an:antÃ÷ striyo gacchatÅty ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.41 mëakamalinÅæ payasà dhautÃm u«ïena gh­tena m­du-k­tyoddh­tÃæ v­ddha-vatsÃyÃ÷ go÷ paya÷-siddhaæ pÃyasaæ madhu-sarpirbhyÃm aÓitvÃn:antÃ÷ striyo gacchatÅty ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.42 vidÃrÅ svayaæ-guptà Óarkarà madhu-sarpirbhyÃæ godhÆma-cÆrïena polikÃæ k­tvà yÃvad arthaæ bhak«itavÃn an:antÃ÷ striyo gacchatÅty ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.43 caÂakÃï¬a-rasa-bhÃvitais taï¬ulai÷ pÃyasaæ siddhaæ madhu-sarpirbhyÃæ plÃvitaæ yÃvad artham iti samÃnaæ pÆrveïa. 7.1.44 cÃÂakÃï¬a-rasa-bhÃvitÃn apagata-tvacas tilä Ó­gÃÂaka-kaseruka-svayaæguptÃ-phalÃni godhÆma-mëa-cÆrïai÷ sa:Óarkareïa payasà sarpi«Ã ca pakvaæ saæyÃvaæ yÃvad arthaæ prÃÓitavÃn iti samÃnaæ pÆrveïa. 7.1.45 sarpi«o madhuna÷ ÓarkarÃyà madhukasya ca dve dve pale madhu-rasÃyÃ÷ kar«a÷ prasthaæ payasa iti «a¬aÇgam a:m­taæ medhyaæ v­«yam Ãyu«yaæ yukta-rasam ity ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.46 ÓatÃvarÅ-Óvadaæ«ÂrÃ-gu¬a-ka«Ãye pippalÅ-madhukalke go-k«Åra-cchÃga-gh­te pakve tasya pu«yÃrambheïÃnv:ahaæ prÃÓanaæ medhyaæ v­«yam Ãyu«yaæ yukta-rasam ity ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.47 ÓatÃvaryÃ÷ Óvadaæ«ÂrÃyÃ÷ ÓrÅparïÅ-phalÃnÃæ ca k«uïïÃnÃæ catur-guïita-jalena pÃka à prak­ty-avasthÃnÃt tasya pu«yÃrambheïa prÃta÷ prÃÓanaæ medhyaæ v­«yam Ãyu«yaæ yukta-rasam ity ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.48 Óvadaæ«trÃ-cÆrïa-samanvitaæ tat-samam eva yava-cÆrïaæ prÃtar utthÃya dvi-palakam anu:dinaæ prÃÓnÅyÃn medhyaæ v­«yaæ yukta-rasam ity ÃcÃryÃ÷ pracak«ate. 7.1.49v Ãyur-vedÃc ca vedÃc ca vidyÃt tantrebhya eva ca. ÃptebhyaÓ cÃvaboddhavyà yogà ye prÅti-kÃrakÃ÷.. 7.1.50v na prayu¤jÅta saædigdhÃn na ÓarÅrÃtyayÃvahÃn. na jÅva-ghÃta-saæbaddhÃn nÃ:Óuci-dravya-saæyutÃn.. 7.1.51v tapo-yukta÷ prayu¤jÅta Ói«Âair anugatÃn vidhÅn. brÃhmaïaiÓ ca suh­dbhiÓ ca maÇgalair abhinanditÃn((188)).. 7.1c iti ÓrÅvÃtsyÃyanÅye kÃmasÆtre aupani«adike saptame 'dhikaraïe subhagaæ-karaïaæ vaÓÅ-karaïaæ v­«ya-yogÃ÷ prathamo 'dhyÃya÷. ************************************************************************** le‡on 2 dvitÅyo 'dhyÃya÷. section (prakaraïa)62 [na«Âa-rÃga-pratyÃnayana-prakaraïam] 7.1.1 caï¬a-vegÃæ ra¤jayitum a:Óaknuvan yogÃn Ãcaret. 7.1.2 rÃgasyopakrame saæbÃdhasya kareïopamardanaæ tasyà rasa-prÃpti-kÃle ca rata-yojanam iti rÃga-pratyÃnayanam. 7.1.3 aupari«Âakaæ manda-vegasya gata-vayaso vyÃyatasya rata-ÓrÃntasya ca rÃga-pratyÃnayanam. 7.1.4 apadravyÃïi và yojayet. 7.1.5 tÃni suvarïa-rajata-tÃmra-kÃlÃyasa-gajadanta-gavala-dravya-mayÃïi. 7.1.6 trÃpu«Ãïi saisakÃni ca m­dÆni ÓÅta-vÅryÃïi karmaïi ca dh­«ïÆni bhavantÅti bÃbhravÅyà yogÃ÷. 7.1.7 dÃru-mayÃni sÃmyataÓ ceti vÃtsyÃyana÷. 7.1.8 liÇga-pramÃïÃntaraæ bindubhi÷ karkaÓa-paryantaæ bahulaæ syÃt. 7.1.9 ete eva dve saæghÃÂÅ. 7.1.10 tri-prabh­ti yÃvat pramÃïaæ và cƬaka÷. 7.1.11 ekÃm eva latikÃæ pramÃïa-vaÓena ve«Âayed ity eka-cƬaka÷. 7.1.12 ubhayato:mukha-cchidra÷ sthÆla-karkaÓa-v­«aïa-guÂikÃyukta÷ pramÃïa-vaÓa-yogÅ kaÂyÃæ baddha÷ ka¤cuko jÃlakaæ vÃ. 7.1.13 tad-a:bhÃve 'lÃbÆnÃlakaæ veïuÓ ca taila-ka«Ãyai÷ su:bhÃvita÷ sÆtreïa kaÂyÃæ baddha÷ Ólak«ïà këÂha-mÃlà và grathità bahubhir ÃmalakÃsthibhi÷ saæyuktety apaviddha-yogÃ÷..7.1.14 na tv a:viddhasya kasya cid vyavah­tir astÅti. 7.1.15 dÃk«iïÃtyÃnÃæ liÇgasya karïayor iva vyadhanaæ bÃlasya. 7.1.16 yuvà tu Óastreïa chedayitvà yÃvad rudhirasyÃgamanaæ tÃvad udake ti«Âhet. 7.1.17 vaiÓadyÃrthaæ ca tasyÃæ rÃtrau nirbandhÃd vyavÃya÷. 7.1.18 tata÷ ka«Ãyair eka-dinÃntaritaæ Óodhanam. 7.1.19 vetasa-kuÂaja-ÓaÇkubhi÷ krameïa vardhamÃnasya vardhanair bandhanam. 7.1.20 ya«ÂÅ-madhukena madhu-yuktena Óodhanam. 7.1.21 tata÷ sÅsaka-pattra-karïikayà vardhayet. 7.1.22 mrak«ayed bhallÃtaka-taileneti vyadhana-yogÃ÷. 7.1.23 tasminn an:ekÃk­ti-vikalpÃny apadravyÃïi yojayet. 7.1.24 v­ttam ekato v­taam udÆkhalakaæ kusumakaæ kaïÂakitaæ kaÇkÃsthi gaja-karakam a«Âa-maï¬alakaæ bhramarakaæ Ó­ÇgÃÂakam anyÃni vopÃyata÷ karmataÓ ca bahu-karma-sahatà cai«Ãæ m­du-karkaÓatà yathÃ-sÃtmyam # 62c iti na«Âa-rÃga-pratyÃnayanam dvi«a«Âitamaæ prakaraïam((189)). section (prakaraïa)63 7.1.25 evaæ v­k«a-jÃnÃæ jantÆnÃæ ÓÆkair upahitaæ liÇgaæ daÓarÃtraæ tailena m­ditaæ punar upat­æhitaæ puna÷ pram­ditam iti jÃta-Óophaæ khaÂvÃyÃm adho-mukhas tad-antare lambayet. 7.1.26 tatra ÓÅtai÷ ka«Ãyai÷ k­ta-vedanÃ:nigrahaæ sopakrameïa ni«pÃdayet. 7.1.27 sa yÃvaj-jÅvaæ ÓÆkajo nÃma Óopho viÂÃnÃm. 7.1.28 aÓvagandhÃ-Óabarakanda-jalaÓÆka-b­hatÅphala-mahÅ«a-navanÅta-hastikarïa-vajravallÅ-rasair ekaikena parimardanaæ mÃsikaæ vardhanam. 7.1.29 etair eva ka«Ãyai÷ pakvena tailena parimardanaæ «ÃïmÃsyam. 7.1.30 dìima-trÃpu«a-bÅjÃni bÃlukà b­hatÅ-phala-rasaÓ ceti midv-agninà pakvena tailena parimardanaæ pari«eko vÃ. 7.1.31 tÃæs tÃæÓ ca yogÃn Ãptebhyo budhyeta. # 63c iti vardhana-yogÃ÷((190)). section (prakaraïa)64 7.1.32 atha((191)) snuhÅ-kaïÂaka-cÆrïai÷ punarnavÃ-vÃnara-puri«a-lÃÇgalikÃ-mÆla-miÓrair yÃm avakiret sà nÃnyaæ kÃmayet. 7.1.33 tathà somalatÃvalgujÃ-bh­Çga-lohopajihvikÃ-cÆrïair vyÃdhi-ghÃtaka-jambÆ-phala-rasa-niryÃsena ghanÅ-k­tena ca lipta-saæbÃdhÃæ gacchato rÃgo naÓyati. 7.1.34 gopÃlikÃ-bahupÃdikÃ-jihvikÃ-cÆrïair mÃhi«a-takra-yuktai÷ snÃtÃæ gacchato rÃgo naÓyati. 7.1.35 nÅpÃmrÃtaka-jambÆ-kusuma-yuktam anu-lepanaæ daurbhÃgya-karaæ srajaÓ ca. 7.1.36 kokilÃk«a-pralepo hastinyÃ÷ saæhatam ekarÃtre karoti. 7.1.37 padmotpala-kadamba-sarjaka-sugandha-cÆrïÃni madhunà pi«ÂÃni lepo m­gyà viÓÃlÅ-karaïam. 7.1.38 snuhÅ-somÃrka-k«Ãrair avalgujÃ-phalair bhÃvitÃny ÃmalakÃni keÓÃnÃæ ÓvetÅ-karaïam. 7.1.39 madayantikÃ-kuÂaja-käjanikÃ-girikarïikÃ-Ólak«ïaparïÅ-mÆlai÷ snÃnaæ ke«ÃnÃæ pratyÃnayanam. 7.1.40 etair eva su:pakvena tailenÃbhyaÇgÃt k­«ïÅ-karaïÃt krameïÃsya pratyÃnayanam. 7.1.41 ÓvetÃÓvasya mu«ka-svedai÷ sapta-k­tvo bhÃvitenÃlaktakena rakto 'dhara÷ Óveto bhavati. 7.1.42 madayantikÃdÅny eva pratyÃnayanam. 7.1.43 bahupÃdikÃ-ku«Âha-tagara-tÃlÅsa-devadÃru-vajrakandakair upaliptaæ vaæÓaæ vÃdayato yà Óabdaæ Ó­ïoti sà vaÓyà bhavati. 7.1.44 dhattÆra-phala-yukto 'bhyavahÃra unmÃdaka÷. 7.1.45 gu¬o jÅrïitaÓ ca pratyÃnayanam. 7.1.46 haritÃla-mana÷ÓilÃ-bhak«iïo mayÆrasya purÅ«eïa lipta-hasto yad dravyaæ sp­Óati tan na d­Óyate. 7.1.47 aÇgÃra-t­ïa-bhasmanà tailena vimiÓram udakaæ k«Åra-varïaæ bhavati. 7.1.48 harÅtakÃmrÃtakayo÷ Óravaïa-priyaÇgukÃbhiÓ ca pi«ÂÃbhir liptÃni loha-bhÃï¬Ãni tÃmrÅ:bhavanti. 7.1.49 Óravaïa-priyaÇgukÃ-tailena dukÆla-sarpanirmokeïa varttyà dÅpaæ prajvÃlya pÃrÓve dÅrghÅ-k­tÃni këÂhÃni sarpavad d­Óyante. 7.1.50 ÓvetÃyÃ÷ Óveta-vatsÃyà go÷ k«Årasya pÃnaæ yaÓasyam Ãyu«yam. 7.1.51 brÃhmaïÃnÃæ praÓÃstÃnÃm ÃÓi«a÷((192)). 7.1.52v pÆrva-ÓÃstrÃïi saæd­Óya prayogÃn anus­tya ca. kÃma-sÆtram idaæ yatnÃt saæk«epeïa niveditam.. 7.1.53v dharmam arthaæ ca kÃmaæ ca pratyayaæ lokam eva ca. paÓyaty etasya tattva-j¤o na ca rÃgÃt pravartate.. 7.1.54v adhikÃra-vaÓÃd uktà ye citrà rÃga-vardhanÃ÷. tad-an:antaram atraiva te yatnÃd vinivÃritÃ÷...7.1.55v na ÓÃstram astÅty etena prayogo hi samÅk«yate. ÓÃstrÃrthÃn vyÃpino vidyÃt prayogÃæs tv eka-deÓikÃn. 7.1.56v bÃbhravÅyÃæÓ ca sÆtrÃrthÃn Ãgamayya vim­Óya ca. vÃtsyÃyanaÓ cakÃredaæ kÃma-sÆtraæ yathÃ-vidhi.. 7.1.57v tad etad brahmacaryeïa pareïa ca samÃdhinÃ. vihitaæ loka-yÃtrÃrthaæ na rÃgÃrtho 'sya saævidhi÷.. 7.1.58v rak«an dharmÃrtha-kÃmÃnÃæ sthitiæ svÃæ loka-vartinÅm. asya ÓÃstrasya tattva-j¤o bhavaty eva jitendriya÷.. 7.1.59v tad etat kuÓalo vidvÃn dharmÃrthÃv avalokayan. nÃti:rÃgÃtmaka÷ kÃmÅ prayu¤jÃna÷ prasidhyati((193))... **************************************************************************************************************************************************** **************************************************************************************************************************************************** ((1)). tgs. 211 prak­ta- " chose dont il est question, sujet ". => du fait qu'ils sont le sujet du trait‚. ((2)). l'anomalie 10 dans le sÆ., 11 dans le texte, est not‚e par l'‚diteur n.p.23 ‚d. hindi jinh_ ham do prakaraï likh rahe ha_ sÆtra-m_ in dono-kà ek hÅ prakaraïa mÃnà hai. ((3)). si on additionne les prak. mentionn‚s en fin des sÆ.16 … 22, on obtient 5+17+9+8+10+12+6 = 67 et non 64 prak., que 64 soit un chiffre "magique" ne change rien … l'affaire. faut-il consid‚rer que les trois premiers prak. ne font pas partie de l'ouvrage? ((4)). colophon qui marquerait l'ancienne fin de la le‡on ? au moins la fin de sa premiŠre partie. ((5)). cf. as.1.1.6.5 ((6)). dans le texte publi‚, le colophon pr‚cŠde le commentaire. ((7)). yaÓodhara : pramÃïa-kÃla-bhÃvebhyo ratÃvasthÃpanaæ nÃma «a«Âhaæ prakaraïam. ((8)). yaÓodhara : iti prÅti-viÓe«Ã÷ saptamaæ prakaraïam. ((9)). yaÓodhara, aprŠs avoir not‚ que prÅtiviÓe«Ã÷ est le titre du septiŠme prakaraïa, commente semble-t-il le colophon : Ãdita÷ «a«Âha iti prathamÃdhyÃyÃt prabh­ti «aÓÂho 'yam ity artha÷. evam uttaratrÃpi yojyam. ((10)). kakundara- mw.241b the cavities of the loins, yÃj. iii.96 nsp. p.377 mÅ. kakundare jaghana-kÆpakau; yaÓodhara : kakundarayor nitambasyopari-kÆpakayor antar:nihita-pratikÆpakaæ manohÃri. vaæk«aïa- mw.911c (cf. 1. vak«aïa) the groin, the pubic and iliac region...; the thigh-joint [mw ne donne pas la r‚f … yÃj.iii.97 mÅ. vaÇk«aïau jaghanaoru-saædhi.] yaÓodhara : vaæk«aïayor Æru-saædhyo÷ karïikÃlaækÃravaj jaghanasya. ((11)). au sÆ. 4. rekhÃ, ici lekhÃ. ((12)). cÆcuka- snr.252b qui b‚gaie; nt. mamelle, cÆcukÃgra- nt. mamelle. [mamelon !]. ((13)). peÓala- snr.448a a. bien fait, beau, plaisant; tendre, d‚licat; expert, habile. yaÓodhara : peÓalà a:k­trimà [prÅti÷], affection "spontan‚e"? ((14)). ucchÆnaka- de ud:ÓÆ- [Óvayati], (morsure) tum‚fiante. ((15)). yaÓodhara : nÃgÃrikà iti pÃÂaliputrikÃ÷. ((16)). m­dvyaÇgya÷ [dans les deux ed.] pour m­dv-aÇgya÷ [m­dv-aÇgÅ-]. ((17)). mw.954b vikÆï- to contract, wrinkle (the face), vikÆïana- n. contraction... wrinkling; a side glance, leer, wink. yaÓodhara : vikÆïayantÅva vyartha-cumbanÃrthaæ saækocayantÅva. ((18)). yaÓodhara: kutsayantÅva bhrÆ-nayana-vikÃraiÓ cihnaæ vidagdham iti tarjayantÅva iti paÂhÃntaram. ((19)). snr.762b sakthi- (cas faibles aussi sur sakthan-) nt. (et f. au duel) f‚mur, cuisse. yaÓodhara sakthinÅ ÆrÆ. ((20)). snr.533b [1 bhuj- courber, tordre] av. bhugna- ((21)). yaÓodhara : grÃmanÃrÅ-vi«aya iti strÅrÃjya-samÅpa eva parato grÃmanÃrÅvi«aya÷. la traduction h. (css.) nÃgà pahìŠdeÓa... ((22)). snr.505a badara- m.jujubier; nt. jujube. ((23)). yaÓodhara consid‚re que le geste doit ˆtre effectu‚ du plat de la main [puisque cette seule technique n'a pas ‚t‚ employ‚e] : samataleneti pÃriÓe«yÃt, et signale une v.l. anye samatalakena iti paÂhanty eva. ((24)). yaÓodhara y voit un surnom "celui … la mauvaise main", ayant la main mutil‚e … la suite d'une blessure [kuïi- snr.197a, qui a un bras infirme ou mutil‚" : kupÃïi÷ Óastra-praharÃt kuïi-hasta÷. ((25)). yaÓodhara constate que, de la panoplie ‚num‚r‚e, les dangers de la saædaæÓikà n'ont pas ‚t‚ expos‚s. ((26)). se termine au sÆ.7, et reprend au sÆ.32 [voir note … cet endroit]. ((27)). vrŬÃ- snr.711b honte, timidit‚, pudeur. ((28)). *7 annonce du prakaraïa suivant, comme le constate yaÓodhara : ita÷ prabh­ti puru«opas­ptÃkhyaæ prakaraïam iti darÓayati. ((29)). snr.891a hula- m. = hu¬a- sorte d'arme de guerre. [ibid. hu¬u-, b‚lier]. ((30)). pr‚cis‚ment en 2.6.16, comme le pr‚cise yaÓodhara : tac ca vyÃkhyÃtam "­ju-prasÃritÃv ubhayoÓ caraïau" iti. ((31)). yaÓodhara constate que l'auteur revient sur le sujet du puru«Ãyita aprŠs en avoir termin‚ avec le prakaraïa consacr‚ aux puru«opas­pta- [glissements (du p‚nis) masculin], puru«opas­ptaæ prakaraïam uktvà viÓe«Ãbhidhitsayà puna÷ puru«Ãyitam Ãha. il faut noter l'emploi de tu au sÆ.32 qui sert … marquer ce retour … un sujet pr‚c‚demment trait‚. ((32)). preÇkhola- hamac [pra:ÅÇkh-: trembler, vibrer; caus. balancer. preÇkha- m. nt. -Ã- f. balan‡oire.]. preÇkholati d‚n. se balancer, osciller. ((33)). snr.707b-708, vy-Ã-yam- moy. s'efforcer, lutter...; øyata- ‚tendu,...; fort, robuste. yaÓodhara comprend (… juste titre sans doute : c'est une chute), "pas trop corpulente" na ativyÃyatÃm atisthÆlÃm  vyÃpÃrayitum a:ÓakyatvÃt. ((34)). snr.248b cÃpala- nt. agilit‚, vivacit‚, agitation, imprudence, frivolit‚, ‚tourderie, insolence. ((35)). apavidhya abs. apa-vyadh- repousser, chasser. ((36)). snr.658b vi-dhÆ- [dhunoti, a.v. dhÆta-/ dhuta-] secouer, agiter. ((37)). snr.385b ni-«ÂhÅv- cracher; ‚mettre, projeter, rejeter; (ø«ÂhÆta-), ø«ÂhyÆta- crach‚, expector‚. yaÓodhara choisit le sens de "rejeter" : ni«ÂhÅven nirasyet. ((38)). snr.200b kulaÂÃ- f. femme de mauvaises moeurs, prostitu‚e. yaÓodhara propose une explication qui la rapproche de la femme poila gayÃki du code n‚palais [cf. nd.391a poila, s. obl. in pø jÃnu to run off with a man other than her husband [abl. of *pati-kula-...]], yÃ÷ svaæ kulam anyad và sad­Óam aÂantyo bhra«Âa-ÓÅlÃs tÃ÷ kulaÂÃ÷. ((39)). yaÓodhara : samaya-virodhÃd iti dharma-ÓÃstre prati«iddham etat "na mukhe meheta" iti. il semble comprendre samaya-au sens de rŠgle des dhÓ., la suite (a:sabhyatvÃc ceti sadbhir garhitatvÃd a:sabhyaæ tasmÃd a:sabhyatvÃt), montre que la pratique est critiqu‚e des gens de bien (i.e. contraire aux bonnes moeurs). ((40)). yaÓodhara considŠre que la pratique n'est pas contraire au samaya- [i.e. dharma-ÓÃstra] si la femme est une prostitu‚e : veÓyÃ-kÃmina iti kulaÂÃdayo veÓyÃ-viÓe«Ã÷. tat-kÃmino nÃyakasya a:do«o 'yam iti samaya-virodhÃd ity ayaæ do«o na bhavatÅty artha÷. en ce qui concerne l'‚pouse, il cite un Óloka de vasi«Âha : patnyÃÓ caupari«ÂakÃdau do«a÷ "na mukhe meheta" iti. yad Ãha vasi«Âha÷ yas tu pÃïi-g­hÅtÃyÃæ mukhe maithunam Ãcaret  pitaras tasya nÃÓnanti daÓa-var«Ãïi pa¤ca ca  la mise en relation d'une pratique sexuelle contraire … la procr‚ation et les piï¬a- que ne consommeront pas les ancˆtres pendant "dix et cinq ann‚es" est int‚ressante. ((41)). yaÓodhara : sÃketà ÃyodhyakÃ÷. ((42)). snr.197ab kuï¬ala- m. nt. anneau, boucle d'oreilles, bracelet. yaÓodhara : pram­«Âa-kuï¬alà iti ujjvale kuï¬ale ye«Ãm iti nepathyopalak«aïam. g­hÅta-nepathyà ity artha÷ [allusion … un travestissement? l'‚d. de bombay p.521, ajoute entre parenthŠses … la `traduction' en hindÅ veÓaracanÃ, i.e. d‚guisement] la suite montre que la pratique est admise avec les ceÂa-( domestiques / esclaves) avant que ne leur pousse barbe ou moustaches : yuvÃna÷ prÃpta-rÃgatvÃt kartuæ kuÓalÃÓ ceÂa-svarÆpÃ÷ paricÃrakÃ÷. nÃnye yathoktam ï a:jÃta-ÓmaÓravaÓ ceÂà viÓvÃsyà mukha-karmaïi yojyà g­hÅta-nepathyà netare ÓmaÓru-do«ata÷ ke«Ãæ cid iti ye manda-rÃgà gata-vayaso 'ti:vyÃyatà ye ca strÅ«v a:labdha-v­ttaya÷.. ((43)). kÃkila- non enregistr‚ dans snr. mw.267c le donne pour un ‚quivalent de kÃkala- the thyroid cartilage. yaÓodhara y voit une allusion aux corbeaux (kÃka-) qui prennent dans leur bec des (objets) impurs : kÃkila÷ sm­ta iti strÅ pumÃæÓ ca kÃka iva kÃka÷. mukhenÃ:medhya-grahaïÃt. ((44)). acchÅ-k­ta- snr.8a, mw.9a a-ccha a. clair, transparent; pur. cf. sÆ.8 infra. ((45)). snr.247b ca«aka- m. nt. vase … boire, gobelet. ((46)). snr.593a yÆ«a- m. nt. soupe, potage, eau dans laquelle des grains ont bouilli. yaÓodhara en distingue 2 sortes (de viande et de riz) : yÆ«aæ dvividhaæ mÃæsa-nirvyÆhaæ vrÅhi-nirvyÆhaæ ca. ((47)). snr.76b amla- acide [amla-vetasa- n. d'une oseille].[588a] yavÃgÆ- f. gruau, bouillie de riz. yaÓodhara y ajoute de la viande : yavÃgÆæ mÃæsa-siddhÃm. ((48)). bh­«Âa- : av. de bh­jj- bh­jjati, griller, rôtir, frire.; upadaæÓa- assaisonnement. ((49)). cÆta- m. manguier; une des flŠches de kÃma. ((50)). snr.562a mÃtuliÇga- mÃtuluÇga- m. citronnier. cukraka- [mw.399c cukra- vinegar madeby acetous fermentation (cf. nep. cuk)], n. sorrel (oseille). ((51)). snr.720b ÓarkarÃ- f. gravier, caillou; sucre candi ou sucre en poudre. ((52)). mw.1293b hallÅÓa[ka] [-i«a- / -isa-] m. one of the eighteen uparÆpakas or minor dramatic entertainments (described as a piece in one act, consisting chiefly of singing and dancing by one male and 7, 8 or 10 female performers; perhaps a kind of ballet). yaÓodhara : hallÅsaka-krŬanaæ ye«u gÅte«u, yathoktam maïdalena ca yat strÅïÃæ n­ttaæ hallÅsakaæ tu tat netà tatra bhaved eko gopa-strÅïÃæ yathà hari÷ ((53)). yaÓodhara : ÃrambhÃvasÃnayo ratÃvayavatvÃt tad-grahaïe yathà rataæ try-avasthaæ tathà svÃbhÃvikÃdi-rÃga-bhedÃd api viÓi«yata ity ato rata-viÓe«a ucyante. ((54)). snr.448b poÂÃ- f. hermaphrodite (?) [yaÓodhara : ubhaya-vya¤janà potà napuæsakam. ((55)). fin de prakaraïa marqu‚e par iti... au sÆ.26. ((56)). snr.217b k«ud- (v‚d. k«odati -te) ‚craser, fouler aux pieds. yaÓodhara : avak«odanaæ vidhÆnanam (dhÆ- secouer, d‚nominatif vidhÆnayati harceler, harasser). ((57)). coucher sur le sol (cf. la litt‚rature de dharma) est synonyme d'interruption des relations sexuelles, yaÓodhara : bhÆmau Óayyà na tena saha Óayanam. ((58)). ka«Ãya- a. astringent; parfum‚, odorant [mais aussi salet‚, impuret‚]. ((59)). vi-gÃh- (act. rare) ploger, baigner, ˆtre immerg‚ dans. yaÓodhara : agraæ vigÃhate agraïÅr bhavatÅty artha÷. ((60)). yaÓodhara : an:upask­tà rati÷ a:k­trimà viÓvÃsÃtiÓaya-yogÃt. ((61)). adaptation / glose du texte d'Ãpastamba [dh.sÆ.2.6.13.1] sa:varïÃpÆrva-ÓÃstra-vihitÃyÃæ yatha:rtu gacchata÷ putrÃs te«Ãæ karmabhi÷ saæbandha÷. ((62)). yaÓodhara : ÓÅlayet manasi samÃdadhyÃt. ÓÅla samÃdhau iti dhÃtu-pÃÂhÃt. ((63)). yaÓodhara tatra ghonÃæ kapilÃæ pati-ghnÅm. [couleur singe = rousse ? ce que semble impliquer la traduction en hindÅ bhÆre bÃlô wÃlÅ. ((64)). yaÓodhara : p­«atÃæ Óukla-bindu-yutÃm artha-hÃni-karÅæ pati-ghnÅæ ca.[snr.447a p­«ata- m. antilope tachet‚e. p­«ant-, -atÅ- a. tachet‚, bariol‚; m. antilope tachet‚e. ] ((65)). yaÓodhara : ­«abhÃæ puru«a-saæsthÃnÃæ du÷:ÓÅlÃm. [virile] ((66)). yaÓodhara : vikaÂÃm a:saæhatorÆæ du÷kha-bhÃginÅm. [aux cuisses non jointives, snr.644b vikaÂa- a. d‚mesur‚, immense, d'un aspect extraordinaire cf.cdial 11620, `monstrous', perhaps a `defective' word, (cf. vikala), aryanized as vík­ta-`incomplete' rv.]. ((67)). yaÓodhara : vimuï¬Ãæ b­hal-lalÃÂÃæ pati-ghnÅm. [muï¬a- chauve] ((68)). yaÓodhara : Óuci-dÆ«itÃæ pitur m­tasya dattolkÃæ kriyayà na praÓastÃm. [qui a mis le brandon (ulkÃ- f. m‚t‚ore, brandon, torche) [=allum‚ le b–cher fun‚raire] de son pŠre d‚c‚d‚ (et n'est pas admise pour les rites?). ((69)). yaÓodhara : sÃækarikÅæ puru«a-dÆ«itÃm tasyÃæ patnÅ-yogo na dharma÷. ((70)). yaÓodhara : rÃkÃæ jÃta-rajasam. rajasà k«ata-yonitvÃt. [snr. rÃkÃ- f. (jour de la) pleine lune, aussi personnifi‚e comme fille d'aÇgiras] ((71)). yaÓodhara : varaïa-saævidhÃnaæ trayoviæÓaæ prakaraïam. ((72)). yaÓodhara : saæbandha-niÓcayaÓ caturviæÓaæ prakaraïam. ((73)). cf.2.4.12. ((74)). snr. 569a mukula- nt. bourgeon, bouton (aussi fig.). ((75)). yaÓodhara : iti kanyÃ-visrambhaïaæ pa¤caviæÓaæ prakaraïam. ((76)). snr.752b saævanana- qui dispose ou incline … (ifc.); nt. moyen de disposer quelqu'un en sa faveur; obtention de (ifc.). ((77)). aja+e¬aka- [boucs et b‚liers]. ((78)). yaÓodhara : bÃlÃyÃm upakramÃ÷ «a¬viæÓaæ prakaraïam. ((79)). transition marqu‚e … la fois par iti bÃlÃyÃm upakramÃ÷ et ...vak«yÃma÷. ((80)). yaÓodhara : iÇgitÃkÃra-sÆcanaæ saptaviæÓaæ prakaraïam. ((81)). cf.2.2.6,8. ((82)). snr.671a virala- qui comporte des intervalles, espac‚, clairsem‚... yaÓodhara : viralaÓa iti satata-darÓane hi grÃmyatà saæbhÃvyate kautukaæ cÃpaiti. ((83)). snr.830a sÃdhvasa- nt. trouble violent, agitation, consternation, terreur, crainte (de, g‚n. ifc.)... ((84)). snr.707b vy-Ã-p­- ˆtre occup‚. ((85)). texte pratyujyamÃnà ? ((86)). yaÓodhara : ity ekapuru«Ãbhiyogà a«ÂaviæÓaæ prakaraïam. ((87)). yaÓodhara mandÃpadeÓà hinÃbhijanà (de m‚diocre naissance ?). ((88)). renvoi interne … la section bÃlopakramaïam (3.3). ((89)). yaÓodhara : antarÃpi kÃma-para-vaÓÃpi (mˆme si elle est sous l'emprise du d‚sir ?). ((90)). snr.878a sva¤j- svajate, embrasser, encercler... ((91)). yaÓodhara : tatrÃpi Ólak«ïam a:sphuÂam.[discrŠtement ?] (snr. Ólak«ïa- a. poli, lisse glissant; tendre, d‚licat; -am tendrement, doucement.) ((92)). emploi de anyatra (cf. as.1.), yaÓodhara : nÃtiviv­teti. bhÃvÃÇga-pratyaÇga-darÓananenety artha÷. tatra hetu÷ ï a:niÓcayeti. le traducteur en hindÅ comprend qu'elle ne doit pas ˆtre trop complaisante, car elle n'a aucune certitude quant au moment où il l'‚pousera. ((93)). yaÓodhara : iti prayojyasyopÃvartanam ekonatriæÓaæ prakaraïam. ((94)). yaÓodhara : ity abhiypogata÷ kanyÃyÃ÷ pratipattis triæÓaæ prakaraïam. ((95)). snr.492b prÃcurya- nt. multitude, abondance; -eïa en d‚tail.. ((96)). snr.874a sma (donne au pr‚sent la valeur d'un pass‚ narratif), peu courant dans les trait‚s. le "bonheur" ou l'"amusement" de Óakuntalà ne semblent pas ‚vidents. s'agit-il d'un appel au romantisme ou d'une interpr‚tation particuliŠre de l'‚pop‚e? ((97)). yaÓodhara pr‚cise que les "proc‚d‚s de l'envoy‚e" sont ‚tudi‚s dans le livre consacr‚ aux femmes d'autrui : dÆtÅ-kalpaæ ca pÃradÃrike vak«yamÃïaæ pratÃraïa-karaïam. ((98)). yaÓodhara daï¬a-bhayÃc ceti. evaæ cÃnu«ÂhÅyamÃnaæ yadi rÃjà ӭïuyÃt tadà daï¬aæ pÃtayet tasmai eva nÃyakÃyaiva. ((99)). prÅïayati [caus. de prÅ- cf. roots p.103] ((100)). sur l'emploi de samÃnaæ pÆrveïa cf. as.1. 15.1.34-35 [yukti d‚sign‚e sous le nom de prasaÇga, employ‚e en as.1.1.11.10] ; voir aussi jolly, pr‚face … l'‚dition de l'as.1. vol.1 intro p.11 'medhÃtithi adduces two passages of a work called samÃnatantra, which may be traced to the a. (x.5.64 and 6.2.7)... ((101)). noter l'emploi de anuÓaya- [snr.41b repentir] avec son sens juridique d'annulation (rescision). ((102)). le "domicile d'une prÃtiveÓyÃ" [as.1.2.27.1-2 mentionne une pratigaïikÃ- qui serait "a deputy courtesan"; kangle 2 p.158]. yaÓodhara : prÃtiveÓyÃ-bhavane iti tasyà dravyeïopag­hÅtatvÃt "au domicile d'une pø, du fait qu'elle peut ˆtre acquise au moyen de biens". la traduction en hindÅ donne pa¬osin ke ghar "la maison d'une voisine" et correspond au sens donn‚ par snr.495a prÃtiveÓya- -ka- a. voisin; m. voisin de la maison en face, voisin (en g‚n‚ral). ((103)). renvoi … 19 supra [mais 19 a vi«ahyam avakÃÓam... et non sÃvakÃÓam]. ((104)). yaÓodhara pr‚cise qu'en raison du caractŠre contraire au dharma (de ce type de "mariage"), il n'y a pas, dans ce cas, apport de feu, etc. atrÃgny-ÃharaïÃdikaæ nÃsti a:dharmatvÃd iti. la traduction en hindÅ y voit [justement] un mariage de type paiÓÃca. ((105)). yaÓodhara cite, … titre d'exemple, le mariage de k­«ïa et de rukmiïÅ et pr‚cise que dans ce cas encore, il n'y a pas de feu, etc. ((106)). yaÓodhara : iti vivÃha-yogà ekatriæÓaæ prakaraïam. ((107)). snr.678b viÓrambha- m. confiance, intimit‚. 232a gƬha- (guh-) a.v. cach‚, secret, etc. les b.v. … premier terme gø+ x signifient : "qui dissimule x". yaÓodhara : gƬha-viÓrambhÃ. itarasyÃ÷ kapaÂa-vyavahÃra÷. saæbhÃvitatvÃt. la traduction en hindÅ : pativratà bhÃryà vahÅ hai jo pati kÅ ekÃnta viÓvÃsa-pÃtra ban-kar ... l'‚pouse fidŠle est celle qui, ayant totalement confiance en son mari... ((108)). snr.892a h­dya- a. cher, aim‚; charmant, aimable, gracieux... ((109)). yaÓodhara : nÃyaka-bhaginÅ«u nanÃnd­«u. soeurs du mari. ((110)). pratipatti- ici, avec le sens de "conduite". ((111)). yaÓodhara [complet] : paripÆte«u ceti pavitre«u. haritaæ dhÃnyÃkÃrdrakÃdi. ÓÃkaæ pÃlaÇkyÃdi ca. e«Ãæ vaprÃn kedÃrÃn. ik«u-stambÃn ik«u-viÂapÃn. jÅrakÃdŤ Óatapu«pa-paryantÃn kÃrayet. tatra ajamodo 'nenaiva nÃmnà pratÅta÷. tamÃla-gulmÃæs tamÃla-viÂapÃn. snr.harita- [885ab] a. brun, fauve, etc., vert. ((112)). yaÓodhara [complet] : tatra kubjakÃdÅnÃæ gulmÃn. tagara÷ piï¬Å-tagara÷. japà o¬ra-pu«pam. bahu-pu«pà ye nirbharaæ pu«yanti. bÃla-koÓÅrayo÷ pÃtÃlikà kedara÷. sthaï¬ilÃny avapadikÃni. ((113)). yaÓodhara sajjà sÃvadhÃnÃ.[snr.768a sajja- (pour sa-jya-) a. (arc) muni d'une corde, (trait) fix‚ sur la corde, d'où prˆt, pr‚par‚... [836a] sÃvadhÃna- a. attentif, vigilant]. ((114)). yaÓodhara : ni«kuÂe«v iti g­ha-vÃÂikÃyÃæ nirgatya kayà cit saha mantraïam. [snr.384b ni«kuÂa- bosquet de plaisance] ((115)). snr.161a ulbaïa- a. abondant, massif, gros, immense. ((116)). snr.791a sam-argha- a. … bon march‚. ((117)). yaÓodhara : ekacÃriïÅ-v­ttaæ dvÃtriæÓaæ prakaraïam. ((118)). usage de anyatra conforme aux yukti de l'as.1. : except‚ ... ((119)). yaÓodhara : pravÃsa-caryà traya-triæÓaæ prakaraïam. ((120)). texte tad-v­ttam, mais yaÓodhara sad iti... ((121)). yaÓodhara : iti jye«ÂhÃ-v­ttaæ catustriæÓaæ prakaraïam. ((122)). yaÓodhara : iti kani«ÂhÃ-v­ttaæ pa¤catriæÓaæ prakaraïam. ((123)). yaÓodhara : viÓrÃïanam iti dÃnam. snr.679a viÓrÃïana- nt. fait de donner, d'offrir qqch. [vi-Óran- faire cadeau]. ((124)). yaÓodhara : ...punarbhÆ-v­ttaæ «aÂtriæÓaæ prakaraïam. ((125)). yaÓodhara : iti durbhÃgav­ttaæ saptatriæÓaæ prakaraïam. ((126)). r‚f‚rence interne, yaÓodhara : anta÷purÃïÃæ ceti tat-stha-strÅïÃm evÃbhidhÃnam. ete«v eva prakaraïe«u lak«ayet tatrÃpy ekacÃriïÅ-jye«Â÷Ãdaya÷ santÅti p­thaÇ noktam. ((127)). yaÓodhara : ity Ãnta÷purikam a«ÂatriæÓaæ prakaraïam. ((128)). yaÓodhara : iti puru«asya bahvÅ«u pratipattir ekonacatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((129)). anomalie. il faut supposer que les v.4.2.67-72 ne forment pas un prak., malgr‚ le comm. de yaÓodhara sur 4.2.72 [et le colophon de 4.2]. ((130)). en 1.5 ((131)). yaÓodhara : iti strÅ-puru«a-ÓÅlÃvasthÃpanam ekonacatvÃriæÓaæ prakaraïam [et cf. n.1 supra] ((132)). yaÓodhara : tatreti strÅ-puru«a-ÓÅlÃvasthÃpane yÃni vyÃvartana-kÃraïÃni tÃni prakaraïÃntargatÃny ucyante. ((133)). snr.740a Óauï¬a- adonn‚ … la boisson... Óauï¬Åra- -ya- = ÓauÂÅra- -ya-. ÓauÂÅra- a. fier, hautain, arrogant... ; -ya- nt. fiert‚, orgueil de (ifc.). ((134)). yaÓodhara : iti vyÃvartana-kÃraïÃni catvÃriæÓaæ prakaraïam. ((135)). yaÓodhara : iti strÅ«u siddhÃ÷ puru«Ã ekacatvÃriæÓaæ prakaraïam. le prak. ne compte qu'un seul sÆtra (mais qui donne une liste exhaustive et ne n‚cesitant pas de d‚veloppement particulier ?). ((136)). yaÓodhara : ity a:yatna-sÃdhyà yo«ito dvÃcatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((137)). sur cette yukti cf. as.1. 15.1.36-37 : *36 pratilomena sÃdhanaæ viparyaya÷. *37 viparÅtam a:tu«Âasya [1.16.12] iti. ((138)). yaÓodhara : iti paricaya-kÃraïÃni trayaÓcatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((139)). yaÓodhara : ity abhiyogÃÓ catuÓcatvíiæÓaæ prakaraïam. le colophon devrait figurer aprŠs celui du texte i.e. aprŠs 24 ity abhiyogÃ÷, mais 25-26 n'auraient plus de statut? ((140)). etena... vyÃkhyÃta÷, cf. as.1.15.1.23-24 uktena sÃdhanam atideÓa÷. dattasyÃpradÃnam ­ïÃdÃnena vyÃkhyÃtam [3.16.1] iti. ((141)). yaÓodhara : bhÃvaparÅk«Ã pa¤cacatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((142)). snr.484a pravirala- a. s‚par‚ par un grand intervalle, isol‚; clairsem‚, rare. ((143)). snr.496a prÃ-bh­ta- nt. cadeau, don, offrande... ((144)). yaÓodhara : iti dÆtÅ-karmÃïi «aÂcatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((145)). yaÓodhara : halotthav­ttir grÃmakÆÂa÷. tasya grÃmÅïai÷ kar«aïa-halikà dÅyante. (hala+uttha+v­tti- : dont le revenu provient de la charrue) la traduction en hindÅ donne paÂawÃrÅ. ((146)). snr.247a car«aïi- a. actif, agile; f. pl. population (s‚dentaire); -Å- ‚pouse de varuïa.. ((147)). snr.197a kuÂÂima- m. nt. pav‚ en dalles ou en mosaïque. [483b] pravÃla- m. nt. jeune pousse, bourgeon...; corail. ((148)). snr.575a m­dvÅkÃ- f. (grappe de) vigne. yaÓodhara m­dvÅkÃ-maï¬apaæ drÃk«Ã-maï¬apam [mw.501c drÃk«Ã-, f. vine grape. ((149)). s'agit-il d'un ancien prak. ? ((150)). yaÓodhara : gurjarÃte koÂÂaæ nÃma sthÃnaæ tasya rÃjÃnam ÃbhÅra-nÃmÃnam para-bhavanam iti. Óre«Âhi-vasumitrasya bhÃryÃm adhigantuæ tad-bhavanagataæ jaghÃna. ((151)). yaÓodhara : prattà vyƬhÃ. aupÃyanikam upÃya-prayojanaæ vastrÃdi upabhuktà rÃj¤Ã saæprayuktÃ÷. vis­jyante tyak«yante ity ÃndhrÃïÃæ prav­tti÷. ((152)). yaÓodhara : ÅÓvara-kÃmitaæ saptacatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((153)). snr. ÃpÅna- a.v. enfl‚; plein, gras; nt. pis, mamelle? ((154)). l'annonce des vers est inhabituelle. kangle considŠre que ceux introduits par cette formule sont des interpolations dans l'as.1. [7.6.15, 7.9.37] cf. kangle vol.2 p.351 n. ((155)). yaÓodhara : ity anta÷:purikÃv­ttam a«ÂacatvÃriæÓaæ prakaraïam. ((156)). yaÓodhara : kÃmopadheti kÃma-vi«aye yà parÅk«Ã tayà ÓuddhÃn. il existe une "‚preuve du kÃma [kÃmopadhÃ-] dans l'as.1., d‚crite en 1.10.7-8, selon 1.10.13, "ceux qui ont ‚t‚ purifi‚s par cette ‚preuve doivent ˆtre affect‚s "to guardianship of (places of) recreation inside (the palace) as well as outside..." [kangle vol.2 p.20] (kÃmopadhÃ-ÓuddhÃn bÃhyÃbhyantara-vihÃra-rak«Ãsu). ((157)). le parallŠle avec les ‚preuves de as.1.1.10 est clair, selon goïikÃputra, ils doivent avoir subi avec succŠs trois ‚preuves : kÃma-ø, bhaya-ø, artha-ø. ((158)). il s'agit alors d'‚preuves [la forme verbale upadadhyÃt // upadhÃ- en atteste] destin‚es … s'assurer de la fid‚lit‚ des femmes et non, comme pr‚c‚demment, de leurs gardiens. ceci est peut ˆtre … mettre en rapport avec as.1.1.20.14 "in the inner appartments, he should visit the queen after she is cleared (of suspicion) by old women." (antarg­ha-gata÷ sthavira-strÅ-pariÓuddhÃæ devÅæ paÓyet.). ((159)). ici, vÃtsyÃyana ‚nonce une opinion comparable … celle de kauÂilya au sujet des ‚preuves [1.10.18v-19v] : "he should not effect the corruption of the uncorrupted (na dÆ«aïam a:du«Âasya... caret) as of water by poison; for, it may well happen that a cure may not be found for one corrupted [18]. and the mind, perverted by the fourfold secret tests, may not turn back without going to the end, remaining fixed in the will of spirited persons [19]."; opinion qui se retrouve aussi en 1.17.30-32, mais au sujet du prince h‚ritier : "this awakening of one one not awake is highly dangerous says kauÂilya [30]. for a fresh object absorbs whatever it is smeared with [31]. similarly this prince, immature in intellect, understands as the teaching of the science whatever he is told [32]." (mahÃ-do«am a:buddha-bodhanam iti kauÂilya÷. navaæ hi dravyaæ yena yena yenÃrtha-jÃtenopadihyate tat tad ÃcÆ«ati. evam ayam nava-buddhir yad yad ucyate tat tac chÃstropadeÓam ivÃbhijÃnÃti.) ((160)). yaÓodhara : iti dÃraraka«itakam ekonapa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((161)). yaÓodhara : dharmÃdhikaraïa-sthÃ÷ prìvivÃkÃdaya÷. ((162)). yaÓodhara : paï¬ako napuæsaka÷. ((163)). yaÓodhara : iti sahÃya-gamyÃgamya-gamana-kÃraïa-cintà pa¤caÓattamaæ prakaraïÃm. ((164)). yaÓodhara ne signale la fin du prakaraïa qu'en commentant 33. ((165)). yaÓodhara : iti gamyopÃvartanam ekapa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((166)). r‚f‚rence interne, renvoyant … 4.1.1-41 (32). ((167)). yaÓodhara : iti kÃntÃnuv­ttaæ dvipa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((168)). yaÓodhara : ity arthÃgamopÃyÃs tripa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((169)). dharmastha- cf. as.1. livre 3. yaÓodhara : dharmasthe«u prìvivÃkÃdi«u... ((170)). yaÓodhara : iti virakta-pratipattiÓ catu÷païcÃÓaæ prakaraïam. ((171)). yaÓodhara : iti ni«kÃsana-kramÃ÷ pa¤capa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((172)). yaÓodhara, malgr‚ le colophon, considŠre que le prakaraïa 56 se poursuit jusqu'… la fin de l'adhyÃya... ((173)). yaÓodhara : iti viÓÅrïa-praisaædhÃnaæ «aÂpa¤cÃÓaæ prakaraïam. ((174)). snr.596b rajanÅ- f. nuit... ((175)). yaÓodhara : iti lÃbha-viÓe«Ã÷ saptapaïcÃÓaæ prakaraïam. ((176)). le sÆ. se pr‚sente comme un titre correspondant au prakaraïa. ((177)). marque d'un sous prak. (annonc‚ par le premier sÆ.) cf. infra 26c, 31c. ((178)). double articulation 26c iti... 27 atha... ((179)). ici encore une double articulation : 35c iti... 36 ...tu. ((180)). noter la qualification de yukti- (cf. as.1.15.1) des "raisonnements" propos‚s : anayà eva yuktyÃ... ((181)). yaÓodhara ne mentionne pas la fin du prakaraïa ici, mais aprŠs 53 (consid‚rant que les veÓyÃ-viÓe«Ã÷ de 50 font partie du mˆme prak.) ((182)). v‚ritable colophon de fin de livre, qui reprend plus ou moins le titres des prakaraïa-. yaÓodhara [complet] : sarvÃsÃm iti. ÃnurÆpyeïeti. Ãtmano hÅna-madhyamottamÃpek«ayety artha÷ tad-upara¤janam iti. kÃntÃnuv­ttam puna÷-saædhÃnam iti. viÓÅrïa-pratisaædhÃnaæ vaiÓikam iti. veÓo veÓyÃ-janocitaæ v­ttaæ dattakÃcÃrya-darÓanena «a¬-vidhaæ sahÃya-grahaïaæ gamya-parÅk«aïam anura¤janam arthÃdÃnaæ ni«kÃsanaæ viÓÅrïa-pratisaædhÃnaæ ceti bÃbhravya-matena darÓanenëÂa-vidhaæ Óe«ÃbhyÃæ saha tat prayojanam asyeti vaiÓikam. ((183)). yaÓodhara : ity arthÃnarthÃnubandha-saæÓaya-vicÃrà veÓyÃ-viÓe«ÃÓ cëÂÃpa¤cÃÓattamaæ prakaraïam. ((184)). cf. infra 24 avec yaÓodhara. ((185)). autre allusion aux dharmastha-. ((186)). yaÓodhara : iti subhagaÇ-karaïam ekona«a«Âitamaæ prakaraïam. ((187)). yaÓodhara : iti vaÓÅ-karaïaæ «a«Âitamaæ prakaraïam. ((188)). yaÓodhara : iti v­«ya-yogà eka«a«Âitamaæ prakaraïam. ((189)). seul exemple d'un prakaraïa- nomm‚ en tant que tel et num‚rot‚. ((190)). yaÓodhara ne mentionne pas la num‚rotation du prakaraïa dans son commentaire, mais annonce, aprŠs sa paraphrase, des citra-yoga- [complet] : tÃæs tÃæÓ ca yogÃn iti. vardhanasya yogÃ÷ v­ddhi-vidhaya÷. ukta-vyatirikta-kÃrya-sÃdhanÃrthaæ prakÅrïaka-nyÃyena citrà yogà ucyante. ((191)). yaÓodhara : atheti prakaraïÃdhikÃrÃrtham... ((192)). selon yaÓodhara le 64 se termine aprŠs 51, 52v sq. sont introduits par : evaæ saæk«epa-vistarÃbhyÃæ ÓÃstraæ praïÅya grÃhyatÃæ pratipÃdayitum Ãha. ((193)). yaÓodhara : iti citra-yogÃÓ catu÷«a«Âitamaæ prakaraïam.