Bhamaha: Kavyalamkara Based on: KÃvyÃlaÇkÃra of BhÃmaha, Paricchedas 1 to 6 With English Translation and Notes on Paricchedas 1 to 3 by C. Sankara Rama Sastri. Madras, Mylapore : Sri Balamanorama Press, 1956. (Sri Balamanorama Series, 54) Input by Dominic Goodall (EFEO) (The text is not proofread!) TEXT WITH PADA MARKERS [Notes by D. Goodall:] Some corrections from Raniero GNOLI's UdbhaÂa's Commentary on the KÃvyÃlaækÃra of BhÃmaha with an Appendix by Margherita Taticchi including some fragments of KÃlidÃsa's RaghuvaæÓa. Literary and Historical Documents from Pakistan II. Rome: Istituto Italiano per il Medio ed Estremo Oriente, 1962. Supplemented with readings (not consistently in the 1st 3 chapters) from Kashi Sanskrit Series 61, the 1928 edition of Batuk NÃtha "Sarmà and Baldeva UpÃdhyÃya (\edB): KÃvyÃlaÇkÃra of BhÃmaha Edited With Introduction etx. By Batuk NÃth ÁarmÃ, M.A., SÃhityopÃdhyÃya, and Baldeva UpÃdhyÃya, M.A., SÃhitya ÁÃstrÅ, Professors, Benares Hindu University. With a Foreword By Principal A.B. Dhruva, M.A., LL.B., Pro-Vice-Chancellor, Benares Hindu University. The Kashi Sanskrit Series (Haridas Sanskrit Granthamala) 61 (AlaÇkÃra ÁÃstra Section No. 2.) Benares: Chowkhamba Sanskrit Series Office, 1928. The recent Chowkhamba edition (KÃvyÃlaÇkÃra of BhÃma÷ [sic] with `Aanand' Hindi commentary by Dr. Ramanand Sharma. Chowkhamba Sanskrit Series 110. Varanasi: Chowkhamba Sanskrit Series Office, 2002) has been ignored. The Hindi translation may be useful, but the edition is not a careful one: it incorporates the suggestions of earlier editors intermittently and without acknowledgement (e.g.6:60), and it sometimes translates someone's improvement without accepting it into the text (e.g. 6:56a). It takes no account of GNOLI (see e.g. 1:9). No other editions available to me at the moment; but D.T. Tatacharya Siromani's edition with his commentary (udyÃnav­tti) published from Tiruvadi in 1934 (according to GNOLI 1962:xxxix, fn.2) should be sought. ___________________________________________________________________ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): description character =ASCII long a à 195 long A ù 249 long i Å 197 long I ý 253 long u Æ 198 long U ô 244 vocalic r ­ 173 vocalic R ã 227 long vocalic r Ì 204 vocalic l Ê 202 long vocalic l Ë 203 velar n Ç 199 velar N § 167 palatal n ¤ 164 palatal N ¥ 165 retroflex t  194 retroflex T è 232 retroflex d ¬ 172 retroflex D Ö 214 retroflex n ï 239 retroflex N × 215 palatal s Ó 211 palatal S Á 193 retroflex s « 171 retroflex S å 229 anusvara æ 230 capital anusvara õ 245 visarga ÷ 247 capital visarga ê 234 Other characters of the REE encoding table are not included. Unless indicated otherwise, accents have been dropped in order to facilitate word search. For a comprehensive list of REE and other GRETIL encodings and formats see: www.sub.uni-goettingen.de/ebene_1/fiindolo/gretil/gretdiac.pdf and www.sub.uni-goettingen.de/ebene_1/fiindolo/gretil/gretdias.pdf ___________________________________________________________________ PADA MARKERS For a four-pada verse: ........ $ ........ & ........ % ........ // For a six-pada verse: ........ $ ........ & ........ % ........ \ ........ # ........ // praïamya sÃrvaæ sarvaj¤aæ $ manovÃkkÃyakarmabhi÷ & kÃvyÃlaækÃra itye«a % yathÃbuddhi vidhÃsyate // Bh_1.1 // dharmÃrthakÃmamok«e«u $ vaicak«aïyaæ kalÃsu ca & prÅtiæ karoti kÅrtiæ ca % sÃdhukÃvyanibandhanam // Bh_1.2 // adhanasyeva dÃt­tvaæ $ klÅbasyevÃstrakauÓalam & aj¤asyeva pragalbhatvam % akave÷ ÓÃstravedanam // Bh_1.3 // vinayena vinà kà ÓrÅ÷ $ kà niÓà ÓaÓinà vinà & rahità satkavitvena % kÅd­ÓÅ vÃgvidagdhatà // Bh_1.4 // gurÆpadeÓÃdadhyetuæ $ ÓÃstraæ ja¬adhiyo 'pyalam & kÃvyaæ tu jÃyate jÃtu % kasyacit pratibhÃvata÷ // Bh_1.5 // upeyu«Ãmapi divaæ $ sannibandhavidhÃyinÃm & Ãsta eva nirÃtaÇkaæ % kÃntaæ kÃvyamayaæ vapu÷ // Bh_1.6 // ruïaddhi rodasÅ cÃsya $ yÃvatkÅrtiranaÓvarÅ & tÃvatkilÃyamadhyÃste % suk­tÅ vaibudhaæ padam // Bh_1.7 // ato 'bhivächatà kÅrtiæ $ stheyasÅmÃbhuva÷ sthite÷ & yatno viditavedyena % vidheya÷ kÃvyalak«aïa÷ // Bh_1.8 // ÓabdaÓchando 'bhidhÃnÃrthà $ itihÃsÃÓrayÃ÷ kathÃ÷ & loko yukti÷ kalÃÓceti % mantavyÃ÷ kÃvyahetava÷ // Bh_1.9 // % kÃvyahetava÷] UdbhaÂa's comm. (see GNOLI 1962, p.XL); kÃvyagairhyamÅ \edM; kÃvyayairvaÓÅ \edB; kÃvyayairamÅ? \edBpc(\edBvl?) ÓabdÃbhidheye vij¤Ãya $ k­tvà tadvidupÃsanam & % tadvidupÃsanam] \edM; tadvidupÃsanÃm \edB vilokyÃnyanibandhÃæÓca % kÃrya÷ kÃvyakriyÃdara÷ // Bh_1.10 // sarvathà padamapyekaæ $ na nigÃdyamavadyavat & vilak«maïà hi kÃvyena % du÷suteneva nindyate // Bh_1.11 // nÃkavitvamadharmÃya $ vyÃdhaye daï¬anÃya và & % nÃkavitvam] \edM; akavitvam \edB kukavitvaæ puna÷ sÃk«Ãn % m­timÃhurmanÅ«iïa÷ // Bh_1.12 // rÆpakÃdiralaækÃras $ tasyÃnyairbahudhodita÷ & na kÃntamapi nirbhÆ«aæ % vibhÃti vanitÃmukham // Bh_1.13 // rÆpakÃdimalaækÃraæ $ bÃhyamÃcak«ate pare & supÃæ tiÇÃæ ca vyutpattiæ % vÃcÃæ vächantyalaæk­tim // Bh_1.14 // tadetadÃhu÷ sauÓabdyaæ $ nÃrthavyutpattirÅd­ÓÅ & ÓabdÃbhidheyÃlaækÃra- % bhedÃdi«Âaæ dvayaæ tu na÷ // Bh_1.15 // %% Cited in KÃvyaprakÃÓa 6 ÓabdÃrthau sahitau kÃvyaæ $ gadyaæ padyaæ ca taddvidhà & saæsk­taæ prÃk­taæ cÃnyad % apabhraæÓa iti tridhà // Bh_1.16 // v­ttadevÃdicarita- $ Óaæsi cotpÃdyavastu ca & kalÃÓÃstrÃÓrayaæ ceti % caturdhà bhidyate puna÷ // Bh_1.17 // sargabandho 'bhineyÃrthaæ $ tathaivÃkhyÃyikÃkathe & anibaddhaæ ca kÃvyÃdi % tatpuna÷ pa¤cadhocyate // Bh_1.18 // sargabandho mahÃkÃvyaæ $ mahatÃæ ca mahacca yat & agrÃmyaÓabdamarthyaæ ca % sÃlaækÃraæ sadÃÓrayam // Bh_1.19 // mantradÆtaprayÃïÃji- $ nÃyakÃbhyudayaiÓca yat & % mantra] \edM\edB; mantri \edBKa pa¤cabhi÷ sandhibhiryuktaæ % nÃtivyÃkhyeyam­ddhimat // Bh_1.20 // %% nÃtivyÃkhyeyam---this theme famously returned to in 2:20 below caturvargÃbhidhÃne 'pi $ bhÆyasÃrthopadeÓak­t & yuktaæ lokasvabhÃvena % rasaiÓca sakalai÷ p­thak // Bh_1.21 // nÃyakaæ prÃgupanyasya $ vaæÓavÅryaÓrutÃdibhi÷ & na tasyaiva vadhaæ brÆyÃd % anyotkar«Ãbhidhitsayà // Bh_1.22 // yadi kÃvyaÓarÅrasya $ na sa vyÃpitaye«yate & na cÃbhyudayabhÃktasya % mudhÃdau grahaïastavau // Bh_1.23 // % grahaïastavau] \edM\edB; grahaïaæ stave \edMGa nÃÂakaæ dvipadÅÓamyÃ- $ rÃsakaskandhakÃdi yat & uktaæ tadabhineyÃrtham % ukto 'nyaistasya vistara÷ // Bh_1.24 // saæsk­tÃnÃkulaÓravya- $ ÓabdÃrthapadav­ttinà & % saæsk­tÃ@] \edM; prak­tÃ@ \edB; pras­tÃ@ \edBKha; prak­tÃ(s­tÃ) \edBGha gadyena yuktodÃttÃrthà % socchvÃsÃkhyÃyikà matà // Bh_1.25 // v­ttamÃkhyÃyate tasyÃæ $ nÃyakena svace«Âitam & vaktraæ cÃparavaktraæ ca % kÃle bhÃvyÃrthaÓaæsi ca // Bh_1.26 // kaverabhiprÃyak­tai÷ $ kathanai÷ kaiÓcidaÇkità & % kathanai÷] \edM; kathÃnai÷ \edB kanyÃharaïasaægrÃma- % vipralambhodayÃnvità // Bh_1.27 // na vaktrÃparavaktrÃbhyÃæ $ yuktà nocchÃsavatyapi & saæsk­tÃsaæsk­tà ce«Âà % kathÃpabhraæÓabhÃk tathà // Bh_1.28 // % saæsk­tÃsaæsk­tÃ] \edM; saæsk­taæ saæsk­tà \edB anyai÷ svacaritaæ tasyÃæ $ nÃyakena tu nocyate & svaguïÃvi«k­tiæ kuryÃd % abhijÃta÷ kathaæ jana÷ // Bh_1.29 // % kathaæ jana÷] \edM\edB; kathaæcana GNOLI anibaddhaæ punargÃthÃ- $ ÓlokamÃtrÃdi tatpuna÷ & yuktaæ vakrasvabhÃvoktyà % sarvamevaitadi«yate // Bh_1.30 // vaidarbhamanyadastÅti $ manyante sudhiyo 'pare & tadeva ca kila jyÃya÷ % sadarthamapi nÃparam // Bh_1.31 // gau¬Åyamidametattu $ vaidarbhamiti kiæ p­thak & gatÃnugatikanyÃyÃn % nÃnÃkhyeyamamedhasÃm // Bh_1.32 // nanu cÃÓmakavaæÓÃdi $ vaidarbhamiti kathyate & % cÃÓmakavaæÓÃdi] \edM\edB; * * kavaæÓyÃdi GNOLI kÃmaæ tathÃstu prÃyeïa % saæj¤ecchÃto vidhÅyate // Bh_1.33 // apu«ÂÃrthamavaktrokti $ prasannam­ju komalam & bhinnaæ geyamivedaæ tu % kevalaæ ÓrutipeÓalam // Bh_1.34 // alaækÃravadagrÃmyam $ arthyaæ nyÃyyamanÃkulam & gau¬Åyamapi sÃdhÅyo % vaidarbhamiti nÃnyathà // Bh_1.35 // na nitÃntÃdimÃtreïa $ jÃyate cÃrutà girÃm & vakrÃbhidheyaÓabdoktir % i«Âà vÃcÃmalaæk­ti÷ // Bh_1.36 // % [«a kÃvyado«Ã÷] neyÃrthaæ kli«ÂamanyÃrtham $ avÃcakamayuktimat & gƬhaÓabdÃbhidhÃnaæ ca % kavayo na prayu¤jate // Bh_1.37 // neyÃrthaæ nÅyate yukto $ yasyÃrtha÷ k­tibhirbalÃt & ÓabdanyÃyÃnupÃrƬha÷ % kathaæcitsvÃbhisandhinà // Bh_1.38 // mÃyeva bhadreti yathà $ sà cÃsÃdhvÅ prakalpanà & veïudÃkeriti ca tÃæ % nayanti vacanÃdvinà // Bh_1.39 // % tÃæ nayanti] \edM; tÃnniyanti \edB %% Several interpretations of this example are presented in \msM, but it remains mysterious kli«Âaæ vyavahitaæ vidyÃd $ anyÃrthaæ vigame yathà & % @nyÃrthaæ vigame] \edM\edBGa; @nyarthavigame \edB vijahrustasya tÃ÷ Óokaæ % krŬÃyÃæ vik­taæ ca tat // Bh_1.40 // %% the anyÃrtha is ``effected by the vi [in vijahru÷]". Apparently this would come under avÃcaka for MammaÂa himÃpahÃmitradharair $ vyÃptaæ vyometyavÃcakam & sÃk«ÃdarƬhaæ vÃcye 'rthe % nÃbhidhÃnaæ pratÅyate // Bh_1.41 // %% Apparenlty this would come under kli«Âa for MammaÂa ayuktimad yathà dÆtà $ jalabh­nmÃrutendava÷ & % @mÃrutendava÷] \edM\edB; @mÃtrakeÇaca \edBGa; @mÃtra(ru?)te«u ca \edBKa tathà bhramarahÃrÅta- % cakravÃkaÓukÃdaya÷ // Bh_1.42 // % tathà bhramara@] \edM\edB; tatrÃbhramarahÃrÅta@ GNOLI avÃco 'vyaktavÃcaÓca $ dÆradeÓavicÃriïa÷ & kathaæ dÆtyaæ prapadyerann % iti yuktyà na yujyate // Bh_1.43 // yadi cotkaïÂhayà yattad $ unmatta iva bhëate & tathà bhavatu bhÆmnedaæ % sumedhobhi÷ prayujyate // Bh_1.44 // gƬhaÓabdÃbhidhÃnaæ ca $ na prayojyaæ kathaæcana & sudhiyÃmapi naivedam % upakÃrÃya kalpate // Bh_1.45 // asitartitugadricchit $ sva÷k«itÃæ patiradvid­k & amidbhi÷ Óubhrad­gd­«Âair % dvi«o jeghnÅyi«Å«Âa va÷ // Bh_1.46 // % asitartibhugadrik«it sva÷ kitÃæ patiradvid­k| amÅbhi÷ Óubhrad­gv­«Âairdvi«o jeghnÅyi«Å«Âa va÷ \edBGha %% Interpreted in \msM\ with the aid of RatneÓvarasÆri's commentary on the SarasvatÅkaïÂhÃbharaïa %% [apare catvÃro do«Ã÷] Órutidu«ÂÃrthadu«Âe ca $ kalpanÃdu«Âamityapi & Órutika«Âaæ tathaivÃhur % vÃcaæ do«aæ caturvidham // Bh_1.47 // vi¬varcovi«Âhitaklinnac- $ chinnavÃntaprav­ttaya÷ & % @klinnacchinna@] \edM\edB; @cchinnaklinna@ \edBKa pracÃradhar«itodgÃra- % visargahadayantritÃ÷ // Bh_1.48 // % @hadayantritÃ÷] \edM\edB; @hadayaæt­tÃ÷ \edBGa hiraïyaretÃ÷ sambÃdha÷ $ pelavopasthitÃï¬ajÃ÷ & vÃkkÃÂavÃdayaÓceti % Órutidu«Âà matà gira÷ // Bh_1.49 // arthadu«Âaæ punarj¤eyaæ $ yatrokte jÃyate mati÷ & asabhyavastuvi«ayà % ÓabdaistadvÃcibhiryathà // Bh_1.50 // hantumeva prav­ttasya $ stabdhasya vivarai«iïa÷ & % stabdhasya] \edM\edB; stambhasya \edBGa patanaæ jÃyate 'vaÓyaæ % k­cchreïa punarunnati÷ // Bh_1.51 // padadvayasya sandhÃne $ yadani«Âaæ prakalpate & % prakalpate] \edM\edB; pragalbhate \edBKa; prakalpyate \edBGha tadÃhu÷ kalpanÃdu«Âaæ % sa ÓauryÃbharaïo yathà // Bh_1.52 // yathÃ.ajihladadityÃdi $ Órutika«Âaæ ca tadvidu÷ & na tad icchanti k­tino % gaï¬amapyapare kila // Bh_1.53 // sanniveÓaviÓe«Ãttu $ duruktamapi Óobhate & nÅlaæ palÃÓamÃbaddham % antarÃle srajÃmiva // Bh_1.54 // kiæcidÃÓrayasaundaryÃd $ dhatte ÓobhÃmasÃdhvapi & kÃntÃvilocananyastaæ % malÅmasamiväjanam // Bh_1.55 // ÃpÃï¬ugaï¬ametatte $ vadanaæ vanajek«aïe & saægamÃt pÃï¬uÓabdasya % gaï¬a÷ sÃdhu yathoditam // Bh_1.56 // anayÃnyad api j¤eyaæ $ diÓà yuktamasÃdhvapi & yathà viklinnagaï¬ÃnÃæ % kariïÃæ madavÃribhi÷ // Bh_1.57 // % mada@] \edM\edB; muda@ \edBGha madaklinnakapolÃnÃæ $ dviradÃnÃæ catu÷ÓatÅ & yathà tadvadasÃdhÅya÷ % sÃdhÅyaÓca prayojayet // Bh_1.58 // etad grÃhyaæ surabhi kusumaæ grÃmyam etannidheyaæ $ dhatte ÓobhÃæ viracitamidaæ sthÃnamasyaitadasya & mÃlÃkÃro racayati yathà sÃdhu vij¤Ãya mÃlÃæ % yojyaæ kÃvye«vavahitadhiyà tadvadevÃbhidhÃnam // Bh_1.59 // \Colo iti bhÃmahÃlaÇkÃre prathama÷ pariccheda÷ \chapter dvitÅya÷ pariccheda÷ mÃdhuryamabhivächanta÷ $ prasÃdaæ ca sumedhasa÷ & samÃsavanti bhÆyÃæsi % na padÃni prayu¤jate // Bh_2.1 // kecidojo 'bhidhitsanta÷ $ samasyanti bahÆnyapi & yathà mandÃrakusuma- % reïupi¤jaritÃlakà // Bh_2.2 // Óravyaæ nÃtisamastÃrthaæ $ kÃvyaæ madhurami«yate & ÃvidvadaÇganÃbÃla- % pratÅtÃrthaæ prasÃdavat // Bh_2.3 // anuprÃsa÷ sayamako $ rÆpakaæ dÅpakopame & iti vÃcÃmalaækÃrÃ÷ % pa¤caivÃnyairudÃh­tÃ÷ // Bh_2.4 // sarÆpavarïavinyÃsam $ anuprÃsaæ pracak«ate & kiæ tayà cintayà kÃnte % nitÃnteti yathoditam // Bh_2.5 // grÃmyÃnuprÃsamanyattu $ manyante sudhiyo 'pare & sa lolamÃlÃnÅlÃli- % kulÃkulagalo bala÷ // Bh_2.6 // nÃnÃrthavanto 'nuprÃsà $ na cÃpyasad­ÓÃk«arÃ÷ & yuktyÃnayà madhyamayà % jÃyante cÃravo gira÷ // Bh_2.7 // lÃÂÅyamapyanuprÃsam $ ihecchantyapare yathà & d­«Âiæ d­«ÂisukhÃæ dhehi % candraÓcandramukhodita÷ // Bh_2.8 // ÃdimadhyÃntayamakaæ $ pÃdÃbhyÃsaæ tathÃvalÅ & samastapÃdayamakam % ityetat pa¤cadhocyate // Bh_2.9 // sanda«ÂakasamudgÃder $ atraivÃntargatirmatà & Ãdau madhyÃntayorvà syÃd % iti pa¤caiva tadyathà // Bh_2.10 // sÃdhunà sÃdhunà tena $ rÃjatà rÃjatà bh­tà & sahitaæ sahitaæ kartuæ % saægataæ saægataæ janam // Bh_2.11 // sÃdhu÷ saæsÃrÃdbibhyadasmÃdasÃrÃt $ k­tvà kleÓÃntaæ yÃti vartma praÓÃntam & jÃtiæ vyÃdhÅnÃæ durdamÃnÃmadhÅnÃæ % vächa¤jyÃyastvaæ chindhi muktÃnayastvam // Bh_2.12 // % durdamÃnÃm] \edM; durnayÃnÃm \edB; durdayÃnÃm \edBGa % vächa¤jyÃyastvaæ chindhi muktÃnayastvam \edM; vächantyÃ(¤jyÃ?)yastvaæ chindhi muktÃna(ma?)yastvam \edB na te dhirdhÅra bhoge«u $ ramaïÅye«u saægatà & munÅnapi harantyete % ramaïÅ ye«u saægatà // Bh_2.13 // %% [pÃdÃbhyÃsa] sitÃsitÃk«Åæ supayodharÃdharÃæ $ susaæmadÃæ vyaktamadÃæ lalÃmadÃm & ghanÃghanà nÅlaghanà ghanÃlakÃæ % priyÃmimÃmutsukayanti yanti ca // Bh_2.14 // %% [ÃvalÅ] amÅ n­pà dattasamagraÓÃsanÃ÷ $ kadÃcidapyapratibaddhaÓÃsanÃ÷ & k­tÃgasÃæ mÃrgabhidÃæ ca ÓÃsanÃ÷ % pit­kramÃdhyÃsitatÃd­ÓÃsanÃ÷ // Bh_2.15 // %% [samastapÃdayamakam] anantaraikÃntarayor $ evaæ pÃdÃntayorapi & k­tsnaæ ca sarvapÃde«u % du«karaæ sÃdhu tÃd­Óam // Bh_2.16 // % du«karaæ] \edM; du«k­tam \edB tulyaÓrutÅnÃæ bhinnÃnÃm $ abhidheyai÷ parasparam & varïÃnÃæ ya÷ punarvÃdo % yamakaæ tannigadyate // Bh_2.17 // pratÅtaÓabdamojasvi $ suÓli«Âapadasandhi ca & prasÃdi svabhidhÃnaæ ca % yamakaæ k­tinÃæ matam // Bh_2.18 // nÃnÃdhÃtvarthagambhÅrà $ yamakavyapadeÓinÅ & prahelikà sà hyudità % rÃmaÓarmÃcyutottare // Bh_2.19 // kÃvyÃnyapi yadÅmÃni $ vyÃkhyÃgamyÃni ÓÃstravat & utsava÷ sudhiyÃmeva % hanta durmedhaso hatÃ÷ // Bh_2.20 // upamÃnena yattattvam $ upameyasya rÆpyate & guïÃnÃæ samatÃæ d­«Âvà % rÆpakaæ nÃma tadvidu÷ // Bh_2.21 // samastavastuvi«ayam $ ekadeÓavivarti ca & dvidhà rÆpakamuddi«Âam % etattaccocyate yathà // Bh_2.22 // ÓÅkarÃmbhomadas­jas $ tuÇgà jaladadantina÷ & niryÃnto madayantÅme % ÓakrakÃrmukavÃraïÃ÷ // Bh_2.23 // % madayantÅme ÓakrakÃrmukavÃraïÃ÷] \edM(conj); maï¬ayantÅme ÓakrakÃrmukakÃnanam \edB; madayantÅme ÓakrakÃrmukakÃraïam \edBGa ta¬idvalayakak«yÃïÃæ $ balÃkÃmÃlabhÃriïÃm & % ta¬idvalaya@] \edB; taÂidvalaya@ \edM payomucÃæ dhvanirdhÅro % dunoti mama tÃæ priyÃm // Bh_2.24 // ÃdimadhyÃntavi«ayaæ $ tridhà dÅpakami«yate & ekasyaiva tryavasthatvÃd % iti tadbhidyate tridhà // Bh_2.25 // amÆni kurvate 'nvarthÃm $ asyÃkhyÃmarthadÅpanÃt & tribhirnidarÓanaiÓcedaæ % tridhà nirdiÓyate yathà // Bh_2.26 // mado janayati prÅtiæ $ sÃnaÇgaæ mÃnabhaÇguram & % sÃnaÇgaæ] \edM\edB; sÃnalÃæ \edBKa sa priyÃsaægamotkaïÂhÃæ % sÃsahyÃæ manasa÷ Óucam // Bh_2.27 // mÃlinÅraæÓukabh­ta÷ $ striyo 'laækurute madhu÷ & hÃrÅtaÓukavÃcaÓca % bhÆdharÃïÃmupatyakÃ÷ // Bh_2.28 // cÅrÅmavatÅraraïyÃnÅ÷ $ sarita÷ Óu«yadambhasa÷ & % cÅrÅ@] \edM\edB; carÅ@ \edBKa pravÃsinÃæ ca cetÃæsi % Óucirantaæ ninÅ«ati // Bh_2.29 // viruddhenopamÃnena $ deÓakÃlakriyÃdibhi÷ & upameyasya yatsÃmyaæ % guïaleÓena sopamà // Bh_2.30 // yathevaÓabdau sÃd­Óyam $ Ãhaturvyatirekiïo÷ & dÆrvÃkÃï¬amiva ÓyÃmaæ % tanvÅ ÓyÃmÃlatà yathà // Bh_2.31 // % ÓyÃmaæ] \edM\edB; ÓyÃmà \edBGha % ÓyÃmÃlatÃ] \edM\edB; ÓyÃmalatà \edBGa\edBGha vinà yathevaÓabdÃbhyÃæ $ samÃsÃbhihità parà & yathà kamalapatrÃk«Å % ÓaÓÃÇkavadaneti ca // Bh_2.32 // vatinÃpi kriyÃsÃmyaæ $ tadvadevÃbhidhÅyate & dvijÃtivadadhÅte 'sau % guruvaccÃnuÓÃsti na÷ // Bh_2.33 // samÃnavastunyÃsena $ prativastÆpamocyate & yathevÃnabhidhÃne 'pi % guïasÃmyapratÅtita÷ // Bh_2.34 // sÃdhusÃdhÃraïatvÃdir $ guïo 'tra vyatiricyate & sa sÃmyamÃpÃdayati % virodhe 'pi tayoryathà // Bh_2.35 // kiyanta÷ santi guïina÷ $ sÃdhusÃdhÃraïaÓriya÷ & svÃdupÃkaphalÃnamrÃ÷ % kiyanto vÃdhvaÓÃkhina÷ // Bh_2.36 // yaduktaæ triprakÃratvaæ $ tasyÃ÷ kaiÓcinmahÃtmabhi÷ & nindÃpraÓaæsÃcikhyÃsÃ- % bhedÃdatrÃbhidhÅyate // Bh_2.37 // sÃmÃnyaguïanirdeÓÃt $ trayamapyuditaæ nanu & mÃlopamÃdi÷ sarvo 'pi % na jyÃyÃn vistaro mudhà // Bh_2.38 // hÅnatÃsambhavo liÇga- $ vacobhedo viparyaya÷ & upamÃnÃdhikatvaæ ca % tenÃsad­ÓatÃpi ca // Bh_2.39 // ta eta upamÃdo«Ã÷ $ sapta medhÃvinoditÃ÷ & sodÃharaïalak«mÃïo % varïyante 'tra ca te p­thak // Bh_2.40 // sa mÃrutÃkampitapÅtavÃsà $ bibhratsalÅlaæ ÓaÓibhÃsamabjam & yadupravÅra÷ prag­hÅtaÓÃrÇga÷ % sendrÃyudho megha ivÃbabhÃse // Bh_2.41 // %% cited by NamisÃdhu ad KÃvÃlaÇkÃra of RudraÂa 11:24 with ÓaÓibhÃsi ÓaÇkham (lectio facilior?) ÓakracÃpagrahÃdatra $ darÓitaæ kila kÃrmukam & vÃsa÷ÓaÇkhÃnupÃdÃnÃd % dhÅnamityabhidhÅyate // Bh_2.42 // sarvaæ sarveïa sÃrÆpyaæ $ nÃsti bhÃvasya kasyacit & yathopapatti k­tibhir % upamÃsu prayujyate // Bh_2.43 // akhaï¬amaï¬ala÷ kvendu÷ $ kva kÃntÃnanamadyuti & yatkiæcitkÃntisÃmÃnyÃc % chaÓinaivopamÅyate // Bh_2.44 // kiæ ca kÃvyÃni neyÃni $ lak«aïena mahÃtmanÃm & d­«Âaæ và sarvasÃrÆpyaæ % rÃjamitre yathoditam // Bh_2.45 // sÆryÃæÓasaæmÅlitalocane«u $ dÅne«u padmÃnilanirmade«u & sÃdhvya÷ svagehe«viva bhart­hÅnÃ÷ % kekà vineÓu÷ ÓikhinÃæ mukhe«u // Bh_2.46 // % vineÓu÷] \edM\edB; vinedu÷ \edBKa %% This verse is cited by VÃmana in his KÃvyÃlaÇkÃrasÆtrav­tti ad 4.2.10 ni«peturÃsyÃdiva tasya dÅptÃ÷ $ Óarà dhanurmaï¬alamadhyabhÃja÷ & jÃjvalyamÃnà iva vÃridhÃrà % dinÃrdhabhÃja÷ parive«iïo 'rkÃt // Bh_2.47 // ÓÃkavardhanasya %% [illustration of asambhava; quoted in the 10th ullÃsa of MammaÂa's KÃvyaprakÃÓa] kathaæ pÃto 'mbudhÃrÃïÃæ $ jvalantÅnÃæ vivasvata÷ & asambhavÃdayaæ yuktyà % tenÃsambhava ucyate // Bh_2.48 // tatrÃsambhavinÃrthena $ ka÷ kuryÃdupamÃæ k­tÅ & ko nÃma vahninaupamyaæ % kurvÅta ÓaÓalak«maïa÷ // Bh_2.49 // yasyÃtiÓayavÃnartha÷ $ kathaæ so 'sambhavo mata÷ & i«Âaæ cÃtiÓayÃrthatvam % upamotprek«ayoryathà // Bh_2.50 // pu¤jÅbhÆtamiva dhvÃntam $ e«a bhÃti mataÇgaja÷ & sara÷ ÓaratprasannÃmbho % nabha÷khaï¬amivojjhitam // Bh_2.51 // %% Note that, for BhÃmaha, liÇgabheda is not a problem in upamÃs if the genders are masculine and neuter, as he explains below (2:57). atha liÇgavacobhedÃv $ ucyete saviparyayau & hÅnÃdhikatvÃt sa dvedhà % trayamapyucyate yathà // Bh_2.52 // avigÃhyo 'si nÃrÅïÃm $ ananyamanasÃmapi & vi«amopalabhinnormir % ÃpagevottitÅr«ata÷ // Bh_2.53 // kvacidagre prasaratà $ kvacidÃpatya nighnatà & Óuneva sÃraÇgakulaæ % tvayà bhinnaæ dvi«Ãæ balam // Bh_2.54 // %% \edM\ notes that the verse is cited in KeÓavamiÓra's AlaÇkÃraÓekhara (V.1) ayaæ padmÃsanÃsÅnaÓ $ cakravÃko virÃjate & yugÃdau bhagavÃn brahmà % vinirmitsuriva prajÃ÷ // Bh_2.55 // nanÆpamÅyate pÃïi÷ $ kamalena vikÃsinà & adharo vidrumaccheda- % bhÃsà bimbaphalena ca // Bh_2.56 // ucyate kÃmamastÅdaæ $ kiæ tu strÅpuæsayorayam & vidhirnÃbhimato 'nyaistu % trayÃïÃmapi ne«yate // Bh_2.57 // sa pÅtavÃsÃ÷ prag­hÅtaÓÃrÇgo $ manoj¤abhÅmaæ vapurÃpa k­«ïa÷ & ÓatahradendrÃyudhavÃnniÓÃyÃæ % saæs­jyamÃna÷ ÓaÓineva megha÷ // Bh_2.58 // rÃmaÓarmaïa÷ ÓaÓino grahaïÃdetad $ Ãdhikyaæ kila na hyayam & nirdi«Âa upameye 'rthe % vÃcyo và jalajo 'tra tu // Bh_2.59 // % jalajo] \edM; jalado \edB %% jalaja must refer here to the conch. na sarvasÃrÆpyamiti $ vistareïodito vidhi÷ & abhiprÃyÃtkavernÃtra % vidheyà jalaje mati÷ // Bh_2.60 // %% BhÃmaha might be intending to convey that he is not dogmatic on the point by suggesting that RÃmaÓarman might have intended the imbalance. ÃdhikyamupamÃnÃnÃæ $ nyÃyyaæ nÃdhikatà bhavet & % nyÃyyaæ] \edM\edB; nyÃyyà \edBGha gok«ÅrakundahalinÃæ % viÓuddhyà sad­Óaæ yaÓa÷ // Bh_2.61 // ekenaivopamÃnena $ nanu sÃd­Óyamucyate & % ekenai@] \edM\edB; etenai@ \edBGa uktÃrthasya prayogo hi % gurumarthaæ na pu«yati // Bh_2.62 // %% No answer given to this objection. vane 'tha tasminvanitÃnuyÃyina÷ $ prav­ttadÃnÃrdrakaÂà mataÇgajÃ÷ & %% Quoted by NamisÃdhu ad RudraÂa's KÃvyÃlaÇkÃra 11:24, reading vanitÃvihÃriïa÷ prabhinnadÃnÃrdrakaÂà mataÇgajÃ÷ vicitrabarhÃbharaïÃÓca barhiïo % babhurdivÅvÃmalavigrahà grahÃ÷ // Bh_2.63 // grahairapi gajÃdÅnÃæ $ yadi sÃd­Óyamucyate & tathÃpi te«Ãæ tairasti % kÃntirvÃpyugratÃpi và // Bh_2.64 // ityukta upamÃbhedo $ vak«yate cÃpara÷ puna÷ & upamÃderalaækÃrÃd % viÓe«o 'nyo 'bhidhÅyate // Bh_2.65 // %% [apare «a¬alaækÃrÃ÷] Ãk«epo 'rthÃntaranyÃso $ vyatireko vibhÃvanà & samÃsÃtiÓayoktÅ ca % «a¬alaæk­tayo 'parÃ÷ // Bh_2.66 // vak«yamÃïoktavi«ayas $ tatrÃk«epo dvidhà mata÷ & ekarÆpatayà Óe«Ã % nirdek«yante yathÃkramam // Bh_2.67 // prati«edha ive«Âasya $ yo viÓe«Ãbhidhitsayà & Ãk«epa iti taæ santa÷ % Óaæsanti dvividhaæ yathà // Bh_2.68 // % Ãk«epa iti] \edM\edB; Ãk«epamiti GNOLI ahaæ tvÃæ yadi nek«eya $ k«aïamapyutsukà tata÷ & % tvÃæ] \edM\edB; tvà \edBGa iyadevÃstvato 'nyena % kimuktenÃpriyeïa te // Bh_2.69 // % iyadevÃstvato 'nyena] \edM\edB; iyadevÃstu vÃnyena \GNOLI %% [thus vak«yamÃïavi«aya Ãk«epa] svavikramÃkrÃntabhuvaÓ $ citraæ yanna tavoddhati÷ & % svavikramÃkrÃnta@] \edM; svavikramÃnta@ \edB\unmetrical ko và heturalaæ sindhor % vikÃrakaraïaæ prati // Bh_2.70 // % ko và heturalaæ] \edGnoli; ko và seturalaæ \edM\edB upanyasanamanyasya $ yadarthasyoditÃd­te & j¤eya÷ so 'rthÃntaranyÃsa÷ % pÆrvÃrthÃnugato yathà // Bh_2.71 // parÃnÅkÃni bhÅmÃni $ vivik«orna tava vyathà & sÃdhu vÃsÃdhu vÃgÃmi % puæsÃmÃtmaiva Óaæsati // Bh_2.72 // %% CHECK NamisÃdhu on RudraÂa's KÃvyÃlaÇkÃra ad 8:24 hiÓabdenÃpi hetvartha- $ prathanÃduktasiddhaye & ayamarthÃntaranyÃsa÷ % sutarÃæ vyajyate yathà // Bh_2.73 // vahanti girayo meghÃn $ abhyupetÃn gurÆnapi & garÅyÃneva hi gurÆn % bibharti praïayÃgatÃn // Bh_2.74 // upamÃnavato 'rthasya $ yadviÓe«anidarÓanam & vyatirekaæ tamicchanti % viÓe«ÃpÃdanÃdyathà // Bh_2.75 // sitÃsite pak«mavatÅ $ netre te tÃmrarÃjinÅ & ekÃntaÓubhraÓyÃme tu % puï¬arÅkÃsitotpale // Bh_2.76 // kriyÃyÃ÷ prati«edhe yà $ tatphalasya vibhÃvanà & j¤eyà vibhÃvanaivÃsau % samÃdhau sulabhe sati // Bh_2.77 // apÅtamattÃ÷ Óikhino $ diÓo 'nutkaïÂhitÃkulÃ÷ & nÅpo 'viliptasurabhir % abhra«Âakalu«aæ jalam // Bh_2.78 // yatrokte gamyate 'nyo 'rthas $ tatsamÃnaviÓe«aïa÷ & sà samÃsoktiruddi«Âà % saæk«iptÃrthatayà yathà // Bh_2.79 // % saæk«iptÃrthatayà yathÃ] \edM\edB; saæk«iptÃrthà yathà tathà \edBKa skandhavÃn­juravyÃla÷ $ sthiro 'nekamahÃphala÷ & jÃtastarurayaæ coccai÷ % pÃtitaÓca nabhasvatà // Bh_2.80 // nimittato vaco yattu $ lokÃtikrÃntagocaram & manyante 'tiÓayoktiæ tÃm % alaÇkÃratayà yathà // Bh_2.81 // svapu«pacchavihÃriïyà $ candrabhÃsà tirohitÃ÷ & anvamÅyanta bh­ÇgÃli- % vÃcà saptacchadadrumÃ÷ // Bh_2.82 // apÃæ yadi tvakchithilà $ cyutà syÃt phaïinÃmiva & tadà ÓuklÃæÓukÃni syur % aÇge«vambhasi yo«itÃm // Bh_2.83 // % @ÓukÃni syuraÇge@] \edM\edB; @ÓukÃny Ãsann aÇge@ GNOLI ityevamÃdirudità $ guïÃtiÓayayogata÷ & sarvaivÃtiÓayoktistu % tarkayettÃæ yathÃgamam // Bh_2.84 // sai«a sarvaiva vakroktir $ anayÃrtho vibhÃvyate & yatno 'syÃæ kavinà kÃrya÷ % ko 'laÇkÃro 'nayà vinà // Bh_2.85 // hetuÓca sÆk«mo leÓo 'tha $ nÃlaækÃratayà mata÷ & samudÃyÃbhidhÃnasya % vakroktyanabhidhÃnata÷ // Bh_2.86 // gato 'stamarko bhÃtÅndur $ yÃnti vÃsÃya pak«iïa÷ & %% Cited by Daï¬in in KÃvyÃdarÓa 2:244 ityevamÃdi kiæ kÃvyaæ % vÃrtÃmenÃæ pracak«ate // Bh_2.87 // yathÃsaækhyamathotprek«Ãm $ alaÇkÃradvayaæ vidu÷ & saækhyÃnamiti medhÃvin- % otprek«Ãbhihità kvacit // Bh_2.88 // bhÆyasÃmupadi«ÂÃnÃm $ arthÃnÃmasadharmaïÃm & kramaÓo yo 'nunirdeÓo % yathÃsaækhyaæ taducyate // Bh_2.89 // padmendubh­ÇgamÃtaÇga- $ puæskokilakalÃpina÷ & vaktrakÃntÅk«aïagati- % vÃïÅvÃlaistvayà jitÃ÷ // Bh_2.90 // avivak«itasÃmÃnyà $ kiæciccopamayà saha & atadguïakriyÃyogÃd % utprek«ÃtiÓayÃnvità // Bh_2.91 // kiæÓukavyapadeÓena $ tarumÃruhya sarvata÷ & dagdhÃdagdhamaraïyÃnyÃ÷ % paÓyatÅva vibhÃvasu÷ // Bh_2.92 // svabhÃvoktiralaÇkÃra $ iti kecit pracak«ate & arthasya tadavasthatvaæ % svabhÃvo 'bhihito yathà // Bh_2.93 // ÃkroÓannÃhvayannanyÃn $ ÃdhÃvanmaï¬alai rudan & % maï¬alai rudan] \edM; maï¬alairnudan \edB gà vÃrayati daï¬ena % ¬imbha÷ sasyÃvatÃraïÅ÷ // Bh_2.94 // % sasyÃ@] \edM; ÓasyÃ@ \edB samÃsenoditamidaæ $ dhÅkhedÃyaiva vistara÷ & asaæg­hÅtamapyanyad % abhyÆhyamanayà diÓà // Bh_2.95 // svayaæ k­taireva nidarÓanairiyaæ $ mayà prakÊptà khalu vÃgalaÇk­ti÷ & ata÷ paraæ cÃruranekadhÃparo % girÃmalaÇkÃravidhirvidhÃsyate // Bh_2.96 // \Colo iti bhÃmahÃlaÇkÃre dvitÅya÷ pariccheda÷ \chapter t­tÅya÷ pariccheda÷ preyo rasavadÆrjasvi $ paryÃyoktaæ samÃhitam & dviprakÃramudÃttaæ ca % bhedai÷ Óli«Âamapi tribhi÷ // Bh_3.1 // apahnutiæ viÓe«oktaæ $ virodhaæ tulyayogitÃm & % virodhaæ] \edM; viÓe«aæ \edB aprastutapraÓaæsÃæ ca % vyÃjastutinidarÓane // Bh_3.2 // upamÃrÆpakaæ cÃnyad $ upameyopamÃmapi & sahoktipariv­ttÅ ca % sasaædehamananvayam // Bh_3.3 // utprek«Ãvayavaæ cÃnye $ saæs­«Âimapi cÃpare & % saæs­«Âimapi] \edM; saæs­«Âamapi \edB bhÃvikatvaæ ca nijagur % alaækÃraæ sumedhasa÷ // Bh_3.4 // preyo g­hÃgataæ k­«ïam $ avÃdÅdviduro yathà & adya yà mama govinda % jÃtà tvayi g­hÃgate \ kÃlenai«Ã bhavet prÅtis # tavaivÃgamanÃt puna÷ // Bh_3.5 // %% Cited by Daï¬in as KÃvyÃdarÓa 2:276 %% Cf. verse relegated to appendix of Crit. Ed. of MahÃbhÃrata: %%% 5.90.28 %%% After 28, K4 B Dn %%% Ds D2 (marg.).3-9 ins.: %% 05*0417_01 yà me prÅti÷ pu«karÃk«a tvaddarÓanasamudbhavà %% 05*0417_02 sà kim ÃkhyÃyate tubhyam antarÃtmÃsi dehinÃm rasavaddarÓitaspa«Âa- $ Ó­ÇgÃrÃdirasaæ yathà & devÅ samÃgamaddharma % maskariïyatirohità // Bh_3.6 // Ærjasvi karïena yathà $ pÃrthÃya punarÃgata÷ & dvi÷ sandadhÃti kiæ karïa÷ % ÓalyetyahirapÃk­ta÷ // Bh_3.7 // paryÃyoktaæ yadanyena $ prakÃreïÃbhidhÅyate & uvÃca ratnÃharaïe % caidyaæ ÓÃrÇgadhanuryathà // Bh_3.8 // g­he«vadhvasu và nÃnnaæ $ bhu¤jmahe yadadhÅtina÷ & na bhu¤jate dvijÃstacca % rasadÃnaniv­ttaye // Bh_3.9 // samÃhitaæ rÃjamitre $ yathà k«atriyayo«itÃm & rÃmaprasattyai yÃntÅnÃæ % puro 'd­Óyata nÃrada÷ // Bh_3.10 // % @prasattyai] \edM; @prasaktyai \edB udÃttaæ ÓaktimÃn rÃmo $ guruvÃkyÃnurodhaka÷ & % udÃttaæ] \edM; udÃtta@ \edB vihÃyopanataæ rÃjyaæ % yathà vanamupÃgatam // Bh_3.11 // % vihÃyopanataæ] \edM\edB; vihÃyopavanaæ \edBGa etadevÃpare 'nyena $ vyÃkhyÃnenÃnyathà vidu÷ & nÃnÃratnÃdiyuktaæ yat % tatkilodÃttamucyate // Bh_3.12 // cÃïakyo naktamupayÃnn $ andakrŬÃg­haæ yathà & ÓaÓikÃntopalacchannaæ % viveda payasÃæ kaïai÷ // Bh_3.13 // % kaïai÷] \edM; ga(ka?)ïai÷ \edB upamÃnena yattattvam $ upameyasya sÃdhyate & guïakriyÃbhyÃæ nÃmnà ca % Óli«Âaæ tadabhidhÅyate // Bh_3.14 // lak«aïaæ rÆpake 'pÅdaæ $ lak«yate kÃmamatra tu & i«Âa÷ prayogo yugapad % upamÃnopameyayo÷ // Bh_3.15 // % Could i«Âa÷ be a corruption of Óli«Âa÷ ? ÓÅkarÃmbhomadas­jas $ tuÇgà jaladadantina÷ & ityatra meghakariïÃæ % nirdeÓa÷ kriyate samam // Bh_3.16 // Óle«ÃdevÃrthavacasor $ asya ca kriyate bhidà & tatsahoktyupamÃhetu- % nirdeÓÃttrividhaæ yathà // Bh_3.17 // % @hetunirdeÓÃttrividhaæ] \edM; @hetunirdeÓÃt kramaÓo \edB; @heturnirdeÓÃt kramaÓo \edBGha chÃyÃvanto gatavyÃlÃ÷ $ svÃrohÃ÷ phaladÃyina÷ & mÃrgadrumà mahÃntaÓca % pare«Ãmeva bhÆtaye // Bh_3.18 // %% [---a combination of Óli«Âa and sahokti] unnatà lokadayità $ mahÃnta÷ prÃjyavar«iïa÷ & Óamayanti k«itestÃpaæ % surÃjÃno ghanà iva // Bh_3.19 // %% [---a combination of Óli«Âa and upamÃ] ratnavattvÃdagÃdhatvÃt $ svamaryÃdÃvilaÇghanÃt & bahusattvÃÓrayatvÃcca % sad­Óastvamudanvatà // Bh_3.20 // %% [---a combination of Óli«Âa and hetunirdeÓa] apahnutirabhÅ«Âà ca $ kiæcidantargatopamà & bhÆtÃrthÃpahnavÃdasyÃ÷ % kriyate cÃbhidhà yathà // Bh_3.21 // neyaæ virauti bh­ÇgÃlÅ $ madena mukharà muhu÷ & ayamÃk­«yamÃïasya % kandarpadhanu«o dhvani÷ // Bh_3.22 // % ayamÃk­«yamÃïasya] \edM\edB; ayamÃkrandamÃïasya \edBGa ekadeÓasya vigame $ yà guïÃntarasaæsthiti÷ & viÓe«aprathanÃyÃsau % viÓe«oktirmatà yathà // Bh_3.23 // sa ekastrÅïi jayati $ jaganti kusumÃyudha÷ & haratÃpi tanuæ yasya % Óambhunà na h­taæ balam // Bh_3.24 // %% Contrast with vibhÃvanà of 2:77. guïasya và kriyÃyà và $ viruddhÃnyakriyÃbhidhà & yà viÓe«ÃbhidhÃnÃya % virodhaæ taæ vidurbudhÃ÷ // Bh_3.25 // upÃntarƬhopavanac- $ chÃyÃÓÅtÃpi dhÆrasau & vidÆradeÓÃnapi va÷ % santÃpayati vidvi«a÷ // Bh_3.26 // nyÆnasyÃpi viÓi«Âena $ guïasÃmyavivak«ayà & tulyakÃryakriyÃyogÃd % ityuktà tulyayogità // Bh_3.27 // Óe«o himagiristvaæ ca $ mahÃnto gurava÷ sthirÃ÷ & yadalaÇghitamaryÃdÃÓ % calantÅæ bibh­tha k«itim // Bh_3.28 // %% Cited in the DhvanyÃloka adhikÃrÃdapetasya $ vastuno 'nyasya yà stuti÷ & aprastutapraÓaæseti % sà caivaæ kathyate yathà // Bh_3.29 // prÅïitapraïayi svÃdu $ kÃle pariïataæ bahu & vinà puru«akÃreïa % phalaæ paÓyata ÓÃkhinÃm // Bh_3.30 // dÆrÃdhikaguïastotra- $ vyapadeÓena tulyatÃm & kiæcidvidhitsoryà nindà % vyÃjastutirasau yathà // Bh_3.31 // rÃma÷ saptÃbhinat sÃlÃn $ giriæ krau¤caæ bh­gÆttama÷ & % sÃlÃn] \edM; sÃ(tÃ?)lÃn \edB ÓatÃæÓenÃpi bhavatà % kiæ tayo÷ sad­Óaæ k­tam // Bh_3.32 // kriyayaiva viÓi«Âasya $ tadarthasyopadarÓanÃt & j¤eyà nidarÓanà nÃma % yathevavatibhirvinà // Bh_3.33 // ayaæ mandadyutirbhÃsvÃn $ astaæ prati yiyÃsati & udaya÷ patanÃyeti % ÓrÅmato bodhayannarÃn // Bh_3.34 // upamÃnena tadbhÃvam $ upameyasya sÃdhayan & % sÃdhayan] \edM; sÃdhayat \edB yÃæ vadatyupamÃmetad % upamÃrÆpakaæ yathà // Bh_3.35 // samagragaganÃyÃma- $ mÃnadaï¬o rathÃÇgina÷ & pÃdo jayati siddhastrÅ- % mukhendunavadarpaïa÷ // Bh_3.36 // %% Is it that the foot is first "compared" to a measuring rod and then with a mirror for the faces of the celestial women that makes this upamÃrÆpaka? \edM\ also puzzled. upamÃnopameyatvaæ $ yatra paryÃyato bhavet & upameyopamÃæ nÃma % bruvate tÃæ yathoditam // Bh_3.37 // % yathoditam] \edM; yathoditÃm \edB sugandhi nayanÃnandi $ madirÃmadapÃÂalam & ambhojamiva vaktraæ te % tvadÃsyamiva paÇkajam // Bh_3.38 // tulyakÃle kriye yatra $ vastudvayasamÃÓraye & padenaikena kathyate % sahokti÷ sà matà yathà // Bh_3.39 // himapÃtÃviladiÓo $ gìhÃliÇganahetava÷ & v­ddhimÃyÃnti yÃminya÷ % kÃminÃæ prÅtibhi÷ saha // Bh_3.40 // viÓi«Âasya yadÃdÃnam $ anyÃpohena vastuna÷ & arthÃntaranyÃsavatÅ % pariv­ttirasau yathà // Bh_3.41 // pradÃya vittamarthibhya÷ $ sa yaÓodhanamÃadita & % yaÓodhanamÃdita] \edM; yaÓodhanamÃdita÷ \edB %% (Ãdita is an aorist of ÃdÃ) satÃæ viÓvajanÅnÃnÃm % idamaskhalitaæ vratam // Bh_3.42 // upamÃnena tattvaæ ca $ bhedaæ ca vadata÷ puna÷ & sasandehaæ vaca÷ stutyai % sasandehaæ viduryathà // Bh_3.43 // kimayaæ ÓaÓÅ na sa divà virÃjate $ kusumÃyudho na dhanurasya kausumam & iti vismayÃdvim­Óato 'pi me matis % tvayi vÅk«ate na labhate 'rthaniÓcayam // Bh_3.44 // yatra tenaiva tasya syÃd $ upamÃnopameyatà & asÃd­Óyavivak«Ãtas % tamityÃhurananvayam // Bh_3.45 // tÃmbÆlarÃgavalayaæ $ sphuraddaÓanadÅdhiti & indÅvarÃbhanayanaæ % taveva vadanaæ tava // Bh_3.46 // Óli«ÂasyÃrthena saæyukta÷ $ kiæcidutprek«ayÃnvita÷ & rÆpakÃrthena ca punar % utprek«Ãvayavo yathà // Bh_3.47 // tulyodayÃvasÃnatvÃd $ gate 'staæ prati bhÃsvati & vÃsÃya vÃsara÷ klÃnto % viÓatÅva tamog­ham // Bh_3.48 // varà vibhÆ«Ã saæs­«Âir $ bahvalaÇkÃrayogata÷ & racità ratnamÃleva % sà caivamudità yathà // Bh_3.49 // gÃmbhÅryalÃvaïyavator $ yuvayo÷ prÃjyaratnayo÷ & % @lÃvaïya@] \edM; @lÃghava@ \edB sukhasevyo janÃnÃæ tvaæ % du«ÂagrÃho 'mbhasÃæ pati÷ // Bh_3.50 // %% [---thus saæs­«Âi of Óli«Âa and vyatireka] analaÇk­takÃntaæ te $ vadanaæ vanajadyuti & niÓÃk­ta÷ prak­tyaiva % cÃro÷ kà vÃstyalaÇk­ti÷ // Bh_3.51 // % niÓÃk­ta÷] \edM\edB; niÓÃk­taæ \edBGa %% [---thus saæs­«Âi of vibhÃvanÃ, upamà and arthÃntaranyÃsa] anye«Ãmapi kartavyà $ saæs­«Âiranayà diÓà & kiyadudghaÂÂitaj¤ebhya÷ % Óakyaæ kathayituæ mayà // Bh_3.52 // bhÃvikatvamiti prÃhu÷ $ prabandhavi«ayaæ guïam & pratyak«Ã iva d­Óyante % yatrÃrthà bhÆtabhÃvina÷ // Bh_3.53 // citrodÃttÃdbhutÃrthatvaæ $ kathÃyÃ÷ svabhinÅtatà & % svabhinÅtatÃ] \edM\edB; svavinÅtatà \edBGha ÓabdÃnÃkulatà ceti % tasya hetÆn pracak«ate // Bh_3.54 // % hetÆn] Testimonia (Ruyyaka and IndurÃja's comm. on UdbhaÂa's KÃvyÃlaÇkÃrasaÇgraha); hetuæ \edM\edB ÃÓÅrapi ca ke«Ãæcid $ alaÇkÃratayà matà & sauh­dayyÃvirodhoktau % prayogo 'syÃÓca tadyathà // Bh_3.55 // % sauh­dayyÃ@] \edM; sauh­dayyÃ(syÃ?) \edB asmi¤ jahÅhi suh­di praïayÃbhyasÆyÃm $ ÃÓli«ya gìhamamumÃnatamÃdareïa & vindhyaæ mahÃniva ghana÷ samaye 'bhivar«ann % ÃnandajairnayanavÃribhiruk«atu tvÃm // Bh_3.56 // madÃndhamÃtaÇgavibhinnasÃlà $ hatapravÅrà drutabhÅtapaurÃ÷ & tvattejasà dagdhasamastaÓobhà % dvi«Ãæ pura÷ paÓyatu rÃjaloka÷ // Bh_3.57 // girÃmalaÇkÃravidhi÷ savistara÷ $ svayaæ viniÓcitya dhiyà mayodita÷ & anena vÃgarthavidÃmalaÇk­tà % vibhÃti nÃrÅva vidagdhamaï¬anà // Bh_3.58 // \Colo iti bhÃmahÃlaÇkÃre t­tÅya÷ pariccheda÷ \chapter caturtha÷ pariccheda÷ apÃrthaæ vyarthamekÃrthaæ $ sasaæÓayamapakramam & ÓabdahÅnaæ yatibhra«Âaæ % bhinnav­ttaæ visandhi ca // Bh_4.1 // deÓakÃlakalÃloka- $ nyÃyÃgamavirodhi ca & pratij¤Ãhetud­«ÂÃnta- % hÅnaæ du«Âaæ ca ne«yate // Bh_4.2 // apÃrthamityapetÃrthaæ $ sa cÃrtha÷ padavÃkyayo÷ & arthavÃn varïasaæghÃta÷ % suptiÇantaæ padaæ puna÷ // Bh_4.3 // padÃnÃmeva saæghÃta÷ $ sÃpek«ÃïÃæ parasparam & nirÃkÃÇk«aæ ca tadvÃkyam % ekavastunibandhanam // Bh_4.4 // kramav­tti«u varïe«u $ saæghÃtÃdi na yujyate & buddhau tu sambhavatyetad % anyatve 'pi pratik«aïam // Bh_4.5 // dhÅrantyaÓabdavi«ayà $ v­ttavarïÃhitasm­ti÷ & vÃkyamityÃhurapare % na ÓabdÃ÷ k«aïanaÓvarÃ÷ // Bh_4.6 // atrÃpi bahu vaktavyaæ $ jÃyate tattu noditam & gurubhi÷ kiæ vivÃdena % yathÃprak­tamucyate // Bh_4.7 // samudÃyÃrthaÓÆnyaæ yat $ tadapÃrthakami«yate & dìimÃni daÓÃpÆpÃ÷ % «a¬ityÃdi yathoditam // Bh_4.8 // viruddhÃrthaæ mataæ vyarthaæ $ viruddhaæ tÆpadiÓyate & % viruddhÃrthaæ] \edM\edBGa; niruddhÃrthaæ \edB pÆrvÃparÃrthavyÃghÃtÃt % viparyayakaraæ yathà // Bh_4.9 // sakhi mÃnaæ priye dhehi $ laghutÃmasya mà gama÷ & bhartuÓchandÃnuvarttinya÷ % prema ghnanti na hi striya÷ // Bh_4.10 // upÃsitagurutvÃttvaæ $ vijitendrayaÓatru«u & Óreyaso vinayÃdhÃnam % adhunÃti«Âha kevalam // Bh_4.11 // yadabhinnÃrthamanyonyaæ $ tadekÃrthaæ pracak«ate & punaruktamidaæ prÃhur % anye ÓabdÃrthabhedata÷ // Bh_4.12 // na Óabdapunaruktaæ tu $ sthaulyÃdatropavarïyate & kathamÃk«iptacitta÷ sann % uktamevÃbhidhÃsyate // Bh_4.13 // bhayaÓokÃbhyasÆyÃsu $ har«avismayayorapi & yathÃha gaccha gaccheti % punaruktaæ na tadvidu÷ // Bh_4.14 // % na tadvidu÷] \edM\edBGa; ca tadvidu÷ \edB atrÃrthapunaruktaæ yat $ tadevaikÃrthami«yate & uktasya punarÃkhyÃne % kÃryÃsambhavato yathà // Bh_4.15 // tÃmutkamanasaæ nÆnaæ $ karoti dhvanirambhasÃm & saudhe«u ghanamuktÃnÃæ % praïÃlÅmukhapÃtinÃm // Bh_4.16 // Órute÷ sÃmÃnyadharmÃïÃæ $ viÓe«asyÃnudÃh­te÷ & aprati«Âhaæ yadatreti % tajj¤Ãnaæ saæÓayaæ vidu÷ // Bh_4.17 // % yadatreti tajj¤Ãnaæ] \edM; yadekatra tajj¤Ãnaæ \edB; yadatraijj¤Ãnaæ (yadekatra tajj¤Ãnaæ ?) \edBGa sasaæÓayamiti prÃhus $ tatastajjananaæ vaca÷ & i«Âaæ niÓcitaye vÃkyaæ % na dolÃyeta tadyathà // Bh_4.18 // % dolÃyeta] \edM; velÃyeti (velÃyati?) \edB vyÃlavanto durÃrohà $ ratnavanta÷ phalÃnvitÃ÷ & vi«amà bhÆbh­tastebhyo % bhayamÃÓu pramÃdinÃm // Bh_4.19 // yathopadeÓaæ kramaÓo $ nirdeÓo 'tra kramo mata÷ & tadapetaæ viparyÃsÃd % ityÃkhyÃtamapakramam // Bh_4.20 // vidadhÃnau kirÅÂendÆ $ ÓyÃmÃbhrahimasacchavÅ & rathÃÇgaÓÆle bibhrÃïau % pÃtÃæ va÷ ÓambhuÓÃrÇgiïau // Bh_4.21 // sÆtrak­tpÃdakÃre«Âa- $ prayogÃdyo 'nyathà bhavet & tamÃptaÓrÃvakÃsiddhe÷ % ÓabdahÅnaæ viduryathà // Bh_4.22 // %tamÃptaÓrÃvakÃsiddhe÷] \edM\edBGha; tamÃptaÓrÃvakÃ÷ siddhe÷ \edB sphuratta¬idvalayino $ vitatÃmbhogarÅyasa÷ & % sphuratta¬idvalayino] \edB; sphurattaÂidvalayino \edM tejastirayata÷ sauraæ % ghanÃn paÓya divo 'bhita÷ // Bh_4.23 // % divo 'bhita÷] \edM\edBGha; divÃbhita÷ \edB %% Why is this ÓabdahÅna? Is it perhaps that we have an -in suffix attached to what could be a bahuvrÅhi (sphuratta¬idvalayina÷)? yatiÓchando 'dhirƬhÃnÃæ $ ÓabdÃnÃæ yà vicÃraïà & % yatiÓchando 'dhirƬhÃnÃæ] \edM\edBKa; yaticchando nirƬhÃnÃæ \edBGha; yatiÓchando nirƬhÃnÃæ \edB tadapetaæ yatibhra«Âam % iti nirdiÓyate yathà // Bh_4.24 // vidyutvantastamÃlÃsitavapu«a ime vÃrivÃhà dhvananti // Bh_4.25* //* %% This pÃda of sragdharà lacks the yati after the first seven syllables (sragdharà should have a caesura after each group of 7 syllables). %% This half-verse alone numbered 25 in \edM gurorlaghoÓca varïasya $ yo 'sthÃne racanÃvidhi÷ & tannyÆnÃdhikatà vÃpi % bhinnav­ttamidaæ yathà // Bh_4.25 // % 26 in \edM bhramati bhramaramÃlà kÃnane«ÆnmadÃsau /* %% a pÃda of MÃlinÅ virahitaramaïÅko 'rhasyadya gantum // Bh_4.26 //* %% a pÃda of k«mà (not to be confused with k«amÃ), according to Apte's "A Classified List of Sanskrit Dictionaries" (Appendix A, Part II). % 27 in \edM kÃnte induÓiroratne $ ÃdadhÃne udaæÓunÅ & pÃtÃæ va÷ ÓambhuÓarvÃïyÃv % iti prÃhurvisandhyada÷ // Bh_4.27 // % 28 in \edM yà deÓe dravyasambhÆtir $ api và nopadiÓyate & tattadvirodhi vij¤eyaæ % svabhÃvÃttadyathocyate // Bh_4.28 // % 29 in \edM malaye kandaropÃnta- $ rƬhakÃlÃgurudrume & sugandhikusumÃnamrà % rÃjante devadÃrava÷ // Bh_4.29 // % 30 in \edM «aïïÃm­tÆnÃæ bhedena $ kÃla÷ «o¬heva bhidyate & tadvirodhak­dityÃhur % viparyÃsÃdidaæ yathà // Bh_4.30 // % 31 in \edM udƬhaÓiÓirÃsÃrÃn $ prÃv­«eïyÃn nabhasvata÷ & % udƬha@] \edM\edBGha; upƬha@ \edB phullÃ÷ surabhayantÅme % cÆtÃ÷ kÃnanaÓobhina÷ // Bh_4.31 // % 32 in \edM kalà saÇkalanà praj¤Ã $ ÓilpÃnyasyÃÓca gocara÷ & % saÇkalanà praj¤Ã] \edM; saÇkalanà praj¤Ã÷ \edBGha; saÇkalanÃpraj¤Ã \edB viparyastaæ tathaivÃhus % tadvirodhakaraæ yathà // Bh_4.32 // % 33 in \edM ­«abhÃtpa¤camastasmÃt $ sa«a¬jaæ dhaivataæ sm­tam & % pa¤camastasmÃt] \edM; pa¤camÃttasmÃt \edB ayaæ hi madhyamagrÃmo % madhyame pŬitar«abha÷ // Bh_4.33 // % 34 in \edM % madhyame pŬitar«abha÷] \edM; madhyamotpŬitar«abha÷ \edB iti sÃdhÃritaæ mohÃd $ anyathaivÃvagacchati & % anyathaivÃ@] \edM\edB; anyathevÃ@ \edBGha anyasvapi kalÃsvevam % abhidheyà virodhità // Bh_4.34 // % 35 in \edM sthÃsnujaÇgamabhedena $ lokaæ tattvavido vidu÷ & sa ca tadvyavahÃro 'tra % tadvirodhakaraæ yathà // Bh_4.35 // % 36 in \edM te«Ãæ kaÂataÂabhra«Âair $ gajÃnÃæ madabindubhi÷ & prÃvartata nadÅ ghorà % hastyaÓvarathavÃhinÅ // Bh_4.36 // % 37 in \edM dhÃvatÃæ sainyavÃhÃnÃæ $ phenavÃri mukhÃccyutam & cakÃra jÃnudadhnÃpÃn % pratidiÇmukhamadhvana÷ // Bh_4.37 // % 38 in \edM nyÃya÷ ÓÃstraæ trivargoktir $ daï¬anÅtiæ ca tÃæ vidu÷ & ato nyÃyavirodhÅ«Âam % apetaæ yattayà yathà // Bh_4.38 // % 39 in \edM vijigÅ«umupanyasya $ vatseÓaæ v­ddhadarÓanam & tasyaiva k­tina÷ paÓcÃd % abhyadhÃccÃraÓÆnyatÃm // Bh_4.39 // % 40 in \edM % @ccÃra@] \edM\edB; @pÃ(ccÃ?)ra@ \edBGa antaryodhaÓatÃkÅrïaæ $ sÃlaÇkÃyananet­kam & % antaryodha@] \edM\edB; antaryodhaæ \edBGha % @net­kam] \edM\edB; @netrakam \edBKa\edBGa tathÃvidhaæ gajacchadma % nÃj¤ÃsÅtsa svabhÆgatam // Bh_4.40 // % 41 in \edM yadi vopek«itaæ tasya $ sacivai÷ svÃrthasiddhaye & aho nu mandimà te«Ãæ % bhaktirvà nÃsti bhartari // Bh_4.41 // % 42 in \edM Óarà d­¬hadhanurmuktà $ manyumadbhirarÃtibhi÷ & marmÃïi parih­tyÃsya % pati«yantÅti kÃnumà // Bh_4.42 // % 43 in \edM hato 'nena mama bhrÃtà $ mama putra÷ pità mama & mÃtulo bhÃgineyaÓca % ru«Ã saærabdhacetasa÷ // Bh_4.43 // % 44 in \edM asyanto vividhÃnyÃjÃv $ ÃyudhÃnyaparÃdhinam & ekÃkinamaraïyÃnyÃæ % na hanyurbahava÷ katham // Bh_4.44 // % 45 in \edM namo 'stu tebhyo vidvadbhyo $ ye 'bhiprÃyaæ kaverimam & ÓÃstralokÃvapÃsyaivaæ % nayanti nayavedina÷ // Bh_4.45 // % 46 in \edM sacetaso vanebhasya $ carmaïà nirmitasya ca & viÓe«aæ veda bÃlo 'pi % ka«Âaæ kiæ nu kathaæ nu tat // Bh_4.46 // % 47 in \edM % kiæ nu] \edM\edB; kiæ tu \edBKa Ãgamo dharmaÓÃstrÃïi $ lokasÅmà ca tatk­tà & tadvirodhi tadÃcÃra- % vyatikramaïato yathà // Bh_4.47 // % 48 in \edM bhÆbh­tÃæ pÅtasomÃnÃæ $ nyÃyye vartmani ti«ÂhatÃm & alaækari«ïunà vaæÓaæ % gurau sati jigÅ«uïà // Bh_4.48 // % 49 in \edM abhÃryo¬hena saæskÃram $ antareïa dvijanmanà & naravÃhanadattena % veÓyÃvÃn niÓi pŬita÷ // Bh_4.49 // % 50 in \edM na dÆ«aïÃyÃmudÃh­to vidhir $ na cÃbhimÃnena kimu pratÅtaye & k­tÃtmanÃæ tattvad­ÓÃæ ca mÃd­Óo % jano 'bhisandhiæ ka ivÃvabhotsyate // Bh_4.50 // % 51 in \edM \Colo iti bhÃmahÃlaÇkÃre caturtha÷ pariccheda÷ \chapter pa¤cama÷ pariccheda÷ atha pratij¤ÃhetvÃdi- $ hÅnaæ du«Âaæ ca varïyate & samÃsena yathÃnyÃyaæ % tanmÃtrÃrthapratÅtaye // Bh_5.1 // % samÃsena] \edB; samÃsene \edM prÃyeïa durbodhatayà $ ÓÃstrÃd bibhatyamedhasa÷ & tadupacchandanÃyai«a % hetunyÃyalavoccaya÷ // Bh_5.2 // % @lavoccaya÷] \edM\edB; @valoccaya÷ \edBKa svÃdukÃvyarasonmiÓraæ $ ÓÃstramapyupayu¤jate & prathamÃlŬhamadhava÷ % pibanti kaÂu bhe«ajam // Bh_5.3 // na sa Óabdo na tadvÃcyaæ $ na sa nyÃyo na sà kalà & % tadvÃcyaæ] \edM\edB; tadvÃkyaæ \edBKa jÃyate yanna kÃvyÃÇgam % aho bhÃro mahÃn kave÷ // Bh_5.4 // sattvÃdaya÷ pramÃïÃbhyÃæ $ pratyak«amanumà ca te & asÃdhÃraïasÃmÃnya- % vi«ayatvaæ tayo÷ kila // Bh_5.5 // pratyak«aæ kalpanÃpo¬haæ $ tato 'rthÃditi kecana & kalpanÃæ nÃmajÃtyÃdi- % yojanÃæ pratijÃnate // Bh_5.6 // % pratijÃnate] \edM\edB; pratijanyate \edBGha samÃropa÷ kilaitÃvÃn $ sadarthÃlambanaæ ca tat & jÃtyÃdyapohe v­tti÷ kva % kva viÓe«a÷ kutaÓca sa÷ // Bh_5.7 // tadapohe«u ca tathà $ siddhà sà buddhigocarà & avastukaæ cedvitathaæ % pratyak«aæ tattvav­tti hi // Bh_5.8 // % vitathaæ] \edM\edB; vitayaæ \edBGha grÃhyagrÃhakabhedena $ vij¤ÃnÃæÓo mato yadi & vij¤ÃnamÃtrasÃd­ÓyÃd % viÓe«o 'sya vikalpanà // Bh_5.9 // %vij¤ÃnamÃtra@] \edM; vij¤Ãnamatra \edB % .asya] \edM\edB; sa(sya?) \edBGa arthÃdeveti rÆpÃdes $ tata eveti nÃnyata÷ & % nÃnyata÷] \edM\edB; nyÃyata÷ \edBGa anyathà ghaÂavij¤Ãnam % anyena vyapadiÓyate // Bh_5.10 // % anyathÃ] \edM\edB; anyadà \edBKha\edBGha trirÆpÃlliÇgato j¤Ãnam $ anumÃnaæ ca kecana & % kecana] \edM\edB; kena ca \edBGa tadvido nÃntarÅyÃrtha- % darÓanaæ cÃpare vidu÷ // Bh_5.11 // vivÃdÃspadadharmeïa $ dharmÅ k­taviÓe«aïa÷ & % vivÃdÃspada@] \edM; vividhÃspada@ \edB pak«astasya ca nirdeÓa÷ % pratij¤etyabhidhÅyate // Bh_5.12 // tadarthahetusiddhÃnta- $ sarvÃgamavirodhinÅ & prasiddhadharmà pratyak«a- % bÃdhinÅ ceti du«yati // Bh_5.13 // % prasiddhadharmÃ] \edM\edBGa; viruddhadharmà \edB % @bÃdhinÅ] \edM\edB; @vÃdinÅ \edBKha\edBGha tayaiva hi tadarthasya $ virodhakaraïaæ yathà & yatirmama pità bÃlyÃt % sÆnuryasyÃhamaurasa÷ // Bh_5.14 // astyÃtmà prak­tirveti $ j¤eyà hetvapavÃdinÅ & % astyÃtmÃ] \edM\edB; asyÃtmà \edBGa dharmiïo 'syÃprasiddhatvÃt % taddharmo 'pi na setsyati // Bh_5.15 // % taddharmo 'pi] \edM\edB; tadartho 'pi \edBKa ÓÃÓvato 'ÓÃÓvato veti $ prasiddhe dharmiïi dhvanau & jÃyate bhedavi«ayo % vivÃdo vÃdinormitha÷ // Bh_5.16 // % vÃdinormitha÷] \edM\edB; dhÃdino miÓra÷ \edBKa; vÃdino miÓra÷ \edBGha svasiddhÃntavirodhitvÃd $ vij¤eyà tadvirodhinÅ & kaïabhak«o yathà Óabdam % Ãcak«ÅtÃvinaÓvaram // Bh_5.17 // sarvaÓÃstraviruddhatvÃt $ sarvÃgamavirodhinÅ & yathà ÓucistanustrÅïi % pramÃïÃni na santi và // Bh_5.18 // % ÓucastanustrÅïi pramÃïÃni na santi vÃ] \edM\edBGa; Óucistanu÷ straiïÅ tatpramÃïÃni santi và \edB; Óuci * sunu straiïÅ \lac \GnoliMS ÃkumÃramasandigdha- $ dharmÃhitaviÓe«aïà & prasiddhadharmeti matà % ÓrotragrÃhyo dhvaniryathà // Bh_5.19 // pratyak«abÃdhinÅ tena $ pramÃïenaiva bÃdhyate & yathà ÓÅto 'nalo nÃsti % rÆpamu«ïa÷ k«apÃkara÷ // Bh_5.20 // % rÆpamu«ïa÷ (?) k«apÃkara÷] \edM\edB; kÆpamu«ïa÷ k«apÃkara÷ \edBKa; *Æpe u«ïaÓcandramà \GnoliMS\unmetrical san dvayo÷ sad­Óe siddho $ vyÃv­ttastadvipak«ata÷ & % dvayo÷] \edM; pak«e \edB; dvayo \edBGa hetustrilak«aïo j¤eyo % hetvÃbhÃso viparyayÃt // Bh_5.21 // san dvayoriti ya÷ siddha÷ $ svapak«aparapak«ayo÷ & abhinnalak«aïa÷ pak«a÷ % phalabhedÃdayaæ dvidhà // Bh_5.22 // parapak«ÃnupÃdÃne $ tadv­tteÓcÃnudÃh­tau & % @pÃdÃne] \edM; @pÃdÃnaæ \edB kathamanyatarÃsiddha- % hetvÃbhÃsavyavasthiti÷ // Bh_5.23 // sÃdhyadharmÃnugamata÷ $ sad­Óastatra yaÓca san & anyo 'pyasÃveka iva % sÃmÃnyÃdupacaryate // Bh_5.24 // vipak«astadvisad­Óo $ vyÃv­ttastatra yo hyasan & iti dvayaikÃnugati- % vyÃv­ttÅ lak«masÃdhutà // Bh_5.25 // % @v­ttÅ lak«masÃdhutÃ] \Gnoli; @v­ttirlak«masÃdhutà \edM\edB; @v­ttÅ lakæsasÃdhunà \edBGha %% See Gnoli 1962, p.XLI %% Purport: anugati and vyÃv­tti are required respectively in 2 things (viz. pak«a and sapak«a) and in 1 thing (viz. vipak«a). sÃdhyasÃdhanadharmÃbhyÃæ $ siddho d­«ÂÃnta ucyate & tadviparyayato vÃpi % tadÃbhastadav­ttita÷ // Bh_5.26 // sÃdhyena liÇgÃnugatis $ tadabhÃve ca nÃstità & khyÃpyate yena d­«ÂÃnta÷ % sa kilÃnyairdvidhocyate // Bh_5.27 // dÆ«aïaæ nyÆnatÃdyuktir $ nyÆnaæ hetvÃdinÃtha và & % dÆ«aïaæ] \edM; dÆ«aïa@ \edB % hetvÃdinÃtha vÃ] \edM; hetvÃdinÃtra ca \edB; hetvÃdinÃtha ca \edBGa tanmÆlatvÃtkathÃyÃÓca % nyÆnaæ ne«Âaæ pratij¤ayà // Bh_5.28 // jÃtayo dÆ«aïÃbhÃsÃs $ tÃ÷ sÃdharmyasamÃdaya÷ & % @samÃdaya÷] \edM; @samÃdhaya÷ \edB tÃsÃæ prapa¤co bahudhà % bhÆyastvÃdiha nodita÷ // Bh_5.29 // aparaæ vak«yate nyÃya- $ lak«aïaæ kÃvyasaæÓrayam & idaæ tu ÓÃstragarbhe«u % kÃvye«vabhihitaæ yathà // Bh_5.30 // atha nityÃvinÃbhÃvi $ d­«Âaæ jagati kÃraïam & kÃraïaæ cenna tannityaæ % nityaæ cetkÃraïaæ na tat // Bh_5.31 // % nityaæ cet] \edM\edB; nityaÓcet \edBGha lak«ma prayogado«ÃïÃæ $ bhedenÃnena vartmanà & % @nena vartmanÃ] \edM\edBKa; @nekavartmanà \edB sandhÃdisÃdhanÃsiddhyai % ÓÃstre«Æditamanyathà // Bh_5.32 // % @sÃdhanÃsiddhyai] \edM; @sÃdhanaæ siddhyai \edB tajj¤ai÷ kÃvyaprayoge«u $ tatprÃdu«k­tamanyathà & tatra lokÃÓrayaæ kÃvyam % ÃgamÃstattvadarÓina÷ // Bh_5.33 // % tattvadarÓina÷] \edM\edBGa; tattvaÓaæsina÷ \edB asisaækÃÓamÃkÃÓaæ $ Óabdo dÆrÃnupÃtyayam & sadaiva vÃri sindhÆnÃm % aho sthemà mahÃrci«a÷ // Bh_5.34 // % sadaiva vÃri] \edM; tadeva vÃpi \edB rÆpÃdÅnÃæ yathà dravyam $ ÃÓrayo naÓyatÅti ca & % 34ef in \edM % naÓyatÅti ca] \edM; naÓvarÅti yà \edB i«ÂakÃryÃbhyupagamaæ % pratij¤Ãæ pratijÃnate // Bh_5.35 // % 35ab in \edM dharmÃrthakÃmakopÃnÃæ $ saæÓrayÃt sà caturvidhà & % 35cd in \edM jarÃme«a bibharmÅti % pratij¤Ãya pituryathà \ # 36ab in \edM tathaiva puruïÃbhÃri # sà syÃddharmanibandhanÅ // Bh_5.36 // % 36cd in \edM upalapsye svayaæ sÅtÃm $ iti bhart­nideÓata÷ & hanumatà pratij¤Ãya % sà j¤ÃtetyarthasaæÓrayà // Bh_5.37 // Ãhari«yÃmyamÆmadya $ mahÃsenÃtmajÃmiti & % @myamÆmadya] \edM; @myamumadya \edB\unmetrical k­tvà pratij¤Ãæ vatsena % h­teti madanÃÓrayà // Bh_5.38 // bhrÃturbhrÃt­vyamunmathya $ pÃsyÃmyasyÃs­gÃhave & pratij¤Ãya yathà bhÅmas % taccakÃrÃvaÓo ru«Ã // Bh_5.39 // kÃryo 'nyatra pratij¤ÃyÃ÷ $ prayogo na kathaæ cana & parityÃgaÓca kartavyo % nÃsÃæ catas­ïÃmapi // Bh_5.40 // % parityÃgaÓca] \edM; parityÃgasya \edB prÃyopaveÓÃya yathà $ pratij¤Ãya suyodhana÷ & rÃjyÃya punaruttasthÃv % iti dharmavirodhinÅ // Bh_5.41 // ÃhÆto na nivarte 'haæ $ dyÆtÃyeti yudhi«Âhira÷ & % nivarte 'haæ] \edM\edBGa; nivarteya \edB k­tvà sandhÃæ Óakuninà % didevetyarthabÃdhinÅ // Bh_5.42 // adyÃrabhya nivatsyÃmi $ munivadvacanÃditi & pitu÷ priyÃya yÃæ bhÅ«maÓ % cakre sà kÃmabÃdhinÅ // Bh_5.43 // atyÃjayadyathà rÃma÷ $ sarvak«atravadhÃÓrayÃm & jÃmadagnyaæ yudhà jitvà % sà j¤eyà kopabÃdhinÅ // Bh_5.44 // % yudhÃ] \edM\edB; yathà \edBGha athÃbhyupagamaprÃpti÷ $ sandhÃbhyupagamÃdvinà & anuktamapi yatrÃrthÃd % abhyupaiti yathocyate // Bh_5.45 // kimindriyadvi«Ã j¤eyaæ $ ko nirÃkriyate 'ribhi÷ & % @dvi«Ã] \edM\edB; @dvi«Ãæ \edBKa % nirÃkriyate] \edM; nirÃk­taye \edB ko và gatvaramarthibhyo % na yacchati dhanaæ laghu // Bh_5.46 // kimityayaæ tu ya÷ k«epa÷ $ saukaryaæ darÓayatyasau & hetustrilak«maiva mata÷ % kÃvye«vapi sumedhasÃm // Bh_5.47 // anvayavyatirekau hi $ kevalÃvarthasiddhaye & yathÃbhito vanÃbhogam % etadasti mahat sara÷ \ # 48cd in \edB kÆjanÃtkurarÅïÃæ ca # kamalÃnÃæ ca saurabhÃt // Bh_5.48 // % 49ab in \edB % kurarÅïÃæ] \edM; kurarÃïÃæ \edB anyadharmo 'pi tatsiddhiæ $ sambandhena karotyayam & % 49cd in \edB dhÆmÃdabhraæka«ÃtsÃgne÷ % pradeÓasyÃnumÃmiva // Bh_5.49 // % 50ab in \edB ap­thakk­tasÃdhyo 'pi $ hetuÓcÃtra pratÅyate & % 50cd in \edB anvayavyatirekÃbhyÃæ % vinaivÃrthagatiryathà // Bh_5.50 // % 51ab in \edB % vinaivÃrtha@] \edM\edB; vinaikÃrtha@ \edBKa dÅpradÅpà niÓà jaj¤e $ vyapav­ttadivÃkarà & % 51cd in \edB hetu÷ pradÅpradÅpatvam % apav­ttau raveriha // Bh_5.51 // % 52ab in \edB % hetu÷] \edM; hetu@ \edB tasyÃpi sudhiyÃmi«Âà $ do«Ã÷ prÃguditÃstraya÷ & % 52cd in \edB aj¤ÃnasaæÓayaj¤Ãna- % viparyayak­to yathà // Bh_5.52 // % 53ab in \edB kÃÓà haranti h­dayam $ amÅ kusumasaurabhÃt & % 53cd in \edB % @saurabhÃt] \edM\edB; @sÃh­dÃt \edBKa apÃmabhyarïavartitvÃd % ete j¤eyÃ÷ ÓarÃraya÷ // Bh_5.53 // % 54ab in \edB % ÓarÃraya÷] \edM; ÓarÃrava÷ \edB asau ÓuklÃntanetratvÃc $ cakora iti g­hyatÃm & % 54cd in \edB tulyajÃtÃvad­«ÂatvÃt % sÃdhayatacakoratÃm // Bh_5.54 // % 55ab in \edB uktasyÃrthasya d­«ÂÃnta÷ $ pratibimbanidarÓanam & % 55cd in \edB % d­«ÂÃnta÷] \edM; d­«ÂÃntaæ \edB; d­«ÂÃnÃæ \edBGha nanÆpamÃnumaivÃstu % na hetvanabhidhÃnata÷ // Bh_5.55 // % 56ab in \edB % nanÆpamÃnumaivÃstu] \edM; nanÆpamÃnamevÃstu \edB sÃdhyasÃdhanayoruktir $ uktÃdanyatra ne«yate & % 56cd in \edB mukhaæ padmamivetyatra % kiæ sÃdhyaæ kiæ ca sÃdhanam // Bh_5.56 // % 57ab in \edB iti prayogasya yathà $ kalÃvapi bhavÃniha & ÓreyÃn v­ddhÃnuÓi«ÂatvÃt % pÆrve k­tayuge yathà // Bh_5.57 // % k­tayuge] \edM; kÃrtayuge \edB yatra d­«ÂÃntamÃtreïa $ vyajyete sÃdhyasÃdhane & tamÃhu÷ Óuddhad­«ÂÃntaæ % tanmÃtrÃvi«k­teryathà // Bh_5.58 // bharatastvaæ dilÅpastvaæ $ tvamevaila÷ purÆravÃ÷ & tvameva vÅra pradyumnas % tvameva naravÃhana÷ // Bh_5.59 // kathamekapadenaiva $ vyajerannasya te guïÃ÷ & iti prayu¤jate santa÷ % kecidvistarabhÅrava÷ // Bh_5.60 // padamekaæ varaæ sÃdhu $ nÃrvÃcÅnanibandhanam & % varaæ] \edM; paraæ \edB % nÃrvÃcÅna@] \edM; nÃrvÃcÅnaæ \edB vaiparÅtyÃdviparyÃsaæ % kÅrterapi karoti tat // Bh_5.61 // ah­dyamasunirbhedaæ $ rasavattve 'pyapeÓalam & % @sunirbhedaæ] \edM; @subhi(ni?)rbhedaæ \edB kÃvyaæ kapitthamÃmaæ yat % ke«ÃæcittÃd­Óaæ yathà // Bh_5.62 // % kapitthamÃmaæ yat ke«ÃæcittÃd­Óaæ] \edM; kapitthamÃmraæ vat(maæca) ke«Ã¤citsad­Óaæ \edB prajÃjanaÓre«Âhavari«ÂhabhÆbh­c- $ chirorcitÃæghre÷ p­thukÅrtidhi«ïya & % @chirorcitÃæghre÷] \edM; @chirocitÃÇghre÷ \edB % @dhi«ïya] \edM\edB; @dhi«ïya÷ \edBGha ahighnapadmasya jalÃridhÃmnas % tavaiva nÃnyasya sutasya v­ttam // Bh_5.63 // % ahighna@] \edM\edB; yahighna@ \edBGha? aæÓumadbhiÓca maïibhi÷ $ phalanimnaiÓca ÓÃkhibhi÷ & phullaiÓca kusumairanye % vÃco 'laækurvate yathà // Bh_5.64 // % kusumairanye] \edM; kusumairanyair \edB ÓubhamarakatapadmarÃgacitre $ saphalasapallavabhÆricÃruv­k«e & % @v­k«e] \edM; @v­tte \edB bahukusumavibhÆ«ite sa tasthau % suramunisiddhayute sumerup­«Âhe // Bh_5.65 // tadebhiraÇgairbhÆ«yante $ bhÆ«aïopavanasraja÷ & vÃcÃæ vakrÃrthaÓabdoktir % alaækÃrÃya kalpate // Bh_5.66 // viruddhapadamasvarthaæ $ bahupÆraïamÃkulam & kurvanti kÃvyamapare % vyÃyatÃbhÅpsayà yathà // Bh_5.67 // elÃtakkolanÃgasphuÂabakulalatÃcandanaspandanìhyo $ muktÃkarpÆracakrÃgarukamanaÓilÃsthÃsakavyÃptatÅra÷ & % @spandanìhyo muktÃkarpÆracakrÃgarukamanaÓilÃsthÃsaka@] \edM; @syandanìhyas­kkÃkarpÆracakrÃgurumana÷ÓilÃdhyÃmakÃ@ \edB\unmetrical ÓaÇkhavrÃtÃkulo 'ntastimimakarakulÃkÅrïavÅcÅpratÃno % dadhre yasyÃmburÃÓi÷ ÓaÓikumudasudhÃk«ÅraÓuddhÃæ sukÅrtim // Bh_5.68 // % @kulo 'ntastimimakara@] \emend; @kulo 'ntastitimimakara@ \edM\unmetrical; @kulÃntastimimakara@ \edB % @kumuda@] \edM; @kumada@ \edB iti nigaditÃstÃstà vÃcÃmalaÇk­tayo mayà $ bahuvidhak­tÅrd­«ÂvÃnye«Ãæ svayaæ paritarkya ca & prathitavacasa÷ santo 'bhij¤Ã÷ pramÃïamihÃpare % gurutaradhiyÃmasvÃrÃdhaæ mano 'k­tabuddhibhi÷ // Bh_5.69 // \Colo iti bhÃmahÃlaækÃre pa¤cama÷ pariccheda÷ \chapter «a«Âha÷ pariccheda÷ sÆtrÃmbhasaæ padÃvartaæ $ pÃrÃyaïarasÃtalam & dhÃtÆïÃdigaïagrÃhaæ % dhyÃnagrahab­hatplavam // Bh_6.1 // dhÅrairÃlokitaprÃntam $ amedhobhirasÆyitam & sadopabhuktaæ sarvÃbhir % anyavidyÃkareïubhi÷ // Bh_6.2 // nÃpÃrayitvà durgÃdham $ amuæ vyÃkaraïÃrïavam & Óabdaratnaæ svayaægamyam % alaæ kartumayaæ janam // Bh_6.3 // % svayaægamyam] \edM; svayaÇgama(mya?)m \edB tasya cÃdhigame yatna÷ $ kÃryaæ kÃvyaæ vidhitsatà & parapratyayato yattu % kriyate tena kà rati÷ // Bh_6.4 // nÃnyapratyayaÓabdà vÃg $ ÃvibhÃti mude satÃm & % vÃgÃvibhÃti] \edM; vÃga - - - \edB pareïa gh­tamukteva % sarasà kusumÃvalÅ // Bh_6.5 // mukhyastÃvadayaæ nyÃyo $ yat svaÓaktyà pravartate & anyasÃrasvatà nÃma % santyanyoktÃnuvÃdina÷ // Bh_6.6 // % anya@] \edM\edBGa; anye \edB pratÅtirarthe«u yatas $ taæ Óabdaæ bruvate 'pare & dhÆmabhÃsorapi prÃptà % ÓabdatÃgnyanumÃæ prati // Bh_6.7 // nanvakÃrÃdivarïÃnÃæ $ samudÃyo 'bhidheyavÃn & arthapratÅtaye gÅta÷ % Óabda ityabhidhÅyate // Bh_6.8 // pratyekamasamarthÃnÃæ $ samudÃyo 'rthavÃn katham & varïÃnÃæ kramav­ttitvÃn % nyÃyà nÃpi ca saæhati÷ // Bh_6.9 // na cÃpi samudÃyibhya÷ $ samudÃyo 'tiricyate & dÃrubhittibhuvo 'tÅtya % kimanyatsadma kalpyate // Bh_6.10 // % kimanyatsadma kalpyate] \edM\edB; kimanyaæ sat prakalpyate \edBGha tasmÃtkÆÂastha itye«Ã $ ÓÃbdÅ va÷ kalpanà v­thà & pratyak«amanumÃnaæ và % yatra tatparamÃrthata÷ // Bh_6.11 // Óapathairapi cÃdeyaæ $ vaco na sphoÂavÃdinÃm & nama÷kusumamastÅti % ÓraddadhyÃt ka÷ sacetana÷ // Bh_6.12 // ityanta Åd­Óà varïà $ Åd­garthÃbhidhÃyina÷ & vyavahÃrÃya lokasya % prÃgitthaæ samaya÷ k­ta÷ // Bh_6.13 // sa kÆÂastho 'napÃyÅ ca $ nÃdÃdanyaÓca kathyate & mandÃ÷ sÃÇketikÃnarthÃn % manyante pÃramÃrthikÃn // Bh_6.14 // vinaÓvaro 'stu nityo và $ sambandho 'rthena và satà & namo 'stu tebhyo vidvadbhya÷ % pramÃïaæ ye 'sya niÓcitau // Bh_6.15 // anyÃpohena Óabdo 'rtham $ Ãhetyanye pracak«ate & % anyÃpohena] \edM\edB; anyÃpohe tu \edBGha anyÃpohaÓca nÃmÃnya- % padÃrthÃpÃk­ti÷ kila // Bh_6.16 // % nÃmÃnyapadÃrthÃpÃk­ti÷] \edM\edB; nÃmÃnya vÃ(pa?)dÃrtho vÃ(pÃ?)k­ti÷ \edBGa yadi gaurityayaæ Óabda÷ $ k­tÃrtho 'nyanirÃk­tau & janako gavi gobuddher % m­gyatÃmaparo dhvani÷ // Bh_6.17 // arthaj¤ÃnaphalÃ÷ Óabdà $ na caikasya phaladvayam & apavÃdavidhij¤Ãne % phale caikasya va÷ katham // Bh_6.18 // purà gauriti vij¤Ãnaæ $ goÓabdaÓravaïÃdbhavet & yenÃgoprati«edhÃya % prav­tto gauriti dhvani÷ // Bh_6.19 // varïabhedÃdidaæ bhinnaæ $ varïÃ÷ svÃæÓavikalpata÷ & ke ÓabdÃ÷ kiæ ca tadvÃcyam % ityaho vartma dustaram // Bh_6.20 // dravyakriyÃjÃtiguïa- $ bhedÃt te ca caturvidhÃ÷ & yad­cchÃÓabdamapyanye % ¬itthÃdiæ pratijÃnate // Bh_6.21 // % ¬itthÃdiæ] \edM; ¬itthÃdi \edB nÃnÃbhëÃvi«ayiïÃm $ aparyantÃrthavartinÃm & iyattà kena vÃmÅ«Ãæ % viÓe«ÃdavadhÃryate // Bh_6.22 // vakravÃcÃæ kavÅnÃæ ye $ prayogaæ prati sÃdhava÷ & prayoktuæ ye na yuktÃÓca % tadviveko 'yamucyate // Bh_6.23 // nÃprayuktaæ prayu¤jÅta $ ceta÷sammohakÃriïam & tulyÃrthatve 'pi hi brÆyÃt % ko hantiæ gativÃcinam // Bh_6.24 // ÓrautrÃdiæ na tu durbodhaæ $ na du«ÂÃdimapeÓalam & % ÓrautrÃdiæ] \edM; ÓrotrÃdiæ \edB grÃmyaæ na piï¬ÅÓÆrÃdiæ % na ¬itthÃdimapÃrthakam // Bh_6.25 // nÃpratÅtÃnyathÃrthatvaæ $ dhÃtvanekÃrthatÃvaÓÃt & na leÓaj¤ÃpakÃk­«Âaæ % sa hanti dhyÃti và yathà // Bh_6.26 // % @k­«Âaæ sa hanti] \edM; @k­«Âasaæhati \edB na Ói«Âairuktamityeva $ na tantrÃntarasÃdhitam & chandovaditi cotsargÃn % na cÃpi cchÃndasaæ vadet // Bh_6.27 // kramÃgataæ Órutisukhaæ $ ÓabdamarthyamudÅrayet & % @rthyam] \edM\edB; @thyam \edBGa atiÓete hyalaækÃram % anyaæ vya¤janacÃrutà // Bh_6.28 // siddho yaÓcopasaækhyÃnÃd $ i«Âyà yaÓcopapÃdita÷ & tamÃdriyeta prÃyeïa % na tu yogavibhÃgajam // Bh_6.29 // iyaæ candramukhÅ kanyà $ prak­tyaiva manoharà & asyÃæ suvarïÃlaækÃra÷ % pu«ïÃti nitarÃæ Óriyam // Bh_6.30 // v­ddhipak«aæ prayu¤jÅta $ saækrame 'pi m­jeryathà & mÃrjantyadhararÃgaæ te % patanto bëpabindava÷ // Bh_6.31 // sarÆpaÓe«aæ tu pumÃn $ striyà yatra ca Ói«yate & yathÃha varuïÃvindrau % bhavau Óarvau m­¬Ãviti // Bh_6.32 // yathà paÂayatÅtyÃdi $ ïicprÃtipadikÃttata÷ & ïÃvi«ÂhavaditÅ«Âyà ca % tathà kraÓayatÅtyapi // Bh_6.33 // prayu¤jÅtÃvyayÅbhÃvam $ adantaæ nÃpyapa¤camÅ & t­tÅyÃsaptamÅpak«e % nÃlugvi«ayamÃnayet // Bh_6.34 // ti«Âhadguprabh­tau vÃcyau $ naktaædivasagocarau & yathà vidvÃnadhÅte 'sau % ti«Âhadgu ca vahadgu ca // Bh_6.35 // Ói«ÂaprayogamÃtreïa $ nyÃsakÃramatena và & t­cà samasta«a«ÂhÅkaæ % na kathaæcidudÃharet // Bh_6.36 // sÆtraj¤ÃpakamÃtreïa $ v­trahantà yathodita÷ & akena ca na kurvÅta % v­ttiæ tadgamako yathà // Bh_6.37 // pa¤carÃjÅti ca yathà $ prayu¤jÅta dviguæ striyÃm & napuæsakaæ tatpuru«aæ % puruhÆtasabhaæ yathà // Bh_6.38 // sarvebhyaÓca bh­ÓÃdibhyo $ vadelluptahalaæ yathà & priyonmanÃyate sà te % kiæ ÓaÂhÃbhimanÃyase // Bh_6.39 // t­tÅyaikavaca÷ «a«ÂhyÃm $ Ãmantaæ ca vadet kvipi & % t­tÅyaikavaca÷ «a«ÂhyÃm] \edM\edB; t­tÅyaiva catu÷ «a«Âhyà \edBKa yathoditaæ balabhidà % surucÃæ vidyutÃmiva // Bh_6.40 // asantamapi yadvÃkyaæ $ tattathaiva prayojayet & yathocyate 'mbhasà bhÃsà % yaÓasÃmambhasÃmiti // Bh_6.41 // puæsi striyÃæ ca kvasvantam $ icchantyacchÃndasaæ kila & upeyu«Ãmapi divaæ % yathà na vyeti cÃrutà // Bh_6.42 // ibhakumbhanibhe bÃlà $ dadhu«Å ka¤cukaæ stane & % @nibhe] \edM\edBGa; @nibhau \edB % ka¤cukaæ stane] \edM; kantuke stanau \edB; kantukau stanau \edBGha ratikhedapariÓrÃntà % jahÃra h­dayaæ n­ïÃm // Bh_6.43 // ÓabalÃdibhyo 'titarÃæ $ bhÃti ïijvihito yathà & % @titarÃæ] \edM; nitarÃæ \edB balÃkÃ÷ paÓya suÓreïi % ghanächabalayantyamÆ÷ // Bh_6.44 // ÓiÓirÃsÃrakaïikÃ- $ sad­Óa÷ setugandhavà& % @kaïikÃsad­Óa÷ setugandhavÃÂ] \edM; @kaïikÃæ sad­Óaste tu kaÇgavat \edB tvÃæ vÅjayati suÓreïi % ratikhedÃlasek«aïÃm // Bh_6.45 // % tvÃæ vÅjayati] \edM; saævÅjayati \edB evaæ ïica÷ prayogastu $ sarvatrÃlaæk­ti÷ parà & liÇgatrayopapannaæ ca % tÃcchÅlyavi«ayaæ ïinim // Bh_6.46 // tasya hÃrÅ stanÃbhogo $ vadanaæ hÃri sundaram & hÃriïÅ tanuratyantaæ % kiyanna harate mana÷ // Bh_6.47 // tÃcchÅlyÃdi«u ce«yante $ sarva eva t­nÃdaya÷ & % eva t­nÃdaya÷] \edM\edB; evÃtra nÃdaya÷ \edBGa viÓe«eïa ca tatre«Âà % yuckurajvaraji«ïuca÷ // Bh_6.48 // %viÓe«eïa ca] \edM\edBGa; viÓe«eïaiva \edB % yuckura@] \edM; yutkura@ \edB ktinnantaæ ca prayu¤jÅta $ saægati÷ saæhatiryathà & ÓÃkÃrau jÃguri«Âau ca % jÃgaryà jÃgarà yathà // Bh_6.49 // % ÓÃkÃrau] \edM; ÓakÃrau \edB upÃsaneti ca yucaæ $ nityamÃse÷ prayojayet & lyuÂaæ ca kart­vi«ayaæ % devano ramaïo yathà // Bh_6.50 // aïantÃdapi ÇÅbi«Âo $ lak«mÅ÷ paurandarÅ yathà & % aïantÃdapi] \edM; aïïÃntÃdapi \edB a¤mahÃrajanÃllÃk«Ã- % rocanÃbhyÃæ tathà ca Âhak // Bh_6.51 // % a¤] \edM; aï \edB ¬matubi«Âaæ ca kumudÃd $ yatheyaæ bhÆ÷ kumudvatÅ & Âhak cÃpi tena jayatÅty % Ãk«ika÷ ÓÃstriko yathà // Bh_6.52 // hitaprakaraïe ïaæ ca $ sarvaÓabdÃt prayu¤jate & tataÓchami«Âyà ca yathà % sÃrva÷ sarvÅya ityapi // Bh_6.53 // % tataÓchami«ÂyÃ] \edM\edB; tataÓcami«Âyà \edBKa vadedimanijantaæ ca $ paÂimà laghimà yathà & viÓe«eïeyasunni«Âo % jyÃyÃnÃpa kanÅyasÅm // Bh_6.54 // dvayasajdaghnacÃvi«Âau $ pramÃïavi«ayau yathà & jÃnudaghnÅ sarinnÃrÅ- % nitambadvayasaæ sara÷ // Bh_6.55 // matupprakaraïe jyotsnÃ- $ tamisrÃÓ­ÇgiïÃdaya÷ & % matupprakaraïe] \edM; matupprakaraïo \edB inacca phalabarhÃbhyÃæ % phalino barhiïo yathà // Bh_6.56 // ini÷ prayukta÷ prÃyeïa $ tathà ÂhaæÓca manÅ«ibhi÷ & tatrÃpi mekhÃlÃmÃlÃ- % mÃyÃnÃæ sutarÃæ matau // Bh_6.57 // % matau] \edM; matà \edB abhyastÃjjheradÃdeÓe $ dadhatÅtyÃdayo 'pi ca & roditi svapitÅtyÃdi % saheÂà sÃrvadhÃtukam // Bh_6.58 // abhyaste«u prayoktavyam $ adantaæ ghubh­¤o÷ Óatu÷ & % ghubh­¤o÷] \edM; ca vide÷ \edB asau dadhadalaækÃraæ % srajaæ bibhracca Óobhate // Bh_6.59 // [na tavargaæ ÓakÃreïa $ kvacit saæ]yoginaæ vadet & % na tavargaæ ÓakÃreïa kvacit saæyoginaæ] \edM; \lacuna raæ yoginaæ \edB yathaitacchyÃmamÃbhÃti % vanaæ vanajalocane // Bh_6.60 // naikatraikÃrabhÆyastaæ $ gato yÃto hato yathà & sÃvarïyavajjhayo hasya % brÆyÃnnÃnyatra paddhate÷ // Bh_6.61 // % sÃvarïyavajjhayo hasya] \edM; sÃvarïyavatsayorbhasya \edB % brÆyÃnnÃnyatra] \edM\edB; bhÆyÃnnÃnyatra \edBKa sÃlÃturÅyamatametadanukrameïa $ ko vak«yatÅti virato 'hamato vicÃrÃt & ÓabdÃrïavasya yadi kaÓcidupaiti pÃraæ % bhÅmÃmbhasaÓca jaladheriti vismayo 'sau // Bh_6.62 // vidyÃnÃæ satatamapÃÓrayo 'parÃsÃæ $ tÃsÆktÃnna ca viruïaddhi kÃæÓcidarthÃn & % tÃsÆktÃnna] \edM\edB; tÃsÆktÃæ na \edBGa Óraddheyaæ jagati mataæ hi pÃïinÅyaæ % mÃdhyasthyÃdbhavati na kasyacitpramÃïam // Bh_6.63 // avalokya matÃni satkavÅnÃm $ avagamya svadhiyà ca kÃvyalak«ma & sujanÃvamayÃya bhÃmahena % grathitaæ rakrilagomisÆnunedam // Bh_6.64 // % rakrila@] \edM\edB; vakila@ \edBKa\unmetrical; raktrila@ \edBGha \Colo iti ÓrÅbhÃmahÃlaÇkÃre «a«Âha÷ pariccheda÷ %% Thus \edB; \edM\ places its colophon after verse 66. «a«Âyà ÓarÅraæ nirïÅtaæ $ Óata«a«Âyà tvalaÇk­ti÷ & pa¤cÃÓatà do«ad­«Âi÷ % saptatyà nyÃyanirïaya÷ // Bh_6.65 // «a«Âyà Óabdasya Óuddhi÷ syÃd $ ityevaæ vastupa¤cakam & % syÃdityevaæ] \edM\edB; syÃdityeva \edBGa uktaæ «a¬bhi÷ paricchedair % bhÃmahena krameïa va÷ // Bh_6.66 //