SATAPATHA-BRAHMANA 3 Data input by H.S. Ananthanarayana and W. P. Lehman. Bracketted numbering added mechanically. ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! ³ ³ COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. ³ ³ ³ ³ Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for ³ ³ WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes ³ ³ BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): ³ ³ ³ ³ description character = ASCII ³ ³ ³ ³ long a à 195 ³ ³ long A ù 249 ³ ³ long i Å 197 ³ ³ long I ý 253 ³ ³ long u Æ 198 ³ ³ long U ô 244 ³ ³ vocalic r ­ 173 ³ ³ vocalic R ã 227 ³ ³ long vocalic r Ì 204 ³ ³ vocalic l Ê 202 ³ ³ long vocalic l Ë 203 ³ ³ velar n Ç 199 ³ ³ velar N § 167 ³ ³ palatal n ¤ 164 ³ ³ palatal N ¥ 165 ³ ³ retroflex t  194 ³ ³ retroflex T è 232 ³ ³ retroflex d ¬ 172 ³ ³ retroflex D Ö 214 ³ ³ retroflex n ï 239 ³ ³ retroflex N × 215 ³ ³ palatal s Ó 211 ³ ³ palatal S Á 193 ³ ³ retroflex s « 171 ³ ³ retroflex S å 229 ³ ³ anusvara æ 230 ³ ³ capital anusvara õ 245 ³ ³ visarga ÷ 247 ³ ³ capital visarga ê 234 ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ 3.1.1.[1] devayajanaæ jo«ayante | sa yadeva var«i«Âhaæ syÃttajjo«ayeranyadanyadbhÆmerÃbhiÓayÅtÃto vai devà divamupodakrÃmandevÃnvà e«a upotkrÃmati yo dÅk«ate sa sadeve devayajane yajate sa yaddhÃnyadbhÆmerabhiÓayÅtÃvaratara iva he«Âhvà syÃttasmÃdyadeva var«i«Âhaæ syÃttajjo«ayeran 3.1.1.[2] tadvar«ma satsamaæ syÃt | samaæ sadavibhraæÓi syÃdavibhraæÓi satprÃkpravaïaæ syÃtprÃcÅ hi devÃnÃæ digatho udakpravaïamudÅcÅ hi manu«yÃïÃæ digdak«iïata÷ pratyucritamiva syÃde«Ã vai dik pitÌïÃæ sa yaddak«iïÃpravaïaæ syÃtk«ipre ha yajamÃno 'muæ lokamiyÃttatho ha yajamÃno jyogjÅvati tasmÃddak«iïata÷ pratyucritamiva syÃt 3.1.1.[3] na purastÃddevayajanamÃtramatiricyeta | dvi«antaæ hÃsya tadbhrÃt­vyamabhyatiricyate kÃmaæ ha dak«iïata÷ syÃdevamuttarata etaddha tveva sam­ddhaæ devayajanaæ yasya devayajanamÃtram paÓcÃtpariÓi«yate k«ipre haivainamuttarà devayajyopanamatÅti nu devayajanasya 3.1.1.[4] tadu hovÃca yÃj¤avalkya÷ | vÃr«ïyÃya devayajanaæ jo«ayitumaima tatsÃtyayaj¤o 'bravÅtsarvà và iyam p­thivÅ devÅ devayajanaæ yatra và asyai kva ca yaju«aiva parig­hya yÃjayediti 3.1.1.[5] ­tvijo haiva devayajanam | ye brÃhmaïÃ÷ ÓuÓruvÃæso 'nÆcÃnà vidvÃæso yÃjayanti saivÃhvalaitannedi«ÂhamÃmiva manyÃmaha iti 3.1.1.[6] tacÃlo và vimitaæ và prÃcÅnavaæÓam minvanti | prÃcÅ hi devÃnÃæ dik purastÃdvai devÃ÷ pratya¤co manu«yÃnupÃv­ttÃstasmÃttebhya÷ prÃÇti«Âha¤juhoti 3.1.1.[7] tasmÃdu ha na pratÅcÅnaÓirÃ÷ ÓayÅta | neddevÃnabhiprasÃrya Óayà iti yà dak«iïà dik sà pitÌïÃæ yà pratÅcÅ sÃsarpÃïÃæ yato devà uccakramu÷ sai«ÃhÅnà yodÅcÅ dik sà manu«yÃïÃæ tasmÃnmÃnu«a udÅcÅnavaæÓÃmeva ÓÃlÃæ và vimitaæ và minvantyudÅcÅ hi manu«yÃïÃæ digdÅk«itasyaiva prÃcÅnavaæÓà nÃdÅk«itasya 3.1.1.[8] tÃæ và etÃm pariÓrayanti | nedabhivar«Ãditi nveva var«Ã devÃnvà e«a upÃvartate yo dÅk«ate sa devatÃnÃmeko bhavati tira iva vai devà manu«yebhyastira ivaitadyatpariÓritaæ tasmÃtpariÓrayanti 3.1.1.[9] tanna sarva ivÃbhiprapadyeta brÃhmaïo vaiva rÃjanyo và vaiÓyo và te hi yaj¤iyÃ÷ 3.1.1.[10] sa vai na sarveïeva saævadeta | devÃnvà e«a upÃvartate yo dÅk«ate sa devatÃnÃmeko bhavati na vai devà sarveïeva saævadante brÃhmaïena vaiva rÃjanyena và vaiÓyena và te hi yaj¤iyÃstasmÃdyadyenaæ ÓÆdreïa saævÃdo vindedete«Ãmevaikam brÆyÃdimamiti vicak«vemamiti vicak«vetye«a u tatra dÅk«itasyopacÃra÷ 3.1.1.[11] athÃraïÅ pÃïau k­tvà | ÓÃlÃmadhyavasyati sa pÆrvÃrdhyaæ sthÆïÃrÃjamabhipadyaitadyajurÃhaidamaganma devayajanam p­thivyà yatra devÃso aju«anta viÓva iti tadasya viÓvaiÓca devairju«Âam bhavati ye ceme brÃhmaïÃ÷ ÓuÓruvÃæso 'nÆcÃnà yadahÃsya te 'k«ibhyÃmÅk«ante brÃhmaïÃ÷ ÓuÓruvÃæsastadahÃsya tairju«Âam bhavati 3.1.1.[12] yadvÃha | yatra devÃso aju«anta viÓva iti tadasya viÓvairdevairju«Âam bhavaty­k«ÃmÃbhyÃæ saætaranto yajurbhirity­k«ÃmÃbhyÃæ vai yajurbhiryaj¤asyod­caæ gacanti yaj¤asyod­caæ gacÃnÅtyevaitadÃha rÃyaspo«eïa sami«Ã mademeti bhÆmà vai rÃyaspo«a÷ ÓrÅrvai bhÆmÃÓi«amevaitadÃÓÃste sami«Ã mademetÅ«am madatÅti vai tamÃhurya÷ ÓriyamaÓnute ya÷ paramatÃæ gacati tasmÃdÃha sami«Ã mademeti 3.1.2. 3.1.2.[1] aparÃhïe dÅk«eta | purà keÓaÓmaÓrorvapanÃdyatkÃmayeta tadaÓnÅyÃdyadvà sampadyeta vrataæ hyevÃsyÃto 'Óanam bhavati yadyu nÃÓiÓi«edapi kÃmaæ nÃÓnÅyÃt 3.1.2.[2] athottareïa ÓÃlÃm pariÓrayanti | tadudakumbhamupanidadhÃti tannÃpita upati«Âhate tatkeÓaÓmaÓru ca vapate nakhÃni ca nik­ntate 'sti vai puru«asyÃmedhyaæ yatrÃsyÃpo nopati«Âhante keÓaÓmaÓrau ca và asya nakhe«u cÃpo nopati«Âhante tadyatkeÓaÓmaÓru ca vapate nakhÃni ca nik­ntate medhyo bhÆtvà dÅk«Ã iti 3.1.2.[3] taddhaike | sarva eva vapante sarva eva medhyà bhÆtvà dÅk«i«yÃmaha iti tadu tathà na kuryÃdyadvai keÓaÓmaÓru ca vapate nakhÃni ca nik­ntate tadeva medhyo bhavati tasmÃdu keÓaÓmaÓru caiva vapeta nakhÃni ca nik­nteta 3.1.2.[4] sa vai nakhÃnyevÃgre nik­ntate | dak«iïasyaivÃgre savyasya và agre mÃnu«e 'thaivaæ devatrÃÇgu«ÂhayorevÃgre kani«Âhikayorvà agre mÃnu«e 'thaivaæ devatrà 3.1.2.[5] sa dak«iïamevÃgre godÃnaæ vitÃrayati | savyaæ và agre mÃnu«e 'thaivaæ devatrà 3.1.2.[6] sa dak«iïamevÃgre godÃnamabhyunatti | imà Ãpa÷ Óamu me santu devÅriti sa yadÃhemà Ãpa÷ Óamu me santu devÅriti vajro và Ãpo vajro hi và ÃpastasmÃdyenaità yanti nimnaæ kurvanti yatropati«Âhante nirdahanti tattadetamevaitadvajraæ Óamayati tatho hainame«a vajra÷ ÓÃnto na hinasti tasmÃdÃhemà Ãpa÷ Óamu me santu devÅriti 3.1.2.[7] atha darbhataruïakamantardadhÃti | o«adhe trÃyasveti vajro vai k«urastatho hainame«a vajra÷ k«uro na hinastyatha k«ureïÃbhinidadhÃti svadhite mainaæ hiæsÅriti vajro vai k«urastatho hainame«a vajra÷ k«uro na hinasti 3.1.2.[8] pracidyodapÃtre prÃsyati | tÆ«ïÅmevottaraæ godÃnamabhyunatti tÆ«ïÅæ darbhataruïakamantardadhÃti tÆ«ïÅæ k«ureïÃbhinidhÃya pracidyodapÃtre prÃsyati 3.1.2.[9] atha nÃpitÃya k«uram prayacati | sa keÓaÓmaÓru vapati sa yadà keÓaÓmaÓru vapati 3.1.2.[10] atha snÃti | amedhyo vai puru«o yadan­taæ vadati tena pÆtirantarato medhyà và Ãpo medhyo bhÆtvà dÅk«Ã iti pavitraæ và Ãpa÷ pavitrapÆto dÅk«Ã iti tasmÃdvai snÃti 3.1.2.[11] sa snÃti | Ãpo asmÃnmÃtara÷ Óundhayantviti gh­tena no gh­ta«va÷ punantviti tadvai sapÆtaæ yaæ gh­tenÃpunaæstasmÃdÃha gh­tena no gh­tapva÷ punantviti viÓvaæ hi ripram pravahanti devÅriti yadvai viÓvaæ sarvaæ tadyadamedhyaæ ripraæ tatsarvaæ hyasmÃdamedhyam pravahanti tasmÃdÃha viÓvaæ hi ripram pravahanti devÅriti 3.1.2.[12] atha prÃÇivodaÇÇutkrÃmati | udidÃbhya÷ Óucirà pÆta emÅtyuddhyÃbhya÷ Óuci÷ pÆta eti 3.1.2.[13] atha vÃsa÷ paridhatte | sarvatvÃyaiva svÃmevÃsminnetattvacaæ dadhÃti yà ha và iyaæ gostvakpuru«e hai«Ãgra Ãsa 3.1.2.[14] te devà abruvan | gaurvà idaæ sarvaæ bibharti hanta yeyam puru«e tvaggavyetÃæ dadhÃma tayai«Ã var«antaæ tayà himaæ tayà gh­ïiæ titik«i«yata iti 3.1.2.[15] te 'vacÃya puru«am | gavyetÃæ tvacamadadhustayai«Ã var«antaæ tayà himaæ tayà gh­ïiæ titik«ate 3.1.2.[16] avacito hi vai puru«a÷ | tasmÃdasya yatraiva kva ca kuÓo và yadvà vik­ntati tata eva lohitamutpatati tasminnetÃæ tvacamadadhurvÃsa eva tasmÃnnÃnya÷ puru«ÃdvÃso bibhartyetÃæ hyasmiæstvacamadadhustasmÃdu suvÃsà eva bubhÆ«etsvayà tvacà sam­dhyà iti tasmÃdapyaÓlÅlaæ suvÃsasaæ did­k«ante svayà hi tvacà sam­ddho bhavati 3.1.2.[17] no hÃnte gornagna÷ syÃt | veda ha gaurahamasya tvacam bibharmÅti sà bibhyatÅ trasati tvacam ma ÃdÃsyata iti tasmÃdu gÃva÷ suvÃsasamupaiva niÓrayante 3.1.2.[18] tasya và etasya vÃsasa÷ | agne÷ paryÃso bhavati vÃyoranucÃdo nÅvi÷ pitÌïÃæ sarpÃïÃm praghÃto viÓve«Ãæ devÃnÃæ tantava Ãrokà nak«atrÃïÃmevaæ hi và etatsarve devà anvÃyattÃstasmÃddÅk«itavasanam bhavati 3.1.2.[19] tadvà ahataæ syÃt | ayÃtayÃmatÃyai tadvai ni«pe«Âavai brÆyÃdyadevÃsyÃtrÃmedhyà k­ïatti và vayati và tadasya medhyamasaditi yadyu ahataæ syÃdadbhirabhyuk«enmedhyamasadityatho yadidaæ snÃtavasyaæ nihitamapalpÆlanak­tam bhavati teno hÃpi dÅk«eta 3.1.2.[20] tatparidhatte | dÅk«ÃtapasostanÆrasÅtyadÅk«itasya vÃasyai«Ãgre tanÆrbhavatyathÃtra dÅk«ÃtapasostasmÃdÃha dÅk«ÃtapasostanÆrasÅti tÃæ tvà ÓivÃæ ÓagmÃm paridadha iti tÃæ tvà ÓivÃæ sÃdhvÅm paridadha ityevaitadÃha bhadraæ varïam pu«yanniti pÃpavà e«o 'gre varïam pu«yati yamamumadÅk«ito 'thÃtra bhadraæ tasmÃdÃha bhadraæ varïam pu«yanniti 3.1.2.[21] athainaæ ÓÃlÃm prapÃdayati | sa dhenvai cÃna¬uhaÓca nÃÓnÅyÃddhenvana¬uhau và idaæ sarvam bibh­taste devà abruvandhenvana¬uhau và idaæ sarvam bibh­to hanta yadanye«Ãæ vayasÃæ vÅryaæ taddhenvana¬uhayordadhÃmeti sa yadanye«Ãæ vayasÃæ vÅryamÃsÅttaddhenvana¬uhayoradadhustasmÃddhenuÓcaivÃna¬vÃæÓca bhÆyi«Âham bhuÇktastaddhaitatsarvÃÓyamiva yo dhenvana¬uhayoraÓnÅyÃdantagatiriva taæ hÃdbhutamabhijanitorjÃyÃyai garbhaæ nirabadhÅditi papamakaditi pÃpÅ kÅrtistasmÃddhenvana¬uhayornÃÓnÅyÃttadu hovÃca yÃj¤avalkyo 'ÓnÃmyevÃhamaæsalaæ cedbhavatÅti 3.1.3. 3.1.3.[1] apa÷ praïÅya | ÃgnÃvai«ïavamekÃdaÓakapÃlam puro¬ÃÓaæ nirvapatyagnirvai sarvà devatà agnau hi sarvÃbhyo devatÃbhyo juhvatyagnirvai yaj¤asyÃvarÃrdhyo vi«ïu÷ parÃrdhyastatsarvÃÓcaivaitaddevatÃ÷ parig­hya sarvaæ ca yaj¤am parig­hya dÅk«Ã iti tasmÃdÃgnÃvai«ïava ekÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 3.1.3.[2] taddhaike | ÃdityebhyaÓcaruæ nirvapanti tadasti paryuditamivëÂau putrÃso aditerye jÃtÃstanvaspari devÃæ upa praitsaptabhi÷ parà mÃrtÃï¬amÃsyaditi 3.1.3.[3] a«Âau ha vai putrà adite÷ | yÃæstvetaddevà Ãdityà ityÃcak«ate sapta haiva te 'vik­taæ hëÂamaæ janayÃæ cakÃra mÃrtÃï¬aæ saædegho haivÃsa yÃvÃnevordhvastÃvÃæstiryaÇ puru«asammita ityu haika Ãhu÷ 3.1.3.[4] ta u haita Æcu÷ | devà Ãdityà yadasmÃnanvajanimà tadamuyeva bhÆddhantemaæ vikaravÃmeti taæ vicakruryathÃyam puru«o vik­tastasya yÃni mÃæsÃni saæk­tya saænyÃsustato hastÅ samabhavattasmÃdÃhurna hastinam pratig­hïÅyÃtpuru«ÃjÃno hi hastÅti yamu ha tadvicakru÷ sa vivasvÃnÃdityastasyemÃ÷ prajÃ÷ 3.1.3.[5] sa hovÃca | rÃdhnavÃnme sa prajÃyÃæ ya etamÃdityebhyaÓcaruæ nirvapÃditi rÃdhnoti haiva ya etamÃdityebhyaÓcaruæ nirvapatyayaæ tvevÃgnÃvai«ïava÷ praj¤Ãta÷ 3.1.3.[6] tasya saptadaÓa sÃmidhenyo bhavanti | upÃæÓu devate yajati pa¤ca prayÃjà bhavanti trayo 'nuyÃjÃ÷ saæyÃjayanti patnÅ÷ sarvatvÃyaiva sami«Âayajureva na juhoti nedidaæ dÅk«itavasanam paridhÃya purà yaj¤asya saæsthÃyà antaæ gacÃnÅtyÃnto hi yaj¤asya sami«Âayaju÷ 3.1.3.[7] athÃgreïa ÓÃlÃæ ti«ÂhannabhyaÇkte | arurvai puru«o 'vÃcito 'narurevaitadbhavati yadabhyaÇkte gavi vai puru«asya tvaggorvà etannavanÅtam bhavati svayaivainametattvacà samardhayati tasmÃdvà abhyaÇkte 3.1.3.[8] tadvai navanÅtam bhavati | gh­taæ vai devÃnÃm phÃïÂam manu«yÃïÃmathaitannÃhaiva gh­taæ no phÃïÂaæ syÃdeva gh­taæ syÃtphÃïÂamayÃtayÃmatÃyai tadenamayÃtayÃmnaivÃyÃtayÃmÃnaæ karoti 3.1.3.[9] tamabhyanakti | ÓÅr«ato 'gra à pÃdÃbhyÃmanulomam mahÅnÃm payo 'sÅti mahya iti ha và etÃsÃmekaæ nÃma yadgavÃæ tÃsÃæ và etatpayo bhavati tasmÃdÃha mahÅnÃm payo 'sÅti varcodà asi varco me dehÅti nÃtra tirohitamivÃsti 3.1.3.[10] athÃk«yÃvÃnakti | arurvai puru«asyÃk«i praÓÃnmameti ha smÃha yÃj¤avalkyo durak«a iva hÃsa pÆyo haivÃsya dÆ«Åkà te evaitadanaru«karoti yadak«yÃvÃnakti 3.1.3.[11] yatra vai devÃ÷ | asurarak«asÃni jaghnustacu«ïo dÃnava÷ pratyaÇ patitvà manu«yÃïÃmak«Åïi praviveÓa sa e«a kanÅnaka÷ kumÃraka iva paribhÃsate tasmà evaitadyaj¤amupaprayantsarvato 'ÓmapurÃm paridadhÃtyaÓmà hyäjanam 3.1.3.[12] traikakudam bhavati | yatra và indro v­tramahaæstasya yadak«yÃsÅttaæ giriæ trikakudamakarottadyattraikakudam bhavati cak«u«yevaitaccak«urdadhÃti tasmÃttraikakudam bhavati yadi traikakudaæ na vindedapyatraikakudameva syÃtsamÃnÅ hyeväjanasya bandhutà 3.1.3.[13] Óare«ÅkayÃnakti | vajro vai Óaro virak«astÃyai satÆlà bhavatyamÆlaæ và idamubhayata÷ paricinnaæ rak«o 'ntarik«amanucarati yathÃyam puru«o 'mÆla ubhayata÷ paricinno 'ntarik«amanucarati tadyatsatÆlà bhavati virak«astÃyai 3.1.3.[14] sa dak«iïamevÃgra Ãnakti | savyaæ và agre mÃnu«e 'thaivaæ devatrà 3.1.3.[15] sa Ãnakti | v­trasyÃsi kanÅnaka iti v­trasya hye«a kanÅnakaÓcak«urdà asi cak«urme dehÅti nÃtra tirohitamivÃsti 3.1.3.[16] sa dak«iïaæ sak­dyaju«Ãnakti | sak­ttÆ«ïÅmathottaraæ sak­dyaju«Ãnakti dvistÆ«ïÅæ taduttaramevaitaduttarÃvatkaroti 3.1.3.[17] tadyatpa¤ca k­tva Ãnakti | saævatsarasammito vai yaj¤a÷ pa¤ca và ­tava÷ saævatsarasya tam pa¤cabhirÃpnoti tasmÃtpa¤ca k­tva Ãnakti 3.1.3.[18] athainaæ darbhapavitreïa pÃvayati | amedhyo vai puru«o yadan­taæ vadati tena pÆtirantarato medhyà vai darbhà medhyo bhÆtvà dÅk«Ã iti pavitraæ vai darbhÃ÷ pavitrapÆto dÅk«Ã iti tasmÃdenaæ darbhapavitreïa pÃvayati 3.1.3.[19] tadvà ekaæ syÃt | eko hyevÃyam pavate tadetasyaiva rÆpeïa tasmÃdekaæ syÃt 3.1.3.[20] atho api trÅïi syu÷ | eko hyevÃyam pavate so 'yam puru«e 'nta÷ pravi«ÂastredhÃvihita÷ prÃïa udÃno vyÃna iti tadetasyaivÃnu mÃtrÃæ tasmÃttrÅïi syu÷ 3.1.3.[21] atho api sapta syu÷ | sapta và ime ÓÅr«anprÃïÃstasmÃtsapta syustri÷saptÃnyeva syurekaviæÓatire«aiva sampat 3.1.3.[22] taæ saptabhi÷ saptabhi÷ pÃvayati | citpatirmà punÃtviti prajÃpatirvai citpati÷ prajÃpatirmà punÃtvityevaitadÃha vÃkpatirmà punÃtviti prajÃpatirvai vÃkpati÷ prajÃpatirmà punÃtvityevaitadÃha devo mà savità punÃtviti tadvai supÆtaæ yaæ deva÷ savitÃpunÃttasmÃdÃha devo mà savità punÃtvityacidreïa pavitreïeti yo và ayam pavata e«o 'cidram pavitrametenaitadÃha sÆryasya raÓmibhirityete vai pavitÃro yatsÆryasya raÓmayastasmÃdÃha sÆryasya raÓmibhiriti 3.1.3.[23] tasya te pavitrapata iti | pavitrapatirhi bhavati pavitrapÆtasyeti pavitrapÆto hi bhavati yatkÃma÷ pune tacakeyamiti yaj¤asyod­caæ gacÃnÅtyevaitadÃha 3.1.3.[24] athÃÓi«ÃmÃrambhaæ vÃcayati | à vo devÃsa Åmahe vÃmam prayatyadhvare à vo devÃsa ÃÓi«o yaj¤iyÃso havÃmaha iti tadasmai svÃ÷ satÅr­tvija ÃÓi«a ÃÓÃsate 3.1.3.[25] athÃÇgulÅrnyacati | svÃhà yaj¤am manasa iti dve svÃhororantarik«Ãditi dve svÃhà dyÃvÃp­thivÅbhyÃmiti dve svÃhà vÃtÃdÃrabha iti mu«ÂÅkaroti na vai yaj¤a÷ pratyak«amivÃrabhe yathÃyaæ daï¬o và vÃso và paro 'k«aæ vai devÃ÷ paro 'k«aæ yaj¤a÷ 3.1.3.[26] sa yadÃha | svÃhà yaj¤am manasa iti tanmanasa Ãrabhate svÃhororantarik«Ãditi tadantarik«ÃdÃrabhate svÃhà dyÃvÃp­thivÅbhyÃmiti tadÃbhyÃæ dyÃvÃp­thivÅbhyÃmÃrabhate yayoridaæ sarvamadhi svÃhà vÃtÃdÃrabha iti vÃto vai yaj¤astadyaj¤am pratyak«amÃrabhate 3.1.3.[27] atha yatsvÃhà svÃheti karoti | yaj¤o vai svÃhÃkÃro yaj¤amevaitadÃtmandhatte 'tro eva vÃcaæ yacati vÃgvai yaj¤o yaj¤amevaitadÃtmandhatte 3.1.3.[28] athainaæ ÓÃlÃm prapÃdayati | sa jaghanenÃhavanÅyametyagreïa gÃrhapatyaæ so 'sya saæcaro bhavatyà sutyÃyai tadyadasyai«a saæcaro bhavatyà sutyÃyà agnirvai yoniryaj¤asya garbho dÅk«ito 'ntareïa vai yoniæ garbha÷ saæcarati sa yatsa tatraijati tvatpari tvadÃvartate tasmÃdime garbhà ejanti tvatpari tvadÃvartante tasmÃdasyai«a sacaro bhavatyà sutyÃyai 3.1.4. 3.1.4.[1] sarvÃïi ha vai dÅk«Ãyà yajÆæ«yaudgrabhaïÃni | udg­bhïÅte và e«o 'smÃllokÃddevalokamabhi yo dÅk«ata etaireva tadyajurbhirudg­bhïÅte tasmÃdÃhu÷ sarvÃïi dÅk«Ãyà yajÆæ«yaudgrabhaïÃnÅti tata etÃnyavÃntarÃmÃcak«ata audgrabhaïÃnÅtyÃhutayo hyetà Ãhutirhi yaj¤a÷ paro 'k«aæ vai yajurjapatyathai«a pratyak«aæ yaj¤o yadÃhutistadetena yaj¤enodg­bhïÅte 'smÃllokÃddevalokamabhi 3.1.4.[2] tato yÃni trÅïi sruveïa juhoti | tÃnyÃdhÅtayajÆæ«ÅtyÃcak«ate sampada eva kÃmÃya caturthaæ hÆyate 'tha yatpa¤camaæ srucà juhoti tadeva pratyak«amaudgrabhaïamanu«Âubhà hi tajjuhoti vÃgghyanu«ÂubvÃgghi yaj¤a÷ 3.1.4.[3] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo nÃma 3.1.4.[4] tadvà ­«ÅïÃmanuÓrutamÃsa | te yaj¤aæ samabharanyathÃyaæ yaj¤a÷ sambh­ta evaæ và e«a yaj¤aæ sambharati yadetÃni juhoti 3.1.4.[5] tÃni vai pa¤ca juhoti | saævatsarasammito vai yaj¤a÷ pa¤ca và ­tava÷ saævatsarasya tam pa¤cabhirÃpnoti tasmÃtpa¤ca juhoti 3.1.4.[6] athÃto homasyaiva | Ãkutyai prayuje 'gnaye svÃhetyà và agre kuvate yajeyeti tadyadevÃtra yaj¤asya tadevaitatsambh­tyÃtmankurute 3.1.4.[7] medhÃyai manase 'gnaye svÃheti | medhayà vai manasÃbhigacati yajeyeti tadyadevÃtra yaj¤asya tadevaitatsambh­tyÃtmankurute 3.1.4.[8] dÅk«Ãyai tapase 'gnaye svÃheti | anvevaitaducyate nettu hÆyate 3.1.4.[9] sarasvatyai pÆ«ïe 'gnaye svÃheti | vÃgvai sarasvatÅ vÃgyaj¤a÷ paÓavo vai pÆ«Ã pu«Âirvai pÆ«Ã pu«Âi÷ paÓava÷ paÓavo hi yaj¤astadyadevÃtra yaj¤asya tadevaitatsambh­tyÃtmankurute 3.1.4.[10] tadÃhu÷ | anaddhevaità Ãhutayo hÆyante 'prati«Âhità adevakÃstatra nendro na somo nÃgniriti 3.1.4.[11] ÃkÆtyai prayuje 'gnaye svÃheti | nÃta ekaæ canÃgnirvà addhevÃgni÷ prati«Âhita÷ sa yadagnau juhoti tenaivaità addheva tena prati«ÂhitÃstasmÃdu sarvÃsvevÃgnaye svÃheti juhoti tata etÃnyÃdhÅtayajÆæ«ÅtyÃcak«ate 3.1.4.[12] ÃkÆtyai prayuje 'gnaye svÃheti | Ãtmanà và agra Ãkuvate yajeyeti tamÃtmana eva prayuÇkte yattanute te asyaite Ãtmandevate ÃdhÅte bhavata ÃkÆtiÓca prayukca 3.1.4.[13] medhÃyai manase 'gnaye svÃheti | medhayà vai manasÃbhigacati yajeyeti te asyaite Ãtmandevate ÃdhÅte bhavato medhà ca manaÓca 3.1.4.[14] sarasvatyai pÆ«ïe 'gnaye svÃheti | vÃgvai sarasvatÅ vÃgyaj¤a÷ sÃsyai«ÃtmandevatÃdhÅtà bhavati vÃkpaÓavo vai pÆ«Ã pu«Âirvai pÆ«Ã pu«Âi÷ paÓava÷ paÓavo hi yaj¤aste 'syaita ÃtmanpaÓava ÃdhÅtà bhavanti tadyadasyaità Ãtmandevatà ÃdhÅtà bhavanti tasmÃdÃdhÅtayajÆæ«i nÃma 3.1.4.[15] atha caturthÅ juhoti | Ãpo devÅrb­hatÅrviÓvaÓambhuvo dyÃvÃp­thivÅ uro antarik«a b­haspataye havi«Ã vidhema svÃhetye«Ã ha nedÅyo yaj¤asyÃpÃæ hi kÅrtayatyÃpo hi yaj¤o dyÃvÃp­thivÅ uro antarik«eti lokÃnÃæ hi kÅrtayati b­haspataye havi«Ã vidhema svÃheti brahma vai b­haspatirbrahma yaj¤a eteno hai«Ã nedÅyo yaj¤asya 3.1.4.[16] atha yÃm pa¤camÅæ srucà juhoti | sà haiva pratyak«aæ yaj¤o 'nu«Âubhà hi tÃæ juhoti vÃgghyanu«ÂubvÃgghi yaj¤a÷ 3.1.4.[17] atha yaddhruvÃyÃmÃjyam pariÓi«Âam bhavati | tajjuhvÃmÃnayati tri÷ sruveïÃjyavilÃpanyà adhi juhvÃæ g­hïÃti yatt­tÅyaæ g­hïÃti tatsruvamabhipÆrayati 3.1.4.[18] sa juhoti | viÓvo devasya neturmarto vurÅta sakhyam viÓvo rÃya i«udhyati dyumnaæ v­ïÅta pu«yase svÃheti 3.1.4.[19] sai«Ã devatÃbhi÷ paÇktirbhavati | viÓvo devasyeti vaiÓvadevaæ neturiti sÃvitram marto vurÅteti maitraæ dyumnaæ v­ïÅteti bÃrhaspatyaæ dyumnaæ hi b­haspati÷ pu«yasa iti pau«ïam 3.1.4.[20] sai«Ã devatÃbhi÷ paÇktirbhavati | pÃÇkto yaj¤a÷ pÃÇkta÷ paÓu÷ pa¤cartava÷ saævatsarasyaitamevaitayÃpnoti yaddevatÃbhi÷ paÇktirbhavati 3.1.4.[21] tÃæ và anu«Âubhà juhoti | vÃgvà anu«ÂubvÃgyaj¤astadyaj¤am pratyak«amÃpnoti 3.1.4.[22] tadÃhu÷ | etÃmevaikÃæ juhuyÃdyasmai kÃmÃyetarà hÆyanta etayaiva taæ kÃmamÃpnotÅti tÃæ vai yadyekÃæ juhuyÃtpÆrïÃæ juhuyÃtsarvaæ vai pÆrïaæ sarvamevainayaitadÃpnotyatha yatsruvamabhipÆrayati srucaæ tadabhipÆrayati tÃm pÆrïÃæ juhotyanvaivaitaducyate sarvÃstveva hÆyante 3.1.4.[23] tÃæ và anu«Âubhà juhoti | sai«Ãnu«ÂupsatyekatriæÓadak«arà bhavati daÓa pÃïyà aÇgulayo daÓa pÃdyà daÓa prÃïà ÃtmaikatriæÓo yasminnete prÃïÃ÷ prati«Âhità etÃvÃnvai puru«a÷ puru«o yaj¤a÷ puru«asammito yaj¤a÷ sa yÃvÃneva yaj¤o yÃvatyasya mÃtrà tÃvantamevainayaitadÃpnoti yadanu«ÂubhaikatriæÓadak«arayà juhoti 3.2.1. 3.2.1.[1] dak«iïenÃhavanÅyam prÃcÅnagrÅve k­«ïÃjine upast­ïÃti | tayorenamadhi dÅk«ayati yadi dve bhavatastadanayorlokayo rÆpaæ tadenamanayorlokayoradhi dÅk«ayati 3.2.1.[2] sambaddhÃnte bhavata÷ | sambaddhÃntÃviva hÅmau lokau tardmasamute paÓcÃdbhavatastadimÃveva lokau mithunÅk­tya tayorenamadhi dÅk«ayati 3.2.1.[3] yadyu eka bhavati | tade«Ãæ lokÃnÃæ rÆpaæ tadename«u loke«vadhi dÅk«ayati yÃni ÓuklÃni tÃni divo rÆpaæ yÃni k­«ïÃni tÃnyasyai yadi vetarathà yÃnyeva k­«ïÃni tÃni divo rÆpaæyÃni ÓuklÃni tÃnyasyai yÃnyeva babhrÆïÅva harÅïi tÃnyantarik«asya rÆpaæ tadename«u loke«vadhi dÅk«ayati 3.2.1.[4] antakamu tarhi paÓcÃtpratyasyet | tadimÃneva lokÃnmithunÅk­tya te«venamadhi dÅk«ayati 3.2.1.[5] atha jaghanena k­«ïÃjine paÓcÃt prÃÇ jÃnvÃkna upaviÓati sa yatra ÓuklÃnÃæ ca k­«ïÃnÃæ ca saædhirbhavati tadevamanim­Óya japaty­k«Ãmayo÷ Óilpe stha iti yadvai pratirÆpaæ tacilpam­cÃæ ca sÃmnÃæ ca pratirÆpe stha ityevaitadÃha 3.2.1.[6] te vÃmÃrabha iti | garbho và e«a bhavati yo dÅk«ate sa candÃæsi praviÓati tasmÃnnvaknÃÇguliriva bhavati nyaknÃÇgulaya iva hi garbhÃ÷ 3.2.1.[7] sa yadÃha | te vÃmÃrabha iti te vÃm praviÓÃmÅtyevaitadÃha te mà pÃtamÃsya yaj¤asyod­ca iti te mà gopÃyatamÃsya yaj¤asya saæsthÃyà ityevaitadÃha 3.2.1.[8] atha dak«iïena jÃnunÃrohati | ÓarmÃsi Óarma me yaceti carma và etatk­«ïasya tadasya tanmÃnu«aæ Óarma devatrà tasmÃdÃha ÓarmÃsi Óarma me yaceti namaste astu mà mà hiæsÅriti ÓreyÃæsaæ và e«a upÃdhirohati yo yaj¤aæ yaj¤o hi k­«ïÃjinaæ tasmà evaitadyaj¤Ãya nihnute tatho hainame«a yaj¤o na hinasti tasmÃdÃha namaste astu mà mà hiæsÅriti 3.2.1.[9] sa vai jaghanÃrdha ivaivÃgra ÃsÅta | atha yadagra eva madhya upaviÓedya enaæ tatrÃnu«Âhyà hareddrapsyati và pra và pati«yatÅti tathà haiva syÃttasmÃjjaghanÃrdha ivaivÃgra ÃsÅta 3.2.1.[10] atha mekhalÃm pariharate | aÇgiraso ha vai dÅk«itÃnabalyamavindatte nÃnyadvratÃdaÓanamavÃkalpayaæsta etÃmÆrjamapaÓyantsamÃptiæ tÃm madhyata Ãtmana Ærjamadadhata samÃptiæ tayà samÃpnuvaæstatho evai«a etÃm madhyata Ãtmana Ærjaædhatte samÃptiæ tayà samÃpnoti 3.2.1.[11] sà vai ÓÃïÅ bhavati | m­dvyasaditi nveva ÓÃïÅ yatra vai prajÃpatirajÃyata garbho bhÆtvaitasmÃdyaj¤Ãttasya yannedi«ÂhamulbamÃsÅtte ÓaïÃstasmÃtte pÆtayo vÃnti yadvasya jarÃyvÃsÅttaddÅk«itavasanamantaraæ và ulbaæ jarÃyuïo bhavati tasmÃde«Ãntarà vÃsaso bhavati sa yathaivÃta÷ prajÃpatirajÃyata garbho bhÆtvaitasmÃdyaj¤Ãdevamevai«o 'to jÃyate garbho bhÆtvaitasmÃdyaj¤Ãt 3.2.1.[12] sà vai triv­dbhavati | triv­ddhyannam paÓavo hyannam pità mÃtà yajjÃyate tatt­tÅyaæ tasmÃttriv­dbhavati 3.2.1.[13] mu¤javalÓenÃnvastà bhavati | vajro vai Óaro virak«astÃyai stukÃsargaæ s­«Âà bhavati sà yatprasalavi s­«Âà syÃdyathedamanyà rajjavo mÃnu«Å syÃdyadvapasalavi s­«Âà syÃtpit­devatyà syÃttasmÃtstukÃsargaæ s­«Âà bhavati 3.2.1.[14] tÃm pariharate | ÆrgasyÃÇgirasÅtyaÇgiraso hyetÃmÆrjamapaÓyannÆrïamradà Ærjam mayi dhehÅti nÃtra tirohitamivÃsti 3.2.1.[15] atha nÅvimudgÆhate | somasya nÅvirasÅtyadÅk«itasya và asyai«Ãgre nÅvirbhavatyathÃtra dÅk«itasya somasya tasmÃdÃha somasya nÅvirasÅti 3.2.1.[16] atha prorïute | garbho và e«a bhavati yo dÅk«ate prÃv­tà vai garbho ulbeneva jarÃyuïeva tasmÃdvai prorïute 3.2.1.[17] sa prorïute | vi«ïo÷ ÓarmÃsi Óarma yajamÃnasyetyubhayaæ và e«o 'tra bhavati yo dÅk«ate vi«ïuÓca yajamÃnaÓca yadaha dÅk«ate tadvi«ïurbhavati yadyajate tadyajamÃnastasmÃdÃha vi«ïo÷ ÓarmÃsi Óarma yajamÃnasyeti 3.2.1.[18] atha k­«ïavi«ÃïÃæ sici badhnÅte | devÃÓca và asurÃÓcobhaye prÃjÃpatyÃ÷ prajÃpate÷ piturdÃyamupeyurmana eva devà upÃyanvÃcamasurà yaj¤ameva taddevà upÃyanvÃcamasurà amÆmeva devà upÃyannimÃmasurÃ÷ 3.2.1.[19] te devà yaj¤amabruvan | yo«Ã và iyaæ vÃgupamantrayasva hvayi«yate vai tveti svayaæ và haivaik«ata yo«Ã và iyaæ vÃgupamantrayai hvayi«yate vai meti tÃmupÃmantrayata sà hÃsmà ÃrakÃdivaivÃgra ÃsÆyattasmÃdu strÅ puæsopamantritÃrakÃdivaivÃgre 'sÆyati sa hovÃcÃrakÃdiva vai ma ÃsÆyÅditi 3.2.1.[20] te hocu÷ | upaiva bhagavo mantrayasva hvayi«yate vai tveti tÃmupÃmantrayata sà hÃsmai nipalÃÓamivovÃda tasmÃdu strÅ puæsopamantrità nipalÃÓamivaiva vadati sa hovÃca nipalÃÓamiva vai me 'vÃdÅditi 3.2.1.[21] te hocu÷ | upaiva bhagavo mantrayasva hvayi«yate vai tveti tÃmupÃmantrayata sà hainaæ juhuva tasmÃdu strÅ pumÃæsaæ hvayata evottamaæ sa hovÃcÃhvata vai meti 3.2.1.[22] te devà Åk«Ãæ cakrire | yo«Ã và iyaæ vÃgyadenaæ na yuvitehaiva mà ti«ÂhantamabhyehÅti brÆhi tÃm tu na ÃgatÃm pratiprabrÆtÃditi sà hainaæ tadeva ti«ÂhantamabhyeyÃya tasmÃdu strÅ pumÃæsaæ saæsk­te ti«Âhantamabhyaiti tÃæ haibhya ÃgatÃm pratiprovÃceyaæ và ÃgÃditi 3.2.1.[23] tÃæ devÃ÷ | asurebhyo 'ntarÃyaæstÃæ svÅk­tyÃgnÃveva parig­hya sarvahutamajuhavurÃhutirhi devÃnÃæ sa yÃmevÃmÆmanu«ÂubhÃjuhavustadevainÃæ taddevÃ÷ svyakurvata te 'surà Ãttavacaso he 'lavo he 'lava iti vadanta÷ parÃbabhÆvu÷ 3.2.1.[24] tatraitÃmapi vÃcamÆdu÷ | upajij¤ÃsyÃæ sa mlecastasmÃnna brÃhmaïo mlecedasuryà hai«Ã và natevai«a dvi«atÃæ sapatnÃnÃmÃdatte vÃcaæ te 'syÃttavacasa÷ parÃbhavanti ya evametadveda 3.2.1.[25] so 'yaæ yaj¤o vÃcamabhidadhyau | mithunyenayà syÃmiti tÃæ saæbabhÆva 3.2.1.[26] indro ha và Åk«Ãæ cakre | mahadvà ito 'bhvaæ jani«yate yaj¤asya ca mithunÃdvÃcaÓca yanmà tannÃbhibhavediti sa indra eva garbho bhÆtvaitanmithunam praviveÓa 3.2.1.[27] sa ha saævatsare jÃyamÃna Åk«Ãæ cakre | mahÃvÅryà và iyaæ yoniryà mÃmadÅdharata yadvai meto mahadevÃbhvaæ nÃnuprajÃyeta yanmà tannÃbhibhavediti 3.2.1.[28] tÃm pratiparÃm­Óyave«ÂyÃcinat | tÃæ yaj¤asya ÓÅr«anpratyadadhÃdyaj¤o hi k­«ïa÷ sa ya÷ sa yaj¤astatk­«ïÃjinaæ yo sà yoni÷ sà k­«ïavi«ÃïÃtha yadenÃmindra Ãve«ÂyÃcinattasmÃdÃve«Âiteva sa yathaivÃta indro 'jÃyata garbho bhÆtvaitasmÃnmithunÃdevamevai«o 'to jÃyate garbho bhÆtvaitasmÃnmithunÃt 3.2.1.[29] tÃæ và uttÃnÃmiva badhnÃti | uttÃneva vai yonirgarbham bibhartyatha dak«iïÃm bhruvamuparyupari lalÃÂamupasp­ÓatÅndrasya yonirasÅtÅndrasya hye«Ã yonirato và hyenÃm praviÓanpraviÓatyato và jÃyamÃno jÃyate tasmÃdÃhendrasya yonirasÅti 3.2.1.[30] athollikhati | susasyÃ÷ k­«Åsk­dhÅti yaj¤amevaitajjanayati yadà vai su«amam bhavatyathÃlaæ yaj¤Ãya bhavati yado du÷«amam bhavati na tarhyÃtmane canÃlam bhavati tadyaj¤amevaitajjanayati 3.2.1.[31] atha na dÅk«ita÷ | këÂhena và nakhena và kaï¬Æyeta garbho và e«a bhavati yo dÅk«ate yo vai garbhasya këÂhena và nakhena và kaï¬ÆyedapÃsyanmrityettato dÅk«ita÷ pÃmano bhavitordÅk«itaæ và anu retÃæsi tato retÃæsi pÃmanÃni janito÷ svà vai yonÅ reto na hinastye«Ã và etasya svà yonirbhavati yatk­«ïavi«Ãïà tatho hainame«Ã na hinasti tasmÃddÅk«ita÷ k­«ïavi«Ãïayaiva kaï¬Æyeta nÃnyena k­«ïavi«ÃïÃyÃ÷ 3.2.1.[32] athÃsmai daï¬am prayacati | vajro vai daï¬o virak«astÃyai 3.2.1.[33] audumbaro bhavati | annaæ và Ærgudumbara Ærjo 'nnÃdyasyÃvaruddhyai tasmÃdaudumbaro bhavati 3.2.1.[34] mukhasammito bhavati | etÃvadvai vÅryaæ sa yÃvadeva vÅryaæ tÃvÃæstadbhavati yanmukhasammita÷ 3.2.1.[35] tamucrayati | ucrayasva vanaspata Ærdhvo mà pÃhyaæhasa Ãsya yaj¤asyod­ca ityÆrdhvo mà gopÃyÃsya yaj¤asya saæsthÃyà ityevaitadÃha 3.2.1.[36] atra haike | aÇguliÓca nyacanti vÃcaæ ca yacantyato hi kiæ ca na japi«yanbhavatÅti vadantastadu tathà na kuryÃdyathà paräcaæ dhÃvantamanulipseta taæ nÃnulabhetaivaæ ha sa yaj¤aæ nÃnulabhate tasmÃdamutraivÃÇgulÅrnyacedamutra vÃcaæ yacet 3.2.1.[37] atha yaddÅk«ita÷ | ­caæ và yajurvà sÃma vÃbhivyÃharatyabhisthiramabhisthiramevaitadyaj¤amÃrabhate tasmÃdamutraivÃÇgulÅrnyacedamutra vÃcaæ yacet 3.2.1.[38] atha yadvÃcaæ yacati | vÃgvai yaj¤o yaj¤amevaitadÃtmandhatte 'tha yadvÃcaæyamo vyÃharati tasmÃdu hai«a vis­«Âo yaj¤a÷ parÃÇÃvartate tatro vai«ïavÅm­caæ và yajurvà japedyaj¤o vai vi«ïustadyaj¤am punarÃrabhate tasyo hai«Ã prÃyaÓcitti÷ 3.2.1.[39] athaika udvadati | dÅk«ito 'yam brÃhmaïo dÅk«ito 'yam brÃhmaïa iti niveditamevainametatsantaæ devebhyo nivedayatyayam mahÃvÅryo yo yaj¤am prÃpadityayaæ yu«mÃkaiko 'bhÆttaæ gopÃyatetyevaitadÃha tri«k­tva Ãha triv­ddhi yaj¤a÷ 3.2.1.[40] atha yadbrÃhmaïa ityÃha | anaddheva và asyÃtà purà jÃnam bhavatÅdaæ hyÃhÆ rak«Ãæsi yo«itamanusacante taduta rak«Ãæsyeva reta ÃdadhatÅtyathÃtrÃddhà jÃyate yo brahmaïo yo yaj¤ÃjjÃyate tasmÃdapi rÃjanyaæ và vaiÓyaæ và brÃhmaïa ityeva brÆyÃdbrahmaïo hi jÃyate yo yaj¤ÃjjÃyate tasmÃdÃhurna savanak­taæ hanyÃdenasvÅ haiva savanak­teti 3.2.2. 3.2.2.[1] vÃcaæ yacati | sa vÃcaæyama Ãsta ÃstamayÃttadyadvÃcaæ yacati 3.2.2.[2] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo nÃma 3.2.2.[3] tadvà ­«ÅïÃmanuÓrutamÃsa | te yaj¤aæ samabharanyathÃyaæ yaj¤a÷ sambh­ta evaæ và e«a yaj¤aæ sambharati yo dÅk«ate vÃgvai yaj¤a÷ 3.2.2.[4] tÃmastamite vÃcaæ vis­jate | saævatsaro vai prajÃpati÷ prajÃpatiryaj¤o 'horÃtre vai saævatsara ete hyenam pariplavamÃne kuruta÷ so 'hannadÅk«i«Âa sa rÃtrim prÃpatsa yÃvÃneva yaj¤o yÃvatyasya mÃtrà tÃvantamevaitadÃptvà vÃcaæ vis­jate 3.2.2.[5] taddhaike | nak«atraæ d­«Âvà vÃcaæ visarjayantyatrÃnu«ÂyÃstamito bhavatÅti vadantastadu tathà na kuryÃtkva te syuryanmegha÷ syÃttasmÃdyatraivÃnu«ÂyÃstamitam manyeta tadeva vÃcaæ visarjayet 3.2.2.[6] aneno haike vÃcaæ visarjayani | bhÆrbhuva÷ svariti yaj¤amÃpyÃyayÃmo yaj¤aæ saædadhma iti vadantastadu tathà na kuryÃnna ha sa yaj¤amÃpyÃyayati na saædadhÃti ya etena vÃcaæ visarjayati 3.2.2.[7] anenaiva vÃcaæ visarjayet | vrataæ k­ïuta vrataæ k­ïutÃgnirbrahmÃgniryaj¤o vanaspatiryaj¤iya itye«a hyasyÃtra yaj¤o bhavatyetaddhaviryathà purÃgnihotraæ tadyaj¤enaivaitadyaj¤aæ sambh­tya yaj¤e yaj¤am prati«ÂhÃpayati yaj¤ena yaj¤aæ saætanoti saætataæ hyevÃsyaitadvratam bhavatyà sutyÃyai tri«k­tva Ãha triv­ddhi yaj¤a÷ 3.2.2.[8] athÃgnimabhyÃv­tya vÃcaæ vis­jate | na ha sa yaj¤amÃpyÃyayati na saædadhÃti yo 'to 'nyena vÃcaæ vis­jate sa prathamaæ vyÃharantsatyaæ vÃco 'bhivyÃharati 3.2.2.[9] agnirbrahmeti | agnirhyeva brahmÃgniryaj¤a ityagnirhyeva yaj¤o vanaspatiryaj¤iya iti vanaspatayo hi yaj¤iyà na hi manu«yà yajeranyadvanaspatayo na syustasmÃdÃha vanaspatiryaj¤iya iti 3.2.2.[10] athÃsmai vrataæ Órapayanti | devÃnvà e«a upÃvartate yo dÅk«ate sa devatÃnÃmeko bhavati Ó­taæ vai devÃnÃæ havirnÃÓ­taæ tasmÃcrapayanti tade«a eva vratayati nÃgnau juhoti tadyade«a eva vratayati nÃgnau juhoti 3.2.2.[11] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo nÃma 3.2.2.[12] tadvà ­«ÅïÃmanuÓrutamÃsa | te yaj¤aæ samabharanyathÃyaæ yaj¤a÷ sambh­ta e«a và atra yaj¤o bhavati yo dÅk«ata e«a hyenaæ tanuta e«a enaæ janayati tadyadevÃtra yaj¤asya nirdhÅtaæ yadvidugdhaæ tadevaitatpunarÃpyÃyayati yade«a eva vratayati nÃgnau juhoti na hÃpyÃyayedyadagnau juhuyÃjjuhvadu haiva manyeta nÃjuhvat 3.2.2.[13] ime vai prÃïÃ÷ | manojÃtà manoyujo dak«akratavo vÃgevÃgni÷ prÃïodÃnau mitrÃvaruïau cak«urÃditya÷ Órotraæ viÓve devà etÃsu haivÃsyaitaddevatÃsu hutam bhavati 3.2.2.[14] taddhaike | prathame vrata ubhau vrÅhiyavÃvÃvapantyubhÃbhyÃæ rasÃbhyÃæ yadevÃtra yaj¤asya nirdhÅtaæ yadvidugdhaæ tatpunarÃpyÃyayÃma iti vadanto yadyu vratadughà na duhÅta yasyaivÃta÷ kÃmayeta tasya vrataæ kuryÃdetadu hyevÃsyaità ubhau vrÅhiyavÃvanvÃrabdhau bhavata iti tadu tathà na kuryÃnna ha sa yaj¤amÃpyÃyayati na saædadhÃti ya ubhau vrÅhiyavÃvÃvapati tasmÃdanyataramevÃvapeddhavirvà asyaità ubh au vrÅhiyavau bhavata÷ sa yadevÃsyaitau havirbhavatastadevÃsyaitÃvanvÃrabdhau bhavato yadyu vratadughà na duhÅta yasyaivÃta÷ kÃmayeta tasya vrataæ kuryÃt 3.2.2.[15] taddhaike | prathame vrate sarvau«adhaæ sarvasurabhyÃvapanti yadi dÅk«itamÃrtirvindedyenaivÃta÷ kÃmayeta tena bhi«ajyedyathà vratena bhi«ajyediti tadu tathà na kuryÃnmÃnu«aæ ha te yaj¤e kurvanti vy­ddhaæ vai tadyaj¤asya yanmÃnu«aæ nedvy­ddhaæ yaj¤e karavÃïÅti yadi dÅk«itamÃrtirvindedyenaivÃta÷ kÃmayeta tena bhi«ajyetsamÃptirhyeva puïyà 3.2.2.[16] athÃsmai vratam prayacati | atinÅya mÃnu«aæ kÃlaæ sÃyaædugdhamapararÃtre prÃtardugdhamaparÃhïe vyÃk­tyà eva daivaæ caivaitanmÃnu«aæ ca vyÃkaroti 3.2.2.[17] athÃsmai vratam pradÃsyannapa upasparÓayati | daivÅæ dhiyam manÃmahe sum­¬ÅkÃmabhi«Âaye varcodhÃæ yaj¤avÃhasaæ sutÅrthà no asadvaÓa iti mÃnu«Ãya và e«a purÃÓanÃyÃvanenikte 'thÃtra daivyai dhiye tasmÃdÃha daivÅæ dhiyam manÃmahe sum­¬ÅkÃmabhi«Âaye varcodhÃæ yaj¤avÃhasaæ sutÅrthà no asadvaÓa iti sa yÃvatkiyacca vrataæ vratayi«yannapa upasp­Óedetenaivopasp­Óet 3.2.2.[18] atha vrataæ vratayati | ye devà manojÃtà manoyujo dak«akratavaste no 'vantu te na÷ pÃntu tebhya÷ svÃheti tadyathà va«aÂk­taæ hutamevamasyaitadbhavati 3.2.2.[19] atha vrataæ vratayitvà nÃbhimupasp­Óate | ÓvÃtrÃ÷ pÅtà bhavata yÆyamÃpo asmÃkamantarudare suÓevÃ÷ tà asmabhyamayak«mà anamÅvà anÃgasa÷ svadantu devÅram­tà ­tÃv­dhà iti devÃnvà e«a upÃvartate yo dÅk«ate sa devatÃnÃmeko bhavatyanutsiktaæ vai devÃnÃæ havirathaitadvrataprado mithya karoti vratamupotsi¤canvratam pramÅïÃti tasyo hai«Ã prÃyaÓcittistatho hÃsyaitanna mithyÃk­tam bhavati na vratam pramÅïÃti tasmÃdÃha ÓvÃtrÃ÷ pÅtà bhavata yÆyamÃpo asmÃkamantarudare suÓevÃ÷ tà asmabhyamayak«mà anamÅvà anÃgasa÷ svadantu devÅram­tà ­tÃv­dha iti sa yÃvatkiyacca vrataæ vratayitvà nÃbhimupasp­Óedetenaivopasp­Óetkastadveda yadvra2taprado vratamupotsi¤cet 3.2.2.[20] atha yatra mek«yanbhavati | tatk­«ïavi«Ãïayà lo«Âaæ và kiæcidvopahantÅyaæ te yaj¤iyà tanÆritÅyaæ vai p­thivÅ devo devayajanÅ sà dÅk«itena nÃbhimihyà tasyà etadudg­hyaiva yaj¤iyÃæ tanÆmathÃyaj¤iyaæ ÓarÅramabhimehatyapo mu¤cÃmi na prajÃmityubhayaæ và ata etyÃpaÓca retaÓca sa etadapa eva mu¤cati na prajÃmaæhomuca÷ svÃhÃk­tà ityaæhasa iva hyetà mu¤canti yadudare gu«Âitam bhavati tasmà dÃhÃæhomuca iti svÃhÃk­tÃm p­thivÅmÃviÓatetyÃhutayo bhÆtvà ÓÃntÃ÷ p­thivÅmÃviÓatetyevaitadÃha 3.2.2.[21] atha punarlo«Âaæ nyasyati | p­thivyà sambhavetÅyaæ vai p­thivÅ devÅ devayajanÅ sà dÅk«itena nÃbhimihyà tasyà etadudg­hyaiva yaj¤iyÃæ tanÆmathÃyaj¤iyaæ ÓarÅramabhyamik«attÃmevÃsyÃmetatpunaryaj¤iyÃæ tanÆæ dadhÃti tasmÃdÃha p­thivyà sambhaveti 3.2.2.[22] athÃgnaye paridÃya svapiti | devÃnvà e«a upÃvartate yo dÅk«ate sa devatÃnÃmeko bhavati na vai devÃ÷ svapantyanavaruddho và etasyÃsvapno bhavatyagnirvai devÃnÃæ vratapatistasmà evaitatparidÃya svapityagne tvaæ su jÃg­hi vayaæ su mandi«ÅmahÅtyagne tvaæ jÃg­hi vayaæ svapsyÃma ityevaitadÃha rak«Ã ïo aprayucanniti gopÃya no 'pramatta ityevaitadÃha prabudhe na÷ punask­dhÅti yatheta÷ suptvà svasti prabudhyÃmahà evaæ na÷ kurvityevaitadÃha 3.2.2.[23] atha yatra suptvà | punarnÃvadrÃsyanbhavati tadvÃcayati punarmana÷ punarÃyurma Ãganpuna÷ prÃïa÷ punarÃtmà ma ÃganpunaÓcak«u÷ puna÷ Órotram ma Ãganniti sarve ha và ete svapato 'pakrÃmanti prÃïa eva na tairevaitatsuptvà puna÷ saægacate tasmÃdÃha punarmana÷ punarÃyurma Ãganpuna÷ prÃïa÷ punarÃtmà ma ÃganpunaÓcak«u÷ puna÷ Órotram ma Ãgan vaiÓvÃnaro adabdhastanÆpà agnirna÷ pÃtu duritÃdavadyÃditi tadyadevÃtra svapnena và yena và mithyÃkarma tasmÃnna÷ sarvasmÃdagnirgopÃyatvityevaitadÃha tasmÃdÃha vaiÓvÃnaro adabdhastanÆpà agnirna÷ pÃtu duritÃdavadyÃditi 3.2.2.[24] atha yaddÅk«ita÷ | avratyaæ và vyÃharati krudhyati và tanmithyÃkaroti vratam pramÅïÃtyakrodho hyeva dÅk«itasyÃgnirvai devÃnÃæ vratapatistamevaitadupadhÃvati tvamagne vratapà asi deva à martye«và tvÃæ yaj¤a«vŬya iti tasyo hai«Ã prÃyaÓcittistatho hÃsyaitanna mithyÃk­tam bhavati na vratam pramÅïÃti tasmÃdÃha tvamagne vratapà asi deva à martye«và tvaæ yaj¤a«vŬya iti 3.2.2.[25] atha yaddÅk«itÃyÃbhiharanti | tasminvÃcayati rÃsveyatsomà bhÆyo bhareti somo ha và asmà etadyute yaddÅk«itÃyÃbhiharanti sa yadÃha rÃsveyayatsometi rÃsva na iyatsometyevaitadÃhà bhÆyo bharetyà no bhÆyo haretyevaitadÃha devo na÷ savità vasordÃtà vasvadÃditi tatho hÃsmà etatsavit­prasÆtameva dÃnÃya bhavati 3.2.2.[26] purÃstamayÃdÃha | dÅk«ita vÃcaæ yaceti tÃmastamite vÃcaæ vis­jate purodayÃdÃha dÅk«ita vÃcaæ yaceti tÃmudite vÃcaæ vis­jate saætatyà evÃharevaitadrÃtryà saætanotyahnà rÃtrim 3.2.2.[27] nainamanyatra carantamabhyastamiyÃt | na svapantamabhyudiyÃtsa yadenamanyatra carantamabhyastamiyÃdrÃtrerenaæ tadantariyÃdyatsvapantamabhyudiyÃdahna enaæ tadantariyÃnnÃtra prÃyaÓcittirasti pratigupyamevaitasmÃt na purÃvabh­thÃdapo 'bhyaveyÃnnainamabhivar«edanavakLptaæ ha tadyatpurÃvabh­thÃdapo 'bhyaveyÃdyadvainamabhivar«edatha parihvÃlaæ vÃcaæ vadati na mÃnu«Åm pras­tÃæ tadyatparihvÃlaæ vÃcaæ vadati na mÃnu«Åm pras­tÃm 3.2.2.[28] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo 3.2.2.[29] tadvà ­«ÅïÃmanuÓrutamÃsa | te yaj¤aæ samabharanyathÃyaæ yaj¤a÷ sambh­ta evaæ và e«a yaj¤aæ sambharati yo dÅk«ate vÃgvai yaj¤astadyadevÃtra yaj¤asya nirdhÅtaæ yadvidugdhaæ tadevaitatpunarÃpyÃyayati yatparihvÃlaæ vÃcaæ vadati na mÃnu«Å pras­tÃæ na hÃpyÃyayedyatpras­tÃm mÃnu«Åæ vÃcaæ vadettasmÃtparihvÃlaæ vÃcaæ vadati na mÃnu«Åm pras­tÃm 3.2.2.[30] sa vai dhÅk«ate | vÃce hi dhÅk«ate yaj¤Ãya hi dhÅk«ate yaj¤o hi vÃgdhÅk«ito ha vai nÃmaitadyaddÅk«ita iti 3.2.3. 3.2.3.[1] Ãdityaæ carum prÃyaïÅyaæ nirvapati | devà ha và asyÃæ yaj¤aæ tanvÃnà imÃæ yaj¤ÃdantarÅyu÷ sà hai«Ãmiyaæ yaj¤am mohayÃæ cakÃra kathaæ nu mayi yaj¤aæ tanvÃnà mÃæ yaj¤ÃdantarÅyuriti taæ ha yaj¤aæ na prajaj¤u÷ 3.2.3.[2] te hocu÷ | yannvasyÃmeva yaj¤amataæsmahi kathaæ nu no 'mahatkathaæ na prajÃnÅma iti 3.2.3.[3] te hocu÷ | asyÃmeva yaj¤aæ tanvÃnà imÃæ yaj¤ÃdantaragÃma sà na iyameva yaj¤amamÆmuhadimÃmevopadhÃvÃmeti 3.2.3.[4] te hocu÷ | yannu tvayyeva yaj¤amataæsmahi kathaæ nu no 'muhatkathaæ na prajÃnÅma iti 3.2.3.[5] sà hovÃca | mayyeva yaj¤aæ tanvÃnà mÃæ yaj¤ÃdantaragÃta sà vo 'hameva yaj¤amamÆmuham bhÃgaæ nu me kalpayatÃtha yaj¤aæ drak«yathÃtha praj¤Ãsyatheti 3.2.3.[6] tatheti devà abruvan | tavaiva prÃyaïÅyastavodayanÅya iti tasmÃde«a Ãditya eva prÃyaïÅyo bhavatyÃditya udayanÅya iyaæ hyevÃditistato yaj¤amapaÓyaæstamatanvata 3.2.3.[7] sa yadÃdityaæ carum prÃyaïÅyaæ nirvapati | yaj¤asyaiva d­«Âyai yaj¤aæ d­«Âvà krÅïÃni taæ tanavà iti tasmÃdÃdityaæ carum prÃyaïÅyaæ nirvapati tadvai niruptaæ havirÃsÅdani«Âà devatà 3.2.3.[8] athaibhya÷ pathyà svasti÷ prÃrocata | tÃmayajanvÃgvai pathyà svastirvÃgyaj¤astadyaj¤amapaÓyaæstamatanvata 3.2.3.[9] athaibhyo 'gni÷ sÃrocata | tamayajantsa yadÃgneyaæ yaj¤asyÃsÅttadapaÓyanyadvai Óu«kaæ yaj¤asya tadÃgneyaæ tadapaÓyaæstadatanvata 3.2.3.[10] athaibhya÷ soma÷ prÃrocata | tamayajantsa yatsaumyaæ yaj¤asyÃsÅttadapaÓyanyadvà Ãrdraæ yaj¤asya tatsaumyaæ tadapaÓyaæstadatanvata 3.2.3.[11] athaibhya÷ savità prÃrocata | tamayajanpaÓavo vai savità paÓavo yaj¤astadyaj¤amapaÓyaæstamatanvatÃtha yasyai devatÃyai havirniruptamÃsottÃmayajan 3.2.3.[12] tà và etÃ÷ | pa¤ca devatà yajati yo vai sa yaj¤o mugdha ÃsÅtpÃÇkto vai sa ÃsÅttametÃbhi÷ pa¤cabhirdevatÃbhi÷ prÃjÃnan 3.2.3.[13] ­tavo mugdhà Ãsanpa¤ca | tÃnetÃbhireva pa¤cabhirdevatÃbhih prÃjÃnan 3.2.3.[14] diÓo mugdhà Ãsanpa¤ca | tà etÃbhireva pa¤cabhirdevatÃbhi÷ prÃjÃnan 3.2.3.[15] udÅcÅmeva diÓam | pathyayà svastyà prÃjÃnaæstasmÃdatrottarÃhi vÃgvadati kurupa¤cÃlatrà vÃgghye«Ã nidÃnenodÅcÅæ hyetayà diÓam prÃjÃnannudÅcÅ hyetasyai dik 3.2.3.[16] prÃcÅmeva diÓam | agninà prÃjÃnaæstasmÃdagnim paÓcÃtpräcamuddh­tyopÃsate prÃcÅæ hyetena diÓam prÃjÃnanprÃcÅ hyetasya dik 3.2.3.[17] dak«iïÃmeva diÓam | somena prÃjÃnaæstasmÃtsomaæ krÅtaæ dak«iïà parivahanti tasmÃdÃhu÷ pit­devatya÷ soma iti dak«iïÃæ hyetena diÓam prÃjÃnandak«iïà hyetasya dik 3.2.3.[18] pratÅcÅmeva diÓam | savitrà prÃjÃnanne«a vai savità ya e«a tapati tasmÃde«a pratyaÇÇeti pratÅcÅæ hyetena diÓam prÃjÃnanpratÅcÅ hyetasya dik 3.2.3.[19] ÆrdhvÃmeva diÓam | adityà prÃjÃnanniyaæ và aditistasmÃdasyÃmÆrdhvà o«adhayo jÃyanta Ærdhvà vanaspataya ÆrdhvÃæ hyetayà diÓam prÃjÃnannÆrdhvà hyetasyai dik 3.2.3.[20] Óiro vai yaj¤asyÃtithyam | bÃhÆ prÃyaïÅyodayanÅyÃvabhito vai Óiro bÃhÆ bhavatastasmÃdabhita Ãtithyamete havi«Å bhavata÷ prÃyaïÅyaÓcodayanÅyaÓca 3.2.3.[21] tadÃhu÷ | yadeva prÃyaïÅye kriyeta tadudayanÅye kriyeta yadeva prÃyaïÅyasya barhirbhavati tadudayanÅyasya barhirbhavatÅti tadapoddh­tya nidadhÃti tÃæ sthÃlÅæ sak«Ãmakar«Ãm pram­jya mek«aïaæ nidadhÃti ya eva prÃyaïÅyasyartvijo bhavanti ta udayanÅyasyartvijo bhavanti tadyadetatsamÃnaæ yaj¤e kriyate tena bÃhÆ sad­Óau tena sarÆpau 3.2.3.[22] tadu tathà na kuryÃt | kÃmamevaitadbarhiranupraharedevam mek«aïaæ nirïijya sthÃlÅæ nidadhyÃdya eva prÃyaïÅyasyartvijo bhavanti ta udayanÅyasyartvijo bhavanti yadyu te vipretÃ÷ syurapyanya eva syu÷ sa yadvai samÃnÅrdevatà yajati samÃnÃni havÅæ«i bhavanti tenaiva bÃhÆ sad­Óau tena sarÆpau 3.2.3.[23] sa vai pa¤ca prÃyaïÅye devatà yajati | pa¤codayanÅye tasmÃtpa¤cetthÃdaÇgulaya÷ pa¤cetthÃttacamyvantam bhavati na patnÅ÷ saæyÃjayanti pÆrvÃrdhaæ và anvÃtmano bÃhÆ pÆrvÃrdhamevaitadyaj¤asyÃbhisaæskaroti tasmÃcamyvantam bhavati na patnÅ÷ saæyÃjayanti 3.2.4. 3.2.4.[1] divi vai soma ÃsÅt | atheha devÃste devà akÃmayantà na÷ somo gacettenÃgatena yajemahÅti ta ete mÃye as­janta suparïÅæ ca kadrÆæ ca taddhi«ïyÃnÃm brÃhmaïe vyÃkhyÃyate sauparïÅkÃdravaæ yathà tadÃsa 3.2.4.[2] tebhyo gÃyatrÅ somamacÃpatat | tasyà Ãharantyai gandharvo viÓvÃvasu÷ paryamu«ïÃtte devà avidu÷ pracyuto vai parastÃtsomo 'tha no nÃgacati gandharvà vai paryamo«i«uriti 3.2.4.[3] te hocu÷ | yo«itkÃmà vai gandharvà vÃcamevaibhya÷ prahiïavÃma sà na÷ saha somenÃgami«yatÅti tebhyo vÃcam prÃhiïvantsainÃntsaha somenÃgacat 3.2.4.[4] te gandharvà anvÃgatyÃbruvan | somo yu«mÃkaæ vÃgevÃsmÃkamiti tatheti devà abruvanniho cedÃgÃnmainÃmabhÅ«aheva nai«Âa vihvayÃmahà iti tÃæ vyahvayanta 3.2.4.[5] tasyai gandharvÃ÷ | vedÃneva procira iti vai vayaæ vidmeti vayaæ vidmeti 3.2.4.[6] atha devÃ÷ | vÅïÃmeva s­«Âvà vÃdayanto nigÃyanto ni«eduriti vai vayaæ gÃsyÃma iti tvà pramodayi«yÃmaha iti sà devÃnupÃvavarta sà vai sà tanmoghamupÃvavarta yà stuvadbhya÷ Óaæsadbhyo n­ttaæ gÅtamupÃvavarta tasmÃdapyetarhi moghasaæhità eva yo«Ã evaæ hi vÃgupÃvartata tÃmu hyanyà anu yo«ÃstasmÃdya eva n­tyati yo gÃyati tasminnevaità nimiÓlatamà iva 3.2.4.[7] tadvà etadubhayaæ deve«vÃsÅt | somaÓca vÃkca sa yatsomaæ krÅïÃtyÃgatyà evÃgatena yajà ityanÃgatena ha vai sa somena yajate yo 'krÅtena yajate 3.2.4.[8] atha yaddhruvÃyÃmÃjyam pariÓi«Âam bhavati | tajjuhvÃæ catu«k­tvo vig­hïÃti barhi«Ã hiraïyam prabadhyÃvadhÃya juhoti k­tsnena payasà juhavÃnÅti samÃnajanma vai payaÓcahiraïyaæ cobhayaæ hyagniretasam 3.2.4.[9] sa hiraïyamavadadhÃti | e«Ã te «ukra tanÆretadvarca iti varco và etadyaddhiraïyaæ tayà sambhavam bhrÃjaæ gaceti sa yadÃha tayà sambhaveti tayà samp­cyasvetyevaitadÃha bhrÃjaæ gaceti somo vai bhràsomaæ gacetyevaitadÃha 3.2.4.[10] tÃæ yathaivÃdo devÃ÷ | prÃhiïvantsomamacaivamevainÃme«a etatprahiïoti somamaca vÃgvai somakrayaïÅ nidÃnena tÃmetayÃhutyà prÅïÃti prÅtayà somaæ krÅïÃnÅti 3.2.4.[11] sa juhoti | jÆrasÅtyetaddha và asyà ekaæ nÃma yajjÆrasÅti dh­tà manaseti manasà và iyaæ vÃgdh­tà mano và idam purastÃdvÃca itthaæ vada maitadvÃdÅrityalaglamiva ha vai vÃgvadedyanmano na syÃttasmÃdÃha dh­tà manaseti 3.2.4.[12] ju«Âà vi«ïava iti | ju«Âà somÃyetyevaitadÃha yamacema iti tasyÃste satyasavasa÷ prasava iti satyaprasavà na edhi somaæ no 'cehÅtyevaitadÃha tanvo yantramaÓÅya svÃheti sa ha vai tanvo yantramaÓnute yo yaj¤asyod­caæ gacati yaj¤asyod­caæ gacÃnÅtyevaitadÃha 3.2.4.[13] atha hiraïyamapoddharati | tanmanu«ye«u hiraïyaæ karoti sa yatsahiraïyaæ juhuyÃtparÃgu haivaitanmanu«yebhyo hiraïyam prav­¤jyÃttanna manu«ye«u hiraïyamabhigamyeta 3.2.4.[14] so 'poddharati | Óukramasi candramasyam­tamasi vaiÓvadevamasÅti k­tsnena payasà hutvà yadevaitattadÃha ÓukramasÅti Óukraæ hyetaccandramasÅti candraæ hyetadam­tamasÅtyam­taæ hyetadvaiÓvadevamasÅti vaiÓvadevaæ hyetatpramucya t­ïam barhi«yapis­jati sÆtreïa hiraïyam prabadhnÅte 3.2.4.[15] athÃparaæ caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà | anvÃrabhasva yajamÃnetyÃhÃporïuvanti ÓÃlÃyai dvÃre dak«iïata÷ somakrayaïyupati«Âhate tatprahitÃmevainÃmetatsatÅm prÃhai«ÅdvÃgvai somakrayaïÅ nidÃnena tÃmetayÃhutyÃprai«ÅtprÅtayà somaæ krÅïÃnÅti 3.2.4.[16] athopani«kramyÃbhimantrayate | cidasi manÃsÅti cittaæ và idam mano vÃganuvadati dhÅrasi dak«iïeti dhiyÃ-dhiyà hyetayà manu«yà jujyÆ«antyanÆkteneva prakÃmodyeneva gÃthÃbhiriva tasmÃdÃha dhÅrasÅti dak«iïeti dak«iïà hye«Ã k«atriyÃsi yaj¤iyÃsÅti k«atriyà hye«Ã yaj¤iyà hye«Ãditirasyubhayata÷ÓÅr«ïÅti sa yadenayà samÃnaæ sadviparyÃsaæ vadati yadaparaæ tatpÆrvaæ karoti yatpÆrvaæ tadapara æ tenobhayata÷ÓÅr«ïÅ tasmÃdÃhÃditirasyubhayata÷ÓÅr«ïÅti 3.2.4.[17] sà na÷ suprÃcÅ supratÅcyedhÅti | suprÃcÅ na edhi somaæ no 'cehÅtyevaitadÃha supratÅcÅ ta edhi somena na÷ saha punarehÅtyevaitadÃha tasmÃdÃha sà na÷ suprÃcÅ supratÅcyedhÅti 3.2.4.[18] mitrastvà padi badhnÅtÃmiti | varuïyà và e«Ã yadrajju÷ sà yadrajjvÃbhihità syÃdvaruïyà syÃdyadvanabhihità syÃdayateva syÃdetadvà avaruïyaæ yanmaitraæ sà yathà rajjvÃbhihità yataivamasyai tadbhavati yadÃha mitrastvà padi badhnÅtÃmiti 3.2.4.[19] pÆ«ÃdhvanaspÃtviti | iyaæ vai p­thivÅ pÆ«Ã yasya và iyamadhvangoptrÅ bhavati tasya na kà cana hvalà bhavati tasmÃdÃha pÆ«ÃdhvanaspÃtviti 3.2.4.[20] indrÃyÃdhyak«Ãyeti | svadhyak«ÃsadityevaitadÃha yadÃhendrÃyÃdhyak«Ãyetyanu mÃtà manyatÃmanu pitÃnu bhrÃtà sagarbhyo 'nu sakhà sayÆthya iti sà yatte janma tena no 'numatà somamacehÅtyevaitadÃha sà devi devamacehÅti devÅ hye«Ã devamacaiti yadvÃk«omaæ tasmÃdÃha sà devi devamacehÅtÅndrÃya somamitÅndro vai yaj¤asya devatà tasmÃdÃhendrÃya somamiti rudrastvÃvartayatvityapraïÃÓÃyaitadÃha rudr aæ hi nÃti paÓava÷ svasti somasakhà punarehÅti svasti na÷ somena saha punarehÅtyevaitadÃha 3.2.4.[21] tÃæ yathaivÃdo devÃ÷ | prÃhiïvantsomamaca sainÃntsaha somenÃgacadevamevainÃme«a etatprahiïoti somamaca sainaæ saha somenÃgacati 3.2.4.[22] taæ yathaivÃdo devÃ÷ | vyahvayanta gandharvai÷ sà devÃnupÃvartataivamevainÃmetadyajamÃno vihvayate sà yajamÃnamupÃvartate tÃmudÅcÅmatyÃkurvantyudÅcÅ hi manu«yÃïÃæ dik«o eva yajamÃnasya tasmÃdudÅcÅmatyÃkurvanti 3.3.1. 3.3.1.[1] sapta padÃnyanunikrÃmati | v­Çkta evainÃmetattasmÃtsapta padÃnyanunikrÃmati yatra vai vÃca÷ prajÃtÃni candÃæsi saptapadà vai te«Ãm parÃrdhyà ÓakvarÅ tÃmevaitatparastÃdarvÃcÅæ v­Çkte tasmÃtsapta padÃnyanunikrÃmati 3.3.1.[2] sa vai vÃca eva rÆpeïÃnunikrÃmati | vasvyasyaditirasyÃdityÃsi rudrÃsi candrÃsÅti vasvÅ hye«Ãditirhye«Ãdityà hye«Ã rudrà hye«Ã candrà hye«Ã b­haspati«Âvà sumne ramïÃtviti brahma vai b­haspatirb­haspati«Âvà sÃdhunÃvartayatvityevaitadÃha rudro vasubhirÃcaka ityapraïÃÓÃyaitadÃha rudraæ hi nÃti paÓava÷ 3.3.1.[3] atha saptamam padam paryupaviÓanti | sa hiraïyam pade nidhÃya juhoti na và anagnÃvÃhutirhÆyate 'gniretasaæ vai hiraïyaæ tatho hÃsyai«ÃgnimatyevÃhutirhutà bhavati vajro và Ãjyaæ vajreïaivaitadÃjyena sp­ïute tÃæ sp­tvà svÅkurute 3.3.1.[4] sa juhoti | adityÃstvà mÆrdhannÃjigharmÅtÅyaæ vai p­thivyaditirasyai hi mÆrdhanjuhoti devayajane p­thivyà iti devayajane hi p­thivyai juhotŬÃyÃspadamasi gh­tavatsvÃheti gaurvà i¬Ã gorhi pade juhoti gh­tavatsvÃheti gh­tavaddhyetadabhihutam bhavati 3.3.1.[5] atha sphyamÃdÃya parilikhati | vajro vai sphyo vajreïaivaitatparilikhati tri«k­tva÷ parilikhati triv­taivaitadvajreïa samantam parig­hïÃtyanatikramÃya 3.3.1.[6] sa parilikhati | asme ramasveti yajamÃne ramasvetyevaitadÃhÃtha samullikhya padaæ sthÃlyÃæ saævapatyasme te bandhuriti yajamÃne te bandhurityevaitadÃha 3.3.1.[7] athÃpa upaninayati | yatra và asyai khananta÷ krÆrÅkurvantyapaghnanti ÓÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayati tadadbhi÷ saædadhÃti tasmÃdapa upaninayati 3.3.1.[8] atha yajamÃnÃya padaæ prayacati | tve rÃya iti paÓavo vai rÃyastvayi paÓava ityevaitadÃha tadyajamÃna÷ pratig­hïÃti me rÃya iti paÓavo vai rÃyo mayi paÓava ityevaitadÃha 3.3.1.[9] athÃdhvaryurÃtmÃnamupasp­Óati | mà vayaæ rÃyaspo«eïa viyau«meti tatho hÃdhvaryu÷ paÓubhya ÃtmÃnaæ nÃntareti 3.3.1.[10] atha patnyai padam pratiparÃharanti | g­hà vai patnyai prati«Âhà tadg­he«vevainÃmetatprati«ÂÃyÃm prati«ÂhÃpayati tasmÃtpatnyai padam pratiparÃharanti 3.3.1.[11] tÃæ ne«Âà vÃcayati | toto rÃya ityathainÃæ somakrayaïyà saækhyÃpayati v­«Ã vai somo yo«Ã patnye«a và atra somo bhavati yatsomakrayaïÅ mithunamevaitatprajananaæ kriyate tasmÃdenÃæ somakrayaïyà saækhyÃpayati 3.3.1.[12] sa saækhyÃpayati | samakhye devyà dhiyà saæ dak«iïayorucak«asà mà ma Ãyu÷ pramo«Årmo ahaæ tava vÅraæ videya tava devi saæd­ÓÅtyÃÓi«amevaitadÃÓÃste putro vai vÅra÷ putraæ videya tava saæd­ÓÅtyevaitadÃha 3.3.1.[13] sà yà babhru÷ piÇgÃk«Å | sà somakrayaïÅ yatra và indrÃvi«ïÆ tredhà sahasraæ vyairayetÃæ tadekÃtyaricyata tÃæ tredhà prÃjanayatÃæ tasmÃdyo 'pyetarhi tredhà sahasraæ vyÃkuryÃdekaivÃtiricyeta 3.3.1.[14] sà yà babhru÷ piÇgÃk«Å | sà somakrayaïyatha yà rohiïÅ sà vÃrtraghnÅ yÃmidaæ rÃjà saægrÃmaæ jitvodÃkurute 'tha yà rohiïÅ ÓyetÃk«Å sà pit­devatyà yÃmidam pit­bhyo ghnanti 3.3.1.[15] sà yà babhru÷ piÇgÃk«Å | sà somakrayaïÅ syÃdyadi babhrum piÇgÃk«Åæ na vindedaruïà syÃdyadyaruïÃæ na vindedrohiïÅ vÃrtraghnÅ syÃdrohiïyai hatveva ÓyetÃk«yà ÃÓÃæ neyÃt 3.3.1.[16] sà syÃdapravÅtà | vÃgvà e«Ã nidÃneta yatsomakrayaïyayÃtayÃmnÅ và iyaæ vÃgayÃtayÃmnyapravÅtà tasmÃdapravÅtà syÃtsà syÃdavaï¬ÃkÆÂÃkÃïÃkarïÃlak«itÃsaptaÓaphà sà hyekarÆpaikarÆpà hÅyaæ vÃk 3.3.2. 3.3.2.[1] padaæ samupya pÃïÅ avanenikte | tadyatpÃïÅ avanenikte vajro và Ãjyaæ reta÷ somo nedvajreïÃjyena reta÷ somaæ hinasÃnÅti tasmÃtpÃïÅ avanenikte 3.3.2.[2] athÃsyÃæ hiraïyam badhnÅte | dvayaæ và idaæ na t­tÅyamasti satyaæ caivÃn­taæ ca satyamava devà an­tam manu«yà agniretasaæ vai hiraïyaæ satyenÃæÓÆnupasp­ÓÃni satyena somam parÃhaïÃnÅti tasmÃdvà asyÃæ hiraïyam badhnÅte 3.3.2.[3] atha sampre«yati | somopanahanamÃhara somaparyÃïahanamÃharo«ïÅ«amÃhareti sa yadeva Óobhanaæ tatsomopanahanaæ syÃdvÃso hyasyaitadbhavati Óobhanaæ hyetasya vÃsa÷ sa yo hainaæ Óobhanenopacarati Óobhate hÃtha ya Ãha yadeva kiæ ceti yaddhaiva kiæ ca bhavati tasmÃdyadeva Óobhanaæ tatsomopanahanaæ syÃdyadeva kiæ ca somaparyÃïahanam 3.3.2.[4] yadyu«ïÅ«aæ vindet | u«ïÅ«a÷ syÃdyadyu«ïÅ«aæ na vindetsomaparyÃïahanasyaiva dvyaÇgulaæ và tryaÇgulaæ vÃvak­ntedu«ïÅ«abhÃjanamadhvaryurvà yajamÃno và somopanahamÃdatte ya eva kaÓca somaparyÃïahanam 3.3.2.[5] athÃgreïa rÃjÃnaæ vicinvanti | tadudakumbha upanihito bhavati tadbrÃhmaïa upÃste tadabhyÃyanti präca÷ 3.3.2.[6] tadÃyatsu vÃcayati | e«a te gÃyatro bhÃga iti me somÃya brÆtÃde«a te trai«Âubho bhÃga iti me somÃya brÆtÃde«a te jÃgato bhÃga iti me somÃya brÆtÃccandonÃmÃnÃæ sÃmrÃjyaæ gaceti me somÃya brÆtÃdityekaæ và e«a krÅyamÃïo 'bhikrÅyate candasÃmeva rÃjyÃya candasÃæ sÃmrÃjyÃya ghnanti và enametadyadabhi«uïvanti tametadÃha candasÃmeva tvà rÃjyÃya krÅïÃmi candasÃæ sÃmrÃjyÃya na badhÃyatyathetya prÃÇgupaviÓati 3.3.2.[7] so 'bhim­Óati | ÃsmÃko 'sÅti sva iva hyasyaitadbhavati yadÃgatastasmÃdÃhÃsmÃko 'sÅti Óukraste grahya iti Óukraæ hyasmÃdgrahaæ grahÅ«yanbhavati vicitastvà vicinvantviti sarvatvÃyaitadÃha 3.3.2.[8] atra haike | t­ïaæ và këÂhaæ vÃvittvÃpÃsyanti tadu tathà na kuryÃtk«atraæ vai somo vi¬anyà o«adhayo 'nnaæ vai k«atriyasya vi sa yathà grasitamanuhÃyÃcidya parÃsyedevaæ tattasmÃdabhyeva m­Óedvicitastvà vicinvantviti tadya evÃsya vicetÃrasta enaæ vicinvanti 3.3.2.[9] atha vÃsa÷ | dviguïaæ và caturguïaæ và prÃgdaÓaæ vodagdaÓaæ vopast­ïÃti tadrÃjÃnam mimÅte sa yadrÃjÃnam mimÅte tasmÃnmÃtrà manu«ye«u mÃtro yo cÃpyanyà mÃtrà 3.3.2.[10] sÃvitryà mimÅte | savità vai devÃnÃm prasavità tatho hÃsmà e«a savit­prasÆta eva krayÃya bhavati 3.3.2.[11] aticandasà mimÅte | e«Ã vai sarvÃïi candÃæsi yadaticandÃstathà hÃsyai«a sarvaireva candobhirmito bhavati tasmÃdaticandasà mimÅte 3.3.2.[12] sa mimÅte | abhi tyaæ devaæ savitÃramoïyo÷ kavikratumarcÃmi satyasavaæ ratnadhÃmabhi priyam matiæ kavim 3.3.2.[13] Ærdhvà yasyÃmatirbhà adidyutatsavÅmani hiraïyapÃïiramimÅta sukratu÷ k­pà svariti 3.3.2.[14] etayà sarvÃbhi÷ | etayà catas­bhiretayà tis­bhiretayà dvÃbhyÃmetayaikayaitayaivaikayaitayà tis­bhiretayà catas­bhiretayà sarvÃbhi÷ samasyäjalinÃdhyÃvapati 3.3.2.[15] sa và udÃcaæ nyÃcam mimÅte | sa yadudÃcaæ nyÃcam mimÅta imà evaitadaÇgulÅrnÃnÃjÃnÃ÷ karoti tasmÃdimà nÃnà jÃyante 'tha yatsaha sarvÃbhirmimÅte saæÓli«Âà iva haivaimà jÃyeraæstasmÃdvà udÃcaæ nyÃcam mimÅte 3.3.2.[16] yadvevodÃcaæ nyÃcam mimÅte | imà evaitannÃnÃvÅryÃ÷ karoti tasmÃdimà nÃnÃvÅryÃstasmÃdvà udÃcaæ nyÃcam mimÅte 3.3.2.[17] yadvevodÃcaæ nyÃcam mimÅte | virÃjamevaitadarvÃcÅæ ca parÃcÅæ ca yunakti parÃcyaha devebhyo yaj¤aæ vahatyarvÃcÅ manu«yÃnavati tasmÃdvà udÃcaæ nyÃcam mimÅte 3.3.2.[18] atha yaddaÓa k­tvo mimÅte | daÓÃk«arà vai virìvairÃja÷ somastasmÃddaÓa k­tvo mimÅte 3.3.2.[19] atha somopanahanasya samutpÃryÃntÃn | u«ïÅ«eïa vigrathnÃti prajÃbhyastveti prajÃbhyo hyenaæ krÅïÃti sa yadevedaæ ÓiraÓcÃæsau cÃntaropenitamiva tadevÃsyaitatkaroti 3.3.2.[20] atha madhye 'ÇgulyÃkÃÓaæ karoti | prajÃstvÃnuprÃïantviti tamayatÅva và enametatsamÃyacannaprÃïamiva karoti tasyaitadata eva madhyata÷ prÃïamuts­jati taæ tata÷ prÃïantam prajà anuprÃïanti tasmÃdÃha prajÃstvÃnuprÃïantviti taæ somavikrayiïe prayacatyathÃta÷ païanasyaiva 3.3.3. 3.3.3.[1] sa vai rÃjÃnam païate | sa yadrÃjÃnam païate tasmÃdidaæ sak­tsarvam païyaæ sa Ãha somavikrayinkrayyaste somo rÃjÃ3iti krayya ityÃha somavikrayÅ taæ vai te krÅïÃnÅti krÅïÅhÅtyÃha somavikrayÅ kalayà te krÅïÃnÅti bhÆyo và ata÷ somo rÃjÃrhatÅtyÃha somavikrayÅ bhÆya evÃta÷ somo rÃjÃrhati mahÃæstveva gormahimetyadhvaryu÷ 3.3.3.[2] gorvai pratidhuk | tasyai Ó­taæ tasyai Óarastasyai dadhi tasyai mastu tasyà Ãta¤canaæ tasyai navanÅtaæ tasyai gh­taæ tasyà Ãmik«Ã tasyai vÃjinam 3.3.3.[3] Óaphena te krÅïÃnÅti | bhÆyo và ata÷ somo rÃjÃrhatÅtyÃha somavikrayÅ bhÆya evÃta÷ somo rÃjÃrhati mahÃæstveva gormahimetyadhvaryuretÃnyeva daÓa vÅryÃïyudÃkhyÃyÃha padà te 'rdhena te gavà te krÅïÃmÅti krÅta÷ somo rÃjetyÃha somavikrayÅ vayÃæsi prabrÆhÅti 3.3.3.[4] sa Ãha | candra te vastraæ te cÃgà te dhenuste mithunau te gÃvau tisraste 'nyà iti sa yadarvÃkpaïante para÷ sampÃdayanti tasmÃdidaæ sak­tsarvam païyamarvÃkpaïante para÷ sampÃdayantyatha yadadhvaryureva gorvÅryÃïyudÃca«Âe na somasya somavikrayÅ mahito vai somo devo hi somo 'thatadadhvaryurgÃm mahayati tasyai paÓyanvÅryÃïi krÅïÃditi tasmÃdadhvaryureva gorvÅryÃïyudÃca«Âe na somasya somavikrayÅ 3.3.3.[5] atha yatpa¤ca k­tva÷ païate | saævatsarasammito vai yaj¤a÷ pa¤ca và ­tava÷ saævatsarasya tam pa¤cabhirÃpnoti tasmÃtpa¤ca k­tva÷ païate 3.3.3.[6] atha hiraïye vÃcayati | Óukraæ tvà Óukreïa krÅïÃmÅti Óukraæ hyetacukreïa krÅïÃti yatsomaæ hiraïyena candraæ candreïeti candraæ hyetaccandreïa krÅïÃti yatsomaæ hiraïyenÃm­tamam­tenetyam­taæ hyetadam­tena krÅïÃti yatsomaæ hiraïyena 3.3.3.[7] atha somavikrayiïamabhiprakampayati | sagme te goriti yajamÃne te gaurityevaitadÃha tadyajamÃnamabhyÃh­tya nyasthatyasme te candrÃïÅti sa Ãtmanyeva vÅryaæ dhatte ÓarÅrameva somavikrayÅ harate tattata÷ somavikrayyÃdatte 3.3.3.[8] athÃjÃyÃm pratÅcÅnamukhyÃæ vÃcayati | tapasastanÆrasÅti tapaso ha và e«Ã prajÃpate÷ sambhÆtà yadajà tasmÃdÃha tapasastanÆrasÅti prajÃpatervarïa iti sà yattri÷ saævatsarasya vijÃyate tena prajÃpatervarïa÷ parameïa paÓunà krÅyasa iti sà yattri÷ saævatsarasya vijÃyate tena parama÷ paÓu÷ sahasrapo«am pu«eyamityÃÓi«amevaitadÃÓÃste bhÆmà vai sahasram bhÆmÃnaæ gacÃnÅtyevaitadÃha 3.3.3.[9] sa và anenaivÃjÃm prayacati | anena rÃjÃnamÃdatta Ãjà ha vai nÃmai«Ã yadajaitayà hyenamantata Ãjati tÃmetatparo 'k«amajetyÃcak«ate 3.3.3.[10] atha rÃjÃnamÃdatte | mitro na ehi sumitradha iti Óivo na÷ ÓÃnta ehÅtyevaitadÃha taæ yajamÃnasya dak«iïa Ærau pratyuhya vÃso nidadhÃtÅndrasyorumÃviÓa dak«iïamitye«a và atrendro bhavati yadyajamÃnastasmÃdÃhendrasyorumÃviÓa dak«iïamityuÓannuÓantamiti priya÷ priyamityevaitadÃha syona÷ syonamiti Óiva÷ ÓivamityevaitadÃha 3.3.3.[11] atha somakrayaïÃnanudiÓati | svÃna bhrÃjÃÇghare bambhÃre hasta suhasta k­ÓÃnavete va÷ somakrayaïÃstÃnrak«adhvam mà vo dabhanniti dhi«ïyÃnÃæ và ete bhÃjanenaitÃni vai dhi«ïyÃnÃæ nÃmÃni tÃnyevaibhya etadanvadik«ata 3.3.3.[12] athÃtrÃporïute | garbho và e«a bhavati yo dÅk«ate prÃv­tà vai garbhà ulveneva jarÃyuïeva tamatrÃjÅjanata tasmÃdaporïuta e«a và atra garbho bhavati tasmÃtpariv­to bhavati pariv­tà iva hi garbho ulbeneva jarÃyuïeva 3.3.3.[13] atha vÃcayati | pari mÃgne duÓcaritÃdbÃdhasvà mà sucarite bhajetyÃsÅnaæ và ename«a Ãgacati sa Ãgata utti«Âhati tanmithyÃkaroti vratam pramÅïÃti tasyo hai«Ã prÃyaÓcittistatho hÃsyaitanna mithyÃk­tam bhavati na vratam pramÅïÃti tasmÃdÃha pari mÃgne duÓcaritÃdbÃdhasvà mà sucarite bhajeti 3.3.3.[14] atha rÃjÃnamÃdÃyotti«Âhati | udÃyu«Ã svÃyu«odasthÃmam­tÃæ anvityam­taæ và e«o 'nutti«ÂhÃta ya÷ somaæ krÅtaæ tasmÃdÃhodÃyu«Ã svÃyu«odasthÃmam­tÃæ anviti 3.3.3.[15] atha rÃjÃnamÃdÃyÃrohaïamabhipraiti | prati panthÃmapadmahi svasti gÃmanehasam yena viÓvÃ÷ pari dvi«o v­ïakti vindate vasviti 3.3.3.[16] devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃ÷ | te 'surarak«asebhya ÃsaïgÃdbhibhayÃæ cakrusta etadyaju÷ svastyayanaæ dad­Óusta etena yaju«Ã nëÂrà rak«Ãæsyapahatyaitasya yaju«o 'bhaye 'nëÂre nivÃte svasti samÃÓnuvata tatho evai«a etena yaju«Ã nëÂrà rak«Ãæsyapahatyaitasya yaju«o 'bhaye 'nëÂre nivÃte svasti samaÓnute tasmÃdÃha prati panthÃmapadmahi svasti gÃmanehasam yena viÓvÃ÷ pari dvi«o v­ïakti vindate vasviti 3.3.3.[17] taæ và iti haranti | anasà parivahanti mahayantyevainametattasmÃcÅr«ïà vÅjaæ harantyanasodÃvahanti 3.3.3.[18] atha yadapÃmante krÅïÃti | raso và Ãpa÷ sarasamevaitatkrÅïÃtyatha yaddhiraïyam bhavati saÓukramevaitatkrÅïÃtyatha yadvÃso bhavati satvacasamevaitatkrÅïÃtyatha yadajà bhavati satapasamevaitatkrÅïÃtyatha yaddhenurbhavati sÃÓiramevaitatkrÅïÃtyatha yanmithunau bhavata÷ samithunamevaitatkrÅïÃti taæ vai daÓabhireva krÅïÅyÃnnÃdaÓabhirdaÓÃk«arà vai virìvairÃja÷ somastasmÃddaÓabhireva krÅïÅyÃnnÃdaÓabhi÷ 3.3.4. 3.3.4.[1] nŬe k­«ïÃjinamÃst­ïÃti | adityÃstvagasÅti so 'sÃveva bandhurathainamÃsÃdayatyadityai sada ÃsÅdetÅyaæ vai p­thivyaditi÷ seyam prati«Âhà tadasyÃmevainametatprati«ÂhÃyÃm prati«ÂhÃpayati tasmÃdÃhÃdityai sada ÃsÅdeti 3.3.4.[2] athaivamabhipadya vÃcayati | astabhnÃddyÃæ v­«abho antarik«amiti devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃste 'surarak«asebhya ÃsaÇÃdbibhayÃæ cakrusta enametajjyÃyÃæsameva badhÃccakruryadÃhÃstabhnÃddyÃæ v­«abho antarik«amiti 3.3.4.[3] amimÅta varimÃïam p­thivyà iti | tadenenemÃælokÃnÃsp­ïoti tasya hi na hantÃsti na badho yeneme lokà Ãsp­tÃstasmÃdÃhÃmimÅta varimÃïam p­thivyà iti 3.3.4.[4] ÃsÅdadviÓvà bhuvanÃni samrìiti | tadenenedaæ sarvamÃsp­ïoti tasya hi na hantÃsti na badho yenedaæ sarvamÃsp­taæ tasmÃdÃhÃsÅdadviÓvà bhuvanÃni samrìiti 3.3.4.[5] viÓvettÃni varuïasya vratÃnÅti tadasmà idaæ sarvamanuvartma karoti yadidaæ kiæ ca na kaæ cana pratyudyÃminaæ tasmÃdÃha viÓvettÃni varuïasya vratÃnÅti 3.3.4.[6] atha somaparyÃïahanena paryÃïahyati | nedenaæ nëÂrà rak«Ãæsi pram­ÓÃniti garbho và e«a bhavati tira iva vai garbhÃstira ivaitatparyÃïaddhaæ tira iva vai devà manu«yebhyastira ivaitadyatparyÃïaddhaæ tasmÃdvai paryÃïahyati 3.3.4.[7] sa paryÃïahyati | vane«u vyantarik«aæ tatÃneti vane«u hÅdamantarik«aæ vitataæ v­k«Ãgre«u vÃjamarvatsu paya usriyÃsviti vÅryaæ vai vÃjÃ÷ pumÃæso 'rvanta÷ puæsvevaitadvÅryaæ dadhÃti paya usriyÃsviti payo hÅdamusriyÃsu hitaæ h­tsu kratuæ varuïo vik«vagnimiti h­tsu hyayaæ kraturmanojava÷ pravi«Âo vik«vagnimiti vik«u hyayam prajÃsvagnirdivi sÆryamadadhÃtsomamadrÃviti divi hyasau sÆryo hita÷ somamadrÃviti giri«u hi somastasmÃdÃha divi sÆryamadadhÃtsomamadrÃviti 3.3.4.[8] atha yadi dve k­«ïÃjine bhavata÷ | tayoranyataratpratyÃnahyati pratÅnÃhabhÃjanaæ yadyu ekam bhavati k­«ïÃjinagrÅvà evÃvak­tya pratyÃnahyati pratÅnÃhabhÃjanaæ sÆryasya cak«urÃrohÃgnerak«ïa÷ kanÅnakaæ yatraitaÓebhirÅyase bhrÃjamÃno vipaÓciteti sÆryamevaitatpurastÃtkaroti sÆrya÷ purastÃnnëÂrà rak«ÃæsyapaghnannetyathÃbhayenÃnëÂreïa parivahanti 3.3.4.[9] uddhate pra ugye phalake bhavata÷ | tadantareïa ti«Âhantsubrahmaïya÷ prÃjati ÓreyÃnvà e«o 'bhyÃrohÃdbhavati ko hyetamarhatyabhyÃro¬huæ tasmÃdantareïa ti«ÂhanprÃjati 3.3.4.[10] palÃÓaÓÃkhayà prÃjati | yatra vai gÃyatrÅ somamacÃpatattadasyà Ãharantyà apÃdastÃbhyÃyatya parïam praciceda gÃyatryai và somasya và rÃj¤astatpatitvà parïo 'bhavattasmÃtparïo nÃma tadyadevÃtra somasya nyaktaæ tadihÃpyasaditi tasmÃtpalÃÓaÓÃkhayà prÃjati 3.3.4.[11] athÃna¬vÃhÃvÃjanti | tau yadi k­«ïau syÃtÃmanyataro và k­«ïastatra vidyÃdvar«i«yatyai«ama÷ parjanyo v­«ÂimÃnbhavi«yatÅtyetadu vij¤Ãnam 3.3.4.[12] atha yunakti | usrÃvetaæ dhÆr«ÃhÃvityusrau hi bhavato dhÆr«ÃhÃviti dhÆrvÃhau hi bhavato yujyethÃmanaÓrÆ iti yujete hyanaÓrÆ ityanÃrtÃviti tadavÅrahaïÃvityapÃpak­tÃviti tadbrahmacodanÃviti brahmacodanau hi bhavata÷ svasti yajamÃnasya g­hÃngacatamiti yathainÃvantarà nëÂrà rak«Ãæsi na hiæsyurevametadÃha 3.3.4.[13] atha paÓcÃtparikramya | apÃlambamabhipadyÃha somÃya krÅtÃyÃnubrÆhÅti somÃya paryuhyamÃïÃyeti vÃto yatarathà kÃmayeta 3.3.4.[14] atha vÃcayati | bhadro me 'si pracyavasva bhuvaspata iti bhadro hyasyai«a bhavati tasmÃnnÃnyamÃdriyate 'pyasya rÃjÃna÷ sabhÃgà Ãgacanti pÆrvo rÃj¤o 'bhivadati bhadro hi bhavati tasmÃdÃha bhadro me 'sÅti pracyavasva bhuvaspata iti bhuvanÃnÃæ hye«a patirviÓvÃnyabhi dhÃmÃnÅtyaÇgÃni vai viÓvÃni dhÃmÃnyaÇgÃnyevaitadabhyÃha mà tvà paripariïo vidanmà tvà paripanyino vidanmà tvà v­kà aghÃyavo vidanniti yathainamantarà nëÂrà rak«Ãæsi na vindeyurevametadÃha 3.3.4.[15] Óyeno bhÆtvà parÃpateti | vaya evainametadbhÆtam prapÃtayati yadvà ugraæ tannëÂrà rak«Ãæsi nÃnvavayantyetadvai vayasÃmoji«Âham bali«Âhaæ yacyenastamevaitadbhÆtam prapÃtayati yadÃha Óyeno bhÆtvà parÃpateti 3.3.4.[16] atha ÓarÅramevÃnvavahanti | yajamÃnasya g­hÃngaca tannau saæsk­tamiti nÃtra tirohitamivÃsti 3.3.4.[17] atha subrahmaïyÃmÃhvayati | yathà yebhya÷ pak«yantsyÃttÃnbrÆyÃdityahe va÷ paktÃsmÅtyevamevaitaddevebhyo yaj¤aæ nivedayati subrahmaïyo3æ subrahmïyo3miti brahma hi devÃnpracyÃvayati tri«k­tva Ãha triv­ddhi yaj¤a÷ 3.3.4.[18] indrÃgaceti | indro vai yaj¤asya devatà tasmÃdÃhendrÃgaceti hariva Ãgaca medhÃtitherme«a v­«aïaÓvasya mene gaurÃvaskandinnahalyÃyai jÃreti tadyÃnyevÃsya caraïÃni tairevainametatpramumodayi«ati 3.3.4.[19] kauÓika brÃhmaïa gautama bruvÃïeti | ÓaÓvaddhaitadÃruïinÃdhunopaj¤Ãtaæ yadgautama bruvÃïeti sa yadi kÃmayeta brÆyÃdetadyadyu kÃmayetÃpi nÃdriyetetyahe sutyÃmiti yÃvadahe sutyà bhavati 3.3.4.[20] devà brahmÃïa Ãgacateti | taddevÃæÓca brÃhmaïÃæÓcÃhaitairhyatrobhayairartho bhavati yaddevaiÓca brÃhmaïaiÓca 3.3.4.[21] atha pratiprasthÃtà | agreïa ÓÃlÃmagnÅ«omÅyeïa paÓunà pratyupati«Âhate 'gnÅ«omau và etamantarjambha ÃdadhÃte yo dÅk«ata ÃgnÃvai«ïavaæ hyado dÅk«aïÅyaæ havirbhavati yo vai vi«ïu÷ soma÷ sa havirvà e«a bhavati yo dÅk«ate tadenamantarjambha ÃdadhÃte tatpaÓunÃtmÃnaæ ni«krÅïÅte 3.3.4.[22] taddhaike | ÃhavanÅyÃdulmukamÃharantyayamagnirayaæ somastÃbhyÃæ saha sadbhyÃæ ni«kre«yÃmaha iti vadantastadu tathà na kuryÃdyatra và etau kva ca tatsahaiva 3.3.4.[23] sa vai dvirÆpo bhavati | dvidevatyo hi bhavati devatayorasamade k­«ïasÃraÇga syÃdityÃhuretaddhyenayo rÆpatamamiveti yadi k­«ïasÃraÇgaæ na vindedatho api lohitasÃraÇga syÃt 3.3.4.[24] tasminvÃcayati | namo mitrasya varuïasya cak«ase maho devÃya tad­taæ saparyata dÆre d­Óe devajÃtÃya ketave divasputrÃya sÆryÃya Óaæsateti nama evÃsmà etatkaroti mitradheyamevainenaitatkurute 3.3.4.[25] athÃdhvaryurÃrohaïaæ vimu¤cati | varuïasyottambhanamasÅtyupastambhanenopastabhnÃti varuïasya skambhasarjanÅ stha iti Óamye udv­hati sa yadÃha varuïasya skambhasarjanÅ stha iti varuïyo hye«a etarhi bhavati yatsoma÷ krÅta÷ 3.3.4.[26] atha catvÃro rÃjÃsandÅmÃdadate | dvau và asmai mÃnu«Ãya rÃj¤a ÃdadÃte athaitÃæ catvÃro yo 'sya sak­tsarvasye«Âe 3.3.4.[27] audumbarÅ bhavati | annaæ và Ærgudumbara Ærjo 'nnÃdyasyÃvaruddhyai tasmÃdaudumbarÅ bhavati 3.3.4.[28] nÃbhidaghnà bhavati | atra và annam pratiti«Âhanyannaæ somastasmÃnnÃbhidaghnà bhavatyatro eva retasa ÃÓayo reta÷ somastasmÃdatradaghnà bhavati 3.3.4.[29] tÃmabhim­Óati | varuïasya ­tasadanyasÅtyatha k­«ïÃjinamÃst­ïÃti varuïasya ­tasadanamasÅtyathainamÃsÃdayati varuïasya ­tasadanamÃsÅdeti sa yadÃha varuïasya ­tasadanamÃsÅdeti varuïyo hye«a etarhi bhavati 3.3.4.[30] athainaæ ÓÃlÃm prapÃdayati | sa prapÃdayanvÃcayati yà te dhÃmÃni havi«Ã yajanti tà te viÓvà paribhÆrastu yaj¤am | gayasphÃna÷ prataraïa÷ suvÅro 'vÅrahà pracarà soma duryÃniti g­hà vai duryà g­hÃnna÷ Óiva÷ ÓÃnto 'pÃpak­tpracaretyevaitadÃha 3.3.4.[31] atra haike | udapÃtramupaninayanti yathà rÃj¤a ÃgatÃyodakamÃharedevametaditi vadantastadu tathà na kuryÃnmÃnu«aæ ha te yaj¤e kurvanti vy­ddhaæ vai tadyaj¤asya yanmÃnu«aæ nedvy­ddhaæ yaj¤e karavÃïÅti tasmÃnnopaninayet 3.4.1. 3.4.1.[1] Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ bÃhÆ prÃyaïÅyodayanÅyau | abhito vai Óiro bÃhÆ bhavatastasmÃdabhita Ãtithyamete havi«Å bhavata÷ prÃyaïÅyaÓcodayanÅyaÓca 3.4.1.[2] atha yasmÃdÃtithyaæ nÃma | atithirvà e«a etasyÃgacati yatsoma÷ krÅtastasmà etadyathà rÃj¤e và brÃhmaïÃya và mahok«aæ và mahÃjaæ và pacettadaha mÃnu«aæ havirdevÃnÃmevamasmà etadÃtithyaæ karoti 3.4.1.[3] tadÃhu÷ | pÆrvo 'tÅtya g­hïÅyÃditi yatra và arhantamÃgataæ nÃpacÃyanti krudhyati vai sa tatra tathà hÃpacito bhavati 3.4.1.[4] tadvà anyatara eva vimukta÷ syÃt | anyataro 'vimukto 'tha g­hïÅyÃtsa yadanyataro vimuktastenÃgato yadvanyataro 'vimuktastenÃpacita÷ 3.4.1.[5] tadu tathà na kuryÃt vimucyaiva prapÃdya g­hïÅyÃdyathà vai devÃnÃæ caraïaæ tadvà anu manu«yÃïÃæ tasmÃnmÃnu«e yÃvanna vimu¤cate naivÃsmai tÃvadudakaæ haranti nÃpacitiæ kurvantyanÃgato hi sa tÃvadbhavatyatha yadaiva vimu¤cate 'thÃsmà udakaæ harantyathÃpacitiæ kurvanti tarhi hi sa Ãgato bhavati tasmÃdvimucyaiva prapÃdya g­hïÅyÃt 3.4.1.[6] sa vai saætvaramÃïa iva g­hïÅyÃt | tathà hÃpacito bhavati tatpatnyanvÃrabhate paryuhyamÃïaæ vai yajamÃno 'nvÃrabhate 'thÃtra patnyubhayata evaitanmithunenÃnvÃrabhete yatra và arhannÃgacati sarvag­hyà iva vai tatra ce«Âanti tathà hÃpacito bhavati 3.4.1.[7] sa và anyenaiva tato yaju«Ã g­hïÅyÃt | yeno cÃnyÃni havÅæ«yekaæ và e«a bhÃgaæ krÅyamÃïo 'bhikrÅyate candasÃmeva rÃjyÃya candasÃæ sÃmrÃjyÃya tasya candÃæsyabhita÷ sÃcayÃni yathà rÃj¤o 'rÃjÃno rÃjak­ta÷ sÆtagrÃmaïya evamasya candÃæsyabhita÷ sÃcayÃni 3.4.1.[8] na vai tadavakalpate | yaccandobhya iti kevalaæ g­hïÅyÃdyatra và arhate pacanti tadabhita÷ sÃcayo 'nvÃbhaktà bhavantyarÃjÃno rÃjak­ta÷ sÆtagrÃmaïyastasmÃdyatraivaitasyai g­hïÅyÃttadeva candÃæsyanvÃbhajet 3.4.1.[9] sa g­hïÃti | agnestanÆrasi vi«ïave tvetyagnirvai gÃyatrÅ tadgÃyatrÅmanvÃbhajati 3.4.1.[10] somasya tanÆrasi vi«ïave tveti | k«atraæ vai soma÷ k«atraæ tri«Âuptattri«ÂubhamanvÃbhajati 3.4.1.[11] atitherÃtithyamasi vi«ïave tveti | so 'syoddhÃro yathà Óre«ÂhasyoddhÃra evamasyai«a ­te candobhya÷ 3.4.1.[12] ÓyenÃya tvà somabh­te vi«ïave tveti | tadgÃyatrÅmanvÃbhajati sà yadgÃyatrÅ Óyeno bhÆtvà diva÷ somamÃharattena sà Óyena÷ somabh­ttenaivainÃmetadvÅryeïa dvitÅyamanvÃbhajati 3.4.1.[13] agnaye tvà rÃyaspo«ade vi«ïave tveti | paÓavo vai rÃyaspo«a÷ paÓavo jagatÅ tajjagatÅmanvÃbhajati 3.4.1.[14] atha yatpa¤ca k­tvo g­hïÃti | saævatsarasammito vai yaj¤a÷ pa¤ca và ­tava÷ saævatsarasya tam pa¤cabhirÃpnoti tasmÃtpa¤ca k­tvo g­hïÃtyatha yadvi«ïave tvà vi«nave tveti g­hïÃti vi«ïave hi g­hïÃti yo yaj¤Ãya g­hïÃti 3.4.1.[15] navakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ navÃk«arà vai gÃyatrya«Âau tÃni yÃnyanvÃha praïavo navama÷ pÆrvÃrdho vai yaj¤asya gÃyatrÅ pÆrvÃrdhe e«a yaj¤asya tasmÃnnavakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 3.4.1.[16] kÃr«maryamayÃ÷ paridhaya÷ | devà ha và etaæ vanaspati«u rÃk«oghnaæ dad­ÓuryatkÃr«maryaæ Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ neciro yaj¤asya nëÂrà rak«Ãæsi hinasanniti tasmÃtkÃr«maryamayÃ÷ paridhayo bhavanti 3.4.1.[17] ÃÓvavÃla÷ prastara÷ | yaj¤o ha devebhyo 'pacakrÃma so 'Óvo bhÆtvà parÃÇÃvavarta tasya devà anuhÃya vÃlÃnabhipedustÃnÃlulupustÃnÃlupya sÃrdhaæ saænyÃsustata età o«adhaya÷ samabhavanyadaÓvavÃlÃ÷ Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ jaghanÃrdho vÃlà ubhayata evaitadyaj¤am parig­hïÃti yadÃÓvavÃlÃ÷ prastaro bhavati 3.4.1.[18] aik«avyau vidh­tÅ | nedbarhiÓca prastaraÓca saælubhyÃta ityathotpÆyÃjyaæ sarvÃïyeva caturg­hÅtÃnyÃjyÃni g­hïÃti na hyatrÃnuyÃjà bhavanti 3.4.1.[19] ÃsÃdya havÅæ«yagnim manthati | Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ janayanti và enametadyanmanthanti ÓÅr«ato và agre jÃyamÃno jÃyate ÓÅr«ata evaitadagre yaj¤aæ janayatyagnirvai sarvà devatà agnau hi sarvÃbhyo devatÃbhyo juhvati Óiro vai yaj¤asyÃtithyaæ ÓÅr«ata evaitadyaj¤aæ sarvÃbhirdevatÃbhi÷ samardhayati tasmÃdagnim manthati 3.4.1.[20] so 'dhimanthanaæ ÓakalamÃdatte | agnerjanitramasÅtyatra hyagnirjÃyate tasmÃdÃhÃgnerjanitramasÅti 3.4.1.[21]atha darbhataruïake nidadhÃti | v­«aïau stha iti tadyÃvevemau striyai sÃkaæjÃvetÃvevaitau 3.4.1.[22] athÃdharÃraïiæ nidadhÃti | urvaÓyasÅtyathottarÃraïyÃjyavilÃpanÅmupasp­ÓatyÃyurasÅti tÃmabhinidadhÃti purÆravà asÅtyurvaÓÅ và apsarÃ÷ purÆravÃ÷ patiratha yattasmÃnmithunÃdajÃyata tadÃyurevamevai«a etasmanmithunÃdyaj¤aæ janayatyathÃhÃgnaye mathyamÃnÃyÃnubrÆhÅti 3.4.1.[23] sa manthati | gÃyatreïa tvà candasà manthÃmi trai«Âubhena tvà candasà manthÃmi jÃgatena tvà candasà mÃnthÃmÅti taæ vai candobhireva manthati candÃæsi mathyamÃnÃyÃnvÃha candÃæsyevaitadyaj¤amanvÃyÃtayati yathÃmumÃdityaæ raÓmayo jÃtÃyÃnubrÆhÅtyÃha yadà jÃyate prahriyamÃïÃyetyanupraharan 3.4.1.[24] so 'nupraharati | bhavataæ na÷ samanasau sacetasÃvarepasau mà yaj¤aæ hiæsi«Âam mà yaj¤apatiæ jÃtavedasau Óivau bhavatamadya na iti ÓÃntimevÃbhyÃmetadvadati yathà nÃnyo 'nyaæ hiæsyÃtÃm 3.4.1.[25] atha sruveïopahatyÃjyam | agnimabhijuhotyagnÃvagniÓcarati pravi«Âa ­«ÅïÃm putro abhiÓastipÃvà sa na÷ syona÷ suyajà yajeha devebhyo havyaæ sadamaprayucantsvÃhetyÃhutyai và etamajÅjanata tametayÃhutyÃprai«ÅttasmÃdevamabhijuhoti 3.4.1.[26] tadi¬Ãntam bhavati | nÃnuyÃjÃnyajanti Óiro vai yaj¤asyÃtithyam pÆrvÃrdho vai Óira÷ pÆrvÃrdhamevaitadyaj¤asyÃbhisaæskaroti sa yaddhÃnuyÃjÃnyajedyathà ÓÅr«ata÷ paryÃh­tya pÃdau pratidadhyÃdevaæ tattasmÃdi¬Ãntaæ bhavati nÃnuyÃjÃnyajanti 3.4.2. 3.4.2.[1] Ãtithyena vai devà i«Âvà | tÃntsamadavindatte caturdhà vyadravannanyo 'nyasya Óriyà ati«ÂhamÃnà agnirvasubhi÷ somo rudrairvaruïa Ãdityairindro marudbhirb­haspatirviÓvairdevairityu haika Ãhurete ha tveva te viÓve devà ye te caturdhà vyadravaæstÃnvidrutÃnasurarak«Ãnyanuvyaveyu÷ 3.4.2.[2] te 'vidu÷ | pÃpÅyÃæso vai bhavÃmo 'surarak«asÃni vai no 'nuvyavÃgurdvi«adbhyo vai radhyÃmo hanta saæjÃnÃmahà ekasya Óriyai ti«ÂhÃmahà iti ta indrasya Óriyà ati«Âhanta tasmÃdÃhurindra÷ sarvà devatà indraÓre«Âhà devà iti 3.4.2.[3] tasmÃdu ha na svà ­tÅyeran | ya e«Ãm parastarÃmiva bhavati sa enÃnanuvyavaiti te priyaæ dvi«atÃæ kurvanti dvi«adbhyo radhyanti tasmÃnna 'rtÅyerantsa yo haivaæ vidvÃnna 'rtÅyate 'priyaæ dvi«atÃæ karoti na dvipadbhyo radhyati tasmÃnna 'rtÅyeta 3.4.2.[4] te hocu÷ | hantedaæ tathà karavÃmahai yathà na idamÃpradivamevÃjaryamasaditi 3.4.2.[5] te devÃ÷ | ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadadire te hocuretena na÷ sa nÃnÃsadetena vi«vaÇyo na etadatikrÃmÃditi kasyopadra«Âuriti tanÆnaptureva ÓÃkvarasyeti yo và ayam e«a tanÆnapÃcÃkvara÷ so 'yam prajÃnÃmupadra«Âà pravi«ÂastÃvimau prÃïodÃnau 3.4.2.[6] tasmÃdÃhu÷ | mano devà manu«yasyÃjÃnantÅti manasà saækalpayati tatprÃïamapipadyate prÃïo vÃtaæ vÃto devebhya Ãca«Âe yathà puru«asya mana÷ 3.4.2.[7] tasmÃdetad­«iïÃbhyanÆktam | manasà saækalpayati tadvÃtamapigacati vÃto devebhya Ãca«Âe yathà puru«a te mana iti 3.4.2.[8] te devÃ÷ | ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadadire te hocuretena na÷ sa nÃnÃsadetena vi«vaÇyo na etadatikrÃmÃditi taddevà apyetarhi nÃtikrÃmanti ke hi syuryadatikrÃmeyuran­taæ hi vadeyurekaæ ha vai devà vrataæ caranti satyameva tasmÃde«Ãæ jitamanapajayyaæ tasmÃdyaÓa evaæ ha và asya jitamanapajayyamevaæ yaÓo bhavati ya evaæ vidvÃntsatyaæ vadati tadetattÃnÆnaptraæ nidÃnena 3.4.2.[9] te devÃ÷ | ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadadire 'thaita ÃjyÃnyeva g­hïÃnà ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadyante tasmÃdu ha na sarveïeva samabhyaveyÃnnenme ju«ÂÃstanva÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samabhyavÃyÃniti yeno ha samabhyaveyÃnnÃsmai druhyedidaæ hyÃhurna satÃnunaptriïe drogdhavyamiti 3.4.2.[10] athÃto g­hïÃtyeva | Ãpataye tvà paripataye g­hïÃmÅti yo và ayam pavata e«a à ca patati pari ca patatyetasmà u hi g­hïÃti tasmÃdÃhÃpataye tvà paripataye g­hïÃmÅti 3.4.2.[11] tanÆnaptre ÓÃkvarÃyeti | yo và ayam pavata e«a tanÆtaptà ÓÃkvara etasmà u hi g­hïÃti tasmÃdÃha tanÆnaptre ÓÃkvarÃyeti 3.4.2.[12] Óakvana oji«ÂhÃyeti | e«a vai Óakvauji«Âha etasmà u hi g­hïÃti tasmÃdÃha Óakvana oji«ÂhÃyeti 3.4.2.[13] athÃta÷ samavam­Óantyeva | etaddha devà bhÆya÷ samÃmira itthaæ na÷ so 'muthÃsadyo na etadatikrÃmÃditi tatho evaita etatsamamanta itthaæ na÷ so 'muthÃsadyo na etadatikrÃmÃditi 3.4.2.[14] te samavam­Óanti | anÃdh­«ÂamasyanÃdh­«yaæ devÃnÃmoja ityanÃdh­«Âà hi devà ÃsannanÃdh­«yÃ÷ saha santa÷ samÃnaæ vadanta÷ samÃnaæ dadhrÃïà devÃnÃmoja iti devÃnÃæ vai ju«ÂÃstanva÷ priyÃïi dhÃmÃnyanabhiÓastyabhiÓastipà anabhiÓastenyamiti sarvÃæ hi devà abhiÓastiæ tÅrïà a¤jasà satyamupage«amiti satyaæ vadÃni medamatikrami«amityevaitadÃha svite mà dhà iti svite hi taddevà ÃtmÃnamadadhat a yatsatyamavadanyatsatyamakurvastasmÃdÃha svite mà dhà iti 3.4.2.[15] atha yÃstaddevÃ÷ | ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadadire tadindre saænyadadhatai«a và indro ya e«a tapati na ha và e«o 'gre tatÃpa yathà haivaidamanyatk­«ïamevaæ haivÃsa tenaivaitadvÅryeïa tapati tasmÃdyadi bahavo dÅk«erang­hapataya eva vratamabhyutsicya prayaceyu÷ sa hi te«ÃmindrabhÃjanam bhavati yadyu dak«iïÃvatà dÅk«eta yajamÃnÃyaiva vratamabhyutsicya prayaceyuridaæ hyÃhurindro yajamÃna iti 3.4.2.[16] atha yÃstaddevÃ÷ | ju«ÂÃstanÆ÷ priyÃïi dhÃmÃni sÃrdhaæ samavadadire tatsÃrdhaæ saæjaghne tatsÃmÃbhavattasmÃdÃhu÷ satyaæ sÃma devajaæ sÃmeti 3.4.3. 3.4.3.[1] Ãtithyena vai devà i«Âvà | tÃntsamadavindatte tÃnÆnaptrai÷ samaÓÃmyaæsta etasya prÃyaÓcittimaicanyadanyo 'nyam pÃpamavadannÃha purÃvabh­thÃtpunardÅk«ÃmavÃkalpayaæsta etÃmavÃntarÃæ dÅk«ÃmapaÓyan 3.4.3.[2] te 'gninaiva tvacaæ vipalyÃÇgayanta | tapo và agnistapo dÅk«Ã tadavÃntarÃæ dÅk«ÃmupÃyaæstadyadavÃntarÃæ dÅk«ÃmupÃyaæstasmÃdavÃntaradÅk«Ã saætarÃmaÇgulÅräcanta saætarÃm mekhalÃm paryastÃmevainÃmetatsatÅm paryÃsyanta tatho evai«a etadyadata÷ prÃcÅnamavratyaæ và karotyavratyam và vadati tasyaivaitatprÃyaÓcittiæ kurute 3.4.3.[3] so 'gninaiva tvacaæ vipalyaÇgayate | tapo và agnistapo dÅk«Ã tadavÃntarÃæ dÅk«Ãmupaiti saætarÃmaÇgulÅracate saætarÃm mekhalÃm paryastÃmevainÃmetatsatÅm paryasyate prajÃmu haiva taddevà upÃyan 3.4.3.[4] te 'gninaiva tvaca vipalyÃÇgayanta | agnirvai mithunasya kartà prajanayità tatprajÃmupÃyantsaætarÃmaÇgulÅräcanta saætarÃm mekhalÃæ tatprajÃmÃtmannakurvata tatho evai«a etatprajÃmevopaiti 3.4.3.[5] so 'gninaiva tvacaæ vipalyaÇgayate | agnirvai mithunasya kartà prajanayità tatprajÃmupaiti saætarÃmaÇgulÅracate saætarÃm mekhalÃæ tatprajÃmÃtmankurute 3.4.3.[6] devÃnÃmu ha sma dÅk«itÃnÃm | ya÷ samiddhÃro và svÃdhyÃyaæ và vis­jate taæ ha smetarasyaivetaraæ rÆpeïetarasyetaramasurarak«asÃni jighÃæsanti te ha pÃpaæ vadanta upasameyuriti vai mÃæ tvamacikÅr«Åriti mÃjighÃæsÅrityagnirhaiva tathà nÃnyamuvÃdÃgniæ tathà nÃnya÷ 3.4.3.[7] te hocu÷ | apÅtthaæ tvÃmagne 'vÃdi«Æriti naivÃhamanyaæ na mÃmanya iti 3.4.3.[8] te 'vidu÷ | ayaæ vai no virak«astamo 'syaiva rÆpamasÃma tena rak«Ãæsyatimok«yÃmahe tena svargaæ lokaæ samaÓnuvi«yÃmaha iti te 'gnireva rÆpamabhavaæstena rak«Ãæsyatyamucyanta tena svargaæ lokaæ samÃÓnuvata tatho evai«a etadagnereva rÆpam bhavati tena rak«Ãæsyatimucyate tena svargaæ lokaæ samaÓnute sa vai samidhamevÃbhyÃdadhadavÃntaradÅk«Ãmupaiti 3.4.3.[9] sa samidhamabhyÃdadhÃti | agne vratapÃstve vratapà ityagnirhi devÃnÃæ vratapatistasmÃdÃhÃgne vratapÃstve vratapà iti yà tava tanÆriyaæ sà mayi yo mama tanÆre«Ã sà tvayi saha nau vratapate vratÃnÅti tadagninà tvacaæ vipalyaÇgayate 'nu me dÅk«Ãæ dÅk«ÃpatirmanyatÃmanu tapastapaspatiriti tadavÃntarÃæ dÅk«Ãmupaiti saætarÃmaÇgulÅracate saætarÃm mekhalÃm paryastÃmevaitatsatÅm paryasyate 3.4.3.[10] athainamato madantÅbhirupacaranti | tapo và agnistapo madantyastasmÃdenam madantÅbhirupacaranti 3.4.3.[11] atha madantÅbhirupasp­Óya | rÃjÃnamÃpyÃyayanti tadyanmadantÅrupasp­Óya rÃjÃnamÃpyÃyayanti vajro và Ãjyaæ reta÷ somo nedvajreïÃjyena reta÷ somaæ hinasÃmeti tasmÃnmadantÅrupasp­Óya rÃjÃnamÃpyÃyayanti 3.4.3.[12] tadÃhu÷ | yasmà etadÃpyÃyanaæ kriyata Ãtithyaæ somÃya tamevÃgra ÃpyÃyayeyurathÃvÃntaradÅk«Ãmatha tÃnÆnaptrÃïÅti tadu tathà na kuryÃdyaj¤asya và evaæ karmÃtra và enÃntsamadavindatte saæÓamameva pÆrvamupÃyannathÃvÃntaradÅk«ÃmathÃpyÃyanam 3.4.3.[13] tadyadÃpyÃyayanti | devo vai somo divi hi somo v­tro vai soma ÃsÅttasyaitacarÅraæ yadgirayo yadaÓmÃnastade«oÓÃnà nÃmau«adhirjÃyata iti ha smÃha ÓvetaketurauddÃlakistÃmetadÃh­tyÃbhi«uïvanti tÃæ dÅk«opasadbhistÃnÆnaptrairÃpyÃyanena somaæ kurvantÅti tatho evainÃme«a etaddÅk«opasadbhistÃnÆnaptrairÃpyÃyanena somaæ karoti 3.4.3.[14] madhu sÃraghamiti và Ãhu÷ | yaj¤o ha vai madhu sÃraghamathaita eva saragho madhuk­to yad­tvijastadyathà madhu madhuk­ta ÃpyÃyayeyurevamevaitadyaj¤amÃpyÃyayanti 3.4.3.[15] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo nÃma 3.4.3.[16] tadvà ­«ÅïÃmanuÓrutamÃsa | te yaj¤aæ samabharanyathÃyaæ yaj¤a÷ sambh­ta evaæ và e«a yaj¤aæ sambharati yo dÅk«ate vÃgvai yaj¤astadyadevÃtra yaj¤asya nirdhÅtaæ yadvidugdhaæ tadevaitatpunarÃpyÃyayati 3.4.3.[17] te vai «a¬bhÆtvÃpyÃyayanti | «a¬và ­tava ­tava evaitadbhÆtvÃpyÃyayanti 3.4.3.[18] ta ÃpyÃyayanti | aæÓuraæÓu«Âe deva somÃpyÃyatÃmiti tadasyÃæÓumaæÓumevÃpyÃyayantÅndrÃyaikadhanavida itÅndro vai yaj¤asya devatà tasmÃdÃhendrÃyetyekadhanavida iti ÓataæÓataæ ha sma và e«a devÃnpratyekaika evÃæÓurekadhanÃnÃpyÃyate daÓadaÓa và tubhyamindra÷ pyÃyatÃmà tvamindrÃya pyÃyasvetÅndro vai yaj¤asya devatà sà yaiva yaj¤asya devatà tÃmevaitadÃpyÃyayatyà tvamindrÃya pyÃyasveti tadetasminnÃpyÃyanaæ dadhÃtyÃpyÃyayÃsmÃntsakhÅntsanyà medhayeti sa yatsanoti tattadÃha yatsanyetyatha yadanubrÆte tadu tadÃha yanmaghayeti svasti te deva soma satyÃmaÓÅyetyekà và ete«ÃmÃÓÅrbhavaty­tvijÃæ ca yajamÃnasya ca yaj¤asyod­caæ gacemeti yaj¤asyod­caæ gacÃnÅtyevaitadÃha 3.4.3.[19] atha prastare nihnuvate | uttarataupacÃro vai yaj¤o 'thaitaddak«iïevÃnvityÃpyÃyayantyagnirvai yaj¤astadyaj¤am p­«Âhata÷ kurvanti tanmithyÃkurvanti devebhya Ãv­Ócyante yaj¤o vai prastarastadyaj¤am punarÃrabhante tasyo hai«Ã prÃyaÓcittistatho hai«Ãmetanna mithyÃk­tam bhavati na devebhya Ãv­Ócyante tasmÃtprastare nihnuvate 3.4.3.[20] tadÃhu÷ | akte nihnuvÅrÃnanaktà ityanakte haiva nihnuvÅrannanupraharaïaæ hyevÃktasya 3.4.3.[21] te nihnuvate | e«Âà rÃya÷ pre«e bhagÃya ­tam­tavÃdibhya iti satyaæ satyavÃdibhya ityaivaitadÃha namo dyÃvÃp­thivÅbhyÃmiti tadÃbhyÃæ dyÃvÃp­thivÅbhyÃæ nihnuvate yayoridaæ sarvamadhi 3.4.3.[22] athÃha samullupya prastaram | agnÅnmadantyÃpÃiti madantÅtyagnÅdÃha tÃbhirehÅtyuparyuparyagnimatiharati sa yannÃnupraharatyetena hyata ÆrdhvÃnyahÃni pracari«yanbhavatyatha yaduparyuparyagnimatiharati tadevÃsyÃnuprah­tabhÃjanam bhavati tamagnÅdhe prayacati tamagnÅnnidadhÃti 3.4.4. 3.4.4.[1] grÅvà vai yaj¤asyopasada÷ Óira÷ pravargya÷ | tasmÃdyadi pravargyavÃnbhavati pravargyeïa pracaryÃthopasadbhi÷ pracaranti tadgrÅvÃ÷ pratidadhÃti 3.4.4.[2] tadyÃ÷ pÆrvÃhïe 'nuvÃkyà bhavanti | tà aparÃhïe yÃjyà yà yÃjyÃstà anuvÃkyÃstadvyati«ajati tasmÃdimÃni grÅvÃïÃm parvÃïi vyati«aktÃnÅmÃnyasthÅni 3.4.4.[3] devÃÓca và asurÃÓca | ubhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire tato 'surà e«u loke«u puraÓcakrire 'yasmayÅmevÃsmiæloke rajatÃmantarik«e hariïÅæ divi 3.4.4.[4] tadvai devà asp­ïvata | ta etÃbhirupasadbhirupÃsÅdaæstadyadupÃsÅdaæstasmÃdupasado nÃma te pura÷ prÃbhindannimÃælokÃnprÃjayaæstasmÃdÃhurupasadà puraæ jayantÅti yadahopÃsate tenemÃm mÃnu«Åm puraæ jayanti 3.4.4.[5] etÃbhirvai devà upasadbhi÷ | pura÷ prÃbhindannimÃælokÃnprÃjayaæstatho evai«a etannÃhaivÃsmà asmiæloke kaÓcana pura÷ kuruta imÃnevaitallokÃnprabhinattÅmÃælokÃnprajayati tasmÃdupasadbhiryajate 3.4.4.[6] tà và Ãjyahavi«o bhavanti | vajro và Ãjyametena vai devà vajreïÃjyena pura÷ prÃbhindannimÃælokÃnprÃjayaæstatho evai«a etena vajreïÃjyenemÃælokÃnprabhinattÅmÃælokÃnprajayati tasmÃdÃjyahavi«o bhavanti 3.4.4.[7] sa và a«Âau k­tvo juhvÃæ g­hïÃti | caturupabh­tyatho itarathÃhuÓcatureva k­tvo juhvÃæ g­hïÅyÃda«Âau k­tva upabh­tÅti 3.4.4.[8] sa và a«ÂÃveva k­tvo juhvÃæ g­hïÃti | caturupabh­ti tadvajramabhibhÃraæ karoti tena vajreïÃbhibhÃreïemÃælokÃnprabhinattÅmÃælokÃnprajayati 3.4.4.[9] agnÅ«omau vai devÃnÃæ sayujau | tÃbhyÃæ sÃrdhaæ g­hïÃti vi«ïava ekÃkine 'nyataramevÃghÃramÃghÃrayati yaæ sruveïa pratikrÃmati và uttaramÃghÃramÃghÃryÃbhijityà abhijayÃnÅti tasmÃdanyataramevÃghÃramÃghÃrayati yaæ sruveïa 3.4.4.[10] athÃÓrÃvya na hotÃram prav­ïÅte | sÅda hotarityevÃhopaviÓati hotà hot­«adana upaviÓya prasauti prasÆto 'dhvaryu÷ srucÃvÃdatte 3.4.4.[11] sa ÃhÃtikrÃmannagnaye 'nubrÆhÅti | ÃÓrÃvyÃhÃgniæ yajeti va«aÂk­te juhoti 3.4.4.[12] athÃha somÃyÃnubrÆhÅti | ÃÓrÃvyÃha somaæ yajeti va«aÂk­te juhoti 3.4.4.[13] atha yadupabh­tyÃjyam bhavati | tatsamÃnayamÃna Ãha vi«ïave 'nubrÆhÅtyÃÓrÃvyÃha vi«ïuæ yajeti va«aÂk­te juhoti 3.4.4.[14] sa yatsamÃnatra ti«Âhanjuhoti | na yathedam pracarantsaæcaratyabhijityà abhijayÃnÅtyatha yadetà devatà yajati vajramevaitatsaæskarotyagnimanÅkaæ somaæ Óalpaæ vi«ïuæ kulmalaæ 3.4.4.[15] saævatsaro hi vajra÷ | agnirvà aha÷ somo rÃtriratha yadantareïa tadvi«ïuretadvai pariplavamÃnaæ saævatsaraæ karoti 3.4.4.[16] saævatsaro vajra÷ | etena vai devÃ÷ saævatsareïa vajreïa pura÷ prÃbhindannimÃælokÃnprÃjayaæstatho evai«a etena saævatsareïa vajreïemÃælokÃnprabhinattÅmÃælokÃnprajayati tasmÃdetà devatà yajati 3.4.4.[17] sa vai tisra upasada upeyÃt | trayo và ­tava÷ saævatsarasya saævatsarasyaivaitadrÆpaæ kriyate saævatsaramevaitatsaæskaroti dvirekayà pracarati dvirekayà 3.4.4.[18] tÃ÷ «aÂsampadyante | «a¬và ­tava÷ saævatsarasya saævatsarasyaivaitadrÆpaæ kriyate saævatsaramevaitatsaæskaroti 3.4.4.[19] yadyu dvÃdaÓopasada upeyÃt | dvÃdaÓa vai mÃsÃ÷ saævatsarasya saævatsarasyaivaitadrÆpaæ kriyate saævatsaramevaitatsaæskaroti dvirekayà pracarati dvirekayà 3.4.4.[20] tÃÓcaturviæÓati÷ sampadyante | caturviæÓatirvai saævatsarasyÃrdhamÃsÃ÷ saævatsarasyaivaitadrÆpaæ kriyate saævatsaramevaitatsaæskaroti 3.4.4.[21] sa yatsÃyamprÃta÷ pracarati | tathà hyeva sampatsampadyate sa yatpÆrvÃhïe pracarati tajjayatyatha yadaparÃhïe pracarati sujitamasadityatha yajjuhotÅdaæ vai puraæ yudyanti tÃæ jitvà svÃæ satÅæ prapadyante 3.4.4.[22] sa yatpracarati tadyudhyatyatha yatsaæti«Âhate tajjayatyathayajjuhoti svÃmevaitatsatÅm prapadyate 3.4.4.[23] sa juhoti | yayà dvirekasyÃhna÷ pracari«yanbhavati yà te agne 'ya÷Óayà tanÆrvar«i«Âhà gahvare«Âhà ugraæ vaco apÃvadhÅttve«aæ vaco apÃvadhÅtsvÃhetyevaærÆpà hi sÃsÅdayasmayÅ hi sÃsÅt 3.4.4.[24] atha juhoti | yayà dvirekasyÃhna÷ pracari«yanbhavati yà te agne raja÷Óayà tanÆrvar«i«Âhà gahvare«Âhà ugraæ vaco apÃvadhÅttve«aæ vaco apÃvadhÅtsvÃhetyevaærÆpà hi sÃsÅdrajatà hi sÃsÅt 3.4.4.[25] atha juhoti | yayÃdvirekasyÃhna÷ pracari«yanbhavati yà te agne hariÓayà tanÆrvar«i«Âhà ugraæ vaco apÃvadhÅttve«aæ vaco apÃvadhÅtsvÃhetyevaærÆpà hi sÃsÅddhariïÅ hi sÃsÅdyadyu dvÃdaÓopasada upeyÃccaturahamekayà pracareccaturahamekayà 3.4.4.[26] athÃto vratopasadÃmeva | paraurvÅrvà anyà upasada÷ paro 'hvÅranyÃ÷ sa yÃsÃmekam prathamÃhaæ dogdhyatha dvÃvatha trÅæstÃ÷ paraurvÅratha yÃsÃæ trÅnprathamÃhaæ dogdhyatha dvÃvathaikaæ tÃ÷ paro 'hvÅryà vai paro 'hvÅstÃ÷ paraurvÅryÃ÷ paraurvÅstÃ÷ paro 'hvÅ÷ 3.4.4.[27] tapasà vai lokaæ jayanti | tadasyaitatpara÷ para eva varÅyastapo bhavati para÷para÷ ÓreyÃæsaæ lokaæ jayati vasÅyÃnu haivÃsmiæloke bhavati ya evaæ vidvÃnparo 'hvÅrupasada upaiti tasmÃdu paro 'hvÅrevopasada upeyÃdyadyu dvÃdaÓopasada upeyÃttrÅæÓcaturahaæ dohayeddvau caturahamekaæ caturaham 3.5.1. 3.5.1.[1] tadya e«a pÆrvÃrdhyo var«i«Âha sthÆïÃrÃjo bhavati | tasmÃtprÃÇ prakrÃmati trÅnvikramÃæstacaÇkuæ nihanti so 'nta÷pÃta÷ 3.5.1.[2] tasmÃnmadhyamÃcaÇko÷ | dak«iïà pa¤cadaÓa vikramÃnprakrÃmati tacaÇku nihanti sà dak«iïà Óroïi÷ 3.5.1.[3] tasmÃnmadhyamÃcaÇko÷ udaÇ pa¤cadaÓa vikramÃnprakrÃmati tacaÇku nihanti sottarà Óroïi÷ 3.5.1.[4] tasmÃnmadhyamÃcaÇko÷ | prÃÇ «aÂtriæÓataæ vikramÃnprakrÃmati tacaÇku nihanti sa pÆrvÃrdha÷ 3.5.1.[5] tasmÃnmadhyamÃcaÇko÷ | dak«iïà dvÃdaÓa vikramÃnprakrÃmati tacaÇku nihanti sa dak«iïo 'æsa÷ 3.5.1.[6] tasmÃnmadhyamÃcaÇko÷ | udaÇ dvÃdaÓa vikramÃnprakrÃmati tacaÇku nihanti sa uttaro 'æsa e«Ã mÃtrà vede÷ 3.5.1.[7] atha yattriæÓadvikramà paÓcÃdbhavati | triæÓadak«arà vai virìvirÃjà vai devà asmiæloke pratyati«Âhaæstatho evai«a etadvirÃjaivÃsmiæloke pratiti«Âhati 3.5.1.[8] atho api trayastriæÓatsyu÷ | trayastriæÓadak«arà vai virìvirÃjaivÃsmiæloke pratiti«Âhati 3.5.1.[9] atha yat«aÂtriæÓadvikramà prÃcÅ bhavati | «aÂtriæÓadak«arà vai b­hatÅ b­hatyà vai devÃ÷ svargaæ lokaæ samÃÓnuvata tatho evai«a etadb­hatyaiva svargaæ lokaæ samaÓnute so 'sya divyÃhavanÅyo bhavati 3.5.1.[10] atha yaccaturviæÓativikramà purastÃdbhavati | caturviæÓatyak«arà vai gÃyatrÅ pÆrvÃrdho vai yaj¤asya gÃyatrÅ pÆrvÃrdhe e«a yaj¤asya tasmÃccaturviæÓativikramà purastÃdbhavatye«Ã mÃtrà vede÷ 3.5.1.[11] atha yatpaÓcÃdvarÅyasÅ bhavati | paÓcÃdvarÅyasÅ p­thuÓroïiriti vai yo«Ãm praÓaæsanti yadveva paÓcÃdvarÅyasÅ bhavati paÓcÃdevaitadvarÅya÷ prajananaæ karoti tasmÃtpaÓcÃdvarÅyasa÷ prajananÃdimÃ÷ prajÃ÷ prajÃyante 3.5.1.[12] nÃsikà ha và e«Ã yaj¤asya yaduttaravedi÷ | atha yadenÃmuttarÃæ vederupakirati tasmÃduttaravedirnÃma 3.5.1.[13] dvayyo ha và idamagre prajà Ãsu÷ | ÃdityÃÓcaivÃÇgirasaÓca tato 'Çgirasa÷ pÆrve yaj¤aæ samabharaæste yaj¤aæ sambh­tyocuragnimimÃæ na÷ Óva÷sutyÃmÃdityebhya÷ prabrÆhyanena no yaj¤ena yÃjayateti 3.5.1.[14] te hÃdityà Æcu÷ | upajÃnÅta yathÃsmÃnevÃÇgiraso yÃjayÃnna vayamaÇgirasa iti 3.5.1.[15] te hocu÷ | na và anyena yaj¤ÃdapakramaïamastyantarÃmeva sutyÃæ dhriyÃmahà iti te yaj¤aæ saæjahruste yaj¤aæ sambh­tyocu÷ Óva÷sutyÃæ vai tvamasmabhyamagne prÃvoco 'tha vayamadyasutyÃmeva tubhyam prabrÆmo 'ÇgirobhyaÓca te«Ãæ nastvaæ hotÃsÅti 3.5.1.[16] te 'nyameva pratiprajighyu÷ | aÇgiraso 'ca te hÃpyaÇgiraso 'gnaye 'nvÃgatya cukrudhuriva kathaæ nu no dÆtaÓcaranna pratyÃd­thà iti 3.5.1.[17] sa hovÃca | anindyà vai mÃv­«ata so nindyairv­to nÃÓakamapakramitumiti tasmÃdu hÃnindyasya v­to nÃpakrÃmetta etena sadya÷kriyÃÇgirasa ÃdityÃnayÃjayantsa sadya÷krÅ÷ 3.5.1.[18] tebhyo vÃcaæ dak«iïÃmÃnayan | tÃæ na pratyag­hïanhÃsyÃmahe yadi pratigrahÅ«yÃma iti tadu tadyaj¤asya karma na vyamucyata yaddÃk«iïamÃsÅt 3.5.1.[19] athaibhya÷ sÆryaæ dak«iïÃmÃnayan | tam pratyag­hïaæstasmÃdu ha smÃhuraÇgiraso vayaæ và ÃrtvijÅnÃ÷ smo vayaæ dak«iïÅyà api và asmÃbhire«a pratig­hÅto ya e«a tapatÅti tasmÃtsadya÷kriyo 'Óva÷ Óveto dak«iïà 3.5.1.[20] tasya rukma÷ purastÃdbhavati | tadetasya rÆpaæ kriyate ya e«a tapati yadyaÓvaæ Óvetaæ na vindedapi gaureva Óveta÷ syÃttasya rukma÷ purastÃdbhavati tadetasya rÆpaæ kriyate ya e«a tapati 3.5.1.[21] tebhyo ha vÃkcukrodha | kena made«a ÓreyÃnbandhunà kenà yadetam pratyagrahÅ«Âa na mÃmiti sà haibhyo 'pacakrÃma sobhayÃnantareïa devÃsurÃntsayattÃntsiæhÅ bhÆtvÃdadÃnà cacÃra tÃmupaiva devà amantrayantopÃsurà agnireva devÃnÃæ dÆta Ãsa saharak«Ã ityasurarak«asamasurÃïÃm 3.5.1.[22] sà devÃnupÃvartsyantyuvÃca | yadvà upÃvarteya kim me tata÷ syÃditi pÆrvÃmeva tvÃgnerÃhuti÷ prÃpsyatÅtyatha hai«Ã devÃnuvÃca yÃm mayà kÃæ cÃÓi«amÃÓÃsi«yadhve sà va÷ sarvà samardhi«yata iti saivaæ devÃnupÃvavarta 3.5.1.[23] sa yaddhÃryamÃïe 'gnau | uttaravediæ vyÃghÃrayati yadevainÃmado devà abruvanpÆrvÃæ tvÃgnerÃhuti÷ prÃpsyatÅti tadevainÃmetatpÆrvÃmagnerÃhuti÷ prÃpnoti vÃgghye«Ã nidÃnenÃtha yaduttaravedimupakirati yaj¤asyaiva sarvatvÃya vÃgghi yaj¤o vÃgu hye«Ã 3.5.1.[24] tÃæ vai yugaÓamyena vimimÅte | yugena yatra haranti Óamyayà yato haranti yugaÓamyena vai yogyaæ yu¤janti sà yadevÃda÷ siæhÅ bhÆtvÃÓÃntevÃcarattadevainÃmetadyaj¤e yunakti 3.5.1.[25] tasmÃnniv­ttadak«iïÃæ na pratig­hïÅyÃt | siæhÅ hainam bhÆtvà k«iïoti no hÃmÃkurvÅta siæhÅ haivainam bhÆtvà k«iïoti no hÃnyasmai dadyÃdyaj¤aæ tadanyatrÃtmana÷ kurvÅta tasmÃdyo 'syÃpi pÃpa iva samÃnabandhu÷ syÃttasmà enÃæ dadyÃtsa yaddadÃti tadenaæ siæhÅ bhÆtvà na k«iïoti yadu samÃnabandhave dadÃti tadu nÃnyatrÃtmana÷ kuruta e«o niv­ttadak«iïÃyai prati«Âhà 3.5.1.[26] atha ÓamyÃæ ca sphyaæ cÃdatte | tadya e«a pÆrvÃrdhya÷ uttarÃrdhya÷ ÓaÇkurbhavati tasmÃtpratyaÇ prakrÃmati trÅnvikramÃæstaccÃtvÃlam parilikhati sà cÃtvÃlasya mÃtrà nÃtra mÃtrÃsti yatraiva svayam manasà manyetÃgreïotkaraæ taccÃtvÃlam parilikhet 3.5.1.[27] sa vedyantÃt | udÅcÅæ ÓamyÃæ nidadhÃti sa parilikhati taptÃyanÅ me 'sÅtÅmÃmevaitadÃhÃsyÃæ hitapta eti 3.5.1.[28] atha purastÃt | udÅcÅæ ÓamyÃæ nidadhÃti sa parilikhati vittÃyanÅ me 'sÅtÅmÃmevaitadÃhÃsyÃæ hi vividÃna eti 3.5.1.[29] athÃnuvedyantam | prÃcÅæ ÓamyÃæ nidadhÃti sa parilikhatyavatÃnmà nÃthitÃditÅmÃmevaitadÃha yatra nÃthaitanmÃvatÃditi 3.5.1.[30] athottarata÷ | prÃcÅæ ÓamyÃæ nidadhÃti sa parilikhatyavatÃnmà vyathitÃditÅmÃmevaitadÃha yatra vyathaitanmÃvatÃditi 3.5.1.[31] atha harati | yatra harati tadagnÅdupasÅdati sa và agnÅnÃmeva nÃmÃni g­hïanharati yÃnvà amÆndevà agre 'gnÅnhotrÃya prÃv­ïata te prÃdhanvaæsta imà eva p­thivÅrupÃsarpannimÃmahaiva dve asyÃ÷ pare tenaivaitÃnnidÃnena harati 3.5.1.[32] sa praharati videdagnirnabho nÃmÃgne aÇgira Ãyunà nÃmnehÅti sa yatprÃdhanvaæstadÃyurdadhÃti tatsamÅrayati yo syÃm p­thivyÃmasÅti yo 'syÃm p­thivyÃmasÅti h­tvà nidadhÃti yatte 'nÃdh­«Âaæ nÃma yaj¤iyaæ tena tvÃdadha iti yatte 'nÃdh­«Âaæ rak«obhirnÃma yaj¤iyaæ tena tvÃdadha ityevaitadÃhÃnu tvà devavÅtaya iti caturthaæ harati devebhyastvà ju«ÂÃæ harÃmÅtyevaitadÃha tÃæ vai catu÷srakteÓcÃtvÃlÃddhrati catasro vai diÓa÷ sarvÃbhya evainÃmetaddigbhyo harati 3.5.1.[33] athÃnuvyÆhati | siæhyasi sapatnasÃhÅ devebhya÷ kalpasveti sà yadevÃda÷ siæhÅ bhÆtvÃÓÃntevÃcarattadevainÃmetadÃha siæhyasÅti sapatnasÃhÅti tvayà vayaæ sapatnÃnpÃpÅyasa÷ kriyÃsmetyevaitadÃha devebhya÷ kalpasveti yo«Ã và uttaravedistÃmevaitaddevebhya÷ kalpayati 3.5.1.[34] tÃæ vai yugamÃtrÅæ và sarvata÷ karoti | yajamÃnasya và daÓadaÓa padÃni daÓÃk«arà vai virìvÃgvai virìvÃgyaj¤o madhye nÃbhikÃmiva karoti samÃnatrÃsÅno vyÃghÃrayÃïÅti 3.5.1.[35] tÃmadbhirabhyuk«ati | sà yadevÃda÷ siæhÅ bhÆtvÃÓÃntevÃcaracÃntirÃpastÃmadbhi÷ Óamayati yo«Ã và uttaravedistÃmevaitaddevebhyo hinvati tasmÃdadbhirabhyuk«ati 3.5.1.[36] so 'bhyuk«ati | siæhyasi sapatnasÃhÅ devebhya÷ Óundhasvetyatha sikatÃbhiranuvikiratyalaækÃro nveva sikatà bhrÃjanta iva hi sikatà agnervà etadvaiÓvÃnarasya bhasma yatsikatà agniæ và asyÃmÃdhÃsyanbhavati tatho hainÃmagnirna hinasti tasmÃtsikatÃbhiranuvikirati so 'nuvikirati siæhyasi sapatnasÃhÅ devebhya÷ ÓumbhasvetyathainÃæ cÃdayati sà cannaitÃæ rÃtriæ vasati 3.5.2. 3.5.2.[1] idhyamabhyÃdadhati | upayamanÅrupakalpayantyÃjyamadhiÓrayati sruvaæ ca srucaæ sammÃr«ÂyathotpÆyÃjyam pa¤cag­hÅtaæ g­hïÅte yadà pradÅpta idhmo bhavati 3.5.2.[2] athodyacantÅdhmam | upayacantyupayamanÅrathÃhÃgnaye prahriyamÃïÃyÃnubrÆhyekasphyayÃnÆdehÅtyanÆdaiti pratiprasthÃtaikasphyayaitasmÃnmadhyamÃcaÇkorya e«a vederjaghanÃrdhe bhavati tadyadevÃtrÃnta÷pÃtena gÃrhapatyasya vedervyavacinnam bhavati tadevaitadanusaætanoti 3.5.2.[3] taddhaike | ottaravederanÆdÃyanti tadu tathà na kuryÃdaivaitasmÃnmadhyamÃcaÇkoranÆdeyÃtta ÃyantyÃgacantyuttaravedim 3.5.2.[4] prok«aïÅradhvaryurÃdatte | sa purastÃdevÃgre prok«atyudaÇ ti«Âhannindragho«astvà vasubhi÷ purastÃtpÃtvitÅndragho«astvà vasubhi÷ purastÃdgopÃyatvityevaitadÃha 3.5.2.[5] atha paÓcÃtprok«ati | pracetÃstvà rudrai÷ paÓcÃtpÃtviti pracetÃstvà rudrai÷ paÓcÃdgopÃyatvityevaitadÃha 3.5.2.[6] atha dak«iïata÷ prok«ati | manojavÃstvà pit­bhirdak«iïata÷ pÃtviti manojavÃstvà pit­bhirdak«iïato gopÃyatvityevaitadÃha 3.5.2.[7] athottarata÷ prok«ati | viÓvakarmà tvÃdityairuttarata÷ pÃtviti viÓvakarmà tvÃdityairuttarato gopÃyatvityevaitadÃha 3.5.2.[8] atha yÃ÷ prok«aïya÷ pariÓi«yante | tadye ete pÆrve sraktÅ tayoryà dak«iïà tà nyantena bahirvedi ninayatÅdamahaæ taptaæ vÃrbahirdhà yaj¤Ãnni÷s­jÃmÅti sà yadevÃda÷ siæhÅ bhÆtvÃÓÃntevÃcarattÃmevÃsyà etacucaæ bahirdhà yaj¤Ãnni÷s­jati yadi nÃbhicaredyadyu abhicaredÃdiÓedidamahaæ taptaæ vÃramumabhi ni÷s­jÃmÅti tametayà Óucà vidhyati sa ÓocannevÃmuæ lokameti 3.5.2.[9] sa yaddhÃryamÃïe 'gnau | uttaravediæ vyÃghÃrayati yadevainÃmado devà abruvanpÆrvÃæ tvÃgnerÃhuti÷ prÃpsyatÅti tadevainÃmetatpÆrvÃmagnerÃhuti÷ prÃpnoti yadve«Ã devÃnabravÅdyÃæ mayà kÃæ cÃÓi«amÃÓÃsi«yadhve sà va÷ sarvà samardhi«yata iti tÃmenayÃtrartvijo yajamÃnÃyÃÓi«amÃÓÃsate sÃsmai sarvà sam­dhyate 3.5.2.[10] tadvà etadekaæ kurvandvayaæ karoti | yaduttaravediæ vyÃghÃrayatyatha yai«Ãm madhye nÃbhikeva bhavati tasyai ye pÆrve sraktÅ tayoryà dak«iïà 3.5.2.[11] tasyÃmÃghÃrayati | siæhyasi svÃhetyathÃparayoruttarasyÃæ siæhyasyÃdityavani÷ svÃhetyathÃparayordak«iïasyÃæ siæhyasi brahmavani÷ k«atravani÷ svÃheti bahvÅ vai yaju÷«vÃÓÅstadbrahma ca k«atraæ cÃÓÃsta ubhe vÅrye 3.5.2.[12] atha pÆrvayoruttarasyÃæ | siæhyasi suprajÃvanÅ rÃyaspo«avani÷ svÃheti tatprajÃmÃÓÃste yadÃha suprajÃvaniriti rÃyaspo«avaniriti bhÆmà vai rÃyaspo«astadbhÆmÃnamÃÓÃste 3.5.2.[13] atha madhya ÃghÃrayati | siæhyasyÃvaha devÃnyajamÃnÃya svÃheti taddevÃnyajamÃnÃyÃvÃhayatyatha srucamudyacati bhÆtebhyastveti prajà vai bhÆtÃni prajÃbhyastvetyevaitadÃha 3.5.2.[14] atha paridhÅnparidadhÃti | dhruvo 'si p­thivÅæ d­æheti madhyamaæ dhruvak«idasyantarik«aæ d­æheti dak«iïamacyutak«idasi divaæ d­æhetyuttaramagne÷ purÅ«amasÅti sambhÃrÃnupanivapati tadyatsambhÃrà bhavantyagnereva sarvatvÃya 3.5.2.[15] ÓarÅraæ haivÃsya pÅtudÃru | tadyatpraitudÃravÃ÷ paridhayo bhavanti ÓarÅreïaivainametatsamardhayati k­tsnaæ karoti 3.5.2.[16] mÃæsaæ haivÃsya gulgulu | tadyadgulgulu bhavati mÃæsenaivainametatsamardhayati k­tsnaæ karoti 3.5.2.[17] gandho haivÃsya sugandhitejanam | tadyatsugandhitejanam bhavati gandhenaivainametatsamardhayati k­tsnaæ karoti 3.5.2.[18] atha yadv­«ïe stukà bhavati | v­«ïerha vai vi«Ãïe antareïÃgnirekÃæ rÃtrimuvÃsa tadyadevÃtrÃgnernyaktaæ tadihÃpyasaditi tasmÃdv­«ïe stukà bhavati tasmÃdyà ÓÅr«ïo nedi«Âhaæ syÃttÃmÃcidyÃharedyadyu tÃæ na vindedapi yÃmeva kÃæ cÃharettadyatparidhayo bhavanti guptyà eva dÆra iva hyenamuttare paridhaya Ãgacanti 3.5.3. 3.5.3.[1] puru«o vai yaj¤a÷ | puru«astena yaj¤o yadenam puru«astanuta e«a vai tÃyamÃno yÃvÃneva puru«astÃvÃnvidhÅyate tasmÃtpuru«o yaj¤a÷ 3.5.3.[2] Óira evÃsya havirdhÃnam | vai«ïavaæ devatayÃtha yadasmintsomo bhavati havirvai devÃnÃæ somastasmÃddhavirdhÃnaæ nÃma 3.5.3.[3] mukhamevÃsyÃhavanÅya÷ | sa yadÃhavanÅye juhoti yathà mukha Ãsi¤cedevaæ tat 3.5.3.[4] stupa evÃsya yÆpa÷ | bÃhÆ evÃsyÃgnÅdhrÅyaÓca mÃrjÃlÅyaÓca 3.5.3.[5] udaramevÃsya sada÷ | tasmÃtsadasi bhak«ayanti yaddhÅdaæ kiæ cÃÓnantyudara evedaæ sarvaæ pratiti«Âhatyatha yadasminviÓve devà asÅdaæstasmÃtsado nÃma ta u evÃsminnete brÃhmaïà viÓvagotrÃ÷ sÅdanti 3.5.3.[6] atha yÃvetau jaghanenÃgnÅ | pÃdÃvevÃsyaitÃve«a vai tÃyamÃno yÃvÃneva puru«astÃvÃnvidhÅyate tasmÃtpuru«o yaj¤a÷ 3.5.3.[7] ubhayatodvÃraæ havirdhÃnam bhavati | ubhayatodvÃraæ sadastasmÃdayam puru«a Ãntaæ saæt­ïa÷ praïikte havirdhÃne upati«Âhate 3.5.3.[8] te samavavartayanti | dak«iïenaiva dak«iïamuttareïottaraæ yadvar«Åyastaddak«iïaæ syÃt 3.5.3.[9] tayo÷ samavav­ttayo÷ | cadiradhinidadhati yadi cadirna vindeyuÓcadi÷sammitÃm bhittim pratyÃnahyanti rarÃÂyÃm pariÓrayantyucrÃyÅbhyÃæ cadi÷ paÓcÃdadhinidadhati cadi÷sammitÃæ và bhittim 3.5.3.[10] atha puna÷ prapadya | caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà sÃvitram prasavÃya juhoti savità vai devÃnÃm prasavità savit­prasÆtÃya yaj¤aæ tanavÃmahà iti tasmÃtsÃvitraæ juhoti 3.5.3.[11] sa juhoti | yu¤jate mana uta yu¤jate dhiya iti manasà ca vai vÃcà ca yaj¤aæ tanvate sa yadÃha yu¤jate mana iti tanmano yunaktyuta yu¤jate dhiya iti tadvÃcaæ yunakti dhiyÃdhiyà hyetayà manu«yà jujyÆ«antyanÆkteneva prakÃmodyeneva gÃthÃbhiriva tÃbhyÃæ yuktÃbhyÃæ yaj¤aæ tanvate 3.5.3.[12] viprà viprasya b­hato vipaÓcita iti | ye vai brÃhmaïÃ÷ ÓuÓruvÃæso 'nÆcÃnÃste viprÃstÃnevaitadabhyÃha b­hato vipaÓcita iti yaj¤o vai b­hanvipaÓcidyaj¤amevaitadabhyÃha vi hotrà dadhe vayunÃvideka iditi vi hi hotrà dadhate yaj¤aæ tanvÃnà mahÅ devasya savitu÷ pari«Âuti÷ svÃheti tatsÃvitram prasavÃya juhoti 3.5.3.[13] athÃparaæ caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà | upani«krÃmati dak«iïayà dvÃrà patnÅæ ni«krÃmayanti sa dak«iïasya havirdhÃnasya dak«iïÃyÃæ vartanyÃæ hiraïyaæ nidhÃya juhotÅdaæ vi«ïurvicakrame tredhà nidadhe padam samƬhamasya pÃæsure svÃheti saæsravam patnyai pÃïÃvÃnayati sÃk«asya saætÃpamupÃnakti devaÓrutau deve«vÃgho«atamiti prayacati pratiprasthÃtre srucaæ cÃjyavilÃpanÅæ ca paryÃïayanti patnÅmubhau jaghanenÃgnÅ 3.5.3.[14] caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà | pratiprasthÃtottarasya havirdhÃnasya dak«iïÃyÃæ vartanyÃæ hiraïyaæ nidhÃya juhotÅrÃvatÅ dhenumatÅ hi bhÆtaæ sÆyavasinÅ manave daÓasyà vyaskabhnà rodasÅ vi«ïavete dÃdhartha p­thivÅmabhito mayÆkhai÷ svÃheti saæsruvam patnyai pÃïÃvÃnayati sÃk«asya saætÃpamupÃnakti devaÓrutau deve«vÃgho«atamiti tadyadevaæ juhoti 3.5.3.[15] devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃ÷ | te 'surarak«asebhya ÃsaÇgÃdbibhayÃæ cakrurvajro và Ãjya ta etena vajreïÃjyena dak«iïato nëÂrà rak«ÃæsyavÃghnaæstathai«Ãæ niyÃnaæ nÃnvavÃyaæstatho evai«a etena vajreïÃjyena dak«iïato nëÂrà rak«Ãæsyavahanti tathÃsya niyÃnaæ nÃnvayanti tadyadvai«ïavÅbhyÃm­gbhyÃæ juhoti vai«ïavaæ hi havirdhÃnam 3.5.3.[16] atha yatpatnyak«asya saætÃpamupÃnakti | prajananamevaitatkriyate yadà vai striyai ca puæsaÓca saætapyate 'tha reta÷ sicyate tattata÷ prajÃyate parÃgupÃnakti parÃgghyeva reta÷ sicyate 'thÃha havirdhÃnÃbhyÃm pravartyamÃnÃbhyÃmanubrÆhÅti 3.5.3.[17] atha vÃcayati | prÃcÅ pretamadhvaraæ kalpayantÅ ityadhvaro vai yaj¤a÷ prÃcÅ pretaæ yaj¤aæ kalpayantÅ ityevaitadÃhordhvaæ yaj¤aæ nayatam mà jihvaratamityÆrdhvamimaæ yaj¤aæ devalokaæ nayatamityevaitadÃha mà jihvaratamiti tadetasmà ahvalÃmÃÓÃste samudg­hyeva pravartayeyuryathà notsarjetÃmasuryà và e«Ã vÃgyÃk«e nedihÃsuryà vÃgvadÃditi yadyutsarjetÃm 3.5.3.[18] etadvÃcayet | svaæ go«ÂhamÃvadataæ devÅ durye Ãyurmà nirvÃdi«Âam prajÃm mà nirvÃdi«Âamiti tasyo hai«Ã prÃyaÓcitti÷ 3.5.3.[19] tadÃhu÷ | uttaravede÷ pratyaÇ prakrÃmettrÅnvikramÃæstaddhavirdhÃne sthÃpayetsà havirdhÃnayormÃtreti nÃtra mÃtrÃsti yatraiva svayam manasà manyeta nÃhaiva satrÃtyantike no dÆre tatsthÃpayet 3.5.3.[20] te abhimantrayate | atra ramethÃæ var«manp­thivyà iti var«ma hyetatp­thivyai bhavati divi hyasyÃhavanÅyo bhavati nabhyasthe karoti taddhi k«emasya rÆpam 3.5.3.[21] athottareïa paryetyÃdhvaryu÷ | dak«iïaæ havirdhÃnamupastabhnÃti vi«ïornu kaæ vÅryÃïi pravocaæ ya÷ pÃrthivÃni vimame rajÃæsi yo askabhÃyaduttaraæ sadhasthaæ vicakramÃïastredhorugÃyo vi«ïave tveti methÅmupanihantÅtaratastato yadu ca mÃnu«e 3.5.3.[22] atha pratiprasthÃtà | uttaraæ havirdhÃnamupastabhnÃti divo và vi«ïa uta và p­thivyà maho và vi«ïa urorantarik«Ãta ubhà hi hastà vasunà p­ïasvà prayaca dak«iïÃdota savyÃdvi«ïave tveti methÅmupanihantÅtaratastato yadu ca mÃnu«e tadyadvai«ïavairyajurbhirupacaranti vai«ïavaæ hi havirdhÃnam 3.5.3.[23] atha madhyamaæ cadirupasp­Óya vÃcayati | pra tadvi«ïu stavate vÅryeïa m­go na bhÅma÷ kucaro giri«ÂhÃ÷ yasyoru«u tri«u vikramaïe«vadhik«iyanti bhuvanÃni viÓvetÅdaæ haivÃsyaitacÅr«akapÃlaæ yadidamupari«ÂÃdadhÅva hyetatk«iyantyanyÃni ÓÅr«akapÃlÃni tasmÃdÃhÃdhik«iyantÅti 3.5.3.[24] atha rarÃÂyÃmupasp­Óya vÃcayati | vi«ïo rarÃÂamasÅti lalÃÂaæ haivÃsyaitadathocrÃyyà upasp­Óya vÃcayati vi«ïo÷ Ónaptre stha iti srakve haivÃsyaite atha yadidam paÓcÃccadirbhavatÅdaæ haivÃsyaitacÅr«akapÃlaæ yadidam paÓcÃt 3.5.3.[25] atha laspÆjanyà spandyayà prasÅvyati | vi«ïo÷ syÆrasÅtyatha granthiæ karoti vi«ïordhruvo 'sÅti nedvyaævapadyÃtà iti tam prak­te karmanvi«yati tatho hÃdhvaryuæ và yajamÃnaæ và grÃho na vindati tanni«Âhitamabhim­Óati vai«ïavamasÅti vai«ïavaæ hi havirdhÃnam 3.5.4. 3.5.4.[1] dvayaæ và abhyuparavÃ÷ khÃyante | Óiro vai yaj¤asya havirdhÃnaæ tadya ime ÓÅr«aÓcatvÃra÷ kÆpà imÃvaha dvÃvimau dvau tÃnevaitatkaroti tasmÃduparavÃn khanati 3.5.4.[2] devÃÓca và asurÃÓca | ubhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire tato 'surà e«u loke«u k­tyÃæ valagÃnnicakhnurutaivaæ ciddevÃnabhibhavemeti 3.5.4.[3] tadvai devà asp­ïvata | ta etai÷ k­tyà valagÃnudakhananyadà vai k­tyÃmutkhanantyatha sÃlasà moghà bhavati tatho evai«a etadyadyasmà atra kaÓciddvi«anbhrÃt­vya÷ k­tyÃæ valagÃnnikhanati tÃnevaitadutkirati tasmÃduparavÃn khanati sa dak«iïasya havirdhÃnasyÃdho 'dha÷ praugaæ khanati 3.5.4.[4] so 'bhrimÃdatte | devasya tvà savitu÷ prasave 'ÓvinorbÃhubhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmÃdade nÃryasÅti samÃna etasya yaju«o bandhuryo«o và e«Ã yadabhristasmÃdÃha nÃryasÅti 3.5.4.[5] tÃnprÃdeÓamÃtraæ vinà parilikhati | idamahaæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntÃmÅti vajro và abhrirvajreïaivaitannëÂrÃïÃæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntati 3.5.4.[6] tadyÃvetau pÆrvau | tayordak«iïamevÃgre parilikhedathÃparayoruttaramathÃparayordak«iïamatha pÆrvayoruttaram 3.5.4.[7] atho itarathÃhu÷ | aparayorevÃgra uttaram parilikhedatha pÆrvayordak«iïamathÃparayordak«iïamatha pÆrvayoruttaramityatho api samÅca eva parilikhedetaæ tvevottamam parilikhedya e«a pÆrvayoruttaro bhavati 3.5.4.[8] tÃnyathÃparilikhitameva yathÃpÆrvaæ khanati | b­hannasi b­hadravà ityupastautyevainÃnetanmahayatyeva yadÃha b­hannasi b­hadravà iti b­hatÅmindrÃya vÃcaæ vadetÅndro vai yaj¤asya devatà vai«ïavaæ havirdhÃnaæ tatsendraæ karoti tasmÃdÃha b­hatÅmindrÃya vÃcaæ vadeti 3.5.4.[9] rak«ohaïaæ valagahanamiti | rak«asÃæ hyete valagÃnÃm badhÃya khÃyante vai«ïavÅmiti vai«ïavÅ hi havirdhÃne vÃk 3.5.4.[10] tÃnyathÃkhÃtamevotkirati | idamahaæ taæ valagamutkirÃmi yam me ni«Âyo yamamÃtyo nicakhÃneti ni«Âyo và và amÃtyo và k­tyÃæ valagannikhanati tÃnevaitadutkirati 3.5.4.[11] idamahaæ taæ valagamutkirÃmi | yam me samÃno yamasamÃno nicakhÃneti samÃno và và asamÃno và k­tyÃæ valagÃnnikhanati tÃnevaitadutkirati 3.5.4.[12] idamahaæ taæ valagamutkirÃmi | yam me sabandhuryamasabandhurnicakhÃneti sabandhurvà và asabandhurvà k­tyÃæ valagÃnnikhanati tÃnevaitadutkirati 3.5.4.[13] idamahaæ taæ valagamutkirÃmi | yam me sajÃto yamasajÃto nicakhÃneti sajÃto và và asajÃto và k­tyÃæ valagÃnnikhanati tÃnevaitadutkiratyutk­tyÃæ kirÃmÅtyantata udvapati tatk­tyÃmutkirati 3.5.4.[14] tÃnbÃhumÃtrÃn khanet | anto và e«o 'ntenaivaitatk­tyÃm mohayati tÃnak«ïayà saæt­ndanti yadyak«ïayà na ÓaknuyÃdapi samÅcastasmÃdime prÃïÃ÷ para÷ saæt­ïÃ÷ 3.5.4.[15] tÃnyathÃkhÃtamevÃvamarÓayati | svarìasi sapatnahà satrarìasyabhimÃtihà janarìasi rak«ohà sarvarìasyamitrahetyÃÓÅrevai«aitasya karmaïa ÃÓi«amevaitadÃÓÃste 3.5.4.[16] athÃdhvaryuÓca yajamÃnaÓca samm­Óete | pÆrvayordak«iïe 'dhvaryurbhavatyaparayoruttare yajamÃna÷ so 'dhvaryu÷ p­cati yajamÃna kimatreti bhadramityÃha tannau sahetyupÃæÓvadhvaryu÷ 3.5.4.[17] athÃparayordak«iïe 'dhvaryurbhavati | pÆrvayoruttare yajamÃna÷ p­catyadhvaryo kimatreti bhadramityÃha tanma iti yajamÃnastadyadevaæ samm­Óete prÃïÃnevaitatsayuja÷ kurutastasmÃdime prÃïÃ÷ para÷ saævidre 'tha yatp­«Âo bhadramiti pratyÃha kalyÃïamevaitanmÃnu«yai vÃco vadati tasmÃtp­«Âo bhadramiti pratyÃhÃtha prok«atyeko vai prok«aïasya bandhurmedhyÃnevaitatkaroti 3.5.4.[18] sa prok«ati | rak«ohaïo vo valagahana iti rak«ohaïo hyete valagahano hyete prok«Ãmi vai«ïavÃniti vai«ïavà hyete 3.5.4.[19] atha yÃ÷ prok«aïya÷ pariÓi«yate | tà avaÂe«vavanayati tadyà imÃ÷ prÃïe«vÃpastà evaitaddadhÃti tasmÃde«u prÃïe«vimà Ãpa÷ 3.5.4.[20] so 'vanayati | rak«ohaïo vo valagahano 'vanayÃmi vai«ïavÃnityatha barhÅæ«i prÃcÅnÃgrÃïi codÅcÅnÃgrÃïi cÃvast­ïÃti tadyÃnÅmÃni prÃïe«u lomÃni tÃnyevaitaddadhÃti tasmÃde«u prÃïe«vimÃni lomÃni 3.5.4.[21] so 'vast­ïÃti | rak«ohaïo vo valagahano 'vast­ïÃmi vai«ïavÃnityatha barhÅæ«i tanÆnÅvopari«ÂÃtpracÃdayati keÓà haivÃsyaite 3.5.4.[22] athÃdhi«avaïe phalake upadadhÃti | rak«ohaïau vÃæ valagahanà upadadhÃmi vai«ïavÅ iti hanÆ haivÃsyaite atha paryÆhati rak«ohaïau vÃæ valagahanau paryÆhÃmi vai«ïavÅ iti d­æhatyevaine etadaÓithile karoti 3.5.4.[23] athÃdhi«avaïam parik­ttam bhavati | sarvarohitaæ jihvà haivÃsyai«Ã tadyatsarvarohitam bhavati lohinÅva hÅyaæ jihvà tannidadhÃti vai«ïavamasÅti vai«ïavaæ hyetat 3.5.4.[24] atha grÃvïa upÃvaharati | dantà haivÃsya grÃvÃïastadyadgrÃvabhirabhi«uïvanti yathà dadbhi÷ psÃyÃdevaæ tattÃnnidadhÃti vai«ïavà stheti vai«ïavà hyeta etadu yaj¤asya Óira÷ saæsk­tam 3.6.1. 3.6.1.[1] udaramevÃsya sada÷ | tasmÃtsadasi bhak«ayanti yaddhÅdaæ kiæ cÃÓnantyudara evedaæ sarvam pratiti«Âhatyatha yadasminviÓve devà asÅdaæstasmÃtsado nÃma ta u evÃsminnete brÃhmaïà viÓvagotrÃ÷ sÅdantyaindraæ devatayà 3.6.1.[2] tanmadhya audumbarÅm minoti | annaæ và Ærgudumbara udaramevÃsya sadastanmadhyato 'nnÃdyaæ dadhÃti tasmÃnmadhya audumbarÅm minoti 3.6.1.[3] atha ya e«a madhyama÷ ÓaÇkurbhavati | vederjaghanÃrdhe tasmÃtprÃÇ prakrÃmati «a¬vikramÃndak«iïà saptamamapakrÃmati sampada÷ kÃmÃya tadavaÂam parilikhati 3.6.1.[4] so 'bhrimÃdatte | devasya tvà savitu÷ prasave 'ÓvinorbÃhubhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmÃdade nÃryasÅti samÃna etasya yaju«o bandhuryo«o và e«Ã yadabhristasmÃdÃha nÃryasÅti 3.6.1.[5] athÃvaÂam parilikhati | idamahaæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntÃmÅti vajro và abhrirvajreïaivaitannëÂrÃïÃæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntati 3.6.1.[6] atha khanati | präcamutkaramutkirati yajamÃnena sammÃyaudumbarÅm parivÃsayati tÃmagreïa prÃcÅæ nidadhÃtyetÃvanmÃtrÃïi barhÅæ«yupari«ÂÃdadhinidadhÃti 3.6.1.[7] atha yavamatya÷ prok«aïyo bhavanti | Ãpo ha và o«adhÅnÃæ rasastasmÃdo«adhaya÷ kevalya÷ khÃdità na dhinvantyo«adhaya u hÃpÃæ rasastasmÃdÃpa÷ pÅtÃ÷ kevalyo na dhinvanti yadaivobhayya÷ saæs­«Âà bhavantyathaiva dhinvanti tarhi hi sarasà bhavanti sarasÃbhi÷ prok«ÃïÅti 3.6.1.[8] devÃÓca và asurÃÓca | ubhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire tato devebhya÷ sarvà evau«adhaya Åyuryavà haivaibhyo neyu÷ 3.6.1.[9] tadvai devà asp­ïvata | ta etai÷ sarvÃ÷ sapatnÃnÃmo«adhÅrayuvata yadayuvata tasmÃdyavà nÃma 3.6.1.[10] te hocu÷ | hanta ya÷ sarvÃsÃmo«adhÅnÃæ rasastaæ yave«u dadhÃmeti sa ya÷sarvÃsÃmo«adhÅnÃæ rasa ÃsÅttaæ yave«vadadhustasmÃdyatrÃnyà o«adhayo mlÃyanti tadete modamÃnà vardhanta evaæ hye«u rasamadadhustatho evai«a etai÷ sarvÃ÷ sapatnÃnÃmo«adhÅryute tasmÃdyavamatya÷ prok«aïyo bhavanti 3.6.1.[11] sa yavÃnÃvapati | yavo 'si yavayÃsmaddve«o yavayÃrÃtÅriti nÃtra tirohitamivÃstyatha prok«atyeko vai prok«aïasya bandhurmedhyÃmevaitatkaroti 3.6.1.[12] sa prok«ati | dive tvÃntarik«Ãya tvà p­thivyai tvetÅmÃnevaitallokÃnÆrjà rasena bhÃjayatye«u loke«Ærjaæ rasaæ dadhÃti 3.6.1.[13] atha yÃ÷ prok«aïya÷ pariÓi«yante | tà avaÂe 'vanayati ÓundhantÃæ lokÃ÷ pit­«adanà iti pit­devatyo vai kÆpa÷ khÃtastamevaitanmedhyaæ karoti 3.6.1.[14] atha barhÅæ«i | prÃcÅnÃgrÃïi codÅcÅnÃgrÃïi cÃvast­ïÃti pit­«adanamasÅti pit­devatya và asyà etadbhavati yannikhÃtaæ sà yathÃnikhÃtau«adhi«u mità syÃdevametÃsvo«adhi«u mità bhavati 3.6.1.[15] tÃmucrayati | uddivaæ stabhÃnÃntarik«am p­ïa d­æhasva p­thivyÃmitÅmÃnevaitallokÃnÆrjà rasena bhÃjayatye«u loke«Ærjaæ rasaæ dadhÃti 3.6.1.[16] atha minoti | dyutÃnastvà mÃruto minotviti yo và ayam pavata e«a dyutÃno mÃrutastadenÃmetena minoti mitrÃvaruïau dhruveïa dharmaïeti prÃïodÃnau vai mitrÃvaruïau tadenÃm prÃïodÃnÃbhyÃm minoti 3.6.1.[17] atha paryÆhati | brahmavani tvà k«atravani rÃyaspo«avani paryÆhÃmÅti bahvÅ vai yaju÷«vÃÓÅstadbrahma ca k«atraæ cÃÓÃsta ubhe vÅrye rÃyaspo«avanÅti bhÆmà vai rÃyaspo«astadbhÆmÃnamÃÓÃste 3.6.1.[18] atha pary­«ati | brahma d­æha k«atraæ d­æhÃyurd­æha prajÃæ d­æhetyÃÓÅrevai«aitasya karmaïa ÃÓi«amevaitadÃÓÃste samambhÆmi paryar«aïaæ karoti gartasya và uparibhÆmyathaivaæ devatrà tathà hÃgartamidbhavati 3.6.1.[19] athÃpa upaninayati | yatra và asyai khananta÷ krÆrÅkurvantyapaghnanti ÓÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayati tadadbhi÷ saædadhÃti tasmÃdapa upaninayati 3.6.1.[20] athaivamabhipadya vÃcayati | dhruvÃsi dhruvo 'yaæ yajamÃno 'sminnÃyatane prajayà bhÆyÃditi paÓubhiriti vaivaæ yaæ kÃmaæ kÃmayate so 'smai kÃma÷ sam­dhyate 3.6.1.[21] atha sruveïopahatyÃjyam | vi«Âapamabhi juhoti gh­tena dyÃvÃp­thivÅ pÆryethÃmiti tadime dyÃvÃp­thivÅ Ærjà rasena bhÃjayatyanayorÆrjaæ rasaæ dadhÃti te rasavatyà upajÅvanÅye imÃ÷ prajà upajÅvanti 3.6.1.[22] atha cadiradhinidadhÃti | indrasya cadirasÅtyaindraæ hi sado viÓvajanasya cÃyeti viÓvagotrà hyasminbrÃhmaïà Ãsate tadubhayataÓcadi«Å upadadhÃtyuttaratastrÅïi parastrÅïi tÃni nava bhavanti triv­dvai yaj¤o nava vai triv­ttasmÃnnava bhavanti 3.6.1.[23] tadudÅcÅnavaæÓaæ sado bhavati | prÃcÅnavaæÓaæ havirdhÃnametadvai devÃnÃæ ni«kevalyaæ yaddhavirdhÃnaæ tasmÃttatra nÃÓnanti na bhak«ayanti ni«kevalyaæ hyetaddevÃnÃæ sa yo ha tatrÃÓnÅyÃdvà bhak«ayedvà mÆrdhà hÃsya vipatedathaite miÓre yadÃgnÅdhraæ ca sadaÓca tasmÃttayoraÓnanti tasmÃdbhak«ayanti miÓre hyete udÅcÅ vai manu«yÃïÃæ diktasmÃdudÅcÅnavaæÓaæ sado bhavati 3.6.1.[24] pari tvà girvaïo gira imà bhavantu viÓvata÷ | v­ddhÃyumanu v­ddhayo ju«Âà bhavantu ju«Âaya itÅndro vai girvà viÓo giro viÓvevaitatk«atram parib­æhati tadidaæ k«atramubhayato viÓà parib­¬ham 3.6.1.[25] atha laspÆjanyà spandyayà prasÅvyati | indrasya syÆrasÅtyatha granthiæ karotÅndrasya dhruvo 'sÅti nedvyavapadyÃtà iti prak­te karmanvi«yati tatho hÃdhvaryuæ và yajamÃnaæ và grÃho na vindati tanni«Âhitamabhim­ÓatyaindramasÅtyaindraæ hi sada÷ 3.6.1.[26] atha havirdhÃnayo÷ | jaghanÃrdhaæ samanvÅk«yottareïÃgnÅdhram minoti tasyÃrdhamantarvedi syÃdardham bahirvedyatho api bhÆyo 'rdhÃdantarvedi syÃtkanÅyo bahirvedyatho api sarvamevÃntarvedi syÃttanni«Âhitamabhim­Óati vaiÓvadevamasÅti dvayenaitadvaiÓvadevaæ yadasminpÆrvedyurviÓve devà vasatÅvarÅ«Æpavasanti tena vaiÓvadevam 3.6.1.[27] devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃ÷ | te 'surarak«asebhya ÃsaÇgÃdbibhayÃæ cakrustÃndak«iïato 'surarak«asÃnyÃsejustÃntsadaso jigyuste«ÃmetÃndhi«ïyÃnudvÃpayÃæ cakrurya ete 'nta÷sadasam 3.6.1.[28] sarve ha sma và ete purà jvalanti | yathÃyamÃhavanÅyo yathà gÃrhapatyo yathÃgnÅdhrÅyastadyata enÃnudavÃpayaæstata evaitanna jvalanti tÃnÃgnÅdhramabhi saærurudhustÃnapyardhamÃgnÅdhrasya jigyustato viÓve devà am­tatvamapÃjayaæstasmÃdvaiÓvadevam 3.6.1.[29] tÃndevÃ÷ pratisamaindhata | yathà pratyavasyettasmÃdenÃntsavane savana eva pratisamindhate tasmÃdya÷ sam­ddha÷ sa ÃgnÅdhraæ kuryÃdyo vai j¤Ãto 'nÆcÃna÷ sa sam­ddhastasmÃdagnÅdhe prathamÃya dak«iïÃæ nayantyato hi viÓve devà am­tatvamapÃjayaæstasmÃdyaæ dÅk«itÃnÃmabalyaæ vindedÃgnÅdhramenaæ nayateti brÆyÃttadanÃrtaæ tannÃri«yatÅti tadyadato viÓve devà am­tatvamapÃjayaæstasmÃdvaiÓvadevam 3.6.2. 3.6.2.[1] vijÃmÃno haivÃsya dhi«ïyÃ÷ | ime samaÇkà ye vai samaÇkÃste vijÃmÃna eta u haivÃsyaita Ãtmana÷ 3.6.2.[2] divi vai soma ÃsÅta | atheha devÃste devà akÃmayantà na÷ somo gacettenÃgatena yajemahÅti ta ete mÃye as­janta suparïÅæ ca kadrÆæ ca vÃgeva suparïÅyaæ kadrÆstÃbhyÃæ samadaæ cakru÷ 3.6.2.[3] te hartÅyamÃne Æcatu÷ | yatarà nau davÅya÷ parÃpaÓyÃdÃtmÃnaæ nau sà jayÃditi tatheti sà ha kadrÆruvÃca parek«asveti 3.6.2.[4] sà ha suparïyuvÃca | asya salilasya pÃre 'Óva÷ Óveta sthÃïau sevate tamaham paÓyÃmÅti tameva tvam paÓyasÅti taæ hÅtyatha ha kadrÆruvÃca tasya vÃlo nya«a¤ji tamamuæ vÃto dhÆnoti tamaham paÓyÃmÅti 3.6.2.[5] sà yatsuparïyuvÃca | asya salilasya pÃra iti vedirvai salilaæ vedimeva sà taduvÃcÃÓva÷ Óveta sthÃïau sevata ityagnirvà aÓva÷ Óveto yÆpa sthÃïuratha yatkadrÆruvÃca tasya vÃlo nya«a¤ji tamamuæ vÃto dhÆnoti tamaham paÓyÃmÅti raÓanà haiva sà 3.6.2.[6] sà ha suparïyuvÃca | ehÅdam patÃva vedituæ yatarà nau jayatÅti sà ha kadrÆruvÃca tvameva pata tvaæ vai na ÃkhyÃsyasi yatarà nau jayatÅti 3.6.2.[7] sà ha suparïÅ papÃta | taddha tathaivÃsa yathà kadrÆruvÃca tÃmÃgatÃmabhyuvÃda tvamajai«ÅrahÃmiti tvamiti hovÃcaitadvyÃkhyÃnaæ sauparïÅkÃdravamiti 3.6.2.[8] sà ha kadrÆruvÃca | ÃtmÃnaæ vai tvÃjai«aæ divyasau somastaæ devebhya Ãhara tena devebhya ÃtmÃnaæ ni«krÅïÅ«veti tatheti sà candÃæsi sas­je sà gÃyatrÅ diva÷ somamÃharat 3.6.2.[9] hiraïmayyorha kuÓyorantaravahita Ãsa | te ha sma k«urapavÅ nime«aæ nime«amabhisaædhatto dÅk«Ãtapasau haiva te Ãsatustamete gandharvÃ÷ somarak«Ã jugupurime dhi«ïyà imà hotrÃ÷ 3.6.2.[10] tayoranyatarÃæ kuÓÅmÃciceda | tÃæ devebhya÷ pradadau sà dÅk«Ã tayà devà adÅk«anta 3.6.2.[11] atha dvitÅyÃæ kuÓÅmÃciceda | tÃæ devebhya÷ pradadau tattapastayà devÃstapa upÃyannupasadastapo hyupasada÷ 3.6.2.[12] khadireïa ha somamÃcakhÃda | tasmÃtkhadiro yadenenÃkhidattasmÃtkhÃdiro yÆpo bhavati khÃdira sphyo 'cÃvÃkasya hainaæ gopanÃyÃæ jahÃra so 'cÃvÃko 'hÅyata 3.6.2.[13] tamindrÃgnÅ anusamatanutÃm | prajÃnÃm prajÃtyai tasmÃdaindrÃgno 'cÃvÃka÷ 3.6.2.[14] tasmÃddÅk«ità rÃjÃnaæ gopÃyanti | nenno 'paharÃniti tasmÃttatra suguptaæ cikÅr«edyasya ha gopanÃyÃmapaharanti hÅyate ha 3.6.2.[15] tasmÃdbrahmacÃriïa ÃcÃryaæ gopÃyanti | g­hÃnpaÓÆnnenno 'paharÃniti tasmÃttatra suguptaæ cikÅr«edyasya ha gopanÃyÃmapaharanti hÅyate ha tenaitena suparïÅ devebhya ÃtmÃnaæ nirakrÅïÅta tasmÃdÃhu÷ puïyaloka ÅjÃna iti 3.6.2.[16] ­ïaæ ha vai puru«o jÃyamÃna eva | m­tyorÃtmanà jÃyate sayadyajate yathaiva tatsuparïÅ devebhya ÃtmÃnaæ nirakrÅïÅtaivamevai«a etanm­tyorÃtmÃnaæ ni«krÅïÅte 3.6.2.[17] tena devà ayajanta | tamete gandharvÃ÷ somarak«Ã anvÃjagmuste 'nvÃgatyÃbruvannanu no yaj¤a Ãbhajata mà no yaj¤ÃdantargÃtÃstveva no 'pi yaj¤e bhÃga iti 3.6.2.[18] te hocu÷ | kiæ nastata÷ syÃditi yathaivÃsyÃmutra goptÃro 'bhÆmaivamevÃsyÃpÅha goptÃro bhavi«yÃma iti 3.6.2.[19] tatheti devà abruvan | somakrayaïà va iti tÃnebhya etatsomakrayaïÃnanudiÓatyathainÃnabruvaæst­tÅyasavane vo gh­tyÃhuti÷ prÃpsyati na saumyÃpah­to hi yu«matsomapÅthastena somÃhutiæ nÃrhatheti sainÃne«Ã t­tÅyasavana eva gh­tyÃhuti÷ prÃpnoti na saumyà yacÃlÃkairdhi«ïyÃnvyÃghÃrayati 3.6.2.[20] atha yadagnau ho«yanti | tadvo vi«yatÅti sa yadagnau juhvati tadenÃnavatyatha yadva÷ somam bibhrata uparyupari cari«yanti tadvo vi«yatÅti sa yadenÃntsomam bibhrata uparyupari caranti tadenÃnavati tasmÃdadhvaryu÷ samayà dhi«ïyÃnnÃtÅyÃdadhvaryurhi somam bibharti tamete vyÃttena pratyÃsate sa ete«Ãæ vyÃttamÃpadyeta tamagnirvÃbhidahedyo vÃyaæ deva÷ paÓÆnÃmÅ«Âe sa và hainamabhimanyeta tasmÃdyadyadhvaryo÷ ÓÃlÃyÃmartha÷ syÃduttareïaivÃgnÅdhrÅyaæ saæcaret 3.6.2.[21] te và ete | somasyaiva guptyai nyupyanta ÃhavanÅya÷ purastÃnmÃrjÃlÅyo dak«iïata ÃgnÅdhrÅya uttarato 'tha ye sadasi te paÓcÃt 3.6.2.[22] te«Ãæ và ardhÃnupakiranti | ardhÃnanudiÓantyeta u haivaitaddadhrire 'rdhÃnna upakirantvardhÃnanudiÓantu tathà yasmÃllokÃdÃgatÃ÷ smo divastathà taæ lokam pratipraj¤ÃsyÃmastathà na jihmà e«yÃma iti 3.6.2.[23] sa yÃnupakiranti | tenÃsmiæloke pratyak«am bhavantyatha yÃnanudiÓanti tenÃmu«miæloke pratyak«am bhavanti 3.6.2.[24] te vai dvinÃmÃno bhavanti | eta u haivaitaddadhrire na và ebhirnÃmabhirarÃtsma ye«Ãæ na÷ somamapÃhÃr«urhanti dvitÅyÃni nÃmÃni karavÃmahà iti te dvitÅyÃni nÃmÃnyakurvata tairarÃdhnuvanyÃnapah­tasomapÅthÃntsato 'tha yaj¤a ÃbhajaæstasmÃddvinÃmÃnastasmÃdbrÃhmaïo 'n­dhyamÃne dvitÅyaæ nÃma kurvÅta rÃdhnoti haiva ya evaæ vidvÃndvitÅyaæ nÃma kurute 3.6.2.[25] sa yadagnau juhoti | taddeve«u juhoti tasmÃddevÃ÷ santyatha yatsadasi bhak«ayanti tanmanu«ye«u juhoti tasmÃnmanu«yÃ÷ santyatha yaddhavirdhÃnayornÃrÃÓaæsÃ÷ sÅdanti tatpit­«u juhoti tasmÃtpitara÷ santi 3.6.2.[26] yà vai prajà yaj¤e 'nanvÃbhaktÃ÷ | parÃbhÆtà vai tà evamevaitadyà imÃ÷ prajà aparÃbhÆtÃstà yaj¤a Ãbhajati manu«yÃnanu paÓavo devÃnanu vayÃæsyo«adhayo vanaspatayo yadidaæ kiæ caivamu tatsarvaæ yaj¤a Ãbhaktaæ te ha smaita ubhaye devamanu«yÃ÷ pitara÷ sampibante sai«Ã sampà te ha sma d­ÓyamÃnà eva purà sampibanta utaitarhyad­ÓyamÃnÃ÷ 3.6.3. 3.6.3.[1] sarvaæ và e«o 'bhi dÅk«ate | yo dÅk«ate yaj¤aæ hyabhi dÅk«ate yaj¤aæ hyevedaæ sarvamanu taæ yaj¤aæ sambh­tya yamimamabhi dÅk«ate sarvamidaæ vis­jate 3.6.3.[2] yadvaisarjinÃni juhoti | sa yadidaæ sarvaæ vis­jate tasmÃdvaisarjinÃni nÃma tasmÃdyo 'pivrata÷ syÃtso 'nvÃrabheta yadyu anyatra carennÃdriyeta yadvai juhoti tadevedaæ sarvaæ vis­jate 3.6.3.[3] yadveva vaisarjinÃni juhoti | yaj¤o vai vi«ïu÷ sa devebhya imÃæ vikrÃntiæ vicakrame yai«Ãmiyaæ vikrÃntiridameva prathamena padena paspÃrÃthedamantarik«aæ dvitÅyena divamuttamenaitÃmvevai«a etasmai vi«ïuryaj¤o vikrÃntiæ vikramate yajjuhoti tasmÃdvaisarjinÃni juhoti 3.6.3.[4] so 'parÃhïe vediæ stÅrtvà | ardhavratam pradÃya samprapadyanta idhmamabhyÃdadhatyupayamanÅrupakalpayantyÃjyamadhiÓrayati sruca÷ sammÃr«Âyupasthe rÃjÃnaæ yajamÃna÷ kurute 'tha somakrayaïyai padaæ jaghanena gÃrhapatyam parikirati padà vai pratiti«Âhati prati«Âhityà eva 3.6.3.[5] taddhaike | caturdhà kurvanti yatrÃhavanÅyamuddharanti tÃsÆpayamanÅ«u caturbhÃgamak«aæ caturbhÃgeïopäjantyetÃsÆpayamanÅ«u caturbhÃgaæ jaghanena gÃrhapatyaæ caturbhÃgam parikirati 3.6.3.[6] tadu tathà na kuryÃt | sÃrdhameva parikirejjaghanena gÃrhapatyamathotpÆyÃjyaæ caturg­hÅte juhvÃæ copabh­ti ca g­hïÃti pa¤cag­hÅtam p­«adÃjyaæ jyotirasi viÓvarÆpaæ viÓve«Ãæ devÃnÃæ vaiÓvadevaæ hi p­«adÃjyaæ dhÃrayanti sruco yadà pradÅpta idhmo bhavati 3.6.3.[7] atha juhoti | tvaæ soma tanÆk­dbhyo dve«obhyo 'nyak­tebhya uru yantÃsi varÆthaæ svÃheti tadetenaivÃsyÃm p­thivyÃm prati«ÂhÃyÃm pratiti«Âhatyetenemaæ lokaæ sp­ïute 3.6.3.[8] athÃptave dvitÅyÃmÃhutiæ juhoti | ju«Ãïo apturÃjyasya vetu svÃhetye«a u haivaitaduvÃca rak«obhyo vai bibhemi yathà mÃntarà nëÂrà rak«Ãæsi na hinasannevam mà kanÅyÃæsameva badhÃtk­tvÃtinayata stokameva stoko hyapturiti tametatkanÅyÃæsameva badhÃtk­tvÃtyanayantstokameva stoko hyaptÆ rak«obhyo bhÅ«Ã tasmÃdaptave dvitÅyÃmÃhutiæ juhoti 3.6.3.[9] udyacantÅdhmam | upayacantyupayamanÅrathÃhÃgnaye prahriyamÃïÃyÃnubrÆhi somÃyà praïÅyamÃnÃyeti vÃgnaye prahriyamÃïÃyÃnubrÆhÅti tveva brÆyÃt 3.6.3.[10] Ãdadate grÃvïa÷ | droïakalaÓaæ vÃyavyÃnÅdhmaæ kÃr«maryamayÃnparidhÅnÃÓvavÃlam prastaramaik«avyau vidh­tÅ tadbarhirupasaænaddham bhavati vapÃÓrapaïyau raÓane araïÅ adhimanthana÷ Óakalo v­«aïau tatsamÃdÃya präca Ãyanti sa e«a Ærdhvo yaj¤a eti 3.6.3.[11] tadÃyatsu vÃcayati | agne naya supathà rÃya asmÃnviÓvÃni deva vayunÃni vidvÃn yuyodhyasmajjuhurÃïameno bhÆyi«ÂhÃæ te namauktiæ vidhemetyagnimevaitatpurastÃtkarotyagni÷ purastÃnnëÂrà rak«ÃæsyapaghnannetyathÃbhayenÃnëÂreïa haranti ta ÃyantyÃgacantyÃgnÅdhraæ tamÃgnÅdhre nidadhÃti 3.6.3.[12] sa nihite juhoti | ayaæ no agnirvarivask­ïotvayam m­dha÷ pura etu prabhindan ayaæ vÃjäjayatu vÃjasÃtÃvayaæ ÓatrƤjayatu jarh­«Ãïa÷ svÃheti tadetenaivaitasminnantarik«e prati«ÂhÃyÃm pratiti«Âhatyetenaitaæ lokaæ sp­ïute 3.6.3.[13] tadeva nidadhati grÃvïa÷ | droïakalaÓaæ vÃyavyÃnyathetaramÃdÃyÃyanti taduttareïÃhavanÅyamupasÃdayanti 3.6.3.[14] prok«aïÅradhvaryurÃdatte | sa idhmamevÃgre prok«atyatha vedimathÃsmai barhi÷ prayacanti tatpurastÃdgranthyÃsÃdayati tatprok«yopaninÅya visraæsya granthimÃÓvavÃla÷ prastara upasaænaddho bhavati taæ g­hïÃti g­hÅtvà prastaramekav­dbarhi st­ïÃti stÅrtvà barhi÷ kÃr«maryamayÃnparidhÅnparidadhÃti paridhÃya paridhÅntsamidhÃvabhyÃdadhÃtyabhyÃdhÃya samidhau 3.6.3.[15] atha juhoti | uru vi«ïo vikramasvoru k«ayÃya nask­dhi gh­taæ gh­tayone piba prapra yaj¤apatiæ tira svÃheti tadetenaivaitasyÃæ divi prati«ÂhÃyÃm pratiti«Âhatyetenaitaæ lokaæ sp­ïuta yadetayà juhoti 3.6.3.[16] yadveva vai«ïavyarcà juhoti | kanÅyÃæsaæ và enametadbadhÃtk­tvÃtyanai«u stokameva stoko hyaptustametadabhayam prÃpya ya evai«a taæ karoti yaj¤ameva yaj¤o hi vi«ïustasmÃdvai«ïavyarcà juhoti 3.6.3.[17] athÃsÃdya sruca÷ | apa upasp­Óya rÃjÃnam prapÃdayati tadyadÃsÃdya sruco 'pa upasp­Óya rÃjÃnam prapÃdayati vajro và Ãjyaæ reta÷ somo nedvajreïÃjyena reta÷ somaæ hinasÃnÅti tasmÃdÃsÃdya sruco 'pa upasp­Óya rÃjÃnam prapÃdayati 3.6.3.[18] sa dak«iïasya havirdhÃnasya nŬe k­«ïÃjinamÃst­ïÃti | tadenamÃsÃdayati deva savitare«a te somastaæ rak«asva mà tvà dabhanniti tadenaæ devÃyaiva savitre paridadÃti guptyai 3.6.3.[19] athÃnus­jyopati«Âhate | etattvaæ deva soma devo devÃn upÃgà idamaham manu«yÃntsaha rÃyaspo«eïetyagnÅ«omau và etamantarjambha ÃdadhÃte yo dÅk«ata ÃgnÃvai«ïavaæ hyado dÅk«aïÅyaæ havirbhavati yo vai vi«ïu÷ soma÷ sa havirvà e«a devÃnÃm bhavati yo dÅk«ate tadenamantarjambha ÃdadhÃte tatpratyak«aæ somÃnnirmucyate yadÃhaitattvaæ deva soma devo devÃn upÃgà idamaham manu«yÃntsaha rÃyaspo«eïeti bhÆmà vai rÃyaspo«a÷ saha bhÆmnetyevaitadÃha 3.6.3.[20] athopani«krÃmati | svÃhà nirvaruïasya pÃÓÃnmucya iti varuïapÃÓe và e«o 'ntarbhavati yo 'nyasyÃsaæstatpratyak«aæ varuïapÃÓÃnnirmucyate yadÃha svÃhà nirvaruïasya pÃÓÃnmucya iti 3.6.3.[21] athetyÃhavanÅye samidhamabhyÃdadhÃti | agne vratapÃstve vratapà ityagnirhi devÃnÃæ vratapatistasmÃdÃhÃgne vratapÃstve vratapà iti yà tava tanÆrmayyabhÆde«Ã sà tvayi yo mama tanÆstvayyabhÆdiyaæ sà mayi yathÃyathaæ nau vratapate vratÃnyanu me dÅk«Ãæ dÅk«ÃpatiramaæstÃnu tapastapaspatiriti tatpratyak«amagnernirmucyate sa svena satÃtmanà yajate tasmÃdasyÃtrÃÓnanti mÃnu«o hi bhavati tasmÃdasyÃtra nÃma g­hïanti mÃnu«o hi bhavatyatha yatpurà nÃÓnanti yathà havi«o hutasya nÃÓnÅyÃdevaæ tattasmÃddÅk«itasya nÃÓnÅyÃdathÃtrÃÇgulÅrvis­jate 3.6.4. 3.6.4.[1] yÆpaæ vrak«yanvai«ïavyarcà juhoti | vi«ïavo hi yÆpastasmÃdvai«ïavyarcà juhoti 3.6.4.[2] yadveva vai«ïavyà juhoti | yaj¤o vai vi«ïuryaj¤enaivaitadyÆpamacaiti tasmÃdvai«ïavyarcà juhoti 3.6.4.[3] sa yadi srucà juhoti | caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà juhoti yadyu sruveïa sruveïaivopahatya juhotyuru vi«ïo vikramasvoru k«ayÃya nask­dhi gh­taæ gh­tayone piba prapra yaj¤apatiæ tira svÃheti 3.6.4.[4] yadÃjyam pariÓi«Âam bhavati | tadÃdatte yattak«ïa÷ Óastram bhavati tattak«Ãdatte ta Ãyanti sa yaæ yÆpaæ jo«ayante 3.6.4.[5] tamevamabhim­Óya japati | paÓcÃdvaiva prÃÇ ti«Âhannabhimantrayate 'tyanyÃn agÃæ nÃnyÃn upÃgÃmityati hyanyÃneti nÃnyÃnupaiti tasmÃdÃhÃtyanyÃn agÃæ nÃnyÃn upÃgÃmiti 3.6.4.[6] arvÃktvà parebhyo 'vidam paro 'varebhya iti | arvÃgghyenam parebhyo v­Ócati ya etasmÃnparäco bhavanti paro 'varebhya iti paro hyenamavarebhyo v­Ócati ya etasmÃdarväco bhavanti tasmÃdÃhÃrvÃktvà parebhyo 'vidam paro 'varebhya iti 3.6.4.[7] taæ tvà ju«Ãmahe deva vanaspate devayajyÃyà iti | tadyathà bahÆnÃm madhyÃtsÃdhave karmaïe ju«eta sa rÃtamanÃstasmai karmaïe syÃdevamevainametadbahÆnÃm madhyÃtsÃdhave karmaïe ju«ate sa rÃtamanà vraÓcanÃya bhavati 3.6.4.[8] devÃstvà devayajyÃyai ju«antÃmiti | tadvai sam­ddhaæ yaæ devÃ÷ sÃdhave karmaïe ju«Ãntai tasmÃdÃha devÃstvà devayajyÃyai ju«antÃmiti 3.6.4.[9] atha sruveïopasp­Óati | vi«ïave tveti vai«ïavo hi yÆpo yaj¤o vai vi«ïuryaj¤Ãya hyenaæ v­Ócati tasmÃdÃha vi«ïave tveti 3.6.4.[10] atha darbhataruïakamantardadhÃti | o«adhe trÃyasveti vajro vai paraÓustatho hainame«a vajra÷ paraÓurna hinastyatha paraÓunà praharati svadhite mainaæ hiæsÅriti vajro vai paraÓustatho hainame«a vajra÷ paraÓurna hinasti 3.6.4.[11] sa yam prathamaæ Óakalamapacinatti | tamÃdatte taæ và anak«astambhaæ v­Óceduta hyenamanasà vahanti tathÃno na pratibÃdhate 3.6.4.[12] tam präcam pÃtayet | prÃcÅ hi devÃnÃæ digatho uda¤camudÅcÅ hi manu«yÃïÃæ digatho pratya¤caæ dak«iïÃyai tvevainaæ diÓa÷ paribibÃdhi«etai«Ã vai dik pitÌïÃæ tasmÃdenaæ dak«iïÃyai diÓa÷ paribibÃdhi«eta 3.6.4.[13] tam pracyavamÃnamanumantrayate | dyÃm mà lekhÅrantarik«am mà hiæsÅ÷ p­thivyà sambhaveti vajro và e«a bhavati yaæ yÆpÃya v­Ócanti tasmÃdvajrÃtpracyavamÃnÃdime lokÃ÷ saærejante tadebhya evainametallokebhya÷ Óamayati tathemÃælokäcÃnto na hinasti 3.6.4.[14] sa yadÃha | dyÃm mà lekhÅriti divam mà hiæsÅrityevaitadÃhÃntarik«am mà hiæsÅriti nÃtra tirohitamivÃsti p­thivyà sambhaveti p­thivyà saæjÃnÅ«vetyevaitadÃhÃyaæ hi tvà svadhitistetijÃna÷ praïinÃya mahate saubhagÃyetye«a hyenaæ svadhitistejamÃna÷ praïayati 3.6.4.[15] athÃvraÓcanamabhijuhoti | nedato nëÂrà rak«ÃæsyanÆtti«ÂhÃniti vajro và Ãjyaæ tadvajreïaivaitannëÂrà rak«ÃæsyavabÃdhate tathÃto nëÂrà rak«Ãæsi nÃnÆtti«Âhantyatho reto và Ãjyaæ tadvanaspati«vevaitadreto dadhÃti tasmÃdretasa ÃvraÓcanÃdvanaspatayo 'nu prajÃyante 3.6.4.[16] sa juhoti | atastvaæ deva vanaspate ÓatavalÓo viroha sahasravalÓà vi vayaæ ruhemeti nÃtra tirohitamivÃsti 3.6.4.[17] tam parivÃsayati | sa yÃvantamevÃgre parivÃsayettÃvÃntsyÃt 3.6.4.[18] pa¤cÃratnim parivÃsayet | pÃÇkto yaj¤a÷ pÃÇkta÷ paÓu÷ pa¤cartava÷ saævatsarasya tasmÃtpa¤cÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[19] «a¬aratnim parivÃsayet | «a¬và ­tava÷ saævatsarasya saævatsaro vajro vajro yÆpastasmÃt«a¬aratnim parivÃsayet 3.6.4.[20] a«ÂÃratnim parivÃsayet | a«ÂÃk«rà vai gÃyatrÅ pÆrvÃrdho vai yaj¤asya gÃyatrÅ pÆrvÃrdha e«a yaj¤asya tasmÃda«ÂÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[21] navÃratnim parivÃsayet | triv­dvai yaj¤o nava vai triv­ttasmÃnnavÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[22] ekÃdaÓÃratnim parivÃsayet | ekÃdaÓÃk«arà vai tri«Âubvajrastri«Âubvajro yÆpastasmÃdekÃdaÓÃratniæ parivÃsayet 3.6.4.[23] dvÃdaÓÃratnim parivÃsayet | dvÃdaÓa vai mÃsÃ÷ saævatsarasya saævatsaro vajro vajro yÆpastasmÃddvÃdaÓÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[24] trayodaÓÃratnim parivÃsayet | trayodaÓa vai mÃsÃ÷ saævatsarasya saævatsaro vajro vajro yÆpastasmÃttrayodaÓÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[25] pa¤cadaÓÃratnim parivÃsayet | pa¤cadaÓo vai vajro vajro yÆpastasmÃtpa¤cadaÓÃratnim parivÃsayet 3.6.4.[26] saptÃdaÓÃratnirvÃjapeyayÆpa÷ | aparimita eva syÃdaparimitena và etena vajreïa devà aparimitamajayaæstatho evai«a etena vajreïÃparimitenaivÃparimitaæ jayati tasmÃdaparimita eva syÃt 3.6.4.[27] sa và a«ÂÃÓrirbhavati | a«ÂÃk«arà vai gÃyatrÅ pÆrvÃrdho vai yaj¤asya gÃyatrÅ pÆrvÃrdhe e«a yaj¤asya tasmÃda«ÂÃÓrirbhavati 3.7.1. 3.7.1.[1] abhrimÃdatte | devasya tvà savitu÷ prasave 'ÓvinorbÃhubhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmÃdade nÃryasÅti samÃna etasya yaju«o bandhuryo«o và e«Ã yadabhristasmÃdÃha nÃryasÅti 3.7.1.[2] athÃvaÂam parilikhati | idamahaæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntÃmÅti vajro và abhrirvajreïaivaitannëÂrÃïÃæ rak«asÃæ grÅvà apik­ntati 3.7.1.[3] atha khanati | präcamutkaramutkiratyupareïa sammÃyÃvaÂaæ khanati tadagreïa präcaæ yÆpaæ nidadhÃtyetÃvanmÃtrÃïi barhÅæ«yupari«ÂÃdadhinidadhÃti tadevopari«ÂÃdyÆpaÓakalamadhinidadhÃti purastÃtpÃrÓvataÓca«ÃlamupanidadhÃtyatha yavamatya÷ prok«aïyo bhavanti so 'sÃveva bandhu÷ 3.7.1.[4] sa yavÃnÃvapati | yavo 'si yavayÃsmaddve«o yavayÃrÃtÅriti nÃtra tirohitamivÃstyatha prok«atyeko vai prok«aïasya bandhurmedhyamevaitatkaroti 3.7.1.[5] sa prok«ati | dive tvÃntarik«Ãya tvà p­thivyai tveti vajro vai yÆpa e«Ãæ lokÃnÃmabhiguptyà e«Ãæ tvà lokÃnÃmabhiguptyai prok«ÃmÅtyevaitadÃha 3.7.1.[6] atha yÃ÷ prok«aïya÷ pariÓi«yante | tà avaÂe 'vanayati ÓundhantÃæ lokÃ÷ pit­«adanà iti pit­devatyo vai kÆpa÷ khÃtastamevaitanmedhyaæ karoti 3.7.1.[7] atha barhÅæ«i | prÃcÅnÃgrÃïi codÅcÅnÃgrÃïi cÃvast­ïÃti pit­«adanamasÅti pit­devatyaæ và asyaitadbhavati yannikhÃtaæ sa yathÃnikhÃta o«adhi«u mita÷ syÃdevametÃsvo«adhi«u mito bhavati 3.7.1.[8] atha yÆpaÓakalam prÃsyati | tejo ha và etadvanaspatÅnÃæ yadbÃhyÃÓakalastasmÃdyadà bÃhyÃÓakalamapatak«ïuvantyatha Óu«yanti tejo hye«ÃmetattadyadyÆpaÓakalam prÃsyati satejasam minavÃnÅti tadyade«a eva bhavati nÃnya e«a hi yaju«k­to medhyastasmÃdyÆpaÓakalam prÃsyati 3.7.1.[9] sa prasyati | agreïÅrasi svÃveÓa unnetÌïÃmiti purastÃdvà asmÃde«o 'pacidyate tasmÃdÃhÃgreïÅrasi svÃveÓa unnetÌïÃmityetasya vittÃdadhi tvà sthÃsyatÅtyadhi hyenaæ ti«Âhati tasmÃdÃhaitasya vittÃdadhi tvà sthÃsyatÅti 3.7.1.[10] atha sruveïopahatyÃjyam | avaÂamabhijuhoti nedadhastÃnnëÂrà rak«Ãæsyupotti«ÂhÃniti vajro và Ãjyaæ tadvajreïaivaitannëÂrà rak«ÃæsyavabÃdhate tathÃdhastÃnnëÂrà rak«Ãæsi nopotti«Âhantyatha purastÃtparÅtyodaÇÇÃsÅno yÆpamanakti sa Ãha yÆpÃyÃjyamÃnÃyÃnubrÆhÅti 3.7.1.[11] so 'nakti | devastvà savità madhvÃnaktviti savità vai devÃnÃm prasavità yajamÃno và e«a nidÃnena yadyÆpa÷ sarvaæ và idam madhu yadidaæ kiæ ca tadenamanena sarveïa saæsparÓayati tadasmai savità prasavità prasauti tasmÃdÃha devastvà savità madhvÃnaktviti 3.7.1.[12] atha ca«Ãlamubhayata÷ pratyajya pratimu¤cati | supippalÃbhyastvau«adhÅbhya iti pippalaæ haivÃsyaitadyanmadhye saæg­hÅtamiva bhavati tiryagvà idaæ v­k«e pippalamÃhataæ sa yadevedaæ sambandhanaæ cÃntaropenitamiva tadevaitatkaroti tasmÃnmadhye saæg­hÅtamiva bhavati 3.7.1.[13] Ãntamagni«ÂhÃmanakti | yajamÃno và agni«Âhà rasa Ãjyaæ rasenaivaitadyajamÃnamanakti tasmÃdÃntamagni«ÂhÃmanaktyatha parivyayaïam pratisamantam parim­ÓatyathÃhocrÅyamÃïÃyÃnubrÆhÅti 3.7.1.[14] sa ucriyati | dyÃmagreïÃsp­k«a Ãntarik«am madhyenÃprÃ÷ p­thivÅmupareïÃd­æhÅriti vajro vai yÆpa e«Ãæ lokÃnÃmabhijityai tena vajreïemÃælokÃntsp­ïuta ebhyo lokebhya÷ sapatnÃnnirbhajati 3.7.1.[15] atha minoti | yà te dhÃmÃnyuÓmasi gamadhyai yatra gÃvo bhÆriÓ­Çgà ayÃsa÷ atrÃha tadurugÃyasya vi«ïo÷ paramam padamavabhÃri bhÆrÅtyetayà tri«Âubhà minoti vajrastri«Âubvajro yÆpastasmÃttri«Âubhà minoti 3.7.1.[16] sampratyagnimagni«ÂÃm minoti | yajamÃno và agni«ÂhÃgniru vai yaj¤a÷ sa yadagneragni«ÂhÃæ hvalayeddhvaleddha yaj¤ÃdyajamÃnastasmÃtsampratyagnimagni«ÂhÃm minotyatha paryÆhatyatha pary­«atyathÃpa upaninayati 3.7.1.[17] athaivamabhipadya vÃcayati | vi«ïo÷ karmÃïi paÓyata yato vratÃni paspaÓe indrasya yujyu÷ sakheti vajraæ và e«a prÃhÃr«Ådyo yÆpamudaÓiÓriyadvi«ïorvijitim paÓyatetyevaitadÃha yadÃha vi«ïo÷ karmÃïi paÓyata yato vratÃni paÓpaÓe indrasya yujya÷ sakhetÅndro vai yaj¤asya devatà vai«ïavo yÆpastaæ sendraæ karoti tasmÃdÃhendrasya yujya÷ sakheti 3.7.1.[18] atha ca«ÃlamudÅk«ate | tadvi«ïo÷ paramam padaæ sadà paÓyanti sÆraya÷ divÅva cak«urÃtatamiti vajraæ và e«a prÃhÃr«Ådyo yÆpamudaÓiÓriyattà vi«ïorvijitim paÓyatetyevaitadÃha yadÃha tadvi«ïo÷ paramam padaæ sadà paÓyanti sÆraya÷ divÅva cak«urÃtatamiti 3.7.1.[19] atha parivyayati | anagnatÃyai nveva parivyayati tasmÃdatreva parivyayatyatreva hÅdaæ vÃso bhavatyannÃdyamevÃsminnetaddadhÃtyatreva hÅdamannam pratiti«Âhati tasmÃdatreva parivyayati 3.7.1.[20] triv­tà parivyayati | triv­ddhyannam paÓavo hyannam pità mÃtà yajjÃyate tatt­tÅyaæ tasmÃttriv­tà parivyayati 3.7.1.[21] sa parivyayati | parivÅrasi pari tvà daivÅrviÓo vyayantÃm parÅmaæ yajamÃnaæ rÃyo manu«yÃïÃmiti tadyajamÃnÃyÃÓi«amÃÓÃste yadÃha parÅmaæ yajamÃnaæ rÃyo manu«yÃïÃmiti 3.7.1.[22] atha yÆpaÓakalamavagÆhati | diva÷ sÆnurasÅti prajà haivÃsyai«Ã tasmÃdyadi yÆpaikÃdaÓinÅ syÃtsvaæ svamevÃvagÆhedaviparyÃsaæ tasya hai«ÃmugdhÃnuvratà prajà jÃyate 'tha yo viparyÃsamavagÆhati na svaæsvaæ tasya hai«Ã mugdhÃnanuvratà prajà jÃyate tasmÃdu svaæ svamevÃvagÆhedaviparyÃsam 3.7.1.[23] svargasyo hai«a lokasya samÃrohaïa÷ kriyate | yadyÆpaÓakala iyaæ raÓanà raÓanÃyai yÆpaÓakalo yÆpaÓakalÃcca«Ãlaæ ca«ÃlÃtsvargaæ lokaæ samaÓnute 3.7.1.[24] atha yasmÃtsvarurnÃma | etasmÃdvà e«o 'pacidyate tasyaitatsvamevÃrurbhavati tasmÃtsvarurnÃma 3.7.1.[25] tasya yannikhÃtam | tena pit­lokaæ jayatyatha yadÆrdhvaæ nikhÃtÃdà raÓanÃyai tena manu«yalokaæ jayatyatha yadÆrdhvaæ raÓanÃyà à ca«ÃlÃttena devalokaæ jayatyatha yadÆrdhvaæ ca«ÃlÃddvyaÇgulaæ và tryaÇgulaæ và sÃdhyà iti devÃstena te«Ãæ lokaæ jayati saloko vai sÃdhyairdevairbhavati ya evametadveda 3.7.1.[26] taæ vai pÆrvÃrdhe minoti | vajro vai yÆpo vajro daï¬a÷ pÆrvÃrdhaæ vai daï¬asyÃbhipadya praharati pÆrvÃrdha e«a yaj¤asya tasmÃtpÆrvÃrdhe minoti 3.7.1.[27] yaj¤ena vai devÃ÷ | imÃæ jitiæ jigyuryai«Ãmiyaæ jitiste hocu÷ kathaæ na idam manu«yairanabhyÃrohyaæ syÃditi te yaj¤asya rasaæ dhÅtvà yathà madhu madhuk­to nirdhayeyurviduhya yaj¤aæ yÆpena yopayitvà tiro 'bhavannatha yadenenÃyopayaæstasmÃdyÆpo nÃma purastÃdvai praj¤Ã purastÃnmanojavastasmÃtpÆrvÃrdhe minoti 3.7.1.[28] sa và a«ÂÃÓrirbhavati | a«ÂÃk«arà vai gÃyatrÅ pÆrvÃrdho vai yaj¤asya gÃyatrÅ pÆrvÃrdhe e«a yaj¤asya tasmÃda«ÂÃÓrirbhavati 3.7.1.[29] taæ ha smaitaæ devà anupraharanti | yathedamapyetarhyeke 'nupraharantÅti devà akurvanniti tato rak«Ãæsi yaj¤amanÆdapibanta 3.7.1.[30] te devà adhvaryumabruvan | yÆpaÓakalameva juhudhi tadahai«a svagÃk­to bhavi«yati tatho rak«Ãæsi yaj¤aæ nÃnÆtpÃsyante 'yaæ vai vajra udyata iti 3.7.1.[31] so 'dhvaryu÷ | yÆpaÓakalamevÃjuhottadahai«a svagÃk­ta ÃsÅttatho rak«Ãæsi yaj¤aæ nÃnÆdapibantÃyaæ vai vajra udyata iti 3.7.1.[32] tatho evai«a etat | yÆpaÓakalameva juhoti tadahai«a svagÃk­to bhavati tatho rak«Ãæsi yaj¤aæ nÃnÆtpibante 'yaæ vai vajra udyata iti sa juhoti divaæ te dhÆmo gacatu svarjyotih p­thivÅm bhasmanÃp­ïa svÃheti 3.7.2. 3.7.2.[1] yÃvato vai vedistÃvatÅ p­thivÅ | vajrà vai yÆpÃstadimÃmevaitatp­thivÅmetairvajrai÷ sp­ïute 'syai sapatnÃnnirbhajati tasmÃdyÆpaikÃdaÓinÅ bhavati dvÃdaÓa upaÓayo bhavati vita«Âastaæ dak«iïata upanidadhÃti tadyaddvÃdaÓa upaÓayo bhavati 3.7.2.[2] devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃ÷ | te 'surarak«asebhya ÃsaÇgÃdbibhayÃæ cakrustadya eta ucrità yathe«urastà tayà vai st­ïute và na và st­ïute yathà daï¬a÷ prah­tastena vai st­ïute và na và st­ïute 'tha ya e«a dvÃdaÓa upaÓayo bhavati yathe«urÃyatÃnastà yathodyatamaprah­tamevame«a vajra udyato dak«iïato nëÂrÃïÃæ rak«asÃmapahatyai tasmÃddvÃdaÓa upaÓayo bhavati 3.7.2.[3] taæ nidadhÃti | e«a te p­thivyÃæ loka Ãraïyaste paÓuriti paÓuÓca vai yÆpaÓca tadasmà Ãraïyameva paÓÆnÃmanudiÓati teno e«a paÓumÃnbhavati tadvayaæ yÆpaikÃdaÓinyai sammayanamÃhu÷ Óva÷sutyÃyai ha nvevaike samminvanti prakubratÃyai caiva Óva÷sutyÃyai yÆpam minvantÅtyu ca 3.7.2.[4] tadu tathà na kuryÃt | agni«Âhamevocrayedidaæ vai yÆpamucrityÃdhvaryurà parivyayaïÃnnÃnvarjatyaparivÅtà và eta etÃæ rÃtriæ vasanti sà nveva paricak«Ã paÓave vai yÆpamucrayanti prÃtarvai paÓÆnÃlabhante tasmÃdu prÃtarevocrayet 3.7.2.[5] sa ya uttaro 'gni«ÂhÃtsyÃt | tamevÃgra ucrayedatha dak«iïamathottaraæ dak«iïÃrdhyamuttamaæ tathodÅcÅ bhavati 3.7.2.[6] atho itarathÃhu÷ | dak«iïamevÃgre 'gni«ÂhÃducrayedathottaramatha dak«iïamuttarÃrdhyamuttamaæ tatho hÃsyodageva karmÃnusaæti«Âhata iti 3.7.2.[7] sa yo var«i«Âha÷ sa dak«iïÃrdhya÷ syÃt | atha hrasÅyÃnatha hrasÅyÃnuttarÃrdhyo hrasi«ÂhastathodÅcÅ bhavati 3.7.2.[8] atha patnÅbhya÷ patnÅyÆpamucrayanti | sarvatvÃya nveva patnÅyÆpa ucrÃyate tattvëÂram paÓumÃlabhate tva«Âà vai siktaæ reto vikaroti tade«a evaitatsiktaæ reto vikaroti mu«karo bhavatye«a vai prajanayità yanmu«karastasmÃnmu«karo bhavati taæ na saæsthÃpayetparyagnik­tamevots­jetsa yatsaæsthÃpayetprajÃyai hÃntamiyÃttatprajÃmuts­jati tasmÃnna saæsthÃpayetparyagnik­tamevots­jet 3.7.3. 3.7.3.[1] paÓuÓca vai yÆpaÓca | na và ­te yÆpÃtpaÓumÃlabhante kadà cana tadyattathà na ha và etasmà agre paÓavaÓcak«amire yadannamabhivi«yanyathedamannam bhÆtà yathà haivÃyaæ dvipÃtpuru«a ucrita evaæ haiva dvipÃda ucritÃÓceru÷ 3.7.3.[2] tato devà etaæ vajraæ dad­Óu÷ | yadyÆpaæ tamuciÓriyustasmÃdbhÅ«Ã prÃvlÅyanta tataÓcatu«pÃdà abhavaæstato 'nnamabhavanyathedamannam bhÆtà etasmai hi và ete 'ti«Âhanta tasmÃdyÆpa eva paÓumÃlabhante narte yÆpÃtkadà cana 3.7.3.[3] athopÃk­tya paÓum | agnim mathitvà niyunakti tadyattathà na ha và etasmà agre paÓavaÓcak«amire yaddhavirabhavi«yanyathainÃnidaæ havirbhÆtÃnagnau juhvati tÃndevà upanirurudhusta upaniruddhà nopÃveyu÷ 3.7.3.[4] te hocu÷ | na và ime 'sya yÃmaæ viduryadagnau havirjuhvati naitÃm prati«ÂhÃmuparudhyaiva paÓÆnagnim mathitvÃgnÃvagniæ juhavÃma te vedi«yantye«a vai kila havi«o yÃma e«Ã prati«ÂhÃgnau vai kila havirjuhvatÅti tato 'bhyavai«yanti tato rÃtamanasa ÃlambhÃya bhavi«yantÅti 3.7.3.[5] ta uparudhyaiva paÓÆn | agnim mathitvÃgnÃvagnimajuhuvuste 'vidure«a vai kila havi«o yÃma e«Ã prati«ÂhÃgnau vai kila havirjuhvatÅti tato 'bhyavÃyaæstato rÃtamanasa ÃlambhÃyÃbhavan 3.7.3.[6] tatho evai«a etat | uparudhyaiva paÓumagnim mathitvÃgnÃvagniæ juhoti sa vedai«a vai kila havi«o yÃma e«Ã prati«ÂhÃgnau vai kila havirjuhvatÅti tato 'bhyavaiti tato rÃtamanà ÃlambhÃya bhavati tasmÃdupÃk­tya paÓumagnim mathitvà niyunakti 3.7.3.[7] tadÃhu÷ | nopÃkuryÃnnÃgnim manthedraÓanÃmevÃdÃyäjasopaparetyÃbhidhÃya niyu¤jyÃditi tadu tathà na kuryÃdyathÃdharmaæ tiraÓcathà cikÅr«edevaæ tattasmÃdetadevÃnuparÅyÃt 3.7.3.[8] atha t­ïamÃdÃyopÃkaroti | dvitÅyavÃnniruïadhà iti dvitÅyavÃnhi vÅryavÃn 3.7.3.[9] sa t­ïamÃdatte | upÃvÅrasÅtyupa hi dvitÅyo 'vati tasmÃdÃhopÃvÅrasÅtyupa devÃndaivÅrviÓa÷ prÃguriti daivyo và età viÓo yatpaÓavo 'sthi«ata devebhya ityevaitadÃha yadÃhopa devÃndaivÅrviÓa÷ prÃguriti 3.7.3.[10] uÓijo vahnitamÃniti | vidvÃæso hi devÃstasmÃdÃhoÓijo vahnitamÃniti 3.7.3.[11] deva tva«Âarvasu rameti | tva«Âà vai paÓÆnÃmÅ«Âe paÓavo vasu tÃnetaddevà ati«ÂhamÃnÃæstva«ÂÃramabruvannupanimadeti yadÃha deva tva«Âarvasu rameti 3.7.3.[12] havyà te svadantÃmiti | yadà và eta etasmà adhriyanta yaddhavirabhavi«yaæstasmÃdÃha havyà te svadantÃmiti 3.7.3.[13] revatÅ ramadhvamiti | revanto hi paÓavastasmÃdÃha revatÅ ramadhvamiti b­haspate dhÃrayà vasÆnÅti brahma vai b­haspati÷ paÓavo vasu tÃnetaddevà ati«ÂhamÃnÃnbrahmaïaiva parastÃtparyadadhustannÃtyÃyaæstatho evainÃne«a etadbrahmaïaiva parastÃtparidadhÃti tannÃtiyanti tasmÃdÃha b­haspate dhÃrayà vasÆnÅti pÃÓaæ k­tvà pratimu¤catyathÃto niyojanasyaiva 3.7.4. 3.7.4.[1] pÃÓaæ k­tvà pratimu¤cati | ­tasya tvà devahavi÷ pÃÓena pratimu¤cÃmÅti varuïyà và e«Ã yadrajjustadenametad­tasyaiva pÃÓe pratimu¤cati tatho hainame«Ã varuïyà rajjurna hinasti 3.7.4.[2] dhar«Ã mÃnu«a iti | na và etamagre manu«yo 'dh­«ïotsa yadevartasya pÃÓenaitaddevahavi÷ pratimu¤catyathainam manu«yo dh­«ïoti tasmÃdÃha dhar«Ã mÃnu«a iti 3.7.4.[3] atha niyunakti | devasya tvà savitu÷ prasave 'ÓvinorbÃhubhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmagnÅ«omÃbhyÃæ ju«Âaæ niyunajmÅti tadyathaivÃdo devatÃyai havirg­hïannÃdiÓatyevamevaitaddevatÃbhyÃmÃdiÓatyatha prok«atyeko vai prok«aïasya bandhurmedhyamevaitatkaroti 3.7.4.[4] sa prok«ati | adbhyastvau«adhÅbhya iti tadyata eva sambhavati tata evaitanmedhyaæ karotÅdaæ hi yadà var«atyathau«adhayo jÃyanta o«adhÅrjagdhvÃpa÷ pÅtvà tata e«a rasa÷ sambhavati rasÃdreto retasa÷ paÓavastadyata eva sambhavati yataÓca jÃyate tata evaitanmedhyaæ karoti 3.7.4.[5] anu tvà mÃtà manyatÃmanu piteti | sa hi mÃtuÓcÃdhi pituÓca jÃyate tadyata eva jÃyate tata evaitanmedhyaæ karotyanu bhrÃtà sagarbhyo 'nu sakhà sayÆthya iti sa yatte janma tena tvÃnumatamÃrabha ityevaitadÃhÃgnÅ«omÃbhyÃæ tvà ju«Âam prok«ÃmÅti tadyÃbhyÃæ devatÃbhyÃmÃrabhate tÃbhyÃm medhyaæ karoti 3.7.4.[6] athopag­hïÃti | apÃm perurasÅti tadenamantarato medhyaæ karotyathÃdhastÃdupok«atyÃpo devÅ÷ svadantu svÃttaæ citsaddevahaviriti tadenaæ sarvato medhyaæ karoti 3.7.4.[7] athÃhÃgnaye samidhyamÃnÃyÃnubrÆhÅti | sa uttaramÃghÃramÃghÃryÃsaæsparÓayantsrucau paryetya juhvà paÓuæ samanakti Óiro vai yaj¤asyottara ÃghÃra e«a và atra yaj¤o bhavati yatpaÓustadyaj¤a evaitacira÷ pratidadhÃti tasmÃjjuhvà paÓuæ samanakti 3.7.4.[8] sa lalÃÂe samanakti | saæ te prÃïo vÃtena gacatÃmiti samaÇgÃni yajatrairityaæsayo÷ saæ yaj¤apatirÃÓi«eti Óroïyo÷ sa yasmai kÃmÃya paÓumÃlabhante tatprÃpnuhÅtyevaitadÃha 3.7.4.[9] idaæ vai paÓo÷ saæj¤apyamÃnasya | prÃïo vÃtamapipadyate tatprÃpnuhi yatte prÃïo vÃtamapipadyÃtà ityevaitadÃha samaÇgÃni yajatrairityaÇgairvà asya yajante tatprÃpnuhi yatte 'ÇgairyajÃntà ityevaitadÃha sa yaj¤apatirÃÓi«eti yajamÃnasya và etenÃÓi«amÃÓÃste tatprÃpnuhi yattvayà yajamÃnÃyÃÓi«amÃÓÃsÃntà ityevaitadÃha sÃdayati srucÃvatha pravarÃyÃÓrÃvayati so 'sÃveva bandhu÷ 3.7.4.[10] atha dvitÅyamÃÓrÃvayati | dvau hyatra hotÃrau bhavata÷ sa maitrÃvaruïÃyÃhaivÃÓrÃvayati yajamÃnaæ tveva prav­ïÅte 'gnirha daivÅnÃæ viÓÃm puraetetyagnirhi devatÃnÃm mukhaæ tasmÃdÃhÃgnirha daivÅnÃæ viÓÃm puraetetyayaæ yajamÃno manu«yÃïÃmiti taæ hi so 'nvardho bhavati yasminnardhe yajate tasmÃdÃhÃyaæ yajamÃno manu«yÃïÃmiti tayorasthÆri gÃrhapatyaæ dÅdayacataæ himà dvà yÆ iti tayoranÃrtÃni gÃrhapatyÃni Óataæ var«Ãïi santvityevaitadÃha 3.7.4.[11] rÃdhÃæsÅtsamp­¤cÃnÃvasamp­¤cÃnau tanva iti | rÃdhÃæsyeva samp­¤cÃthÃm nÃpi tanÆrityevaitadÃha tau ha yattanÆrapi samp­¤cÅyÃtÃm prÃgniryajamÃnaæ dahetsa yadagnau juhoti tade«o 'gnaye prayacatyatha yÃmevÃtrartvijo yajamÃnÃyÃÓi«amÃÓÃsate tÃmasmai sarvÃmagni÷ samardhayati tadrÃdhÃæsyeva samp­¤cÃte nÃpi tanÆstasmÃdÃha rÃdhÃæsÅtsamp­¤cÃnÃvasamp­¤cÃnau tanva iti 3.8.1. 3.8.1.[1] tadyatraitatprav­to hotà hot­«adana upaviÓati | tadupaviÓya prasauti prasÆto 'dhvaryu÷ srucÃvÃdatte 3.8.1.[2] athÃprÅbhiÓcaranti | tadyadÃprÅbhiÓcaranti sarveïeva và e«a manasà sarveïevÃtmanà yaj¤aæ sambharati saæ ca jihÅr«ati yo dÅk«ate tasya riricÃna ivÃtmà bhavati tametÃbhirÃprÅbhirÃpyÃyayanti tadyadÃpyÃyayanti tasmÃdÃpriyo nÃma tasmÃdÃprÅbhiÓcaranti 3.8.1.[3] te và eta ekÃdaÓa prayÃjà bhavanti | daÓa và ime puru«e prÃïà ÃtmaikÃdaÓo yasminnete prÃïÃ÷ prati«Âhità etÃvÃnvai puru«astadasya sarvamÃtmÃnamÃpyÃyanti tasmÃdekÃdaÓa prayÃjà bhavanti 3.8.1.[4] sa ÃÓrÃvyÃha | samidha÷ pre«yeti pre«ya pre«yeti caturthecaturthe prayÃje samÃnayamÃno daÓabhi÷ prayÃjaiÓcarati daÓa prayÃjÃni«ÂvÃha ÓÃsamÃharetyasiæ vai ÓÃsa ityÃcak«ate 3.8.1.[5] atha yÆpaÓakalamÃdatte | tÃvagre juhvà aktvà paÓorlalÃÂamupasp­Óati gh­tenÃktau paÓÆæstrÃyethÃmiti vajro vai yÆpaÓakalo vajra÷ ÓÃso vajra Ãjyaæ tamevaitatk­tsnaæ vajraæ sambh­tya tamasyÃbhigoptÃraæ karoti nedenaæ nëÂrà rak«Ãæsi hinasanniti punaryÆpaÓakalamavagÆhatye«Ã te praj¤ÃtÃÓrirastvityÃha ÓÃsam prayacantsÃdayati srucau 3.8.1.[6] athÃha paryagnaye 'nubrÆhÅti | ulmukamÃdÃyÃgnÅtparyagniæ karoti tadyatparyagniæ karotyacidramevainametadagninà parig­hïÃti nedenaæ nëÂrà rak«Ãæsi pram­ÓÃnityagnirhi rak«asÃmapahantà tasmÃtparyagniæ karoti tadyatrainaæ Órapayanti tadabhipariharati 3.8.1.[7] tadÃhu÷ | punaretadulmukaæ haredathÃtrÃnyamevÃgniæ nirmathya tasminnenaæ ÓrapayeyurÃhavanÅyo và e«a na và e«a tasmai yadasminnaÓ­taæ Órapayeyustasmai và e«a yadasmi¤c­taæ juhuyuriti 3.8.1.[8] tadu tathà na kuryÃt | yathà vai grasitamevamasyaitadbhavati yadenena paryagniæ karoti sa yathà grasitamanuhÃyÃcidya tadanyasmai prayacedevaæ tattasmÃdetasyaivolmukasyÃÇgÃrÃnnim­dya tasminnenaæ Órapayeyu÷ 3.8.1.[9] atholmukamÃdÃyÃgnÅtpurastÃtpratipadyate | agnimevaitatpurastÃtkarotyagni÷ purastÃnnëÂrà rak«ÃæsyapaghnannetyathÃbhayenÃnëÂreïa paÓuæ nayanti taæ vapÃÓrapaïÅbhyÃm pratiprasthÃtÃnvÃrabhate pratiprasthÃtÃramadhvaryuradhvaryuæ yajamÃna÷ 3.8.1.[10] tadÃhu÷ | nai«a yajamÃnenÃnvÃrabhyo m­tyave hyetaæ nayanti tasmÃnnÃnvÃrabheteti tadanvevÃrabheta na và etam m­tyave nayanti yaæ yaj¤Ãya nayanti tasmÃdanvevÃrabheta yaj¤Ãdu haivÃtmÃnamantariyÃdyannÃnvÃrabheta tasmÃdanvevÃrabheta tatparo 'k«amanvÃrabdham bhavati vapÃÓrapaïÅbhyÃm pratiprasthÃtà pratiprasthÃtÃramadhvaryuradhvaryuæ yajamÃna etadu paro 'k«amanvÃrabdham bhavati 3.8.1.[11] atha stÅrïÃyai vede÷ | dve t­ïe adhvaryurÃdatte sa ÃÓrÃvyÃhopapre«ya hotarhavyà devebhya ityetadu vaiÓvadevam paÓau 3.8.1.[12] atha vÃcayati | revati yajamÃna iti vÃgvai revatÅ sà yadvÃgbahu vadati tena vÃgrevatÅ priyaæ dhà ÃviÓetyanÃrtimÃviÓetyevaitadÃhororantarik«ÃtsajÆrdevena vÃtenetyantarik«aæ và anu rak«aÓcaratyamÆlamubhayata÷ paricinnaæ yathÃyam puru«o 'mÆla ubhayata÷ paricinno 'ntarik«amanucarati tadvÃtenainaæ saævidÃnÃntarik«ÃdgopÃyetyevaitadÃha yadÃhororantarik«ÃtsajÆrdevena vÃteneti 3.8.1.[13] asya havi«astmanà yajeti | vÃcamevaitadÃhÃnÃrtasyÃsya havi«a Ãtmanà yajeti samasya tanvà bhaveti vÃcamevaitadÃhÃnÃrtasyÃsya havi«astanvà sambhaveti 3.8.1.[14] tadyatrainaæ viÓasanti | tatpurastÃtt­ïamupÃsyati var«o var«Åyasi yaj¤e yaj¤apatiæ dhà iti barhirevÃsmà etatst­ïÃtyaskannaæ havirasaditi tadyadevÃsyÃtra viÓasyamÃnasya kiæcitskandati tadetasminpratiti«Âhati tathà nÃmuyà bhavati 3.8.1.[15] atha punaretyÃhavanÅyamabhyÃv­tyÃsate | nedasya saæj¤apyamÃnasyÃdhyak«Ã asÃmeti tasya na kÆÂena praghnanti mÃnu«aæ hi tanno eva paÓcÃtkarïam pit­devatyaæ hi tadapig­hya vaiva mukhaæ tamayanti ve«kaæ và kurvanti tannÃha jahi mÃrayeti mÃnu«aæ hi tatsaæj¤apayÃnvaganniti taddhi devatrà sa yadÃhÃnvagannityetarhi hye«a devÃnanugacati tasmÃdÃhÃnvaganniti 3.8.1.[16] tadyatrainaæ nividhyanti | tatpurà saæj¤apanÃjjuhoti svÃhà devebhya ityatha yadà prÃha saæj¤apta÷ paÓurityatha juhoti devebhya÷ svÃheti purastÃtsvÃhÃk­tayo và anye devà upari«ÂÃtsvÃhÃk­tayo 'nye tÃnevaitatprÅïÃti ta enamubhaye devÃ÷ prÅtÃ÷ svargaæ lokamabhivahanti te và ete paripaÓavye ityÃhutÅ sa yadi kÃmayeta juhuyÃdete yadyu kÃmayetÃpi nÃdriyeta 3.8.2. 3.8.2.[1] yadà prÃha saæj¤apta÷ paÓuriti | athÃdhvaryurÃha ne«Âa÷ patnÅmudÃnayetyudÃnayati ne«Âà patnÅm pÃnnejanam bibhratÅm 3.8.2.[2] tÃæ vÃcayati | namasta ÃtÃneti yaj¤o và ÃtÃno yaj¤aæ hi tanvate tena yaj¤a ÃtÃno jaghanÃrdho và e«a yaj¤asya yatpatnÅ tÃmetatprÃcÅæ yaj¤am prasÃdayi«yanbhavati tasmà evaitadyaj¤Ãya nihnute tatho hainÃme«a yaj¤o na hinasti tasmÃdÃha namasta ÃtÃneti 3.8.2.[3] anarvà prehÅti | asapatnena prehÅtyevaitadÃha gh­tasya kulyà upa ­tasya pathyà anviti sÃdhÆpetyevaitadÃha devÅrÃpa÷ Óuddhà vo¬hvaæ suparivi«Âà deve«u suparivi«Âà vayam parive«ÂÃro bhÆyÃsmetyapa evaitatpÃvayati 3.8.2.[4] atha paÓo÷ prÃïÃnadbhi÷ patnyupasp­Óati | tadyadadbhi÷ prÃïÃnupasp­Óati jÅvaæ vai devÃnÃæ haviram­tamam­tÃnÃmathaitatpaÓuæ ghnanti yatsaæj¤apayanti yadviÓÃsatyÃpo vai prÃïÃstadasminnetÃnprÃïÃndadhÃti tathaitajjÅvameva devÃnÃæ havirbhavatyam­tamam­tÃnÃm 3.8.2.[5] atha yatpatnyupasp­Óati | yo«Ã vai patnÅ yo«Ãyai và imÃ÷ prajÃ÷ prajÃyante tadenametasyai yo«Ãyai prajanayati tasmÃtpatnyupasp­Óati 3.8.2.[6] sopasp­Óati | vÃcaæ te ÓundhÃmÅti mukham prÃïaæ te ÓundhÃmÅti nÃsike cak«uste ÓundhÃmÅtyak«yau Órotraæ te ÓundhÃmÅti karïau nÃbhiæ te ÓundhÃmÅti yo 'yamanirukta÷ prÃïo me¬hraæ te ÓundhÃmÅti và pÃyuæ te ÓundhÃmÅti yo 'yam paÓcÃtprÃïastatprÃïÃndadhÃti tatsamÅrayatyatha saæh­tya padaÓcaritrÃæste ÓundhÃmÅti padbhirvai pratiti«Âhati prati«Âhityà eva tadenam prati«ÂhÃpayati 3.8.2.[7] atha yà Ãpa÷ pariÓi«yante | ardhà và yÃvatyo và tÃbhirenaæ yajamÃnaÓca ÓÅr«ato 'gre 'nu«i¤catastatprÃïÃæÓcaivÃsmiæstattau dhattastaccainamata÷ samÅrayata÷ 3.8.2.[8] tadyatkrÆrÅkurvanti | yadÃsthÃpayanti ÓÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayatastadadbhi÷ saædhatta÷ 3.8.2.[9] tÃvanu«i¤cata÷ | manasta ÃpyÃyatÃæ vÃkta ÃpyÃyatÃm prÃïasta ÃpyÃyatÃæ cak«usta ÃpyÃyatÃæ Órotraæ ta ÃpyÃyatÃmiti tatprÃïÃndhattastatsamÅrayato yatte krÆraæ yadÃsthitaæ tatta ÃpyÃyatÃæ ni«ÂyÃyatÃmiti 3.8.2.[10] tadyatkrÆrÅkurvanti | yadÃsthÃpayanti ÓÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayatastadadbhi÷ saædhattastatte Óudhyatviti tanmedhyaæ kuruta÷ Óasahobhya iti jaghanena paÓuæ ninayata÷ 3.8.2.[11] tadyatkrÆrÅkurvanti | yadÃsthÃpayanti nedatadanvaÓÃntÃnyahorÃtrÃïyasanniti tasmÃcamahobhya iti jaghanena paÓuæ ninayata÷ 3.8.2.[12] athottÃnam paÓum paryasyanti | sa t­ïamantardadhÃtyo«adhe trÃyasveti vajro và asistatho hainame«a vajro 'sirna hinastyathÃsinÃbhinidadhÃti svadhite mainaæ hiæsÅriti vajro và asistatho hainame«a vajro 'sirna hinasti 3.8.2.[13] sà yà praj¤ÃtÃÓri÷ | tayÃbhinidadhÃti sà hi yaju«k­tà medhyà tadyadagraæ t­ïasya tatsavye prÃïau kurute 'tha yadbudhnaæ taddak«iïenÃdatte 3.8.2.[14] sa yatrÃcyati | yata etallohitamutpatati tadubhayato 'nakti rak«asÃm bhÃgo 'sÅti rak«asÃæ hye«a bhÃgo yadas­k 3.8.2.[15] tadupÃsyÃbhiti«Âhati | idamahaæ rak«o 'bhiti«ÂhÃmÅdamahaæ rak«o 'vabÃdha idamahaæ rak«o 'dhamaæ tamo nayÃmÅti tadyaj¤enaivaitannëÂrà rak«ÃæsyavabÃdhate tadyadamÆlamubhayata÷ paricinnam bhavatyamÆlaæ và idamubhayata÷ paricinnaæ rak«o 'ntarik«amanucarati yathÃyam puru«o 'mÆla ubhayata÷ paricinno 'ntarik«amanucarati tasmÃdamÆlamubhayata÷ paricinnam bhavati 3.8.2.[16] atha vapÃmutkhidanti | tayà vapÃÓrapaïyau prorïauti gh­tena dyÃvÃp­thivÅ prorïuvÃthÃmiti tadime dyÃvÃp­thivÅ Ærjà rasena bhÃjayatyanayorÆrjaæ rasaæ dadhÃti te rasavatyà upajÅvanÅye imÃ÷ prajà upajÅvanti 3.8.2.[17] kÃr«maryamayyau vapÃÓrapaïyau bhavata÷ | yatra vai devà agre paÓumÃlebhire tadudÅca÷ k­«yamÃïasyÃvÃïnedha÷ papÃta sa e«a vanaspatirajÃyata tadyatk­«yamÃïasyÃvÃÇapatattasmÃtkÃr«maryastenaivainametanmedhena samardhayati k­tsnaæ karoti tasmÃtkÃr«maryamayyau vapÃÓrapaïyau bhavata÷ 3.8.2.[18] tÃm parivÃsayati | tÃm paÓuÓrapaïe pratapati tatho hÃsyÃtrÃpi Ó­tà bhavati punarulmukamagnÅdÃdatte te jaghanena cÃtvÃlaæ yanti ta ÃyantyÃgacantyÃhavanÅyaæ sa etatt­ïamadhvaryurÃhavanÅye prÃsyati vÃyo vai stokÃnÃmiti stokÃnÃæ hai«Ã samit 3.8.2.[19] athottaratasti«ÂhanvapÃm pratapati | atye«yanvà e«o 'gnim bhavati dak«iïata÷ parÅtya Órapayi«yaæstasmà evaitannihnute tatho hainame«o 'tiyantamagnirna hinasti tasmÃduttaratasti«Âhan vapÃm pratapati 3.8.2.[20] tÃmantareïa yÆpaæ cÃgniæ ca haranti | tadyatsamayà na haranti yenÃnyÃni havÅæ«i haranti nedaÓ­tayà samayà yaj¤am prasajÃmeti yadu bÃhyena na harantyagreïa yÆpam bahirdhà yaj¤ÃtkuryustasmÃdantareïa yÆpaæ cÃgniæ ca haranti dak«iïata÷ parÅtya pratiprasthÃtà Órapayati 3.8.2.[21] atha sruveïopahatyÃjyam | adhvaryurvapÃmabhijuhotyagnirÃjyasya vetu svÃheti tatho hÃsyaite stokÃ÷ Ó­tÃ÷ svÃhÃk­tà Ãhutayo bhÆtvÃgnim prÃpnuvanti 3.8.2.[22] athÃha stokebhyo 'nubrÆhÅti | sa ÃgneyÅ stokebhyo 'nvÃha tadyadÃgneyÅ stokebhyo 'nvÃheta÷pradÃnà vai v­«Âirito hyagnirv­«Âiæ vanute sa etai stokairetÃntstokÃnvanute ta ete stokà var«anti tasmÃdÃgneyÅ stokebhyo 'nvÃha yadà ӭtà bhavati 3.8.2.[23] athÃha pratiprasthÃtà ӭtà pracareti | srucÃvÃdÃyÃdhvaryuratikramyÃÓrÃvyÃha svÃhÃk­tibhya÷ pre«yeti va«aÂk­te juhoti 3.8.2.[24] hutvà vapÃmevÃgre 'bhighÃrayati | atha p­«adÃjyaæ tadu ha carakÃdhvaryava÷ p­«adÃjyamevÃgre 'bhighÃrayanti prÃïa÷ p­«adÃjyamiti vadantastadu ha yÃj¤avalkyaæ carakÃdhvaryuranuvyÃjahÃraivaæ kurvantam prÃïaæ và ayamantaragÃdadhvaryu÷ prÃïa enaæ hÃsyatÅti 3.8.2.[25] sa ha sma bÃhÆ anvavek«yÃha | imau palitau bÃhÆ kva svidbrÃhmaïasya vaco babhÆveti na tadÃdriyetottamo và e«a prayÃjo bhavatÅdaæ vai haviryaj¤a uttame prayÃje dhruvÃmevÃgre 'bhighÃrayati tasyai hi prathamÃvÃjyabhÃgau ho«yanbhavati vapÃæ và atra prathamÃæ ho«yanbhavati tasmÃdvapÃmevÃgre 'bhighÃrayedatha p­«adÃjyamatha yatpaÓuæ nÃbhighÃrayati nedaÓ­tamabhighÃrayÃïÅtyetadevÃsya sarva÷ paÓurabhighà rito bhavati yadvapÃmabhighÃrayati tasmÃdvapÃmevÃgre 'bhighÃrayedatha p­«adÃjyam 3.8.2.[26] athÃjyamupast­ïÅte | atha hiraïyaÓakalamavadadhÃtyatha vapÃmavadyannÃhÃgnÅ«omÃbhyÃæ cÃgasya vapÃyai medaso 'nubrÆhÅtyatha hiraïyaÓakalamavadadhÃtyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati 3.8.2.[27] tadyaddhiraïyaÓakalÃvabhito bhavata÷ | ghnanti và etatpaÓuæ yadagnau juhvatyam­tamÃyurhiraïyaæ tadam­ta Ãyu«i pratiti«Âhati tathÃta udeti tathà saæjÅvati tasmÃddhiraïyaÓakalÃvabhito bhavata ÃÓrÃvyÃhÃgnÅ«omÃbhyÃæ cÃgasya vapÃm meda÷ pre«yeti na prasthitamityÃha prasute prasthitamiti va«aÂk­te juhoti 3.8.2.[28] hutvà vapÃæ samÅcyau | vapÃÓrapaïyau k­tvÃnuprÃsyati svÃhÃk­te Ærdhvanabhasam mÃrutaæ gacatamiti nedime amuyà sato yÃbhyÃæ vapÃmaÓiÓrapÃmeti 3.8.2.[29] tadyadvapayà caranti | yasyai vai devatÃyai paÓumÃlabhante tÃmevaitaddevatÃmetena medhena prÅïÃti sai«Ã devataitena medhena prÅtà ÓÃntottarÃïi havÅæ«i ÓrapyamÃïÃnyuparamati tasmÃdvapayà caranti 3.8.2.[30] atha cÃtvÃle mÃrjayante | krÆrÅ và etatkurvanti yatsaæj¤apayanti yadviÓÃsati sÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayante tadadbhi÷ saædadhate tasmÃccÃtvÃle mÃrjayante 3.8.3. 3.8.3.[1] yaddevatya÷ paÓurbhavati | taddevatyam puro¬ÃÓamanunirvapati tadyatpuro¬ÃÓamanunirvapati sarve«Ãæ và e«a paÓÆnÃm medho yadvrÅhiyavau tenaivainametanmedhena samardhayati k­tsnaæ karoti tasmÃtpuro¬ÃÓamanunirvapati 3.8.3.[2] atha yadvapayà pracarya | etena puro¬ÃÓena pracarati madhyato và imÃæ vapÃmutkhidanti madhyata evainametena medhena samardhayati k­tsnaæ karoti tasmÃdvapayà pracaryaitena puro¬ÃÓena pracaratye«a nvevaitasya bandhuryatra kva cai«a paÓum puro¬ÃÓo 'nunirupyate 3.8.3.[3] atha paÓuæ viÓÃsti | tri÷ pracyÃvayatÃttri÷pracyutasya h­dayamuttamaæ kurutÃditi triv­ddhi yaj¤a÷ 3.8.3.[4] atha ÓamitÃraæ saæÓÃsti | yattvà p­cÃcÆtaæ havi÷ ÓamitÃriti Ó­tamityeva brÆtÃnna Ó­tam bhagavo na Ó­taæ hÅti 3.8.3.[5] atha juhvà p­«adÃjyasyopahatya | adhvaryurupani«kramya p­cati Ó­taæ havi÷ ÓamitÃriti Ó­tamityÃha taddevÃnÃmityupÃæÓvadhvaryu÷ 3.8.3.[6] tadyatp­cati | Ó­taæ vai devÃnÃæ havirnÃÓ­taæ Óamità vai tadveda yadi Ó­taæ và bhavatyaÓ­taæ và 3.8.3.[7] tadyatp­cati | Ó­tena pracarÃïÅti tadyadyaÓ­tam bhavati Ó­tameva devÃnÃæ havirbhavati Ó­taæ yajamÃnasyÃnenà adhvaryurbhavati Óamitari tadeno bhavati tri«k­tva÷ p­cati triv­ddhi yaj¤o 'tha yadÃha taddevÃnÃmiti taddhi devÃnÃæ yacÆtaæ tasmÃdÃha taddevÃnÃmiti 3.8.3.[8] sa h­dayamevÃgre 'bhighÃrayati | Ãtmà vai mano h­dayam prÃïa÷ p­«adÃjyamÃtmanyevaitanmanasi prÃïaæ dadhÃti tathaitajjÅvameva devÃnÃæ havirbhavatyam­tamam­tÃnÃm 3.8.3.[9] so 'bhighÃrayati | saæ te mano manasà sam prÃïa÷ prÃïena gacatÃmiti na svÃhÃkaroti na hye«ÃhutirudvÃsayanti paÓum 3.8.3.[10] taæ jaghanena cÃtvÃlamantareïa yÆpaæ cÃgniæ ca haranti | tadyatsamayà na haranti yenÃnyÃni havÅæ«i haranti Ó­taæ santaæ nedaÇgaÓo vik­ttena krÆrÅk­tena samayà yaj¤am prasajÃmeti yadu bÃhyena na harantyagreïa yÆpam bahirdhà ha yaj¤ÃtkuryustasmÃdantareïa yÆpaæ cÃgniæ ca haranti dak«iïato nidhÃya pratiprasthÃtÃvadyati plak«aÓÃkhà uttarabarhirbhavanti tà adhyavadyati tadyatplak«aÓÃkhà uttarabarhirbhavanti 3.8.3.[11] yatra vai devÃ÷ | agre paÓumÃlebhire taæ tva«Âà ÓÅr«ato 'gre 'bhyuvÃmotaivaæ cinnÃlabheranniti tva«Âurhi paÓava÷ sa e«a ÓÅr«anmasti«ko 'nÆkyaÓca majjà tasmÃtsa vÃnta iva tva«Âà hyetamabhyavamattasmÃttaæ nÃÓnÅyÃttva«ÂurhyetadabhivÃntam 3.8.3.[12] tasyÃvÃÇ medha÷ papÃta | sa e«a vanaspatirajÃyata taæ devÃ÷ prÃpaÓyaæstasmÃtprakhya÷ prakhyo ha vai nÃmaitadyatplak«a iti tenaivainametanmedhena samardhayati k­tsnaæ karoti tasmÃtplak«aÓÃkhà uttarabarhirbhavanti 3.8.3.[13] athÃjyamupast­ïÅte | juhvÃæ copabh­ti ca vasÃhomahavanyÃæ samavattadhÃnyÃmatha hiraïyaÓakalÃvavadadhÃti juhvÃæ copabh­ti ca 3.8.3.[14] atha manotÃyai havi«o 'nuvÃca Ãha | tadyanmanotÃyai havi«o 'nuvÃca Ãha sarvà ha vai devatÃ÷ paÓumÃlabhyamÃnamupasaægacante mama nÃma grahÅ«yati mama nÃma grahÅ«yatÅti sarvÃsÃæ hi devatÃnÃæ havi÷ paÓustÃsÃæ sarvÃsÃæ devatÃnÃm paÓau manÃæsyotÃni bhavanti tÃnyevaitatprÅïÃti tatho hÃmoghÃya devatÃnÃm manÃæsyupasaægatÃni bhavanti tasmÃnmanotÃyai havi«o 'nuvÃca Ãha 3.8.3.[15] sa h­dayasyaivÃgre 'vadyati | tadyanmadhyata÷ sato h­dayasyÃgre 'vadyati prÃïo vai h­dayamato hyayamÆrdhva÷ prÃïa÷ saæcarati prÃïo vai paÓuryÃvaddhyeva prÃïena prÃïiti tÃvatpaÓuratha yadÃsmÃtprÃïo 'pakrÃmati dÃrveva tarhi bhÆto 'narthya÷ Óete 3.8.3.[16] h­dayamu vai paÓu÷ | tadasyÃtmana evÃgre 'vadyati tasmÃdyadi kiæcidavadÃnaæ hÅyeta na tadÃdriyeta sarvasya haivÃsya tatpaÓoravattam bhavati yaddh­dayasyÃgre 'vadyati tasmÃnmadhyata÷ sato h­dayasyaivÃgre 'vadyatyatha yathÃpÆrvam 3.8.3.[17] atha jihvÃyai | sà hÅyam pÆrvÃrdhÃtprati«Âhatyatha vak«asastaddhi tato 'thaikacarasya do«ïo 'tha pÃrÓvayoratha tanimno 'tha v­kkayo÷ 3.8.3.[18] gudaæ tredhà karoti | sthavimopaya¬dbhyo madhyaæ juhvÃæ dvedhà k­tvÃvadyatyaïima tryaÇge«vathaikacarÃyai ÓroïeretÃvannu juhvÃmavadyati 3.8.3.[19] athopabh­ti | tryaÇgyasya do«ïo gudaæ dvedhà k­tvÃvadyati tryaÇgyÃyai Óroïeratha hiraïyaÓakalÃvavadadhÃtyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayati 3.8.3.[20] atha vasÃhomaæ g­hïÃti | re¬asÅti lelayeva hi yÆstasmÃdÃha re¬asÅtyagni«Âvà ÓrÅïÃtvityagnirhyetacrapayati tasmÃdÃhÃgni«Âvà ÓrÅïÃtvityÃpastvà samariïannityÃpo hyetamaÇgebhyo rasaæ sambharanti tasmÃdÃhÃpastvà mamariïanniti 3.8.3.[21] vÃtasya tvà dhrÃjyà iti | antarik«aæ và ayamanupavate yo 'yam pavate 'ntarik«Ãya vai g­hïÃti tasmÃdÃha vÃtasya tvà dhrÃjyà iti 3.8.3.[22] pÆ«ïà raæhyà iti | e«a vai pÆ«ïo raæhiretasmà u hi g­hïÃti tasmÃdÃha pÆ«ïo raæhyà iti 3.8.3.[23] Æ«maïo vyathi«aditi | e«a và ƫmaitasmà u hi g­hïÃte tasmÃdÃho«maïo vyathi«adityathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati 3.8.3.[24] atha pÃrÓvena vÃsinà và prayauti | prayuta dve«a iti tannëÂrà evaitadrak«Ãæsyato 'pahanti 3.8.3.[25] atha yadyÆ«pariÓi«yate | tatsamavattadhÃnyÃmÃnayati taddh­dayam prÃsyati jihvÃæ vak«astanima matasne vani«Âhumathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati 3.8.3.[26] tadyaddhiraïyaÓakalÃvabhito bhavata÷ | ghnanti và etatpaÓuæ yadagnau juhvatyam­tamÃyurhiraïyaæ tadam­ta Ãyu«i pratiti«Âhati tathÃta udeti tathà saæjÅvati tasmÃddhiraïyaÓakalÃvabhito bhavata÷ 3.8.3.[27] atha yadak«ïayÃvadyati | savyasya ca do«ïo dak«iïÃyÃÓca ca do«ïa÷ savyÃvÃÓca ÓroïestasmÃdayam paÓurak«ïayà pado haratyatha yatsamyagavadyetsamÅco haivÃyam paÓu÷ pado harettasmÃdak«ïayÃvadyatyatha yanna ÓÅr«ïo 'vadyati nÃæsayornÃnÆkasya nÃparasakthayo÷ 3.8.3.[28] amurà ha và agre paÓumÃlebhire | taddevà bhÅ«Ã nopÃveyustÃnheyam p­thivyuvÃca maitadÃd­¬vamahaæ va etasyÃdhyak«Ã bhavi«yÃmi yathà yathaita etena cari«yantÅti 3.8.3.[29] sà hovÃca | anyatarÃmevÃhutimahau«uranyatarÃm paryaÓi«anniti sa yÃm paryaÓiæ«aæstÃnÅmÃnyavadÃnÃne tato devÃ÷ svi«Âak­te tryaÇgÃïyapÃbhajaæstasmÃttryaÇgÃïyathÃsurà avÃdya¤cÅr«ïoæ 'sayoranÆkasyÃparasakthayostasmÃtte«Ãæ nÃvadyedyannveva tva«ÂÃnÆkamabhyavamattasmÃdanÆkasya nÃvadyedathÃhÃgnÅ«omÃbhyÃæ cÃgasya havi«o 'nubrÆhÅtyÃÓrÃvyÃhÃgnÅ«omÃbhyÃæ cÃgasya havi÷ pre«yeti na prasthitamityÃha prasute prasthitamiti 3.8.3.[30] antareïÃrdharcau yÃjyÃyai vasÃhomaæ juhoti | ito và ayamÆrdhvo medha utthito yamasyà imaæ rasam prajà upajÅvantyarvÃcÅnaæ divo raso vai vasÃhomo raso medho rasenaivaitadrasaæ tÅvrÅkaroti tasmÃdayaæ raso 'dyamÃno na k«Åyate 3.8.3.[31] tadyadantareïa | ardharcau yÃjyÃyai vasÃhomaæ juhotÅyaæ và ardharco 'sau dyaurardharco 'ntarà vai dyÃvÃp­thivÅ antarik«amantarik«Ãya vai juhoti tasmÃdantareïÃrdharcau yÃjyÃyai vasÃhomaæ juhoti 3.8.3.[32] sa juhoti | gh­taæ gh­tapÃvÃna÷ pibata vasÃæ vasÃpÃvÃna÷ pibatÃntarik«asya havirasi svÃhetyetena vaiÓvadevena yaju«Ã juhoti vaiÓvadevaæ và antarik«aæ tadyadenenemÃ÷ prajÃ÷ prÃïatyaÓcodÃnatyaÓcÃntarik«amanucaranti tena vaiÓvadevaæ va«aÂk­te juhoti yÃni juhvÃmavadÃnÃni bhavanti 3.8.3.[33] atha juhvà p­«adÃjyasyopaghnannÃha | vanaspataye 'nubrÆhÅtyÃÓrÃvyÃha vanaspataye pre«yeti va«aÂk­te juhoti tadyadvanaspataye juhotyetamevaitadvajraæ yÆpam bhÃginaæ karoti somo vai vanaspati÷ paÓumevaitatsomaæ karoti tadyadantareïobhe ÃhutÅ juhoti tayobhayaæ vyÃpnoti tasmÃdantareïobhe ÃhutÅ juhoti 3.8.3.[34] atha yÃnyupabh­tyavadÃnÃni bhavanti | tÃni samÃnayamÃna ÃhÃgnaye svi«Âak­te 'nubrÆhÅtyÃÓrÃvyÃhÃgnaye svi«Âak­te pre«yeti va«aÂk­te juhoti 3.8.3.[35] atha yadvasÃhomasya pariÓi«yate | tena diÓo vyÃghÃrayati diÓa÷ pradiÓa ÃdiÓo vidiÓa uddiÓo digbhya÷ svÃheti raso vai vasÃhoma÷ sarvÃsvevaitaddik«u rasaæ dadhÃti tasmÃdayaæ diÓi-diÓi raso 'bhigamyate 3.8.3.[36] atha paÓuæ samm­Óati | etarhi sammarÓanasya kÃlo 'tha yatpurà sam­Óati ya ima upati«Âhante te vimathi«yanta iti ÓaÇkamÃno yadyu vimÃthÃnna ÓaÇketÃtraiva samm­Óet 3.8.3.[37] aindra÷ prÃïa÷ | aÇge-aÇge nidÅdhyadaindra udÃno aÇge-aÇge nidhÅta iti yadaÇgaÓo vik­tto bhavati tatprÃïodÃnÃbhyÃæ saædadhÃti deva tva«ÂarbhÆri te saæsametu salak«mà yadvi«urÆpam bhavÃtÅti k­tsnav­tamevaitatkaroti devatrà yantamavase sakhÃyo 'nu tvà mÃtÃpitaro madantviti tadyatrainamahau«Åttadenaæ k­tsnaæ k­tvÃnusamasyati so 'sya k­tsno 'mu«miæloka Ãtmà bhavati 3.8.4. 3.8.4.[1] trÅïi ha vai paÓorekÃdaÓÃni | ekÃdaÓa prayÃjà ekÃdaÓÃnuyÃjà ekÃdaÓopayajo daÓa pÃïyà aÇgulayo daÓa pÃdyà daÓa prÃïÃ÷ prÃïa udÃno vyÃna ityetÃvÃnvai puru«o ya÷ parÃrdhya÷ paÓÆnÃæ yaæ sarve 'nu paÓava÷ 3.8.4.[2] tadÃhu÷ | kiæ tadyaj¤e kriyate yena prÃïa÷ sarvebhyo 'Çgebhya÷ Óiva iti 3.8.4.[3] yadeva gudaæ tredhà karoti | prÃïo vai guda÷ so 'yam prÃÇÃtatastamayam prÃïo 'nusaæcarati 3.8.4.[4] sa yadeva gudaæ tredhà karoti | t­tÅyamupaya¬bhyast­tÅyaæ juhvÃæ t­tÅyamupabh­ti tena prÃïa÷ sarvebhyo 'Çgebhya÷ Óiva÷ 3.8.4.[5] sa ha tveva paÓumÃlabheta | ya enam medhamupanayedyadi k­Óa÷ syÃdyadudaryasya medasa÷ pariÓi«yata tadgude ny­«etprÃïo vai guda÷ so 'yam prÃÇÃtatastamayam prÃïo 'nusaæcarati prÃïo vai paÓuryÃvaddhyeva prÃïena prÃïiti tÃvatpaÓuratha yadÃsmÃtprÃïo 'pakrÃmati dÃrveva tarhi bhÆto 'narthya÷ Óete 3.8.4.[6] gudo vai paÓuh | medo vai medhastadenam medhamupanayati yadyu aæsalo bhavati svayamupeta eva tarhi medham bhavati 3.8.4.[7] atha p­«adÃjyaæ g­hïÃti | dvayaæ và idaæ sarpiÓcaiva dadhi ca dvandvaæ vai mithunam prajananam mithunamevaitatprajananaæ kriyate 3.8.4.[8] tenÃnuyÃje«u carati | paÓavo và anuyÃjÃ÷ paya÷ p­«adÃjyaæ tatpaÓu«vevaitatpayo dadhÃti tadidam paÓu«u payo hitam prÃïo hi p­«adÃjyamannaæ hi p­«adÃjyamannaæ hi prÃïa÷ 3.8.4.[9] tena purastÃdanuyÃje«u carati | sa yo 'yam purastÃtprÃïastamevaitaddadhÃti tena paÓcÃdupayajati sa yo 'yam paÓcÃtprÃïastamevaitaddadhÃti tÃvimà ubhayata÷ prÃïau hitau yaÓcÃyamupari«ÂÃdyaÓcÃdhastÃt 3.8.4.[10] tadvà etadeko dvÃbhyÃæ va«aÂkaroti | adhvaryave ca yaÓcai«a upayajatyatha yadyajantamupayajati tasmÃdupayajo nÃmÃtha yadupayajati praivaitajjanayati paÓcÃddhyupayajati paÓcÃddhi yo«Ãyai prajÃ÷ prajÃyante 3.8.4.[11] sa upayajati | samudraæ gaca svÃhetyÃpo vai samudra Ãpo reto reta evaitatsi¤cati 3.8.4.[12] antarik«aæ gaca svÃheti | antarik«aæ và anu prajÃ÷ prajÃyante 'ntarik«amevaitadanu prajanayati 3.8.4.[13] devaæ savitÃraæ gaca svÃheti savità vai devÃnÃm prasavità savit­prasÆta evaitatprajanayati 3.8.4.[14] mitrÃvaruïau gaca svÃheti | prÃïodÃnau vai mitrÃvaruïau prÃïodÃnÃvevaitatprajÃsu dadhÃti 3.8.4.[15] ahorÃtre gaca svÃheti | ahorÃtre và anu prajÃ÷ prajÃyante 'horÃtre evaitadanu prajanayati 3.8.4.[16] candÃæsi gaca svÃheti | sapta vai candÃæsi sapta grÃmyÃ÷ paÓava÷ saptÃraïyÃstÃnevaitadubhayÃnprajanayati 3.8.4.[17] dyÃvÃp­thivÅ gaca svÃheti | prajÃpatirvai prajÃ÷ s­«Âvà tà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm paryag­hïÃttà imà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm parig­hÅtÃstatho evai«a etatprajÃ÷ s­«Âvà tà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm parig­hïÃti 3.8.4.[18] athÃtyupayajati | sa yannÃtyupayajedyÃvatyo haivÃgre prajÃ÷ s­«ÂÃstÃvatyo haiva syurna prajÃyerannatha yadatyupayajati praivaitajjanayati tasmÃdimÃ÷ prajÃ÷ punarabhyÃvartam prajÃyante 3.8.5. 3.8.5.[1] so 'tyupayajati | yaj¤aæ gaca svÃhetyÃpo vai yaj¤a Ãpo reto reta evaitatsi¤cati 3.8.5.[2] somaæ gaca svÃheti | reto vai somo reta evaitatsi¤cati 3.8.5.[3] divyaæ nabho gaca svÃheti | Ãpo vai divyaæ nabha Ãpo reto reta evaitatsi¤cati 3.8.5.[4] agniæ vaiÓvÃnaraæ gaca svÃheti | iyaæ vai p­thivyagnirvaiÓvÃnara÷ seyam prati«ÂhemÃmevaitatprati«ÂhÃmabhiprajanayati 3.8.5.[5] atha mukhaæ vim­«Âe | mano me hÃrdi yaceti tatho hopaya«ÂÃtmÃnaæ nÃnuprav­ïakti 3.8.5.[6] atha jÃghanyà patnÅ÷ saæyÃjayanti | jaghanÃrdho vai jÃghanÅ jaghanÃrdhÃdvai yo«Ãyai prajÃ÷ prajÃyante tatpraivaitajjanayati yajjÃghanyà patnÅ÷ saæyÃjayanti 3.8.5.[7] antarato devÃnÃm patnÅbhyo 'vadyati | antarato vai yo«Ãyai prajÃ÷ prajÃyanta upari«ÂÃdagnaye g­hapataya upari«ÂÃdvai v­«Ã yo«Ãm adhidravati 3.8.5.[8] atha h­dayaÓÆlenÃvabh­thaæ yanti | paÓorha và ÃlabhyamÃnasya h­dayaæ Óuk«amabhyavaiti h­dayÃddh­dayaÓÆlamatha yac­tasya parit­ndanti tadalaæju«aæ tasmÃdu parit­dyaiva ÓÆlÃkuryÃttattri÷pracyute paÓau h­dayam prav­hyottamam pratyavadadhÃti 3.8.5.[9] atha h­dayaÓÆlam prayacati | tanna p­thivyÃm parÃsyennÃpsu sa yatp­thivyÃm parÃsyedo«adhÅÓca vanaspatÅæÓcai«Ã ÓukpraviÓedyadapsu parÃsyedapa e«Ã ÓukpraviÓettasmÃnna p­thivyÃæ nÃpsu 3.8.5.[10] apa evÃbhyavetya | yatra Óu«kasya cÃrdrasya ca saædhi÷ syÃttadupagÆhedyadyu abhyavÃyanÃya glÃyedagreïa yÆpamudapÃtraæ ninÅya yatra Óu«kasya cÃrdrasya ca saædhirbhavati tadupagÆhati nÃpo nau«adhÅrhiæsÅriti tathà nÃpo nau«adhÅrhinasti dhÃmnodhÃmno rÃjaæstato varuïa no mu¤ca yadÃhuraghnyà iti varuïeti ÓapÃmahe tato varuïa no mu¤ceti tadenaæ sarvasmÃdvaruïapÃÓÃtsarvasmÃdvaruïyÃtpramu¤cati 3.8.5.[11] athÃbhimantrayate | sumitriyà na Ãpa o«adhaya÷ santu durmitriyÃstasmai santu yo 'smÃndve«Âi yaæ ca vayaæ dvi«ma iti yatra và etena pracarantyÃpaÓca ha và asmÃttÃvado«adhayaÓcÃpakramyeva ti«Âhanti tadu tÃbhirmitradheyaæ kurute tatho hainaæ tÃ÷ puna÷ praviÓantye«o tatra prÃyaÓcitti÷ kriyate sa vai nÃgnÅ«omÅyasya paÓo÷ karoti nÃgneyasya vaÓÃyà evÃnÆbandhyÃyai tÃæ hi sarvo 'nu yaj¤a÷ saæti«Âhata etadu hÃsyÃgnÅ«omÅyasya ca paÓorÃgneyasya ca h­dayaÓÆlena caritam bhavati yadvaÓÃyÃÓcaranti 3.9.1. 3.9.1.[1] prajÃpatirvai prajÃ÷ sas­jÃno riricÃna ivÃmanyata | tasmÃtparÃcya÷ prajà ÃsurnÃsya prajÃ÷ Óriye 'nnÃdyÃya tasthire 3.9.1.[2] sa aik«atÃrik«yaham | asmà u kÃmÃyÃs­k«i na me sa kÃma÷ samÃrdhi parÃcyo matprajà abhÆvanna me prajÃ÷ Óriye 'nnÃdyÃyÃsthi«ateti 3.9.1.[3] sa aik«ata prajÃpati÷ | kathaæ nu punarÃtmÃnamÃpyÃyayeyopa mà prajÃ÷ samÃvarteraæsti«Âheranme prajÃ÷ Óriye 'nnÃdyÃyeti 3.9.1.[4] so 'rca¤crÃmyaæÓcacÃra prajÃkÃma÷ | sa etÃmekÃdaÓinÅmapaÓyatsa ekÃdaÓinye«Âvà prajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayatopainam prajÃ÷ samÃvartantÃti«ÂhantÃsya prajÃ÷ Óriye 'nnÃdyÃya sa vasÅyÃneve«ÂvÃbhavat 3.9.1.[5] tasmai kamekÃdaÓinyà yajeta | evaæ haiva prajayà paÓubhirÃpyÃyata upainam prajÃ÷ samÃvartante ti«Âhante 'sya prajÃ÷ Óriye 'nnÃdyÃya sa vasÅyÃneve«Âvà bhavatyetasmai kamekÃdaÓinyà yajate 3.9.1.[6] sa Ãgneyam prathamam paÓumÃlabhate | agnirvai devatÃnÃm mukham prajanayità sa prajÃpati÷ sa u eva yajamÃnastasmÃdÃgneyo bhavati 3.9.1.[7] atha sÃrasvatam | vÃgvai sarasvatÅ vÃcaiva tatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayata vÃgenamupasamÃvartata vÃcamanukÃmÃtmano 'kuruta vÃco evai«a etadÃpyÃyate vÃgenamupasamÃvartate vÃcamanukÃmÃtmana÷ kurute 3.9.1.[8] atha saumyam | annaæ vai somo 'nnenaiva tatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayatÃnnamenamupasamÃvartatÃnnamanukamÃtmano 'kurutÃnneno evai«a etadÃpyÃyate 'nnamenamupasamÃvartate 'nnamanukamÃtmana÷ kurute 3.9.1.[9] tadyatsÃrasvatamanu bhavati | vÃgvai sarasvatyannaæ somastasmÃdyo vÃcà prasÃmyannÃdo haiva bhavati 3.9.1.[10] atha pau«ïam | paÓavo vai pÆ«Ã paÓubhireva tatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayata paÓava enamupasamÃvartanta paÓÆnanukÃnÃtmano 'kuruta paÓubhirvevai«a etadÃpyÃyate paÓava enamupasamÃvartante paÓÆnanukÃnÃtmana÷ kurute 3.9.1.[11] atha bÃrhaspatyam | brahma vai b­haspatirbrahmaïaivaitatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayata brahmainamupasamÃvartata brahmÃnukamÃtmano 'kuruta brahmaïo evai«a etadÃpyÃyate brahmainamupasamÃvartate brahmÃnukamÃtmana÷ kurute 3.9.1.[12] tadyatpau«ïamanu bhavati | paÓavo vai pÆ«Ã brahma b­haspatistasmÃdbrÃhmaïa÷ paÓÆnabhidh­«ïutama÷ purÃhità hyasya bhavanti mukha ÃhitÃstasmÃdu tatsarvaæ dattvÃjinavÃsÅ carati 3.9.1.[13] atha vaiÓvadevaæ | sarvaæ vai viÓve devÃ÷ sarveïaiva tatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayata sarvamenamupasamÃvartata sarvamanukamÃtmano 'kuruta sarveïo evai«a etadÃpyÃyate sarvamenamupasamÃvartate sarvamanukamÃtmana÷ kurute 3.9.1.[14] tadyadbÃrhaspatyamanu bhavati | brahma vai b­haspati÷ sarvamidaæ viÓve devà asyaivaitatsarvasya brahma mukhaæ karoti tasmÃdasya sarvasya brÃhmaïo mukham 3.9.1.[15] athaindram | indriyaæ vai vÅryamindram indriyeïaiva tadvÅryeïa prajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayatendriyamenaæ vÅryamupasamÃvartatendriyaæ vÅryamanukamÃtmano 'kurutendriyeïo evai«a etadvÅryeïÃpyÃyata indriyamenaæ vÅryamupasamÃvartata indriyaæ vÅryamanukamÃtmana÷ kurute 3.9.1.[16] tadyadvaiÓvadevamanu bhavati | k«atraæ và indro viÓo viÓve devà annÃdyamevÃsmà etatpurastÃtkaroti 3.9.1.[17] atha mÃrutam | viÓo vai maruto bhÆmo vai vi¬bhÆmnaiva tatprajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayata bhÆmainamupasamÃvartata bhÆmÃnamanukamÃtmano 'kuruta bhÆmno evai«a etadÃpyÃyate bhÆmainamupasamÃvartate bhÆmÃnamanukamÃtmana÷ kurute 3.9.1.[18] tadyadaindramanu bhavati | k«atraæ và indro viÓo viÓve devà viÓo vai maruto viÓaivaitatk«atram parib­æhati tadidaæ k«atramubhayato viÓà parib­¬ham 3.9.1.[19] athaindrÃgnam | tejo và agnirindriyaæ vÅryamindra ubhÃbhyÃmeva tadvÅryÃbhyÃm prajÃpati÷ punarÃtmÃnamÃpyÃyayatobhe enaæ vÅrye upasamÃvartetÃmubhe vÅrye anuke Ãtmano kurutobhÃbhyÃmvevai«a etadvÅryÃbhyÃmÃpyÃyata ubhe enaæ vÅrye upasamÃvartete ubhe vÅrye anuke Ãtmana÷ kurute 3.9.1.[20] atha sÃvitram | savità vai devÃnÃm prasavità tatho hÃsmà ete savit­prasÆtà eva sarve kÃmÃ÷ sam­dhyante 3.9.1.[21] atha vÃruïamantata Ãlabhate | tadenaæ sarvasmÃdvaruïapÃÓÃtsarvasmÃdvaruïyÃtpramu¤cati 3.9.1.[22] tasmÃdyadi yÆpaikÃdaÓinÅ syÃt | ÃgneyamevÃgni«Âhe niyu¤jyÃdathetarÃnvyupanayeyuryathÃpÆrvam 3.9.1.[23] yadyu paÓvekÃdaÓinÅ syÃt | Ãgneyameva yÆpa ÃlabherannathetarÃnyathÃpÆrvam 3.9.1.[24] tÃnyatrodÅco nayanti | Ãgneyameva prathamaæ nayantyathetarÃnyathÃpÆrvam 3.9.1.[25] tÃnyatra nividhyanti | Ãgneyameva prathamaæ dak«iïÃrdhyaæ nividhyantyathetarÃnudÅco 'tinÅya yathÃpÆrvam 3.9.1.[26] te«Ãæ yatra vapÃbhi÷ pracaranti | Ãgneyasyaiva prathamasya vapayà pracarantyathetare«Ãæ yathÃpÆrvam 3.9.1.[27] tairyatra pracaranti | Ãgneyenaiva prathamena pracarantyathetarairyathÃpÆrvam 3.9.2. 3.9.2.[1] yatra vai yaj¤asya Óiro 'cidyata | tasya raso drutvÃpa÷ pravive«a tenaivaitadrasenÃpa÷ syandante tamevaitadrasaæ syandamÃnam manyante 3.9.2.[2] sa yadvasatÅvarÅracaiti | tamevaitadrasamÃh­tya yaj¤e dadhÃti rasavantaæ yaj¤aæ karoti tasmÃdvasatÅvarÅracaiti 3.9.2.[3] tà vai sarve«u savane«u vibhajati | sarve«vevaitatsavane«u rasaæ dadhÃti sarvÃïi savanÃni rasavanti karoti tasmÃtsarve«u vibhajati 3.9.2.[4] tà vai syandamÃnÃnÃæ g­hïÅyÃt | aiddhi sa yaj¤asya rasastasmÃtsyandamÃnÃnÃæ g­hïÅyÃt 3.9.2.[5] gopÅthÃya và età g­hyante | sarvaæ và idamanyadilayati yadidaæ kiæ cÃpi yo 'yam pavate 'thaità eva nelayanti tasmÃtsyandamÃnÃnÃæ g­hïÅyÃt 3.9.2.[6] divà g­hïÅyÃt | paÓyanyaj¤asya rasaæ g­hïÃnÅti tasmÃddivà g­hïÅyÃdetasmai vai g­hïÃti ya e«a tapati viÓvebhyo hyenà devebhyo g­hïÃti raÓmayo hyasya viÓve devÃstasmÃddivà g­hïÅyÃddiveva và e«a tasmÃdveva divà g­hïÅyÃt 3.9.2.[7] etaddha vai viÓve devÃ÷ | yajamÃnasya g­hÃnÃgacanti sa ya÷ purÃdityasyÃstamayÃdvasatÅvarÅrg­hïÃti yathà ÓreyasyÃgami«yatyÃvasathenopakLptenopÃsÅtaivaæ tatta etaddhavi÷ praviÓanti ta etÃsu vasatÅvarÅ«Æpavasanti sa upavasatha÷ 3.9.2.[8] sa yasyÃg­hÅtà abhyastamiyÃt | tatra prÃyaÓcitti÷ kriyate yadi purejÃna÷ syÃnninÃhyÃdg­hïÅyÃddivà hi tasya tÃ÷ purà g­hÅtà bhavanti yadyu anÅjÃna÷ syÃdya enamÅjÃna upÃvasito và paryavasito và syÃttasya ninÃhyÃdg­hïÅyÃddivà hi tasya tÃ÷ purà g­hÅtà bhavanti 3.9.2.[9] yadyu etadubhayaæ na vindet | ulku«ÅmevÃdÃyopapareyÃttÃmuparyupari dhÃrayang­hïÅyÃddhiraïyaæ voparyupari dhÃrayang­hïÅyÃttadetasya rÆpaæ kriyate ya e«a tapati 3.9.2.[10] athÃto g­hïÃtyeva | havi«matÅrimà Ãpa iti yaj¤asya hyÃsu rasa÷ prÃviÓattasmÃdÃha havi«matÅrimà Ãpa iti havi«mÃn ÃvivÃsatÅti havi«mÃnhyenà yajamÃna ÃvivÃsati tasmÃdÃha havi«mÃn ÃvivÃsatÅti 3.9.2.[11] havi«mÃndevo adhvara iti | adhvaro vai yaj¤astadyasmai yaj¤Ãya g­hïÃti taæ havi«mantaæ karoti tasmÃdÃha havi«mÃndevo adhvara iti 3.9.2.[12] havi«mÃn astu sÆrya iti | etasmai vai g­hïÃti ya e«a tapati viÓvebhyo hyenà devebhyo g­hïÃti raÓmayo hyasya viÓve devÃstasmÃdÃha havi«mÃn astu sÆrya iti 3.9.2.[13] tà Ãh­tya jaghanena gÃrhapatyaæ sÃdayati | agnervo 'pannag­hasya sadasi sÃdayÃmÅtyagnervo 'nÃrtag­hasya sadasi sÃdayÃmÅtyevaitadÃhÃtha yadÃgnÅ«omÅya÷ paÓu÷ saæti«Âhate 'tha pariharati vyutkrÃmatetyÃhÃgreïa havirdhÃne yajamÃna Ãste tà Ãdatte 3.9.2.[14] sa dak«iïena ni«krÃmati | tà dak«iïÃyÃæ Óroïau sÃdayatÅndrÃgnyorbhÃgadheyÅ stheti viÓvebhyo hyenà devebhyo g­hïÃtÅndrÃgnÅ hi viÓve devÃstÃ÷ punarÃh­tyÃgreïa patnÅæ sÃdayati sa jaghanena patnÅm paryetya tà Ãdatte 3.9.2.[15] sa uttareïa ni«krÃmati | tà uttarÃyÃæ Óroïau sÃdayati mitrÃvaruïayorbhÃgadheyÅ stheti naivaæ sÃdayedatiriktametannaivaæ sampatsampadyata indrÃgnyorbhÃgadheyÅ sthetyeva brÆyÃttadevÃnatiriktaæ tathà sampatsampadyate 3.9.2.[16] guptyai và etÃ÷ parihriyante | agni÷ purastÃdathaitÃ÷ samantam palyaÇgyante nëÂrà rak«Ãæsyapaghnatyastà ÃgnÅdhre sÃdayati viÓve«Ãæ devÃnÃm bhÃgadheyÅ stheti tadÃsu viÓvÃndevÃntsaæveÓayatyete vai vasatÃæ varaæ tasmÃdvasatÅvaryo nÃma vasatÃæ ha vai varam bhavati ya evametadveda 3.9.2.[17] tÃni và etÃni sapta yajÆæ«i bhavanti | caturbhirg­hïÃtyekena jaghanena gÃrhapatyaæ sÃdayatyekena pariharatyekenÃgnÅdhre tÃni sapta yatra vai vÃca÷ prajÃtÃni candÃæsi saptapadà vai te«Ãm parÃrdhyà ÓakvaryetÃmabhisampadaæ tasmÃtsapta yajÆæ«i bhavanti 3.9.3. 3.9.3.[1] tÃntsamprabodhayanti | te 'pa upasp­ÓyÃgnÅdhramupasamÃyanti ta ÃjyÃni g­hïate g­hÅtvÃjyÃnyÃyantyÃsÃdyÃjyÃni 3.9.3.[2] atha rÃjÃnamupÃvaharati | iyaæ vai prati«Âhà janÆrÃsÃm prajÃnÃmimÃmevaitatprati«ÂhÃmabhyupÃvaharati tamasyai tanute tamasyai janayati 3.9.3.[3] antareïe«a upÃvaharati | yaj¤o và anastannveva yaj¤Ãnna bahirdhà karoti grÃvasu sammukhe«vadhinidadhÃti k«atraæ vai somo viÓo grÃvÃïa÷ k«atramevaitadviÓyadhyÆhati tadyatsammukhà bhavanti viÓamevaitatsammukhÃæ k«atriyamabhyavivÃdinÅæ karoti tasmÃtsammukhà bhavanti 3.9.3.[4] sa upÃvaharati | h­de tvà manase tveti yajamÃnasyaitatkÃmÃyÃha h­dayena hi manasà yajamÃnastaæ kÃmaæ kÃmayate yatkÃmyà yajate tasmÃdÃha h­de tvà manase tveti 3.9.3.[5] dive tvà sÆryÃya tveti | devalokÃya tvetyevaitadÃha yadÃha dive tveti sÆryÃya tveti devebhyastvetyevaitadÃhordhvamimamadhvaraæ divi deve«u hotrà yacetyadhvaro vai yaj¤a Ærdvamimaæ yaj¤aæ dive deve«u dhehÅtyevaitadÃha 3.9.3.[6] soma rÃjanviÓvÃstvam prajà upÃvaroheti | tadenamÃsÃm prajÃnÃmÃdhipatyÃya rÃjyÃyopÃvaharati 3.9.3.[7] athÃnus­jyopati«Âhate | viÓvÃstvÃm prajà upÃvarohantvityayathÃyathamiva và etatkaroti yadÃha viÓvÃstvam prajà upÃvaroheti k«atraæ vai somastatpÃpavasyasaæ karoti taddhedamanu pÃpavasyasaæ kriyate 'thÃtra yathÃyathaæ karoti yathÃpÆrvaæ yadÃha viÓvÃstvÃm prajà upÃvarohantviti tadenamÃbhi÷ prajÃbhi÷ pratyavarohayati tasmÃdu k«atriyamÃyantamimÃ÷ prajà viÓa÷ pratyavarohanti tamadhastÃdupÃsata upasanno hotà prÃtaranuvÃkamanuvak«yanbhavati 3.9.3.[8] atha samidhamabhyÃdadhadÃha | devebhya÷ prÃtaryÃvabhyo 'nubrÆhÅti candÃæsi vai devÃ÷ prÃtaryÃvÃïaÓcandÃæsyanuyÃjà devebhya÷ pre«ya devÃnyajeti và anuyÃjaiÓcaranti 3.9.3.[9] tadu haika Ãhu÷ | devebhyo 'nubrÆhÅti tadu tathà na brÆyÃccandÃæsi vai devÃ÷ prÃtaryÃvÃïaÓcandÃæsyanuyÃjà devebhya÷ pre«ya devÃnyajeti và anuyÃjaiÓcaranti tasmÃdu brÆyÃddevebhya÷ prÃtaryÃvabhyo 'nubrÆhÅtyeva 3.9.3.[10] atha yatsamidhamabhyÃdadhÃti | candÃæsyevaitatsaminddhe 'tha yaddhotà prÃtaranuvÃkamanvÃha candÃæsyevaitatpunarÃpyÃyayatyayÃtayÃmÃni karoti yÃtayÃmÃni vai devaiÓcandÃæsi candobhirhi devÃ÷ svargaæ lokaæ samÃÓnuvata na và atra stuvate na Óaæsanti taccandÃæsyevaitatpunarÃpyÃyayatyayÃtayÃmÃni karoti tairayÃtayÃmairyaj¤aæ tanvate tasmÃddhotà prÃtaranuvÃkamanvÃha 3.9.3.[11] tadÃhu÷ | ka÷ prÃtaranuvÃkasya pratigara iti jÃgraddhaivÃdhvaryurupÃsÅta sa yannimi«ati sa haivÃsya pratigarastadu tathà na kuryÃdyadi nidrÃyÃdapi kÃmaæ svapyÃtsa yatra hotà prÃtaranuvÃkam paridadhÃti tatpracaraïÅti srugbhavati tasyÃæ caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà juhoti 3.9.3.[12] yatra vai yaj¤asya Óiro 'cidyata | tasya raso drutvÃpa÷ praviveÓa tamada÷ pÆrvedyurvasatÅvarÅbhirÃharatyatha yo 'tra yaj¤asya rasa÷ pariÓi«Âastamevaitadacaiti 3.9.3.[13] yaddhaivaitÃmÃhutiæ juhoti | etamevaitadyaj¤asya rasamabhiprast­ïÅte tamÃrunddhe yÃbhya u caivaitÃæ devatÃbhya Ãhutiæ juhoti tà evaitatprÅïÃti tà asmai t­ptÃ÷ prÅtà etaæ yaj¤asya rasaæ saænamanti 3.9.3.[14] sa juhoti | Ó­ïotvagni÷ samidhà havam ma iti Ó­ïotu ma idamagniranu me jÃnÃtvityevaitadÃha Ó­ïvantvÃpo dhi«aïÃÓca devÅriti Ó­ïvantu ma idamÃpo 'nu me jÃnantvityevaitadÃha Órotà grÃvÃïo vidu«o na yaj¤amiti Ó­ïvantu ma idaæ grÃvÃïo 'nu me jÃnantvityevaitadÃha vidu«o na yaj¤amiti vidvÃæso hi grÃvÃïa÷ Ó­ïotu deva÷ savità havam me svÃheti Ó­ïotu ma idaæ deva÷ savitÃnu me jÃnÃtvityevaitadÃha savità vai devÃnÃm prasavità tatsavit­prasÆta evaitadyaj¤asya rasamacaiti 3.9.3.[15] athÃparaæ caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà | udaÇ prayannÃhÃpa i«ya hotarityapa ica hotarityevaitadÃha tadyadato hotÃnvÃhaitamevaitadyaj¤asya rasamabhiprast­ïÅte tamÃrunddha etÃnu caivaitadanuti«Âhate nedenÃnantarà nëÂrà rak«Ãæsi hinasanniti 3.9.3.[16] atha sampre«yati | maitrÃvaruïasya camasÃdhvaryavehi ne«Âa÷ patnÅrudÃnayaikadhanina etÃgnÅccÃtvÃle vasatÅvarÅbhi÷ pratyupati«ÂhÃsai hot­camasena ceti samprai«a evai«a÷ 3.9.3.[17] ta uda¤co ni«krÃmanti | jaghanena cÃtvÃlamagreïÃgnÅdhraæ sa yasyÃæ tato diÓyÃpo bhavanti tadyanti te vai saha patnÅbhiryanti tadyatsaha patnÅbhiryanti 3.9.3.[18] yatra vai yaj¤asya Óiro 'cidyata | tasya raso drutvÃpa÷ praviveÓa tamete gandharvÃ÷ somarak«Ã jugupu÷ 3.9.3.[19] te ha devà Æcu÷ | iyamu nveveha nëÂrà yadime gandharvÃ÷ kathaæ nvimamabhaye 'nëÂre yaj¤asya rasamÃharemeti 3.9.3.[20] te hocu÷ | yo«itkÃmà vai gandharvÃ÷ saha patnÅbhirayÃma te patnÅ«veva gandharvà gardhi«yantyathaitamabhaye 'nëÂre yaj¤asya rasamÃhari«yÃma iti 3.9.3.[21] te saha patnÅbhirÅyu÷ | te patnÅ«veva gandharvà jag­dhurathaitamabhaye nëÂre yaj¤asya rasamÃjahru÷ 3.9.3.[22] tatho evai«a etat | mahaiva patnÅbhireti te patnÅ«veva gandharvà g­dhyantyathaitamabhaye 'nëÂre yaj¤asya rasamÃharati 3.9.3.[23] so 'po 'bhijuhoti | etÃæ ha và Ãhutiæ h­tÃme«a yaj¤asya rasa upasameti tÃm pratyutti«Âhati tamevaitadÃvi«k­tya g­hïÃti 3.9.3.[24] yadvevaitÃmÃhutiæ juhoti | etamevaitadyaj¤asya rasamabhiprast­ïÅte tamÃrunddhe tamapo yÃcati yÃbhya u caivaitÃæ devatÃbhya Ãhutiæ juhoti tà evaitatprÅïÃti tà asmai t­ptÃ÷ prÅtà etaæ yaj¤asya rasaæ saænamanti 3.9.3.[25] sa juhoti | devÅrÃpo apÃænapÃditi devyo hyÃpastasmÃdÃha devÅrÃpo apÃænapÃditi yo va Ærmirhavi«ya iti yo va Ærmiryaj¤iya ityevaitadÃhendriyÃvÃnmadintama iti vÅryavÃnityevaitadÃha yadÃhendriyÃvÃniti madintama iti svÃdi«Âha ityevaitadÃha taæ devebhyo devatrà dattetyetadenà ayÃci«Âa yadÃha taæ devebhyo devatrà datteti Óukrapebhya iti satyaæ vai Óukraæ satyapebhya ityevaitadÃha ye«Ãm bhÃga stha svÃheti te«Ãmu hye«a bhÃga÷ 3.9.3.[26] atha maitrÃvaruïacamasenaitÃmÃhutimapaplÃvayati | kÃr«irasÅti yathà và aÇgÃro 'gninà psÃta÷ syÃdevame«Ãhutiretayà devatayà psÃtà bhavati rÃjÃnaæ và etÃbhiradbhirupasrak«yanbhavati yà età maitrÃvaruïacamase vajro và Ãjyaæ reta÷ somo nedvajreïÃjyena reta÷ somaæ hinasÃnÅti tasmÃdvà apaplÃvayati 3.9.3.[27] atha g­hïÃti | samudrasya tvÃk«ityà unnayÃmÅtyÃpo vai samudro 'psvevaitadak«itiæ dadhÃti tasmÃdÃpa etÃvati bhoge bhujyamÃne na k«Åyante tadanvekadhanÃnunnayanti tadanu pÃnnejanÃn 3.9.3.[28] tadyanmaitrÃvaruïacamasena g­hïÃti | yatra vai devebhyo yaj¤o 'pÃkrÃmattametaddevÃ÷ prai«aireva prai«amaicanpurorugbhi÷ prÃrocayannividbhirnyavedayaæstasmÃnmaitrÃvaruïacamasena g­hïÃti 3.9.3.[29] ta Ãyanti | pratyupati«Âhate 'gnÅccÃtvÃle vasatÅvarÅbhiÓca hot­camasena ca sa uparyupari cÃtvÃlaæ saæsparÓayati vasatÅvarÅÓca maitrÃvaruïacamasaæ ca samÃpo adbhiragmata samo«adhÅbhiro«adhÅriti yaÓcÃsau pÆrvedyurÃh­to yaj¤asya raso yaÓcÃdyÃh­tastamevaitadubhayaæ saæs­jati 3.9.3.[30] taddhaike | eva maitrÃvaruïacamase vasatÅvarÅrnayantyà maitrÃvaruïacamasÃdvasatÅvarÅ«u yaÓcÃsau pÆrvedyurÃh­to yaj¤asya raso yaÓcÃdyÃh­tastamevaitadubhayaæ saæs­jÃma iti vadantastadu tathà na kuryÃdyadvà ÃdhavanÅye samavanayati tadevai«a ubhayo yaj¤asya rasa÷ saæs­jyate 'tha hot­camase vasatÅvarÅrg­hïÃti nigrÃbhyÃbhyastadyaduparyupari cÃtvÃlaæ saæsparÓayatyato vai devà divamupodakrÃmaæstadyajamÃnamevaitatsvargyam panthÃnamanusaækhyÃpayati 3.9.3.[31] ta Ãyanti | taæ hotà p­catyadhvaryo 'verapà ityavido 'pà ityevaitadÃha tam pratyÃhoteva naænamurityavidamatho me 'naæsatetyevaitadÃha 3.9.3.[32] sa yadyagni«Âoma÷ syÃt | yadi pracaraïyÃæ saæsrava÷ pariÓi«Âo 'laæ homÃya syÃttaæ juhuyÃdyadyu nÃlaæ homÃya syÃdaparaæ caturg­hÅtamÃjyaæ g­hÅtvà juhoti yamagne p­tsu martyamavà vÃje«u yaæ junÃ÷ sa yantà ÓaÓvatÅri«a÷ svÃhetyÃgneyyà juhotyagnirvà agni«ÂomastadagnÃvagni«Âomam prati«ÂhÃpayati martavatyà puru«asammito và agni«Âoma evaæ juhuyÃdyadyagni«Âoma÷ syÃt 3.9.3.[33] yadyukthya÷ syÃt | madhyamam paridhimupasp­Óettraya÷ paridhayastrÅïyukthÃnyetairu hi tarhi yaj¤a÷ pratiti«Âhati yadyu atirÃtro và «o¬aÓÅ và syÃnnaiva juhuyÃnna madhyamam paridhim upasp­Óetsamudyaiva tÆ«ïÅmetya prapadyeta tadyathÃyathaæ yaj¤akratÆnvyÃvartayati 3.9.3.[34] ayuÇgÃ-ayuÇgà ekadhanà bhavanti | trayo và pa¤ca và pa¤ca và sapta và nava và nava vaikÃdaÓa vaikÃdaÓa và trayodaÓa và trayodaÓa và pa¤cadaÓa và dvandvamaha mithunam prajananamathà tha e«a eko 'tiricyate sa yajamÃnasya Óriyamabhyatiricyate sa và e«Ãæ sadhanaæ yo yajamÃnasya Óriyamabhyatiricyate tadyade«Ãæ sadhanaæ tasmÃdekadhanà nÃma 3.9.4. 3.9.4.[1] athÃdhi«avaïe paryupaviÓanti | athÃsyÃæ hiraïyam badhnÅte dvayaæ và idaæ na t­tÅyamasti satyaæ caivÃn­taæ ca satyameva devà an­tam manu«yà agniretasaæ vai hiraïyaæ satyenÃæÓÆnupasp­ÓÃni satyena somam parÃhaïÃnÅti tasmÃdvà asyÃæ hiraïyam badhnÅte 3.9.4.[2] atha grÃvÃïamÃdatte | te và ete 'Ómamayà grÃvÃïo bhavanti devo vai somo divi hi somo v­tro vai soma ÃsÅttasyaitacarÅraæ yadgirayo yadaÓmÃnastacarÅreïaivainametatsamardhayati k­tsnaæ karoti tasmÃdaÓmamayà bhavanti ghnanti và enametadyadabhi«uïvanti tametena ghnanti tathÃta udeti tathà saæjÅvati tasmÃdaÓmamayà grÃvÃïo bhavanti 3.9.4.[3] tamÃdatte | devasya tvà savitu÷ prasave 'ÓvinorbÃhubhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmÃdade rÃvÃsÅti savità vai devÃnÃm prasavità tatsavit­prasÆta evainametadÃdatte 'ÓvinorbÃhubhyÃmityaÓvinÃvadhvaryÆ tattayoreva bÃhubhyÃmÃdatte na svÃbhyÃm pÆ«ïo hastÃbhyÃmiti pÆ«Ã bhÃgadughastattasyaiva hastÃbhyÃmÃdatte na svÃbhyÃæ vajro và e«a tasya na manu«yo bhartà tametÃbhirdevatÃbhirÃdatte 3.9.4.[4] Ãdade rÃvÃsÅti | yadà và enametenÃbhi«uïvantyathÃhutirbhavati yadÃhutiæ juhotyatha dak«iïà dadÃtyetaddhye«a dvayaæ rÃsata ÃhutÅÓca dak«iïÃÓca tasmÃdÃha rÃvÃsÅti 3.9.4.[5] gabhÅramimamadhvaraæ k­dhÅti | adhvaro vai yaj¤o mahÃntamimaæ yaj¤aæ k­dhÅtyevaitadÃhendrÃya su«ÆtamamitÅndro vai yaj¤asya devatà tasmÃdÃhendrÃyeti su«Ætamamiti susutamamityevaitadÃhottamena pavinetye«a và uttama÷ paviryatsomastasmÃdÃhottamena pavinetyÆrjasvantam madhumantam payasvantamiti rasavantamityevaitadÃha yadÃhorjasvantam madhumantam payasvantamiti 3.9.4.[6] atha vÃcaæ yacati | devà ha vai yaj¤aæ tanvÃnÃste 'surarak«asebhya ÃsaÇgÃdbibhayÃæ cakruste hocurupÃæÓu yajÃma vÃcaæ yacÃmeti ta upÃæÓvayajanvÃcamayacan 3.9.4.[7] atha nigrÃbhyà Ãharati | tÃsvenaæ vÃcayati nigrÃbhyà stha devaÓrutastarpayata mà mano me tarpayata vÃcam me tarpayata prÃïam me tarpayata cak«urme tarpayata Órotram me tarpayatÃtmÃnam me tarpayata prajÃm me tarpayata paÓÆnme tarpayata gaïÃnme tarpayata gaïà me mà vit­«anniti raso và ÃpastÃsvevaitÃmÃÓi«amÃÓÃste sarvaæ ca ma ÃtmÃnaæ tarpayata prajÃm me tarpayata paÓÆnme tarpayata gaïÃnme tarpayata gaïà me mà vit­«anniti sa ya e«a upÃæÓusavana÷ sa vivasvÃnÃdityo nidÃnena so 'syai«a vyÃna÷ 3.9.4.[8] tamabhimimÅte | ghnanti và enametadyadabhi«uïvanti tametena ghnanti tathÃta udeti tathà saæjÅvati yadveva mimÅte tasmÃnmÃtrà manu«ye«u mÃtro yo cÃpyanyà mÃtrà 3.9.4.[9] sa mimÅte | indrÃya tvà vasumate rudravata itÅndro vai yaj¤asya devatà tasmÃdÃhendrÃya tveti vasumate rudravata iti tadindramevÃnu vasÆæÓca rudrÃæÓcÃbhajatÅndrÃya tvÃdityavata iti tadindramevÃnvÃdityÃnÃbhajatÅndrÃya tvÃbhimÃtighna iti sapatno và abhimÃtirindrÃya tvà sapatnaghna ityevaitadÃha so 'syoddhÃro yathà Óre«ÂhanyoddhÃra evamasyai«a ­te devebhya÷ 3.9.4.[10] ÓyenÃya tvà somabh­ta iti | tadgÃyatryai mimÅte 'gnaye tvà rÃyaspo«ada ityagnirvai gÃyatrÅ tadgÃyatryai mimÅte sa yadgÃyatrÅ Óyeno bhÆtvà diva÷ somamÃharattena mà Óyena÷ somabh­ttenaivÃsyà etadvÅryeïa dvitÅyam mimÅte 3.9.4.[11] atha yatpa¤ca k­tvo mimÅte | saævatsarasammito vai yaj¤a÷ pa¤ca và ­tava÷ saævatsarasya tam pa¤cabhirÃpnoti tasmÃtpa¤ca k­tvÃm mimÅte 3.9.4.[12] tamabhim­Óati | yatte soma divi jyotiryatp­thivyÃæ yadurÃvantarik«e tenÃsmai yajamÃnÃyoru rÃye k­dhyadhi dÃtre voca iti yatra và e«o 'gre devÃnÃæ havirbabhÆva taddhek«Ãæ cakre maiva sarveïevÃtmanà devÃnÃæ havirbhÆvamiti sa etÃstisrastanÆre«u loke«u vinyadhatta 3.9.4.[13] tadvai devà asp­ïvata | te 'syaitenaivaitÃstanÆrÃpnuvantsa k­tsna eva devÃnÃæ havirabhavattatho evÃsyai«a etenaivaitÃstanÆrÃpnoti sa k­tsna eva devÃnÃæ havirbhavati tasmÃdevamabhim­Óati 3.9.4.[14] atha nigrÃbhyÃbhirupas­jati | Ãpo ha vai v­traæ jaghnustenaivaitadvÅryeïÃpa÷ syandante tasmÃdenÃ÷ syandamÃnà na kiæ cana pratighÃrayati tà ha svameva vaÓaæ ceru÷ kasmai nu vayaæ ti«Âhemahi yÃbhirasmÃbhirv­tro hata iti sarvaæ và idamindrÃya tasthÃnamÃsa yadidaæ kiæ cÃpi yo 'yam pavate 3.9.4.[15] sa indro 'bravÅt | sarvaæ vai ma idaæ tasthÃnaæ yadidaæ kiæ ca ti«Âhadhvameva ma iti tà hocu÷ kiæ nastata÷ syÃditi prathamabhak«a eva va÷ somasya rÃj¤a iti tatheti tà asmà ati«Âhanta tÃstasthÃnà urasi nyag­hïÅta tadyadenà urasi nyag­hïÅta tasmÃnnigrÃbhyà nÃma tathaivaità etadyajamÃna urasi nig­hïÅte sa ÃsÃme«a prathamabhak«a÷ somasya rÃj¤o yannigrÃbhyÃbhirupas­jati 3.9.4.[16] sa upas­jati | ÓvÃtrà stha v­tratura iti Óivà hyÃpastasmÃdÃha ÓvÃtrà stheti v­tratura iti v­traæ hyetà aghnanrÃdhogÆrtà am­tasya patnÅrityam­tà hyÃpastà devÅrdevatremaæ yaj¤aæ nayateti nÃtra tirohitamivÃstyupahÆtÃ÷ somasya pibateti tadupahÆtà eva prathamabhak«aæ somasya rÃj¤o bhak«ayanti 3.9.4.[17] atha prahari«yan | yaæ dvi«yÃttam manasà dhyÃyedamu«mà aham praharÃmi na tubhyamiti yo nvevemam mÃnu«am brÃhmaïaæ hanti taæ nveva paricak«ate 'tha kiæ ya etaæ devÅ hi somo ghnanti và enametadyadabhi«uïvanti tametena ghnanti tathÃta udeti tathà saæjÅvati tathÃnenasyam bhavati yadyu na dvi«yÃdapi t­ïameva manasà dhyÃyettatho anenasyam bhavati 3.9.4.[18] sa praharati | mà bhermà saævikthà iti mà tvam bhai«Årmà saævikthà amu«mà aham praharÃmi na tubhyamityevaitadÃhorjaæ dhatsveti rasaæ dhatsvetyevaitadÃha dhi«aïe vŬvÅ satÅ vŬayethÃmÆrjaæ dadhÃthÃmitome evaitatphalake Ãhurityu haika Ãhu÷ kiæ nu tatra yo 'pyete phalake bhindyÃdime havai dyÃvÃp­thivÅ etasmÃdvajrÃdudyatÃtsaærejete tadÃbhyÃmevainametaddyÃvÃp­thivÅbhyÃæ Óamayati tatheme ÓÃnto na hinastyÆrjaæ dadhÃthÃmiti rasaæ dadhÃthÃmityevaitadÃha pÃpmà hato na soma iti tadasya sarvam pÃpmÃnaæ hanti 3.9.4.[19] sa vai trirabhi«uïoti | tri÷ sambharati caturnigrÃbhamupaiti taddaÓa daÓÃk«arà vai virìvairÃja÷ somastasmÃddaÓa k­tva÷ sampÃdayati 3.9.4.[20] atha yannigrÃbhamupaiti | yatra và e«o 'gre devÃnÃæ havirbabhÆva taddhemà diÓo 'bhidadhyÃvÃbhirdigbhirmithunena priyeïa dhÃmnà saæsp­Óeyeti tametaddevà Ãbhirdigbhirmithunena priyeïa dhÃmnà samasparÓayanyannigrÃbhamupÃyaæstatho evainame«a etadÃbhirdigbhirmithunena priyeïa dhÃmnà saæsparÓayati yannigrÃbhamupaiti 3.9.4.[21] sa upaiti | prÃgapÃgudagadharÃk«arvatastvà diÓa ÃdhÃvantviti tadenamÃbhirdigbhirmithunena priyeïa dhÃmnà saæsparÓayatyamba ni«para samarÅrvidÃmiti yo«Ã và ambà yo«Ã diÓastasmÃdÃhÃmba ni«pareti samarÅrvidÃmiti prajà và arÅ÷ sam prajà jÃnatÃmityevaitadÃha tasmÃdyà api viÂÆramiva prajà bhavanti sameva tà jÃnate tasmÃdÃha samarÅrvidÃmiti 3.9.4.[22] atha yasmÃtsomo nÃma | yatra và e«o 'gre devÃnÃæ havirbabhÆva taddhek«Ãæ cakre maiva sarveïevÃtmanà devÃnÃæ havirbhÆvamiti tasya yà ju«Âatamà tanÆrÃsa tÃmapanidadhe tadvai devà asp­ïvata te hocurupaivaitÃm prav­hasva sahaiva na etayà haviredhÅti tÃæ dÆra ivopaprÃv­hata svà vai ma e«eti tasmÃtsomo nÃma 3.9.4.[23] atha yasmÃdyaj¤o nÃma | ghnanti và enametadyadabhi«uïvanti tadyadenaæ janayanti sa tÃyamÃno jÃyate sa yanjÃyate tasmÃdya¤jo ya¤jo havai nÃmaitadyadyaj¤a iti 3.9.4.[24] tatraitÃmapi vÃcamuvÃda | tvamaÇga praÓaæsi«o deva÷ Óavi«Âha martyaæ na tvadanyo maghavannasti mar¬itendra bravÅmi te vaca iti martyo haivaitadbhavannuvÃca tvameveto janayitÃsi nÃnyastvaditi 3.9.4.[25] atha nigrÃbhyÃbhyo grahÃnvig­hïate | Ãpo ha vai v­traæ jaghnustenaivaitadvÅryeïÃpa÷ syandante syandamÃnÃnÃæ vai vasatÅvarÅrg­hïÃti vasatÅvarÅbhyo nigrÃbhyà nigrÃbyÃbhyo grahÃnvig­hïate tenaivaitadvÅryeïa grahÃnvig­hïate hot­camasÃdyo«Ã và ­gghotà yo«Ãyai và imÃ÷ prajÃ÷ prajÃyante tadenametasyai yo«Ãyà ­co hotu÷ prajanayati tasmÃddhot­camasÃt