SATAPATHA-BRAHMANA 2 Data input by H.S. Ananthanarayana and W. P. Lehman. Bracketted numbering added mechanically. ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ THIS TEXT FILE IS FOR REFERENCE PURPOSES ONLY! ³ ³ COPYRIGHT AND TERMS OF USAGE AS FOR SOURCE FILE. ³ ³ ³ ³ Text converted to Ronald E. Emmerick's encoding for ³ ³ WordPerfect 5.1 DOS and related utility programmes ³ ³ BHELA, CARAKA etc. (DOS versions): ³ ³ ³ ³ description character = ASCII ³ ³ ³ ³ long a à 195 ³ ³ long A ù 249 ³ ³ long i Å 197 ³ ³ long I ý 253 ³ ³ long u Æ 198 ³ ³ long U ô 244 ³ ³ vocalic r ­ 173 ³ ³ vocalic R ã 227 ³ ³ long vocalic r Ì 204 ³ ³ vocalic l Ê 202 ³ ³ long vocalic l Ë 203 ³ ³ velar n Ç 199 ³ ³ velar N § 167 ³ ³ palatal n ¤ 164 ³ ³ palatal N ¥ 165 ³ ³ retroflex t  194 ³ ³ retroflex T è 232 ³ ³ retroflex d ¬ 172 ³ ³ retroflex D Ö 214 ³ ³ retroflex n ï 239 ³ ³ retroflex N × 215 ³ ³ palatal s Ó 211 ³ ³ palatal S Á 193 ³ ³ retroflex s « 171 ³ ³ retroflex S å 229 ³ ³ anusvara æ 230 ³ ³ capital anusvara õ 245 ³ ³ visarga ÷ 247 ³ ³ capital visarga ê 234 ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ 2.1.1. 2.1.1.[1] sa yadvà itaÓcetaÓca sambharati | tatsambhÃrÃïÃæ sambhÃratvaæ yatra yatrÃgnernyaktaæ tatastata÷ sambharati tadyaÓaseva tvadevainametatsamardhayati paÓubhiriva tvanmithuneneva tvatsambharan 2.1.1.[2] athollikhati | tadyadevÃsyai p­thivyà abhi«Âhitaæ vÃbhi«ÂhyÆtaæ và tadevÃsyà etaduddhantyatha yaj¤iyÃyÃmeva p­thivyÃmÃdhatte tasmÃdvà ullikhati 2.1.1.[3] athÃdbhirabhyuk«ati | e«a và apÃæ sambhÃro yadadbhirabhyuk«ati tadyadapa÷ sambharatyannaæ và Ãpo 'nnaæ hi và ÃpastasmÃdyademaæ lokamÃpa ÃgacantyathehÃnnÃdyaæ jÃyate tadannÃdyenaivainametatsamardhayati 2.1.1.[4] yo«Ã và Ãpa÷ | v­«Ãgnirmithunenaivainametatprajananena samardhayatyadbhirvà idaæ sarvamÃptamadbhirevainametadÃptvÃdhatte tasmÃdapa÷ sambharati 2.1.1.[5] atha hiraïyaæ sambharati | agnirha và apo 'bhidadhyau mithunyÃbhi÷ syÃmiti tÃ÷ sambabhÆva tÃsu reta÷ prÃsi¤cattaddhiraïyamabhavattasmÃdetadagnisaækÃÓamagnerhi retastasmÃdapsu vindantyapsu hi prÃsi¤cattasmÃdenena na dhÃvayati na kiæ cana karotyatha yaÓo devaretasaæ hi tadyaÓasaivainametatsamardhayati saretasameva k­tsnamagnimÃdhatte tasmÃddhiraïyaæ sambharati 2.1.1.[6] atho«Ãntsambharati | asau ha vai dyaurasyai p­Âhivyà etÃnpaÓÆnpradadau tasmÃtpaÓavyamÆ«aramityÃhu÷ paÓavo hyevaite sÃk«Ãdeva tatpaÓubhirevainametatsamardhayati te 'muta Ãgatà asyÃm p­thivyÃm prati«ÂhitÃstamanayordyÃvÃp­thivyo rasam manyante tadanayorevainametaddyÃvÃp­thivyo rasena samardhayati tasmÃdÆ«Ãntsambharati 2.1.1.[7] athÃkhukarÅ«aæ sambharati | Ãkhavo ha và asyai p­thivyai rasaæ vidustasmÃtte 'dho 'dha imÃm p­thivÅæ caranta÷ pÅvi«Âhà asyai hi rasaæ viduste yatra te 'syai p­thivyai rasaæ vidustata utkiranti tadasyà evainametatp­thivyai rasena samardhayati tasmÃdÃkhukarÅ«aæ sambharati purÅ«ya iti vai tamÃhurya÷ Óriyaæ gacati samÃnaæ vai purÅ«aæ ca karÅ«aæ ca tadetasyaivÃvaruddhai tasmÃdÃkhukarÅ«aæ sambharati 2.1.1.[8] atha ÓarkarÃ÷ sambharati | devÃÓca và asurÃÓcobhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire sà heyam p­thivyalelÃyadyathà pu«karaparïamevaæ tÃæ ha sma vÃta÷ saævahati sopaiva deväjagÃmopÃsurÃntsà yatra devÃnupajagÃma 2.1.1.[9] taddhocu÷ | hantemÃæ prati«ÂhÃæ d­æhÃmahai tasyÃæ dhruvÃyÃmaÓithilÃyÃmagnÅ ÃdadhÃmahai tato 'syai sapatnÃnnirbhak«yÃma iti 2.1.1.[10] tadyathà ÓaÇkubhiÓcarma vihanyÃt | evamimÃm prati«ÂhÃm paryab­æhanta seyaæ dhruvÃÓithilà prati«Âhà tasyÃæ dhruvÃyÃmaÓithilÃyÃmagnÅ Ãdadhata tato 'syai sapatnÃnnirabhajan 2.1.1.[11] tatho evai«a etat | imÃm prati«ÂhÃæ ÓarkarÃbhi÷ parib­æhate tasyÃæ dhruvÃyÃmaÓithilÃyÃmagnÅ Ãdhatte tato 'syai sapatnÃnnirbhajati tasmÃcarkarÃ÷ sambharati 2.1.1.[12] tÃnvà etÃn | pa¤ca sambhÃrÃntsambharati pÃÇkto yaj¤a÷ pÃÇkta÷ paÓu÷ pa¤cartava÷ saævatsarasya 2.1.1.[13] tadÃhu÷ | «a¬evartava÷ saævatsarasyeti nyÆnamu tarhi mithunam prajananaæ kriyate nyÆnÃdvà imÃ÷ prajÃ÷ prajÃyante tacva÷ÓreyasamuttarÃvattasmÃtpa¤ca bhavanti yadyu «a¬evartava÷ saævatsarasyetyagnirevaite«Ãæ «a«Âhastatho evaitadanyÆnam bhavati 2.1.1.[14] tadÃhu÷ | naivaikaæ cana sambhÃraæ sambharedityasyÃæ và ete sarve p­thivyÃm bhavanti sa yadevÃsyÃmÃdhatte tatsarvÃnsambhÃrÃnÃpnoti tasmÃnnaivaikaæ cana sambhÃraæ sambharediti tadu sameva bharedyadahaivÃsyÃmÃdhatte tatsarvÃntsambhÃrÃnÃpnoti yadu sambhÃrai÷ sambh­tairbhavati tadu bhavati tasmÃdu sameva bharet 2.1.2. 2.1.2.[1] k­ttikÃsvagnÅ ÃdadhÅta | età và agninak«atraæ yatk­ttikÃstadvai saloma yo 'gninak«atre 'gnÅ ÃdadhÃtai tasmÃtk­ttikÃsvÃdadhÅta 2.1.2.[2] ekaæ dve trÅïi | catvÃrÅti và anyÃni nak«atrÃïyathaità eva bhÆyi«Âhà yatk­ttikÃstadbhÆmÃnamevaitadupaiti tasmÃtk­ttikÃsvÃdadhÅta 2.1.2.[3] età ha vai prÃcyai diÓo na cyavante | sarvÃïi ha và anyÃni nak«atrÃïi prÃcyai diÓaÓcyavante tatprÃcyÃmevÃsyaitaddiÓyÃhitau bhavatastasmÃtk­ttikÃsvÃdadhÅta 2.1.2.[4] atha yasmÃnna k­ttikÃsvÃdadhÅta | ­k«ÃïÃæ ha và età agre patnya Ãsu÷ saptar«Ånu ha sma vai purark«Ã ityÃcak«ate tà mithunena vyÃrdhyantÃmÅ hyuttarÃhi saptar«aya udyanti pura età aÓamiva vai tadyo mithunena vy­ddha÷ sa nenmithunena vy­dhyà iti tasmÃnna k­ttikÃsvÃdadhÅta 2.1.2.[5] tadvaiva dadhÅta | agnirvà etÃsÃæ mithunamagninaità mithunena sam­ddhÃstasmÃdaiva dadhÅta 2.1.2.[6] rohiïyÃmagnÅ ÃdadhÅta | rohiïyÃæ ha vai prajÃpati÷ prajÃkÃmo 'gnÅ Ãdadhe sa prajà as­jata tà asya prajÃ÷ s­«Âà ekarÆpà upastabdhÃstasthÆ rohiïya ivaiva tadvai rohiïyai rohiïÅtvam bahurhaiva prajayà paÓubhirbhavati ya evaæ vidvÃnrohiïyÃmÃdhatte 2.1.2.[7] rohiïyÃmu ha vai paÓava÷ | agnÅ Ãdadhire manu«yÃïÃæ kÃmaæ rohemeti te manu«yÃïÃæ kÃmamarohanyamu haiva tatpaÓavo manu«ye«u kÃmamarohaæstamu haiva paÓu«u kÃmaæ rohati ya evaæ vidvÃnrohiïyÃmÃdhatte 2.1.2.[8] m­gaÓÅr«e 'gnÅ ÃdadhÅta | etadvai prajÃpate÷ Óiro yanm­gaÓÅr«aæ ÓrÅrvai Óira÷ ÓrÅrhi vai ÓirastasmÃdyo 'rdhasya Óre«Âho bhavatyasÃvamu«yÃrdhasya Óira ityÃhu÷ Óriyaæ ha gacati ya evaæ vidvÃnm­gaÓÅr«a Ãdhatte 2.1.2.[9] atha yasmÃnnà m­gaÓÅr«a ÃdadhÅta | prajÃpatervà etacarÅraæ yatra và enaæ tadÃvedhyaæstadi«uïà trikÃï¬enetyÃhu÷ sa etacarÅramajahÃdvÃstu vai ÓarÅramayaj¤iyaæ nirvÅryaæ tasmÃnna m­gaÓÅr«a ÃdadhÅta 2.1.2.[10] tadvaiva dadhÅta | na và etasya devasya vÃstu nÃyaj¤iyaæ na ÓarÅramasti yatprajÃpatestasmÃdaiva dadhÅta punarvasvo÷ punarÃdheyamÃdadhÅteti 2.1.2.[11] phalgunÅ«vagnÅ ÃdadhÅta | età và indranak«atraæ yatphalgunyo 'pyasya pratinÃmnyo 'rjuno ha vai nÃmendro yadasya guhyaæ nÃmÃrjunyo vai nÃmaitÃstà etatparo 'k«amÃcak«ate phalgunya iti ko hyetasyÃrhati guhyaæ nÃma grahÅtumindro vai yajamÃnastatsva evaitannak«atre 'gnÅ Ãdhatta indro yaj¤asya devataiteno hÃsyaitatsendramagnyodheyaæ bhavati pÆrvayorÃdadhÅta purastÃtkraturhaivÃsme bhavatyuttarayorÃdadhÅta Óva÷Óreyasaæ haivÃsmà uttarÃvadbhavati 2.1.2.[12] haste 'gnÅy ÃdadhÅta | ya icetpra me dÅyeteti tadvà anu«Âhyà yaddhastena pradÅyate pra haivÃsmai dÅyate 2.1.2.[13] citrÃyÃmagnÅ ÃdadhÅta | devÃÓca và asurÃÓcobhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire ta ubhaya evÃmuæ lokaæ samÃruruk«Ãæ cakrurdivameva tato 'surà rauhiïamityagniæ cikyire 'nenÃmuæ lokaæ samÃrok«yÃma iti 2.1.2.[14] indro ha và Åk«Ãæ cakre | imaæ cedvà ime cinvate tata eva no 'bhibhavantÅti sa brÃhmaïo bruvÃïa eke«ÂakÃæ prabadhyeyÃya 2.1.2.[15] sa hovÃca | hantÃhamimÃmapyupadadhà iti tatheti tÃmupÃdhatta te«ÃmalpakÃdevÃgnirasaæcita Ãsa 2.1.2.[16] atha hovÃca | anvà ahaæ tÃæ dÃsye yà mameheti tÃmabhipadyÃbabarha tasyÃmÃv­¬hÃyÃmagnirvyavaÓaÓÃdÃgnervyavaÓÃdamanvasurà vyavaÓedu÷ sa tà eve«Âhkà vajrÃn k­tvà grÅvÃ÷ praciceda 2.1.2.[17] ta ha devÃ÷ sametyocu÷ | citra và abhÆma ya iyata÷ sapatnÃnavadhi«meti tadvai citrÃyai citrÃtvaæ citraæ ha bhavati hanti sapatnÃnhanti dvi«antaæ bhrÃt­vyaæ ya evaæ vidvÃæÓcitrÃyÃmÃdhatte tasmÃdetatk«atriya eva nak«atramupertsejjighÃæsatÅva hye«a sapatnÃnvÅva jigÅ«ate 2.1.2.[18] nÃnà ha và etÃnyagre k«atrÃïyÃsu÷ | yathaivÃsau sÆrya evaæ te«Ãme«a udyanneva vÅryaæ k«atramÃdatta tasmÃdÃdityo nÃma yade«Ãæ vÅryaæ k«atramÃdatta 2.1.2.[19] te ha devà Æcu÷ | yÃni vai tÃni k«atrÃïyabhÆvanna vai tÃni k«atrÃïyabhÆvanniti tadvai nak«atrÃïÃæ nak«atratvaæ tasmÃdu sÆryanak«atra eva syÃde«a hye«Ãæ vÅryaæ k«atramÃdatta yadyu nak«atrakÃma÷ syÃdetadvà anaparÃddhaæ nak«atraæ yatsÆrya÷ sa etenaiva puïyÃhena yadete«Ãæ nak«atrÃïÃæ kÃmayeta tadupertsettasmÃdu sÆryanak«atra eva syÃt 2.1.3. 2.1.3.[1] vasanto grÅ«mo var«Ã÷ | te devà ­tava÷ Óaraddhemanta÷ ÓiÓiraste pitaro ya evÃpÆryate 'rdhamÃsa÷ sa devà yo 'pak«Åyate sa pitaro 'hareva devà rÃtri÷ pitara÷ punarahna÷ pÆrvÃhïo devà aparÃhïa÷ pitara÷ 2.1.3.[2] te và eta ­tava÷ | devÃ÷ pitara÷ sa yo haivaæ vidvÃndevÃ÷ pitara iti hvayatyà hÃsya devà devahÆyaæ gacantyà pitara÷ pit­hÆyamavanti hainaæ devà devahÆye 'vanti pitara÷ pit­hÆye ya evaæ vidvÃndevÃ÷ pitara iti hvayati 2.1.3.[3] sa yatrodagÃvartate | deve«u tarhi bhavati devÃæstarhyabhigopÃyatyatha yatra dak«iïÃvartate pit­«u tarhi bhavati pitÌæstarhyabhigopÃyati 2.1.3.[4] sa yatrodagÃvartate | tarhyagnÅ ÃdadhÅtÃpahatapÃpmÃno devà apa pÃpmÃnaæ hate 'm­tà devà nÃm­tatvasyÃÓÃsti sarvamÃyureti yastarhyÃdhatte 'tha yatra dak«iïÃvartate yastarhyÃdhatte 'napahatapÃpmÃna÷ pitaro na pÃpmÃnamapahate martyÃ÷ pitara÷ purà hÃyu«o mriyate yastarhyÃdhatte 2.1.3.[5] brahmaiva vasanta÷ | k«atraæ grÅ«mo vi¬eva var«ÃstasmÃdbrÃhmaïo vasanta ÃdadhÅta brahma hi vasantastasmÃtk«atriyo grÅ«ma ÃdadhÅta k«atraæ hi grÅ«mastasmÃdvaiÓyo var«ÃsvÃdadhÅta vi¬¬hi var«Ã÷ 2.1.3.[6] sa ya÷ kÃmayeta | brahmavarcasÅ syÃmiti vasante sa ÃdadhÅta brahma vai vasanto brahmavarcasÅ haiva bhavati 2.1.3.[7] atha ya÷ kÃmayeta | k«atraæ Óriyà yaÓasà syÃmiti grÅ«me sa ÃdadhÅta k«atraæ vai grÅ«ma÷ k«atraæ haiva Óriyà yaÓasà bhavati 2.1.3.[8] atha ya÷ kÃmayeta | bahu÷ prajayà paÓubhi÷ syÃmiti var«Ãsu sa ÃdadhÅta vi¬vai var«Ã annaæ viÓo bahurhaiva prajayà paÓubhirbhavati ya evaæ vidvÃnvar«ÃsvÃdhatte 2.1.3.[9] te và eta ­tava÷ | ubhaya evÃpahatapÃpmÃna÷ sÆrya evai«Ãm pÃpmano 'pahantodyannevai«Ãmubhaye«Ãm pÃpmÃnamapahanti tasmÃdyadaivainaæ kadà ca yaj¤a upanamedathÃgnÅ ÃdadhÅta na Óva÷ÓvamupÃsÅta ko hi manu«yasya Óvo veda 2.1.4. 2.1.4.[1] yadaharasya Óvo 'gnyÃdheyaæ syÃt | divaivÃÓnÅyÃnmano ha vai devà manu«yasyÃjÃnanti te 'syaitacvo 'gnyÃdheyaæ viduste 'sya viÓve devà g­hÃnÃgacanti te 'sya g­he«Æpavasanti sa upavasatha÷ 2.1.4.[2] tannvevÃnavakLptaæ yo manu«ye«vanaÓnatsu pÆrvo 'ÓnÅyÃdatha kimu yo deve«vanaÓnatsu pÆrvo 'ÓnÅyÃttasmÃdu divaivÃÓnÅyÃttadvapi kÃmameva naktamaÓnÅyÃnno hyanÃhitÃgnervratacaryÃsti mÃnu«o hyevai«a tÃvadbhavati yÃvadanÃhitÃgnistasmÃdvapi kÃmameva naktamaÓnÅyÃt 2.1.4.[3] taddhaike 'jamupabadhnanti | Ãgneyo 'jo 'gnereva sarvatvÃyeti vadantastadu tathà na kuryÃdyadyasyÃja÷ syÃdagnÅdha evainam prÃtardadyÃttenaiva taæ kÃmamÃpnoti tasmÃdu tannÃdriyeta 2.1.4.[4] atha cÃtu«prÃÓyamodanam pacanti | candÃæsyanena prÅïÅma iti yathà yena vÃhanena syantsyantsyÃttatsuhitaæ kartavai brÆyÃdevametaditi vadantastadu tathà na kuryÃdyadvà asya brÃhmaïÃ÷ kule vasanty­tvijaÓcÃn­tvijaÓca tenaiva taæ kÃmamÃpnoti tasmÃdu tannÃdriyeta 2.1.4.[5] tasya sarpirÃsecanaæ k­tvà | sarpirÃsicyÃÓvatthÅstisra÷ samidho gh­tenÃnvajya samidvatÅbhirgh­tavatÅbhir­gbhirabhyÃdadhati ÓamÅgarbhametadÃpnuma iti vadanta÷ sa ya÷ purastÃtsaævatsaramabhyÃdadhyÃtsa ha taæ kÃmamÃpnuyÃttasmÃdu tannÃdriyeta 2.1.4.[6] tadu hovÃca bhÃllaveya÷ | yathà và anyatkari«yantso 'nyatkuryÃdyathÃnyadvadi«yantso 'nyadvadedyathÃnyena pathai«yantso 'nyena pratipadyetaivaæ tadya etaæ cÃtu«prÃÓyamodanam pacedaparÃddhireva seti na hi tadavakalpate yasminnagnÃv­cà và sÃmnà và yaju«Ã và samidhaæ vÃbhyÃdadhyÃdÃhutiæ và juhuyÃdyattaæ dak«iïà và hareyuranu và gamayeyurdak«iïà và hyenaæ harantyanvÃhÃryapacano bhavi«yatÅtyanu và gamayanti 2.1.4.[7] atha jÃgrati devÃ÷ | taddevÃnevaitadupÃvartate sa sadevatara÷ ÓrÃntatarastapasvitaro 'gnÅ Ãdhatte tadvapi kÃmameva svapyÃnno hyanÃhitÃgnervratacaryÃsti mÃnu«o hyevai«a tÃvadbhavati yÃvadanÃhitÃgnistasmÃdvapi kÃmameva svapyÃt 2.1.4.[8] taddhaike 'nudite mathitvà | tamudite präcamuddharanti tadu tadubhe ahorÃtre parig­hïÅma÷ prÃïodÃnayormanasaÓca vÃcaÓca paryÃptyà iti vadantastadu tathà na kuryÃdubhau haivÃsya tathÃnudita Ãhitau bhavato 'nudite hi mathitvà tamudite präcamuddharanti sa ya udita ÃhavanÅyam manthetsa ha tatparyÃpnuyÃt 2.1.4.[9] aharvai devÃ÷ | anapahatapÃpmÃna÷ pitaro na pÃpmÃnamapahate martyÃ÷ pitara÷ purà hÃyu«o mriyate yo 'nudite manthatyapahatapÃpmÃno devà apa pÃpmÃnaæ hate 'm­tà devà nÃm­tatvasyÃÓÃsti sarvamÃyureti ÓrÅrdevÃ÷ Óriyaæ gacati yaÓo devà yaÓo ha bhavati ya evaæ vidvÃnudite manthati 2.1.4.[10] tadÃhu÷ | yannarcà na sÃmnà na yaju«ÃgnirÃdhÅyate 'tha kenÃdhÅyata iti brahmaïo haivai«a brahmaïÃdhÅyate vÃgvai brahma tasyai vÃca÷ satyameva brahma tà và etÃ÷ satyameva vyÃh­tayo bhavanti tadasya satyenaivÃdhÅyate 2.1.4.[11] bhÆriti vai prajÃpati÷ | imÃmajanayata bhuva ityantarik«aæ svariti divametÃvadvà idaæ sarvaæ yÃvadime lokÃ÷ sarveïaivÃdhÅyate 2.1.4.[12] bhÆriti vai prajÃpati÷ | brahmÃjanayata bhuva iti k«atraæ svariti viÓametÃvadvà idaæ sarvaæ yÃvadbrahma k«atraæ vi sarveïaivÃdhiyate 2.1.4.[13] bhÆriti vai prajÃpati÷ | ÃtmÃnamajanayata bhuva iti prajÃæsvariti paÓÆnetÃvadvà idaæ sarva yÃvadÃtmà prajà paÓava÷ sarveïaivÃdhÅyate 2.1.4.[14] sa vai bhÆrbhuva iti | etÃvataiva gÃrhapatyamÃdadhÃtyatha yatsarvairÃdadhyÃtkenÃhavanÅyamÃdadhyÃddve ak«are pariÓina«Âi teno etÃnyayÃtayÃmÃni bhavanti tai÷ sarvai÷ pa¤cabhirÃhavanÅyamÃdadhÃti bhÆrbhuva÷ svariti tÃnya«ÂÃvak«arÃïi sampadyante '«ÂÃk«arà vai gÃyatrÅ gÃyatramagneÓcanda÷ svenaivainametaccandasÃdhatte 2.1.4.[15] devÃnha và agnÅ 'ÃdhÃsyamÃnÃn | tÃnasurarak«asÃni rarak«urnÃgnirjani«yate nÃgnÅ ÃdhÃsyadhva iti tadyadarak«aæstasmÃdrak«Ãæsi 2.1.4.[16] tato devà etaæ vajraæ dad­Óu÷ | yadaÓvaæ tam purastÃdudaÓrayaæstasyÃbhaye 'nëÂre nivÃte 'gnirajÃyata tasmÃdyatrÃgnim manthi«yantsyÃttadaÓvamÃnetavai brÆyÃtsa pÆrveïopati«Âhate vajramevaitaducrayati tasyÃbhaye 'nëÂre nivÃte 'gnirjÃyate 2.1.4.[17] sa vai pÆrvavàsyÃt | sa hyaparimitaæ vÅryamabhivardhate yadi pÆrvavÃhaæ na vindedapi ya eva kaÓcÃÓva÷ syÃdyadyaÓvaæ na vindedapyana¬vÃneva syÃde«a hyevÃna¬uho bandhu÷ 2.1.4.[18] taæ yatra präcaæ haranti | tatpurastÃdaÓvaæ nayanti tatpurastÃdevaitannëÂrà rak«ÃæsyapaghnannetyathÃbhayenÃnëÂreïa haranti 2.1.4.[19] taæ vai tathaiva hareyu÷ | yathainame«a pratyaÇÇupÃcarede«a vai yaj¤o yadagni÷ pratyaÇ haivainaæ yaj¤a÷ praviÓati taæ k«ipre yaj¤a upanamatyatha yasmÃtparÃÇ bhavati parÃÇu haivÃsmÃdyaj¤o bhavati sa yo hainaæ tatrÃnuvyÃharetparÃÇsmÃdyaj¤o 'bhÆditÅÓvaro ha yattathaiva syÃt 2.1.4.[20] e«a u vai prÃïa÷ | taæ vai tathaiva hareyuryathainame«a pratyaÇÇupÃcaretpratyaÇ haivainam prÃïa÷ praviÓatyatha yasmÃtparÃÇ bhavati parÃÇu haivÃsmÃtprÃïo bhavati sa yo hainaæ tatrÃnuvyÃharetparÃÇsmÃtprÃïo 'bhÆditÅÓvaro ha yattathaiva syÃt 2.1.4.[21] ayaæ vai yaj¤o yo 'yam pavate | taæ vai tathaiva hareyuryathainame«a pratyaÇÇupÃcaretpratyaÇ haivainaæ yaj¤a÷ praviÓati taæ k«ipre yaj¤a upanamatyatha yasmÃtparÃÇ bhavati parÃÇu haivÃsmÃdyaj¤o bhavati sa yo hainaæ tatrÃnuvyÃharetparÃÇsmÃdyaj¤o 'bhÆditÅÓvaro ha yattathaiva syÃt 2.1.4.[22] e«a u vai prÃïa÷ | te vai tathaiva hareyuryathainame«a pratyaÇÇupÃcaretpratyaÇ haivainam prÃïa÷ praviÓatyatha yasmÃtparÃÇ bhavati parÃÇu haivÃsmÃtprÃïo bhavati sa yo hainaæ tatrÃnuvyÃharetparÃÇsmÃtprÃïo 'bhÆditÅÓvaro ha yattathaiva syÃttasmÃdu tathaiva hareyu÷ 2.1.4.[23] athÃÓvamÃkramayati | tamÃkramayya präcamunnayati tam punarÃvartayati tamuda¤cam pramu¤cati vÅryaæ và aÓvo nedasmÃdidam parÃgvÅryamasaditi tasmÃtpunarÃvartayati 2.1.4.[24] tamaÓvasya pada Ãdhatte | vÅryaæ và aÓvo vÅrya evainametadÃdhatte tasmÃdaÓvasya pada Ãdhatte 2.1.4.[25] sa vai tÆ«ïÅmevÃgra upasp­Óati | athodyacatyathopasp­Óati bhÆrbhuva÷ svarityeva t­tÅyenÃdadhÃti trayo và ime lokÃstadimÃnevaitallokÃnÃpnotyetannvekam 2.1.4.[26] athedaæ dvitÅyam | tÆ«ïÅmevÃgra upasp­Óatyathodyacati bhÆrbhuva÷ svarityeva dvitÅyenÃdadhÃti yo và asyÃmaprati«Âhito bhÃramudyacati nainaæ Óaknotyudyantuæ saæ hainaæ Ó­ïÃti 2.1.4.[27] sa yattÆ«ïÅmupasp­Óati | tadasyÃm prati«ÂhÃyÃm prati«Âhanti so 'syÃm prati«Âhita Ãdhatte tathà na vyathate tadu haitatpaÓceva dadhrira Ãsuri÷ päcirmÃdhuki÷ sarvaæ và anyadiyasitamiva prathamenaivodyatyÃdadhyÃdbhÆrbhuva÷ svariti tadevÃniyasitamityato yatamathà kÃmayeta tathà kuryÃt 2.1.4.[28] atha purastÃtparÅtya | pÆrvÃrdhamulmukÃnÃmabhipadyajapati dyauriva bhÆmnà p­thivÅva varimïeti yathÃsau dyaurbahvÅ nak«atrairevam bahurbhÆyÃsamityevaitadÃha yadÃha dyauriva bhÆmneti p­thivÅva varimïeti yatheyam p­thivyurvyevamururbhÆyÃsamityevaitadÃha tasyÃste p­thivi devayajani p­«Âha ityasyai hyenam p­«Âha Ãdhatte 'gnimannÃdamannÃdyÃyÃdadha ityannÃdo 'gnirannÃdo bhÆyÃsamityevaitadÃha sai«ÃÓÅreva sa yadi kÃmayeta japedetadyadyu kÃmayetÃpi nÃdriyeta 2.1.4.[29] atha sarparÃj¤yà ­gbhirupati«Âhate | Ãyaæ gau÷ p­ÓnirakramÅdasadanmÃtaram pura÷ pitaraæ ca prayantsva÷ antaÓcarati rocanÃsya prÃïÃdapÃnatÅ vyakhyanmahi«o divam triæÓaddhÃma virÃjati vÃkpataÇgÃya dhÅyate prati vastoraha dyubhiriti tadyadevÃsyÃtra sambhÃrairvà nak«atrairvartubhirvÃdhÃnena vÃnÃptam bhavati tadevÃsyaitena sarvamÃptam bhavati tasmÃtsarparÃj¤yà ­gbhirupati«Âhate 2.1.4.[30] tadÃhu÷ | na sarparÃj¤yà ­gbhirupati«ÂhetetÅyaæ vai p­thivÅ sarparÃj¤Å sa yadevÃsyÃmÃdhatte tatsarvÃn kÃmÃnÃpnoti tasmÃnna sarparÃj¤yà ­gbhirupati«Âheteti 2.2.1. 2.2.1.[1] uddh­tyÃhavanÅyam pÆrïÃhutiæ juhoti | tadyatpÆrïÃhutiæ juhotyannÃdaæ và etamÃtmano janayate yadagniæ tasmà etadannÃdyamapidadhÃti yathà kumÃrÃya và jÃtÃya vatsÃya và stanamapidadhyÃdevamasmà etadannÃdyamapidadhÃti 2.2.1.[2] sa etenÃnnena ÓÃnta÷ | uttarÃïi havÅæ«i ÓrapyamÃïÃnyuparamati ÓaÓvaddha và adhvaryuæ và yajamÃnaæ và pradahettau hyasya nedi«Âhaæ carato yadasminnetÃmÃhutiæ na juhuyÃttasmÃdvà etÃmÃhutiæ juhoti 2.2.1.[3] tÃæ vai pÆrïÃæ juhoti | sarvaæ vai pÆrïaæ sarveïaivainametacamayati svÃhÃkÃreïa juhotyanirukto vai svÃhÃkÃra÷ sarvaæ và aniruktaæ sarveïaivainametacamayati 2.2.1.[4] yÃæ vai prajÃpati÷ | prathamÃmÃhutimajuhotsvÃheti vai tÃmajuhotso svide«Ã nidÃnena tasmÃtsvÃheti juhoti tasyÃæ varaæ dadÃti sarvaæ vai vara÷ sarveïaivainametacamayati 2.2.1.[5] tadÃhu÷ | etÃmevÃhutiæ hutvÃthottarÃïi havÅæ«i nÃdriyetaitayaiva taæ kÃmamÃpnoti yamabhikÃmamuttarÃïi havÅæ«i nirvapatÅti 2.2.1.[6] sa và agnaye pavamÃnÃya nirvapati | prÃïo vai pavamÃna÷ prÃïamevÃsminnetaddadhÃti tadvetayaivÃsmiæstaddadhÃtyannaæ hi prÃïo 'nname«Ãhuti÷ 2.2.1.[7] athÃgnaye pÃvakÃya nirvapati | annaæ vai pÃvakamannamevÃsminnetaddadhÃti tadvetayaivÃsmiæstaddadhÃtye«Ã hyeva pratyak«amannamÃhuti÷ 2.2.1.[8] athÃgnaye Óucaye nirvapati | vÅryaæ vai Óuci yadvà asyaitadujjvalatyetadasya vÅryaæ Óuci vÅryamevÃsminnetaddadhÃti tadvetayaivÃsmiæstaddadhÃti yadà hyevÃsminnetÃmÃhutiæ juhotyathÃsyaitadvÅryaæ Óucyujjvalati 2.2.1.[9] tasmÃdÃhu÷ | etÃmevÃhutiæ hutvÃthottarÃïi havÅæ«i nÃdriyetaitayaiva taæ kÃmamÃpnoti yamabhikÃmamuttarÃïi havÅæ«i nirvapatÅti tadu nirvapedevottarÃïi havÅæ«i paro 'k«amiva và etadyadadastadidamitÅva 2.2.1.[10] sa yadagnaye pavamÃnÃya nirvapati | prÃïà vai pavamÃno yadà vai jÃyate 'tha prÃïo 'tha yÃvanna jÃyate mÃturvaiva tÃvatprÃïamanu prÃïiti yathà và tajjÃta evÃsminnetatprÃïaæ dadhÃti 2.2.1.[11] atha yadagnaye pÃvakÃya nirvapati | annaæ vai pÃvakaæ tajjÃta evÃsminnetadannaæ dadhÃti 2.2.1.[12] atha yadagnaye Óucaye nirvapati | vÅryaæ vai Óuci yadà và annena vardhate 'tha vÅryaæ tadannenaivainametadvardhayitvÃthÃsminnetadvÅryaæ Óuci dadhÃti tasmÃdagnaye Óucaye 2.2.1.[13] tadvetadeva sadviparyastamiva | agnirha yatra devebhyo manu«yÃnabhyupÃvavarta taddhek«Ãæ cakre maiva sarveïevÃtmanà manu«yÃnabhyupÃv­tamiti 2.2.1.[14] sa etÃstisrastanÆre«u loke«u vinyadhatta | yadasya pavamÃnaæ rÆpamÃsÅttadasyÃm p­thivyÃæ nyadhattÃtha yatpÃvakaæ tadantarik«e 'tha yacuci taddivi tadvà ­«aya÷ pratibubudhire ya u tarhy­«aya Ãsurasarveïa vai na ÃtmanÃgnirabhyupÃv­taditi tasmà etÃni havÅæ«i niravapan 2.2.1.[15] sa yadagnaye pavamÃnÃya nirvapati | yadevÃsyÃsyÃm p­thivyÃæ rÆpaæ tadevÃsyaitenÃpnotyatha yadagnaye pÃvakÃya nirvapati yadevÃsyÃntarik«e rÆpaæ tadevÃsyaitenÃpnotyatha yadagnaye Óucaye nirvapati yadevÃsya divi rÆpaæ tadevÃsyaitenÃpnotyevamu k­tsnamevÃgnimanapanihitamÃdhatte tasmÃdu nirvapedevottarÃïi havÅæ«i 2.2.1.[16] kevalabarhi÷ prathamaæ havirbhavati | samÃnabarhi«Å uttare ayaævai loka÷ prathamaæ havirathedamantarik«aæ dvitÅyaæ dyaureva t­tÅyam bahuleva và iyam p­thivÅ lelayevÃntarik«aæ lelayevÃsau dyaurubhe cidenÃm pratyudyÃminÅ stÃmiti tasmÃtsamÃnabarhi«Å 2.2.1.[17] a«ÂÃkapÃlÃ÷ sarve puro¬ÃÓà bhavanti | a«ÂÃk«arà vai gÃyatrÅ gÃyatramagneÓcanda÷ svenaivainametaccandasÃdhatte tÃni sarvÃïi caturviæÓati÷ kapÃlÃni sampadyante caturviæÓatyak«arà vai gÃyatrÅ gÃyatramagneÓcanda÷ svenaivainametaccandasÃdhatte 2.2.1.[18] athÃdityai caruæ nirvapati | pracyavata iva và e«o 'smÃllokÃdya etÃni havÅæ«i nirvapatÅmÃnhi lokÃntsamÃrohanneti 2.2.1.[19] sa yadadityai caruæ nirvapati | iyaæ vai p­thivyaditi÷ seyam prati«Âhà tadasyÃmevaitatprati«ÂhÃyÃm pratiti«Âhati tasmÃdadityai caruæ nirvapati 2.2.1.[20] tasyai virÃjau saæyÃjye syÃtÃmityÃhu÷ | virì¬hÅyamityatho tri«Âubhau tri«ÂubbhÅyamityatho jagatyau jagatÅ hÅyamiti virÃjÃvityeva syÃtÃm 2.2.1.[21] tasyai dhenurdak«iïà | dhenuriva và iyam manu«yebhya÷ sarvÃn kÃmÃnduhe mÃtà dhenurmÃteva và iyam manu«yÃnbibharti tasmÃddhenurdak«iïaitannvekamayanam 2.2.1.[22] athedaæ dvitÅyam | ÃgneyamevëÂÃkapÃlam puro¬ÃÓaæ nirvapati paro 'k«amiva vÃetadyadagnaye pavamÃnÃyÃgnaye pÃvakÃyÃgnaye Óucaya itÅvÃthäjasaivainametatpratyak«amÃdhatte tasmÃdagnaye 'thÃdityai caruæ nirvapati sa ya eva carorbandhu÷ sa bandhu÷ 2.2.2. 2.2.2.[1] ghnanti và etadyaj¤am | yadenaæ tanvate yannveva rÃjÃnamabhi«uïvanti tattaæ ghnanti yatpaÓuæ samj¤apayanti viÓÃsati tattaæ ghnantyulÆkhalamusalÃbhyÃæ d­«adupalÃbhyÃæ haviryaj¤aæ ghnanti 2.2.2.[2] sa e«a yaj¤o hato na dadak«e | taæ devà dak«iïÃbhiradak«ayaæstadyadenaæ dak«iïÃbhiradak«ayaæstasmÃddak«iïà nÃma tadyadevÃtra yaj¤asya hatasya vyathate tadevÃsyaitaddak«iïÃbhirdak«ayatyatha sam­ddha eva yaj¤o bhavati tasmÃddak«iïà dadÃti 2.2.2.[3] tà vai «a¬dadyÃt | «a¬và ­tava÷ saævatsarasya saævatsaro yaj¤a÷ prajÃpati÷ sa yÃvÃneva yaj¤o yÃvatyasya mÃtrà tÃvatÅbhirdak«ayati 2.2.2.[4] dvÃdaÓa dadyÃt | dvÃdaÓa vai mÃsÃ÷ saævatsarasya saævatsaro yaj¤a÷ prajÃpati÷ sa yÃvÃneva yaj¤o yÃvatyasya mÃtrà tÃvatÅbhirdak«ayati 2.2.2.[5] caturviæÓatiæ dadyÃt | caturviæÓatirvai saævatsarasyÃrdhamÃsÃ÷ saævatsaro yaj¤a÷ prajÃpati÷ sa yÃvÃneva yaj¤o yÃvatyasya mÃtrà tÃvatÅbhirdak«ayatye«Ã mÃtrà dak«iïÃnÃæ dadyÃttveva yathÃÓraddham bhÆyasÅstadyaddak«iïà dadÃti 2.2.2.[6] dvayà vai devà devÃ÷ | ahaiva devà atha ye brÃhmaïÃ÷ ÓruÓruvÃæso 'nÆcÃnÃste manu«yadevÃste«Ãæ dvedhà vibhakta eva yaj¤a Ãhutaya eva devÃnÃæ dak«iïà manu«yadevÃnÃm brÃhmaïÃnÃæ ÓuÓruvu«ÃmanÆcÃnÃnÃmÃhutibhireva devÃnprÅïÃti dak«iïÃbhirmanu«yadevÃnbrÃhmaïÃcruÓruvu«o 'nÆcÃnÃæsta enamubhaye devÃ÷ prÅtÃ÷ sudhÃyÃæ dadhati 2.2.2.[7] tadyathà yonau reto dadhyÃt | evamevaitad­tvijo yajamÃnaæ loke dadhati tadyadebhya etaddadÃti ye medaæ samprÃpipanniti nu dak«iïÃnÃm 2.2.2.[8] devÃÓca và asurÃÓca | ubhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire ta ubhaya evÃnÃtmÃna Ãsurmartyà hyÃsuranÃtmà hi martyaste«Æbhaye«u martye«vagnirevÃm­ta Ãsa taæ ha smobhaye 'm­tamupajÅvanti sa yaæ ha smai«Ãæ ghnanti taddha sma vai sa bhavati 2.2.2.[9] tato devÃ÷ | tanÅyÃæsa iva pariÓiÓi«ire tercanta÷ ÓrÃmyantaÓcerurutÃsurÃntsapatnÃnmartyÃnabhibhavemeti ta etadam­tamagnyÃdheyaæ dad­Óu÷ 2.2.2.[10] te hocu÷ | hantedamam­tamantarÃtmannÃdadhÃmahai ta idamam­tamantarÃtmannÃdhÃyÃm­tà bhÆtvÃstaryà bhÆtvà staryÃntsapatnÃnmartyÃnabhibhavi«yÃma iti 2.2.2.[11] te hocu÷ | ubhaye«u vai no 'yamagni÷ pra tvevÃsurebhyo bravÃmeti 2.2.2.[12] te hocu÷ | à vai vayamagnÅ dhÃsyÃmahe 'tha yÆyaæ kiæ kari«yatheti 2.2.2.[13] te hocu÷ | athainaæ vayaæ nyeva dhÃsyÃmahe 'tra t­ïÃni dahÃtra dÃrÆïi dahÃtraudanam pacÃtra mÃæsam paceti sa yaæ tamasurà nyadadhata tenÃnena manu«yà bhu¤jate 2.2.2.[14] athainaæ devÃ÷ | antarÃtmannÃdadhata ta imamam­tamantarÃtmannÃdhÃyÃm­tà bhÆtvÃstaryÃm bhÆtvà staryÃntsapatnÃnmartyÃnabhyabhavaæstatho evai«a etadam­tamantarÃtmannÃdhatte nÃm­tatvasyÃÓÃsti sarvamÃyuretyastaryo haiva bhavati na hainaæ sapatnastustÆr«amÃïaÓcana st­ïute tasmÃdyadÃhitÃgniÓcÃnÃhitÃgniÓca spardhete 'ÃhitÃgnirevÃbhibhavatyastaryo hi khalu sa tarhi bhavatyam­ta÷ 2.2.2.[15] tadyatrainamado manthanti | tajjÃtamabhiprÃïiti prÃïo và agnirjÃtamevainametatsantaæ janayati sa punarapÃniti tadenamantarÃtmannÃdhatte so 'syai«o 'ntarÃtmannagnirÃhito bhavati 2.2.2.[16] tamuddÅpya saminddhe | iha yak«ya iha suk­taæ kari«yÃmÅtyevainametatsaminddhe yo 'syai«o 'ntarÃtmannÃgnirÃhito bhavati 2.2.2.[17] antareïÃgÃdvyav­taditi | na ha và asyaitaæ kaÓcanÃntareïaiti yÃvajjÅvati yo 'syaiso 'ntarÃtmannagnirÃhito bhavati tasmÃdu tannÃdriyeta yadanugacenna ha và asyai«o 'nugacati yÃvajjÅvati yo 'syaiso 'ntarÃtmannagnirÃhito bhavati 2.2.2.[18] te và ete prÃïà eva yadagnaya÷ | prÃïodÃnÃvevÃhavanÅyaÓca gÃrhapatyaÓca vyÃno 'nvÃhÃryapacana÷ 2.2.2.[19] tasya và etasyÃgnyÃdheyasya | satyamevopacÃra÷ sa ya÷ satyaæ vadati yathÃgniæ samiddhaæ taæ gh­tenÃbhi«i¤cedevaæ hainaæ sa uddÅpayati tasya bhÆyo bhÆya eva tejo bhavati Óva÷ Óva÷ ÓreyÃnbhavatyatha yo 'n­taæ vadati yathÃgniæ samiddhaæ tamudakenÃbhi«i¤cedevaæ hainaæ sa jÃsayati tasya kanÅya÷ kanÅya eva tejo bhavati Óva÷ Óva÷ pÃpÅyÃnbhavati tasmÃdu satyameva vadet 2.2.2.[20] tadu hÃpyaruïamaupaveÓiæ j¤Ãtaya Æcu÷ | sthaviro và asyagnÅ Ãdhatsveti sa hovÃca te maitadbrÆtha vÃcaæyama evaidhi na và ÃhitÃgninÃn­taæ vaditavyaæ na vada¤jÃtu nÃn­taæ vadettÃvatsatyamevopacÃra iti 2.2.3. 2.2.3.[21] varuïo hainadrÃjyakÃma Ãdadhe | sa rÃjyamagacattasmÃdyaÓca vada yaÓca na varuïo rÃjetyevÃhu÷ somo yaÓaskÃma÷ sa yaÓo 'bhavattasmÃdyaÓca some labhate yaÓca nobhÃvevÃgacato yaÓa evaitaddra«ÂumÃgacanti yaÓo ha bhavati rÃjyaæ gacati ya evaæ vidvÃnÃdhatte 2.2.3.[22] agnau ha vai devÃ÷ | sarvÃïi rÆpÃïi nidadhire yÃni ca grÃmyÃïi yÃni cÃraïyÃni vijayaæ vopaprai«yanta÷ kÃmacÃrasya và kÃmÃyÃyaæ no gopi«Âho gopÃyaditi và 2.2.3.[23] tÃnyu hÃgnirnicakame | tai÷ saæg­hya 'rtÆnpraviveÓa punarema iti devà edagniæ tirobhÆtaæ te«Ãæ heyasevÃsa kimiha kartavyaæ keha praj¤eti và 2.2.3.[24] tata etattva«Âà punarÃdheyaæ dadarÓa | tadÃdadhe tenÃgne÷ priyaæ dhÃmopajagÃma so 'smà ubhayÃni rÆpÃïi pratini÷sasarja yÃni ca grÃmyÃïi yÃni cÃraïyÃni tasmÃdÃhustvëÂrÃïi vai rÆpÃïÅti tva«Âurhyeva sarvaæ rÆpamupa ha tvevÃnyÃ÷ prajà yÃvatso yÃvatsa iva ti«Âhante 2.2.3.[25] tasmai kam punarÃdheyamÃdadhÅta | evaæ haivÃgne÷ priyaæ dhÃmopagacati so 'smà ubhayÃni rÆpÃïi pratini÷s­jati yÃni ca grÃmyÃïi yÃni cÃraïyÃni tasminnetÃnyubhayÃni rÆpÃïi d­Óyante paramatà vai sà sp­hayantyu hÃsmai tathà pu«yati lokyamvevÃpi 2.2.3.[26] Ãgneyo 'yaæ yaj¤a÷ | jyotiragni÷ pÃpmano dagdhà so 'sya pÃpmÃnaæ dahati sa iha jyotireva Óriyà yaÓasà bhavati jyotiramutra puïyalokatvaitannu tadyasmÃdÃdadhÅta 2.2.3.[27] sa vai var«ÃsvÃdadhÅta | var«Ã vai sarva ­tavo var«Ã hi vai sarva ­tavo 'thÃdo var«amakurmÃdo var«amakurmeti saævatsarÃntsampaÓyanti var«Ã ha tveva sarve«Ãm­tÆnÃæ rÆpamuta hi tadvar«Ãsu bhavati yadÃhurgrÅ«ma iva và adyetyuto tadvar«Ãsu bhavati yadÃhu÷ ÓiÓira iva và adyeti var«Ãdidvar«Ã÷ 2.2.3.[28] athaitadeva paro 'k«aæ rÆpam | yadeva purastÃdvÃti tadvasantasya rÆpaæ yatstanayati tadgrÅ«masya yadvar«ati tadvar«ÃïÃæ yadvidyotate tacarado yadv­«Âvodg­hïÃti taddhemantasya var«Ã÷ sarva ­tava ­tÆnprÃviÓad­tubhya evainametannirmimÅte 2.2.3.[29] Ãdityastveva sarva ­tava÷ | yadaivodetyatha vasanto yadà saægavo 'tha grÅ«mo yadà madhyandino 'tha var«Ã yadÃparÃhïo 'tha ÓaradyadaivÃstametyatha hemantastasmÃdu madhyandina evÃdadhÅta tarhi hye«o 'sya lokasya nedi«Âhaæ bhavati tannedi«ÂhÃdevainametanmadhyÃnnirmimÅte 2.2.3.[30] cÃyayeva và ayam puru«a÷ | pÃpmanÃnu«akta÷ so 'syÃtra kani«Âho bhavatyadhaspadamiveyasyate tatkani«ÂhamevaitatpÃpmÃnamavabÃdhate tasmÃdu madhyandina evÃdadhÅta 2.2.3.[31] taæ vai darbhairuddharati | dÃrubhirvai pÆrvamuddharati dÃrubhi÷ pÆrvaæ dÃrubhiraparaæ jÃmi kuryÃtsamadaæ kuryÃdÃpo darbhà Ãpo var«Ã ­tÆnprÃviÓadadbhirevainametadadbhyo nirmimÅte tasmÃddarbhairuddharati 2.2.3.[32] arkapalÃÓÃbhyÃæ | vrÅhimayamapÆpaæ k­tvà yatra gÃrhapatyamÃdhÃsyanbhavati tannidadhÃti tadgÃrhapatyamÃdadhÃti 2.2.3.[33] arkapalÃÓÃbhyÃæ yavamayamapÆpaæ k­tvà yatrÃhavanÅyamÃdhÃsyanbhavati tannidadhÃti tadÃhavanÅyamÃdadhÃti pÆrvÃbhyÃmevainÃvetadagnibhyÃmantardadhma iti vadantastadu tathà na kuryÃdrÃtribhirhyevÃntarhitau bhavata÷ 2.2.3.[34] Ãgneyameva pa¤cakapÃlam puro¬ÃÓaæ nirvapati | tasya pa¤capadÃ÷ paÇktayo yÃjyÃnuvÃkyà bhavanti pa¤ca và ­tava ­tÆnprÃviÓad­tubhya evainametannirmimÅte 2.2.3.[35] sarva Ãgneyo bhavati | evaæ hi tva«ÂÃgne÷ priyaæ dhÃmopÃgacattasmÃtsarva Ãgneyo bhavati 2.2.3.[36] tenopÃæÓu caranti | yadvai j¤Ãtaye và sakhye và ni«kevalyaæ cikÅr«ati tira ivaitena bÅbhavadvaiÓvadevo 'nyo yaj¤o 'thai«a ni«kevalya Ãgneyo yadvai tira iva tadupÃæÓu tasmÃdupÃæÓu caranti 2.2.3.[37] uccairuttamamanuyÃjaæ yajati | k­takarmeva hi sa tarhi bhavati sarvo hi k­tamanubudhyate 2.2.3.[38] sa ÃÓrÃvyÃha | samidho yajeti tadÃgneyaæ rÆpam paro 'k«aæ tvagnÅnyajeti tveva brÆyÃttadeva pratyak«amÃgneyaæ rÆpam 2.2.3.[39] sa yajati | agna Ãjyasya vyanta vaukagagnimÃjyasya vetu vaukagagninÃjyasya vyantu vaukagagnirÃjyasya vetu vaukagiti 2.2.3.[40] atha svÃhÃgnimityÃha | ÃgneyamÃjyabhÃgaæ svÃhÃgnim pavamÃnamiti yadi pavamÃnÃya dhriyerantsvÃhÃgnimindumantamiti yadyagnaya indumate dhriyerantsvÃhÃgniæ svÃhÃgnÅnÃjyapäju«Ãïo agnirÃjyasya vetviti yajati 2.2.3.[41] athÃhÃgnaye 'nubrÆhÅti | ÃgneyamÃjyabhÃgaæ so 'nvÃhÃgniæ stomena bodhaya samidhÃto amartyam havyà deve«u no dadhaditi svapitÅva khalu và etadyadudvÃsito bhavati samprabodhayatyevainametatsamudÅryayati ju«Ãïo agnirÃjyasya vetviti yajati 2.2.3.[42] atha yadyagnaye pavamÃnÃya dhriyeran | agnaye pavamÃnÃyÃnubrÆhÅti brÆyÃtso 'nvÃhÃgna ÃyÆæ«i pavasa Ãsuvorjami«aæ ca na÷ Ãre bÃdhasva ducunÃmiti tathÃhÃgneyo bhavati somo vai pavamÃnastadu saumyÃdÃjyabhÃgÃnnayanti ju«Ãïo agni÷ pavamÃna Ãjyasya vetviti yajati 2.2.3.[43] atha yadyagnaya indumate dhriyeran | agnaya indumate 'nubrÆhÅti brÆyÃtso 'nvÃhehyÆ «u bravÃïi te 'gna itthetarà gira÷ ebhirvardhasa indubhiriti tathà hÃgneyo bhavati somo và industadu saumyÃdÃjyabhÃgÃnnayanti ju«Ãïo agnirindumÃnÃjyasya vetviti yajatyevamu sarvamÃgneyaæ karoti 2.2.3.[44] athÃhÃgnaye 'nubrÆhÅti havi«a÷ | agniæ yajÃgnaye svi«Âak­te 'nubrÆhyagniæ svi«Âak­taæ yajetyatha yaddevÃnyajetyagnÅnyajetyevaitadÃha 2.2.3.[45] sa yajati | agnervasuvane vasudheyasya vetu vaukagagnà u vasuvane vasudheyasya vetu vaukagdevo agni÷ svi«Âak­diti svayamÃgneyast­tÅya evamvÃgneyÃnanuyÃjÃn karoti 2.2.3.[46] tà và etÃ÷ | «a¬vibhaktÅryajati catasra÷ prayÃje«u dve anuyÃje«u «a¬và ­tava ­tÆnprÃviÓad­tubhya evainametannirmimÅte 2.2.3.[47] dvÃdaÓa và trayodaÓa vÃk«arÃïi bhavanti | dvÃdaÓa và vai trayodaÓa và saævatsarasya mÃsÃ÷ saævatsaram­tÆnprÃviÓad­tubhya evainametatsaævatsarÃnnirmimÅte na dve cana sahÃjÃmitÃyai jÃmi ha kuryÃdyaddve citsaha syÃtÃæ vyantu vetvityeva prayÃjÃnÃæ rÆpaæ vasuvane vasudheyasyetyanuyÃjÃnÃm 2.2.3.[48] tasya hiraïyaæ dak«iïà | Ãgneyo và e«a yaj¤o bhavatyagne reto hiraïyaæ tasmÃddhiraïyaæ dak«iïÃna¬vÃnvà sa hi vahenÃgneyo 'gnidagdhamiva hyasya vahaæ bhavati devÃnÃæ havyavÃhano 'gniriti vahati và e«a manu«yebhyastasmÃdana¬vÃndak«iïà 2.2.4. 2.2.4.[1] prajÃpatirha và idamagra eka evÃsa | sa aik«ata kathaæ nu prajÃyeyeti so 'ÓrÃmyatsa tapo 'tapyata so 'gnimeva mukhÃjjanayÃæ cakre tadyadenam mukhÃdajanayata tasmÃdannÃdo 'gni÷ sa yo haivametamagnimannÃdaæ vedÃnnÃdo haiva bhavati 2.2.4.[2] tadvà enametadagre devÃnÃmajanayata | tasmÃdagniragnirha vai nÃmaitadyadagniriti sa jÃta÷ pÆrva÷ peyÃya yo vai pÆrva etyagra etÅte vai tamÃhu÷ so evÃsyÃgnità 2.2.4.[3] sa aik«ata prajÃpati÷ | annÃdaæ và imamÃtmano 'jÅjane yadagniæ na và iha madanyadannamasti yaæ và ayaæ nÃdyÃditi kÃlvÃlÅk­tà haiva tarhi p­thivyÃsa nau«adhaya Ãsurna vanaspatayastadevÃsya manasyÃsa 2.2.4.[4] athainamagnirvyÃttenopaparyÃvavarta | tasya bhÅtasya svo mahimÃpacakrÃma vÃgvà asya svo mahimà vÃgasyÃpacakrÃma sa ÃtmannevÃhutimÅ«e sa udam­«Âa tadyadudam­«Âa tasmÃdidaæ cÃlomakamidaæ ca tatra viveda gh­tÃhuti vaiva payÃahutiæ vobhayaæ ha tveva tatpaya eva 2.2.4.[5] sà hainaæ nÃbhirÃdhayÃæ cakÃra | ke«amiÓreva hÃsa tÃæ vyauk«ado«a dhayeti tata o«adhaya÷ samabhavaæstasmÃdo«adhayo nÃma sa dvitÅyamudam­«Âa tatrÃparÃmÃhutiæ viveda gh­tÃhutiæ vaiva payÃahutiæ vobhayaæ ha tveva tatpaya eva 2.2.4.[6] sà hainamabhirÃdhayÃæ cakÃra | sa vyacikitsajjuhavÃnÅ3 mà hau«Ã3miti taæ svo mahimÃbhyuvÃda juhudhÅti sa prajÃpatirvidÃæ cakÃra svo vai mà mahimÃheti sa svÃhetyevÃjuhottasmÃdu svÃhetyeva hÆyate tata e«a udiyÃya ya e«a tapati tatoyam prababhÆva yo 'yam pavate tata evÃgni÷ parÃÇ paryÃvavarta 2.2.4.[7] sa hutvà prajÃpati÷ | pra cÃjÃyatÃtsyataÓcÃgnerm­tyorÃtmÃnamatrÃyata sa yo haivaæ vidvÃnagnihotraæ juhotyetÃæ haiva prajÃtim prajÃyate yÃæ prajÃpati÷ prÃjÃyataivamu haivÃtsyato 'gnerm­tyorÃtmÃnaæ trÃyate 2.2.4.[8] sa yatra mriyate | yatrainamagnÃvabhyÃdadhati tade«o 'gneradhijÃyate 'thÃsya ÓarÅramevÃgnirdahati tadyathà piturvà mÃturvà jÃyetaivame«o 'gneradhijÃyate ÓaÓvaddha và e«a na sambhavati yo 'gnihotraæ na juhoti tasmÃdvà agnihotraæ hotavyam 2.2.4.[9] tadvà etat | eva vicikitsÃyai janma yatprajÃpatirvyacikitsatsa vicikitsa¤creyasyadhriyata ya÷ pra cÃjÃyatÃtsyataÓcÃgnerm­tyorÃtmÃnamatrÃyata sa yo haivametadvicikitsÃyai janma veda yaddha kiæ ca vicikitsati Óreyasi haiva dhriyate 2.2.4.[10] sa hutvà nyam­«Âa | tato vikaÇkata÷ samabhavattasmÃde«a yaj¤iyo yaj¤apÃtrÅyo v­k«astata ete devÃnÃæ vÅrà ajÃyantÃgniryo 'yaæ pavate sÆrya÷ sa yo haivametÃndevÃnÃæ vÅrÃnvedÃhÃsya vÅro jÃyate 2.2.4.[11] ta u haita Æcu÷ | vayaæ vai prajÃpatim pitaramanu smo hanta vayaæ tats­jÃmahai yadasmÃnanvasaditi te pariÓritya gÃyatreïÃpahiækÃreïa tu«Âuvire tadyatparyaÓrayantsa samudro 'theyameva p­thivyÃstÃva÷ 2.2.4.[12] te stutvà präca uccakramu÷ | punarema iti devà edgÃæ sambhÆtÃæ sà hainÃnudÅk«ya hiæcakÃra te devà vidÃæ cakrure«a sÃmno hiækÃra ityapahiækÃraæ haiva purà tata÷ sÃmÃsa sa e«a gavi sÃmno hiækÃrastasmÃde«opajÅvanÅyopajÅvanÅyo ha vai bhavati ya evametaæ gavi sÃmno hiækÃraæ veda 2.2.4.[13] te hocu÷ | bhadraæ và idamajÅjanÃmahi ye gÃmajÅjanÃmahi yaj¤o hyetveyaæ no hy­te goryaj¤astÃyate 'nnaæ hyeveyaæ yaddhi kiæ cÃnnaæ gaureva taditi 2.2.4.[14] tadvà etadevaitÃsÃæ nÃma | etadyaj¤asya tasmÃdetatpariharetsÃdhu puïyamiti bahvyo ha và asyaità bhavantyupanÃmuka enaæ yaj¤o bhavati ya evaæ vidvÃnetatpariharati sÃdhu puïyamiti 2.2.4.[15] tÃmu hÃgnirabhidadhyau | mithunyanayà syÃmiti tÃæ sambabhÆva tasyÃæ reta÷ prÃsi¤cattatpayo 'bhavattasmÃdetadÃmÃyÃæ gavi satyÃæ Ó­tamagnerhi retastasmÃdyadi k­«nÃyÃæ yadi rohiïyÃæ Óuklameva bhavatyagnisaækÃÓamagnerhi retastasmÃtprathamadugdhamu«ïam bhavatyagnerhi reta÷ 2.2.4.[16] te hocu÷ | hantedaæ juhavÃmahà iti kasmai na idam prathamÃya ho«yantÅti mahyamiti haivÃgniruvÃca mahyamiti yo 'yam pavate mahyamiti sÆryaste na sampÃdayÃæ cakruste hÃsampÃdyocu÷ prajÃpatimeva pitaram pratyayÃma sa yasmai na idam prathamÃya hotavyaæ vak«yati tasmai na idam prathamÃya ho«yantÅti te prajÃpatim pitaram pratÅtyocu÷ kasmai na idam prathamÃya ho«yantÅti 2.2.4.[17] sa hovÃca | agnaye 'gniranu«Âhyà svaæ reta÷ prajanayi«yate tathà prajani«yadhva ityatha tubhyamiti sÆryamatha yadeva hÆyamÃnasya vyaÓnute tadevaitasya yo 'yam pavata iti tadebhya idamapyetarhi tathaiva juhvatyagnaya eva sÃyaæ sÆryÃya prÃtaratha yadeva hÆyamÃnasya vyaÓnute tadevaitasya yo 'yam pavate 2.2.4.[18] te hutvà devÃ÷ | imÃm prajÃtim prÃjÃyanta yai«Ãmiyam prajÃtirimÃæ vijitiæ vyajayanta yeyame«Ãæ vijitirimameva lokamagnirajayadantarik«aæ vÃyurdivameva sÆrya÷ sa yo haivaæ vidvÃnagnihotraæ juhotyetÃæ haiva prajÃtim prajÃyate yÃmeta etatprÃjÃyantaitÃæ vijitaæ vijayate yÃmeta etadvyajayantaitairu haiva saloko bhavati ya evaæ vidvÃnagnihotraæ juhoti tasmÃdvà agnihotraæ hotavyam 2.3.1. 2.3.1.[1] sÆryo ha và agnihotram | tadyadetasyà agra ÃhuterudaittasmÃtsÆryo 'gnihotram 2.3.1.[2] sa yatsÃyamastamite juhoti | ya idaæ tasminniha sati juhavÃnÅtyatha yatprÃtaranudite juhoti ya idaæ tasminniha sati juhavÃnÅti tasmÃdvai sÆryo 'gnihotramityÃhu÷ 2.3.1.[3] atha yadastameti | tadagnÃveva yonau garbho bhÆtvà praviÓati taæ garbham bhavantamimÃ÷ sarvÃ÷ prajà anu garbhà bhavantÅlità hi Óere saæjÃnÃnà atha yadrÃtristira evaitatkaroti tira iva hi garbhÃ÷ 2.3.1.[4] sa yatsÃyamastamite juhoti | garbhamevaitatsantamabhijuhoti garbhaæ santamabhikaroti sa yadgarbhaæ santamabhijuhoti tasmÃdime garbhà anaÓnanto jÅvanti 2.3.1.[5] atha yatprÃtaranudite juhoti | prajanayatyevainametatso 'yaæ tejo bhÆtvà vibhrÃjamÃna udeti ÓaÓvaddha vai nodiyÃdyadasminnetÃmÃhutiæ na juhuyÃttasmÃdvà etÃmÃhutiæ juhoti 2.3.1.[6] sa yathÃhistvaco nirmucyeta | evaæ rÃtre÷ pÃpmanà nirmucyate yathà ha và ahistvaco nirmucyetaivaæ sarvasmÃtpÃpmano nirmucyate ya yevaæ vidvÃnagnihotraæ juhoti tadetasyaivÃnu prajÃtimimÃ÷ sarvÃ÷ prajà anu prajÃyante vi hi s­jyante yathÃrtham 2.3.1.[7] sa ya÷ purÃdityasyÃstamayÃt | ÃhavanÅyamuddharatyete vai viÓve devà raÓmayo 'tha yatparam bhÃ÷ prajÃpatirvà sa indro vaitadu ha vai viÓve devà agnihotraæ juhvato g­hÃnÃgacantisa yasyÃnuddh­tamÃgacanti tasmÃddevà apaprayanti tadvà asmai tadvy­dhyate yasmÃddevà apaprayanti tasyÃnu vy­ddhiæ yaÓca veda yaÓca nÃnuddh­tamabhyastamagÃdityÃhu÷ 2.3.1.[8] atha ya÷ purÃdityasyÃstamayÃt | ÃhavanÅyamuddharati yathà ÓreyasyÃgami«yatyÃvasathenopakLptenopÃsÅtaivaæ tatsa yasyoddh­tamÃgacanti tasyÃhavanÅyam praviÓanti tasyÃhavanÅye niviÓante 2.3.1.[9] sa yatsÃyamastamite juhoti | agnÃvevaibhya etatpravi«Âebhyo juhotyatha yatprÃtaranudite juhotyapretebhya evaibhya etajjuhoti tasmÃduditahominÃæ vicinnamagnihotram manyÃmaha iti ha smÃhÃsuriryathà ÓÆnyamÃvasathamÃharedevaæ taditi 2.3.1.[10] dvayaæ và idaæ jÅvanam | mÆli caivÃmÆlaæ ca tadubhayaæ devÃnÃæ sanmanu«yà upajÅvanti paÓavo mÆlà o«adhayo mÆlinyaste paÓavo mÆlà o«adhÅrmÆlinÅrjagdhvÃpa÷ pÅtvà tata e«a rasa÷ sambhavati 2.3.1.[11] sa yatsÃyamastamite juhoti | asya rasasya jÅvanasya devebhyo juhavÃni yade«Ãmidaæ sadupajÅvÃma iti sa yattato rÃtryÃÓnÃti hutoci«Âhameva tanniravattabalyaÓnÃti hutoci«Âasya hyevÃgnihotraæ juhvadaÓità 2.3.1.[12] atha yatprÃtaranudite juhoti | asya rasasya jÅvanasya devebhyo juhavÃni yade«Ãmidaæ sadupajÅvÃma iti sa yattato 'hnÃÓnÃti hutoci«Âameva tanniravattabalyaÓnÃti hutoci«Âasya hyevÃgnihotraæ juhvadaÓità 2.3.1.[13] tadÃhu÷ | samevÃnye yaj¤Ãsti«Âhante 'gnihotrameva na saæti«Âhate 'pi dvÃdaÓasaævatsaramantavadevÃthaitadevÃnantaæ sÃyaæ hi hutvà veda prÃtarho«yÃmÅti prÃtarhutvà veda puna÷ sÃyaæ ho«yÃmÅti tadetadanupasthitamagnihotraæ tasyÃnupasthitimanvanupasthità imÃ÷ prajÃ÷ prajÃyante 'nupasthito ha vai Óriyà prajayà prajÃyate ya evametadanupasthitamagnihotraæ veda 2.3.1.[14] taddugdhvÃdhiÓrayati | Ó­tamasaditi tadÃhuryarhyudantaæ tarhi juhuyÃditi tadvai nodantaæ kuryÃdupa ha dahedyadudantaæ kuryÃdaprajaj¤i vai reta upadagdhaæ tasmÃnnodantaæ kuryÃt 2.3.1.[15] adhiÓrityaiva juhuyÃt | yannvevaitadagne retastena nveva Ó­taæ yadvenadagnÃvadhiÓrayanti teno eva Ó­taæ tasmÃdadhiÓrityaiva juhuyÃt 2.3.1.[16] tadavajyotayati | Ó­taæ vedÃnÅtyathÃpa÷ pratyÃnayati ÓÃntyai nveva rasasyo caiva sarvatvÃyedaæ hi yadà var«atyathau«adhayo jÃyanta 'o«adhÅrjagdhvÃpa÷ pÅtvà tata e«a rasa÷ sambhavati tasmÃdu rasasyo caiva sarvatvÃya tasmÃdyadyenaæ k«Åraæ kevalam pÃne 'bhyÃbhavedudastokamÃÓcotayitavai brÆyÃcÃntyai nveva rasasyo caiva sarvatvÃya 2.3.1.[17] atha caturunnayati | caturdhÃvihitaæ hÅdam payo 'tha samidhamÃdÃyodÃdravati samiddhahomÃyaiva so 'nupasÃdya pÆrvÃmÃhutiæ juhoti sa yadupasÃdayedyathà yasmà aÓanamÃhariÓyantsyÃttadantarà nidadhyÃdevaæ tadatha yadanupasÃdya yathà yasmà aÓanamÃharettasmà Ãh­tyaivopanidadhyÃdevaæ tadupasÃdyottarÃæ nÃnÃvÅrye evaine etatkaroti manaÓca ha vai vÃkcaite Ãhuti tanmanaÓcaivaitadvÃcaæ ca vyÃvartayati tasmÃdidam manaÓca vÃkca samÃnameva sannÃneva 2.3.1.[18] sa vai dviragnau juhoti | dvirupamÃr«Âi dvi÷ prÃÓnÃti caturunnayati taddaÓa daÓÃk«arà vai virìvirìvai yaj¤astadvirÃjamevaitadyaj¤amabhisampÃdayati 2.3.1.[19] sa yadagnau juhoti | taddeve«u juhoti tasmÃddevÃ÷ santyatha yadupamÃr«Âi tatpit­«u cau«adhÅ«u ca juhoti tasmÃtpitaraÓcau«adhayaÓca santyatha yaddhutvà prÃÓnÃti tanmanu«ye«u juhoti tasmÃnmanu«yÃ÷ santi 2.3.1.[20] yà vai prajà yaj¤e 'nanvÃbhaktÃ÷ | parÃbhÆtà vai tà evamevaitadyà imÃ÷ prajà aparÃbhÆtÃstà yaj¤amukha Ãbhajati teno ha paÓavo 'nvÃbhaktà yanmanu«yÃnanu paÓava÷ 2.3.1.[21] tadu hovÃca yÃj¤avalkya÷ | na vai yaj¤a iva mantavai pÃkayaj¤a iva và itÅdaæ hi yadanyasminyaj¤e srucyavadyati sarvaæ tadagnau juhotyathaitadagnau hutvots­pyÃcÃmati nirle¬hi tadasya pÃkayaj¤asyeveti tadasya tatpaÓavyaæ rÆpam paÓavyo hi pÃkayaj¤a÷ 2.3.1.[22] sai«aikÃhutirevÃgre | yÃmevÃmÆm prajÃpatirajuhodatha yadeta etatpaÓcevÃdhriyantÃgniryo 'yam pavate sÆryastasmÃde«Ã dvitÅyÃhutirhÆyate 2.3.1.[23] sà yà pÆrvÃhuti÷ | sÃgnihotrasya devatà tasmÃttasyai juhotyatha yottarà svi«Âak­dbhÃjanameva sà tasmÃttÃmuttarÃrdhe juhotye«Ã hi dik svi«Âak­tastanmithunÃyaivai«Ã dvitÅyÃhutirhÆyate dvandvaæ hi mithunam prajananam 2.3.1.[24] taddvayamevaite ÃhutÅ | bhÆtaæ caiva bhavi«yacca jÃtaæ ca jani«yamÃïaæ cÃgataæ cÃÓà cÃdya ca ÓvaÓca taddvayamevÃnu 2.3.1.[25] Ãtmaiva bhÆtam | addhà hi tadyadbhÆtamaddho tadyadÃtmà prajaiva bhavi«yadanaddhà hi tadyadbhavi«yadanaddho tadyatprajà 2.3.1.[26] Ãtmaiva jÃtam | addhà hi tadyajjÃtamaddho tadyadÃtmà prajaiva jani«yamÃïamanaddhà hi tadyajjani«yamÃïamanaddho tadyatprajà 2.3.1.[27] ÃtmaivÃgatam | addhà hi tadyadÃgatamaddho tadyadÃtmà prajaivÃÓÃnaddhà hi tadyadÃÓÃnaddho tadyatprajà 2.3.1.[28] ÃtmaivÃdya | addhà hi tadyadadyÃddho tadyadÃtmà prajaiva Óvo 'naddhà hi tadyacvo 'naddho tadyatprajà 2.3.1.[29] sà yà pÆrvÃhuti÷ | sÃtmÃnamabhi hÆyate tÃm mantreïa juhotyaddhà hi tadyanmantro 'ddho tadyadÃtmà 'tha yottarà sà prajÃmabhi hÆyate tÃæ tÆ«ïÅæ juhotyanaddhà hi tadyattÆ«ïÅmanaddho tadyatprajà 2.3.1.[30] sa juhoti | agnirjyotirjyotiragni÷ svÃhetyatha prÃta÷ sÆryo jyotirjyoti÷ sÆrya÷ svÃheti tatsatyenaiva hÆyate yadà hyevasÆryo 'stametyathÃgnirjyotiryadà sÆrya udetyatha sÆryo jyotiryadvai satyena hÆyate taddevÃn gacati 2.3.1.[31] tadu haitadevÃruïaye brahmavarcasakÃmÃya tak«ÃnÆvÃcÃgnirvarco jyotirvarca÷ sÆryo varco jyotirvarca iti brahmavarcasÅ haiva bhavati ya evaæ vidvÃnagni hotraæ juhoti 2.3.1.[32] tadvastyeva prajananasyeva rÆpam | agnirjyotirjyotiragni÷ svÃheti tadubhayato jyotÅ reto devatayà parig­hïÃtyubhayata÷ parig­hÅtaæ vai reta÷ prajÃyate tadubhayata evaitatparig­hya prajanayati 2.3.1.[33] atha prÃta÷ | sÆryo jyotirjyoti÷ sÆrya÷ svÃheti tadubhayato jyotÅ reto devatayà parig­hïÃtyubhayata÷parig­hÅtaæ vai reta÷ prajÃyate tadubhayata evaitatparig­hya prajanayati tatprajananasya rÆpam 2.3.1.[34] tadu hovÃca jÅvalaÓcailaki÷ | garbhamevÃruïi÷ karoti na prajanayatÅti sa etenaiva sÃyaæ juhuyÃt 2.3.1.[35] atha prÃta÷ | jyoti÷ sÆrya÷ sÆryo jyoti÷ svÃheti tadbahirdhà jyotÅ reto devatayà karoti bahirdhà vai reta÷ prajÃtam bhavati tadenatprajanayati 2.3.1.[36] tadÃhu÷ | agnÃvevaitatsÃyaæ sÆryaæ juhoti sÆrye prÃtaragnimiti tadvai taduditahominÃmeva yadà hyeva sÆryo 'stametyathÃgnirjyotiryadà sÆrya udetyatha sÆryo jyotirnÃsya sà paricak«eyameva paricak«Ã yattasyai nÃddhà devatÃyai hÆyate yÃgnihotrasya devatÃgnirjyotirjyotiragni÷ svÃheti tatra nÃgnaye svÃhetyatha prÃta÷ sÆryo jyotijyoti÷ sÆrya÷ svÃheti tatra na sÆryÃya svÃheti 2.3.1.[37] anenaiva juhuyÃt | sajÆrdevena savitreti tatsavit­matprasavÃya sajÆ rÃtryendravatyeti tadrÃtryà mithunaæ karoti sendraæ karotÅndro hi yaj¤asya devatà ju«Ãïo agnirvetu svÃheti tadagnaye pratyak«aæ juhoti 2.3.1.[38] atha prÃta÷ | sajÆrdevena savitreti tatsavit­matprasavÃya sajÆru«asendravatyetyahneti và tadahnÃæ vo«asÃæ và mithunaæ karoti sendra karotÅndro hi yaj¤asya devatà ju«Ãïa÷ sÆryo vetu svÃheti tatsÆryÃya pratyak«aæ juhoti tasmÃdevameva juhuyÃt 2.3.1.[39] te hocu÷ | ko na idaæ ho«yatÅti brÃhmaïa eveti brÃhmaïedaæ no juhudhÅti kim me tato bhavi«yatÅtyagnihotroci«Âameveti sa yatsruci pariÓina«Âi tadagnihotroci«Âamatha yatsthÃlyÃæ yathà parÅïaho nirvapedevaæ tattasmÃttadya eva kaÓca pibettadvai nÃbrÃhmaïa÷ pibedagnau hyadhiÓrayanti tasmÃnnÃbrÃhmaïa÷ pibet 2.3.2. 2.3.2.[1] età ha vai devatà yo 'sti | tasminvasantÅndro yamo rÃjà na¬o nai«idho 'naÓnantsÃægamano 'sanpÃæsava÷ 2.3.2.[2] tadvà e«a evendra÷ | yadÃhavanÅyo 'thai«a eva gÃrhapatyo yamo rÃjÃthai«a eva na¬o nai«idho yadanvÃhÃryapacanastadyadetamaharahardak«iïata Ãharanti tasmÃdÃhuraharaharvai na¬o nai«idho yamaæ rÃjÃnaæ dak«iïata upanayatÅti 2.3.2.[3] atha ya e«a sabhÃyÃmagni÷ | e«a evÃnaÓnantsÃægamanastadyadetamanaÓitvevopasaægacante tasmÃde«o 'naÓnannatha yadetadbhasmoddh­tya parÃvapantye«a evÃsanpÃæsava÷ sa yo haivametadvedaivam mayyetà devatà vasantÅti sarvÃnhaivaitÃælokäjayati sarvÃlokÃnanusaæcarati 2.3.2.[4] te«ÃmupasthÃnam | yadeva sÃyam prÃtarÃhavanÅyamupa ca ti«Âhata upa cÃste tadeva tasyopasthÃnamatha yadeva pratiparetya gÃrhapatyamÃste và Óete và tadeva tasyopasthÃnamatha yatraiva saævrajannanvÃhÃryapacanamupasmarettadeva tam manasopati«Âheta tadeva tasyopasthÃnam 2.3.2.[5] atha prÃta÷ | anaÓitvà muhÆrtaæ sabhÃyÃmÃsitvÃpi kÃmam palyayeta tadeva tasyopasthÃnamatha yatraiva bhasmoddh­tamupanigacettadeva tasyopasthÃnamevamu hÃsyaità devatà upasthità bhavanti 2.3.2.[6] yajamÃnadevatyo vai gÃrhapatya÷ | athai«a bhrÃt­vyadevatyo yadanvÃhÃryapacanastasmÃdetaæ nÃharaharÃhareyurna ha và asya sapatnà bhavanti yasyaivaæ vidu«a etaæ nÃharaharÃharantyanvÃhÃryapacano và e«a÷ 2.3.2.[7] upavasatha evainamÃhareyu÷ | yatraivÃsminyak«yanto bhavanti tatho hÃsyai«o 'moghÃyÃh­to bhavati 2.3.2.[8] navÃvasite vainamÃhareyu÷ | tasminpaceyustadbrÃhmaïà aÓnÅyuryadyu tanna vindedyatpacedapi goreva dugdhamadhiÓrayitavai brÆyÃttasminbrÃhmaïÃnpÃyayitavai brÆyÃtpÃpÅyÃæso ha và asya sapatnà bhavanti yasyaivaæ vidu«a evaæ kurvanti tasmÃdevameva cikÅr«et 2.3.2.[9] tadyatraitatprathamaæ samiddho bhavati | dhÆpyata iva tarhi hai«a bhavati rudra÷ sa ya÷ kÃmayeta yathemà rudra÷ prajà aÓraddhayeva tvatsahaseva tvannighÃtamiva tvatsacata evamannamadyÃmiti tarhi ha sa juhuyÃtprÃpnoti haivaitadannÃdyaæ ya evaæ vidvÃæstarhi juhoti 2.3.2.[10] atha yatraitatpradÅptataro bhavati | tarhi hai«a bhavati varuïa÷ sa ya÷ kÃmayeta yathemà varuïa÷ prajà g­hïanniva tvatsahaseva tvannighÃtamiva tvatsacata evamannamadyÃmiti tarhi ha sa juhuyÃtprÃpnoti haivaitadannÃdyaæ ya evaæ vidvÃæstarhi juhoti 2.3.2.[11] atha yatraitatpradÅpto bhavati | uccairdhÆma÷ paramayà jÆtyà balbalÅti tarhi hai«a bhavatÅndra÷ sa ya÷ kÃmayetendraiva Óriyà yaÓasà syÃmiti tarhi ha sa juhuyÃtprÃpnoti haivaitadannÃdyaæ ya evaæ vidvÃæstarhi juhoti 2.3.2.[12] atha yatraitatpratitarÃmiva | tiraÓcÅvÃrci÷ saæÓÃmyato bhavati tarhi hai«a bhavati mitra÷ sa ya÷ kÃmayeta maitreïedamannamadyÃmiti yamÃhu÷ sarvasya và ayam brÃhmaïo mitraæna và ayaæ kaæ cana hinastÅti tarhi ha sa juhuyÃtprÃpnoti haivaitadannÃdyaæ ya evaæ vidvÃæstarhi juhoti 2.3.2.[13] atha yatraitadaÇgÃrÃÓcÃkaÓyanta iva | tarhi hai«a bhavati brahma sa ya÷ kÃmayeta brahmavarcasÅ syÃmiti tarhi ha sa juhuyÃtprÃpnoti haivaitadannÃdyaæ ya evaæ vidvÃæstarhi juhoti 2.3.2.[14] ete«Ãmekaæ saævatsaramupertset | svayaæ juhvadyadi vÃsyÃnyo juhuyÃdatha yo 'nyathÃnyathà juhoti yathÃpo vÃbhikhanannanyadvÃnnÃdyaæ sa sÃmi nivartetaivaæ tadatha ya÷ sÃrdhaæ juhoti yathÃpo vÃbhikhanannanyadvÃnnÃdyaæ tatk«ipre 'bhit­ndyÃdevaæ tat 2.3.2.[15] abhrayo ha và età annÃdyasya yadÃhutaya÷ | abhi haivaitadannÃdyaæ t­ïatti ya evaæ vidvÃnagnihotraæ juhoti 2.3.2.[16] sà yà pÆrvÃhuti÷ | te devà atha yottarà te manu«yà atha yatsruci pariÓina«Âi te paÓava÷ 2.3.2.[17] sa vai kanÅya iva pÆrvÃmÃhutiæ juhoti | bhÆya ivottarÃm bhÆya iva sruci pariÓina«Âi 2.3.2.[18] sa yatkanÅya iva pÆrvÃmÃhutiæ juhoti | kanÅyÃæso hi devà manu«yebhyo 'tha yadbhÆya ivottarÃm bhÆyÃæso hi manu«yà devebhyo 'tha yadbhÆya iva sruci pariÓina«Âi bhÆyÃæso hi paÓavo manu«yebhya÷ kanÅyÃæso ha và asya bhÃryà bhavanti bhÆyÃæsa÷ paÓavo ya evaæ vidvÃnagnihotraæ juhoti tadvai sam­ddhaæ yasya kanÅyÃæso bhÃryà asanbhÆyÃæsa÷ paÓava÷ 2.3.3. 2.3.3.[1] yatra vai prajÃpati÷ prajÃ÷ sas­je | sa yatrÃgniæ sas­je sa idaæ jÃta÷ sarvameva dagdhuæ dadhra ityevÃbilameva tà yÃstarhi prajà Ãsustà hainaæ sampe«Âuæ dadhrire so 'titik«amÃïa÷ puru«amevÃbhyeyÃya 2.3.3.[2] sa hovÃca | na và ahamidaæ titik«e hanta tvà praviÓÃni tam mà janayitvà bibh­hi sa yathaiva mÃæ tvamasmiæloke janayitvà bhari«yasyevamevÃhaæ tvÃmamu«miæloke janayitvà bhari«yÃmÅti tatheti taæ janayitvÃbibha÷ 2.3.3.[3] sa yadagnÅ Ãdhatte | tadenaæ janayati taæ janayitvà bibharti sa yathà haivai«a etamasmiæloke janayitvà bibhartyevamu haivai«a etamamu«miæloke janayitvà bibharti 2.3.3.[4] tanna sÃmyudvÃsayeta | sÃmi hÃsmai sa glÃyati sa yathà haivai«a etasmà asmiæloke sÃmi glÃyatyevamu haivai«a etasmà amu«miæloke sÃmi glÃyati tasmÃnna sÃmyudvÃsayeta 2.3.3.[5] sa yatra mriyate | yatrainamagnÃvabhyÃdadhati tade«o 'gneradhijÃyate sa e«a putra÷ sanpità bhavati 2.3.3.[6] tasmÃdetad­«iïÃbhyanÆktaæ | Óataminnu Óarado anti devà yatrà naÓcakrà jarasaæ tanÆnÃm putrÃso yatra pitaro bhavanti mà no madhyà rÅri«atÃyurgantoriti putro hye«a santsa puna÷ pità bhavatyetannu tadyasmÃdagnÅ ÃdadhÅta 2.3.3.[7] tadvà e«a eva m­tyu÷ | sa e«a tapati tadyade«a eva m­tyustasmÃdyà etasmÃdarvÃcya÷ prajÃstà mriyante 'tha yÃ÷ parÃcyaste devÃstasmÃdu te 'm­tÃstasyemÃ÷ sarvÃ÷ prajà raÓmibhi÷ prÃïe«vabhihitÃstasmÃdu raÓmaya÷ prÃïÃnabhyavatÃyante 2.3.3.[8] sa yasya kÃmayate | tasya prÃïamÃdÃyodeti sa mriyate sa yo haitam m­tyumanatimucyÃthÃmuæ lokameti yathà haivÃsmiæloke na saæyatamÃdriyate yadà yadaiva kÃmayate 'tha mÃrayatyevamu haivÃmu«miæloke puna÷punareva pramÃrayati 2.3.3.[9] sa yatsÃyamastamite dve ÃhutÅ juhoti | tadetÃbhyÃm pÆrvÃbhyÃm padbhyÃmetasminm­tyau pratiti«Âhatyatha yatprÃtaranudite dve ÃhutÅ juhoti tadetÃbhyÃmaparÃbhyÃm padbhyÃmetasminm­tyau pratiti«Âhita sa ename«a udyannevÃdÃyodeti tadetam m­tyumatimucyate sai«Ãgnihotre m­tyoratimuktirati ha vai punarm­tyum mucyate ya evametÃmagnihotre m­tyoratimuktiæ veda 2.3.3.[10] yathà và i«oranÅkam | evaæ yaj¤ÃnÃmagnihotraæ yena và i«oranÅkameti sarvà vai tene«uretyeteno hÃsya sarve yaj¤akratava etam m­tyumatimuktÃ÷ 2.3.3.[11] ahorÃtre ha và amu«miæloke pariplavamÃne | puru«asya suk­taæ k«iïuto 'rvÃcÅnaæ và ato 'horÃtre tatho hÃsyÃhorÃtre suk­taæ na k«iïuta÷ 2.3.3.[12] sa yathà rathopasthe ti«Âhan | upari«ÂÃdrathacakre palyaÇyamÃne upÃvek«etaivam parastÃdarvÃcÅno 'horÃtre upÃvek«ate naha và asyÃhorÃtre suk­taæ k«iïuto ya evametÃmahorÃtrayoratimuktiæ veda 2.3.3.[13] pÆrveïÃhavanÅyam parÅtya | antareïa gÃrhapatyaæ caiti na vai devà manu«yaæ vidusta enametadantareïÃtiyantaæ vidurayaæ vai na idaæ juhotÅtyagnirvai pÃpmano 'pahantà tÃvasyÃhavanÅyaÓca gÃrhapatyaÓcÃntareïÃtiyata÷ pÃpmÃnamapahata÷ so 'pahatapÃpmà jyotireva Óriyà yaÓasà bhavati 2.3.3.[14] uttarato và agnihotrasya dvÃram | sa yathà dvÃrà prapadyetaivaæ tadatha yo dak«iïata etyÃste yathà bahirdhà caredevaæ tat 2.3.3.[15] naurha và e«Ã svargyà | yadagnihotraæ tasyà etasyai nÃva÷ svargyÃyà ÃhavanÅyaÓcaiva gÃrhapatyaÓca naumaï¬e athai«a eva nÃvÃjo yatk«Årahotà 2.3.3.[16] sa yatprÃÇupodaiti | tadenÃm prÃcÅmabhyajati svargaæ lokamabhi tayà svargaæ lokaæ sama«nute tasyà uttarata Ãrohaïaæ sainaæ svargaæ lokaæ samÃpayatyatha yo dak«iïata etyÃste yathà pratÅrïÃyÃmÃgacetsa vihÅyeta sa tata eva bahirdhà syÃdevaæ tat 2.3.3.[17] atha yÃmetÃæ samidhamabhyÃdadhÃti se«Âakà yena mantreïa juhoti tadyajuryenaitÃmi«ÂakÃmupadadhÃti yadà và i«ÂakopadhÅyate 'thÃhutirhÆyate tadasyopahitÃsveve«ÂakÃsvetà Ãhutayo hÆyante yà età agnihotrÃhutaya÷ 2.3.3.[18] prajÃpatirvà agni÷ | saævatsaro vai prajÃpati÷ saævatsare-saævatsare ha và asyÃgnihotraæ cityenÃgninà saæti«Âhate saævatsare-saævatsare cityamagnimÃpnoti ya evaæ vidvÃnagnihotraæ juhotyetadu hÃsyÃgnihotraæ cityenÃgninà saæti«Âhate cityamagnimÃpnoti 2.3.3.[19] sapta ca vai ÓatÃnyaÓÅtÅnÃm­ca÷ | viæÓatiÓca sa yatsÃyam prÃtaragnihotraæ juhoti te dve ÃhutÅ tà asya saævatsara Ãhutaya÷ sampadyante 2.3.3.[20] sapta caiva ÓatÃni viæÓatiÓca | saævatsare saævatsare ha và asyÃgnihotram mahatokthena sampadyate saævatsare saævatsare mahadukthamÃpnoti ya evaæ vidvÃnagnihotram juhotyetadu hÃsyÃgnihotram mahatokthena sampadyate mahadukthamÃpnoti 2.3.4. 2.3.4.[1] agnau ha vai devÃ÷ | sarvÃnpaÓÆnnidadhire ye ca grÃmyà ye cÃraïyà vijayaæ vopaprai«yanta÷ kÃmacÃrasya và kÃmÃyÃyaæ no gopi«Âho gopÃyaditi và 2.3.4.[2] tÃnu hÃgnirnicakame | tai÷ samg­hya rÃtrim praviveÓa punarema iti devà edagniæ tirobhÆtaæ te ha vidÃæ cakruriha vai prÃvik«adrÃtriæ vai prÃvik«aditi tametatpratyÃyatyÃæ rÃtrau sÃyamupÃti«Âhanta dehi na÷ paÓÆnpunarna÷ paÓÆndehÅti tebhyo 'gni÷ paÓÆnpunaradadÃt 2.3.4.[3] tasmai kamagnÅ upati«Âheta | agnÅ vai dÃtÃrau tÃvevaitadyÃcate sÃyamupati«Âheta sÃyaæ hi devà upÃti«Âhanta datto haivÃsmà etau pa«Ænya evaæ vidvÃnupati«Âhate 2.3.4.[4] atha yasmÃnnopati«Âheta | ubhaye ha và idamagre sahÃsurdevÃÓca manu«yÃÓca tadyaddha sma manu«yÃïÃæ na bhavati taddha sma devÃnyÃcanta idaæ vai no nÃstÅdaæ no 'stviti te tasyà eva yäcyÃyai dve«eïa devÃstirobhÆtà neddhinasÃni neddve«yo 'sÃnÅti tasmÃnnopati«Âheta 2.3.4.[5] atha yasmÃdupaiva ti«Âheta | yaj¤o vai devÃnÃmÃÓÅryajamÃnasya tadvà e«a eva yaj¤o yadÃhutirÃÓÅreva yajamÃnasya tadyadevÃsyÃtra tadevaitadupati«ÂhamÃna÷ kurute tasmÃdupaiva ti«Âheta 2.3.4.[6] atha yasmÃnnopati«Âheta | yo vai brÃhmaïaæ và ÓaæsamÃno 'nucarati k«atriyaæ vÃyam me dÃsyatyayam me g­hÃn kari«yatÅti yo vai taæ vÃdyena và karmaïà vÃbhirirÃdhayi«ati tasmai vai sa deyam manyate 'tha ya Ãha kiæ nu tvam mamÃsi yo me na dadÃsÅtÅÓvara enaæ dve«ÂorÅÓvaro nirvedaæ gantostasmÃnnopati«Âhetaitadittvevai«a eta yÃcate yadinddhe yajjuhoti tasmÃnnopati«Âheta 2.3.4.[7] atha yasmÃdupaiva ti«Âheta | uta vai yÃcandÃtÃraæ labhata evoto bhartà bhÃryaæ nÃnubudhyate sa yadaivÃha bhÃryo vai te 'smi bibh­hi metyathainaæ vedÃthainam bhÃryam manyate tasmÃdupaiva ti«Âhetedamittu samastaæ yasmÃdupati«Âheta 2.3.4.[8] prajÃpatirvà e«a bhÆtvà | yÃvata Å«Âe yÃvadenamanu tasya reta÷ si¤cati yadagnihotraæ juhotÅdamevaitatsarvamupati«ÂhamÃno 'nuvikarotÅdaæ sarvamanuprajanayati 2.3.4.[9] sa và upavatyà pratipadyate | iyaæ và upa dvayeneyamupa yaddhÅdaæ kiæ ca jÃyate 'syÃæ tadupajÃyate 'tha yanny­catyasyÃmeva tadupopyate tadahnà rÃtryà bhÆyo-bhÆya evÃk«ayyam bhavati tadak«ayyeïaivaitadbhÆmnà pratipadyate 2.3.4.[10] sa Ãha | upaprayanto adhvaramityadhvaro vai yaj¤a upaprayanto yaj¤amityevaitadÃha mantraæ vocemÃgnaya iti mantramu hyasmà etadvak«yanbhavatyÃre asme ca Ó­ïvata iti yadyapyasmadÃrakÃdasyatha na etacÆïvevaivamevaitanmanyasvetyevaitadÃha 2.3.4.[11] agnirmÆrdhà diva÷ | kakutpati÷ p­thivyà ayam apÃæ retÃæsi jinvatÅtyanveva dhÃvati tadyathà yÃcan kalyÃïaæ vadedÃmu«yÃyaïo vai tvamasyalaæ vai tvametasmà asÅtyevame«Ã 2.3.4.[12] athaindrÃgnÅ | ubhà vÃmindrÃgnÅ Ãhuvadhyà ubhà rÃdhasa÷ saha mÃdayadhyai ubhà dÃtÃrÃvi«Ãæ rayÅïÃmubhà vÃjasya sÃtaye huve vÃmitye«a và indro ya e«a tapati sa yadastameti tadÃhavanÅyam praviÓati tadubhÃvevaitatsaha santà upati«Âhata ubhau me saha santau dattÃmiti tasmÃdaindrÃgnÅ 2.3.4.[13] ayaæ te yonir­tviya÷ | yato jÃto arocathÃ÷ taæ jÃnannagna ÃrohÃthà no vardhayà rayimiti pu«Âaæ vai rayirbhÆyo bhÆya eva na idam pu«Âaæ kurvityevaitadÃha 2.3.4.[14] ayamiha prathama÷ | dhÃyi dhÃt­bhirhotà yaji«Âho adhvare«vŬya÷ yamapnavÃno bh­gavo virurucurvane«u citraæ vibhvaæ viÓe viÓa ityanveva dhÃvati tadyathà yÃcan kalyÃïaæ vadedÃmu«yÃyaïo vai tvamasyalaæ vai tvametasmà asÅtyevame«Ã yatho evai«a tatho evainametadÃha yadÃha vibhvaæ viÓe viÓa iti vibhÆrhye«a viÓe viÓe 2.3.4.[15] asya pratnÃm | anu dyutaæ Óukraæ duduhre ahraya÷ paya÷ sahasrasÃm­«imiti paramà và e«Ã sanÅnÃæ yatsahasrasanistadetasyaivÃvaruddhai tasmÃdÃha paya÷ sahasrasÃm­«imiti 2.3.4.[16] tadetatsamÃhÃryaæ «a¬­cam | tasyopavatÅ prathamà pratnavatyuttamÃvocÃma tadyasmÃdupavatyathÃda eva pratnaæ yÃvanto hyeva sanÃgre devÃstÃvanta eva devÃstasmÃdada÷ pratnaæ tadime evÃntareïa sarve kÃmÃste asmà ime saæjÃnÃne sarvÃn kÃmÃntsaænamata÷ 2.3.4.[17] sa vai tri÷ prathamÃæ japati | triruttamÃæ triv­tprÃyaïà hi yaj¤Ãstriv­dudayanÃstasmÃttri÷ prathamÃæ japati triruttamÃm 2.3.4.[18] yaddha và atrÃgnihotraæ juhvat | vÃdyena và karmaïà và mithyà karotyÃtmanastadavadyatyÃyu«o và varcaso và prajÃyai và 2.3.4.[19] tadu khalu tanÆpà agne 'si | tanvaæ me pÃhyÃyurdà agne 'syÃyurme dehi varcodà agne 'si varco me dehi agne yanme tanvà Ænaæ tanma Ãpraïeti 2.3.4.[20] yaddha và atrÃgnihotraæ juhvat | vÃdyena và karmaïà và mithyà karotyÃtmanastadavadyatyÃyu«o và varcaso và prajÃyai và tanme punarÃpyÃyayetyevaitadÃha tatho hÃsyaitatpunarÃpyÃyate 2.3.4.[21] indhÃnÃstvà | Óataæ himà dyumantaæ samidhÅmahÅti Óataæ var«Ãïi jÅvyÃsmetyevaitadÃha tÃvattvà mahÃntaæ samidhÅmahÅti yadÃha dyumantaæ samidhÅmahÅti vayasvanto vayask­taæ sahasvanta÷ sahask­tamiti vayasvanto vayam bhÆyÃsma vayask­ttvam bhÆyà ityevaitadÃha sahasvanto vayam bhÆyÃsma sahask­ttvam bÆyà ityevaitadÃhÃgne sapatnadambhanamadabdhÃso adÃbhyamiti tvayà vayaæ sapatnÃnpÃpÅyasa÷ kriyÃsmetyevaitadÃha 2.3.4.[22] citrÃvaso svasti te pÃramaÓÅyeti | triretajjapati rÃtrirvai citrÃvasu÷ sà hÅyaæ saæg­hyeva citrÃïi vasati tasmÃnnÃrakÃccitraæ dad­Óe 2.3.4.[23] etena ha sma và ­«aya÷ | rÃtre÷ svasti pÃraæ samaÓnuvata eteno ha smainÃnrÃtrernëÂrà rak«Ãæsi na vindantyeteno evai«a etadrÃtre÷ svasti pÃraæ samaÓnuta eteno enaæ rÃtrernëÂrà rak«Ãæsi na vindantyetÃvannu ti«Âha¤japati 2.3.4.[24] athÃsÅna÷ | saæ tvamagne sÆryasya varcasà gathà iti tadyadastaæ yannÃditya ÃhavanÅyam praviÓati tenaitadÃha sam­«ÅïÃæ stuteneti tadyadupati«Âhate tenaitadÃha sam priyeïadhÃmnetyÃhutayo và asya priyaæ dhÃmÃhutibhireva tadÃha samahamÃyu«Ã saæ varcasà sam prajayà saæ rÃyaspo«eïa gmi«Åyeti yathà tvametai÷ samagathà evamahamÃyu«Ã varcasà prajayà rÃyaspo«eïeti yadbhÆmneti tadevamahametai÷ saægacà ityevaitadÃha 2.3.4.[25] atha gÃmabhyaiti | andha sthÃndho vo bhak«Åya maha stha maho vo bhak«Åyeti yÃni vo vÅryÃïi yÃni vo mahÃæsi tÃni vo bhak«ÅyetyevaitadÃhorja sthorja vo bhak«Åyeti rasa stha rasaæ vo bhak«ÅyetyevaitadÃha rÃyaspo«a stha rÃyaspo«aæ vo bhak«Åyeti bhÆmà stha bhÆmÃnaæ vo bhak«iyetyevaitadÃha 2.3.4.[26] revatÅ ramadhvamiti revanto hi paÓavastasmÃdÃha revatÅ ramadhvamityasminyonÃvasmin go«Âhe 'smiæloke 'smin k«aye | ihaiva sta mÃpagÃtetyÃtmana evaitadÃha madeva mÃpagÃteti 2.3.4.[27] atha gÃmabhim­Óati | saæhitÃsi viÓvarÆpÅti viÓvarÆpà iva hi paÓavastasmÃdÃha viÓvarÆpÅtyÆrjà mÃviÓa gaupatyenetyÆrjeti yadÃha raseneti tadÃha gaupatyeneti yadÃha bhÆmneti tadÃha 2.3.4.[28] atha gÃrhapatyamabhyaiti | sa gÃrhapatyamupati«Âhata upa tvÃgne dive dive do«Ãvastardhiyà vayam namo bharanta emasÅti nama evÃsmà etatkaroti yathainaæ na hiæsyÃt 2.3.4.[29] rÃjantamadhvarÃïÃm | gopÃm­tasya dÅdiviæ vardhamÃnaæ sve dama iti svaæ vai ta idaæ yanmama tanno bhÆyo bhÆya eva kurvityevaitadÃha 2.3.4.[30] sa na÷ piteva sÆnave | agne sÆpÃyano bhava sacasvà na÷ svastaya iti yathà pità putrÃya sÆpacaro naivainaæ kena cana hinastyevaæ na÷ sÆpacara edhi maiva tvà kena cana hiæsi«metyevaitadÃha 2.3.4.[31] atha dvipadÃ÷ | agne tvaæ no antama uta trÃtà Óivo bhavà varÆthya÷ vasuragnirvasuÓravà acà nak«i dyumattamaæ rayiæ dÃ÷ taæ tvà Óoci«Âha dÅdiva÷ sumnÃya nÆnamÅmahe sakhibhya÷ sa no bodhi ÓrudhÅ havamuru«yà ïo aghÃyata÷ samasmÃditi 2.3.4.[32] yadvà ÃhavanÅyamupati«Âhate | paÓÆæstadyÃcate tasmÃttamuccÃvacaiÓcandobhirupati«Âhata uccÃvacà iva hi paÓavo 'tha yadgÃrhapatyam puru«ÃæstadyÃcate tadgÃyatram prathamaæ tricaæ gÃyatraæ và agneÓcanda÷ svenaivainametaccandasopaparaiti 2.3.4.[33] atha dvipadÃ÷ | puru«acandasaæ vai dvipadà dvipÃdvà ayam puru«a÷ puru«ÃnaivaitadyÃcate puru«Ãnhi yÃcate tasmÃddvipadÃ÷ paÓumÃnha vai puru«avÃnbhavati ya evaæ vidvÃnupati«Âhate 2.3.4.[34] atha gÃmabhyaiti | i¬a ehyadita ehÅtŬà hi gauraditirhi gaustÃmabhim­Óati kÃmyà eteti manu«yÃïÃæ hyetÃsu kÃmÃ÷ pravi«ÂÃstasmÃdÃha kÃmyà eteti mayi va÷ kÃmadharaïam bhÆyÃdityahaæ va÷ priyo bhÆyÃsamityevaitadÃha 2.3.4.[35] athÃntareïÃhavanÅyaæ ca gÃrhapatyaæ ca | prÃÇ ti«ÂhannagnimÅk«amÃïo japati somÃnaæ svaraïaæ k­ïuhi brahmaïaspate kak«Åvantaæ ya auÓija÷ yo revÃnyo amÅvahà vasuvitpu«Âivardhana÷ sa na÷ si«aktu yastura÷ mà na÷ Óaæso araru«o dhÆrti÷ praïaÇmartyasya rak«Ã ïo brahmaïaspata iti 2.3.4.[36] yadvà ÃhavanÅyamupati«Âhate | divaæ tadupati«Âhate 'tha yadgÃrhapatyam p­thivÅæ tadathaitadantarik«ame«Ã hi digb­haspateretaæ hyetaddiÓamupati«Âhate tasmÃdbÃrhaspatyaæ japati 2.3.4.[37] mahi trÅïÃmavo 'stu | dyuk«am mitrasyÃryamïa÷ durÃdhar«aæ varuïasya na hi te«Ãmamà cana nÃdhvasu vÃraïe«u ÅÓe ripuraghaÓaæsa÷ te hi putrÃso adite÷ pra jÅvase martyÃya jyotiryacantyajasramiti tatrÃsti nÃdhvasu vÃraïe«vityeti ha và adhvÃno vÃraïà ya ime 'ntareïa dyÃvÃp­thivÅ etÃnhyetadupati«Âhate tasmÃdÃha nÃdhvasu vÃraïe«viti 2.3.4.[38] athaindrÅ | indro vai yaj¤asya devatà sendramevaitadagnyupsthÃnaæ kurute kadà cana starÅrasi nendra saÓcasi dÃÓu«a iti yajamÃno vai dÃÓvÃnna yajamÃnÃya druhyasÅtyevaitadÃhopopennu maghavanbhÆya innu te dÃnaæ devasya p­cyata iti bhÆyo bhÆya eva na idam pu«Âaæ kurvityevaitadÃha 2.3.4.[39] atha sÃvitrÅ | savità vai devÃnÃm prasavità tatho hÃsmà ete savit­prasÆtà eva sarve kÃmÃ÷ sam­dhyante tatsaviturvareïyam bhargo devasya dhÅmahi dhiyo yo na÷ pracodayÃditi 2.3.4.[40] athÃgneyÅ | tadagnaya evaitadÃtmÃnamantata÷ paridadÃti guptyai pari te dƬabho ratho 'smÃn aÓnotu viÓvata÷ yena rak«asi dÃÓu«a iti yajamÃnà vai dÃÓvÃæso yo ha và asyÃnÃdh­«yatamo rathastenai«a yajamÃnÃnabhirak«ati sa yaste 'nÃdh­«yatamo ratho yena yajamÃnÃnabhirak«asi tena na÷ sarvato 'bhigopÃyetyevaitadÃha triretajjapati 2.3.4.[41] atha putrasya nÃma g­hïÃti | idam me 'yaæ vÅryaæ putro 'nusaætanavaditi yadi putro na syÃdapyÃtmana eva nÃma g­hïÅyÃt 2.4.1. 2.4.1.[1] atha hute 'gnihotra upati«Âhate | bhÆrbhuva÷ svariti tatsatyenaivaitadvÃcaæ samardhayati yadÃha bhÆrbhuva÷ svariti tayà sam­ddhayÃÓi«amÃÓÃste supo«a÷ po«airiti tatpu«ÂimÃÓÃste 2.4.1.[2] yadvà ado dÅrghamagnyupasthÃnam | ÃÓÅreva sÃÓÅriyaæ tadetÃvataivaitatsarvamÃpnoti tasmÃdetenaivopati«Âhetaitena nveva vayamupacarÃma iti ha smÃhÃsuri÷ 2.4.1.[3] atha pravatsyan | gÃrhapatyamevÃgra upati«Âhate 'thÃhavanÅyaæ 2.4.1.[4] sa gÃrhapatyamupati«Âhate | narya prajÃm me pÃhÅti prajÃyà hai«a Å«Âe tatprajÃmevÃsmà etatparidadÃti guptyai 2.4.1.[5] athÃhavanÅyamupati«Âhate | Óaæsya paÓÆnme pÃhÅti paÓÆnÃæ hai«a Å«Âe tatpaÓÆnevÃsmà etatparidadÃti guptyai 2.4.1.[6] atha pra và vrajati pra và dhÃvayati | sa yatra velÃm manyate tatsyanttvà vÃcaæ vis­jate 'tha pro«ya parek«ya yatra velÃm manyate tadvÃcaæ yacati sa yadyapi rÃjÃntareïa syÃnnaiva tamupeyÃt 2.4.1.[7] sa ÃhavanÅyamevÃgra upati«Âhate | atha gÃrhapatyaæ g­hà vai gÃrhapatyo g­hà vai prati«Âhà tadg­he«vevaitatprati«ÂhÃyÃm pratiti«Âhati 2.4.1.[8] sa ÃhavanÅyamupati«Âhate | Ãganma viÓvavedasamasmabhyaæ vasuvittamam agne samrìabhi dyumnamabhi saha ÃyacasvetyathopaviÓya t­ïÃnyapalumpati 2.4.1.[9] atha gÃrhapatyamupati«Âhate | ayamagnirg­hapatirgÃrhapatya÷prajÃyà vasuvittama÷ agne g­hapate 'bhi dyumnamabhi saha ÃyacasvetyathopaviÓya t­ïÃnyapalumpatyetannu japenaitena nveva bhÆyi«Âhà ivopati«Âhante 2.4.1.[10] sa vai khalu tÆ«ïÅmevopati«Âheta | idaæ vai yasminvasati brÃhmaïo và rÃjà và ÓreyÃnmanu«yo nveva tameva nÃrhati vaktumidam me tvaæ gopÃya prÃhaæ vatsyÃmÅtyathÃsminnete ÓreyÃæso vasanti devà agnaya÷ ka u tÃnarhati vaktumidam me yÆyaæ gopÃyata prÃhaæ vatsyÃmÅti 2.4.1.[11] mano ha vai devà manu«yasyÃjÃnanti | sa veda gÃrhapatya÷ paridÃm medamupÃgÃditi tÆ«ïÅmevÃhavanÅyamupati«Âhate sa vedÃhavanÅya÷ paridÃæ medamupÃgÃditi 2.4.1.[12] atha pra và vrajati pra và dhÃvayati | sa yatra velo manyate tatsyanttvà vÃcaæ vis­jate 'tha pro«ya parek«ya yatra velÃm manyate tadvÃcaæ yacati sa yadyapi rÃjÃntareïa syÃnnaiva tamupeyÃt 2.4.1.[13] sa ÃhavanÅyamevÃgra upati«Âhate | atha gÃrhapatyaæ tÆ«ïÅmevÃhavanÅyamupati«Âhate tÆ«ïÅmupaviÓya t­ïÃnyapalumpati tÆ«ïÅmeva gÃrhapatyamupati«Âhate tÆ«ïÅmupaviÓya t­ïÃnyapalumpati 2.4.1.[14] athÃto g­hÃïÃmevopacÃra÷ | etaddha vai g­hapate÷ pro«u«a ÃgatÃdg­hÃ÷ samuttrastà iva bhavanti kimayamiha vadi«yati kiæ và kari«yatÅti sa yo ha tatra kiæcidvadati và karoti và tasmÃdg­hÃ÷ pratrasanti tasyeÓvara÷ kulaæ vik«obdhoratha yo ha tatra na vadati na kiæ cana karoti taæ g­hà upasaæÓrayante na và ayamihÃvÃdÅnna kiæ canÃkaraditi sa yadihÃpi sukruddha iva syÃcva eva tatastatkuryÃdyadvadi«yanvà kari«yanvà syÃde«a u g­hÃïÃmupacÃra÷ 2.4.2. 2.4.2.[1] prajÃpatiæ vai bhÆtÃnyupÃsÅdan | prajà vai bhÆtÃni vi no dhehi yathà jÅvÃmeti tato devà yaj¤opavÅtino bhÆtvà dak«iïaæ jÃnvÃcyopÃsÅdaæstÃnabravÅdyaj¤o vo 'nnamam­tatvaæ va Ærgva÷ sÆryo vo jyotiriti 2.4.2.[2] athainam pitara÷ | prÃcÅnÃvÅtina÷ savyaæ jÃnvÃcyopÃsÅdaæstÃnabravÅnmÃsimÃsi vo 'Óanaæ svadhà vo manojavÅvaÓcandramà vo jyotiriti 2.4.2.[3] athainam manu«yÃ÷ | prÃv­tà upasthaæ k­tvopÃsÅdaæstÃnabravÅtsÃyam prÃtarvo 'Óanam prajà vo m­tyurvo 'gnirvo jyotiriti 2.4.2.[4] athainam paÓava upÃsÅdan | tebhya÷ svai«ameva cakÃra yadaiva yÆyaæ kadà ca labhÃdhvai yadi kÃle yadyanÃkÃle 'thaivÃÓnÃtheti tasmÃdete yadaiva kadà ca labhante yadi kÃle yadyanÃkÃle 'thaivÃÓnanti 2.4.2.[5] atha hainaæ ÓaÓvadapyasurà upasedurityÃhu÷ | tebhyastamaÓca mÃyÃæ ca pradadÃvastyahaivÃsuramÃyetÅva parÃbhÆtà ha tveva tÃ÷ prajÃstà imÃ÷ prajÃstathaivopajÅvanti yathaivÃbhya÷ prajÃpatirvyadadhÃt 2.4.2.[6] naiva devà atikrÃmanti | na pitaro na paÓavo manu«yà evaike 'tikrÃmanti tasmÃdyo manu«yÃïÃm medyatyaÓubhe medyati vihÆrcati hi na hyayanÃya cana bhavatyan­taæ hi k­tvà medyati tasmÃdu sÃyamprÃtarÃÓyeva syÃtsa yo haivaæ vidvÃntsÃyamprÃtarÃÓÅ bhavati sarvaæ haivÃyureti yadu ha kiæ ca vÃcà vyÃharati tadu haiva bhavatyetaddhi devasatyaæ gopÃyati taddhaitattejo nÃma brÃhmaïaæ ya etasya vrataæ Óaknoti caritum 2.4.2.[7] tadvà etat | mÃsi mÃsyeva pit­bhyo dadato yadaivai«a na purastÃnna paÓcÃddad­Óe 'thaibhyo dadÃtye«a vai somo rÃjà devÃnÃmannaæ yaccandramÃ÷ sa etÃæ rÃtriæ k«Åyate tasmink«Åïe dadÃti tathaibhyo samadaæ karotyatha yadak«Åïe dadyÃtsamadaæ ha kuryÃddevebhyaÓca pit­bhyaÓca tasmÃdyadaivai«a na purastÃnna paÓcÃddad­Óe 'thaibhyo dadÃti 2.4.2.[8] sa và aparÃhïe dadÃti | pÆrvÃhïo vai devÃnÃm madhyandino manu«yÃïÃmaparÃhïa÷ pitÌïÃæ tasmÃdaparÃhïe dadÃti 2.4.2.[9] sa jaghanena gÃrhapatyam | prÃcÅnÃvÅtÅ bhÆtvà dak«iïÃsÅna etaæ gr­hïÃti sa tata evopotthÃyottareïÃnvÃhÃryapacanaæ dak«iïà ti«Âhannavahanti sak­tphalÅkaroti sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃtsak­tphalÅkaroti 2.4.2.[10] taæ Órapayati | tasminnadhiÓrita Ãjyam pratyÃnayatyagnau vai devebhyo juhvatyuddharanti manu«yebhyo 'thaiva pitÌïÃæ tasmÃdadhiÓrita Ãjyam pratyÃnayati 2.4.2.[11] sa udvÃsyÃgnau dve ÃhutÅ juhoti devebhya÷ | devÃnvà e«a upÃvartate ya ÃhitÃgnirbhavati yo darÓapÆrïamÃsÃbhyÃæ yajate 'thaitatpit­yaj¤enevÃcÃrÅttadu nihnute sa devai÷ prasÆto 'thaitatpit­bhyo dadÃti tasmÃdudvÃsyÃgnau dve ÃhutÅ juhoti devebhya÷ 2.4.2.[12] sa và agnaye ca somÃya ca juhoti | sa yadagnaye juhoti sarvatra hyevÃgniranvÃbhakto 'tha yatsomÃya juhoti pit­devatyo vai somastasmÃdagnaye ca somÃya ca juhoti 2.4.2.[13] sa juhoti | agnaye kavyavÃhanÃya svÃhà somÃya pit­mate svÃhetyagnau mek«aïamabhyÃdadhÃti tatsvi«Âak­dbhÃjanamatha dak«iïenÃnvÃhÃryapacanaæ sak­dullikhati tadvedibhÃjanaæ sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃtsak­dullikhati 2.4.2.[14] atha parastÃdulmukaæ nidadhÃti | sa yadanidhÃyolmukamathaitatpit­bhyo dadyÃdasurarak«asÃni hai«ÃmetadvimathnÅraæstatho haitatpitÌïÃmasurarak«asÃni na vimathnate tasmÃtparastÃdulmukaæ nidadhÃti 2.4.2.[15] sa nidadhÃti | ye rÆpÃïi pratimu¤camÃnà asurÃ÷ santa÷ svadhayà caranti parÃpuro nipuro ye bharantyagni«ÂÃælokÃtpraïudÃtyasmÃdityagnirhi rak«asÃmapahantà tasmÃdevaæ nidadhÃti 2.4.2.[16] athodapÃtramÃdÃyÃvanejayati | asÃvavanenik«vetyeva yajamÃnasya pitaramasÃvavanenik«veti pitÃmahamasÃvavanenik«veti prapitÃmahaæ tadyathÃÓi«yate 'bhi«i¤cedevaæ tat 2.4.2.[17] atha sak­dÃcinnÃnyupamÆlaæ dinÃni bhavanti | agramiva vai devÃnÃm madhyamiva manu«yÃïÃm mÆlamiva pitÌïÃæ tasmÃdupamÆlaæ dinÃni bhavanti sak­dÃcinnÃni bhavanti sak­du hyevaparäca÷ pitarastasmÃtsak­dÃcinnÃni bhavanti 2.4.2.[18] tÃni dak«iïopast­ïÃti | tatra dadÃti sa và iti dadÃtÅtÅva vai devebhyo juhvatyuddharanti manu«yebhyo 'thaivaæ pitÌïÃæ tasmÃditi dadÃti 2.4.2.[19] sa dadÃti | asÃvetatta ityeva yajamÃnasya pitre ye ca tvÃmanvityu haika Ãhustadu tathà na brÆyÃtsvayaæ vai te«Ãæ saha ye«Ãæ saha tasmÃdu brÆyÃdasÃvetatta ityeva yajamÃnasya pitre 'sÃvetatta iti pitÃmahÃyÃsÃvetatta iti prapitÃmahÃya tadyadita÷ parÃgdadÃti sak­du hyeva paräca÷ pitarah 2.4.2.[20] tatra japati | atra pitaro mÃdayadhvaæ yathÃbhÃgamÃv­«Ãyadhvvamiti yathÃbhÃgamaÓnÅtetyevaitadÃha 2.4.2.[21] atha parÃÇ paryÃvartate | tira iva vai pitaro manu«yebhyastira ivaitadbhavati sa và à tamitorÃsÅtetyÃhuretÃvÃnhyasuriti sa vai muhÆrtamevÃsitvà 2.4.2.[22] athopapalyayya japati | amÅmadanta pitaro yathÃbhÃgamÃv­«Ãyi«ateti yathÃbhÃgamÃÓi«urityevaitadÃha 2.4.2.[23] athodapÃtramÃdÃyÃvanejayati | asÃvavanenik«vetyeva yajamÃnasya pitaramasÃvavanenik«veti pitÃmahamasÃvavanenik«veti prapitÃmahaæ tadyathà jak«u«e 'bhi«i¤cedevaæ tat 2.4.2.[24] atha nÅvimudv­hya namaskaroti | pit­devatyà vai nÅvistasmÃnnÅvimudv­hya namaskaroti yaj¤o vai namo yaj¤iyÃnevainÃnetatkaroti «a k­tvo namaskaroti «a¬và ­tava ­tava÷ pitarastasmÃt«a k­tvo namaskaroti g­hÃnna÷ pitaro datteti g­hÃïÃæ ha pitara ÅÓata e«o etasyÃÓÅ÷ karmaïo 'thÃvajighrati pratyavadhÃya piï¬Ãntsa yajamÃnabhÃgo 'gnau sak­dÃcinnÃnyabhyÃdadhÃti punarulmukamapi s­jati 2.4.3. 2.4.3.[1] tadu hovÃca kaho¬a÷ kau«Åtaki÷ | anayorvà ayaæ dyÃvÃp­thivyo raso 'sya rasasya hutvà devebhyo 'themamaÓnÃmeti tasmÃdvà Ãgrayaïe«Âyà yajata iti 2.4.3.[2] tadu hovÃca yÃj¤avalkya÷ | devÃÓca và asurÃÓcobhaye prÃjÃpatyÃ÷ pasp­dhire tato 'surà ubhayÅroÓadhÅryÃÓca manu«yà upajÅvanti yÃÓca paÓava÷ k­tyayeva tvadvi«eïeva tvatpralilipurutaivaæ ciddevÃnabhibhavemeti tato na manu«yà ÃÓurna paÓava ÃliliÓire tà hemÃ÷ prajà anÃÓakena notparÃbabhÆvu÷ 2.4.3.[3] tadvai devÃ÷ ÓuÓruvu÷ | anÃÓakena ha và imÃ÷ prajÃ÷ parÃbhavantÅti te hocurhantedamÃsÃmapajighÃæsÃmeti keneti yaj¤enaiveti yaj¤ena ha sma vai taddevÃ÷ kalpayante yade«Ãæ kalpamÃsar«ayaÓca 2.4.3.[4] te hocu÷ | kasya na idam bhavi«yatÅti te mama-mametyeva na sampÃdayÃæ cakruste hÃsampÃdyocurÃjimevÃsminnajÃmahai sa yo na ujje«yati tasya na idam bhavi«yatÅti tatheti tasminnÃjimÃjanta 2.4.3.[5] tÃvindrÃgnÅ udajayatÃm | tasmÃdaindrÃgnau dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavatÅndrÃgnÅ hyasya bhÃgadheyamudajayatÃæ tau yatrendrÃgnÅ ujjigÅvÃæsau tasthatustadviÓve devà anvÃjagmu÷ 2.4.3.[6] k«atraæ và indrÃgnÅ | viÓo viÓve devà yatra vai k«atramujjayatyanvÃbhaktà vai tatra viÂtadviÓvÃndevÃnanvÃbhajatÃæ tasmÃde«a vaiÓvadevaÓcarurbhavati 2.4.3.[7] taæ vai purÃïÃnÃæ kuryÃdityÃhu÷ | k«atraæ và indrÃgnÅ netk«atramabhyÃrohayÃïÅti tau và ubhÃveva navÃnÃæ syÃtÃæ yaddhi puro¬ÃÓa itaraÓcaruritarastenaiva k«atramanabhyÃrƬhaæ tasmÃdubhÃveva navÃnÃæ syÃtÃm 2.4.3.[8] ta u ha viÓve devà Æcu÷ | anayorvà ayaæ dyÃvÃp­thivyo raso hanteme asminnÃbhajÃmeti tÃbhyÃmetam bhÃgamakalpayannetaæ dyÃvÃp­thivyamekakapÃlam puro¬ÃÓaæ tasmÃddyÃvÃp­thivya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati tasyeyameva kapÃlamekeva hÅyaæ tasmÃdekakapÃlo bhavati 2.4.3.[9] tasya paricak«Ã | yasyai vai kasyai ca devatÃyai havirg­hyate sarvatraiva svi«Âak­danvÃbhakto 'thaitaæ sarvameva juhoti na svi«Âak­te 'vadyati sà paricak«oto huta÷ paryÃvartate 2.4.3.[10] tadÃhu÷ | paryÃbhÆdvà ayamekakapÃlo mohi«yati rëÂramiti nÃsya sà paricak«ÃhavanÅyo và ÃhutÅnÃm prati«Âhà sa yadÃhavanÅyam prÃpyÃpi daÓa k­tva÷ paryÃvarteta na tadÃdriyeta yadÅttvanye vadanti kastatsaædhamupeyÃttasmÃdÃjyasyaiva yajedÃjyaæ ha và anayordyÃvÃp­thivyo÷ pratyak«aæ rasastatpratyak«amevaine etatsvena rasena medhena prÅïÃti tasmÃdÃjyasyaiva yajet 2.4.3.[11] etena vai devÃ÷ | yaj¤ene«ÂvobhayÅnÃmo«adhÅnÃæ yÃÓca manu«yà upajÅvanti yÃÓca paÓava÷ k­tyÃmiva tvadvi«amiva tvadapajaghrustata ÃÓnanmanu«yà ÃliÓanta paÓava÷ 2.4.3.[12] atha yade«a etena yajate | tannÃha nvevaitasya tathà kaÓcana k­tyayeva tvadvi«eïeva tvatpralimpatÅti devà akurvanniti tvevai«a etatkaroti yamu caiva devà bhÃgamakalpayanta tamu caivaibhya e«a etadbhÃgaæ karotÅmà u caivaitadubhayÅro«adhÅryÃÓca manu«yà upajÅvanti yÃÓca paÓavastà anamÅvà akilvi«Ã÷ kurute tà asyÃnamÅvà akilvi«Ã imÃ÷ prajà upajÅvanti tasmÃdvà e«a etena yajate 2.4.3.[13] tasya prathamajo gaurdak«iïà | agryamiva hÅdaæ sa yadÅjÃna÷ syÃddarÓapÆrïamÃsÃbhyÃæ và yajetÃthaitena yajeta yadyu anÅjÃna÷ syÃccÃtu«prÃÓyamevaitamodanamanvÃhÃryapacane paceyustam brÃhmaïà aÓnÅyu÷ 2.4.3.[14] dvayà vai devà devÃ÷ | ahaiva devà atha ye brÃhmaïÃ÷ ÓuÓruvÃæso 'nÆcÃnÃste manu«yadevÃstadyathà va«aÂk­taæ hutamevamasyaitadbhavati tatro yacaknuyÃttaddadyÃnnÃdak«iïÃæ havi÷ syÃditi hyÃhurnÃgnihotre juhuyÃtsamadaæ ha kuryÃdyadagnihotre juhuyÃdanyadvà Ãgrayaïamanyadagnihotraæ tasmÃnnÃgnihotre juhuyÃt 2.4.4. 2.4.4.[1] prajÃpatirha và etenÃgre yaj¤eneje | prajÃkÃmo bahu÷ prajayà paÓubhi÷ syÃæ Óriyaæ gaceyaæ yaÓa÷ syÃmannÃda÷ syÃmiti 2.4.4.[2] sa vai dak«o nÃma | tadyadenena so 'gre 'yajata tasmÃddÃk«Ãyaïayaj¤o nÃmotainameke vasi«Âhayaj¤a ityÃcak«ata e«a vai vasi«Âha etameva tadanvÃcak«ate sa etena yaj¤eneje sa etena yaj¤ene«Âvà yeyam prajÃpate÷ prajÃtiryà ÓrÅretadbabhÆvaitÃæ ha vai prajÃtim prajÃyata etÃæ Óriyaæ gacati ya evaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta 2.4.4.[3] teno ha tata Åje | pratÅdarÓa÷ Óvekna÷ sa ye tam pratyÃsuste«Ãæ vivacanamivÃsa vivacanamiva ha vai bhavati ya evaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta 2.4.4.[4] tamÃjagÃma | suplà sÃr¤jayo brahmacaryaæ tasmÃdetaæ ca yaj¤amanÆce 'nyamu ca so 'nÆcya puna÷ s­¤jayäjagÃma te ha s­¤jayà vidÃæ cakruryaj¤aæ vai no 'nÆcyÃganniti te hocu÷ saha vai nastaddevairÃganyo no yaj¤amanÆcyÃganniti sa vai sahadeva÷ sÃr¤jayastadapyetannivacanamivÃstyanyadvà aresuplà nÃma dadha iti sa etena yaj¤eneje sa etena yaj¤ene«Âvà yeyaæ s­¤jayÃnÃm prajÃtiryà ÓrÅretadbabhÆvaitÃæ ha vai prajÃtim prajÃyata etÃæ Óriyaæ gacati yaevaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta2.4.4.[5]teno ha tata Åje | devabhÃga÷ Órautar«a÷ sa ubhaye«Ãæ kurÆïÃæ ca s­¤jayÃnÃæ ca purohita Ãsa paramatà vai sà yo nvevaikasya rëÂrasya purohito 'satsà nveva paramatà kimu yo dvayo÷ paramatÃmiva ha vai gacati ya evaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta 2.4.4.[6] teno ha tata Åje | dak«a÷ pÃrvatista ime 'pyetarhi dÃk«Ãyaïà rÃjyamivaiva prÃptà rÃjyamiha vai prÃpnoti ya evaæ vidvÃnetena yajate tasmÃdvà etena yajeta sa và ekaika evÃnÆcÅnÃham puro¬ÃÓo bhavatyeteno hÃsyÃsapatnÃnupabÃdhà ÓrÅrbhavati sa vai dve paurïamÃsyau yajate dve amÃvÃsye dve vai mithunam mithunamevaitatprajananaæ kriyate 2.4.4.[7] atha yatpÆrvedyu÷ | agnÅ«omÅyeïa yajate paurïamÃsyÃæ te dve devate dve vai mithunam mithunamevaitatprajananaæ kriyate 2.4.4.[8] atha prÃta÷ | Ãgneya÷ puro¬ÃÓo bhavatyaindraæ sÃænÃyyaæ te dve devate dve vai mithunam mithunamevaitatprajananaæ kriyate 2.4.4.[9] atha yatpÆrvedyu÷ | aindrÃgnena yajate 'mÃvÃsyÃyÃæ te dve devate dve vai mithunam mithunamevaitatprajananaæ kriyate 2.4.4.[10] atha prÃta÷ | Ãgneya÷ puro¬ÃÓo bhavati maitrÃvaruïÅ payasyà nedyaj¤ÃdayÃnÅti nvevÃgneya÷ puro¬ÃÓo 'thaitÃveva mitrÃvaruïau dve devate dve vai mithunam mithunamevaitatprajananaæ kriyata etadu hÃsya tadrÆpaæ yena bahurbhavati yena prajÃyate 2.4.4.[11] atha yatpÆrvedyu÷ | agnÅ«omÅyeïa yajate paurïamÃsyÃæ yamevÃmumupavasathe 'gnÅ«omÅyam paÓumÃlabhate sa evÃsya sa÷ 2.4.4.[12] atha prÃta÷ | Ãgneya÷ puro¬ÃÓo bhavatyaindraæ sÃænÃyyam prÃta÷savanamevÃsyÃgneya÷ puro¬ÃÓo Ãgneyaæ hi prÃta÷savanamathaindraæ sÃænÃyyam mÃdhyandinamevÃsya tatsavanamaindraæ hi mÃdhyandinaæ savanam 2.4.4.[13] atha yatpÆrvedyu÷ | aindrÃgnena yajate 'mÃvÃsyÃyÃæ t­tÅyasavanamevÃsya tadvaiÓvadevaæ vai t­tÅyasavanamindrÃgnÅ vai viÓve devÃ÷ 2.4.4.[14] atha prÃta÷ | Ãgneya÷ puro¬ÃÓo bhavati maitrÃvaruïÅ payasyà nedyaj¤ÃdayÃnÅti nvevÃgneya÷ puro¬ÃÓo 'tha yÃmevÃmÆm maitrÃvaruïÅæ vaÓÃmanÆbandhyÃmÃlabhate saivÃsya maitrÃvaruïÅ payasyà sa paurïamÃsena cÃmÃvÃsyena ce«Âvà yÃvatsaumyenÃdhvareïe«Âvà jayati tÃvajjayati tadu khalu mahÃyaj¤o bhavati 2.4.4.[15] atha yatpÆrvedyu÷ | agnÅ«omÅyeïa yajate paurïamÃsyÃmetena và indro v­tramahanneteno eva vyajayata yÃsyeyaæ vijitistÃæ tatho evai«a etena pÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hanti tatho eva vijayate 'tha yatsaænayatyÃmÃvÃsyaæ vai sÃænÃyyaæ dÆre tadyadamÃvÃsyeti k«irra evaitadv­traæ jaghnu«e tametena rasenÃprÅïan k«ipre ha vai pÃpmÃnamapahate ya evaæ vidvÃnpaurïamÃsyÃæ saænayatye«a vai somo rÃjà d s02401150LevÃnÃmannaæ yaccandramÃstametatpÆrvedyurabhi«uïvanti prÃtarbhak«ayi«yantastametadbhak«ayanti yadapak«Åyate 2.4.4.[16] atha yatpÆrvedyu÷ | agnÅ«omÅyeïa yajate paurïamÃsyÃmabhi«uïotyevainametattasminnabhi«uta etaæ rasaæ dadhÃtyetena rasena tÅvrÅkaroti svadayati ha vai devebhyo havyaæ svadate hÃsya devebhyo havyaæ ya evaæ vidvÃnpaurïamÃsyÃæ saænayati 2.4.4.[17] atha yatpÆrvedyu÷ | aindrÃgnena yajate 'mÃvÃsyÃyÃæ darÓapÆrïamÃsayorvai devate sta indrÃgnÅ eva te evaitada¤jasà pratyak«aæ yajatya¤jasà ha và asya darÓapÆrïamÃsÃbhyÃmi«Âam bhavati ya evametadveda 2.4.4.[18] atha prÃta÷ | Ãgneya÷ puro¬ÃÓo bhavati maitrÃvaruïÅ payasyà nedyaj¤ÃdayÃnÅti nvevÃgneya÷ puro¬ÃÓo 'thaitÃvevÃrdhamÃsau mitrÃvaruïau ya evÃpÆryate sa varuïau yo 'pak«Åyate sa mitrastÃvetÃæ rÃtrimubhau samÃgacatastadubhÃvevaitatsaha santau prÅïÃti sarvaæ ha và asya prÅtam bhavati sarvamÃptaæ ya evametadveda 2.4.4.[19] tadvà etÃæ rÃtrim | mitro varuïe reta÷ si¤cati tadetena retasà prajÃyate yadÃpÆryate tadyade«Ãtra maitrÃvaruïÅ payasyÃvakLptatamà bhavati 2.4.4.[20] sÃænÃyyabhÃjanà và amÃvÃsyà | tadadastatpaurïamÃsyÃæ kriyate sa yaddhÃtrÃpi saænayejjÃmi kuryÃtsamadaæ kuryÃttadenamadbhya o«adhibhya÷ sambh­tyÃhutibhyo 'dhijanayati sa e«a Ãhutibhyo jÃta÷ paÓcÃddad­Óe 2.4.4.[21] mithunÃdidvà enametatprajanayati | yo«Ã payasyà reto vÃjinaæ tadvà anu«Âhyà yanmithunÃjjÃyate tadenametasmÃnmithunÃtprajananÃtprajanayati tasmÃde«Ãtra payasyà bhavati 2.4.4.[22] atha vÃjibhyo vÃjinaæ juhoti | ­tavo vai vÃjino reto vÃjinaæ tadvanu«Âhyevaitadreta÷ sicyate tad­tavo reta÷ siktamimÃ÷ prajÃ÷ prajanayanti tasmÃdvÃjibhyo vÃjinaæ juhoti 2.4.4.[23] sa vai paÓcÃdiva yaj¤asya juhoti | paÓcÃdvai parÅtya v­«Ã yo«Ãmadhidravati tasyÃæ reta÷ si¤cati sa vai prÃgevÃgre juhotyagne vÅhÃtyanuva«aÂkaroti tatsvi«Âak­dbhÃjanaæ sa vai prÃgeva juhoti 2.4.4.[24] atha diÓo vyÃghÃrayati | diÓa÷ pradiÓa ÃdiÓo vidiÓa uddiÓo digbhya÷ svÃheti pa¤ca diÓa÷ pa¤ca 'rtavastad­tubhirevaitaddiÓo mithunÅkaroti 2.4.4.[25] tadvai pa¤caiva bhak«ayanti | hotà cÃdhvaryuÓca brahmà cÃgnÅcca yajamÃna÷ pa¤ca và ­tavastad­tÆnÃmevaitadrÆpaæ kriyate tad­tu«vevaitadreta÷ siktam prati«ÂhÃpayati prathamo yajamÃno bhak«ayati prathamo reta÷ parig­hïÃnÅtyatho apyuttamo mayyuttame reta÷ pratiti«ÂhÃdityupahÆta upahvayasveti somamevaitatkurvanti 2.5.1. 2.5.1.[1] prajÃpatirha và idamagra eka evÃsa | sa aik«ata kathaæ nu prajÃyeyeti so 'ÓrÃmyatsa tapo 'tapyata sa prajà as­jata tà asya prajÃ÷ s­«ÂÃ÷ parÃbabhÆvustÃnÅmÃni vayÃæsi puru«o vai prajÃpaternedi«Âhaæ dvipÃdvà ayam puru«astasmÃddvipÃdo vayÃæsi 2.5.1.[2] sa aik«ata prajÃpati÷ | yathà nveva puraiko 'bhÆvamevamu nvevÃpyetarhyeka evÃsmÅti sa dvitÅyÃ÷ sas­je tà asya paraiva babhÆvustadidaæ k«udraæ sarÅs­paæ yadanyatsarpebhyast­tÅyÃ÷ sas­ja ityÃhustà asya paraiva babhÆvusta ime sarpà età ha nveva dvayÅryÃj¤avalkya uvÃca trayÅru tu punar­cà 2.5.1.[3] so 'rca¤crÃmyanprajÃpatirÅk«Ãæ cakre | kathaæ nu me prajÃ÷ s­«ÂÃ÷ parÃbhavantÅti sa haitadeva dadarÓÃnaÓanatayà vai me prajÃ÷ parÃbhavantÅti sa Ãtmana evÃgre stanayo÷ paya ÃpyÃyayÃæ cakre sa prajà as­jata tà asya prajÃ÷ s­«Âà stanÃvevÃbhipadya tÃstata÷ sambabhÆvustà imà aparÃbhÆta÷ 2.5.1.[4] tasmÃdetad­«iïÃbhyanÆktam | prajà ha tisro atyÃyamÅyuriti tadyÃ÷ parÃbhÆtÃstà evaitadabhyanÆktaæ nyanyà arkamabhito viviÓra ityagnirvà arkastadyà imÃ÷ prajà aparÃbhÆtÃstà agnimabhito nivi«ÂÃstà evaitadabhyanÆktam 2.5.1.[5] mahaddha tasthau bhuvane«vantariti | prajÃpatimevaitadabhyanÆktam pavamÃno harita ÃviveÓeti diÓo vai haritastà ayaæ vÃyu÷ pavamÃna Ãvi«Âastà evai«argabhyanÆktà tà imÃh prajÃstathaiva prajÃyante yathaiva prajÃpati÷ prajà as­jatedaæ hi yadaiva striyai stanÃvÃpyÃyete Ædha÷ paÓÆnÃmathaiva yajjÃyate tajjÃyate tÃstata stanÃvevÃbhipadya sambhavanti 2.5.1.[6] tadvai paya evÃnnam | etaddhyagre prajÃpatirannamajanayata tadvà annameva prajà annÃddhi sambhavantÅdaæ hi yÃsÃæ payobhavati stanÃvevÃbhipadya tÃstata÷ sambhavantyatha yÃsÃm payo na bhavati jÃtameva tà athÃdayanti tadu tà annÃdeva sambhavanti tasmÃdvannameva prajÃ÷ 2.5.1.[7] sa ya÷ prajÃkÃma÷ | etena havi«Ã yajata ÃtmÃnamevaitadyaj¤aæ vidhatte prajÃpatim bhÆtam 2.5.1.[8] sa và Ãgneyo '«ÂÃkapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | agnirvai devatÃnÃm mukham prajanayità sa prajÃpatistasmÃdÃgneyo bhavati 2.5.1.[9] atha saumyaÓcarurbhavati | reto vai somastadagnau prajanayitari somaæ reta÷ si¤cati tatpurastÃnmithunam prajananam 2.5.1.[10] atha sÃvitra÷ | dvÃdaÓakapÃlo vëÂÃkapÃlo và puro¬ÃÓo bhavati savità vai devÃnÃm prasavità prajÃpatirmadhyata÷ prajanayità tasmÃtsÃvitro bhavati 2.5.1.[11] atha sÃrasvataÓcarurbhavati | pau«ïaÓcaruryo«Ã vai sarasvatÅ v­«Ã pÆ«Ã tatpunarmithunam prajananametasmÃdvà ubhayato mithunÃtprajananÃtprajÃpati÷ prajÃ÷ sas­ja itaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstatho evai«a etasmÃdubhayata eva mithunÃtprajananÃtprajÃ÷ s­jata itaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃdvà etÃni pa¤ca havÅæ«i bhavanti 2.5.1.[12] athÃta÷ payasyÃyà evÃyatanam | mÃrutastu saptakapÃlo viÓo vai maruto devaviÓastà hedamani«eddhrà iva cerustÃ÷ prajÃpatiæ yajamÃnamupetyocurvi vai te mathi«yÃmaha imÃ÷ prajà yà etena havi«Ã srak«yasa iti 2.5.1.[13] sa aik«ata prajÃpati÷ | parà me pÆrvÃ÷ prajà abhÆvannimà u cedime vimathnate na tata÷ kiæ cana pariÓek«yata iti tebhya etam bhÃgamakalpayadetam mÃrutaæ saptakapÃlam puro¬ÃÓaæ sa e«a mÃruta÷ saptakapÃlastadyatsaptakapÃlo bhavati sapta sapta hi mÃruto gaïastasmÃnmÃruta÷ saptakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.1.[14] taæ vai svatavobhya iti kuryÃt | svayaæ hi ta etam bhÃgamakurvatoto svatavobhyo yÃjyÃnuvÃkye na vindanti sa u khalu mÃruta eva syÃtsa và e«a prajÃbhya evÃhiæsÃyai kriyate tasmÃnmÃruta÷ 2.5.1.[15] athÃta÷ payasyaiva | payaso vai prajÃ÷ sambhavanti payasa÷ sambhÆtÃstadyata eva sambhÆtà yata÷ sambhavanti tadevÃbhya etatkaroti tadyÃ÷ pÆrvairhavirbhi÷ prajÃ÷ s­jate tà etasmÃtpayasa etasyai payasyÃyai sambhavanti 2.5.1.[16] tasyÃm mithunamasti | yo«Ã payasyà reto vÃjinaæ tasmÃnmithunÃdviÓvamasammitamanu prÃjÃyata tadyadetasmÃnmithunÃdviÓvamasammitamanu prÃjÃyata tasmÃdvaiÓvadevÅ bhavati 2.5.1.[17] atha dyÃvÃp­thivya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | etairvai havirbhi÷ prajÃpati÷ prajÃ÷ s­«Âvà tà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm paryag­hïÃttà imà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm parig­hÅtÃstatho evai«a etadya etairhavirbhi÷ prajÃ÷ s­jate tà dyÃvÃp­thivÅbhyÃm parig­hïÃti tasmÃddyÃvÃp­thivya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.1.[18] athÃta Ãv­deva | nopakirantyuttaravediæ vis­«ÂamasatsarvamasadvaiÓvadevamasaditi tredhà barhi÷ saænaddham bhavati tatpunarekadhaitaddhi prajananasya rÆpam prajananamu hÅdam pità mÃtà yajjÃyate tatt­tÅyaæ tasmÃttredhà satpunarekadhà prasva upasaænaddhà bhavanti tam prastaraæ g­hïÃti prajananamu hÅdam prajananamu hi prasvastasmÃtprasÆ÷ prastaraæ g­hïÃti 2.5.1.[19] ÃsÃdya havÅæ«yagnim manthanti | agniæ ha vai jÃyamÃnamanu prajÃpate÷ prajà jaj¤ire tatho evaitasyÃgnimeva jÃyamÃnamanu prajà jÃyante tasmÃdÃsÃdya havÅæ«yagnim manthanti 2.5.1.[20] navaprayÃjam bhavati | navÃnuyÃjaæ daÓÃk«arà vai virìathaitÃmubhayato nyÆnÃæ virÃjaæ karoti prajananÃyaitasmÃdvà ubhayato nyÆnÃtprajananÃtprajÃpati÷ prajÃ÷ sas­ja itaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstatho evai«a etasmÃdubhayata eva nyÆnÃtprajananÃtprajÃ÷ s­jata itaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃnnavaprayÃjam bhavati navÃnuyÃjam 2.5.1.[21] trÅïi sami«ÂayajÆæ«i bhavanti | jyÃya iva hÅdaæ haviryaj¤Ãdyatra navaprayÃjaæ navÃnuyÃjamatho apyekameva syÃddhaviryaj¤o hi tasya prathamajo gaurdak«iïà 2.5.1.[22] etena vai prajÃpati÷ yaj¤ene«Âvà | yeyam prajÃpate÷ prajÃpatiryà ÓrÅretadbabhÆvaitÃæ ha vai prajÃtim prajÃyata etÃæ Óriyaæ gacati ya evaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta 2.5.2. 2.5.2.[1] vaiÓvadevena vai prajÃpati÷ | prajÃ÷ sas­je tà asya prajÃ÷ s­«Âà varuïasya yaväjak«urvaruïyo ha và agre yavastadyannveva varuïasya yavÃnprÃdastasmÃdvaruïapraghÃsà nÃma 2.5.2.[2] tà varuïo jagrÃha | tà varuïag­hÅtÃ÷ paridÅrïà anatyaÓca prÃïatya«ca ÓiÓyire ca ni«eduÓca prÃïodÃnau haivÃbhyo nÃpacakramaturathÃnyÃ÷ sarvà devatà apacakramustayorhaivÃsya heto÷ prajà na parÃbabhÆvu÷ 2.5.2.[3] tà etena havi«Ã prajÃpatirabhi«ajyat | tadyÃÓcaivÃsya prajà jÃtà ÃsanyÃÓcÃjÃtÃstà ubhayÅrvaruïapÃÓÃtprÃmu¤cattà asyÃnamÅvà akilvi«Ã÷ prajÃ÷ prÃjÃyata 2.5.2.[4] atha yade«a etaiÓcaturthe mÃsi yajate | tannÃha nvevaitasya tathà prajà varuïo g­hïÃtÅti devà akurvanniti nvevai«a etatkaroti yÃÓca nvevÃsya prajà jÃtà yÃÓcÃjÃtÃstà ubhayÅrvaruïapÃÓÃtpramu¤cati tà asyÃnamÅvà akilvi«Ã÷ prajÃ÷ prajÃyate tasmÃdvà e«a etaiÓcaturthe mÃsi yajate 2.5.2.[5] tadvai dve vedÅ dvÃvagnÅ bhavata÷ | tadyaddve vedÅ dvÃvagnÅ bhavatastadubhayata evaitadvaruïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤catÅtaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃddve vedÅ dvÃvagnÅ bhavata÷ 2.5.2.[6] sa uttarasyÃmeva vedau | uttaravedimupakirati na dak«iïasyÃæ k«atra vai varuïo viÓo maruta÷ k«atramevaitadviÓa uttare karoti tasmÃduparyÃsÅnaæ k«atriyamadhastÃdimÃ÷ prajà upÃsate tasmÃduttarasyÃmeva vedà uttaravedimupakirati na dak«iïasyÃm 2.5.2.[7] athaitÃnyeva pa¤ca havÅæ«i bhavanti | etairvai havirbhi÷ prajÃpati÷ prajà as­jataitairubhayato varuïapÃÓÃtprajÃ÷ prÃmu¤caditaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃdvà etÃni pa¤ca havÅæ«i bhavanti 2.5.2.[8] athaindrÃgno dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | prÃïodÃnau và indrÃgnÅ tadyathà puïyaæ cakru«e puïyaæ kuryÃdevaæ tattayorhaivÃsya heto÷ prajà na parÃbabhÆvustatprÃïodÃnÃbhyÃmevaitatprajà bhi«ajyati prÃïodÃnau prajÃsu dadhÃti tasmÃdaindrÃgnau dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.2.[9] ubhayatra payasye bhavata÷ | payaso vai prajÃ÷ sambhavanti payasa÷ sambhÆtÃstadyata eva sambhÆtà yata÷ sambhavanti tata evaitadubhayato varuïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤catÅtaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃdubhayatra payasye bhavata÷ 2.5.2.[10] vÃruïyuttarà bhavati | varuïo ha và asya prajà ag­hïÃttatpratyak«aæ varuïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤cati mÃrutÅ dak«iïÃjÃmitÃyai nveva mÃrutÅ bhavati jÃmi ha kuryÃdyadubhe vÃruïyau syÃtÃmato ha và asya dak«iïato maruta÷ prajà ajighÃæsaæstÃnetena bhÃgenÃÓamayattasmÃnmÃrutÅ dak«iïà 2.5.2.[11] tayorubhayoreva karÅrÃïyÃvapati | kaæ vai prajÃpati÷ prajÃbhya÷ karÅrairakuruta kamvevai«a etatprajÃbhya÷ kurute 2.5.2.[12] tayorubhayoreva ÓamÅpalÃÓÃnyÃvapati | Óaæ vai prajÃpati÷ prajÃbhya÷ ÓamÅpalÃÓairakuruta Óamvevai«a etatprajÃbhya÷ kurute 2.5.2.[13] atha kÃya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | kaæ vai prajÃpati÷ prajÃbhya÷ kÃyenaikakapÃlena puro¬ÃÓenÃkuruta kamvevai«a etatprajÃbhya÷ kÃyenaikakapÃlena puro¬ÃÓena kurute tasmÃtkÃya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.2.[14] atha pÆrvedyu÷ | anvÃhÃryapacane 'tu«Ãniva yavÃn k­tvà tÃnÅ«adivopatapya te«Ãæ karambhapÃtrÃïi kurvanti yÃvanto g­hyÃ÷ smustÃvantyekenÃtiriktÃni 2.5.2.[15] tatrÃpi me«aæ ca me«Åæ ca kurvanti | tayorme«e ca me«yÃæ ca yadyanai¬akÅrÆrïÅ vindettÃ÷ praïijya niÓle«ayedyadyu anai¬akÅrna vindedatho api kuÓÅrïà eva syu÷ 2.5.2.[16] tadyanme«aÓca me«Å ca bhavata÷ | e«a vai pratyak«aæ varuïasya paÓuryanme«astatpratyak«aæ varuïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤cati yavamayau bhavato yavÃnhi jak«u«Årvaruïo 'g­hïÃnmithunau bhavato mithunÃdevaitadvaruïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤cati 2.5.2.[17] sa uttarasyÃmeva payasyÃyÃm me«ÅmavadadhÃti | dak«iïasyÃm me«amevamiva hi mithunaæ kLptamuttarato hi strÅ pumÃæsamupaÓete 2.5.2.[18] sa sarvÃïyeva havÅæ«yadhvaryu÷ | uttarasyÃæ vedÃvÃsÃdayatyathaitÃmeva payasyÃm pratiprasthÃtà dak«iïasyÃæ vedÃvÃsÃdayati 2.5.2.[19] ÃsÃdya havÅæ«yagnim manthati | agnim manthitvÃnuprah­tyÃbhijuhotyathÃdhvaryurevÃhÃgnaye samidhyamÃnÃyÃnubrÆhÅti tà ubhÃvevedhmÃvabhyÃdhatta ubhau samidhau pariÓiæ«Âa ubhau pÆrvÃvÃghÃrÃvÃghÃrayato 'thÃdhvaryurevÃhÃgnimagnÅtsamm­¬¬hÅtyasamm­«Âameva bhavati sampre«itam 2.5.2.[20] atha pratiprasthÃtà pratiparaiti | sa patnÅmudÃne«yanp­cati kena carasÅti varuïyaæ và etatstrÅ karoti yadanyasya satyanyena caratyatho nenme 'nta÷Óalpà juhavaditi tasmÃtp­cati niruktaæ và ena÷ kanÅyo bhavati satyaæ hi bhavati tasmÃdveva p­cati sà yanna pratijÃnÅta j¤Ãtibhyo hÃsyai tadahitaæ syÃt 2.5.2.[21] tÃæ vÃcayati | praghÃsino havÃmahe marutaÓca riÓÃdasa÷ karambheïa sajo«asa iti yathà puro 'nuvÃkyaivame«aitayaivainÃnetebhya÷ pÃtrebhyo hvayati 2.5.2.[22] tÃni vai pratipuru«am | yÃvanto g­hyÃ÷ syutÃvantyekenÃtiriktÃni bhavanti tatpratipuru«amevaitadekaikena yà asya prajà jÃtÃstà varuïapÃÓÃtpramu¤catyekenÃtiriktÃni bhavanti tadyà evÃsya prajà ajÃtÃstà varuïapÃÓÃtpramu¤cati tasmÃdekenÃtiriktÃni bhavanti 2.5.2.[23] pÃtrÃïi bhavanti pÃtre«u hyaÓanamaÓyate yavamayÃni bhavanti yavÃnhi jak«u«Årvaruïo 'g­hïÃcÆrpeïa juhoti ÓÆrpeïa hyaÓanaæ kriyate patnÅ juhoti mithunÃdevaitadvaruïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤cati 2.5.2.[24] purà yaj¤ÃtpurÃhutibhyo juhoti | ahutÃdo vai viÓo viÓo vai maruto yatra vai prajÃpate÷ prajà varuïag­hÅtÃ÷ paridÅrïà anatyaÓca prÃïatyaÓca ÓiÓyire ca ni«eduÓca taddhÃsÃm maruta÷ pÃpmÃnaæ vimethire tatho evaitasya prajÃnÃm maruta÷ pÃpmÃnaæ vimathnate tasmÃtpurà yaj¤ÃtpurÃhutibhyo juhoti 2.5.2.[25] sa vai dak«iïe 'gnau juhoti | yadgrÃme yadaraïya iti grÃme và hyaraïye vaina÷ kriyate yatsabhÃyÃæ yadindriya iti yatsabhÃyÃmiti yanmÃnu«a iti tadÃha yadindriya iti yaddevatreti tadÃha yadenaÓcak­mà vayamidaæ tadavayajÃmahe svÃheti yatkiæ ca vayamenaÓcak­medaæ vayaæ tasmÃtsarvasmÃtpramucyÃmaha ityevaitadÃha 2.5.2.[26] athaindrÅm marutvatÅæ japati | yatra vai prajÃpate÷ prajÃnÃm maruta÷ pÃpmÃnaæ vimethire taddhek«Ãæ cakra ime ha me prajà na vimathnÅranniti 2.5.2.[27] sa etÃmaindrÅm marutvatÅmajapat | k«atraæ và indro viÓo maruta÷ k«atraæ vai viÓo ni«eddhà ni«iddhà asanniti tasmÃdaindrÅ 2.5.2.[28] mo «Æ ïa÷ | indrÃtra p­tsu devairasti hi «mà te Óu«minnavayÃ÷ mahaÓcidyasya mŬhu«o yavyà havi«mato maruto vandate gÅriti 2.5.2.[29] athainÃæ vÃcayati | akran karma karmak­ta ityakranhi karma karmak­ta÷ saha vÃcà mayobhuveti saha hi vÃcÃkrandevebhya÷ karma k­tveti devebhyo hi karma k­tvÃstam preta sacÃbhuva ityanyato hyo¬hayà saha bhavanti tasmÃdÃha sacÃbhuva ityastam preteti jaghanÃrdho và e«a yaj¤asya yatpatnÅ tÃmetatprÃcÅæ yaj¤am prÃsÅ«adadg­hà và astaæ g­hÃ÷ prati«Âhà tadg­he«vevainÃmetatprati«ÂhÃyÃm prati«ÂhÃpayati 2.5.2.[30] pratiparÃïÅyodaiti pratiprasthÃtà | samm­jantyagniæ samm­«Âe 'gnau tà ubhÃvevottarÃvÃghÃrÃvÃghÃrayato 'thÃdhvaryurevÃÓrÃvya hotÃram prav­ïÅte prav­to hotottarasyai vederhot­«adana upaviÓatyupaviÓya prasauti tà ubhÃveva prasÆtau sruca ÃdÃyÃtikrÃmato 'tikramyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃha samidho yajeti yaja yajeti caturthe-caturthe prayÃje samÃnayamÃnau navabhi÷ prayÃjaiÓcarata÷ 2.5.2.[31] athÃdhvaryurevÃhÃgnaye 'nubrÆhÅti | ÃgneyamÃjyabhÃgaæ tà ubhÃveva caturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmato 'tikramyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃhÃgniæ yajeti tà ubhÃveva va«aÂk­te juhuta÷ 2.5.2.[32] athÃdhvaryurevÃha somÃyÃnubrÆhÅti | saumyamÃjyabhÃgaæ tà ubhÃveva caturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmato 'tikramyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃha somaæ yajeti tà ubhÃveva va«aÂk­te juhuta÷ 2.5.2.[33] tadyatkiæ ca vÃcà kartavyam | adhvaryureva tatkaroti na pratiprasthÃtà tadyadadhvaryurevÃÓrÃvayatÅhaiva yatra va«aÂkriyate 2.5.2.[34] k­tÃnukara eva pratiprasthÃtà | k«atraæ vai varuïo viÓo marutastatk«atrÃyaivaitadviÓaæ k­tÃnukarÃmanuvartmÃnaæ karoti pratyudyÃminÅæ ha k«atrÃya viÓaæ kuryÃdyadapi pratiprasthÃtÃÓrÃvayettasmÃnna pratiprasthÃtÃÓrÃvayati 2.5.2.[35] prÃïÃveva pratiprasthÃtà | srucau k­tvopÃste 'thÃdhvaryurevaitairhavirbhi÷ pracaratyÃgneyenëÂÃkapÃlena puro¬ÃÓena saumyena caruïà sÃvitreïa dvÃdaÓakapÃlena vëÂÃkapÃlena và puro¬ÃÓena sÃrasvatena caruïà pau«ïena caruïaindrÃgnena dvÃdaÓakapÃlena puro¬ÃÓena 2.5.2.[36] athaitÃbhyÃm payasyÃbhyÃm pracari«yantau vipariharata÷ | sa yo me«o bhavati mÃrutyÃæ taæ vÃruïyÃmavadadhÃti yà me«Å bhavati vÃruïyÃæ tÃm mÃrutyÃmavadadhÃti tadyadevaæ vipariharata÷ k«atraæ vai varuïo vÅryam pumÃnvÅryamevaitatk«atre dhatto 'vÅryà vai strÅ viÓo marutastadavÅryÃmevaitadviÓaæ kurutastasmÃdevaæ vipariharata÷ 2.5.2.[37] athÃdhvaryurevÃha varuïÃyÃnubrÆhÅti | sa upast­ïÅta ÃjyamathÃsyai vÃruïyai payasyÃyai dviravadyati so 'nyatareïÃvadÃnena saha me«amavadadhÃtyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃne atikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha varuïaæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.2.[38] savye pÃïÃvadhvaryu÷ | srucau k­tvà dak«iïena pratiprasthÃturvà so 'nvÃrabhyÃha marudbhyo 'nubrÆhÅtyupast­ïÅta Ãjyam pratiprasthÃtÃthÃsyai mÃrutyai payasyÃyai dviravadyati so 'nyatareïÃvadÃnena saha me«ÅmavadadhÃtyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃne atikrÃmatyathÃdhvaryurevÃÓrÃvyÃha maruto yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.2.[39] athÃdhvaryureva kÃyena | ekakapÃlena puro¬ÃÓena pracarati kÃyenaikakapÃlena puro¬ÃÓena pracaryÃdhvaryurevÃhÃgnaye svi«Âak­te 'nubrÆhÅti sa sarve«Ãmeva havi«Ãmadhvaryu÷ sak­tsak­davadyatyathaitasyà eva payasyÃyai pratiprasthÃtà sak­davadyatyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayatastà ubhÃvevÃtikrÃmato 'tikramyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃhÃgniæ svi«Âak­taæ yajeti tà ubhÃveva va«aÂk­te juhuta÷ 2.5.2.[40] athÃdhvaryureva prÃÓitramavadyati | i¬Ãæ samavadÃya pratiprasthÃtre 'tiprajihÅte tatrÃpi pratiprasthÃtà mÃrutyai payasyÃyai dvirabhyavadyatyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayatyupahÆya mÃrjayante 2.5.2.[41] athÃdhvaryurevÃha brahmanprasthÃsyÃmi | samidhamÃdhÃyÃgnimagnÅtsamm­¬¬hÅti sa srucorevÃdhvaryu÷ p­«adÃjyaæ vyÃnayate 'tha yadi pratiprasthÃtu÷ p­«adÃjyam bhavati tatsa dvedhà vyÃnayata uto tatra p­«adÃjyaæ na bhavati sa yadevopabh­tyÃjyaæ tatsa dvedhà vyÃnayate tà ubhÃvevÃtikrÃmato 'tikramyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃha devÃnyajeti yaja-yajeti caturthe-caturthe 'nuyÃje samÃnayamÃnau navabhiranuyÃjaiÓcaratastadyannavaprayÃjam bhavati navÃnuyÃjaæ tadubhayata evaitadvaruïapÃÓÃtprajÃ÷ pramu¤catÅtaÓcordhvà itaÓcÃvÃcÅstasmÃnnavaprayÃjam bhavati navÃnuyÃjam 2.5.2.[42] tà ubhÃveva sÃdayitvà sruco vyÆhata÷ | sruco vyuhya paridhÅntsamajya paridhimabhipadyÃÓrÃvyÃdhvaryurevÃhe«ità daivyà hotÃro bhadravÃcyÃya pre«ito mÃnu«a÷ sÆktavÃkÃyeti sÆktavÃkaæ hotà pratipadyate 'thaità ubhÃveva prastarau samullumpata ubhÃvanupraharata ubhau t­ïe apag­hyopÃsÃte yadà hotà sÆktavÃkamÃha 2.5.2.[43] athÃgnÅdÃhÃnuprahareti | tà ubhÃvevÃnupraharata ubhÃvÃtmÃnà upasp­Óete 2.5.2.[44] athÃha saævadasveti | agÃnagnÅdagaæcrÃvaya Órau«a svagà daivyà hot­bhya÷ svastirmÃnu«ebhya÷ Óaæ yorbrÆhÅtyadhvaryurevaitadÃha tà ubhÃveva paridhÅnanupraharata ubhau sruca÷ samprag­hya sphye sÃdayata÷ 2.5.2.[45] athÃdhvaryureva pratiparetya | patnÅ÷ saæyÃjayatyupÃsta eva pratiprasthÃtà patnÅ÷ saæyÃjyodaityadhvaryu÷ 2.5.2.[46] trÅïi sami«Â­yajÆæ«i juhoti | tÆ«ïÅmeva pratiprasthÃtà srucam prag­hïÃti tadye vaiÓvadevena yajamÃnayorvÃsasÅ parihite syÃtÃæ te evÃtrÃpi syÃtÃmathÃsyai vÃruïyai payasyÃyai k«Ãmakar«amiÓramÃdÃyÃvabh­thaæ yanti varuïyaæ và etannirvaruïatÃyai tatra na sÃma gÅyate na hyatra sÃmnà kiæ cana kriyate tÆ«nÅmevetyÃbhyavetyopamÃrayati 2.5.2.[47] avabh­tha nicumpuïa | nicerurasi nicumpuïa÷ ava devairdevak­tameno 'yÃsi«amava martyairmartyak­tam pururÃvaïe deva ri«aspÃhÅti kÃmaæ haite yasmai kÃmayeta tasmai dadyÃnna hi dÅk«itavasane bhavata÷ sa yathÃhistvaco nirmucyetaivaæ sarvasmÃtpÃpmano nirmucyate 2.5.2.[48] atha keÓaÓmaÓrÆptvà | samÃrohyÃgnÅ udavasÃyeva hyetena yajate na hi tadavakalpate yaduttaravedÃvagnihotraæ juhuyÃttasmÃdudavasyati g­hÃnitvà nirmathyÃgnÅ paurïamÃsena yajata utsannayaj¤a iva và e«a yaccÃturmÃsyÃnyathai«a kLpta÷ prati«Âhito yaj¤o yatpaurïamÃsaæ tatkLptenaivaitadyaj¤enÃntata÷ pratiti«Âhati tasmÃdudavasyati 2.5.3. 2.5.3.[1] varuïapraghÃsairvai prajÃpati÷ | prajà varuïapÃÓÃtprÃmu¤cattà syÃnamÅvà akilvi«Ã÷ prajÃ÷ prÃjÃyantÃthaitai÷ sÃkamedhairetairvai devà v­tramaghnannetairveva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃæ tatho evai«a etai÷ pÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hanti tatho eva vijayate tasmÃdvà e«a etaiÓcaturthe mÃsi yajate sa vai dvyahamanÆcÅnÃhaæ yajate 2.5.3.[2] sa pÆrvedyu÷ | agnaye 'nÅkavate '«ÂÃkapÃlaæ puro¬ÃÓaæ nirvapatyagniæ ha vai devà anÅkaæ k­tvopapreyurv­traæ hani«yanta÷ sa tejo 'gnirnÃvyathata tatho evai«a etatpÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hani«yannagnimevÃnÅkaæ k­tvopapraiti sa tejo 'gnirna vyathate tasmÃdagnaye 'nÅkavate 2.5.3.[3] atha marudbhya÷ sÃætapanebhya÷ | madhyandine caruæ nirvapati maruto ha vai sÃætapanà madyandine v­traæ saætepu÷ sa saætapto 'nanneva prÃïanparidÅrïa÷ ÓiÓye tatho evaitasya pÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyam maruta÷ sÃætapanÃ÷ saætapanti tasmÃnmarudbhya÷ sÃætapanebhya÷ 2.5.3.[4] atha marudbhyo g­hamedhibhya÷ | ÓÃkhayà vatsÃnapÃkatya pavitravati saædohya taæ caruæ Órapayati caruru hyeva sa yatra kva ca taï¬ulÃnÃvapanti tanmedho devà dadhire prÃtarv­traæ hani«yantastatho evai«a etatpÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hani«yanmegho dhatte tadyatk«Åraudano bhavati megho vai payo meghastaï¬ulÃstamubhayam meghamÃtmandhatte tasmÃtk«Åraudano bhavati 2.5.3.[5] tasyÃv­t | saiva stÅrïà vedirbhavati yà marudbhya÷ sÃætapanebhyastasyÃmeva stÅrïÃyÃæ vedau paridhÅæÓca ÓakalÃæÓcopanidadhati tathà saædohya caruæ Órapayati ÓrapayitvÃbhighÃryodvÃsayati 2.5.3.[6] atha dve piÓÅle và pÃtryau và nirïenijati | tayorenaæ dvedhoddharanti tayormadhye sarpirÃsecane k­tvà sarpirÃsi¤cati sruvaæ ca srucaæ ca sammÃr«Âyathaità odanÃvÃdÃyodaiti sruvaæ ca srucaæ cÃdÃyodaiti sa imÃmeva stÅrïÃæ vedimabhim­Óya paridhÅnparidhÃya yÃvata÷ ÓakalÃn kÃmayate tÃvato 'bhyÃdadhÃtyathaità odanÃvÃsÃdayati sruvaæ ca srucaæ cÃsÃdayatyupaviÓati hotà hot­«adane sruvaæ ca srucaæ cÃdadÃna Ãha 2.5.3.[7] agnaye 'nubrrÆhÅti | ÃgneyamÃjyabhÃgaæ sa dak«iïasyaudanasya sarpirÃsecanÃccaturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃhÃgniæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[8] athÃha somÃyÃnubrÆhÅti | saumyamÃjyabhÃgaæ sa uttarasyaudanasya sarpirÃsecanÃccaturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha somaæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[9] athÃha marudbhyo g­hamedhibhyo 'nubrÆhÅti | sa dak«iïasyaudanasya sarpirÃsecanÃttata Ãjyamupast­ïÅte tasya dviravadyatyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayatyatikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha maruto g­hamedhino yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[10] athÃhÃgnaye svi«Âak­te 'nubrÆhÅti | sa uttarasyaudanasya sarpirÃsecanÃttata Ãjyamupast­ïÅte tasya dviravadyatyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayatyatikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃhÃgniæ svi«Âak­taæ yajeti va«aÂk­te juhotyathe¬ÃmevÃvadyati na prÃÓitramupahÆya mÃrjayanta etannvekamayanam 2.5.3.[11] athedaæ dvitÅyam | saiva stÅrïà vedirbhavati yà marudbhya÷ sÃætapanebhyastasyÃmeva stÅrïÃyÃæ vedau paridhÅæÓca ÓakalÃæÓcopanidadhati tathà saædohya caruæ Órapayati nedeva prativeÓamÃjyamadhiÓrayati ÓrapayitvÃbhighÃryodvÃsyÃnakti sthÃlyÃmÃjyamudvÃsayati sruvaæ ca srucaæ ca sammÃr«Âyathaitaæ sokhameva carumÃdÃyodaiti sthÃlyÃmÃjyamÃdÃyodaiti sruvaæ ca srucaæ cÃdÃyodaiti sa imÃmeva stÅrï Ãæ vedimabhim­Óya paridhÅnparidhÃya yÃvata÷ ÓakalÃn kÃmayate tÃvato 'bhyÃdadhÃtyathaitaæ sokhameva carumÃsÃdayati sthÃlyÃmÃjyamÃsÃdayati sruvaæ ca srucaæ cÃsÃdayatyupaviÓati hotà hot­«adane sruvaæ ca srucaæ cÃdadÃna Ãha 2.5.3.[12] agnaye 'nubrÆhÅti | ÃgneyamÃjyabhÃgaæ sa sthÃlyai caturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃhÃgniæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[13] athÃha somÃyÃnubrÆhÅti | saumyamÃjyabhÃgaæ sa sthÃlyà eva caturÃjyasyÃvadÃyÃtikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha somaæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[14] athÃha marudbhyo g­hamedhibhyo 'nubrÆhÅti | sa upast­ïÅta ÃjyamathÃsya carordviravadyatyathopari«ÂÃdÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃne atikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha maruto g­hamedhino yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[15] athÃhÃgnaye svi«Âak­te 'nubrÆhÅti | sa upast­ïÅta ÃjyamathÃsya caro÷ sak­davadyatyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati na pratyanaktyavadÃnamatikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃhÃgnim\ svi«Âak­tam- yajeti va«aÂk­te juhoti 2.5.3.[16] athe¬ÃmevÃvadyati na prÃÓitram | upahÆya prÃÓnanti yÃvanto g­hyà haviruci«ÂÃÓÃ÷ syustÃvanta÷ prÃÓnÅyuratho apy­tvija÷ prÃÓnÅyuratho apyanye brÃhmaïÃ÷ prÃÓnÅyuryadi bahurodana syÃdathaitÃmaniraÓitÃæ kumbhÅmapidhÃya nidadhati pÆrïadarvÃya mÃt­bhirvatsÃntsamavÃrjanti tadu paÓavo meghamÃtmandadhate yavÃgvaitÃæ rÃtrimagnihotraæ juhoti nivÃnyÃm prÃtarduhanti pit­yaj¤Ãya 2.5.3.[17] atha prÃtarhute vÃhute và | yatarathà kÃmayeta so 'syà aniraÓitÃyai kumbhyai darvyopahanti pÆrïà darvi parÃpata sapÆrïà punarÃpata vasneva vikrÅïÃvahà i«amÆrjaæ Óatakrataviti yathà puro 'nuvÃkyaivamepaitayaivainametasmai bhÃgÃya hvayati 2.5.3.[18] athar«abhamÃhvayitavai brÆyÃt | sa yadi ruyÃtsa va«aÂkÃra ityu haika Ãhustasminva«aÂkÃre juhuyÃdityatho indramevaitatsvena rÆpeïa hvayati v­trasya badhÃyaitadvà indrasya rÆpa yad­«abhastatsvenaivainametadrÆpeïa hvayati v­trasya badhÃya sa yadi ruyÃdà ma indro yaj¤amagantsendro me yaj¤a iti ha vidyÃdyadyu na ruyÃdbrÃhmaïa eva dak«iïata ÃsÅno brÆyÃjjuhudhÅti saivaindrÅ vÃk 2.5.3.[19] sa juhoti | dehi me dadÃmi te ni me dhehi ni te dadhe nihÃraæ ca harÃsi me nihÃraæ niharÃïi te svÃheti 2.5.3.[20] atha marudbhya÷ krŬibhya÷ | saptakapÃlam puro¬ÃÓaæ nirvapati maruto ha vai krŬino v­traæ hani«yantamindramÃgataæ tamabhita÷ paricikrŬurmahayantastatho evaitam pÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hani«yantamabhita÷ parikrŬante mahayantastasmÃnmarudbhya÷ krŬibhyo 'thÃto mahÃhavi«a eva tadyathà mahÃhavi«astatho tasya 2.5.4. 2.5.4.[1] mahÃhavi«a ha vai devà v­traæ jaghnu÷ | teno eva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃæ tatho evai«a etena pÃpmÃnaæ dvi«antam bhrÃt­vyaæ hanti tatho eva vijayate tasmÃdvà e«a etena yajate 2.5.4.[2] tasyÃv­t | upakirantyuttaravediæ g­hïanti p­«adÃjyam manthantyagniæ navaprayÃjam bhavati navÃnuyÃjaæ trÅïi sami«ÂayajÆæ«i bhavantyathaitÃnyeva pa¤ca havÅæ«i bhavanti 2.5.4.[3] sa yadÃgneyo '«ÂÃkapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | agninà ha và enaæ tejasÃghnantsa tejo 'gnirnÃvyathata tasmÃdÃgneyo bhavati 2.5.4.[4] atha yatsaumyaÓcarurbhavati | somena ha và enaæ rÃj¤ÃghnantsomarÃjÃna eva tasmÃtsaumyaÓcarurbhavati 2.5.4.[5] atha yatsÃvitra÷ | dvÃdaÓakapÃlo vëÂÃkapÃlo và puro¬ÃÓo bhavati savità vai devÃnÃm prasavità savit­prasÆtà haivainamaghnaæstasmÃtsÃvitro bhavati 2.5.4.[6] atha yatsÃrasvataÓcarurbhavati | vÃgvai sarasvatÅ vÃgu haivÃnumamÃda prahara jahÅti tasmÃtsÃrasvataÓcarurbhavati 2.5.4.[7] atha yatpau«ïaÓcarurbhavati | iyaæ vai p­thivÅ pÆ«eyaæ haivainam badhÃya pratipradadÃvanayà haivainam pratiprattaæ jaghnustasmÃtpau«ïaÓcarurbhavati 2.5.4.[8] athaindrÃgnau dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | etena haivainamaghnaæstejo và agnirindriyaæ vÅryamindra etÃbhyÃmenamubhÃbhyÃæ vÅryÃbhyÃmaghnanbrahma và agni÷ k«atramindraste ubhe saærabhya brahma ca k«atraæ ca sayujau k­tvà tÃbhyÃmenamubhÃbhyÃæ vÅryÃbhyÃmaghnaæstasmÃdaindrÃgno dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.4.[9] atha mÃhendraÓcarurbhavati | indro và e«a purà v­trasya badhÃdatha v­traæ hatvà yathà mahÃrÃjo vijigyÃna evaæ mahendro 'bhavattasmÃnmÃhendraÓcarurbhavati mahÃntamu caivainametatkhalu karoti v­trasya badhÃya tasmÃdveva mÃhendraÓcarurbhavati 2.5.4.[10] atha vaiÓvakarmaïa ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | viÓvaæ và etatkarma k­taæ sarvaæ jitaæ devÃnÃmÃsÅtsÃkamedhairÅjÃnÃnÃæ vijigyÃnÃnÃæ viÓvamvevaitasyaitatkarma k­taæ sarvaæ jitam bhavati sÃkamedhairÅjÃnasya vijigyÃnasya tasmÃdvaiÓvakarmaïa ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.5.4.[11] etena vai devÃ÷ | yaj¤ene«Âvà yeyaæ devÃnÃm prajÃtiryà ÓrÅretadbabhÆvuretÃæ ha vai prajÃtim prajÃyata etÃæ Óriyaæ gacati ya evaæ vidvÃnetena yaj¤ena yajate tasmÃdvà etena yajeta 2.6.1. 2.6.1.[1] mahÃhavi«Ã ha vai devà v­traæ jaghnu÷ | teno eva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃmatha yÃnevai«Ãæ tasmintsaægrÃme 'ghnamstÃnpit­yaj¤ena samairayanta pitaro vai ta ÃsaæstasmÃtpit­yaj¤o nÃma 2.6.1.[2] tadvasanto grÅ«mo var«Ã÷ | ete te ye vyajayanta Óaraddhemanta÷ ÓiÓirasta u te yÃnpuna÷ samairayanta 2.6.1.[3] atha yade«a etena yajate | tannÃha nvevaitasya tathà kaæ cana ghnantÅti devà akurvanniti nvevai«a etatkaroti yamu caivaibhyo devà bhÃgamakalpayaæstamu caivaibhya e«a etadbhÃgaæ karoti yÃnu caiva devÃ÷ samairayanta tÃnu caivaitadavati svÃnu caivaitatpitÌæcreyÃæsa lokamuponnayati yadu caivÃsyÃtrÃtmano 'caraïena hanyate và mÅyate và tadu caivÃsyaitena punarÃpyÃyate tasmÃdvà e«a etena yajate 2.6.1.[4] sa pit­bhya÷ somavadbhya÷ | «aÂkapÃla puro¬ÃÓa nivapati somÃya và pit­mate «a¬và ­tava ­tava÷ pitarastasmÃt«aÂkapÃlo bhavati 2.6.1.[5] atha pit­bhyo barhi«adbhya÷ | anvÃhÃryapacane dhÃnÃ÷ kurvanti tato 'rdhÃ÷ piæ«antyardhà ityeva dhÃnà api«Âà bhavanti tà dhÃnÃ÷ pit­bhyo barhi«adbhya÷ 2.6.1.[6] atha pit­bhyo 'gni«vÃttebhya÷ | nivÃnyÃyai dugdhe sak­dupamathita ekaÓalÃkayà mantho bhavati sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃtsak­dupamathito bhavatyetÃni havÅæ«i bhavanti 2.6.1.[7] tadye somenejÃnÃ÷ | te pitara÷ somavanto 'tha ye dattena pakvena lokaæ jayanti te pitaro barhi«ado 'tha ye tato nÃnyataraccana yÃnagnireva dahantsvadayati te pitaro 'gni«vÃttà eta u ye pitara÷ 2.6.1.[8] sa jaghanena gÃrhapatyam | prÃcÅnÃvÅtÅ bhÆtvà dak«iïÃsÅna etaæ «aÂkapÃlam puro¬ÃÓaæ g­hïÃti sa tata evopotthÃyottareïÃnvÃhÃryapacanaæ dak«iïà ti«Âhannavahanti sak­tphalÅkaroti sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃtsak­tphalÅkaroti 2.6.1.[9] sa dak«iïaiva d­«adupale upadadhÃti | dak«iïÃrdhe gÃrhapatyasya «aÂpÃlÃnyupadadhÃti tadyadetÃæ dak«iïÃæ diÓaæ sacanta e«Ã hi dik pitÌïÃæ tasmÃdetÃæ dak«iïÃæ diÓaæ sacante 2.6.1.[10] atha dak«iïenÃnvÃhÃryapacanam | catu÷sraktiæ vediæ karotyavÃntaradiÓo 'nu sraktÅ÷ karoti catasro và avÃntaradiÓo 'vÃntaradiÓo vai pitarastasmÃdavÃntaradiÓo 'nu sraktÅ÷ karoti 2.6.1.[11] tanmadhye 'gniæ samÃdadhÃti | purastÃdvai devÃ÷ pratya¤co manu«yÃnabhyupÃv­ttÃstasmÃttebhya÷ prÃÇ ti«Âha¤juhoti sarvata÷ pitaro 'vÃntaradiÓo vai pitara÷ sarvata iva hÅmà avÃntaradiÓastasmÃnmadhye 'gniæ samÃdadhÃti 2.6.1.[12] sa tata eva prÃk stambayajurharati | stambayajurhutvÃthetyevÃgre parig­hïÃtyathetyatheti pÆrveïa parigraheïa parig­hya likhati harati yaddhÃryam bhavati sa tathaivottareïa parigraheïa parig­hïÃtyuttareïa parigraheïa parig­hya pratim­jyÃha prok«aïÅrÃsÃdayetyÃsÃdayanti prok«aïÅridhmam barhirupasÃdayanti sruca÷ sammÃr«ÂyÃjyenodaiti sa yaj¤opavÅtÅ bhÆtvÃjyÃni g­hïÃti 2.6.1.[13] tadÃhu÷ | dvirupabh­ti g­hïÅyÃddvau hyatrÃnuyÃjau bhavata iti tadva«ÂÃveva k­tva upabh­ti g­hïÅyÃnnedyaj¤asya vidhÃyà ayÃnÅti tasmÃda«ÂÃveva k­tva upabh­ti g­hïÅyÃdÃjyÃni g­hÅtvà sa puna÷ prÃcÅnÃvÅtÅ bhÆtvà 2.6.1.[14] prok«aïÅradhvaryurÃdatte | sa idhmamevÃgre prok«atyatha vedimathÃsmai barhi÷ prayacanti tatpurastÃdgranthyÃsÃdayati tatprok«yopaninÅya visraæsya granthiæ na prastaraæ g­hïÃti sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃnna prastaraæ g­hïÃti 2.6.1.[15] atha saænahanamanuvisraæsya | apasalavi tri÷ parist­ïanparyeti so 'pasalavi tri÷ paristÅrya yÃvatprastarabhÃjanaæ tÃvatpariÓina«Âyatha puna÷ prasalavi tri÷ paryeti yatpuna÷ prasalavi tri÷ paryeti tadyÃnevÃmÆæstrayÃnpitÌnanvavÃgÃttebhya evaitatpunarapodetÅmaæ svaæ lokamabhi tasmÃtpuna÷ prasalavi tri÷ paryeti 2.6.1.[16] sa dak«iïaiva paridhÅnparidadhÃti | dak«iïà prastaraæ st­ïÃti nÃntardadhÃti vidh­tÅ sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃnnÃntardadhÃti vidh­tÅ 2.6.1.[17] sa tatra juhÆmÃsÃdayati | atha pÆrvÃmupabh­tamatha dhruvÃmatha puro¬ÃÓamatha dhÃnà atha manthamÃsÃdya havÅæ«i samm­Óati 2.6.1.[18] te sarva eva yaj¤opavÅtino bhÆtvà | itthÃdyajamÃnaÓca brahmà ca paÓcÃtparÅta÷ purastÃdagnÅt 2.6.1.[19] tenopÃæÓu caranti | tiraiva vai pitarastira ivaitadyadupÃæÓu tasmÃdupÃæÓu caranti 2.6.1.[20] pariv­te caranti | tira iva vai pitarastira ivaitadyatpariv­taæ tasmÃtpariv­te caranti 2.6.1.[21] athedhmamabhyÃdadhadÃha | agnaye samidhyamÃnÃyÃnubrÆhÅti sa ekÃmeva hotà sÃmidhenÅæ triranvÃha sak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃdekÃæ hotà sÃmidhenÅæ triranvÃha 2.6.1.[22] so 'nvÃha | uÓantastvà nidhÅmahyuÓanta÷ samidhÅmahi uÓannuÓata Ãvaha pitÌnhavi«e attava ityathÃgnimÃvaha somamÃvaha pitÌntsomavata Ãvaha pitÌnbarhi«ada Ãvaha pitÌnagni«vÃttÃnÃvaha devÃæ3 ÃjyapÃæ3 ÃvahÃgniæ hotrÃyÃvaha svam mahimÃnamÃvahetyÃvÃhyopaviÓati 2.6.1.[23] athÃÓrÃvya na hotÃram prav­ïÅte | pit­yaj¤o và ayaæ neddhotÃram pit­«u dadhÃnÅti tasmÃnna hotÃram prav­ïÅte sÅda hotarityevÃhopaviÓati hotà hot­«adana upaviÓya prasauti prasÆto 'dhvaryu÷ srucÃvÃdÃya pratyaÇÇatikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha samidho yajeti so 'pabarhi«aÓcatura÷ prayÃjÃnyajati prajà vai barhirnetprajÃ÷ pit­«u dadhÃnÅti tasmÃdapabarhi«aÓcatura÷ prayÃjÃnyajatyathÃjyabhÃgÃbhyÃæ carantyÃjyabhÃgÃbhyÃæ caritvà 2.6.1.[24] te sarva eva prÃcÅnÃvÅtino bhÆtvà | etairvai havirbhi÷ pracari«yanta itthÃdyajamÃnaÓca brahmà ca purastÃtparÅta÷ paÓcÃdagnÅttadutÃÓrÃvayantyoæ3 svadhetyastu svadheti pratyÃÓrÃvaïaæ svadhà nama iti va«aÂkÃra÷ 2.6.1.[25] tadu hovÃcÃsuri÷ | ÃÓrÃvayeyureva pratyÃÓrÃvayeyurva«aÂkuryurnedyaj¤asya vidhÃyà ayÃmeti 2.6.1.[26] athÃha pit­bhya÷ somavadbhyo 'nubrÆhÅti | somÃya và pit­mate sa dve puro 'nuvÃkye anvÃhaikayà vai devÃnpracyÃvayanti dvÃbhyÃm pitÌntsak­du hyeva paräca÷ pitarastasmÃddve puro 'nuvÃkye anvÃha 2.6.1.[27] sa upast­ïÅta Ãjyam | athÃsya puro¬ÃÓasyÃvadyati sa tenaiva saha dhÃnÃnÃæ tena saha manthasya tatsak­davadadhÃtyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃnÃni nÃtikrÃmatÅta evopotthÃyÃÓrÃvyÃha pitÌntsomavato yajeti va«aÂk­te juhoti 2.6.1.[28] athÃha pit­bhyo barhi«adbhyo 'nubrÆhÅti | sa upast­ïÅta ÃjyamathÃsÃæ dhÃnÃnÃmavadyati sa tenaiva saha manthasya tena saha puro¬ÃÓasya tatsak­davadadhÃtyathopari«ÂÃdvirÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃnÃni nÃtikrÃmatÅta evopotthÃyÃÓrÃvyÃha pitÌnbarhi«ado yajeti va«aÂk­te juhoti 2.6.1.[29] athÃha pit­bhyo 'gni«vÃttebhyo 'nubrÆhÅti | sa upast­ïÅta ÃjyamathÃsya manthasyÃvadyati sa tenaiva saha puro¬ÃÓasya tena saha dhÃnÃnÃæ tatsak­davadadhÃtyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati pratyanaktyavadÃnÃni nÃtikrÃmatÅta evopotthÃyÃÓrÃvyÃha pitÌnagni«vÃttÃnyajeti va«aÂk­te juhoti 2.6.1.[30] athÃhÃgnaye kavyavÃhanÃyÃnubrÆhÅti | tatsvi«Âak­te havyavÃhano vai devÃnÃæ kavyavÃhana÷ pitÌïÃæ tasmÃdÃhÃgnaye kavyavÃhanÃyÃnubrÆhÅti 2.6.1.[31] sa upast­ïÅta Ãjyam | athÃsya puro¬ÃÓasyÃvadyati sa tenaiva saha dhÃnÃnÃæ tena saha manthasya tatsak­davadadhÃtyathopari«ÂÃddvirÃjyasyÃbhighÃrayati na pratyanaktyavadÃnÃni nÃtikrÃmatÅta evopotthÃyÃÓrÃvyÃhÃgniæ kavyavÃhanaæ yajeti va«aÂk­te juhoti 2.6.1.[32] sa yannÃtikrÃmati | ita evopotthÃyaæ juhoti sak­du hyeva paräca÷ pitaro 'tha yatsak­tsarve«Ãæ samavadyati sak­du hyeva paräca÷ pitaro 'tha yadvyati«aÇgamavadÃnÃnyavadyaty­tavo vai pitara ­tÆnevaitadvyati«ajaty­tÆntsaædadhÃti tasmÃdvyati«aÇgamavadÃnÃnyavadyati 2.6.1.[33] taddhaike | etameva hotre manthamÃdadhati taæ hotopahÆyÃvaiva jighrati taæ brahmaïe prayacati tam brahmÃvaiva jighrati tamagnÅdhe prayacati tamagnÅdavaiva jighratyetannvevaitatkurvanti yathà tvevetarasya yaj¤asye¬ÃprÃÓitraæ samavadyantyevamevaitasyÃpi samavadyeyustÃmupahÆyÃvaiva jighranti na prÃÓnanti prÃÓitavya tveva vayam manyÃmaha iti ha smÃhÃsuriryasya kasya cÃgnau juhvatÅti 2.6.1.[34] atha yataro dÃsyanbhavati | yadyadhvaryurvà yajamÃno và sa udapÃtramÃdÃyÃpasalavi tri÷ pari«i¤canparyeti sa yajamÃnasya pitaramavanejayatyasÃvavanenik«vetyasÃvavanenik«veti pitÃmahamasÃvavanenik«veti prapitÃmahaæ tadyathÃÓi«yate 'bhi«i¤cedevaæ tat 2.6.1.[35] athÃsya puro¬ÃÓasyÃvadÃya | savye pÃïau kurute dhÃnÃnÃmavadÃya savye pÃïau kurute manthasyÃvadÃya savye pÃïau kurute 2.6.1.[36] sa yemÃmavÃntaradiÓamanu srakti÷ | tasyÃæ yajamÃnasya pitre dadÃtyasÃvetatta ityatha yemÃmavÃntaradiÓamanu sraktistasyÃæ yajamÃnasya pitÃmahÃya dadÃtyasÃvetatta ityatha yemÃmavÃntaradiÓamanu sraktistasyÃæ yajamÃnasya prapitÃmahÃya dadÃtyasÃvetatta ityatha yemÃmavÃntaradiÓamanu sraktistasyÃæ nim­«Âe 'tra pitaro mÃdayadhvaæ yathÃbhÃgamÃv­«Ãyadhvamiti yathÃbhÃgamaÓnÅtetyevaitadÃha tadyamevam pit­bhyo dadÃti teno svÃnpitÌnetasmÃdyaj¤ÃnnÃntareti 2.6.1.[37] te sarva eva yaj¤opavÅtino bhÆtvà | uda¤ca upani«kramyÃhavanÅyamupati«Âhante devÃnvà e«a upÃvartate ya ÃhitÃgnirbhavati yo darÓapÆrïamÃsÃbhyÃæ yajate 'thaitatpit­yaj¤enevÃcÃri«ustadu devebhyo nihnuvate 2.6.1.[38] aindrÅbhyÃmÃhavanÅyamupati«Âhante indro hyÃhavanÅyo 'k«annamÅmadanta hyava priyà adhÆ«ata asto«ata svabhÃnavo viprà navi«Âhayà matÅ yojà nvindra te hari susaæd­Óaæ tvà vayam maghavanvandi«Åmahi pra nÆnam pÆrïabandhura stuto yÃsi vaÓÃæ 'anu yojà nvindra te harÅ iti 2.6.1.[39] atha pratiparetya gÃrhapatyamupati«Âhante | mano nvÃhvÃmahe nÃrÃÓaæsena stomena pitÌïÃæ ca manmabhi÷ à na etu mana÷ puna÷ kratve dak«Ãya jÅvase jyokca sÆryaæ d­Óe punarna÷ pitaro mano dadÃtu daivyo jana÷ jÅvam vrÃtaæ sacemahÅti pit­yaj¤eneva và etadacÃri«ustadu khalu punarjÅvÃnapipadyante tasmÃdÃha jÅvaæ vrÃtaæ sacemahÅti 2.6.1.[40] atha yataro dadÃti | sa puna÷ prÃcÅnÃvÅtÅ bhÆtvÃbhiprapadya japatyamÅmadanta pitaro yathÃbhÃgamÃv­«Ãyi«ateti yathÃbhÃgamÃÓi«urityevaitadÃha 2.6.1.[41] athodapÃtramÃdÃya | puna÷ prasalavi tri÷ pari«i¤canparyeti sa yajamÃnasya pitaramavanejayatyasÃvavanenik«vetyasÃvavanenik«veti pitÃmahamasÃvavanenik«veti prapitÃmahaæ tadyathà jak«u«e 'bhi«i¤cedevaæ tattadyatpuna÷ prasalavi tri÷ pari«i¤canparyeti prasalavi na idaæ karmÃnusaæti«ÂhÃtà iti tasmÃtpuna÷ prasalavi tri÷ pari«i¤canparyeti 2.6.1.[42] atha nÅvimudv­hya namaskaroti | pit­devatyà vai nÅvistasmÃnnÅvimudv­hya namaskaroti yaj¤o vai namo yaj¤iyÃnevainÃnetatkaroti «a k­tvo namaskaroti «a¬và ­tava ­tava÷ pitarastad­tu«vevaitadyaj¤am prati«ÂhÃpayati tasmÃt«a k­tvo namaskaroti g­hÃnna÷ pitaro datteti g­hÃïÃæ ha pitara ÅÓata e«o etasyÃÓÅ÷ karmaïa÷ 2.6.1.[43] te sarva eva yaj¤opavÅtino bhÆtvà | anuyÃjÃbhyÃm pracari«yanta itthÃdyajamÃnaÓca brahmà ca paÓcÃtparÅta÷ purastÃdagnÅdupaviÓati hotà hot­«adane 2.6.1.[44] athÃha brahmanprasthÃsyÃmi | samidhamÃdhÃyÃgnimagnÅtsamm­d¬hÅti srucÃvÃdÃya pratyaÇÇatikrÃmatyatikramyÃÓrÃvyÃha devÃnyajeti so 'pabarhi«au dvÃvanuyÃjau yajati prajà vai barhirnetprajÃ÷ pit­«u dadhÃnÅti tasmÃdapabarhi«au dvÃvanuyÃjau yajati 2.6.1.[45] atha sÃdayitvà srucau vyÆhati | srucau vyuhya paridhÅntsamajya paridhimabhipadyÃÓrÃvyÃhe«ità daivyà hotÃro bhadravÃcyÃya pre«ito mÃnu«a÷ sÆktavÃkÃyeti sÆktavÃkaæ hotà pratipadyate nÃdhvaryu÷ prastaraæ samullumpatÅtyevopÃste yadà hotà sÆktavÃkamÃha 2.6.1.[46] athÃgnÅdÃhÃnuprahareti | sa na kiæ canÃnupraharati tÆ«ïÅmevÃtmÃnamupasp­Óati 2.6.1.[47] athÃha saævadasveti | agÃnagnÅdagaæcrÃvaya Órau«a svagà daivyà hot­bhya÷ svastirmÃnu«ebhya÷ Óaæ yorbrÆhÅtyupasp­Óatyeva paridhÅnnÃnupraharatyathaitadbarhiranusamasyati paridhÅæÓca 2.6.1.[48] taddhaike | haviruci«Âamanusamasyanti tadu tathà na kuryÃddhutoci«Âaæ và etanneddhutoci«Âamagnau juhavÃmeti tasmÃdapo vaivÃbhyavahareyu÷ prÃÓnÅyurvà 2.6.2. 2.6.2.[1] mahÃhavi«Ã ha vai devà v­traæ jaghnu÷ | teno eva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃmatha yÃnevai«Ãæ tasmintsaægrÃma i«ava ÃrcaæstÃnetaireva ÓalpÃnniraharanta tÃnvyav­hanta yattryambakairayajanta 2.6.2.[2] atha yade«a etairyajate | tannÃha nvevaitasya tathà kaæ cane«ur­catÅti devà akurvanniti tvevai«a etatkaroti yÃÓca tvevÃsya prajà jÃtà yÃÓcÃjÃtÃstà ubhayÅ rudriyÃtpramu¤cati tà asyÃnamÅvà akilvi«Ã÷ prajÃ÷ prajÃyante tasmÃdvà e«a etairyajate 2.6.2.[3] te vai raudrà bhavanti | rudrasya hÅ«ustasmÃdraudrà bhavantyekakapÃlà bhavantyekadevatyà asanniti tasmÃdekakapÃlà bhavanti 2.6.2.[4] te vai pratipuru«am | yÃvanto g­hyÃ÷ syustÃvanta ekenÃtiriktà bhavanti tatpratipuru«amevaitadekaikena yà asya prajà jÃtÃstà rudriyÃtpramu¤catyekenÃtiriktà bhavanti tadyà evÃsya prajà ajÃtÃstà rudriyÃtpramu¤cati tasmÃdekenÃtiriktà bhavanti 2.6.2.[5] sa jaghanena gÃrhapatyam | yaj¤opavÅtÅ bhÆtvodaÇÇÃsÅna etÃng­hïÃti sa tata evopotthÃyodaÇti«ÂhannavahantyudÅcyau d­«adupale upadadhÃtyuttarÃrdhe gÃrhapatyasya kapÃlÃnyupadadhÃti tadyadeva tÃmuttarÃæ diÓaæ sacanta e«Ã hyetasya devasya diktasmÃdetÃmuttarÃæ diÓaæ sacante 2.6.2.[6] te và aktÃ÷ syu÷ | aktaæ hi havista u và anaktà eva syurabhimÃnuko ha rudra÷ paÓÆntsyÃdyada¤jyÃttasmÃdanaktà eva syu÷ 2.6.2.[7] tÃntsÃrdham pÃtryÃæ samudvÃsya | anvÃhÃryapacanÃdulmukamÃdÃyodaÇ paretya juhotye«Ã hyetasya devasya dik pathi juhoti pathà hi sa devaÓcarati catu«pathe juhotyetaddha và asya jÃædhitam praj¤ÃtamavasÃnaæ yaccatu«pathaæ tasmÃccatu«pathe juhoti 2.6.2.[8] palÃÓasya palÃÓena madhyamena juhoti | brahma vai palÃÓasya palÃÓam brahmaïaivaitajjuhoti sa sarve«ÃmevÃvadyatyekasyaiva nÃvadyati ya e«o 'tirikto bhavati 2.6.2.[9] sa juhoti | e«a te rudra bhÃga÷ saha svasrÃmbikayà taæ ju«asva svÃhetyambikà ha vai nÃmÃsya svasà tayÃsyai«a saha bhÃgastadyadasyai«a striyà saha bhÃgastasmÃttryambakà nÃma tadyà asya prajà jÃtÃstà rudriyÃtpramu¤cati 2.6.2.[10] atha ya e«a eko 'tirikto bhavati | tamÃkhÆtkara upakiratye«a te rudra bhÃga Ãkhuste paÓuriti tadasmà Ãkhumeva paÓÆnÃmanudiÓati teno itarÃnpaÓÆnna hinasti tadyadupakirati tira iva vai garbhÃstira ivaitadyadupakÅrïaæ tasmÃdvà upakirati tadyà evÃsya prajà ajÃtÃstà rudriyÃtpramu¤cati 2.6.2.[11] atha punaretya japanti | ava rudramadÅmahyava devaæ tryambakam yathà no vasyasaskaradyathà na÷ Óreyasaskaradyathà no vyavasÃyayÃt bhe«ajamasi bhe«ajaæ gave 'ÓvÃya puru«Ãya bhe«ajaæ sukham me«Ãya me«yà ityÃÓÅrevai«aitasya karmaïa÷ 2.6.2.[12] athÃpasalavi tri÷ pariyanti | savyÃnÆrÆnupÃghnÃnÃstryambakaæ yajÃmahe sugandhim pu«Âivardhanam urvÃrukamiva bandhanÃnm­tyormuk«Åya mÃm­tÃdityÃÓÅrevai«aitasya karmaïa ÃÓi«amevaitadÃÓÃsate tadu hyeva Óamiva yo m­tyormucyÃtai nÃm­tÃttasmÃdÃha m­tyormuk«Åya mÃm­tÃditi 2.6.2.[13] tadu hyÃpi kumÃya÷ parÅtyu÷ | bhagasya bhajÃmahà iti yà ha vai sà rudrasya svasÃmbikà nÃma sà ha vai bhagasye«Âe tasmÃdu hÃpi kumÃrya parÅyurbhagasya bhajÃmahà iti 2.6.2.[14] tÃsÃmutÃsÃm mantro 'sti | tryambakaæ yajÃmahe sugandhim pativedanam urvÃrukamiva bandhanÃdito muk«Åya mÃmuta iti sà yadita ityÃha j¤ÃtibhyastadÃha mÃmuta iti patibhyastadÃha patayo hyeva striyai prati«Âhà tasmÃdÃha mÃmuta iti 2.6.2.[15] atha puna÷ prasalavi tri÷ pariyanti | dak«iïÃnÆrÆnupÃghnÃnà etenaiva mantreïa tadyatpuna÷ prasalavi tri÷ pariyanti prasalavi na idaæ karmÃnusaæti«ÂhÃtà iti tasmÃtpuna÷ prasalavi tri÷ pariyanti 2.6.2.[16] athaitÃnyajamÃno '¤jalau samopya | ÆdhvÃnudasyati yathà gaurnodÃpnuyÃttadÃtmabhya evaitacalpÃnnirmimate tÃnvilipsanta upasp­Óanti bhe«ajamevaitatkurvate tasmÃdvilipsanta upasp­Óanti 2.6.2.[17] tÃndvayormÆtakayorupanahya | veïuya«ÂyÃæ và kupe vobhayata ÃbadhyÃdaÇ paretya yadi v­k«aæ và sthÃïu và veïuæ và valmÅkaæ và vindettasminnÃsajatyetatte rudrÃvasaæ tena paro mÆjavato 'tÅhÅtyavasena và adhvÃnaæ yanti tadenaæ sÃvasamevÃnvavÃrjati yatra yatrÃsya caraïaæ tadanvatra ha và asya paro mÆjavadbhyaÓcaraïaæ tasmÃdÃha paro mÆjavato 'tÅhÅtyavatatadhanvà pinÃkÃvasa ityahiæsanna÷ Óivo 'tÅhÅty evaitadÃha k­ttivÃsà iti ni«vÃpayatyevainametatsvapannu hi na kaæ cana hinasti tasmÃdÃha k­ttivÃsà iti 2.6.2.[18] atha dak«iïÃnbÃhunanvÃvartante | te pratÅk«am punarÃyanti punaretyÃpa upasp­Óanti rudriyeïeva và etadacÃri«u÷ ÓÃntirÃpastadadbhi÷ ÓÃntyà Óamayante 2.6.2.[19] atha keÓaÓmaÓrÆptvà | samÃrohyÃgnà udavasÃyeva hyetena yajate na hi tadavakalpate yaduttaravedÃvagnihotraæ juhuyÃttasmÃdudavasyati g­hÃnitvà nirmathyÃgnÅ paurïamÃsena yajata utsannayaj¤a iva và e«a yaccÃturmÃsyÃnyathai«a kLpta÷ prati«Âhito yaj¤o yatpaurïamÃsaæ tatkLptenaivaitadyaj¤enÃntata÷ pratiti«Âhati tasmÃdudavasyati 2.6.3. 2.6.3.[1] ak«ayyaæ ha vai suk­taæ cÃturmÃsyayÃjino bhavati | saævatsaraæ hi jayati tenÃsyÃk«ayyam bhavati taæ vai tredhà vibhajya yajati tredhà vibhajya prajayati sarvaæ vai saævatsara÷ sarvaæ và ak«ayyameteno hÃsyÃk«ayyaæ suk­tam bhavaty­turu haivaitadbhÆtvà devÃnapyetyak«ayyamu vaidevÃnÃmeteno haivÃsyÃk«ayyaæ suk­tam bhavatyetannu tadyasmÃccÃturmÃsyairyajate 2.6.3.[2] atha yasmÃcunÃsÅryeïa yajete | yà vai devÃnÃæ ÓrÅrÃsÅtsÃkamedhairÅjÃnÃnÃæ vijigyÃnÃnÃæ tacunamatha ya÷ saævatsarasya prajitasya rasa ÃsÅttatsÅraæ sà yà caiva devÃnÃæ ÓrÅrÃsÅtsÃkamedhairÅjÃnÃnÃæ vijigyÃnÃnÃæ ya u ca saævatsarasya prajitasya rasa ÃsÅttamevaitadubhayam parig­hyÃtman kurute tasmÃcunÃsÅryeïa yajate 2.6.3.[3] tasyÃv­t | nopakirantyuttaravediæ na g­hïanti p­«adÃjyaæ na manthantyagnim pa¤ca prayÃjà bhavanti trayo 'nuyÃjà ekaæ sami«Âayaju÷ 2.6.3.[4] athaitÃnyeva pa¤ca havÅæ«i bhavanti | etairvai havirbhi÷ prajÃpati÷ prajà as­jataitairubhayato varuïapÃÓÃtprajÃ÷ prÃmu¤cadetairvai devà v­tramaghnannetairveva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃæ tatho evai«a etairyà caiva devÃnÃæ ÓrÅrÃsÅtsÃkamedhairÅjÃnÃnÃæ vijigyÃnÃnÃæ ya u ca saævatsarasya prajitasya rasa ÃsÅttamevaitadubhayam parig­hyÃtman kurute tasmÃdvà etÃni pa¤ca havÅæ«i bhavanti 2.6.3.[5] atha ÓunÃsÅryo dvÃdaÓakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati | sa bandhu÷ ÓunÃsÅryasya yam pÆrvamavocÃma 2.6.3.[6] atha vÃyavyam payo bhavati | payo ha vai prajà jÃtà abhisaæjÃnate vijigyÃnam mà prajÃ÷ Óriyai yaÓase 'nnÃdyÃyÃbhisaæjÃnÃntà iti tasmÃtpayo bhavati 2.6.3.[7] tadyadvÃyavyam bhavati | ayaæ vai vÃyuryo 'yam pavata e«a và idaæ sarvam prapyÃyayati yadidaæ kiæ ca var«ati v­«ÂÃdo«adhayo jÃyanta o«adhÅrjagdhvÃpa÷ pÅtvà tata etadadbhyo 'dhi paya÷ sambhavatye«a hi và etajjanayati tasmÃdvÃyavyam bhavati 2.6.3.[8] atha saurya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati e«a vai sÆryo ya e«a tapatye«a và idaæ sarvamabhigopÃyati sÃdhunà tvadasÃdhunà tvade«a idaæ sarvaæ vidadhÃti sÃdhau tvadasÃdhau tvade«a mà vijigyÃnam prÅta÷ sÃdhunà tvadabhigopÃyatsÃdhau tvadvidadhaditi tasmÃtsaurya ekakapÃla÷ puro¬ÃÓo bhavati 2.6.3.[9] tasyÃÓva÷ Óveto dak«iïà | tadetasya rÆpaæ kriyate ya e«a tapati yadyaÓvaæ Óvetaæ na vindedapi gaureva Óveta÷ syÃttadetasya rÆpaæ kriyate ya e«a tapati 2.6.3.[10] sa yatraiva sÃkamedhairyajate | tacunÃsÅryeïa yajeta yadvai tri÷ saævatsarasya yajate tenaiva saævatsaramÃpnoti tasmÃdyadaiva kadà caitena yajeta 2.6.3.[11] taddhaike | rÃtrÅrÃpipayi«anti sa yadi rÃtrÅrÃpipayi«edyadada÷ purastÃtphÃlgunyai paurïamÃsyà udd­«Âaæ tacunÃsÅryeïa yajeta 2.6.3.[12] atha dÅk«eta taæ nÃnÅjÃnam puna÷ phÃlgunÅ paurïamÃsyabhiparyeyÃtpuna÷prayÃgarÆpa iva ha sa yadenamanÅjÃnam puna÷ phÃlgunÅ paurïamÃsyabhiparyeyÃttasmÃdenaæ nÃnÅjÃnam puna÷ phÃlgunÅ paurïamÃsyabhiparyeyÃditi nÆts­jamÃnasya 2.6.3.[13] atha puna÷ prayu¤jÃnasya | pÆrvedyu÷ phÃlgunyai paurïamÃsyai ÓunÃsÅryeïa yajetÃtha prÃtarvaiÓvadevenÃtha paurïamÃsenaitadu puna÷ prayu¤jÃnasya 2.6.3.[14] athÃta÷ | parivartanasyaiva sarvatomukho và asÃvÃditya e«a và idaæ sarvaæ nirdhayati yadidaæ kiæ ca Óu«yati tenai«a sarvatomukhastenÃnnÃda÷ 2.6.3.[15] sarvatomukho 'yamagni÷ | yato hyeva kutaÓcÃgnÃvabhyÃdadhati tata eva pradahati tenai«a sarvatomukhastenÃnnÃda÷ 2.6.3.[16] athÃyamanyatomukha÷ puru«a÷ | sa etatsarvatomukho bhavati yatparivartayate sa evamevÃnnÃdo bhavati yathaitÃvetadya evaæ vidvÃnparivartayate tasmÃdvai parivartayeta 2.6.3.[17] tadu hovÃcÃsuri÷ | kiæ nu tatra mukhasya yadapi sarvÃïyeva lomÃni vapeta yadvai tri÷ saævatsarasya yajate tenaiva sarvatomukhastenÃnnÃdastasmÃnnÃdriyeta parivartayitumiti 2.6.4. 2.6.4.[1] tadyadÃhu÷ | sÃkamedhairvai devà v­tramaghnaæstairveva vyajayanta yeyame«Ãæ vijitistÃmiti sarvairha tveva devÃÓcÃturmÃsyairv­tramaghnantsarvairveva vyayanta yeyame«Ãæ vijitistÃm 2.6.4.[2] te hocu÷ | kena rÃj¤Ã kenÃnÅkena yotsyÃma iti sa hÃgniruvÃca mayà rÃj¤Ã mayÃnÅkeneti te 'gninà rÃj¤ÃgninÃnÅkena caturo mÃsa÷ prÃjayaæstÃnbrahmaïà ca trayyà ca vidyayà paryag­hïan 2.6.4.[3] te hocu÷ | kenaiva rÃj¤Ã kenÃnÅkena yotsyÃma iti sa ha varuïa uvÃca mayà rÃj¤Ã mayÃnÅkeneti te varuïenaiva rÃj¤Ã varuïenÃnÅkenÃparÃæÓcaturo mÃsa÷ prÃjayaæstÃnbrahmaïà caiva trayyà ca vidyayà paryag­hïan 2.6.4.[4] te hocu÷ | kenaiva rÃj¤Ã kenÃnÅkena yotsyÃma iti sa hendra uvÃca mayà rÃj¤Ã mayÃnÅkeneti ta indreïaiva rÃj¤endreïÃnÅkenÃparÃæÓcaturo mÃsa÷ prÃjayaæstÃnbrahmaïà caiva trayyà ca vidyayà paryag­hïan 2.6.4.[5] sa yadvaiÓvadevena yajate | agninaivaitadrÃj¤ÃgninÃnÅkena caturo mÃsa÷ prajayati tattryenÅ ÓalalÅ bhavati loha÷ k«ura÷ sà yà tryenÅ ÓalalÅ sà trayyai vidyÃyai rÆpaæ loha÷ k«uro brahmaïo rÆpamagnirhi brahma lohita iva hyagnistasmÃlloha÷ k«uro bhavati tena parivartayate tadbrahmaïà caivainametattrayyà ca vidyayà parig­hïÃti 2.6.4.[6] atha yadvaruïapraghÃsairyajate | varuïenaivaitadrÃj¤Ã varuïenÃnÅkenÃparÃæÓcaturo mÃsa÷ prajayati tattryenÅ ÓalalÅ bhavati loha÷ k«urastena parivartayate tadbrahmaïà caivainametattrayyà ca vidyayà parig­hïÃti 2.6.4.[7] atha yatsÃkamedhairyajate | indreïaivaitadrÃj¤endreïÃnÅkenÃparÃæÓcaturo mÃsa÷ prajayati tattryenÅ ÓalalÅ bhavati loha÷ k«urastena parivartayate tadbrahmaïà caivainametattrayyà ca vidyayà parig­hïÃti 2.6.4.[8] sa yadvaiÓvadevena yajate | agnireva tarhi bhavatyagnereva sÃyujyaæ salokatÃæ jayatyatha yatsÃkamedhairyajata indra eva tarhi bhavatÅndrasyaiva sÃyujyaæ salokatÃæ jayati 2.6.4.[9] sa yasminhartÃvamuæ lokameti | sa enam­tu÷ parasmà ­tave prayacati para u parasmà ­tave prayacati sa paramameva sthÃnam paramÃæ gatiæ gacati cÃturmÃsyayÃjÅ tadÃhurna cÃturmÃsyayÃjinamanuvindanti paramaæ hyeva khalu sa sthÃnam paramÃægatiæ gacatÅti